Offentliga Affärer nr-2 2010

Pr

ofi

len

Vill skapa det excellenta kunskapssamhälletAnders flodström

Avtalsnytt | IT-drifttjänster • Textila mattor

Nr

2 20

10 |

Art

onde

årg

ånge

nU

PPH

AN

DLI

NG

EK

ON

OM

I jU

rID

IK

Utb

ILD

NIN

G

vårD

LE

DA

rsK

AP

MIL

jö

KO

NfE

rEN

sPr

is 7

9 kr

Fokus: Kompetens- och ledarskapsutveckling

framtidens ledarskapFokusera på det bästa hos andra

Direktupphandling För 300 miljarder Molnet

– bubbla eller framtid

Vilken ledarstil har du?

ISS är unikt i ett viktigt avseende – vi arbetar till över 90 procent med egen anställd personal. Bara i undantagsfall använder vi underentreprenörer. Det beror på att vi är måna om att skapa synergier och effektivitet, något som är svårt att uppnå om de som utför tjänsterna representerar olika företag. När vi arbetar med egna anställda ser vi att de anställda tar mer ansvar för sitt arbete och tenderar att utnyttja sin egen kapacitet till fullo genom att exempelvis växla mellan olika sorters arbete efter kundens behov.

ISS tar oftast över personalen när vi tar på oss ett uppdrag. Ett av orosmomenten för uppdragsgivare som överväger att outsourca delar av sin verksamhet är hur framtiden för personalen kommer att gestalta sig. Vi är glada att få ta över arbetsgivar-ansvaret och integrera personalen i ISS.

Nyligen visade en internationell undersökning som genom- förts av konsultföretaget Ernst & Young, att offentliga sektorn i allt större utsträckning ser outsourcing som ett alternativ till

att säga upp personal. Då kan organisationerna behålla vissa tjänster, samtidigt

som de sänker sina kostnader. Vi har många gånger större möjligheter att hitta lösningar för personalen som kommer över till oss och detta blir en viktig del i övertagandet då personal som kommer över till oss gör det med en visshet av att jobben är säkrade. Och våra undersökningar visar att efter ett års tid anser många att de har fått det bättre – eftersom de nu tillhör vårt företags kärnverksamhet, mot att tidigare ha jobbat utanför sin arbetsgivares fokus.

Det kräver kunskap och erfarenhet att överta personal. På ISS har vi stor erfarenhet av det, eftersom det sker i samband med de flesta nya uppdrag. I de första diskussionerna kring outsourcingen är ofta både kunden och personalen oroliga inför ett övertagande. Det har vi respekt för, och har utarbetat en speciell metodik som guidar kunden och den nya personalen genom hela processen. Metoden är densamma oavsett om vi tar över arkitekter, kockar eller fastighetsförvaltare.

Nöjd med arbetet. Mycket nöjd med arbetet.

www.iss-fs.se 020-155 155

Vi vet att vår metod fungerar, och att den innebär en lättnad för vår kund. Vi använder en särskild informationsteknik gentemot person-alen, vi träffar HR-chefen och inventerar kompetensen. Personalen får alltid möjlighet att tacka ja eller nej till att gå över till oss, och vi för fackliga förhandlingar. Efter övertagandet är vi noga med att ge möjlighet till återkopplingssamtal. Vi är världens femte största arbetsgivare och därmed något av specialister i HR-frågor. Bara i Sverige har vi 26 olika kollektiv-avtal att hålla reda på.

Det är människorna som är viktiga i ett företag som ISS. En av anledningarna till att den personal vi övertar känner sig tryggare, är att de kommer till ett stort företag med möjlighet att byta till nya arbetsuppgifter och bredda sin kompetens. Redan i dag byter våra anställda ofta jobb inom sitt affärs- område, men vi arbetar kontinuerligt för ökad internrörlighet och i vår medarbetarportal kan alla våra 12 000 anställda hitta utannonserade tjänster.

Den som blir anställd i ISS upptäcker ofta att arbetet är mer produktivt än det var tidigare. De anställda upplever ofta detta som positivt, och de känner sig mer värderade och uppskattade än hos sin tidigare arbets-givare. De hinner göra mer och kan utföra fler kringtjänster. De har också mer kontakt med arbetsledarna eftersom ett högre tempo ställer högre krav även på arbetsledningen.

Kontakta ossAffärsområdeschef Lars Täuber, 0734-36 61 51, berättar gärna mer om hur man sänker kostnader och ökar effektiviteten i offentliga verksamheter.

ISS är unikt i ett viktigt avseende – vi arbetar till över 90 procent med egen anställd personal. Bara i undantagsfall använder vi underentreprenörer. Det beror på att vi är måna om att skapa synergier och effektivitet, något som är svårt att uppnå om de som utför tjänsterna representerar olika företag. När vi arbetar med egna anställda ser vi att de anställda tar mer ansvar för sitt arbete och tenderar att utnyttja sin egen kapacitet till fullo genom att exempelvis växla mellan olika sorters arbete efter kundens behov.

ISS tar oftast över personalen när vi tar på oss ett uppdrag. Ett av orosmomenten för uppdragsgivare som överväger att outsourca delar av sin verksamhet är hur framtiden för personalen kommer att gestalta sig. Vi är glada att få ta över arbetsgivar-ansvaret och integrera personalen i ISS.

Nyligen visade en internationell undersökning som genom- förts av konsultföretaget Ernst & Young, att offentliga sektorn i allt större utsträckning ser outsourcing som ett alternativ till

att säga upp personal. Då kan organisationerna behålla vissa tjänster, samtidigt

som de sänker sina kostnader. Vi har många gånger större möjligheter att hitta lösningar för personalen som kommer över till oss och detta blir en viktig del i övertagandet då personal som kommer över till oss gör det med en visshet av att jobben är säkrade. Och våra undersökningar visar att efter ett års tid anser många att de har fått det bättre – eftersom de nu tillhör vårt företags kärnverksamhet, mot att tidigare ha jobbat utanför sin arbetsgivares fokus.

Det kräver kunskap och erfarenhet att överta personal. På ISS har vi stor erfarenhet av det, eftersom det sker i samband med de flesta nya uppdrag. I de första diskussionerna kring outsourcingen är ofta både kunden och personalen oroliga inför ett övertagande. Det har vi respekt för, och har utarbetat en speciell metodik som guidar kunden och den nya personalen genom hela processen. Metoden är densamma oavsett om vi tar över arkitekter, kockar eller fastighetsförvaltare.

Nöjd med arbetet. Mycket nöjd med arbetet.

www.iss-fs.se 020-155 155

Vi vet att vår metod fungerar, och att den innebär en lättnad för vår kund. Vi använder en särskild informationsteknik gentemot person-alen, vi träffar HR-chefen och inventerar kompetensen. Personalen får alltid möjlighet att tacka ja eller nej till att gå över till oss, och vi för fackliga förhandlingar. Efter övertagandet är vi noga med att ge möjlighet till återkopplingssamtal. Vi är världens femte största arbetsgivare och därmed något av specialister i HR-frågor. Bara i Sverige har vi 26 olika kollektiv-avtal att hålla reda på.

Det är människorna som är viktiga i ett företag som ISS. En av anledningarna till att den personal vi övertar känner sig tryggare, är att de kommer till ett stort företag med möjlighet att byta till nya arbetsuppgifter och bredda sin kompetens. Redan i dag byter våra anställda ofta jobb inom sitt affärs- område, men vi arbetar kontinuerligt för ökad internrörlighet och i vår medarbetarportal kan alla våra 12 000 anställda hitta utannonserade tjänster.

Den som blir anställd i ISS upptäcker ofta att arbetet är mer produktivt än det var tidigare. De anställda upplever ofta detta som positivt, och de känner sig mer värderade och uppskattade än hos sin tidigare arbets-givare. De hinner göra mer och kan utföra fler kringtjänster. De har också mer kontakt med arbetsledarna eftersom ett högre tempo ställer högre krav även på arbetsledningen.

Kontakta ossAffärsområdeschef Lars Täuber, 0734-36 61 51, berättar gärna mer om hur man sänker kostnader och ökar effektiviteten i offentliga verksamheter.

Dags att ageraDet talas mycket om e-förvaltning i dagens Sverige och inom EU.Syftet med e-förvaltning är att förnya och förenkla kommunikation, spara tid och pengar för medborgare, företag och det offentliga Sverige.

Visst finns det ett antal goda exempel som visar på att en del myndigheter och kommuner kommit långt inom e-förvaltning, men ser vi på det ur ett globalt perspektiv, då bör vi öka takten. Och jämför vi med medlemsländer inom EU då har Sverige halkat efter de senaste åren.

Om vi i Sverige, myndigheter, kommuner och landsting, vill hålla jämna steg med övriga Europa och på sikt ta ledningen, då måste vi göra något redan idag.

Ett nyckelord inom framtidens e-förvaltning är samverkanAtt verka tillsammans för medborgarnas bästa, att den framtida förvaltningen skall erbjuda ökad transparens och möjlighet till ökat deltagande i offentlig debatt är något som skall prioriteras inom EU.Gränsöverskridande teknisk samverkansförmåga, vad avser e-handel, elekronisk identifiering och upphandling är ytterligare exempel på områden där ordet samverkan är centralt.

För att samverkan skall kunna ske behövs möten med andra i samma situation. Därför har vi skapat en mötesplats där vi årligen kan utbyta erfarenheter, lyssna till experter och börja skapa förutsättningar för samverkansprojekt.

Många frågor får svarVad för nytta kan vi dra av det andra redan gjort? Vad är så kallade molnbaserade tjänster? Hur påverkar det din organisation och hur står det till med säkerheten när mer information skall bli tillgänglig för fler? Hur sparar vi pengar och vad kostar det?Ja, detta är bara några av de frågor som vi tror att e-förvaltningsdagarna 2010 skall kunna ge dig svar på.

Vi välkomnar Dig som berörs av IT-baserad verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning till två inspirerande dagar. Här kan du förutom förnyade kunskaper erhåller konkreta lösningar och verktyg som väsentligt kan påverka utvecklingsarbetet inom din organisation.

Markera den 17-18 november 2010 i din kalender och håll utkik efter programmet som presenteras den 15/4 2010.

Lars-Göran Fröjd, Hexanova

Mikael von Otter, Almega/IT-Telekomföretagen

Tess Benscher Johnsson, Eventplanet

Urban Nilsson, Offentliga Affärer

Magnus Nordkvist, Lindesbergs kommun

Madeleine Siösteen-Thiel, Vinnova

Torbjörn Cederholm, SIS

Svante Werger, MSB

Ninos Daniel, ChamberSign

Helena Englund, Eniro

Åke Bermell, Arkitektkopia/Byggnet

Claes Norgren, Riksrevisionen

Torbjörn Carlsson, ST

Programråd e-förvaltningsdagarna 2010

Nr 1 i Europa 2015?

Framtidens mötesplats – redan idag

”E-förvaltning har utretts i många omgångar – nu är det dags för handling

Som minister med ansvar för den statliga förvaltningen är det min uppfattning att vi kan få den svenska förvaltningen att återta en världsledande position inom e-förvaltningsområdet.

En modern, effektiv och enkel förvaltning är idag ett absolut krav för att Sverige ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen. Den utgör därför en viktig pusselbit för en ökad gemensam välfärd och för fler arbetstillfällen

Målet är: så enkelt som möjligt för så många som möjligt.”

Mats odell, FinansmarknadsministerCitat ur nationell handlingsplan för den svenska e-förvaltningen

Alltid på väg

EHR

ENST

RÅ

HLE

BB

DO

Intelligent belysning från Svevia anpassar mängden ljus efter behovet. Det kan spara 60 % av energikostnaderna för gatubelysning i din kommun. Systemet tar hänsyn till trafi kintensiteten, mängden dagsljus, sikten och andra viktiga faktorer. Kontakta oss så berättar vi mer, till exempel om våra erfarenheter från intelligent belysning i Göteborg. Du hittar oss enklast på svevia.se

Det behöver bara varatänt när någon är där.

3010236-2tg_Svevia_IntelligentBelysning_210x297-offentliga.indd 1 10-03-30 09.55.41

7www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010 7

Anders Flodström

14

26

50

18

48

innehåll Offentliga Affärer nr 2 2010

14 Profilen – Anders Flodström Under de år jag varit inom

universitetsvärlden tycker jag att samverkan mellan universiteten och den offentliga sektorn har blivit starkare och starkare.

18 Direktupphandling för 300 miljarder Så mycket som 60 procent av den totala

upphandlingen i Sverige ligger utanför avtal. Den som hävdar det är Fredrik Tamm, VD på konsultbolaget Double Check.

22 Vilken ledarstil har du? Hur förhåller du dig som chef till din

personal. Är du autokratisk, byråkratisk eller karismatisk? Tina Lundberg Åsén reder ut begreppen.

26 Generationsväxlingen Gyllene chans att ta in fler med annan etnisk

bakgrund. Stig Orustfjord, nyutnämnd överdirektör vid Försäkringskassan.

36 Mobilisering mot grov ungdomskriminalitet

Ungdomarna vet själva vad de behöver. Men samordning inom kommun och polis gör att det inte fungerar. Vad göra?

42 Juridik Advokaten Helena Roseén Andersson skriver

om innebörden av en nyligen medelad EU-domstols dom vad gäller begreppet offentligt byggentreprenadkontrakt.

48 Molnet – bubbla eller framtid? Molnet, eller molntjänster förutspås växa

kraftig under de närmsta åren. Läs om fördelar och även de nackdelar som kan finnas.

50 Offentliga rummet Effektivare förvaltning med IT till gagn

för alla. Den 25-27 maj är det åter dags för Offentliga Rummets nationella konferensdagar.

64 Avtalsnytt IT-drifttjänster 2010 Textila mattor

8 Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se8

offentlig förvaltningVentelo har vunnit den

offentliga upphandlingen

för att leverera fast och

mobil telefoni till merpar-

ten av Sveriges universitet och högskolor.

Totalt handlar det om all fast telefoni via

högskolornas växlar, 7 300 mobilabonne-

mang och samtliga mobila bredbandsan-

slutningar. Uppdraget är värt 40 miljoner

kronor över tre år.

Högskolornas upphandling är det första

avropet enligt kammarkollegiets ramavtal

för fasta och mobila operatörstjänster

samt transmission, där Ventelo blev den

högst rankade leverantören vid utvär-

deringen. Andra avropet blev att Ventelo

vann uppdraget för kommunerna Arvika,

Eda, Filipstad, Hagfors, Hammarö, Munk-

fors, Storfors, Sunne och Torsby.

Förutom den totala fasta telefonin,

2 300 mobilabonnemang och samtliga

mobila bredbandsanslutningar får kom-

munerna också tillgång till det webba-

serade verktyget Ventelo Connect som

på ett enkelt sätt ger full kontroll över

kostnader, abonnemang och rapporter.

Ventelo vill tacka sina nya kunder inom

Köp direkt 0200-120 110 | www.ventelo.se

Vill även din organisation dra nytta av en

trygg, effektiv och komplett kommunika-

tionslösning är du varmt välkommen att

höra av dig till Göte Dahlbäck, Försäljnings-

chef Offentlig Sektor på Ventelo.

99

– Jag blir alldeles mörkrädd när jag hör vissa myndighetspersoner säga att det viktigaste är att inte följa lagen, hur f-n ska vi då kunna kräva det av medborgaren. Detta har jag grunnat på, säger Stig Orustfjord, länsöverdirektör vid Länsstyrelsen i Stockholms län fram till den 1 maj då han till-träder posten som överdirektör på Försäkrings-kassan. Generaldirektör Adriana Lender är fort-farande den som ytterst leder myndigheten, men Stig Orustfjord blir hennes ställföreträdande.

Adriana Lender och Stig Orustfjord har arbetat tillsammans tidigare.

Stig Orustfjord har alltid stått upp för den lilla människans rättigheter, det vet de som har arbetat för honom, inte minst damen i rullstolen som har påverkats av hans beslut. Visst kan han vara fåordig, men plötsligt kommer en sjudund-randes salva med ett kristallklart budskap, där han i sekunden efter kan le i mjugg. Vissa kan skönja självdistansen, andra se skickligheten. Men tvek-löst är det engagemanget och kunskapen om att leda organisationer som de flesta talar om.

Kameror förebygger brottKameraövervakning har en brottsförebyggande effekt – i genomsnitt minskar brottsligheten med 16 procent i försöksområden där kameror sätts upp, jämfört med kontrollområden där kame-raövervakning inte används. Det visar en omfat-tande internationell genomgång av utvärderingar av kameraövervakning, Kameraövervakning och brottsprevention (Brå 2007:29), som Brottsföre-byggande rådet har låtit genomföra.

Kameraövervakning fungerar mycket bra som brottsförebyggande metod under vissa omstän-digheter, men under andra omständigheter är effekten mer osäker. Bakom det genomsnittliga minskningen av brottslighet med 16 procent finns både väl utförda och mindre väl utförda projekt. Av de 44 utvärderingar som jämförts visar hälften en positiv effekt, var femte visar en negativ effekt där brottsligheten ökade, ytterligare en femtedel visar nolleffekt och några ett tveksamt och blandat resultat.

Störst effekt på parkeringsplatserKameraövervakningens brottsförebyggande effekt är starkast på parkeringsplatser – där sjönk brottsligheten med i genomsnitt hela 51 procent enligt den internationella studien. Resultaten var mindre tydliga i de andra miljöer som studerats: stadskärnor, utsatta bostadsområden och kollek-tivtrafik. Där sjönk brottsligheten inte lika mycket och resultaten kunde inte heller sägas vara statis-tiskt säkerställda.

Outsourcing, molntjänster och e-förvaltningMyndigheternas ökande outsourcing av IT, molnet och molnbaserade tjänster och en strävan mot effektivare e-föraltning är några aktuella teman i denna utgåva av Offentliga Affärer.

Regeringen har satt upp målet att Sverige ska vara världsledande i e-förvaltningsfrågor. Tredje generationen e-förvaltning är en strategi vars kännemärke är att e-förvaltning inte längre betraktas som en intern angelägenhet för statliga myndigheter, kommuner och landsting, utan något som har en stor potentiell påverkan på hela samhället. Detta är något som kommer att disku-teras på konferensen Offentliga @ Rummet senare under våren.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

IssN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista,

kontakta vår annonsavdelning.

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

EkonomiMonika [email protected]

RedaktionsledningKlas [email protected]

JournalisterArne österKlas bergqvistKent Mosshedentina Lundberg åsén

Krönikörtina Lundberg åsén

Traffic/layoutHenrik tonströ[email protected]

AnnonsbokningMartin Nymantel: 031-719 05 [email protected]

Prepress och tryckElanders sverige Abwww.elanders.se

Projektledning GöteborgMartin [email protected] [email protected]

Projektledning StockholmAnita sanderholm [email protected] [email protected] [email protected]

Adress-/namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group Abfiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg tel: 031-719 05 00fax: 031-719 05 29

Adress Stockholm: Hexanova Media Group AbDrakenbergsgatan 2117 41 stockholmtel: 031-719 05 00fax: 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affärer utges av

ledare

Har tänkt till om ledarskapet och syftet


NyhEtEr

En upphandlande myndighets avrop från ett ramavtal som myndigheten inte ursprungligen varit part i är därför att betrakta som en otillåten direktupphandling.

Konkurrensverket inledde under sommaren 2009 en granskning med anledning av marknadsföringen av ett ramavtal för leverans av Mac-datorprodukter till kommunala skolor i Sverige.

Ramavtalet hade ursprungligen upphandlats av en skola i Botkyrka kommun. Under år 2008 överläts ramavtalet till Svedala kommun,

– Det har skett förbättringar sedan förra undersökningen då bara 8 procent av myndigheterna följde reglerna, men det räcker inte. Fortfa-rande saknas det tillräckliga rutiner, verktyg, kompetens och förståelse för att licenshanteringen ska vara acceptabel, säger John Hugosson, ordförande för BSA i Sverige.

BSA:s undersökning genomfördes under slutet av 2009 och totalt deltog 50 statliga myndigheter. Undersök-ningen bygger vidare på Statskon-toret sju krav på licenshantering och det brev som regeringen skickade till myndigheterna 2007.

Anslutning till ramavtal i efterhand är otillåten direktupphandlingDet är inte tillåtet med ramavtal som medger att upphandlande myndigheter i efterhand kan ansluta sig till och avropa från avtalet. Sådana ramavtal strider mot lagen om offentlig upphand-ling (LOU). Det har Konkurrensverket konsta-terat i flera beslut, nu senast i beslutet Svedala kommun.

som sedan dess har ansvarat för avtalet. I ramavtalet angavs att samt-liga kommunala skolor i Sverige som var intresserade fick ansluta sig till avtalet i efterhand och avropa de aktuella produkterna från de leve-rantörer som antagits.

Svedala kommun har i yttrande till Konkurrensverket anfört att kommunen anser att det aktuella ramavtalsupplägget är tillåtet enligt LOU och att upplägget är affärsmäs-sigt fördelaktigt för både upphand-lande myndigheter och leverantörer.

Konkurrensverket konstaterar i

beslutet att det finns ett uttryckligt förbud i LOU mot att ansluta sig till ramavtal i efterhand och har även beslutat att fem olika upphandlande myndigheters anslutning i efterhand till det aktuella ramavtalet inte var tillåtet.

Svedala kommun har meddelat

Konkurrensverket att ramavtalet ska avvecklas. I och med tillsynsbesluten avslutar Konkurrensverket gransk-ningen av det aktuella ramavtalet.

Källa: Konkurrensverket

bara 18 procent av svenska myndigheter följer kraven på hantering av programlicenserSvenska myndigheter har blivit bättre på att kontrollera sina inköp av It-program, men fort-farande finns det mycket stora brister. trots att Statskontoret redan 2007 kom ut med tydliga riktlinjer för hur myndigheterna ska hantera sina programlicenser, känner 58 procent inte ens till att det finns regler som ska följas – och bara 18 procent följer dem. Det framkommer i en under-sökning som Business Software Alliance (BSA) genomfört för andra året i rad.

Sedan dess har också Ekonomistyr-ningsverket (ESV) tagit med frågan om licenshantering i sin beräkning av myndigheternas ekonomiadmi-nistrativa värden (EA-värden) – men endast 42 procent av de tillfrågade myndigheterna säger sig känna till detta.

– Fram till riksdagsvalet i höst kommer frågan om upphovsrätt och olaglig nedladdning att diskuteras flitigt. Därför måste våra myndig-heter föregå med gott exempel och följa de regler som finns, säger John Hugosson.

Mer fakta från BSA:s undersökning:

• Bara46procentavdetillfrågademyndigheterna har en dokumen-terad policy för hur programmen ska köpas in, användas och admi-nistreras.

• 100 procent av myndigheternakänner till riskerna med att använda olicensierad och olaglig programvara – men 30 procent har inga verktyg för att hantera licenserna.

• 46 procent av myndigheterna

går igenom sina licensavtal en gång per år, vilket är alldeles för sällan.

• Bara 26 procent av myndighe-terna har ett fungerande ramverk för SAM (Software Asset Mana-gement).

Bristande IT-insyn inom kommunerna I undersökningen ingick även 100 svenska kommuner. Där är läget heller inte bra. Bristerna finns framförallt i de kommuner som decentraliserat IT-arbetet så att enskilda förvaltningar får sköta sina egna inköp och själva administrera programmen. Insynen är då inte tillräcklig och det är svårt att flytta programlicenser mellan förvaltning-arna.

– Kommunerna skulle kunna spara otroligt mycket pengar genom att få kontroll över sina program-inköp. Idag gör många kommuner manuella upphandlingar en gång per år, vilket innebär att de ibland sitter med för många licenser och med program som kanske inte ens används, säger John Hugosson.


NyhEtEr

NALEN, REGERINGSGATAN 74, STOCKHOLM. BOKNING: 08 505 292 35.

DIN MÖTESPLATS I STOCKHOLM

Hur många e-tjänster har ni lanserat?

En förändringsagent med visioner

Cecilia Zadig får priset ”för att hon utifrån sin journalistiska bakgrund har bidragit till att utveckla ledar-skapet i och utanför mediebranschen. Hon har lyft fram mångfaldsper-spektivet och ökat förutsättningarna för kvinnor att utveckla sitt ledar-skap. Detta i den mest inflytelserika branschen när det gäller att driva samhällsfrågor. Cecilia Zadig är en

förändring i ledarskapet genom medvetet arbete och kompetens-utvecklingsinsatser.

• Pristagarenharjobbatförattröjahinder och ge chefer goda förut-sättningar att utöva sin ledarroll på ett framgångsrikt sätt.

Juryn för priset Årets Ledarutveck-lare har bestått av: • Karin Francke, personalstrateg/

chefsutveckling, Personalstrate-giska avdelningen Stockholms stad

• Annika Elias, ordförande iLedarna

• Lena Rökaas, Vice PresidentCustomer Services SAS Interna-tional

• BengtHuldt,vdMetallgruppen• Christina Franzén, vd och seni-

orkonsult, Näringslivets ledar-skapsakadem.

förändringsagent med visioner.” –Prisetglädjermig.Detharvarit

en lång och fantastisk resa att utbilda 200 kvinnliga journalister i chefskap och på så sätt påverka förnyelsen av ledarskapet i en viktig bransch, säger Cecilia Zadig.

Syftet med priset till Årets Ledar-utvecklare är att belöna en person

som på ett föredömligt sätt utvecklat ledare, förbättrat deras förutsätt-ningar att utöva ledarskap och på så sätt bidragit till att föra ledarskapet i Sverige framåt.

– Cecilia är en visionär och före-gångare. Hon har gjort ett bestående avtryck genom att modernisera ledar-skapet i en bransch som påverkar oss alla, säger Annika Elias ordförande i Ledarna.

Kompetensgalan arrangerades för åttonde året i rad av Tidningen Chef.

Kriterierna för Ledarutvecklar-priset är: • Pristagaren har verkat för att

förbättra ledarskapet inom en organisation/företag eller iSverige i stort.

• Pristagaren drivs av en överty-gelse och framtidssyn om det goda ledarskapet.

• Pristagaren har åstadkommit en

För en vecka sedan korades Cecilia Zadig, ledar-skapsutvecklare och författare, till Årets Ledar-utvecklare 2010 på Kompetensgalan i Stock-holm. Cecilia Zadig får priset för att visionärt ha utvecklat ledarskapet i mediebranschen. Bakom priset står Ledarna, Sveriges chefsorganisation.


NyhEtEr

www.ehandel.kommunexperten.se018-14 60 30

Skriver Du offerter till kommuner?Dina konkurrenter har tillgång till

Kommunexpertens digitala bibliotek

Kunskap är pengar!

SVENSK KOMMUNRATING AB

Internet: www.kommunrating.seE-post: [email protected]

TelefonVäxel: 018-14 60 30Direkt: 018-14 60 32Mobil: 0705-14 60 32

AdressSmedsgränd 2a753 20 UPPSALA

SVENSK KOMMUNRATINGVD Hans Jensevik

KommunanalytikerChefredaktör Kommunexperten

Ovanstående till: [email protected]

Edita Västra Aros vinner priset Utmärkt Grön Leverantör. De tar hem segern i hård konkurrens, och juryns motivering lyder:

”Årets vinnare till Utmärkt Grön Leverantör är ett företag inom en bransch, där miljökraven nu kommit in tydligare och kraftigare, inte bara från den privata sektorn, utan också från den offentliga sektorn. Före-

Återhämtningen i ekonomin väntas komma igång på allvar i år. Den ökade aktiviteten i ekonomin leder även till att efterfrågan på arbets-kraft stiger varför sysselsättningen väntas öka igen. ESV bedömer att BNP-tillväxtenblir2,6procent i åroch drygt 3 procent per år 2011-

Ljusare utveckling för statsbudgeten och de offentliga finansernaUtsikterna för statsbudgeten och de offentliga finanserna är goda. redan 2011 är finanserna nästan i balans. Det beror på de i grunden starka finanserna och återhämtningen i konjunkturen. Längre fram under prognosperioden siktas stora överskott. Statsskulden uppgår till 25 procent av BNP 2014, vilket är den lägsta nivån sedan mitten av 1970-talet.

2014. Den stigande sysselsättningen ger både stigande skatteintäkter och lägre arbetsmarknadsutgifter.

Den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms i huvudsak vara i linje med överskottsmålet under prognosperioden.

– Längre fram under prognospe-

rioden ligger sparandet till och med över målet, men så långt fram i tiden är osäkerheten mycket stor, säger Håkan Jönsson på ESV.

Marginalen till utgiftstaket är fortsatt god. Den bedöms vara till-räckligt stor för att täcka in normal osäkerhet under samtliga år för vilka det finns fastställda utgiftstak.

Statsbudgetens saldo visar ett underskott på 49 miljarder kronor i år. Sedan ökar statsbudgetens saldo och finansiella sparande årligen med i genomsnitt cirka 40 miljarder kronor 2011-2014. Denna starka utveckling är till stor del en effekt av att ekonomin och arbetsmarknaden återhämtar sig.

– Statsfinanserna påverkas också positivt av fortsatt sjunkande utgifter på sjukförsäkringsområdet och av att

de tillfälliga tillskotten till kommun-sektorn upphör, säger Kristina Ström OlssonpåESV.Pålångsiktpåverkasprognosen i positiv riktning även av att ESV:s prognoser endast utgår från beslutad finanspolitik.

Kommunsektorns finansiella sparande blir något negativt i genomsnitt under prognosperioden. I år väntas dock ett tämligen stort överskott som ett resultat av tillfäl-ligt höjda statsbidrag. En återhållsam kommunal konsumtion bidrar till att underskotten 2012-2014 hålls på en måttlig nivå. Ålderspensionssystemet ger ett positivt bidrag till den offent-liga sektorns finansiella sparande under hela prognosperioden.

Källa: Ekonomistyrningsverket

Lunds kommun och Edita västra Aros är bäst på miljöanpassad upphandlingLunds kommun och Edita Västra Aros vinner årets pris till Utmärkt Grön Upphandlare och Utmärkt Grön Leverantör. De belönas för sitt arbete med att leverera respektive upphandla miljöanpassat och får därmed motta Miljöstyrningsrådets årliga utmärkelse. Priserna delades ut under konfe-rensen Grön Upphandling den 17 mars av Jord-bruksminister Eskil Erlandsson.

taget har arbetat målmedvetet och framgångsrikt med miljö, kvalitet och utveckling under mer än 10 år. Det började på slutet av 1990-talet med Svanen-licensen, och har sedan fortsatt med miljöledningssys-temet ISO 14001, utbildning i det s.k. Miljökörkortet, klimatneutralt företag enligt RespectEuropes krite-rier, miljömärkning inte bara med

Svanen, utan också FSC och Klimat-logo. Genom energieffektivisering har energiförbrukningen halverats samtidigt som produktionen ökat 30 %. Företaget har för sina insatser redan uppskattats och erhållit priser för sitt miljöarbete - nu dags för Utmärkelsen Grön Leverantör. Före-taget heter Edita Västra Aros AB, och har funnit i 123 år, och ingår som dotterbolag i det större företaget Edita Oy, och kan beskrivas som ett fullservicetryckeri, med kompetens och kunnande inom prepress, tryck, bokbinderi och distribution.”

Lunds Kommun vinner priset Utmärkt Grön Upphandlare. Juryn ger följande motivering:

”Årets vinnare av Miljöstyrnings-rådets pris Utmärkt Grön Upphand-lare är en kommun som på ett ambi-tiöst och trovärdigt sätt arbetat för att öka andelen ekologiska livsmedel som köps in. Kommunen har arbetat med detta i tio år, och det finns en

tydlig målsättning i såväl politiska policybeslut som i upphandlarnas arbete att hela tiden öka andelen ekologiska livsmedel. Det strukture-rade arbete som gjorts på upphand-lingsenheten har lett till att ekolo-giska livsmedel har ökat i andel från 3 % till 34 % på sex år. Målsättningen är att 40 % ska vara ekologiskt fram till år 2012. Årets pris till Utmärkt Grön Upphandlare tilldelas Lunds kommun för dess framgångsrika arbete med att miljöanpassa inköpen av livsmedel.”

Priserna delades av ut av Jord-bruksminister Eskil Erlandsson den 17 mars i samband med konferensen Grön Upphandling. Konferensen, som arrangeras i samarbete med tidningen Miljöaktuellt, äger rum på Clarion Hotell, Skanstull i Stock-holm och riktar sig till upphandlare, leverantörer och beslutsfattare.

Mer information om priserna och konferensen finns på www.msr.se/gu

PrODUKtNytt

Ett vridbart bilsäte gör det möjligt för personer med ett rörelsehinder att lättare stiga i/ur bilen.

Det nya uppgraderade vridsätet, i den andra generationen som nu lanseras, tar de avancerade funk-tionerna från första generationen ännu ett steg längre; med en robus-tare konstruktion – vilken redan nu uppfyller de förslag till skärpta säker-hetsstandarder som kommer – och en användarvänligare utformning av vridcentrum som resulterar i högre komfort och en mer avspänd sittpo-sition.

turnout II har försetts med flerfunk-tionella säkerhetsystem som gör vridsätet ännu säkrare och användar-vänligare, som t.ex. ett komplett nytt elsystem med vidareutvecklat kläm-skydd och ett självdiagnostiserade felsökningssystem som eliminerar risken att sätet fastnar i utvridet läge.

Autoadapt är en internationellt ledande produktleverantör inom området bilanpassning för äldre och funktionshindrade. vi utvecklar

Autoadapt lanserar en ny komplett redesignad version av vridsätet Turnout

Logitech har lanserat högtalarna Laptop Z205 för Netbooks och Laptops som fästs ovanpå skärmen.Allt eftersom datorerna har blivit mindre har ljudkvaliteten i många fall blivit sämre. för att man ändå skall kunna njuta av sina låtar och filmer har Logitech lanserat Laptop speaker Z205, en liten och smidig högtalare som fästs ovanpå datorns skärm med en klämma och drivs av en Usb utgång.

Mer info www.logitech.com/index.cfm/home/&cl=se,sv

Större ljud till mindre dator

säkra, funktionella och väldesig-nade produkter av högsta kvalitet med fokus på kunden, för att ge större oberoende till människor med funktionshinder. Autoadapt har en stark plattform för framtida utveck-ling med en omsättning på c:a 150 Mkr och totalt c:a 90 anställda i birmingham och på det nybyggda

huvudkontoret i stenkullen. Därmed är Autoadapt Europas största företag inom branschen bilanpassning för äldre och funktionshindrade med export till 50 länder.

www.pr.autoadapt.com/autoadapt-turnout-se.htm

1414

Att vara lärare ska vara viktigt


PrOFILEN | ANDErS FLODStröM – UNIVErSItEtSKANSLErN

Anders Flodström har aldrig varit rädd för att sticka ut hakan och säga exakt vad han tycker, han gjorde det några dagar efter att ha blivit utnämnd till universitets-kansler 2007. ”Sverige behöver inte fler universitet, utan färre” sa han och flera personer inom akademin rasade. Hur många gånger i historien har det inte blivit just så här. Kanske det hade varit aningen klokare att stanna upp och tränga ner i frågan om varför Flodström sa det han sa. Nu, precis som då, vill han något mer. Det handlar om att det ska bli bättre för många människor, inte enbart för några få. Med en total prestigelöshet och intensitet ger han sig i kast med sitt uppdrag.

Sverige drivande i europeisk forskningHan vill se till att Sverige blir en tydlig och drivande del i europeisk forskning, det är lika viktigt för Sverige som för andra europeiska länder. Det handlar om att skapa ett kunskapssamhälle med samma excel-lens och styrka som han kan se i USA och Kina.

– En mer jordnära vision jag har, är att det ska bli samma status på att utbilda som att forska. Forskningen har fått en stor betydelse idag, vilket jag tycker är bra, men jag tycker också att vi behöver vara lika duktiga på att utbilda - att vara lärare ska vara lika viktigt.

Ett slags magi– Under de år jag har varit inom universitetsvärlden tycker jag att samverkan mellan universiteten och offentliga sektorn har blivit starkare och starkare. Det har blivit en mycket tydligare grund för den kunskap som ska användas i samhället. Akade-miska utbildningar har också blivit mer och mer attraktiva för arbets-marknaden. Offentliga sektorn vill ha utbildningar för olika yrken, man vill ha just den utbildningen för just det yrket - det har blivit en sorts magi.

Lobbyverksamhet, dialogen sämre– Det som skulle kunna bli bättre är en paradox, för trots att vi arbetar närmare och mer med varandra, har dialogen blivit sämre. När universi-teten inte var lika efterfrågade hade vi tid med samtal på ett annat sätt. Vi förde dialog med dem som ofta

var verksamma i kärnverksamheten i offentligheten och i näringslivet. Idag bygger det inte på förtroende på samma sätt, utan det har blivit lite mer av lobbyverksamhet där man vill ha något av universiteten, och själva har vi blivit likadana. Det är inte bra.

– Idag vill näringslivet vara med och diskutera utbildningarna, men jag undrar hur vi inom universitets-världen kommer att ta emot det - kommer vi vara öppna och vilja föra diskussionen?

Vad tror du?– Om över hälften av arbets-

marknaden vill det, tror jag nog att vi kommer påverkas. Men natur-ligtvis är det en svårare konflikt. De som gör akademisk karriär ska skapa vår nya kunskap för framtiden och ska vara duktiga på det.

– Av trenden jag ser och uppfattar, närmare vi oss varandra och blir mer och mer beroende. Människor har lärt sig att kunna lita på vetenskapen, på universiteten och högskolorna, det är klart att det blir en utmaning att behålla den akademiska integri-teten, tappar vi den, tappar vi vår roll. Det är en balansgång vi går, och det är en betydligt smalare spång nu än tidigare.

Annars stora faror– Vi inom universitetsvärlden ska vara på vår vakt för det finns annars stora faror, vi diskuterar nu mycket stora frågor - klimatfrågor, fattigdom, energifrågor, sociologiska frågor och religioner. Det finns en mängd människor som arbetar med utbildning, och det är väldigt lätt att påverkas och tappa siktet. Jag hoppas att dialogen kan vara fylld av förtro-ende och att vi är de som det går att lita på.

Konsekvenser i många ledUppenbart är att Flodström tänker konsekvenser i många led, utifrån helhetens aspekter, nivåer och håll. Medan andra kan gapa över mycket, utan att egentligen reflektera över vad som också kan vara bra för fler-talet individer.

Vem är han?– När jag fyllde 50 eller 60 sa Stig Hagström som jag jobbade med i USA ”han har inte alltid rätt, men tvivlar aldrig” det är väl lite grand så. Jag har inte alltid rätt, men vill alltid göra saker, fortsätter Flodström och

brister ut i skratt.– Jag har alltid gillat mitt arbete

mycket, men det har väl inte alltid varit så bra om du frågar min hustru och barn, men visst hoppas jag att jag har blivit lite klokare med åren.

Avgörande händelserDet var inte övertygelse som gjorde att Anders Flodström valde att forska, utan på grund av att han inte fick något arbete.

– Jag minns så väl när jag som mycket ny doktorand hade turen att få en amerikansk gästföreläsare som handledare. När vi gjorde det första experimentet och lyckades skapa en helt ny förståelse fick jag min första aha-upplevelse. Plötsligt blev detoerhört spännande att forska, det blev en självklarhet.

Jag är ju fysiker och forskade på hur material fungerar, hur det leder ström, varför det leder ljus och så vidare. Inte för att jag har så mycket användning av det här nu, men känslan, oj.

Här ljöd startskottet för Flod-ströms karriär. Ett annat tillfälle som har präglat honom var när han och familjen flyttade till USA och skulle leva i en helt ny kultur med allt vad det innebar.

– Jag trodde jag att det var familjen som skulle få det jobbigt, men det visade sig bli precis tvärtom. Det tog mig ett halvår att anpassa mig, medan min familj hittade rätt med en gång. Jag upptäckte hur naiv jag var.

Vad hände?– Om man är svensk forskare

och sitter i en vetenskaplig diskus-sion, vet vi här vad vi ska ställa för frågor och få för svar. Medan det i USA handlar om att vara först. Där satt jag som svensk forskare och fick inte fram ett ord. Jag trodde i min enfald att de var så mycket bättre än jag, tills jag upptäckte att för dem var det mycket viktigare att säga vad de tyckte och tänkte, även om det inte alltid var rätt.

Får andra att lyssnaDet har runnit en del vatten under broarna sedan dagen då Flodström inte fick fram ett ord. Hans karriär har gått spikrakt uppåt och gång på gång har han glädjen att få gehör hos dem han möter.

– Jag har förmånen att ta del i diskussioner i många olika samman-hang, visst är det en utmaning

att förändra saker, men det också en möjlighet att få vara med och påverka. Att lyckas är förmånen, men visst kan jag misslyckas ibland.

Vad är det som gör att du får med dig andra?

– I mötet med andra tror jag nog att jag har en positiv grundin-ställning, när jag exempelvis går in i diskussioner går jag in med avsikten att göra något bra. Jag gillar att förnya och förfina saker, utveckling stimulerar mig.

Vad är viktigt just nu?– Just nu, att få sätta mig på

pendeln och komma hem till huset på Östgötaslätten och träffa hustru, barn och barnbarn och fundera på trädgårdsarbetet jag har framför mig. Sedan blir jag glad av nystekt ström-ming, tror jag har lätt för rätt triviala saker, hittar lätt känslor i det.

Tina Lundberg Åsén

FAKTARUTA

Anders Flodström född 1944 i Söder-hamn, svensk professor i materialfysik och sedan den 1 augusti 2007 universi-tetskansler. Tidigare universitetsrektor, först för Linköpings universitet 1996-1999 och sedan för Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, 1999-2007.

Flodström inledde sin akademiska karriär med studier i teknisk fysik och elektronik vid Linköpings universitet, och genomförde sina forskarstudier vid Institutionen för fysik. Han dispute-rade 1975 på avhandlingen Electronic structure of clean and oxygen covered aluminium and magnesium surfaces studied by photoelectron spectroscopy. Flodström var också en av initiativta-garna till synkrotronljuslaboratoriet MAX-lab i Lund, där han också var koordinator för synkrotronljusforsk-ningen fram till 1985.

Han utsågs till professor i materialfysik vid KTH 1985 och 1992-1995 var han KTH:s prorektor. Efter en kort period som VD för KK-stiftelsen återvände Flodström därefter till Linköpings universitet för att arbeta som rektor 1996-1999. Han lämnade dock sitt förordnande i förtid när han erbjöds uppdraget som rektor för KTH, en post som han innehade 1999-2007, varefter han efterträdde Sigbrit Franke som universitetskansler.

Flodström har även varit professor vid DESY, Deutsches Elektronen-Synch-rotron, i Hamburg. Under åren 1984-1990 verkade han som egen företa-gare. En period har han också fungerat som huvudsekreterare vid dåvarande Teknikvetenskapliga forskningsrådet.

– Det handlar om att utveckla dialogen, förtroendet är mycket viktigt. Det finns en mängd olika människor som arbetar med utbildning, det är väldigt lätt att påverkas och tappa siktet, säger Anders flodström, universitetskansler.

Nätverksdag 25 majKonferensdagar 26-27 maj

Konferensdagarna äger rum i G

öransson Arena -

Sveriges största

multiarena

Välkommen till mötesplatsen för förtroendevalda, verksamhets-ansvariga, verksamhetsutvecklare, informationsansvariga, IT-strateger och andra som driver på utvecklingen mot en mer transparent och tillgänglig förvaltning.

Anmälan och program på:www.offentligarummet.se

Årets nyckeltalare är statsrådet Mats Odell som ävenkommer att dela ut Guldlänken, priset för landets mest innovativa e-tjänst. Vi har också nöjet att presentera USA’s ambassadör i Sverige Matthew Barzun.

Logotypen ser bäst ut då den får minst lika mycket luft runt sig som på den

inverterade versionen här ovan.

Mats Odell

foto

: htt

p://s

tock

holm

.use

mba

ssy.

gov

Matthew Barzun

foto

: Paw

el F

lato


UPPhANDLING

Vid upphandlingar där ett större antal artiklar ingår, exempelvis kontors-material, livsmedel eller förbruk-ningsartiklar, förekommer det att den upphandlande myndigheten vill ”ge fördel” till de anbudsgivare som kan erbjuda ett brett sortiment eller så många artiklar som möjligt. Det är ett sätt att undvika att den upphandlande myndigheten eventu-ellt måste köpa vissa varor från annat håll samt förebygga att leverantör av taktiska skäl inte lämnar anbud på vissa artiklar.

För att kunna utvärdera olika anbud där inte alla anbudsgivare har offererat och lämnat pris på samtliga artiklar som omfattas av upphandlingen kan fiktiva pris eller s.k. belastningsvärden användas. En anbudsgivare som inte har lämnat pris på en eller flera artiklar erhåller då ett annat värde som sedan används i utvärderingen.

Ett annat alternativ är att kräva att anbudsgivare lämnar anbud på hela det kompletta sortimentet, men det är inte alltid det mest lämpliga med tanke på risken för sämre konkurrens och att den upphandlande myndig-heten inte kan göra den affärsmässigt bästa upphandlingen. Det försämrar

Så fungerar belastningsvärdenBelastningsvärden används för att kunna utvär-dera anbud där inte alla anbudsgivare har offe-rerat och lämnat pris på samtliga artiklar som omfattas av upphandlingen.

dessutom möjligheterna för leveran-törer med ett begränsat sortiment eller enbart vissa specialprodukter att lämna anbud. Den upphandlande myndigheten kan istället ange att en anbudsgivare minst måste lämna anbud på exempelvis viss minsta andel av sortimentet eller inom en viss produktgrupp. Väljs det senare alternativet kan även leverantörer med ett begränsat sortiment delta.

Används belastningsvärden kan dessa bestämmas på olika sätt. Frågan har varit föremål för domstolspröv-ning i flera fall och enligt Kammar-rätten i Jönköping (mål nr 1557-08) finns det fog att i en anbudsutvär-dering vid upphandling av livsmed-elsgrossist premiera anbudsgivare som offererar flertalet efterfrågade produkter. Länsrätten i Jönköpings län anser i mål som rör upphandling av inkontinenshjälpmedel (mål nr 1233-09) att användande av fiktivt pris får anses vara en lämplig och effektiv metod för att skapa jämför-barhet mellan anbuden. Rätten anser också att det ger möjlighet för leve-rantörer som inte kan erbjuda samt-liga produkter inom en viss produkt-grupp att delta i upphandlingen.

Fiktivt prisMetoden för att bestämma det fiktiva priset måste vara förutsebar för anbudsgivarna. Att t.ex. använda det pris som den upphandlande myndig-heten betalat i snitt det senaste året med ett prispåslag i procent har i rättspraxis ansetts vara förutsebart och förenligt med LOU. Anbudsgi-vare kan då i förväg kontrollera vilket belastningsvärde som skulle användas för det fall deras anbud inte omfattar den aktuella produkten. Men att t.ex. använda det högsta priset en annan anbudsgivare har offererat är däremot inte tillräckligt förutsebart och en sådan utvärderingsmodell strider mot principen om transpa-rens och öppenhet. Utvärderingen görs dessutom beroende av andra anbudsgivares anbud.

Det fiktiva priset eller belast-ningsvärdet måste också vara propor-tionellt i förhållande till syftet. Om syftet är att kunna genomföra en samlad utvärdering och erhålla ett så brett sortiment som möjligt utan att anbudsgivare måste ha lämnat anbud på samtliga produkter får inte de anbudsgivare som blir föremål för detta drabbas oproportionellt i förhål-lande till nyttan för den upphand-

lande myndigheten. Ett högt pris-påslag i procent kan i vissa fall anses alltför betungande. Kammarrätten i Jönköping har i det ovan nämnda målet (nr 1557-08) inte ansett 50 procent prispåslag vara oproportio-nellt, men förutsättningarna kan skilja sig åt mellan olika produkt-områden och bedömning måste ske i varje enskilt fall. S.k. nollställning av anbud är en annan metod för att kunna genomföra anbudsprövningen när inte alla anbudsgivare lämnat anbud på samtliga produkter. Noll-ställning innebär att de positioner där inte alla anbudsgivare angett pris tas bort vid utvärderingen. Kammar-rätten i Jönköping (mål nr 2186-05) har dock ansett att metoden är oför-utsebar och att utvärderingen görs beroende av de andra anbudsgivarna. Det finns också risk att leverantörer av taktiska skäl väljer att inte lägga pris på vissa produkter som de vet är dyrare än konkurrenternas.

Källa: Konkurrensverket


UPPhANDLING

500 miljarder kronor upphandlas det för varje år i Sverige. Det är en stor andel av statens skattemedel som går till detta, och det är viktigt för alla inblandade att det går rätt till. DoubleCheck tar fram rapporter som synliggör företag som inte sköter sina ekonomiska eller legala åtaganden. Inledningsvis gås uppdragsgivarens leverantörsreskontra igenom för att säkerställa att rätt information finns om bolagen. Därefter jämförs leve-rantörerna mot olika register, bland annat Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Svensk Handel med flera.

Enligt Fredrik Tamm finns det inga hårda fakta som styrker att så stor andel som 60 procent är direktupp-handling, men det är den slutsatsen han drar efter att ha granskat, och bedömt, ett tvärsnitt av de faktiska

Direktupphandling för 300 miljarderSå mycket som 60 procent av den totala upphand-lingen i Sverige ligger utanför avtal. Det säger Fredrik tamm, VD på konsultbolaget Double-Check, vars uppgift är att granska upphandlare och leverantörer inom offentlig upphandling.

utbetalningar som gjorts inom alla kommuner, verk och myndigheter sedan 2 år tillbaka.

Det är alltså svårt att göra en exakt bedömning, och därför välkomnar han den nya regel, med gemensamt tröskelvärde för hela landet, som förväntas träda i kraft 1 juli 2010.

– Det är bra, för det innebär att att det blir lika villkor för alla, säger Fredrik Tamm. Alla leverantörer kommer att behandlas lika, och det blir klarare regler. I kombination med Konkurrensverkets utökade uppdrag att kunna utkräva mark-nadsskadeavgift. Konkurrensen blir rättvisare med klarare spelgregler.

Kontroll mot fuskDe som arbetar inom DoubleCheck har arbetat med offentlig upphand-ling på båda sidor. Det vill säga att de

har suttit på leverantörssidan och sålt både varor och tjänster till offentlig förvaltning. Granskningen av de faktiska utbetalningar som gjorts, ska bidra till att öka insikten om hur det ser ut i den löpande ekonomin i förvaltningen. Därmed ökar också möjligheterna att göra genomarbe-tade leverantörsanalyser, och ringa in de leverantörer som är mindre seriösa och försöker fuska, men det går dessutom att utreda vilka risker som finns med att anlita olika leve-rantörer, menar Fredrik Tamm.

Det finns en annan siffra som säger att en fjärdedel av den totala omsättningen skulle vara direktupp-handlingar, men enligt Fredrik Tamm är den siffran långt ifrån korrekt:

– Det stämmer inte enligt de uppgifter vi har. Att döma av de faktiska utbetalningar som gjorts, och som vi har granskat, så är den troligaste siffran att 60 procent är direktupphandlingar, även om ingen tror oss när vi säger det.

Trafikverkets upphandlingarTrafikverket är det nya namnet på Vägverket och Banverket som slogs ihop till ett verk vid årsskiftet. Med

tanke på att den totala summan som omsätts varje år i offentlig upphand-ling är omkring 500 miljarder, så står Trafikverket för knappa 18 miljarder totalt. Det fördelas på följande sätt: Projekteringsarbeten och vägbygg-nads-, drift- och underhållsentre-prenader utgör cirka 15 miljarder kronor och varor och övriga tjänster står för cirka 2 miljarder.

Enligt Ulf Backström, upphand-lingschef i bland annat konsultfrågor vid Trafikverket, går det inte att bena ut hur mycket av den summan som är direktupphandlat.

– Vi kan se att 12 miljarder går till kärnverksamheten som är ren vägen-trepenad, dvs byggande och drift av vägar, men vi har inga uppgifter om hur mycket av det som är direktupp-handlat, menar han.

Även om uppgifterna om andelen direktupphandlingar inte går att precisera, så är Trafikverkets hemsida fullmatad med övriga uppgifter om verkets upphandlingar.

Marie Clancy


UPPhANDLING

UPPHANDLINGSveriges nya marknad för upphandlare och leverantörer

Parkförvaltning sökes Med nya Eniro Upphandling blir det smidigare att hitta

nya leverantörer och spara pengar. Tjänsten är till för

både inköpsavdelningar och enskilda företagare.

Du får ständig tillgång till Eniros leverantörsregister

och företagstjänster. Dessutom är det enkelt att

komma igång, så anmäl dig redan idag!www.eniroupphandling.se

1011089tg-upphandling_park_so kes_210x146.indd 1 2010-01-19 10.42

Rätten till undantag gäller bara om myndigheten har en kontroll över företaget som motsvarar den kontroll som myndigheten har över den egna förvaltningen och om, i de fall då företaget utför verksamhet även till-sammans med någon annan än den upphandlande myndigheten, denna verksamhet endast är av marginell karaktär.

Bakgrunden till bestämmelsen är att Regeringsrätten i ett avgörande slagit fast att kommuner i princip alltid måste upphandla från sina

förslag om temporärt införande av undantags-regler på upphandlingsområdetregeringen har i dag i propositionen Upphandling från statliga och kommunala företag föreslagit att statliga och kommunala myndigheter inte ska behöva tillämpa lagen om offentlig upphandling (LOU) när de köper varor eller tjänster från exem-pelvis ett aktiebolag eller någon annan juridisk person som de helt eller delvis äger, är medlem i eller har tillsatt.

företag. Många har tidigare gjort bedömningen att upphandlingsskyl-dighet inte föreligger i dessa fall.

Om inte ett undantag införs så skulle detta medföra krav på en väldigt snabb omställning av framför allt kommuners möjlighet att använda företag i sin verksamhet. I det längre perspektivet menar dock regeringen att man noggrant måste överväga behovet av ett sådant här undantag. Bestämmelsen i LOU är därför tidsbegränsad. En särskild utredare har redan tillsatts för att

från grunden utreda behovet av ett eventuellt permanent undantag (Utredningen om offentliga företag – upphandling, kontroll, insyn [2009:08]).

SammanfattningI propositionen föreslås att nya bestämmelser införs i lagen (2007:1091) om offentlig upphand-ling, förkortad LOU, som innebär att statliga och kommunala myndig-heter inte behöver tillämpa LOU när de anskaffar varor eller tjänster m.m. från en leverantör som är en juridisk person som de äger eller är medlemmar i (exempelvis ett aktie-bolag), eller en gemensam nämnd som de har tillsatt. Detta gäller dock endast under förutsättning att två villkor är uppfyllda. Dessa villkor motsvarar de s.k. kontroll- och verksamhetskriterierna (Teckal-kriterierna) som har slagits fast i EU-domstolens rättspraxis. Vill-koren innebär dels att den upphand-lande myndigheten måste utöva

en kontroll över leverantören som motsvarar den som den utövar över sin egen förvaltning, dels att, i fall då leverantören även utför verksamhet tillsammans med någon annan än den upphandlande myndigheten, denna verksamhet endast får vara av marginell karaktär. Om dessa villkor är uppfyllda kommer avtalet mellan den upphandlande myndigheten och leverantören inte att utgöra ett kontrakt i LOU:s mening. Anskaff-ningen anses då ske inom en och samma upphandlande myndighet. Någon upphandling enligt LOU behöver därmed inte ske.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010. Eftersom de föreslagna bestämmelserna utgör en temporär lösning föreslås det sam-tidigt att de ska upphävas från och med visst datum, den 1 januari 2013.

Källa: Regeringen


UPPhANDLING

PåStorsjöteaterniÖstersundträderAnnette Melin från AM Konsult upp på scenen inför ett hav av inköpare som kommit för att lyssna till hennes tankar kring ”Upphandlaren som internkonsult”.

Annette Melin inledde med att säga att internkonsulterna är mer betydelsefulla för organisationerna än de externa.

Gäller att vara tydlig och låta behoven styra Från första början behöver du vara katalysatorn som får de övriga att lyfta frågan till att handla om: Vad är det vi behöver istället för vad är det vi vill ha? Och i initialskedet även ställa frågan om det är avlastning eller konsultation som behövs. Är det avlastning så är det en servicefunktion som saknas och inte den kompetens som konsulten tillför. Konsulten ska ge stöd och ökad kunskap och insikt. Skillnaden mellan servicerollen och

OffENtLIGA AffÄrEr bevakar sOI årskonferens

östersund visade sig från sin allra soligaste sida när 400 av Sveriges offentliga inköpare höll sin årskonferens den 22-24 mars. På festen delades också priset Årets inköpare ut. Det gick till Växjö kommun och David Braic. I det fina vädret som rådde i staden passade många på dagtid att besöka en av stadens stoltheter, Vinterstaden. Ett helt igen-fruset Storsjön där inget monster syntes så långt ögat kunde se, däremot skridskoåkare, bandyspelare, vandrare och skidåkare. Och längs med solsidan satt soldyrkarna uppradade med sina frusna ansikten vända mot en varm östersundssol.

konsultrollen är att service utförs där konsulten ska utveckla och att service är efterfrågad där konsulten i sin roll istället skapar efterfrågan.

Hur lyckas du då med att vara internkonsult på din egen arbets-plats?

Annette Melin räknade upp fem viktiga nycklar i processen för dig som konsult.

1. BEHOV. Skapa en gemensam bild av behovet. Vad är det som ska lösas? Hur ska det se ut när det är bra? Vilket är slutresultatet som man förväntar sig?

2. Tidsperspektivet, kostnad och visualisering av olika scenarier utifrån detta

3. Pröva olika förslag. Observeraatt det mest ultimata är tre logiska förslag att pröva. Tänk ett alternativ som innebär minimal förändring, ett som innebär det maximala och ett som hamnar någonstans i mitten. Både vad gäller kostnad och tid att genomföra.

4. Och var också tydlig med att det inte är du som konsult som ska genomföra det ni kommer fram till. Det är dina kunder som dels ska fatta beslutet om vilket alternativ som ska väljas och dels stå för själva genom-förandet. Fastna inte i servicefällan!

5. Sist men inte minst ska det upprättas en resultatanalys. I den ska finnas med dokumentation kring hur man faktiskt gjorde, vad man tjänade på det och naturligtvis om det blev som man önskade. Fung-erade arbetsmodellen för genomför-andet? Det är du som konsult som är ansvarig för just arbetsmodellen som ni kommer fram till.

Vad förväntas av en internkonsult? Du ska ansvara för processen, du ska också ha upprättat ett kontrakt, en så kallad uppdragsbeskrivning, där de olika rollerna, ansvarsfrågor, resurser, tidsplan, kontrollstationer

och utvärdering finns angivet.För att klara av arbetet som intern-

konsult bör du ha den kunskap och kompetens som uppdraget kräver. Du bör även vara analytiskt lagd. Viktigast är kanske att du har en god pedagogisk förmåga, att du tror på dina arbetskamraters vilja till utveck-ling. Det innebär att du har en hög social kompetens och även ett stort nätverk.

Dessutom måste du på ett peda-gogiskt sätt marknadsföra den konsultativa rollen. Ställa frågor som vad behöver ni? Och att du utvecklar ditt eget varumärke, så att du blir efterfrågad av dina kunder inom den egna organisationen. Då lär du bli efterfrågad som konsult inom upphandling.

Tess Benschner Johnsson

Drygt fyrahundra SOI:are rockade loss till Treokomp Allstars på Gamla Teatern i Östersund


UPPhANDLING

UPPHANDLINGSveriges nya marknad för upphandlare och leverantörer

Parkförvaltning fi nnes

Med nya Eniro Upphandling blir det smidigare

att hitta nya affärer och tjäna pengar. Tjänsten är

till för både små och stora företag. Du får ständig

tillgång till affärsmöjligheter för fl era miljarder

kronor. Dessutom är det enkelt att komma igång.

Anmäl dig redan idag och börja bjuda på nya affärer!

www.eniroupphandling.se

1011089tg-upphandling_park_finnes_210x146.indd 1 2010-01-19 10.37

–På den tiden handlade alla efterbästa förmåga, säger Eva-Lotta Löwstedt-Lundell, inköpschef på SVT sedan 2005. Alla var mycket kostnadsmedvetna men behovet fanns att istället handla smartare, bättre och att följa LOU.

– Den första viktiga frågan för mig blev, fortsatte Eva-Lotta, hur kan vi ha rätt inköpsbeteende i alla de steg som inköpsprocessen innebär? Alltså i alla leden, strategi, affär och tillämpning.

Men initialt ställde sig Eva-Lotta även frågan vad är vi på SVT bäst på, m a o vilken är vår kärnverksamhet och vad i processen kan vi låta andra göra? Och själva affären, vad innebär den för oss som kund och vad innebär den för leverantören? Tillämpningen hade nyckelord som avtalslojalitet, inköps- och marknadsmedvetenhet. Att vara avtalslojala, innebär att

Att styra mot rätt inköpsbeteendehur bygga upp inköpsfunktionen från intet?2005 gjorde SVt, med sina 3.500 anställda, varje år inköp för cirka 1,5 miljarder kronor från 15.000 aktiva leverantörer.

verkligen nyttja alla de fördelar som finns i avtalet.

– Vi har inga problem med att hitta leverantörer, säger Eva-Lotta. Alla vill vara leverantörer till SVT. Det vi behöver jobba med är att se över våra inköpsmönster, att alltid ifrågasätta och dubbelkolla att inköpen främjar mål för hela verk-samheten. Och att känna oss stolta över att vi som inköpsfunktion leve-rerar värde till organisationen i form av en avtalsportfölj.

Kartläggning1. Vad köper vi, hur mycket, av vem och vem köper vad?

Här tog Eva-Lotta ett exempel från 2005 då det upphandlades hyrbilar för mellan 7-8 miljoner kronor per år. Fördelningen var 2 Mkr på inköp från två leverantörer och övriga 5-6 Mkr från femtiotre leverantörer.

2. Hur effektivisera?– Vi spretade med massor av leve-

rantörer, säger Eva-Lotta, dessutom följde vi inte LOU. Så för oss blev frågan hur kan vi minska konsum-tionen och få till bättre villkor i varje enskild affär? Och vem ska få göra inköp?

3. Hur kontrollera?Inköpsrapporter med volymer

som automatgenereras ur dataware-house. Och kategorisering av antalet leverantörer, blev en del av kontroll-apparaten.

4. Hur förankra och följa upp?– Här ska vi skapa tryck och snack

i organisationen, säger Eva-Lotta, vi ska också ge möjligheten till varje chef att kunna följa upp, veta hur min enhet ligger till utifrån de mål som är satta för verksamheten.

5. Verktyg och stöd– Mitt ansvar, säger Eva-Lotta,

har här varit att se till att vi har bra systemlösningar, ge möjligheter till goda rutiner, att vi ställer krav på leverantörerna, men också att vi hela tiden reviderar budget och prog-noser.

Vilka är då framgångs- faktorerna?

För SVT handlar det om uppföljning av inköp på samma sätt som all övrig ekonomisk uppföljning. Att det finns transparens i systemet för att skapa tryck och agerande från orga-nisationen. Att inköpsfunktionen är öppen för dialog och återkoppling.

– Vi visar hela tiden att vi står på verksamhetens sida, vi är inga poliser, säger Eva-Lotta. Och när något avtal som vi har gjort blir ifrågasatt då är det viktigt att vi inte går i försvar utan vågar ställa frågan, varför tycker du att det är ett dåligt avtal?

– Vi jobbar och vi gnetar, ett steg i taget. Och vi märker att de delar som vi intensivt arbetar med, de ger resultat och i vissa delar har vi uppnått fantastiska resultat. Förra året kunde vi via besparingar på inköp leverera 50 miljoner tillbaka till programverksamheten, avslutar Eva-Lotta Löwstedt-Lundell, inköps-chef på SVT och talare på SOI:s års konferens.

Tess Benschner Johnsson


KOMPEtENS- OCh LEDArSKAPSUtVECKLING

Missa inte det bifogade programmet för Personalvetardagarna 2010! Läs mer och anmäl dig på www.personalvetardagarna.seVäxjö pPERSONALVETAR

för personalvetare, beteendevetare, folkhälsovetare och HR-ansvariga

DAGARNA

Vilken ledarskapsstil använder du dig oftast av?hur förhåller du dig som chef till din personal? har du ett förhållningssätt som är mer åt ett auto-kratiskt ledarskap, byråkratiskt eller ett transfor-merande? Eller kanske du använder dig av någon annan stil eller en kombination av olika?

Var och ens ledarskapstil är givetvis högst unik och individuell, men visst går det att skönja egenskaper som hör hemma mer hos ett visst förhåll-ningssätt, än hos andra. Och visst relaterar olika ledarskapsstilar till olika konsekvenser, inte minst hos personalen. Frågan är vilka konse-kvenser du som chef banar väg för att samskapa med din personal, och om konsekvenserna du lägger grund för är rätt i relation till verksamhetens syfte, mål och sammanhang?

Här presenteras några ledarskaps-stilar:

Autokratiskt ledarskapDet enväldiga ledarskapet är en extrem form av affärsbeslutande ledarskap, där cheferna har absolut makt över sina anställda. Personaloch medarbetare har små möjlig-heter att komma med förslag, även om dessa skulle vara bättre både för personalgruppen så väl som för orga-nisationen. De flesta människor har benägenhet för att bli förbittrade över att bli behandlade så här, vilket relaterar till hög sjukfrånvaro och stor personalomsättning.

För en del rutin- och okvalifice-rade arbeten, kan stilen vara effektiv eftersom fördelarna med kontroll kan uppväga nackdelarna.

Byråkratiskt ledarskap Byråkratiska ledare följer reglerna noggrant och ser till att personalen följer de gällande föreskrifterna exakt. Detta är en lämplig stil för arbete som medför allvarliga säker-hetsrisker, så som att arbeta med maskiner, giftiga ämnen, extrema höjder eller där hantering av kontanta medel finns med.

Karismatiskt ledarskap Ett karismatiskt ledarskap kan tyckas likna transformerande ledarskap eftersom dessa chefer kan konsten att inspirera och entusiasmera sin personal, de är mycket energiska och har lätt att inspirera andra framåt.

Däremot kan karismatiska ledare tendera att tro mer på sig själva, än på sin personal. Detta skapar en risk för att ett projekt, eller en hel organisation kan kollapsa om chefer lämnar. Framgång är direkt kopplad till förekomsten av den karisma-tiska ledaren, vilket medför ett stort ansvar, och kräver ett långsiktigt engagemang från chefen.

Demokratiskt ledarskap Även demokratiska ledare tar de slut-giltiga besluten, bjuder de in perso-nalgruppen att bidra till beslutspro-cessen. Detta ökar inte bara trivseln genom att engagera medarbetarna, det bidrar också till att utveckla människors kompetens. Personal-gruppen upplever sig ha kontroll över sitt eget ”öde”, de blir mer motive-rade och arbetar hårdare, vilket ofta är en större drivkraft än att enbart få ekonomisk belöning. Eftersom deltagandet tar tid, kan detta till-vägagångssätt ta mer tid, men ofta är slutresultatet betydligt bättre. Metoden kan vara lämplig när man arbetar som ett team där kvaliteten, är viktigare än hastigheten.

Laissez-faire ledarskap Detta är en fransk fras och betyder ”låt bli”. Den används för att beskriva chefer som lämnar personal att arbeta på egen hand. Det kan vara effek-tivt om chefen övervakar vad som uppnås och kommunicerar om detta med personalen regelbundet. Oftast är laissez-faire ledarskap effektivtnär enskilda medarbetare är mycket erfarna, skickliga och självgående. Tyvärr kan denna typ av ledarskap förekomma också när chefer inte har tillräcklig kontroll.

Tjänande ledarskap Denna term, är skapad av Robert Greenleaf på 1970-talet som beskriver en ledare som ofta inte är formellt erkänd som sådan. När någon, på någon nivå i en organi-sation, leder helt enkelt genom att

uppfylla behoven i personalgruppen, beskrivs personen som en ”anställd ledare”. På många sätt är tjänandeledarskap en form av demokratiskt ledarskap, eftersom hela arbetslaget tenderar att vara delaktiga i besluts-fattandet. Anhängare av denna modell tyder på att det är ett viktigt sätt att gå vidare i en värld där värde-ringar är allt viktigare, och där den tjänande ledaren uppnår makt på grundval av sina värderingar och ideal.

Uppgiftsorienterat ledarskapet Mycket uppgiftsorienterade ledare fokuserar endast på att få jobbet gjort och kan vara ganska enväl-diga. De definierar aktivt arbete och de nödvändiga rollerna, upprättar strukturer, planerar, organiserar och övervakar. Men eftersom uppgifts-orienterade ledare inte brukar tänka så mycket på personalens välmående kan detta förhållningssätt relatera till liknande förluster som har ett auktoritärt ledarskap innebär. Stora svårigheter har dessa chefer med att behålla och motivera sin personal.

People-ledarskapDetta är motsatsen till uppgiftsori-enterat ledarskap. Med ”folkledar-skap”, är chefen helt fokuserad på att organisera, stödja och utveckla människorna i sina arbetslag. Det är ett deltagande förhållningssätt som främjar det goda lagarbetet och det kreativa samarbetet.

Transformerande ledarskapet Människor med denna ledarstil är sanna chefer som inspirerar sina arbetslag hela tiden med en gemensam vision av framtiden. Även om chefernas entusiasm ofta förs över på personalen, kan han eller hon behöva stöd av ”detaljmänniskor”. ”Detaljmänniskorna” säkerställer rutiner i arbetet på ett tillförlitligt sätt, parallellt som den transforme-rande ledaren sköter initiativ som skapar ett mervärde. Förtroende för sin personal är nyckeln som det transformerande ledarskapet använder sig utav. Det handlar om att hitta balansen mellan behoven i organisationen och behoven i perso-nalgruppen – och det har denna chef hela tiden i fokus.






Skillnaden mellan människor som tar initiativ, och de som inte gör det är som skillnaden mellan natt och dag. Frågan är vad, hur och när vi gör vad. Vad gör du? Jag?

Den inre dialogenFör vi en inre dialog med oss själva där vi övervägande tänker uppmunt-rande tankar kring idéerna vi har,eller domineras den inre dialogen av tankar som är nedlåtande och begränsande?

När vi ställer frågor som innehåller antaganden om att något är nega-tivt, kommer intellektet leta efter bevis som styrker det. När vi ställer frågor som är öppna, neutrala eller som innehåller positiva antaganden, kommer samma sak ske.

Jämför de två första frågorna igen. Kommer jag verkligen kunna klara det här? Hur kan jag klara det här?

När vi kommunicerar till oss själva som i den första frågan, bygger vi in tvivel och motstånd. Däremot när vi kommunicerar till oss själva som i den andra frågan, skapar vi ett inbyggt antagande som talar om att vi kommer att klara av det. Detta i sig, stärker oss.

Proaktiv eller reaktivAtt vara proaktiv innebär att ha en idé eller ett förhållningssätt somutgår ifrån att vi är ansvariga för våra liv. Våra beteenden, våra förmågor, våra resultat är ett svar på våra beslut – inte på omständigheterna. Vi har ett val.

Att vara reaktiv innebär motsatsen, viharenidéellerförhållningssättsomsäger att våra resultat, beteenden och förmågor är en produkt av omstän-digheterna. Därmed menar vi – att vi inte har några val.

Men självklart har vi det. Det gäller bara att se när vi gör vad.

Styra vår tillvaro eller styras av denNär vi väljer att inta den proaktiva förhållningssättet ger vi oss själva

Styrs du av proaktivt förhåll-ningssätt eller reaktivt?Säger du, kommer jag verkligen kunna klara det här? Eller, hur kan jag klara det här?

makt och kontroll. Vi väljer att fokusera lösningar, kontrollera våra känslor, väljer lämplig respons, vi betraktar oss som ansvariga och styr vår tillvaro.

Däremot när vi intar det reaktiva förhållningssättet överlåter vi makten och tillåter oss kontrolleras. Vi kan exempelvis säga ”så är det, sådan är jag. Jag kan inte göra det där. Jag har helt enkelt inte tid. Om bara min man hade lite större tålamod. Han gör mig så arg!”

Vad vi i själva verket säger är – ”det finns inget jag kan göra åt saken. Jag

är inte ansvarig. Mitt känsloliv styrs av någonting jag inte har kontroll över. Omständigheterna och andra människors beteende begränsar mig. Det är deras fel.”

Vi kommer ingen vart så länge vi tillåter oss hålla fast vi detta. Vi koncentrerar oss på andra männis-kors brister och vad vi tycker att de gör fel, vi koncentrar oss på problem i omgivningen eller på omständig-heter vi inte har någon kontroll över. Detta relaterar till klandrande och anklagande attityder, så väl som till ett reaktivt språk och ökade känslor

av utsatthet. Däremot när vi väljer att inta ett proaktivt förhållnings-sätt kan vi ta oss ur låsta positioner och öppna upp för möjligheter och utveckling.

Erkännande av ansvarVår grundläggande natur är att handla och inte stå maktlösa för handling. Att ta initiativ innebär erkännande av vårt ansvar för att något skall hända. När vi intar ett proaktivt förhållningssätt koncen-trerar vi våra ansträngningar på sådant vi kan göra något åt.

Den proaktive har en förståelse som säger att det är inte vad andra människor gör, omständigheterna eller våra misstag som skadar oss – utan våra reaktioner. Detta ger oss möjlighet att välja reaktion som leder oss framåt. Detta ger oss möjlighet att välja våra reaktioner på situationer och sammanhang, samti-digt som det också ger oss makten att skapa dem.

Vi är ansvariga för vår reaktionOtvivelaktivt förekommer det stunder i livet då vi träffar fel val. Våra val får konsekvenser som vi helst kanske skulle ha velat vara utan. Vi ångrar oss. Vi upplever oss ha begått ett misstag. Just i dessa stunder när det känns svårt, kan vi välja hur vi skall hantera och respondera på situ-ationen. Vi är fria att välja reaktion i varje situation och i varje samman-hang, men därigenom väljer vi också konsekvenserna. Vi kan stå för miss-taget direkt, vi kan rätta till det och vi kan lära oss av det. Detta vänder bokstavligen misstaget till framgång.

Däremot att inte stå för miss-taget, inte rätta till det, och inte lära sig något - är att begå ett ännu större misstag mot oss själva. Det kan leda till att vi slår in på vägen till själv-bedrägeri där vi tillgriper rationali-seringar inför oss själva och andra. Denna mörkläggning kan förorsaka stora skador på jaget. Det är inte vad andra gör, eller våra misstag som skadar oss mest - utan vår reaktion på detta. Frågan är då, vilken av frågorna vi väljer?


Missa inte det bifogade programmet för Personalvetardagarna 2010! Läs mer och anmäl dig på www.personalvetardagarna.seVäxjö pPERSONALVETAR

för personalvetare, beteendevetare, folkhälsovetare och HR-ansvariga

DAGARNA



BIC Ecolutions™ Clic Stic™ KulspetspennaFärg: Blå. SvartTillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mmFärg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. BlåTillverkad av 74% återvunnet material

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter. Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare. Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende.

50 miljövänliga pennor i en ask

www.bicecolutions.com



Generationsväxlingen – gyllene chans till förändring

– Jag blir alldeles mörkrädd när jag hör vissa myndighets-personer säga att det viktigaste är att inte följa lagen, hur f-n skall vi då kunna kräva det av medborgaren. Detta har jag grunnat på, säger Stig Orustfjord, nyutnämnd överdi-rektör vid Försäkringskassan.

Stig Orustfjord har alltid stått upp för den lilla människans rättigheter, det vet de som har arbetat för honom, inte minst damen i rullstolen som har påverkats av hans beslut. Visst kan han vara fåordig, men plötsligt kommer en sjudundrandes salva med ett kristallklart budskap, där han i sekunden efter kan le i mjugg. Vissa kan skönja självdistansen, andra se skickligheten. Men tveklöst är det engagemanget och kunskapen om att leda organisationer som de flesta talar om.

Medborgaren skall ha en stark rättslig statusOrustfjord brinner för tre saker, effektiva myndigheter, att hela tiden ta reda på vad de han och organisa-tionen är till för, och tycker till när rättsäkerheten slirar. Han reagerar starkt på när vissa i statens tjänst menar på att det viktigaste är att inte följa lagen, och funderar på hur medborgaren skall kunna få en stark rättslig status.

– Jag tänker på allt från domstolar som inte förstår verksamheter, sekre-tesslagen, till det här med bygglov. Att bygga hus kanske är den vikti-gaste investeringen man gör i livet, då skall ju givetvis alla vara lika inför lagen så att man inte bara tillåter dem som har det bra förspänt, fort-sätter Orustfjord.

Det har länge har diskuterats när effektiviteten ibland ställs mot rätt-säkerheten - vem skall ha bidrag, vilket straff skall ges. Nu tillsätter regeringen tillsynsmyndigheter och JO är ute härjar, det tycker Orust-fjord är bra.

Vad tycker du är viktigt att tänka på som ledare?

–Det viktigaste är att ha en idéom vad organisationen skall göra, sedan vad de man är till för tycker om en, och i tredje hand ha klart för sig vilken kapacitet organisationen har i sitt utförande. Jag är inte fasci-nerad av att vara generell i ledar-skapet, utan tycker att det är viktigt att man som chef kan sin verksamhet och förstår och vad det är de olika medarbetarna gör. Vet man inget om medicin är det nog svårt att leda ett sjukhus, men ibland har jag tyvärr mött chefer som är stolta över att de kan leda en verksamhet som de inte kan. Jag minns en controler som ofta påtalade att han kom från närings-livet varje gång vi diskuterade en svår fråga, till slut blev jag förbannad och frågade om jag skulle tala långsam-mare?

Hur ser du på rekrytering?– Ofta är det så att man som

yttersta chef har flera chefer, och när man skall sätta ihop ett team

Vem tycker du skall vinna priset för 2010 års bästa upphandling? Lämna dina förslag redan nu, besök: www.upphandlingsdagarna.se



KORT FAKTA

Regeringen beslöt 2008 att förordna Stig Orustfjord till länsöverdirektör vid Länsstyrelsen i Stockholms län. Orust-fjord kom då från Försäkringskassan där han varit försäkringsdirektör sedan 2005. Dessförinnan har han varit till-synschef vid Riksförsäkringsverket och arbetat inom Stockholms stad, bland annat som chef för äldre- och handi-kappomsorgen. Han har också under många år varit fackligt engagerad inom Akademikerförbundet SSR och är sedan 2007 ordförande i Svensk Chefs-förening.

kan man ju inte ha 11 anfallspelare i samma ledningsgrupp, utan en variation av olika kompetenser. Jag är mer en vän av Toyota Way och tycker att man som chef måste ha funderat igenom sin organisation och själv tänkt till. Kommer det in någon utifrån och talar om vad som inte fungerar skapas ofta förändring genom ett stort motstånd. Sedan är det viktigt att ha trygga chefer som kan verksamheten, jag är ingen vän av tidsbegränsade avtal, det skapar onödigt fega chefer uppåt, plus att det finns en risk att man skjuter upp avveckling.

Kompetensutveckling?– Jag vill ha och gillar kompetens-

utveckling där man arbetar fram hur man kan jobba på ett bättre sätt. Jag tycker att arbetsgivaren skall hålla i den löpande kompetensutveck-lingen, medan grundutbildningar får folk sköta själva.

Engagemang?– Nycklar till engagemang tror jag

är tydliga mål, uppföljning och att man själv arbetar i organisationen. De jag möter behöver jag inte peppa till att nå målen, de har ett spontant engagemang och brinner för sina frågor.

Upplever du någon skillnad att vara chef i den privata sektorn kontra den offentliga?

– Att vara chef i privata sektorn är mångfasetterat. Har du dåliga medarbetare riskerar du att hamna i media och du skall hela tiden spela mellan kund, uppdragsgivare och den egna medarbetaren. För mig förfaller det mig mycket svårare i offentliga sektorn, men desto roli-gare, här är det större frihetsgrader även om man tjänar lite mindre.

Vad är det som är svårare inom offentliga sektorn?

– Man har många fler intressenter att hantera, du skall ha en god rela-tion med den politiska ledningen, med media och med folket. Nisses Plåtverkstad går ju knappast utpå byn och frågar vad folk tycker, medan Försäkringskassan måste. En annan skillnad är också att när man jobbar inom offentligheten granskas vi på ett annat sätt genom de offent-liga handlingarna.

Varthän pekar trenden just nu?– Trenden pekar åt normalisering

och standardisering, det har blivit lite av löpande bandvariant, frågan är hur monotona vi skall bli. Sedan kan jag se att trenden pekar mot att det finns rigida normer som stoppar upp den kreativa processen, det finns en konflikt mellan medarbetarnas individuella intressen och standar-diseringen. En annan trend är att privatliv och jobb flyter ihop.

Jag tror det är viktigt att fundera över vilka processer man skall stan-dardisera och vilka delar som skall vara lite mer fria och anpassnings-bara. Sedan så tror jag också att det är väldigt viktigt att mäta kundernas uppfattning.

– Sedan tänker jag på genera-tionsväxlingen, hälften av alla chefer är borta om sju år, det kommer att bli ett ”fett” sug efter chefer. Kommer vi lyckas se till att 20 procent har en annan etnisk bakgrund?

Vad tror du?– Nej, jag tror inte det, det räcker

med att se på vilka problem det har varit med jämställdheten under 30 år. Men vi har en gyllene chans nu vid generationsskiftet att exempelvis ta in fler med annan etnisk bakgrund, kvinnor generellt och funktionshin-drade.

Är det skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap?

– Jag personligen tycker inte det finns så stora skillnader, däremot upplever jag att många misstänk-liggör ett kvinnligt ledarskap. Visst har det funnits skillnader, kvinnorna har tagit större ansvar för barn och hem och ser andra värden, men detta håller på att jämnas ut.

Vad tänker du kring begreppet kompetens?

– Kunskap i första läget och

förmågan att använda kunskapen. Tänk en läkare som inte har förmågan att använda sin kunskap utan bara är en trevlig jävel, det är ju inte direkt det optimala.

Hur känns det just nu, du har just blivit utnämnd av regeringen att bli överdirektör vid Försäkringskassan med tillträde den 1 maj?

– Känner både glädje och sorg, det är jättekul att precis ha fått reger-ingens förtroende, samtidigt som jag sörjer lite över alla trevliga människor jag har träffat vid Länsstyrelsen. Jag kommerocksåattsaknaPerUnckel,han har varit min bästa chef.




Nej, det handlar inte om det ”det transformerande ledarskapet” som förvisso är att rekommendera, utan det här handlar om att gå ett steg till i ledarskapsutvecklingen. Det handlar om ”det uppskattande globala ledar-skapet”.

Vad är då skillnaden mellan ”det transformerande ledarskapet” och ”det uppskattande globala ledar-skapet”?

Det transformerande ledarskapetUnder 80-talet tog det transformella ledarskapet fart när den amerikanska professorn Bernhard Bass lyfte fram begreppet. Sedan dess har många böcker, artiklar och doktorsavhand-lingar skrivits. Studie efter studie har påvisat att det transformerande ledarskapet i särklass är det mest effektiva sättet att leda personal mot välmående, ökad skicklighet och en välfungerande verksamhet. Faktorer som engagemang, välbefinnande, självförtroende och ekonomisk vinst visar sig konsekvent öka.

frAMtIDENs LEDArsKAP

”just go for it!” Hur motiverande är det inte att höra just de orden? De är fyllda av så mycket tilltro, inspiration och kraft om vad framtiden kan bära med sig. vilken chef är det som kan uttrycka sig så efter att du har presenterat en idé du vill genomföra? samma chef kan också slå sig ner i lugn och ro och säga ”du… du klarar det nästa gång, det du gör är viktigt” när stunden är svår och motgången ett faktum.

Några utmärkande dragDen chef som styrs av det transfor-mella ledarskapet är en god förebild som står upp för sak och sina etiska och moraliska värderingar. Det finns en uthållighet och ett rättspatos hos denne chef som hellre ”offrar” sig själv än ger upp sina ideal. Ett annat beteende som är utmärkande är förmågan att inspirera personalen genom att återkommande delge om sina framtidsvisioner. Dels använder sig chefen av ett behagligt språk, men också av historier och anekdoter som knyter an till verksamheten och vederbörandes etiska och moraliska värderingar. Istället för att enbart tala om mål och resultat, talar denna typ av chef om de inneboende värdena som kan upptäckas under vägen. Ett annat karakteristiskt drag är att söka gemensamma problemlösningar till-sammans med sin personal där deras innovationsförmåga värderas högt. Samtidigt kritiserar inte den som styrs av det transformella ledarskapet öppet någon inför de andra om ett misstag eller fel har begåtts. Denna sortens chef tar gärna emot feedback

och välkomnar förslag på förbätt-ringar, samtidigt som han eller hon återkommande utmanar personalen att tänka självständigt. En annan framträdande egenskap är att den transformella chefen stöttar var och en i personalgruppen, tar reda på den enskildas individuella mål och visioner, därefter situationsanpassas behoven och ambitionsnivån. Ett annat utmärkande drag är att det finns en äkta värme och omtanke för människan bakom yrkesrollen.

Det uppskattande globala ledarskapetDet finns många egenskaper som är lika hos de chefer som styrs av det transformella ledarskapet och dem som styrs av det uppskattande globala ledarskapet. Skillnaden är bara att de chefer som styrs av det uppskattande globala ledarskapet går några steg till på vägen.

En skillnad är att den som styrs av det globala uppskattande ledarskapet också är djupt kopplad till den större helheten - till samhället, världen och naturen. Den andra skillnaden är

att inte bara chefen, utan samtliga i personalgruppen får ta fram sina visioner i samverkan med de andra, den tredje skillnaden är att det finns en medvetenhet kring att förändring inleds när chefen och personalen börjar ställa konstruktiva frågor till varandra och är öppna för vad som sägs. En fjärde skillnad är att säkra balansen mellan den ”inre och yttre klockan” i ett komplext samhälle där den vanligaste synen och förhåll-ningssättet är att vi skall öka farten. En femte skillnad är att denna chef äger även förmågan att gå bortom de traditionella värdena kring informa-tion och kunskap och lyfter in själen och våra innersta behov i samman-hanget.

Vi glömmer av det viktigasteDagens företags- och organisations-klimat kräver kunskap om hur chefer och personal kan bli ännu mer effek-tiva för att vara konkurrenskraftiga och ligga i fas med omvärlden och marknaden. Världen över producerar vi effektivare verktyg för att anpassa oss till tempot som vår välfärd och

Steg bortom det transformerande ledarskapet

Vem tycker du skall vinna priset för 2010 års bästa upphandling? Lämna dina förslag redan nu, besök: www.upphandlingsdagarna.se



Kvalitetssäkrarutbildningsbranschen

www.sauf.se 08-644 29 20

högteknologiska samtid kräver. Vi tar fram nya koncept, nya idéer,nya strategier, nya lagar – allt för välfärden, utvecklingen och pengar i plånboken. Men vi glömmer ofta en sak. Politiker, beslutsfattare,chefer och vi själva glömmer av att vi är människor före allt annat. Vi är människor som kämpar med att hitta rätt bland alla krav som vi själva, samhället och vår omvärld skapar och sätter upp. Vi skall hitta rätt i vår yrkesroll och sammanhanget där, vi skall också hitta rätt som föräldrar och äkta makar. Men hur skall vi kunna hitta rätt i ett tempo som vi hela tiden tillåter öka? Hur skall vi hitta rätt när tempot inte är anpassat efter våra inre mänskliga behov?

Kunskap om våra inre behovKunskap om våra inre mänskliga behov har den chef som styrs av det uppskattande globala ledarskapet. Han eller hon vet att det är lätt att vi tappar bort vår identitet om vi inte lyssnar till vår egen inre klocka och våra inre behov. Denne chef vet att de stora ledarna inte tillåter sig lyssna på omvärlden som försöker forcera fram resultat som inte är realistiska. Chefen som styrs av det uppskat-tande globala ledarskapet vet att det inte skulle ha gått att säga ”skynda dig nu för fan Gandhi, du har gått

över utsatt tid”. Utan den som styrs av uppskattande globalt ledarskap förstår vad världens stora ledare har försökt, och fortfarande försöker förmedla till oss om tid, inre behov och vikten av djupare förståelse om vårt mänskliga psyke. Denne chef vet också om vikten av att värna om vår natur.

Den chef som styrs av det uppskattande globala ledarskapet vet hur man kan applicera denna fördjupade kunskap direkt på perso-

nalgruppen, sin organisation och samhället i stort.

”Slowing down”En ledare som har varit med och tagit fram konceptet om ”Uppskattande globalt ledarskap” är holländaren Joep C de Long. Han är chef för enheten eLearning Solutions inom British Telecom. Konceptet han har varit med och tagit fram kallar han AI, Appre-ciating Inquiry. Där en del handlar om hur chefer och personalgrupper kan

fördjupa sig i hur ”slowing down” kan hjälpa dem att hantera komplexiteten i en samtid där det utbredda förhåll-ningssättet om att öka tempot ständigt trycker på.

Fem grundläggande principerAI-konceptet bygger på fem grund-läggande principer: • Tillsammans skapar vi vår verk-

lighet genom de frågor vi ställer och de svar vi ger

• Principenomsamtidighet,insiktom att förändring inleds då vi ställer frågor

• En föregripande princip, insiktom att vårt agerande påverkas av hur vi ser på framtiden

• Den poetiska principen, insiktom att vi inte har några gränser för vad vi kan lära oss

• Den positiva princip, insikt omfokusering på det önskade läget, det önskade resultatet, i stället för på vad som är fel

Den viktigaste uppgiftenEn av de viktigaste uppgifterna som det uppskattande globala ledarskapet handlar om, är att chefen och var och en i personalgruppen på allvar tar reda på vad som verkligen är viktigt för själen – and just go for it!



KOMMUNALtEKNIK

En gång i tiden trodde man att jorden var platt. Sen trodde man att den här stenbumlingen som vi bor på var okrossbar. Nu vet vi lite bättre. Vi vet att allt vi gör får konsekvenser. Att det spelar roll hur vi använder våra resurser. Så tänkte vi när vi tog fram Klimatekonomisk DR, marknadens mest miljöanpassade direktreklam.

När du kommunicerar med Klimatekonomisk DR vet du att allt, från tryck till papper, uppfyller Svanens kriterier. Att alla inblandade aktörer är certifierade enligt ISO 14001, att transporten är vald med hänsyn till miljön och att distributionen är klimatkompenserad. Det är kort sagt reklam där du kan ta kontroll över din påverkan.

Klimatekonomisk DR kostar inget extra att skicka. Skillnaden ligger inte i prislappen utan i miljövinsten.

Ska vi göra marknadens mest miljöanpassade DR tillsammans? Läs mer på Posten.se/dr. Där hittar du verktyget som gör halva jobbet åt dig. Den andra halvan gör vi.

åkes

tam

.hol

st

fot

o: w

ww

.str

innh

ed.s

e

POME0167_Sten_annons_MiljoRapporten_210x297_utfallande.indd 1 09-10-29 14.04.39



Framtidens ledarskap är en fråga om att ha en stark känsla för det du vill göra, komma ihåg de stora ledarna, ha klart för dig din vision, tänka i flera steg, fokusera det bästa hos dina medarbetare, ställa konstruk-tiva frågor, slå ned på takten, öppna upp för att ha riktigt kul och tillåta er växa och se ert värde.

Appreciative InquiryJoep C de Jong kallar det för AI, Appreciative inquiry. Sedan han började arbeta inom British Telecom har han använt AI som ett sätt att underlätta förändring och kreativitet för att ta fram det bästa hos medar-betarna. Det handlar om att skapa kraft och energi i utvecklings- och förändringsarbetet.

– AI är ett förhållningssätt som är uppskattande och bekräftande och ser organisationen som en levande, kreativ ”organism” i ständig föränd-ring. Stor vikt läggs på att lyfta fram det som fungerar i organisationen, i grupper och i individer. Fokus ligger

Framtidens ledarskap – fokusera det bästa hos andra

— Vad händer när du som chef söker efter det positiva och det bästa hos din personal? Att ställa frågor av denna sort är en utmaning vi inte är vana vid, men faktum är att det lyfter oss och påverkar hela organisationen, säger Joep C de Jong från holland, ledare för enheten eLearning Solutions inom British telecom.

på möjligheter och framtid, fortsätter Joep C de Long.

Att bli förstådd och sedd av chefenMånga önskar sig en chef som är inspirerande, bekräftande och uppmuntrande. En chef som förstår, lyssnar och kan komma med goda råd. Många önskar förtroende, mandat och högt i tak – att chefen tror på oss.

– Varför har vi så lite av detta? undrar Joep C de Long.

Rätt och fel– I västvärlden är vi mycket fokuse-rade på vem som har rätt och vem som har fel och lägger mycket tid på det, i stället för att skapa mening till-sammans. Vi kan aldrig komma ifrån att våra tankar och våra förvänt-ningar beslutar vad som kommer i nästa steg.

Gör si, gör så– Vi dödar kreativiteten när vi pratar

om ”gör det, gör si, gör så” sedan satsar vi tusentals kronor på att få igång den igen. Vad är du inspirerad av? Mandela och Gandhi sa aldrig att de skulle leverera en ekonomisk plan, utan nu förändrar vi världen. Vi vill bli sedda för dem vi är, det är vårt inre liv som sätter värdet.

Ta fram glöden istället– Ett sätt att ta fram glöden hos våra medarbetare kan vara att be dem fokusera en historia om en ledare de beundrar. Vad är det för värde de ser att det leder till? Nycklarna de finner kan sedan bli en riktning för indi-viden och gruppen att jobba mot. Så även för chefen.

– Det handlar om att bli bättre på att fokusera vad det är vi egentligen gör. Att bli mer medvetna om vad vi skall göra, ta bort onödig administra-tion, tillåta oss bli mer flexibla, mer vänliga mot både oss själva, varandra och vår värld. Det handlar om att lyfta fram det bästa, det skapar skratt, näring och utveckling.

FAKTARUTA

Joep C de Long och hans team är det europeiska ”Thought Leader” for British Telecom ”eLearning activities”, som studerar lärande och samspel hos personal som arbetar med ny tekno-logi.

Han är involverad i kunskapsutveck-lingsprojekt inom spetsteknologi, såsom the EU Prolix Project och är också en del av the EU brainstorm group kring TEL, Technology Enhanced Learning. Vid sidan av sitt arbete, är Joep också konsult. Han är en av grundarna av AI Consulting, en internationell orga-nisation som vill uppmuntra använd-ningen av AI. Han har också publicerat en mängd artiklar inom HR-området (Human Resources).

– Om det inte är kul, kommer ingen att göra något av detta. Att ha roligt är en fundamental sak, det är en basal fråga för alla. Detta är en viktig sak som chefer behöver ge sin personal och sig själv tid till.


Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till [email protected]

?!?!?!

3. Absolut. Ett anbud är ofta ett ganska fyrkan-tigt förfarande vilket i sig säkert har bidragit till att den offentliga upphandlingen i många stycken betraktas som jobbig och besvärlig. En förhandling ger ju möjlighet att klargöra missuppfattningar och förbättra anbuden. för naturligtvis får man alltid bättre resultat om man kommunicerar.

Men det är klart att det finns upphandlingar, där affären mycket väl skulle vinna på en dialog med anbudsgivarna. särskilt vid mer komplicerade upphandlingar där det kan vara svårt att beskriva behovet.

2. ja, det har jag. bättre priser och villkor för båda parter.

3. ja, det finns en möjlighet till det. för att kunna genomföra bra förhandlingar krävs dock ändå att förarbetet är grundligt gjort. Det går inte att minska ner på arbetet med förfrågningsunderlaget och sedan tro att bristerna i detta kan ”räddas” av en förhandling. Det krävs också skickligt genom-förda förhandlingar vilka kräver god planering och förhandlingsteknik. Det är också viktigt att resul-tatet av förhandlingen dokumenteras på bra sätt.

1. ja, det tycker jag absolut. I försörjningssektorn får man förhandla och det borde vara samma inom den klassiska sektorn.

2. ja, det har jag faktiskt så sent som i höstas. I det fallet gällde det att vi inte fick in några anbud på allad elar i förfrågan. I det läget ger lagen oss rätt att påbörja förhandling med anbudsgivarna. resultatet var att vi fick anbud på alla delar.

1. ja, att i större utsträckning kunna förhandla, det skulle vara inspirerande.

2. ja, jag har den erfarenheten.

3. Många upphandlingar, tycker jag inte att jag kan säga. Min uppfattning är att generellt sätt, så har upphandlarna genom åren blivit duktiga på att skriva tydliga förfrågningsunderlag och däri-genom inte behöver förhandla.

1. ja, det vore förstås bra. jag anser dock att de möjligheter som finns till förhandling i förhandlat förfarande, förenklat förfarande och urvalsförfa-rande används i alltför liten utsträckning. Många upphandlande myndigheter och enheter verkar dra sig för att dra nytta av de fördelar en förhandling kan ge. Om de nya reglerna om elektroniska auktioner genomförs i svensk lag kommer enligt min mening möjligheten att förhandla att utökas till att även omfatta öppet och selektivt förfarande.

Expertpanelen svarar

1. Eventuellt men det gäller att inte frångå ursprunget och behandla alla lika.

2. Har ej förhandlat.

3. tror det är bäst att leverantören vässar pennan från början.

1. Skulle du vilja att det fanns större möjligheter till förhandling vid upphandling?2. Har du deltagit i någon upphandling som blivit bättre för båda parter efter förhandling?3. Tror du att många upphandlingar skulle leda till bättre affärer om det fanns större möjligheter till förhandling?

Ann Linde Koolman,upphandlare Alingsås Kommun

Roland Pettersson, Upphandlingskonsult

Ofelia Hendar, Upphandlingschef Marks kommun

Anna Ulfsdotter Forsell,Advokat, Delphi & Co

Trots att upphandlare inom den klassiska sektorn har att följa LOU ger lagen vissa möjligheter att förhandla fram en bättre af-fär. Inom ramen för förfrågningsunderlaget går det att anpassa och förbättra anbuden, däremot får skallkraven inte förändras.


SAFETY LINE SECURITY AB tel: 031-65 22 85 ADI-ALARMSYSTEM AB tel: 08-410 113 50

För mer information kontakta:

A new dimension in security

Galaxy G3D är ett inbrottsalarm som integrerar passerkontroll via öppet gränssnitt, detta ger Galaxy G3D en överlägsen ekonomi och flexibilitet.

• Till systemet kan alla läsare med Wiegand gränssnitt anslutas.• Systemet är mycket enkelt att installera och underhålla.

• För användare har det blivit ännu enklare att sköta via den nya Touch-manöverpanelen.

• Det nya PC-programmet ger enkel hantering av kort och händelser.

Vi presenterar Galaxy Dimension G3D

SäKErhEt

Vid en kris, olycka eller katastrof initierar TiB MSB:s beredskapsfunk-tioner genom att larma och infor-mera berörda om händelsen. Vid behov kallar TiB in personal från MSB:s andra beredskapsfunktioner.

TiB besvarar eller förmedlar förfrågningar om resurs- och/ellerexpertstöd för insatser nationellt, inom EU och internationellt.

TiB följer utvecklingen såväl i Sverige som internationellt för att upptäcka och identifiera händelser och tendenser som kan urarta till svåra olyckor, katastrofer eller kriser.

StabsberedskapVid ett akut läge som kräver hög beredskap organiseras en stab som ett stöd till tjänsteman i beredskap (TiB). I staben ingår en chef som leder verksamheten samt medarbe-tare med olika stöduppgifter.

Beredskap för stöd inom området räddningstjänstMSB:s räddningstjänstexperter har beredskap för att kunna ge stöd nationellt och internationellt i samband med svåra olyckor och katastrofer. Exempel på händelser kan vara skogsbränder, översväm-ningar, stormar och andra extrema väderhändelser.

InsatspersonalberedskapFör att snabbt kunna rekrytera personal till nationella och inter-nationella insatser finns rekryterare beredda för att alla led i anställnings-processen ska gå snabbt. Det gäller rekrytering, anställningsbeslut, kontrakt, försäkringar och visum-hantering.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskapMSB uppdrag är att bistå och ge stöd till samord-ning mellan svenska myndigheter i krissituationer och att kunna bistå EU och FN-organisationr. hos MSB finns alltid en tjänsteman i beredskap, tiB. tiB-funktionen är kontakten in till MSB i akuta situationer. tiB är tillgänglig dygnet runt.

MaterielberedskapMSB erbjuder förstärkningsresurser som stöd nationellt och internatio-nellt i olika typer av svåra händelser. MSB har personal i beredskap för att snabbt kunna förse dessa resurser med materiel.

InformationsberedskapInformationsberedskapen ansvarar för att ge kommunikationsstöd till MSB:s medarbetare och till media i samband med olika akuta händelser.

Krisinformation.se ansvarar för att från svenska myndigheter ge samlad information till allmänheten och media.

IT-beredskapIT-beredskapen ska säkerställa driften av interna IT-system och vid akuta händelser bistå med tekniskt stöd.

Daglig omvärldsanalysMSB:s verksamhet kräver tillgång till information som kan påverka hanteringen av olika händelser och processer och som underlag till en rättvisande omvärldsuppfattning.

Myndigheten bearbetar informa-tion och analyserar olika händelseut-vecklingar som bedöms beröra verk-samheten, samt delger information både internt och externt till berörda aktörer. Analyserna syftar primärt till att förstå olika händelseutvecklingar och utgör ett stöd till MSB:s läges-bild och myndighetens beslutsfat-tare.

Källa, MSB, Myndigheten för

samhällskydd och beredskap


SäKErhEt

www.eset.se

ESET Smart Security 4Antivirus / Antispyware / Personlig brandvägg / Antispam

ESET NOD32 Antivirus 4Antivirus / Antispyware

IT-proffs runt om i världen hyllar ESET:s antiviruslösningar IT-experter runt om i världen rankar ESET som den främsta antiviruslösningen*

*Enligt marknadsundersökning gjord av United Consultants. ESET är rekordhållare av Virus Bulletins 100%-utmärkelse.

Virusfritt?Ja tack!

telefon: 020-antivirus


SäKErhEt

Passerkontroll är en grundläggandesäkerhetsfunktion som begränsar tillträdet till olika lokaler och som säkerställer att endast behöriga personerkommer in.Passerkontrollkan också vara en funktion i ett integrerat säkerhetssystem som i en och samma hård- och mjukvara även integrerar vitala säkerhetsfunktioner som exempelvis inbrottslarm, brand-larm, passersystem, kameraövervak-ning (CCTV), överfallslarm och driftlarm i ett och samma system.

I allt säkerhetsarbete är tidig upptäckt med rätt åtgärd vägen mot att minimera konsekvenserna och kostnaderna av en säkerhetsrisk. Utöver alla upptänkliga risker som ett företag eller offentlig verksamhet kan utsättas för, finns även risken att stora investeringar i tekniska säker-hetssystem inte ger den effekt man vill uppnå. Ett viktigt mål är att skapa en bild av sambandet mellan olika händelser som ofta föregår en skada. Genom att integrera de olika funktionssystemen till ett överordnat managementsystem effektiviseras säkerhetsarbetet. Med en klar läges-bild kan insatsen sättas in på rätt ställe i rätt tid och med rätt resurser.

System för rätt säkerhetsnivåI dagens samhälle krävs att allt fler dörrar hålls permanent låsta, för att förhindra att obehö-riga tar sig in. Olika typer av verksamhet – inte minst inom den offentliga sektorn – kan också präglas av krav på öppenhet med många personer som passerar in och ut samtidigt som bara en begränsad grupp har tillgång till utvalda utrymmen. För att såväl behöriga som besökare på ett smidigt sätt ändå ska kunna röra sig i dessa lokaler växer behovet av andra lösningar än ett traditionellt nyckelsystem.

RFID- och biometriska lösningar

Ett passersystem kan alltså med rätt anpassning efter verksamhetens beskaffenhet och behov såväl minska riskexponeringen för stöld, svinn, olaga hot med mera samtidigt som det effektiviserar personflödena. Beroende på säkerhetsbehovet kan man i vissa passersystem blanda fritt med till exempel beröringsfria RFID kortläsare och biometriska läsare.

Genom att använda olika typer av sensorer kan man med olika tekniker mäta individers unika fysiska egen-skaper för att säkerställa identiteter. Fördelarna är självklart att identi-teten inte kan stjälas, mistas eller kopieras på samma sätt som pinkoder och nycklar. De biometriska tekni-kerna man talar om är fingeravtryck, handavtryck, ansiktsskanning, iris-avläsning eller ögonblodkärlsanalys (retina), röstigenkänning och signa-turverifiering.

En kort- eller kodläsare kan vara aktiv och styra andra enheter i ett säkerhetssystem som exempelvis kameror och digitala bildlagrings-system.

Till skillnad mot traditionella nycklar ger ett passersystem möjlig-heter att tidsstyra behörigheter, man kansåledesdelautettpasserkort/taggtill en person som bara får tillträde på till exempel vardagar, dagtid. Om man av någon anledning vill spärra ett passerkort/tagg, exempelvis vidförlust eller stöld ger passersystemet möjlighet att omedelbart göra detta. På så sätt bibehålls säkerhetsnivånutan kostsamma låsbyten. Vid ombyggnationer eller omorganisa-tioner ändras enkelt behörigheten till den nya situationen. Passersystemetger dig även möjlighet att se vem som passerat vilka dörrar och när.

Höjd säkerhet kan fås genom att vid valda dörrar och valda tidpunkter

även kräva personlig kod. De flesta företag, institutioner

och organisationer har ett system för passagekontroll och ett annat för redovisning av närvaro och tid. I de fall man styr och övervakar olika fastighetsfunktioner, till exempel värme/kyla/luft, belysning, brand-och inbrottslarm är dessa ofta helt fristående system.

Med en mjukvarubased integra-tion med andra system, kan samma plattform också användas för att styra andra driftrelaterade system i verksamheten. Det ökar affärsnyttan och kan sänka kostnaderna, samti-digt som säkerheten höjs.

Arne Öster


SäKErhEt

Gör som Axis. Ligg steget före. Besök www.axis.com/imageusability

Vi har en annan syn på bildkvalitet: bildens användbarhet.Bildkvalitet är alltid viktigt, men fördelarna du får av videoövervakning beror på hur du använder bilderna.

Vi fokuserar på bildens användbarhet, de-lar med oss av våra kunskaper, erfarenheter och en rad bildförbättrande tekniker så som

remote zoom och fokus, megapixel och HDTV, så att du kan få största möjliga nytta av marknadens bredaste produktportfölj.

Utnyttja ditt video övervakningssystem till fullo. Håll dig i framkanten och välj Axis.

AXIS Q1755 Network Camera: H.264, zoom och HDTV bildkvalitet.

axis_ad_offentligaff_iq_185x132_se_1003.indd 1 3/26/2010 11:09:30 AM

Med ett varmt leende och ett fast handslag möts jag av Even Magnusson i dörren in till Ung & Tryggs lokaler i Göteborg.

– Här sitter alla berörda tjäns-temän samlade under ett tak. Vi från polismyndigheten, åklagarmyndig-heten, socialtjänsten, skolan, fritid och även de som ordnar med prak-tikplatser åt ungdomarna. Ingen äger någon, vi kan gå lite på tvären i systemet, säger Even och fortsätter visa mig runt.

Mobilisering mot grov ungdomskriminalitetEn kommun och en organisation under förändring har sitt pris. Detta vet eldsjälen och polismannen Even Magnusson vid Ung & trygg i Göteborgs kommun. Samtidigt som de stora omorganisa-tionerna sker inom både polismyndigheten och kommunen just nu, skall han tillsammans med kollegorna se till att det fungerar riktigt bra under tiden med att mobilisera mot den grova ungdomskriminaliteten.

Synliggör bristerna, lös dem sedan– Jag fick mitt arbete 2006 som ungdomssamordnare. Maria Oswaldsson som var Polismästare iStorgöteborg sa ”kom nu ihåg, din viktigaste uppgift är att du skall synliggöra bristerna i systemet, däri-från skall ni lösa dem. Bristerna skall inte bara synliggöras för oss inom polisen, utan även för de andra.”

– Jag har under mina år inom Ung & Trygg sett hur myndigheterna har problem att organisera sig för att

lösa problemen. Från att ha varit ett projekt som skulle ta sig an stads-delarna Biskopsgården, Lärjedalen, Gunnared och Bergsjön utvecklades Ung & Trygg till att täcka upp hela Göteborg och Mölndal.

– Som polis tycker jag det var bra, jag gillar arbetskonceptet. Samtidigt kan jag nu i efterhand tycka att det var synd att vi inte är kvar där på samma sätt. Det begås inte flest brott i de fyra stadsdelarna, men de flesta kriminella kommer just härifrån. Det är smärtsamt.

21 stadsdelsnämnder blir 10I dag sker stora omorganisationer både inom polismyndigheten och inom Göteborgs kommun. Samtliga 21 stadsdelsnämnder i kommunen skall omorganiseras och istället mynna ut i 10 stadsdelar.

Parallellt har Even och hanskollegor kravet på sig att fortsätta ta hand om problemen.

– För att klara det, måste vi ha de högsta cheferna med oss och att de pekar med hela handen. Det är det

som ger oss mandat. För tillfället tycker jag att det svajar med det mandatet.

Mer droger i omlopp, inte minst i Askim och Hovås– Vi har många tecken på att det är mer droger i omlopp nu, men vi är också fler poliser som ser mer. Vi får även signaler om att narkotikapro-blemen ökar i Askim, Hovås, Möln-lycke, Majorna och Ale.

Ungdomarna Even talar om är runt 15 år och yngre. Han ser också en problemhärd i Backa och Tynnered som han har flaggat för.

– Många ungdomar där kommer från barnrika familjer som lever på socialbidrag. Utbildningen är låg, arbetslösheten hög och fattigdomen ett faktum. Många är trångbodda och många är invandrare.

De bor där för att vi vill detNu möter dessutom cirka 90 procent

Polismannen Even Magnusson med kolleger mobiliderar mot den grova ungdomsbrottsligheten


SäKErhEt

Skydd mot anlagd brand FastighetAnlagd brand är den vanligaste brandorsaken i flerbostadshus och i de flesta offentliga byggnader . Det är kanske ändå i skolsektorn problemen har uppmärksammats mest. Avbrott i verksamheten, förlorat marknadsvärde , förstörda kulturvärden, skador på miljön och inte minst livsöden som påverkas negativt och långvarigt. Det finns bara förlorare i det här sammanhanget. Men läget är inte hopplöst. Med relativt enkla medel går det att se till att tillfällena inte uppstår . Insatser i den fysiska miljön som gör att den potentielle brandanläggaren aldrig kommer på tanken . Det finns också åtgärder som begränsar konsekvenserna, även om någon startat en brand.Syftet med den här boken är att beskriva de enkla metoderna. Insatser som byggare, fastighetsägare eller verksamhetsutövare själva kan göra för att skydda byggnader och dess innehåll.

Innehåll• Varför startas bränder med uppsåt• Exempel från verkligheten• Rättsliga påföljder

• Samhällstrender• Brottsprevention• Förhindrande åtgärder

• Skyddsåtgärder• Systematiskt brandskydds arbete• Olika verksamheter

Du kan beställa Skydd mot anlagd brand Fastighet på www.brandskyddsforeningen.se, på telefon 08-588 475 00 och fax 08-662 35 07.

Hjällbobor i första eller andra gene-ration, en arbetslöshet som är mycket stor.

– Varför bor de där kan man undra. De bor där för att de själva vill och känner sig trygga där med likasinnade och sina landsmän. De bor där för att de är fattiga – framför alltbordedärförattvivilldet.Paral-lellt hänger detta ihop med att över 50 procent av eleverna går ut skolan utan fullgoda betyg. Det handlar om sortering och lågkonjunkturen har inte gjort det bättre.

Färre, men värre chockar systemet– Samtidigt vill jag säga att vi har aldrig haft så fina ungdomar som vi har nu, antalet ungdomar som begår brott har minskat. Men, vi har ett antal ungdomar under 18 år som står för ett kolossalt stort antal brott. De är färre i antalet, men värre.

Mellan 125-150 av ungdomarna åker fast fler än fem gånger per år och liggerienabsolutriskzon.Fråganärhur många brott de inte åker dit för.

– Varje gång något drastiskt sker, chockar det systemet.

Hellre med, än går emotGängkonstellationerna som finns är inte bestående över tid, de kommer och går hela tiden. Men oftast är de

kompisar eller bröder.– Ungdomarna är hellre med i

gängen, än går emot. Gör de det, får de bekymmer.

15 ungdomar kan vara med vid ett personrån, de flesta står runt om i ring medan några fåtal utför dådet. Förr eller senare blir det dock även deras tur. Ofrånkomligt, grupp-trycket är mycket hårt.

Börjar driva omkring vid 11-12 års ålder– Förr var det enklare, då var ungdo-marna stationära, men nu när de har möjlighet att välja skola påverkas rörelsen och spridningen av både våld och droger.

Even har ägnat mycket tid åt att studera andra gäng med kriminell bakgrund. Han ser i stort sett nästan en identisk bakgrund.

– Ungdomarna tar inte gärna hem några kamrater, utan gatan är ofta den sociala arenan. De börjar driva runt vid 11-12 års ålder och har en misstro mot vuxna.

Genomgående kan Even också se att ungdomarna själva är utsatta för mycket våld, eller har bevittnat våld.

– Det är lika illa. Ofta finns en kriminalitet med i bilden, det finns missbruk och en egen problematisk skolgång knutet till någon bokstavs-kombination. De gör väldigt tidiga

debuter med rökning, alkohol och sex – faller någon av dessa faktorer samman, går det ofta snett.

Det händer något i årskurs 4Något annat Even och hans kollegor ser tydligt är att det händer något när barnen går i fjärde klass.

– Det har med skolpedagogiken att göra. I dag handlar det mycket om att låta eleven söka svar själv och ta egenansvar för skolarbetet. För de flesta, är detta mycket utvecklande. Men, det finns de som inte klarar av det.

Inte blir det lättare när de inte heller har någon hemma som kan hjälpa dem. Föräldrarna kan inte språket, mamman är ensamstående eller så finns något annat problem.

– Vi har ett system som gör att dessa elever känner sig misslyckade och inte sedda. Det är lätt att komma efter i skolan, sedan kan det gå mycket snabbt. Strax börjar de göra sig synliga på ett eller annat sätt.

Stöd exakt i den sekund när de öppnar upp – Vi från polisen skall ge stöd när de har gjort ett brott, vi skall ge ungdo-marna en möjlighet att med egna ord få berätta vad de har varit med om, vad de har gjort, vad de har mött. När vi väl får den där kontakten och

de öppnar upp och börjar berätta - händer något inombords. Just dessa öppningar sker ofta efter en hel dag här hos oss, och det är då, just då som vi direkt skulle behöva sätta in 100 procent stöd och resurser. Men, då är ofta socialkontoren stängda och det kan ta upp till flera månader för dem att utreda vilka åtgärder som skall göras. Under den tiden är det lätt att tappa ungdomarna. Ung & Trygg skulle vara mer av akutmobi-lisering.

Ungdomarna vet själva vad de behöver– Vi hör hemska storys, ungdomarna vet så väl vad de behöver när de sitter här tungt med alla tårar. Vi lämnar vårt mobilnummer och säger ring om det är något, och de ringer ofta. Vi kan inte lova mer än vad vi kan hålla, men ofta tänker jag - jag tar med mig dem hem.


Detta är del ett i en artikelserie om grov ungdomskriminalitet, Ung & Trygg, ledarskap, mobilisering och samverkan i en kommun, politi-kerbeslut och avsaknad av det, eldsjälar och förslag på förbättringar.


SäKErhEt

Kameraövervakning har en brotts-förebyggande effekt – i genom-snitt minskar brottsligheten med 16 procent i försöksområden där kameror sätts upp, jämfört med kontrollområden där kameraöver-vakning inte används. Det visar en omfattande internationell genom-gång av utvärderingar av kameraö-vervakning, Kameraövervakning och brottsprevention (Brå 2007:29), som Brå har låtit genomföra.

Kameraövervakning fungerar mycket bra som brottsförebyggande metod under vissa omständigheter, men under andra omständigheter är effekten mer osäker. Bakom det genomsnittliga minskningen av brottslighet med 16 procent finns både väl utförda och mindre väl utförda projekt. Av de 44 utvärde-ringar som jämförts visar hälften en positiv effekt, var femte visar en negativ effekt där brottsligheten ökade, ytterligare en femtedel visar nolleffekt och några ett tveksamt och blandat resultat.

Störst effekt på parkeringsplatserKameraövervakningens brottsfö-rebyggande effekt är starkast på parkeringsplatser – där sjönk brotts-ligheten med i genomsnitt hela 51 procent enligt den internationella studien. Resultaten var mindre tydliga i de andra miljöer som stude-rats: stadskärnor, utsatta bostadsom-råden och kollektivtrafik. Där sjönk brottsligheten inte lika mycket och

Kameraövervakning är en brottsförebyggande metod som kan minska brottsligheten. Kameror är dock ingen universallösning, och fungerar endast under vissa omständigheter. I denna text kan du läsa om internationell och svensk forsk-ning om kameraövervakning.

resultaten kunde inte heller sägas vara statistiskt säkerställda. I tabellen nedan redovisas effekten av kameraö-vervakning i olika miljöer enligt den internationella forskningen.

Minskningen i procent bygger på en jämförelse av anmälda brott före och efter kamerorna satts upp, jämfört med kontrollområden utan kameror.

Studien visar att de bästa resul-taten av kameraövervakning uppnåddes i satsningar mot egen-

domsbrott, och då särskilt bilbrott på parkeringsplatser. Projekt somavsåg att påverka flera typer av brott, exempelvis våldsbrott i utsatta bostadsområden eller stadscentra, visade inte en lika tydliga effekter. Kameraövervakning tycks fungera bättre mot egendomsbrott, eller mot typiskt planerade brott, än mot mer impulsiva brott.

Kameror bör kombineras med annatI de fall då kameraövervakning fått en god brottsförebyggande effekt har den använts på platser där brottslig-heten redan är hög och koncentrerad,

så kallade hotspots. Att metoden fungerar bäst på sådana platser kan bero på att en minskad brottslighet lättare kan åstadkommas och mätas när antalet brott från början är högre. Området utanför en krog kan lätt bli en hotspot för impulsiva våldsbrott. Planeradebrott riktarofta in sigpåplatser där det är lätt att begå brott utan att ertappas, exempelvis en oövervakad bilparkering, som då blir en hotspot. Det kan vara lättare att avskräcka från planerade brott än mer impulsiva brott.

Kameraövervakning fungerar bäst tillsammans med andra brottsföre-byggande åtgärder. Andra åtgärder kan vara inhägnad och lås, säker-hetspersonal, grannsamverkan, sociala projekt för ungdomar med mera. I de flesta fall som studerats har den brottsförebyggande effekten uppnåtts genom en kombination av olika åtgärder.

Ibland visar statistik att brotts-ligheten har minskat i ett område, när den egentligen bara har flyttat eller omfördelats till en annan plats. Brottsligheten tycks inte omfördelas till andra platser på grund av kame-raövervakning i bostadsområden, utan faktiskt minska. I stadskärnor, kollektivtrafik och på parkerings-platser är resultaten blandade och en del studier tyder på att brottsligheten omfördelas till viss del.

Attityder till kamera- övervakningI Sverige har kameraövervakning främst använts på post- och bank-kontor, i butiker, på bilparkeringar och i kollektivtrafiken. Under senare år har kameraövervakning blivit mycket vanligare på skolor och användningen har även ökat en del på torg, i stadscentra och i bostads-områden.

Enligt en undersökning av Brå (2003) är de flesta svenskar generellt

positiva till kameraövervakning i brottsförebyggande syfte på offent-liga utrymmen som torg, parkeringar och butiker, men mindre positiva när det gäller mer personliga och integri-tetskänsliga platser som skolor eller omklädningsrum på badhus. Även Integritetsskyddskommitténs opini-onsundersökning (SOU 2007:22) visar en klart positiv attityd till kameraövervakning på allmän plats för att förebygga brott. Attityderna är i stora drag lika oavsett kön och ålder. Attityden till kameraövervak-ning är överlag mer positiv i Sverige och Storbritannien än i många andra länder, och utvärderingarna från dessa två länder visar också en större brottsförebyggande effekt än utvärd-eringarna från USA.

Kameraövervakning i SverigeBrå har utvärderat fyra kamerapro-jekt i rapporten Kameraövervak-ning i brottsförebyggande syfte (Brå 2003:11). Kameraövervakningen på Möllevångstorget i Malmö sänkte brottsligheten betydligt, medan kamerorna i Stadsparken i Helsing-borg inte fick en tydlig effekt.

Möllevångstorget hade tydligt koncentrerade brottsproblem, över-vakningen täckte hela torget och skyltningen var tydlig. Dessa förut-sättningar bidrog enligt Brås analys till att övervakningen lyckades bättre än i Stadsparken, där bara vissa delar övervakades, skyltningen var sämre och antalet anmälda brott från början var lägre. Både vålds- och egendomsbrott sjönk i Malmö.

Se tabell på nästa sida för effekter av kameraövervakning.

Minskningen av brott som anges i procent bygger på en jämförelse av anmälda brott före och efter kame-rorna införande.

Kameror förebygger

brOtt

Typ av miljö

Medelvärde

minskning

av brott

Parkeringsplatser (6) 51 %

Utsatta bostads-

områden (9)7 %

Stadskärnor (22) 7 %

Kollektivtrafik (4) 23 %


SäKErhEt

Fallskydd i brunnar... för säkerhets skull.

Barns nyfikenhet lockas till vatten och brunnar!

• Fallskydd – en billig försäkring• Fallskydd – lagen kräver säkra brunnar• Fallskydd – snabb och enkel montering

För mer info, ring eller besök oss på www.isp-prod.com

Tel: 016-962 71, mobil: 070-665 89 33Sandviksvägen 39 Gustavstorp, 635 05 Eskilstuna

Vem bär ansvaretom olyckan är framme?

Låt inte din brunnvara en fälla!

Kännedom om kamerorna är avgörande

Två kamerasatsningar på bilparke-ringar jämfördes också. I ett boen-degarage med tydlig skyltning sjönk bilbrotten kraftigt, men i ett allmänt garage med otydlig skyltning blev effekten svagare. Det kan också vara en förklaring att ett boendegarage är mer naturligt övervakat av de boende.

I boendegaraget användes en blandning av attrapper och riktiga kameror, vilket ändå gav en mycket god effekt. På Möllevångstorgetsjönk brottsligheten även dagtid då kamerorna inte är påslagna. Det viktiga är alltså att människor tror att kamerorna ser dem. Kännedom om kamerorna är därför avgörande, och tydlig skyltning är avgörande för att få en god effekt.

Övervakningen i Malmö hade bäst effekt direkt efter att kame-

rorna sattes upp. Den goda effekten kan vara avklingande om den inte manifesteras genom att kamerorna används för att avstyra brott direkt eller bidrar med inspelade bevis till brottsutredningar – och detta blir känt för allmänheten. I de ovan-nämnda svenska projekten har kamerornas inspelade material inte använts i brottsutredningar, eftersom inspelningarna var av för dålig kvalitet. Dock finns ett växande antal rättsfall där bevis från kameror har spelat en viktig roll, och då tekniken utvecklas snabbt är det sannolikt att kameraövervakning kan få ett bättre bevisvärde i en nära framtid.

Det saknas svenska utvärderingar av kameraövervakningens brottsföre-byggande effekt i skolor, bostadsom-råden, butiker mm.

Att tänka på vid kamera- övervakning

Valet av brottsförebyggande metoder måste varje beslutsfattare göra själv utifrån den aktuella lokala problem-bilden och förutsättningarna. Brå vill dock framhålla vissa punkter till dem som väljer att använda kameraöver-vakning, i syfte att öka chanserna för ett lyckat resultat:• Använd bara kameror på speci-

fika platser där brottsnivån är hög och koncentrerad, på hotspots.

• Överväg behoven noggrant ochförsök ringa in den brottsdrab-bade platsen så specifikt som möjligt. Sätt t.ex. inte kameror på alla torg eller alla lokaler i skolan, utan endast på den plats där brottsligheten är hög.

• Använd kameror mot typisktplanerade brott i första hand, t.ex. skadegörelse och stölder.

• Kännedom om kamerorna äravgörande – skylta tydligt.

• God täckning av platsen medkamerorna ger bättre resultat, men även attrapper kan ha avskräckande effekt – ju fler kameror, och ju mer de syns, desto bättre avskräckande effekt.

• Ge publicitet åt goda resultat –bevis att kamerorna fungerar kan ge en mer varaktig avskräckande effekt.

• Satsa på hög kvalitet i kamera-utrustningen för att få material

som kan användas i bevissyfte

Kom ihåg: ingen enskild åtgärd är en universallösning på alla brotts-problem. Genomför alltid flera olika typer av åtgärder i kombination – kameraövervakning får bättre brotts-förebyggande effekt tillsammans med andra åtgärder än som enskild åtgärd. Om informell social kontroll är en bakomliggande mekanism, kan även andra typer av miljöförbättringar ge effekt – allt som får människor att trivas och vistas i området kan före-bygga brott.

Om ni överväger att använda kameraövervakning som brottsföre-byggande metod, börja med att kart-lägga och göra en ingående problem-bild. Analysera: vad är problemet, vad är de troliga orsakerna, och vad vill ni åstadkomma, vilka är målen. Inventera sedan vilka brottsförebyg-gande metoder som finns, hur de fungerat, och välj en eller flera som passar för det aktuella problemet. Chansen att få tillstånd till kameraö-vervakning ökar också när man kan motivera behovet i detalj. Utvärdera verksamheten fortlöpande genom att bland annat följa upp brottsutveck-lingen, för att se till att ni får önskat resultat.

Källa: Brå

Brottsförebyggande effekter av kameraövervakning

i svenska utvärderingar

Plats Anmälda brott minskade med

Möllevångstorget, Malmö -40 % (alla brott)

Stadsparken, Helsingborg -10 % (alla brott)

Boendegarage -78 % (bilbrott)

Allmänt garage -10 % (bilbrott)


SäKErhEt

Prisbelönt design från TidomatKortläsaren från Tidomat har ti lldelats Good Design Award 2009 och kommer att visas ti llsammans med världens ledande design på Good Design Show 2010 i Chicago.

As awarded by The Chicago Athenaeum: Museum of Architecture and Design.


Affärstidningen för offentlig sektor

Det stora antalet branddöda kan inte förklaras med många drabbade vid en stor brand. Det är 24 personer som har omkommit vid 22 bränder. Av de 24 omkomna var 17 personer över 60 år. Den vanligaste platsen för

Antalet döda i bränder i januari i nivå med antalet trafikofferUnder januari 2010 omkom 24 personer i brand jämfört med 25 personer i trafiken.

– Antalet trafikdöda går stadigt neråt trots att antalet fordon ständigt ökar. Samtidigt ser vi en ökning av antalet döda i bränder, säger Göran Schnell, VD på Brandskyddsföreningen.

dödsbränder är bostaden. Samtidigt sker en ökning av antalet äldre och funktionshindrade i vanliga bostäder. Mellan 2002 och 2008 har antalet personer med behov av hemtjänst i bostaden ökat med 25 procent.

– Såsom utvecklingen ser ut nu kommer antalet döda i bränder att stadigt öka. Samtidigt ser vi hur man mycket framgångsrikt lyckas få ner dödstalen i trafiken. Där finns ett starkt politiskt stöd och en acceptans för att säkerheten måste få kosta, säger Göran Schnell.

– Man har under lång tid ökat trafikanternas kunskap och med tekniska förbättringar systematiskt byggt bort riskerna. Ovanpå det finns ett enkelt sanktioneringssystem som innebär att ansvar utkrävs om man inte följer bestämmelserna, oavsett om en olycka har hänt eller ej. Inom brandskyddet saknar vi nästan allt detta, fortsätter Göran Schnell.

Så hejdas dödsbränderna Vi kan hejda dödsbränderna om vi hjälps åt – myndigheter, fastighetsä-gare, räddningstjänst och alla och envar.

Enligt preliminära siffror dog 118 människor i bränder 2009. Närmare 900 skadades. Sommaren 2009 omkom tolv personer i två omskrivna bränder i Rinkeby och Staffanstorp. Men det är inte de enskilda brän-derna – eller utfallet för just 2009 – som oroar oss mest, utan det faktum att vi i Sverige inte har lyckats vända utvecklingen och successivt minska antalet dödsbränder och bostads-bränder. Utvecklingen under början av 2010 ser nämligen också dyster ut, med ett stort antal döda. Det är inte acceptabelt.

För oss är siffrorna ett tecken på att vi har misslyckats med en av våra viktigaste uppgifter. Det känner vi ett ansvar att ändra på. Och vi är övertygade om att det går att minska dödstalen. I början av december 2009 träffades därför ett 30-tal rädd-ningschefer, experter och myndig-hetsföreträdare som särskilt arbetar med brandskydd. Syftet var att

gemensamt ta ett samlat grepp mot dödsbränderna, skriver bland andra Helena Lindberg, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Göran Schnell, Brandskyddsfören-ingen i en debattartikel.

Brandskyddsföreningen efterlyser följande:• Uttaladetydligapolitiskamålför

brandskyddet.• Acceptans för att ett förbättrat

brandskydd måste få kosta pengar.

• Att fastighetsägarna har etthelhetsansvar för brandskyddet i bostäder.

• Att de sociala myndigheternafår i uppdrag att via sin verk-samhet och hemtjänstens arbete medverka till ett anpassat skydd för äldre och funktionshindrade.

• Tydliga och detaljerade bestäm-melser om vilket brandskydd som gäller i olika miljöer. Det är en teknisk kunskap som vi inte kan utgå från att den enskilde bostadsinnehavaren själv klarar av att bedöma.

• Forskning och undersökning avbrandolyckor inriktad mot det faktiska problemet.

• Bättre informationochkunskaptill den enskilda människan och utnyttja skolan i detta informa-tions- och kunskapsarbete.

• Ett sanktionssystem som snabbtger konsekvenser för dem som inte fullgör sina skyldigheter.

– Till grund för det långsiktiga trafiksäkerhetsarbetet har man också en målmedveten forskning och avan-cerad olycksundersökning. Vi skulle också kunna arbeta efter en motsva-rande strategi, säger Göran Schnell.

Källa: Brandskyddsföreningen


SäKErhEt

Tomas Djurling anser att han står på stabila ben när han hävdar att hans kunskap om säkerhet och övervak-ning är grundmurad och solid. Dels har han arbetat inom den svenska underrättelsetjänsten i mer än 17 år med syfte att värna nationens säkerhet, dels har han mellan 1996–2006 byggt upp och drivit en enhet inom FRA (Försvarets Radioanstalt) som har till uppgift att skydda landet mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, aktivism, industri-spionage, cyberterror, andra länders informationsoperationer (IO) och psykologiska operationer (PSYOPS=PsychologicalOperations).

En otrygg världDet är lätt att känna sej paranoid efter att ha talat med Tomas Djurling. Enligt honom lurar risker överallt, alltifrån svagheterna i ditt till synes “säkra” USB-minne, till bedrägligt trevliga människor vars enda avsikt är att få dig att sänka garden så att de kan plantera en bomb ombord på ett flygplan.

Med sin kunskap om säkerhet och säkerhetsarbete har han sett det mesta och ingenting kan längre förvåna honom. Han anser att upphand-lande myndigheter ska beväpna sej med ökad kunskap om de produkter de ska köpa in och genomföra tester, både av den utrustning som ska köpas, men också av den utrustning som redan finns. Bakgrunden är att försäljare och leverantörer lovordar sina produkter och dess förträff-lighet. Men Tomas Djurling vet av erfarenhet att det i många fall långt ifrån stämmer:

– Det är tänkt att en produkt eller enhet ska fungera på ett visst sätt, men hur fungerar den egentligen, om man bråkar lite med den?

För Tomas Djurling har “bråkat” med mängder med utrustning.

I sitt arbete har han testat det mesta, bland annat USB - minnen,

Osäkerhet i säkerhets- produkter ger falsk trygghet

räkna med att övervakningskameror har stora fel och brister. räkna med att leverantörerna är mest intresserade av att framhäva sin produkts förträfflighet, och tro inte på några löften. Lägg pengar på att testa utrustningen, och skaffa kunskap och ställ krav! Det menar tomas Djur-ling som driver företaget Djurling Säkerhetsin-formation AB. han har ett gediget förflutet som beskyddare av nationens säkerhet och enligt honom ska vi inte lita på någon!

mobiltelefoner, trådlösa tangentbord och övervakningskameror .

Hans tester har bland annat visat att så kallade “säkra” USB-minnen är sårbara enheter som lätt kan knäckas och öppnas.

Därför anser han att det är viktigt att genomföra tester och avsikten är att dels att få bort dåliga produkter från marknaden, men också att hitta lösningar för att hantera de brister som redan finns. Tomas Djurling tycker också det är viktigt upplysa kunder och konsumenter om problemen.Påsåsätthoppashanattkunna skapa ett sunt ifrågasättande hos inköpsorganisationer

Den kanske allvarligaste slut-satsen som han har dragit när han testat säkerhetsutrustning är att det är mycket vanligare att det finns allvarliga brister än att det fungerar som det är tänkt!

– Dagens enheter har ofta lika svag säkerhet som datorer hade för 25 år sedan, det vill saga ingen eller mycket svag säkerhet, slår han fast.

Allt går att knäckaÖvertron på tekniska produkters förträfflighet och de svagheter som många produkter har, ledde fram till att Tomas Djurling ville genomföra en noggrann test av säkerheten av en av de vanligaste övervakningskame-rorna på marknaden.

Resultatet var, enligt honom, mycket nedslående och han fick klart för sig vilka de vanligaste problemen var. En källa till sårbarhet var att det dolda kontot hade svaga lösenord, det vill säga att det är alldeles för lätt att hacka sig in. Rent fysiska svag-heter utgör en säkerhetsrisk, såsom att” reset” knappen sitter för lättill-gängligt och går att nå för vem som helst,attTP-kabeln(ensignalkabelsom består av par av ledare som är tvinnade för att motverka störningar, främst i form av överhörning) är för lätt att komma åt. Fästanordningen

som följer med kameran vars vägg-fäste för vekt. Det kan också vara en så enkel sak som en vingmutter som kan skruvas loss av vem som helst, även utan verktyg.

Ingen tjänar på “falsk säkerhet”Enligt Tomas Djurling behövdes inga komplicerade åtgärder för att lösa problemen med den bristande säkerheten. En viktig åtgärd var att förbättra konfiguration och installa-tion av kameran. Tillgängligheten på nätverket skulle få ett starkare skydd, genom att förbättra säkerheten när det gäller inloggning, webserver, backup och service, för att nämna några.

Ett annat problem som man kanske inte tänker på är att de flesta övervakningskameror sitter oskyddade och är lätta att komma åt utifrån för vem som helst. Där ser Tomas Djurling att just den fysiska tillgången till kameran måste bli bättre. Helst ska den vara helt omöjlig att röra utifrån och istället vara inkapslad eller inbyggd. En annan sak som ökar säkerheten är att kameror övervakar varandra, och att kabeldragningen till och från

kameran ska vara dold och skyddad.För vad händer om övervaknings-

utrustningen inte fungerar som den ska?Självaidénmedatthaövervak-ningskameror bland annat, är ju att inte bara ge “en känsla” av säkerhet, de ska faktiskt fungera, så att inte en eventuell angripare tar over kontrollen av säkerhetsutrustningen för sina syften. Men det är också viktigt att testa övervakningskameror grundligt, för bristfällig utrustning är inte bara dåligt placerade offent-liga medel, de ger en känsla av falsk säkerhet.

Tomas Djurling anser att upphandlande myndigheter bör beväpna sig med ökad kunskap om den utrustning som ska köpas in, speciellt när det gäller stora upphand-lingar. Eftersom han krasst nog anser att man måste utgå ifrån att det finns brister i denna typ av produkter, så är kostnaden för test marginell i samband med större upphandlingar. Det är rimligt att begära att inves-teringen ska ge den funktionalitet och säkerhet man betalat för, anser Tomas Djurling. Det är det minsta man kan begära.

Marie Clancy

Tomas Djurling anser att många säkerhetsprodukter inger en falsk trygghet.


JUrIDIK

Vid offentlig-privat samverkan av olika slag uppkommer inte sällan frågan om ett offentligt organs engagemang i nybyggna-tion behöver upphandlas enligt upphandlingslagarna och de bakom-liggande EU-rättsliga upphand-lingsdirektiven. EU-domstolen har meddelat flera avgöranden vad gäller upphandlingsskyldigheten i sådana situationer. EU-domstolen har vida-reutvecklat denna praxis i en dom meddelad den 25 mars 2010 i mål C-451/08. Det är framför allt dendomen jag behandlar här.

Definitionen av offentligt byggentreprenadkontraktI domen klargjorde EU-domstolen flera principiellt intressanta frågor för bedömningen av om ett avtal är ett offentligt byggentreprenadkon-trakt eller inte. Här behandlar jag följande två viktiga slutsatser.

En viktig slutsats EU-domstolen drar är att begreppet offentligt byggentreprenadkontrakt innebär ett krav på att den upphandlande myndigheten ska ha ett direkt ekonomiskt intresse av byggentre-prenaden. En annan viktig slut-sats EU-domstolen drar är att den omständigheten att den upphand-lande myndigheten använder sig av sin befogenhet att utöva tillsyn i

Avtal om offentlig upphandling av en byggentreprenad förutsätter ett direkt ekonomiskt intresse hos den upphand-lande myndigheten

I denna artikel redovisar advokaten Helena rosén Andersson, verksam vid Advokatfirman Lindahl, innebörden av en nyligen meddelad EU-domstols dom vad gäller begreppet offentligt byg-gentreprenadkontrakt. Helena rosén Andersson är specialiserad på upphandlingsrätt och har tidigare arbetat inom olika domsto-lar och med lagstiftningsarbete inom regeringskansliet.

frågor avseende stadsplanering inte är tillräckligt för att myndigheten i fråga ska anses ha ett sådant direkt ekonomiskt intresse av byggentre-prenaden.

EU-domstolen konstaterar inledningsvis att syftet med ett byggentreprenadkontrakt ska vara att anskaffa en byggentreprenad. Försäljning av mark eller mark på vilken det redan har uppförts bygg-nader till ett företag utgör därför inte en anskaffning och därmed inte heller ett offentligt byggentreprenad-kontrakt i EU-direktivens mening. En förutsättning för att det ska kunna vara fråga om ett offentligt byggentreprenadkontrakt är, enligt EU-domstolen, att den byggentre-prenad som är föremål för kontraktet i fråga på ett konkret eller materiellt sätt ska utföras åt den upphandlande myndigheten och att myndigheten därmed har ett direkt ekonomiskt intresse av byggentreprenaden. Det är enligt EU-domstolen inte tillräck-ligt att byggentreprenaden uppfyller ett offentligt ändamål, som i det aktuella målet, att främja utveck-lingen av stadsbebyggelsen i en del av kommunen.

Även om det kan framstå som självklart är det nu nämnda ett viktigt klarläggande från EU-domstolens sida. Offentlig privat-samverkan

består många gånger av komplexa avtalsförhållanden mellan flera inblandade parter. EU-domstolens dom betonar vikten av att klargöra när offentlig sektor anskaffar en byggentreprenad och när offentlig sektor inte gör en anskaffning utan endast säljer egendom, t.ex. offentlig mark på vilken det redan uppförts byggnader.

Krav på ett direkt ekono-miskt intresse av bygg- entreprenadenI domen sammanfattar EU-domstolen vad som krävs för att det ska vara fråga om ett avtal med ekonomiska villkor där den upphandlande myndigheten erhåller en prestation mot vederlag. Denna prestation består i utförande av byggentreprenader för den upphand-lande myndighetens räkning och ska vara av direkt ekonomiskt intresse för den upphandlande myndigheten.

En byggentreprenad kan, enligt EU-domstolen, vara av direkt ekono-miskt intresse för den upphandlande myndigheten när den upphandlande myndigheten blir ägare till resul-tatet av den byggentreprenad som är föremål för kontraktet eller när den upphandlande myndigheten på rättslig grund garanteras tillgång till de anläggningar som är föremål för

kontraktet, för att använda dem för offentliga ändamål. Det ekonomiska intresset kan enligt domstolen även bestå i de ekonomiska fördelar som den upphandlande myndigheten kan få vid framtida användning eller överlåtelse av anläggningen, i att myndigheten bidragit ekonomiskt vid utförandet av byggentreprenaden eller i de risker som myndigheten står för det fall att byggentreprenaden blir ett ekonomiskt misslyckande. Ett ekonomiskt intresse kan således finnas även om den upphandlande myndigheten inte är avsedd att äga hela eller delar av den uppförda anläggningen. I detta sammanhang kan tilläggas att det inte har bety-delse för upphandlingsskyldigheten huruvida entreprenören ifråga utför byggentreprenaden med egna medel eller om denne använder sig av underentreprenörer och anskaffar dessa genom ett upphandlingsförfa-rande.

EU-domstolen drog mot denna bakgrund slutsatsen att begreppet offentliga byggentreprenadkontrakt, i den mening som avses i EU-direk-tivet innebär ett krav på att den byggentreprenad som är föremål för kontraktet utförs åt den upphand-lande myndigheten och att myndig-heten har ett direkt ekonomiskt intresse härav. Som nyss redovisats


JUrIDIK

är det emellertid inte nödvändigt att prestationen utgörs av förvärv av ett konkret eller materiellt föremål, t.ex. genom att den upphandlande myndigheten förvärvar den uppförda byggnaden. Den kan ske även på annat jämförbart sätt.

Utövandet av tillsyn är inte tillräckligtVidare klargjorde EU-domstolen genom domen att den omständig-heten att den upphandlande myndig-heten använder sig av sin befogenhet att utöva tillsyn i frågor avseende stadsplanering inte är tillräckligt för att den upphandlande myndigheten ska anses ha ett direkt ekonomiskt intresse i byggentreprenaden.

EU-domstolen uteslöt visserligen inte att ett avtal om försäljning av mark skulle kunna ingå i ett avtal uppdelat i två steg, där det första steget utgörs av försäljning av mark och det andra steget av anskaffning av en byggentreprenad. Domstolen gjorde emellertid bedömningen mot bakgrund av omständigheterna, att det inte fanns anledning anta ett sådant samband i det här aktuella målet. EU-domstolen drog därför slutsatsen att upphandlingsdirek-tivet, inte under sådana omständig-heter som de i målet vid den natio-nella domstolen, var tillämpligt i

en situation där en upphandlande myndighet säljer mark till ett företag medan en annan myndighet avser att tilldela ett byggentreprenadkontrakt avseende denna mark, även om sist-nämnda myndighet ännu inte hade fattat ett formellt beslut om tilldel-ning av kontraktet.

SammanfattningsvisSammanfattningsvis kan konsta-teras att EU-domstolen genom domen klargör begreppet offent-ligt byggentreprenadkontrakt och därigenom sätter gränser för när offentlig sektors engagemang vid offentlig privat-samverkan medför en upphandlingsskyldighet. I det här behandlande rättsfallet fann EU-domstolen inte anledning att bedöma ett avtal om försälj-ning av mark ur ett funktionellt perspektiv och därmed inte som en helhet med ett eventuellt efter-följande byggentreprenadkontrakt. I t.ex. EU-domstolens dom i mål C-536/07medfördeEU-domstolensobenägenhet att se flera avtal ur ett funktionellt perspektiv i stället att upphandlingsskyldighet bedömdes föreligga. EU-domstolen konstate-rade i sistnämnda mål att ett avtal mellan staden Köln och ett privat företag betecknat som ett hyresavtal ansågs utgöra ett avtal om upphand-

ling av offentligt byggentreprenad-kontrakt som skulle ha föregåtts av ett formellt upphandlingsförfarande trots att det egentligen var ett av staden huvudsakligen ägt företag som skulle använda de ifrågavarande byggnaderna i sin verksamhet och trots att det var detta företag, och inte staden, som i slutändan skulle ha nyttjanderätten till byggnaderna och månatligen betala ersättning för dessa.

Jag har inte för avsikt att här vida-reutveckla de särskilda förhållanden som gällde i sistnämnda mål utan vill avslutningsvis endast erinra om att EU-domstolen inte accepterar konstruktioner som syftar till att kringgå upphandlingsreglerna. Vid bedömningen av om det föreligger en upphandlingsskyldighet i ett enskilt fall, är det viktigt att beakta den relativt rikliga rättspraxis som nu finns från EU-domstolen och svenska domstolar i frågan om när offentlig sektors direkta ekonomiska intresse av att en byggnad uppförs innebär att ett offentligt byggentre-prenadkontrakt föreligger.

Helena Rosén Andersson Advokatfirman Lindahl KB


JUrIDIK

Det gör det fortfarande med den skillnaden att det numera alltid står de magiska orden ”eller likvärdigt”. Det innebär egentligen inte att den upphandlande myndigheten vill ha något annat märke utan den hoppas på att det vinnande anbudet ska vara av just det varumärke som efterfrå-gats… Man kan ju därefter fråga sig hur det kommer sig att det överhu-vudtaget måste anges specifika varu-märken i förfrågningsunderlag. Det vore ju bättre att beskriva funktionen så noggrant som möjligt. Ofoget att alltid kunna skriva massa varu-märken med tillägg av de magiska orden ”eller likvärdigt” kommer, enligt mig, i många fall från den som hjälper till att konstruera förfråg-ningsunderlagen – nämligen den tekniska konsulten.

Det är den tekniske konsulten som presenterar vilken lösning som han anser blir bäst för den upphandlande myndigheten. Myndigheten har därefter inte så mycket att sätta emot de förslag som den tekniska kompe-tensen föreslår. Vem som i sin tur ser till att vissa märken återkommer och blir stora måste rimligtvis vara före-tagen själva. Undrar om den tekniske

Förfrågningsunderlag, varu-märken eller likvärdigtI många förfrågnings-underlag beskrivs föremålet som ska upphandlas med ett varumärke med tillägget ”eller likvär-digt”. För några år sedan såg det helt annorlunda ut. När jag arbetade i domstolar såg jag allt som oftast förfrågningsunderlag där föremålet hade beskrivits med ett varumärke endast, dvs. inget tillägg om likvär-dighet. Det var nästan så i alla upphand-lingar att det i vart fall i någon mindre mån förekom att beskriv-ningen innehöll ett specifikt varumärke.

konsulten tjänar något på att rekom-mendera ett visst varumärke?

Av 6 kap. 4 § LOU framgår att de tekniska specifikationerna inte får innehålla uppgifter om ursprung, tillverkning, eller särskilt fram-ställningssätt eller hänvisningar till varumärke, patent, typ, ursprung eller tillverkning, om detta leder till att vissa företag gynnas eller missgynnas. Sådana uppgifter och hänvisningar får dock förekomma i specifikationerna, om det annars inte är möjligt att beskriva föremålet för upphandlingen tillräckligt preciserat och begripligt. En sådan uppgift eller hänvisning skall följas av orden ”eller likvärdigt”.

Är det lathet som ligger bakomDetsamma gäller för upphandlingar under tröskelvärdena, se 15 kap. 7 § LOU. I direktivets preambel anges att anbudsgivarna bör få använda sig av alla former av bevis och att den upphandlande myndigheten måste kunna motivera alla beslut om att likvärdighet inte föreligger (2004/18/EG).Dettakommerfrånden ganska välkända EG-domsto-

lens dom UNIX (C-359/93) därdomstolen inte ansåg det vara i sin ordning att utelämna orden ”eller likvärdigt” eftersom leverantörer kunde avstå från att lämna anbud och därmed hindra handeln mellan medlemsstaterna.

De svenska domstolarna har i stort sett dömt liknande i de mål som handlar om att den upphand-lande myndigheten har utelämnat orden ”eller likvärdigt”. Länsrätten i Skåne län har den 11 februari 2010 förordnat att Kristianstad Airport AB:s upphandling av säkerhetsan-läggning ska göras om med anled-ning av att förfrågningsunderlaget inte innehöll orden ”eller likvärdigt” i sin tekniska beskrivning av före-målet för upphandlingen. Det som är lustigt med den domen är emellertid att domstolen fann att bestämmelsen i 6 kap. 4 § LOU inte är tillämplig vid upphandling under tröskelvär-dena men att det strider mot likabe-handlingsprincipen att gynna vissa leverantörer och missgynna andra. Det framgår dock ganska tydligt av 15 kap. 7 § att just 6 kap. 4 § är tillämplig även vid upphandling under tröskelvärdet. Det mest kända

rättsfallet i svensk praxis är nog Kammarrättens i Göteborg dom den 20 mars 2006 (mål nr. 6589-05). DethandlaromproduktenV-Powersom enligt kammarrätten likvärdigt uppfyllde kravet på blyfri bensin 96 respektive 98 oktan, och som därmed inte fick underkännas. Se även Kammarrättens i Stockholm dom den 28 november 2006 med mål nr 6163-06 och samma kammarrätts dom den 16 augusti 2006 med mål nr. 3354-06. Uttrycket ”eller likvär-digt” används som en magisk harang som dessutom återfinns i kanske inte de flesta men väldigt många förfrågningsunderlag. Dessutom kan man ju fråga sig varför? Är det som jag misstänker köpta tekniska konsulter eller är det lathet från den upphandlande myndighetens sida? I vilket fall som helst tycker inte jag att det är godtagbart att alltid tillåta slentrianmässiga hänvisningar till ett visst varumärke bara för orden ”eller likvärdigt” finns med.

Ofelia Hendar Upphandlingschef i Marks kommun

Ofelia Hendar.


EKONOMI

– Vi är kritiska till att kommun-ledningen varit allt för passiv, säger kommunens revisorer, Torsten Gunnarsson och Thomas Boström. Barn- och ungdomsnämnden har brustit i planering, ledning, styrning, uppföljning och kontroll. Kommun-styrelsen har varit alltför passiv och tillåtande. Detta fastslås i kommun-revisorernas granskning av Arena Vänersborg.

Extern revisorsgranskningEn extern revisor, PricewaterhouseCoopers, har anlitats för att granska Arenaprojektet avseende investe-ringskostnader och ur ett ansvarig-hetsperspektiv. Bland annat fastslår man att kommunstyrelsen inte haft tillräcklig uppsyn över barn- och ungdomsnämnden.

DenanlitadekonsultfirmanWSPhar också brustit enligt gransk-ningen.BlandannatharWSPinteitillräcklig omfattning rapporterat om projektutvecklingen eller beskrivit för byggherren konsekvenserna av beställda programförändringar.

Kommunfullmäktige kommer senare i vår att få den slutliga revi-sionsberättelsen i samband med årsredovisningen.

– Det är bra att ansvarig nämnd fått en rapport om ansvarsfördel-

Budgeten överskriden – vem bär ansvaret?

Varför blir det så fel när kommunerna satsar på nya arenor. Ingen har väl missat Vänersborgs satsning på en ny stor arena som kostnadsberäknades till 140 miljoner kronor i den budget som fullmäktige bevil-jade i juni 2007. Vad slutsiffran kommer att landa på vet man ännu inte, men lutar åt 270 miljoner kronor. Alltså 130 miljoner kronor mer än beräknat. Och till råga på allt rasade stora delar av taket på den nybyggda arenan när snön föll. Men där har kommunen försäkringar som täcker. Fast självrisken lär ligga på 420 000 kronor.

ningen, trots att en del frågor ännu inte fått svar. Jag är långt ifrån nöjd med kostnadsutvecklingen, men vi har trots allt fått en verksamhet som kommer att ge mycket glädje åt vänersborgare och andra i många olika sammanhang, säger Lars-Göran Ljunggren, kommunstyrelsens ordfö-rande i ett pressmeddelande.

Vänersborg inte ensam om att räkna felExemplet i Vänersborg är visserligen extremt, men långt ifrån det enda som visar hur bristande kalkyler kan få alla ekonomiska ramar kring ett bygg- eller infrastrukturprojektet att haverera. Här på västkusten har vi ju även tunneln i Hallandsåsen, kostnadsberäknad till 900 miljoner kronor. När den blir klar år 2015 beräknas den ha kostat 15 miljarder kronor! Eller bygget av nya Gamla Ullevi i Göteborg beräknat till 186 miljoner kronor. Kostnad 366 miljoner kronor. Och då återstår att dämpa vibrationerna som stör kring-boende som beräknas kosta ytterli-gare 10 miljoner kronor.

GlädjekalkylerUtan glädjekalkyler skulle få av dessa kommunala projekt startas. För även om det blir fel, lönar sig dessa

kalkyler för projektens tillskyndare. Utan glädjekalkylerna skulle få av dessa projekt få klartecken och när de väl är halvfärdiga och merkost-naden uppenbar är det för sent att bromsa. Slutresultatet blir ju att man måste ta igen dessa pengar på något annat, vård, skola eller omsorg. Eller så får man ta ut det på skatten.

AnsvaretSällan eller aldrig får någon inom kommunen ta på sig ansvaret för att man räknade fel. Politikernaskyller på tjänstemännen, som i sin tur skyller på politikerna. Det finns alltså ett uppenbart systemfel som alla känner till men ingen vill göra något år. För då skulle man ju inte få bygga dessa monument över sin framgångsrika politik.

Arenabyggen ett konkurrensmedelRunt om i landet byggs nya arenor och idrottshallar. Strategin används ofta som en del i en konkurrens mellan kommunerna, enligt en fors-kare som studerat fenomenet. Enligt Sara Brorström, som är doktorand på Förvaltningshögskolan vid Göte-borgs universitet, går fenomenet att känna igen i många kommuner. Hon har främst studerat utvecklingen i

Västsverige, men tror att situationen är likartad på andra håll

– Det har gått lite mode i arena-satsningarna. Om en kommun bygger en arena skapas det en accep-tans kring den här typen av projekt som kan smitta av sig till närlig-gande kommuner. Men framför allt handlar det om att kommunerna marknadsför sina satsningar hårdare, säger hon.

Hon menar att projekten har blivit ett sätt att skapa ett slags kommuni-dentitet, som kan kopplas ihop till en större vision om vad man vill göra med kommunen i framtiden. Men det handlar allt som oftast om omstridda satsningar.

– Det finns alltid olika intressen. Kritiken handlar oftast om den ekonomiska biten, att pengarna borde användas i de kommunala basverksamheterna eller något annat. Men det betyder inte alltid att det finns en politisk oenighet om projekten, tvärtom.

Och så länge ingen ställs tills svars kommer vi även i framtiden att få läsa nya rubriker – Nya Arenan, budgeten höll inte.

Klas Bergqvist


EKONOMI

Anledningen till denna optimism för det ekonomiska läget för kommuner och landsting är flera. Dels hann kommunerna lägga in sparbeting redan under våren 2009, vilket innebar att man stramade åt och började vända på slantarna. Effek-tiviseringar och nedskärningar var påbörjade långt innan konjunktur-stödet på tio miljarder delades ut till kommuneroch landsting.Pengarnaskulle fördelas i proportion till varje kommun/landstingsinvånarantal.

Men nu ser läget betydligt ljusare ut, menar Signhild Östgren som är ekonom på SKL:

– Visserligen är det fortfarande osäkert, vad som helst kan hända i regeringens vårbudget nu när det är valår, det är ett exceptionellt. Men det ser mycket bättre ut än vad vi hade anledning att tro för några månader sedan.

Bättre än väntat för kommunernas kassaLäget för kommunernas ekonomi är betydligt bättre än väntat. I höstas spådde ekonomer på SKL, att framtiden såg mörk ut. Men enligt de senaste siffrorna pekar staplar och diagram åt rätt håll, tack vare att man i god tid samlat i ladorna av rädsla för att krisens konsekvenser.

Krisens konsekvenser mildareAnledningen till denna försiktiga optimism är att det ekonomiska läget för landets kommuner inte blivit så illa som befarat, och orsakerna är flera. Dels blev skatteprognosen bättre än väntat, eftersom antalet arbetslösa inte blev så högt som man var rädda för. Bedömningen att det fanns en risk att arbetslösheten skulle uppgå till 12 procent blev inte verk-lighet.

– Nej, riktigt så illa blev det inte, säger Signhild Östgren.

Dels blev antalet sjukskrivningar inte lika många som de dystraste prognoserna gjorde gällande. En annan faktor som underlättat det ekonomiska läget var, att inte heller det ekonomiska biståndet – det som förut kallades socialhjälp – krävde lika stora åtgärder som man först befarat.

Ser bra ut för framtiden– Sammantaget innebär detta att det ser bra ut, menar ekonom Signhild Östgren.

Med regeringens extramiljarder i statsbidrag som kom förra året, plus att kommuner och landsting påbörjat olika sparåtgärder redan förra våren, finns det anledning att känna en försiktig optimism.

Men enligt Signhild Östgren ska kommuner och landsting inte slå sej till ro, utan fortsätta med sitt arbete att effektivisera och prioritera:

– Vi står inför ett sjunkande antal

elever inom gymnasieskolan, och det innebär att man måste omfördela pengarna när det gäller gymnasie-skolans resurser. Det kommer att bli jobbigt, för det går ju inte att ompla-cera en gymnasielärare till äldre-vården till exempel.

Den ekonomiska verkligheten för kommuner och landsting ser alltså positiv ut för 2010, men i framtiden ställs man inför nya utmaningar, och det innebär nya beslut, nya budget-arbeten.

Marie Clancy

år 2014 har kvinnor och män lika karriärmöjligheter

Sedan 1996 har undersökningsfö-retaget Nyckeltalsinstitutet mätt karriärmöjligheterna för män och kvinnor. Nu kommer årets rapport som befäster en dramatisk utveck-ling, åt det positiva hållet.

– När mätningarna började fanns

80% av alla anställda är män (t.ex. brandförsvaret) bör 80% av alla chefer vara män.

Grafen visar utvecklingen från 1996-2009. Vid värdet 1 har kvinnor och män samma chefsrepresenta-tion som fördelningen är bland de anställda. När mätningarna började var nyckeltalet 0,49 för kvinnor och nu är siffran 0,85 vilket betyder en ökning med 75%. Fortsätter trenden har kvinnor och män samma karriär-möjligheter redan år 2014.

Källa: Nyckelinstitutet

Fakta

Nyckeltalsinstitutet AB gör sedan 1996 årliga systematiska mätningar avseende personalekonomiska nyckeltal och har skapat en svensk standard för personal-nyckeltal. Företaget ägs av Civilekono-merna, Labora Konsultforum och Wise Group AB. I april varje år presenteras tvåomfattande rapporter; Jämställd-hetsindex och Arbetsvillkorindex. www.nyckeltalsinstitutet.se

det knappt hälften så många kvinn-liga chefer som det borde vara, idag fattas det mindre än 15%. Fortsätter trenden i samma takt har män och kvinnor samma möjlighet att bli chef år 2014, säger Bino Catasús, professor vid Stockholms universitet

och sakkunnig i Nyckeltalsinstitutet.Nyckeltalsinstitutet gör årligen

systematiska mätningar avseende personalekonomiska nyckeltal i runt 200 av Sveriges kommuner, lands-ting, stat och privata företag med över 100 anställda. Dessa samman-ställs i de två rapporterna; Jämställd-hetsindex och Arbetsvillkorindex. Underlaget består av 10% eller runt 500 000 av alla anställda i Sverige och då uppgifterna tas direkt från företagen och organisationernas egna system är uppgifterna säkerställda.

Markant förbättringI årets rapport är karriärmöjlighets-nyckeltal särkilt intressant. Siffrorna bygger på värderingen att i en orga-nisation där kvinnor och män har lika karriärmöjligheter, i detta fall att bli chef, bör könsstrukturen bland cheferna spegla könsstrukturen bland de anställda. Som ett illus-trativt exempel skulle detta betyda att en organisation (t.ex. barnom-sorgen) där 80% av alla anställda är kvinnor så bör 80% av alla chefer vara kvinnor. På motsvarande sättbetyder det att en organisation där


EKONOMI

Socialdemokraterna har tidigare gjort klart att de säger nej till LOV och påpekat att kommunerna måste kunna styra resurserna dit de behövs mest. De har också reagerat på att privata utförare kan erbjuda tilläggstjänster som betalas privat av brukaren.

– Det finns en risk att man kan dra ner på den offentliga servicen.

Nej till fri etableringYlvaJohanssonärframföralltkritisktill att vårdföretag kan etablera sig där det är mest lönsamt, och inte där behoven är störst.

– De äldre ska ha rätt att välja sin omsorg, men företagen ska inte ha obegränsad valfrihet. Socialdemo-kraterna är inte emot valfrihet, men säger nej till fri etablering.

Avgöras lokaltFrågan om att anlita andra utförare än kommunen, ska avgöras lokalt – och resurserna från staten ska fördelas lika oavsett driftsform.

Enligt S ska det inte göras särskilda statliga satsningar för att gynna privata verksamheter framför offentliga.

Den statliga satsningen av särskilda utredningar ska avbrytas, staten ska ägna sig åt att styra kvalitet och inte organisation.


Om de röd-gröna vinner, nej till LOvFortsatt nej till lagen om valfrihet (LOV) om S vinner valet.

– Vi ska ha kvalitet inom äldre- och handi-kappomsorgen och inte styras av prislappen, menar ylva Johansson (s) vice ordförande i socialutskottet.

FAKTA

LOV, lagen om valfrihetssystem, vill öka möjligheterna för invånarna att själva välja utförare inom äldre- och handi-kappomsorgen och sjukvården.

I Sverige är drygt 1 600 000 personer 65 år och äldre. Drygt 150 000 personer har hemtjänst. 15 000 personer har ett biståndsbeslut om korttidsvård eller korttidsboende. Cirka 95 000 personer bor permanent i särskilda boende-former. Av dessa är drygt 80 procent över 80 år och cirka 70 procent är kvinnor.

Sifo har på uppdrag av facility mana-gementföretaget Addici undersökt vad som är viktigast för att vara effektiv och harmonisk på jobbet. Drygt 1 000 slumpvis utvalda personer fick ange de tre saker som de tycker är viktigast för att vara effektiv och harmonisk på jobbet. Syftet med undersökningen är att hjälpa företag att prioritera vilka kontorstjänster som är viktiga att utveckla.

Allra viktigast var tillgång till friskvård (65 %) som t ex massage eller gym, följt av rena lokaler (56 %) och trevlig och stilfull arbets-miljö (55 %). Därefter angavs fung-erande kontorsmaskiner (48 %) och bra stöd från reception/vaktmästare(24 %). Gratis frukt var viktigt för 19 % medan endast 17 % angav gott kaffe.

Däremot är det stora skillnader mellan kön, åldrar, geografisk hemvist, fackförbundstillhörighet samt partisympatier. Här följer några exempel som kan jämföras med genomsnittet ovan:

För män är gott kaffe (24 %) viktigare än för kvinnor (10 %). Detta gäller speciellt män mellan 30-49 år (29 %).

Kvinnor värdesätter istället till-gång till friskvård (71 %) som t ex

Ny sifo-undersökningFriskvård viktigast för effektivitet och harmoni på jobbet

Vad är viktigast för att vara effektiv och harmo-nisk på jobbet? Enligt en ny undersökning är friskvård betydligt viktigare än t ex gott kaffe. För yngre är även arbetsmiljön viktig. För medel-ålders kvinnor är det viktigt med bra stöd från reception/vaktmästare. För folkpartister är det viktig med god arbetsmiljö, men oviktigt med god frukt.

massage eller gym.För ungdomar mellan 15-29 är

gratis frukt (24 %) mycket viktigare än gott kaffe (10 %).

De yngre anser också att arbets-miljön är extra viktig, både vad gäller att miljön ska var trevlig och stilfull (66 %) samt att lokalerna ska var rena (67 %).

För anställda i privat tjänst är det betydligt viktigare med gott kaffe (20 %) än för offentliganställda (11 %). Gott kaffe mycket vikti-gare för LO-anslutna (19 %) än för TCO-medlemmar (10 %). Extra viktigt för LO-medlemmar är gratis frukt (28 %). Saco-medlemmar uppskattar däremot fungerande kontorsmaskiner (67 %) mer än genomsnittet, och betydligt mer än LO-medlemmar (23 %) (kan bero på att en stor andel LO-medlemmar ej arbetar på kontor).

För personer boende i Göteborgs-området är det extra viktigt att får bra stöd från reception/vaktmästare (32%), medan de tycker att friskvård är mindre viktigt (56 %) jämfört med genomsnittet.

De i Norra Sverige tycker att det är extra viktigt med friskvård (76 %), liksom boende i SydSverige (73 %).

För folkpartister är gratis frukt

helt ointressant (7 %), men mer än 4 ggr viktigare för vänsterpartister (30 %). Arbetsmiljö är däremot relativt ointressant för vänsterpartisterna (30 %), men betydligt viktigare för moderater och folkpartister (båda 61 %). Både folkpartister och kristde-mokrater vill ha fungerande kontors-maskiner (71 resp 72 %), men det är mindre viktigt för socialdemokrater (40 %).

När man som arbetsgivare ska skapa en effektiv och harmonisk arbetsplats kan det vara viktigt att förstå att det inte enbart handlar om att installera en bra kaffema-skin, säger Jens Rodman, affärsom-rådeschef på Addici. De allra flesta värdesätter istället bra friskvård och en trevlig arbetsmiljö. Detta trots att just kaffet verkar vara ett ständigt diskussionsämne på landets arbets-platser.

Det är intressant att den yngre generationen ställer andra krav på arbetsgivarna, än vad de äldre gör. De yngre värdesätter i högre grad stilig arbetsmiljö och friskvårdsmöj-ligheter. Alla företag lever idag med hård kostnadskontroll och det är därför viktigt att veta att man som arbetsgivare satsar på rätt saker.

– Samtidigt är det viktigt att se att variationerna är kraftiga mellan kön, ålder m ed mera. En arbetsgi-vare måste därför vara lyhörd för att kunna tillfredsställa de behov som finns på den egna arbetsplatsen. Det gäller alltså att känna sin personal för att kunna skapa en så effektiv och harmonisk arbetsplats som möjligt, avslutar Jens Rodman.

Källa Addici


It

Under 2010 förväntas det stora genombrottet för molntjänster att komma då tjänsterna täcker ett stort antal användningsområden och tillströmningen av kunder ökar. Outsourcing förutspås enligt under-sökningar att växa med 10 procent och köpet av molntjänster med 18 procent. Under 2011 och 2012 kommer molnet att på allvar utmana outsourcingleverantörerna som redan nu behöver vara förberedda.

I dag tävlar också giganter som Microsoft,IBM,AmazonochGooglemed flera om att lyckas etablera sina molntjänster. Med program, filer och funktioner på en central server ”i molnet” samlas informationen på ett och samma ställe och tillgäng-ligheten ökar dramatiskt. Du har tillgång till både program och filer från vilken dator som helst. Kräsna kunder förväntar sig en dynamisk 7/24 leverans.Man betalar för denvolym som man nyttjar och tjänsten ska ständigt vara tillgänglig för såväl lätt som mycket tung last beroende på verksamhetens aktuella behov.

Starkaste drivkraften bakom till-växten är kostnadsbesparingar. Med trimmade budgetar ökar intresset ävenfördatormolnochPlatform-as-

Molnet software-as-a-service och molntjänster förutspås växa kraftigt under de närmaste åren. tillväxten bekräftar att marknaden är inne i en historisk strukturomvandling. Analytiker råder dock beslutsfattare att inte ryckas med i euforin och försöka att ta genvägar vid upphandlingar.

a-Service(PaaS).Andra drivande faktorer är snabb

driftsättning, låg direkt investering och därmed också snabb avkastning samt minskat beroende av interna begränsade IT-resurser. Företags-, organisations- och myndighets-ledningar är tilltalade av att slippa hela infrastrukturpaketet, som till exempel uppgraderingar av hårdvara och systemplattformar, underhåll och driftansvar.

Ett ökat effektiviseringskrav kommer dock sannolikt att vara den dominerande drivkraften för att i ökad omfattning utkontraktera IT i den offentliga sektorn.

Medborgarnas ökade användning av e-tjänster kommer att ställa stora krav på den framtida infrastruk-turen. Det gäller säväl anställda som medborgare. En tydlig förändring av myndigheternas anskaffningsprocess pågår, där trenden är att myndig-heterna, vid anskaffning, alltmer övergår från att köpa produkter och tjänster till att köpa funktioner i form av drifttjänster. Det kan vara allt ifrån en traditionell utkontrak-tering till att köpa molnbaserade tjänster.

Under de senaste åren har moln-

tjänsterna fått en vidare utformning och den kan levereras på många olika sätt. Det är därför viktigt att förstå innehållet i de olika molnbaserade tjänsterna och vilken nytta de ska tillföra verksamheten då tjänsterna ofta utgår ifrån vad olika leverantörer vill leverera. Och inte alltid vad du som kund vill köpa.

Trots allt som skrivs om moln-tjänsternas förtjänster finns det också uppenbara fallgropar som man måste vara medveten om. Det gäller olika aspekter såsom tillgänglighet, prestanda, säkerhet, låsning till leve-rantör, avtal med mera.

Snårig terminologiTerminologin runt moln och moln-baserade tjänster är en aning rörig. Termen Cloud Computing relaterar både till tillämpningar som levereras som tjänster över Internet och till den hårdvara och systemmjukvara som tillhandahåller dessa tjänster.

Generellt innebär SaaS (Software-as-a-Service) att en leverantör till-handahåller en tjänst via Internet och webbprotokoll. Leverantören har egna datorhallar eller utnyttjar datormoln för att tillhandahålla tjänsten.

PaaS (Platform-as-a-Service)är kompletta operativsystemplatt-formar som tjänster över Internet. Kunden till en PaaS-tjänst kanutveckla, installera och köra tillämp-ningar över ip-nät, som om det hade varit en egen intern server.

Datormoln innebär en elastiskt mängd datorkraft tillgänglig över Internet, som tillhandahåller infra-strukturtjänster i olika lager.

När ett moln är publikt tillgäng-ligt kallas det för ett publikt moln (Public Cloud). Ettmoln som integörs publikt tillgängligt kallas för ettprivatmoln(PrivateCloud).Detfinns också olika typer av hybrid-lösningar. Ett moln som inte kan erbjuda upplevt oändliga resurser och betalning per resursförbrukning erbjuder inte cloud computing.

I ett moln kan olika tjänsteleve-rantörer delta, det ger alltså en chans även till mindre och mer speciali-serad leverantörer – nota bene om man arbetar med öppen källkod och standarder.

Vikten av öppen infrastrukturOffentlig sektor och statlig

förvaltning står på sikt inför flera utmaningar gällande lagring av

– bubbla eller framtid?


It

AL-2060

MX-M363NMX-M283NAR-M316

AR-M256AR-M207AR-M165AR-M201AR-M200

MX-M453NMX-M363U

MX-C311MX-C310DX-B450PDX-B350P

MX-M503UMX-M503NMX-M453U

MX-C380

MX-4101NMX-4501NMX-3501NMX-3100NMX-2600N

MX-2300NMX-1800NMX-C381

AL-2040AL-2020

MX-2301N

30 nyanser av SharpSamtliga av våra multifunktionssystem har granskats från råvara till avfall utifrån deras miljöpåverkan. Ingen lätt granskning men det var inte det vi sökte. Resultatet: 30 modeller som ger dig allt du behöver i fråga om säker dokumenthantering – Svanenmärkt.

Du hittar alla 30 modeller och mer om vårt miljöengagemang på www.sharp.se

information som även ska kunna göras tillgänglig i framtiden. Inom överskådlig tid riskerar vi att hamna i en situation där handlingar och dokument inte går att komma åt om 50-75 år på grund av program-vara som inte bygger på öppna stan-darder.

Detta dilemma kan få sin lösning genom andra typer av lagring. Genom att lagra information i öppna format som bygger på öppna standarder kan varje medborgare, varje regering och varje förvaltning dra nytta av förde-larna med ett fritt informationsflöde, något som är centralt för kunskaps-samhället.

Molnet kan snabba upp processen, Lagringslösningar och tillämpningar kan virtualiseras och levereras som tjänst och man behöver inte köpa mer än man faktiskt använder.

Egentligen var IBMs enorma marknadsföring på temat ”business on demand” en slags föregångare till molnet.

Lars Wiig på IBM delar in moln-

processen i tre steg:• Infrastrukturen–lagrings- kapacitet• Plattform–systemmanagement• Processhantering

De stora leverantörerna av lagrings-kapacitet för molnet når betydligt bättre kostnadseffektivitet med stora serverhallar med avancerade kylsystem och energisnåla lösningar. Sverige, Finland och Island är exempel på länder som man har tittat på för att också kunna utnyttja klimatet vid etableringen av kost-nadssmarta datacenter.

FördelarnamedPaaSäratt leve-rantören erbjuder datorkraft när den behövs och den typ av grundläg-gande tjänster som utvecklare drar nytta av när applikationer/tillämp-ningar byggs. Användarna av moln-tjänster ska också ha möjligheten att hämta och skicka data så enkelt som möjligt. Hårdvara är fortfarande hårdvara om än i mängder, men mjukvara kan variera i det oändliga.

Vad är virtualisering och varför är det mer kostnadseffektivt?I korthet innebär virtualisering att beroendet mellan maskinvara och operativsystemfrikopplas.Påsåsättkan man ha flera operativsystem på en maskin och därmed utnyttja den effektivare.

En virtuell infrastruktur har många fördelar:

Ger stora energibesparingar och lägre kapitalkostnader• Harhögresurstillgänglighet• Gereffektivareklienthantering• Innebärförbättradsäkerhet• Bättre och snabbare hantering

vid katastrof-återställning.

Säkerhet och säkerhetshotMolntjänster kan vara säkrare än traditionell IT. Det har att göra med skalbarhet – många etablerade leverantörer av molntjänster har ledande säkerhetsexperter anställda, de investerar stora belopp för att deras tillämpningar ska vara säkra att

använda och de utvecklar teknologi som är mycket mer avancerad än vad ett litet företag kan göra. Den som använder molntjänster behöver inte heller oroa sig för risken att förlora konfidentiell information på en bärbar dator eller USB-minne eftersom allting lagras i molnet.

I takt med att virtualisering och molnbaserade tjänster ökar så ökar även riskerna för att cyberkriminella drar fördel av dessa trender menar Internetsäkerhetsföretaget Trend Micro. Tjänster inom molnet och virtualisering innebär stora fördelar och besparingar för företag, men har samtidigt bidragit till att utöka de cyberkriminellas betesmarker i och med att servrarna flyttats utanför det traditionella säkerhetsområdet. Trend Micro tror att cyberkriminella antingen kommer att försöka mani-pulera uppkopplingen till molnet eller attackera datacentret och molnet i sig.

Arne Öster


It

Offentliga Rummet har arrang-erats sedan 1998 av och för statliga myndigheter, kommuner, landsting och akademi. Denna gång handlar konferensen om hur verksamhet, samverkan och service till medbor-gare och företag kan utvecklas med stöd av IT. I år hålls först Nätverks-dagen den 25 maj vid högskolan i Gävle, sedan drar själva konferensda-garna igång 26-27 maj i Göransson Arena i Sandviken.

– Vi bjuder in samtliga ansvariga för utvecklingsfrågor att komma och ta del av ett spännande utbud av aktörer som på olika sätt belyser och diskuterar hur våra verksamheter kan utvecklas effektivt med stöd av informationsteknik, fortsätter Bengt Svenson. Det handlar om att skapa en allt effektivare förvaltning som är till större nytta för medborgare, före-tagare och anställda inom offentlig sektor.

Ytterst intressant utbud av talare– Vi har glädjen att säga att årets

Offentliga rummetEffektivare förvaltning med It till gagn för allaDen 25-27 maj är det åter dags för Offentliga rummets nationella konferensdagar.– Vi arbetar för att ge medborgarna den absolut bästa servicen, det är vad de betalar oss för, säger Bengt Svenson, programkommitténs ordfö-rande.

nyckeltalare kommer att vara Mats Odell, kommun- och finansmark-nadsminister, han kommer också dela ut det prestigefyllda priset Guldlänken som är ett bevis för bästa e-tjänst. Vi har också nöjet att få ta del av USA-ambassadören Matthew Barzun tankar och erfarenheter omsociala medier. Han var den drivande kraften bakom Barack Obamas valkampanj i samband med presi-dentvalet 2009, det skall bli mycket intressant att lyssna på honom.

Nyttja verktygen maximaltDet är ett mycket spännande utbud av aktörer som kommer att tala. Spännvidden är bred, samtidigt som samtliga 36 seminarier har ett enda gemensamt syfte att ge svar på – hur kan vi utveckla våra verksamheter maximalt med stöd av de nya verk-tygen?

– De olika seminariespåren kommer att ta upp alltifrån sociala medier, upphovsrätt, personlig inte-gritet, e-tjänster i praktiken, e-dele-gationens arbete, metoder, strategier,

juridiska frågeställningar till tekniska utmaningar. Parallellt kommer viäven ha en stor utställning. Drygt ett 30-tal aktörer från företag och offentliga verksamheter kommer att visa upp både kloka och smarta lösningar för att utveckla verksam-heter och medborgarkontakter.

Vägledning för offentliga webbplatser–Pånätverksdagenförekonferensenbjuds nätverk in för att ha sina egna möten, det kommer finnas både öppna och slutna möten. Ett öppet nätverk är till exempel Nätverket 24-timmarswebben som brukar vara välbesökt. I år blir det extra intressant eftersom e-delegationen nu startar arbetet med att ta fram nästa version av en vägledning för offentliga webb-platser. Ett annat nätverk syftar till att underlätta kunskapsspridning och kontaktskapande mellan fors-kare samt mellan forskare, prak-tiker och medborgare. Det handlar om att hjälpa medlemmar att finna nya samarbetsvägar, samverka över vetenskapliga ämnesgränser, sprida forskningsresultat så väl som disku-tera och belysa kunskapsområdet för främjandet av utveckling och samordningsvinster.

Valuta för skattemedel– Det handlar om att skapa en bättre förvaltning i Sverige som både skall bidra till samhällsutvecklingen

Bengt Svenson, SKL kommer till konferensen

Offentliga Rummet

FAKTA

Offentliga Rummets nationella program-kommitté utgörs av representanter från SKL, Regeringskansliet, Vinnova, e-delegationen och Kammarkollegiet. Kommittén står för kontinuitet och bär det övergripande ansvaret. Den natio-nella kommittén samarbetar med en regional programkommitté som håller i de praktiska frågorna, och tillsammans arbetar man fram innehållet.

Läs mer på www.offentligarummet.se

genom att underlätta för medborgare och företag, men också att bli effekti-vare och därmed låta verksamheterna få mer tid att ägna sig åt sin kärn-verksamhet.

Ytterst handlar alltså OffentligaRummet inte bara om att ha medbor-garna i fokus, det har målsättningen varit länge, utan om att utveckla en förvaltning som tillfredsställer medborgarnas fokus. Det är en fråga om att skapa de absolut bästa förut-sättningarna för dem att få valuta för skattemedlen. Uppenbart är att de 500-600 deltagarna spelar en viktig roll för främjandet av effektivare förvaltningar i dagens Sverige.

Tina Lundberg Åsén Foto Agneta Lembke


It

50 000 kronor är rätt mycket för en kanel-bulle, men inte för ett hus.I många kommuner och landsting upplever politiker och tjänstemän att det styrsystem som använts under en lång tid inte längre fungerar effektivt. Ofta finns en vilja att på ett tydligare sätt kommunicera till kommuninvånarna vad de får för sina skattepengar. Att koppla ihop punkterna.

För mycket fokus läggs på förhandlingar om pengar och för lite på vad som faktiskt händer med dem.

www.ekan.com

Även om viljan till förändring är stark kan det vara svårt att komma igång. Vår roll i arbetet är att hjälpa till att ta ut riktningen. Att agera piloter i utvecklingsprocessen och er-bjuda just den struktur och de verktyg som organisationen behöver. Vi kallar det ”connecting the dots”.

Ekan annons 2 off affarer 185x65 (4.0).indd 1 09-02-09 09.30.40

När konferensen Offentliga Rummet nu ges för 12:e året i rad samman-faller det med att begreppet ”Det Offentliga Rummet” genomgår en markant förändring. Det handlar inte om att ”tapetsera om” eller ”sätta upp nya köksluckor” i rummet, det handlar om en radikal förändring och förändringsvindar som sveper över Det Offentliga Rummet världen över.

Offentliga @ RummetNär konferensen startade för 12 år sedan låg fokus på användning av Internet och detta markerades genom inflikningen av ett @ – Offentliga @ Rummet. Nu är detta en självklarhet och alla utgår från att förvaltningen i mångt och mycket är en e-förvaltning.

Tredje Generationen E-förvaltningRegeringen har satt upp målsätt-ningen att Sverige ska vara världsle-dande i e-förvaltningsfrågor. Ansvarig minister Mats Odell, kommer att vara konferensens huvudtalare. Regeringen och Odell har tillsatt en E-delegation och genom detta lagt upp en strategi kallad Tredje Gene-rationen E-förvaltning vars känne-märke är att E-förvaltning inte längre betraktas som en intern angelägenhet för statliga myndigheter, kommuner och landsting, utan något som har en stor potentiell påverkan på hela samhället. Genom att skapa tydliga och standardiserade förutsättningar för e-tjänster skapas ytterligare nytta för det omgivande samhället.

Medborgarna kan bli medskapareDet handlar inte bara om att bjuda

Sverige ska vara världsledande inom E-förvaltning

OffENtLIGA rUMMEt

in samhällets aktörer och medbor-gare, då dessa har nu verktyg bland annat genom sociala medier som gör att de kan ”ta för sig”. Medborgarna kan bli medskapare, och det är just detta som är tema för Nicklas Lund-blads plenaranförande på Offentliga Rummet.

36 seminarierKonferensen innehåller 36 semina-rier som på olika sätt belyser hur stat, kommun och landsting kan ta sig an utmaningen om Den Tredje Genera-tionens E-förvaltning. Medskapande

med varandra, med näringslivet och med den enskilda medborgaren.

Konferenslokalen är samma Arena i Sandviken som Melodifes-tivalen höll till vid, men nu handlar det om en E-förvaltningsfestival för framsynta E-myndigheter.

Elisabeth Hedlund, projektledare för Offentliga Rummet 2010

Välkommen till Offentliga Rummet 2010Mötesplatsen för förtroendevalda, verksamhetsansvariga, verksamhets-

utvecklare, informationsansvariga, IT-strateger och andra som driver på utvecklingen mot en mer transparent och tillgänglig förvaltning.

Under Offentliga Rummet kommer Guldlänken att delas ut. Detta är ett pris till landets mest innovativa offentliga e-tjänst.

Nätverksdag 25 maj i Högskolan i Gävle.

Konferensdagarna 26-27 maj i Göransson Arena, Sandviken.

Elisabeth Hedlund


It

Cryptzone Groups nyligen genom-förda säkerhetsundersökning för 2009 visar att säkerhetsfrågor och behovet av att skydda känslig infor-mation i allra högsta grad är aktu-ellt. Över hälften (55 procent) av företagen har tappat bort eller blivit bestulna på USB-minnen, mobil-telefoner, bärbara datorer och/ellerexterna hårddiskar.

Accessrättigheter inom företaget är också i högsta grad aktuellt. Enligt undersökningen är det så många

Kammarkollegiets ramavtal för helhetsdrift kommer att göra det enklare för den offentliga sektorn att konkurrensutsätta sin IT-verksamhet. Avtalet omfattar drift, utveckling och support av infrastruktur inom områ-dena server, datalagring, klienter och kommunikation. Dessutom innebär avtalet drift och support av tillämpningar samt integrationspro-dukter och lösningar för att integrera tillämpningar, programvaror och infrastruktur.

Baserat på förstudiens enkät-resultat, workshops samt genom omfattande kontakter med använ-dare inom offentlig sektor, framgår att behovet är stort av att anskaffa generella drifttjänster.

Många myndigheter har själva upphandlat drifttjänster och flera förbereder eler avser att genomföra upphandlingar inom området.

Inom området drifttjänster

Oroväckande resultat om IT-säkerheten i SverigeCryptzone Groups första årliga undersökning om It-säkerhet i svenska företag visar att det finns stora problem inom området. ”hur stora problemen egentligen är har tidigare varit oklart då det saknas bra rapporter på ämnet i Sverige. För första gången kan vi nu få en indikation på hur stora problemen med informationssäkerhet och dataläckage verkligen är”, berättar Peter Davin, VD på Cryptzone Group.

som en tredjedel (31 procent) som någon gång vid en avslutad anställ-ning har tagit med information från arbetsplatsen som de ansett värdefull och mer än en tredjedel (39 procent) vidarebefordrar företagens email till sin privata emailadress åtminstone en gång per månad.

– Jag är inte ett dugg förvånad över denna statistik. Det som är oroväck-ande är att vi i Sverige är allmänt slarviga med att hantera viktig infor-mation samt den offentliga sektorns

likgiltighet inför problemet, säger PeterDavin.

– Det är både tekniskt smidigt och ekonomisk effektivt att ha koll på sin information. Så länge den passiva hållningen för problemet kvarstår, utgör den en bromskloss ochriskernaåterstår,fortsätterPeter.

Om undersökningen – IT-Säkerheten i Sverige 2010IT-Säkerheten i Sverige 2010 är en omfattande undersökning i syfte att kartlägga hur stora IT-säkerhets-problemen är inom svenska företag. Målet med undersökningen är att kartlägga hälsan av IT- och infor-

mationsäkerheten i Sverige idag. Det finns få tidigare undersökningar inom detta område i Sverige, så denna enkät fyller en viktig funktion i att öka kunskapen. Undersöknings-perioden är mellan 20 januari och 5 mars och enkäter har genomförts under ICT Mässan i Göteborg samt som online undersökning riktad till IT-säkerhetsansvariga på svenska företag.

Läs hela rapporten på: http://www.cryptzone.se/itundersok-ning2010/

Källa: Cryptzone Group

Den snabba It-utvecklingen har genom åren skapat ett behov av hög stabilitet, säkerhet och tillgänglighet för företag, organisationer och myndigheter. Antivirus, intrångsskydd, strömer-sättare, brandskydd och avancerade backuplös-ningar är idag både nödvändigt och självklart. Dessa delar kostar tid och resurser att underhålla och ständigt uppdatera.

används begreppet outsourcing för att lägga över aktiviteter och ansvar på en eller flera externa leverantörer.

Definitionen av begreppet outsourcing är medvetet brett skriven för att täcka in olika typer av outsourcing, vilket enligt den genomförda förstudien efterfrågas av myndigheterna.

Av förstudiens omvärldsanalys har framkommit följande marknad-strender avseende outsourcing:• Marknaden växer och har vuxit

jämnt under hela 2000-talet.• Främsta anledning effektivitet

– typ av effektivitet har varierat över tiden.

• Merselektivoutsourcing.• Längreavtalstider.• Pris inte längre viktigaste para-

meter vid val och utvärdering.• Outsourcing av help-desk ökar

inom samtliga segment.• Outsourcing av arbetsplatsen

(funktionen arbetsplats) ökar. • Ökad efterfrågan på drift och

förvaltning.• Kunskapen i marknaden om

möjligheterna med outsourcing av arbetsplatser (funktionsan-skaffning) är begränsad.

• Nya erbjudanden och leverans-modeller är under utveckling och lansering.

I möten med användarna framgår tydligt att synsättet och hanteringen av IT-drift skiljer sig åt myndighe-terna emellan.

Den traditionella IT-avdelningen lägger stor vikt vid tekniken och vet i detalj hur de skall nyttja den på bästa sätt. Man har kompetens kring den teknik man använder och nyttjar leverantörerna främst till djup spets-kompetens. Med andra ord styr man

snarast tjänster, funktioner och verk-samhet efter sin valda IT-miljö.

En organisation utan egen IT-organisation överlåter helt och hållet teknikansvaret till leverantö-rerna. Inom den typen av organi-sation är tanken att man fokuserar på den egna verksamheten och på processer och tjänster som stödjer verksamheten. Tekniken överlåter användarna till leverantören.

SlutsatserEnkäten visar att det finns ett tydligt behov av ramavtal inom drifttjänste-området.

Myndigheter, kommuner och landsting, oavsett antal anställda, har i stort samma behov och synpunkter.

Enkätsvaren visar också att det finns andra orsaker än kostnads-skäl att anskaffa drifttjänster. Dessa är bland annat effektivisering, flexibilitet, att kunna ställa krav på IT-driften (SLA: er) samt att det finns en önskan att mer kunna koncentrera på myndighetens kärn-verksamhet (myndighetens uppdrag) än sin egen IT-verksamhet .

Samtidigt framstår anskaffning av drifttjänster som komplicerat varför behoven av vägledningar etc. är stort.

Arne Öster

Outsourcing: Att lägga ut aktiviteter och ansvar, som tidigare hanterades av myndigheten, till en extern leverantör, som mot

betalning utför detta under avtalad period.

Många skäl för att lägga ut IT


UtBILDNING

Det började 2003, som en idé.Nufinns Campus Varberg på kartan, i egna lokaler nere i hamnen och har blivit en förebild för mängder med människor som håller på med utbildning i någon form. Från hela landet vallfärdar man för att göra studiebesök.

Birgitta Lindström är utbild-ningssamordnare, med en bakgrund från näringslivet, och har varit med underhelaresan, frånidétill färdigverksamhet.

– Detta är en framgångssaga, säger hon. Från början var vår vision

Framtidens utbildningar börjar nu

hur vet man vad som är på gång? Vad som är nytt? Vilken utbildning man ska välja för att hamna rätt?

På Campus Varberg lägger man örat mot marken för att lyssna efter framtiden, och har ett nära samarbete med både offentliga förvalt-ningar och näringslivet för att stämma av vart vinden blåser.

Det handlar om framtidens behov av kompetens och vad som behövs för att kunna möta den.

att ha 700 studenter, och nu har vi mer än dubblat detta, till mellan 1400 – 1500 studenter!

Nätverk ger utbyteCampus Varberg är idag Hallands största arrangör av kvalificerade yrkesutbildningar och kommer att fortsätta sina ansträngningar att erbjuda efterfrågade utbildningar tillsammans med näringslivskon-takter och ledande utbildningsar-rangörer.

Framgångskonceptet vilar på olika nätverk som fångar upp vilken

kompetens som efterfrågas i fram-tiden, dels under de närmaste åren framöver, men också på längre sikt.

Det började, logiskt nog, med en efterfrågad utbildning i Manage-ment och Hälsopromotion, eftersom SPA – branschen i Varberg var påframmarsch och behövde anställa fler. Sedan har de skräddarsydda utbildningarna fortsatt att utformas i samråd mellan näringslivet och Campus Varberg, men också med kommuner och landsting som sett behov av nya utbildningar för att kunna nyanställa, bland annat inom området Energi och Miljö. Både Ringhals och kommunernas energibolag, för att bara nämna några exempel, kan dra fördel av de studenter som kommer därifrån.

De första studenterna som började på Campus Varberg har under de senaste åren blivit klara med sina utbildningar och det är glädjande att så många blir starkt efterfrågade på arbetsmarknaden, tycker Birgitta Lindström:

– Jag har i dagsläget inga konkreta siffror, men jag skulle uppskatta att andelen studenter som får jobb efter att ha gått våra utbildningar är mer än 80 procent.

De olika nätverken fungerar också som länkar för studenterna att lättare komma ut i verkligheten under sin studietid eller efter examen. Före-tagen ställer upp med praktikplatser, och får samtidigt ta del av både nytänkande och entusiasm från de elever som kommer dit. Det är en win- win – situation som gagnar alla parter, enligt Birgitta Lindström.

Framgångskoncept vilar på tre M:Campus Varberg vill vara en Mötes-plats, där kunskapsgrytan hålls kokande och fylls på. Det stimulerar smaklökarna och det ökar kunskaps-hungern, menar de själva.

Rollen som Mäklare är inte mindre viktig. En mäklare av kunskap. Campus Varberg har inga egna lärare. Istället tar man in de bästa lärarna från högskolor och universitet för att leda de efterfrågade utbildning-arna. Sist men absolut inte minst, vill Campus Varberg vara en Motor för utvecklingen i regionen. Under hösten och vintern 2008 sjösattes ett mycket spännande projekt, Alex-anderssoninstitutet. Detta ska bli en arena för tillämpad forskning och utveckling. De dubbla kontaktytor som Campus Varberg har med både näringsliv, samhälle och forsknings-världen är den perfekta grunden för att skapa utveckling.

Hand i hand med näringslivet och offentlig sektorVarje utbildning samverkar med näringslivet som är med och ställer

krav på utbildningens innehåll, aktualitet och kvalitet. Aktiva aktörer från näringsliv och samhälle som talar om vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Inte minst viktig är deras roll senare, när de nyba-kade studenterna ska ut på arbets-marknaden.

En fråga man ställer sig, är varför inte detta framgångsrika koncept, med nära samarbete mellan utbild-ningssektorn och näringslivet, inte finns på fler platser i landet? En orsak kan vara rädsla, menar utbildnings-samordnare Birgitta Lindström:

– Jag tror att det har funnits murar mellan högskolan och näringslivet, och att det kanske funnits en rädsla för att gå in på varandras områden. Men när vi började samarbetet med näringslivet i regionen häpnade vi över det engagemang som fanns!

Med örat mot markenHur vet man då vilken väg som är den rätta? Vilken riktning man ska ta? Vad som är nytt? Vad framtiden kräver av dem som ska arbeta i den?

– Det gäller att ha en aktiv omvärldsbevakning, menar Birgitta Lindström. Vilka stora pensions-avgångar är att vänta? Vad är nytt? Vad är på gång? Det gäller att ha alla dörrar öppna, att vara lyhörd. Ett område som kommer att tappa jättemycket folk på grund av stora pensionsavgångar, är inom vatten och reningsverk, och där sydde vi ihop en utbildning, och nu har en kull redan gått ut.

Den globala arenan och omvärldsbevakningen är en viktig del av Campus Varbergs framtid. Ett exempel som man särskilt vill framhålla som ett bevis för hållbar-heten i sina tankar är att en så pass meriterad professor som Jay Lemke* från University of Michigan har accepterat att bli Senior Advisor. Han forskar inom området högre utbildning på det universitet som betraktas som ledande i USA, och därmed världen.

Campus Varberg är både stolt och nöjd.

Marie Clancy

Fakta om Jay Lemke:

*Professor Jay Lemke är verksam vid School of Education, University of Michigan i USA och har en omfattande erfarenhet från högre utbildning i Nord-amerika såväl som internationellt. Bland övriga meriter märks uppdrag som redaktör för vetenskapliga tidskrifter och en omfattande vetenskaplig publi-cering.

Källa: Campus Varberg


FOrDON

För att ge bilköpare mer informa-tion om bilarnas miljöbelastning tog ADAC för sju år sedan fram sitt EcoTest. Eftersom man inte alltid kan förlita sig på tillverkarnas egna uppgifter provar man själva bilarna efter flera parametrar under realis-tiska former. Förutom koldioxid- och partikelutsläpp testas även till exempel klimatanläggningens effek-tivitet.

Volvo första dieseln som får fem stjärnorFör första gången får en bil med konventionell dieselmotor fem stjärnor i ADACs ecotest. Man

bästa bilarna för miljön

Den tyska bilägarorganisationen ADAC med över 15 miljoner med-lemmar är tysklands motsvarighet till svenska Motormännen. Det är tysklands och Europas största bilägarorganisation. I syfte att få bil-isterna att välja mer miljövänliga bilar genomför man varje år sedan 2003 ett stort ecotest. Det första man konstaterar är att bilarna blir allt miljövänligare och att de värsta ”stinkers” redan försvunnit ur marknaden.

för första gången nådde i år en diesel det bästa betyget 5 stjär-nor i den europeiska miljö-testning. Det är nya volvo v70 1.6D DrIve som får fem stjärnor.

konstaterar att förbrukningen är sensationellt låg, bara 0,49 liter per mil. Tack vare den låga förbruk-ningen begränsas också de skadliga utsläppen. I mätningarna registrerar Volvo V70 de lägsta koldioxidut-släppen av alla modeller i sin klass. Bland de över tusen bilmodeller teknikexperterna på ADAC testat når endast tre andra modeller ett lika bra resultat som V70 DRIVe, av dessa är två hybrider och en gasbil.

VW Passat bra miljövalEn annan bil som fick fem stjärnor i testet var VW passat 1,4 TSI EcoFuel. Det är Volkswagens gasbil

som under januari i år också toppade statistiken över registrerade miljö-bilar i Sverige. När Passat EcoFuelkörs på biogas minskar koldioxidut-släppen med 85 procent.

HybridfordonBådeToyota Prius 1,8 Hybrid ochHonda Insight 1,3 Hybrid får också fem stjärnor.

Den senaste generationen av Toyotas hybridsystem har två elek-triska motorer. Den ena assisterar bensinmotorn medan den andra driver generatorn för att ladda batteriet. Dessutom kan du köra kortare sträckor på enbart eldrift –

någotsomPriusärensamomblandhybridbilar.

Honda anses tillsammans med Toyota vara de två företag som leder utvecklingen av fordon som drivs med hybridmotorer eller bränsle-celler. Något som också visade sig i ADACs ecotest, där även deras Insight 1,3 Hybrid fick fem stjärnor.

Klas Bergqvist


FOrDON

56 Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se5656 Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se


Landet runt

VAD häNDEr I Er KOMMUN?Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunen-käten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till [email protected] om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

ta en titt på vad som händer i sveriges kommuner från Kalix i norr till i Karlskrona i söder.

Kalix: Yrkeshögskolan till Kalix med två unika utbildningar

Till hösten startar två nya utbild-ningarinomYrkeshögskolaniKalix.Utbildningarna är unika för landet och har utformats i nära kontakt med det lokala näringslivet.

Yrkeshögskolanärenutbildnings-form på eftergymnasial nivå. Det rör sig om skräddarsydda utbildningar i nära samarbete med arbetslivet där teori varvas med praktik. Utbild-ningarna är avgiftsfria och berättigar till studiemedel från CSN.

Elever från hela landetDe två utbildningarna är den tvååriga Behandlingsassistent med inrikt-ning mot socialt behandlingsarbete eller kriminalvård och den ettåriga Operatörfjärrvärme/kraftvärmeverk.Totalt kommer 55 utbildningsplatser att finnas och eleverna söker från hela landet.

Nått upp till kraven Det ställs speciella krav på de aktörer som vill ge utbildningar inom Yrkeshögskolan. Varje utbildnings-anordnare måste ha tillstånd från Myndigheten för yrkeshögskolan. Med tillståndet följer rätt till statsbi-drag och examensrätt. Kalix Univer-City har lyckats uppfylla de specifika kriterier myndigheten satt upp för tillståndsgivning.

Katrineholm: Energikonferens i KatrineholmEn energikonferens äger rum i Katrineholm den 3 och 4 juni. Konferensen kommer att handla om småskaliga effektiva energilösningar för småhus, gårdar och mindre byar.

Konferensen arrangeras i samar-bete mellan Katrineholms kommun, Leader Gränslandet och Hela Sverige ska leva!

Boka dagarna redan nu!

Karlstad: Förhandlingarna om länsflygplatsen är avslutade Förhandlingarna med Luftfarts-verket om att överta länsflygplatsen Karlstad Airport är nu avslutade. Uppgörelsen innebär att Karlstads

kommun, Landstinget i Värmland och Region Värmland är överens om en principöverenskommelse med Luftfartsverket om att överta flyg-platsen, det vill säga äga och driva den från den 1 december 2010.

– Vi övertar nu Sveriges senast byggda flygplats – byggd med de strängaste miljökraven och väl underhållen. De 120 miljoner som regionen bidrog med återkommer nu i form av en flygplats som är helt avskriven. Om vi skulle bygga den i dag skulle det kosta cirka en halv miljard, säger Lena Melesjö Windahl (s), kommunstyrelsens ordförande.

– Flygplatsen är avgörande för Värmländskt näringsliv, för fortsatt utveckling av besöksnäringen och för värmlänningen i gemen. Vi lever i en global värld och flera av de största företagen i Värmland har ägare som finns i andra länder, säger Ulric Andersson, (s), landstingsråd och ordförande i landstingsstyrelsen.

Inflygningen till Värmland från andra länder ger stora möjligheter till fler turister, affärsresenärer och privatresor.

– Nu har vi säkrat länsflygplatsen och vi kan ägna krafterna åt att till-sammans med operatörerna City Airlines, Skyways, och andra intres-senter, utveckla servicen till resenä-rerna säger Tomas Riste (s) ordfö-rande i Region Värmland.

Karlskoga:Vision 2010 har varit viktig för Karlskogas utvecklingFöretaget SWECO Eurofutures har utvärderat arbetet med Vision 2010. En av slutsatserna är att Vision 2010 har haft en betydelsefull och samlande roll i arbetet med Karl-skogas omställning och långsiktiga utveckling.

SWECO Eurofutures har på uppdrag av Kommunstyrelsens ledningskontor utvärderat Vision 2010. Syftet har varit att följa upp resultatet i förhållande till de mål/strategier som formulerades ivisionen.

SWECO Eurofutures drar slut-satsen att Vision 2010 har haft en betydelsefull och samlande roll i

arbetet med Karlskogas omställning. Visionsarbetet har fört samman delar av näringslivet och kommunen i en gemensam ambition att ta tag i Karl-skogas utveckling, en viktig grund att bygga vidare på i arbetet med den nu aktuella Vision 2020.

– Utvärderingen visar hur viktigt det är att ha en vision. Vi kan även dra lärdomar inför arbetet med Vision 2020 om hur centralt det är att ha en plan och struktur för det fortsatta gemensamma arbetet tillsammans med näringsliv och föreningsliv. För kommunen är Vision 2020 redan utgångspunkten när politikerna bestämmer mål och budget, säger Anna Drevenstam, kommundirektör.

Exempel på framsteg där Vision 2010 har varit ett viktigt stöd i arbetet är utvecklingen av varu-märket Alfred Nobels Karlskoga, etableringen av Campus Alfred Nobel och Teknikcollege samt sats-ningarna på Alfred Nobels Björk-born och utnämningen av Karlskoga till Årets kulturkommun 2009.

Kalmar: Flera av länets mest företagsamma ungdomar finns i Kalmar!Onsdagen den 24 mars arrangerade Ung Företagsamhet ”Våga Vara Egen Mässan 2010”. Cirka 350 unga UF-företagare ställde ut med 118 UF-Företag. I elva olika tävlingar utsågs vinnare som kommer att representera Kalmar län på SM i UF-företagande 10-11maj i Stock-holm.

Paolo Roberto med flera inspirerade Föreläsare som inspirerade de unga företagarna, elever och gäster var den häftigainspiratörenPaoloRoberto.

Alla var enande överrens – att lyssna på Paolo var en upplevelse!På scenen rockadeMonica and theExplosionigångordentligtochPutteSvensson, grundaren av Hultsfreds-festivalen, var också på plats för att inspirera.

Prisregn till KalmareleverPutte Svensson passade även på att

dela ut Kulturpriset från Hultsfreds kommun, vilket gick till Casodesign UF från Lars Kaggskolan i Kalmar. Innan dagen var slut hade ungdomar från Kalmar tagit hem fem 1:a place-ringar, fyra 2:a placeringar och tre 3:e placeringar.

Karlskrona: DemokratiprisKarlskrona kommun vill uppmärk-samma personer eller föreningar som arbetar för att värna demokratins och humanismens värden i kommunen.

Prissumman är på 20 000kronor.

Karlskrona kommuns demokrati-pris inrättades av kommunfällmäk-tige 2001 som ett led i kampen mot nazism, rasism och främlingsfient-lighet.

Förslag till pristagareRunt april-maj brukar det vara dags att lämna in förslag på kandidater till Karlskrona kommuns demokratipris. Prisetdelasutden6junipåSverigesnationaldag eller i nära anslutning till denna.

För att få ta emot priset krävs att man är folkbokförd i Karls-krona kommun eller har sin verk-samhet i eller inriktad på Karlskrona kommun.

Detta gäller både enskilda personer, grupper, föreningar och andra sammanslutningar som uppfyller dessa förutsättningar.

KonferenSGUIDEN

Med över 200 000 övernattande gäster och lika många konferensbesö-kare är det inte konstigt att Camilla Bergman är nöjd med resultatet för år 2009.

Det är heller inte konstigt att Clarion Sign Hotel fick priset som årets Clarion Hotel 2009, inte bara att det är Stockholms största hotell med sina 558 rum beläget mitt i centrum, byggnaden i sig talar sitt eget mäktiga språk. Med skarpa snitt, vågade tilltag, suveräna lösningar lockar det nog de flesta. Men givetvis är det inte bara arkitek-turen som Gert Wingårdh har ritat som skapar intresse, hela atmosfären är som gjord för att få igång den egna kreativiteten. Här har många verk samlats av Skandinaviens främsta formgivare, alltifrån Arne Jacob-sens klassiker Ägget och Svanen till världsberömda ikoner inom klassisk

En ovanligt kreativ atmosfär– vi har haft en otrolig framgång sedan vi öppnade, stockholm har verkligen tagit emot oss med öppna armar, säger Camilla bergman hotelldirektör för Clarion Hotel sign.

design som Bruno Mathsson, Alvar AaltoochPoulWolther.Mittidennaytterst inspirerande miljö finns även några av Skandinaviens mest skick-liga fotokonstnärer med sina alster. Att gå runt här och insupa intrycken, väcker den där känslan av att själv vilja ta fram staffliet och måla. Jag förstår att gästerna kommer tillbaka, här finns ju även så mycket annat.

Stolt över personalen– Vad som verkligen sticker ut är vår helt otroligt fantastiska personal, senast igår fick jag ett samtal från en gäst som ringde och tackade. Han berättade om att han hade glömt sin plånbok och inte hade kunnat betala för parkeringen, när han hade berättat om sitt dilemma för recep-tionisten hade hon bara svarat ”inga problem vi löser det”. Därefter hade hon tagit bilen och ställt den på en

av våra egna garageplatser. Jag gillar det, jag gillar verkligen att perso-nalen vågar ta egna initiativ och tar ansvar för att och ge det absolut bästa till varje gäst, fortsätter Camilla Bergman.

Rekryterade som Idol– Något som har varit otroligt lyckat är det nya sättet som vi har rekryterat en del av vår personal på, det liknas lite vid Idol. De sökande fick tre minuter på sig att tala om varför vi skulle anställa just dem. Utifrån var och ens ”framträdande” bedömde sedan juryn deras servicetalanger. Det kändes jättebra att släppa cv:n och istället titta på personligheten, för det är ju det det handlar om. Vi är på en scen hela dagen och det krävs att du som personal skall ha den där fingertoppskänslan att kunna känna av vad gästen behöver. Detaljkunskapen kan man alltid lära sig på vägen, men känslan av att se, snabbt förstå och erbjuda lösningar är det som är avgörande.

Ny kändis som värd varje månad– Det händer hela tiden nya spän-nande saker här, vi jobbar väldigt

mycket med Clarion Living Room som invigs imorgon. Syftet är att verkligen få igång en levande mötes-platsen där musiken, konsten och designen på allvar tar plats i huset. Varje månad kommer vi ha en lokal-kändis här som kommer att fungera lite som en värd. Nu är Dogge Doggelito här och bjuder in sina vänner, spelar sin musik och sätter sin prägel på menyn. Parallellt stårvåra make up-artister redo uppe i Selma CitySpa+ för att ge gästen en ny fräsch look. Hela tiden kommer vi att skapa nya spännande aktiviteter, det kan vara en konstnär som bjuds in eller en författare som kommer hit och talar om sin senaste bok.

Nya vinnande koncept och stor möteskapacitetCamilla Bergman talar fort och engageratochidéernatyckskommasom på löpande band. Uppenbart är att hon brinner för sitt arbete och gång på gång hittar nya vinnande koncept.

– Vi har precis fått ett jättespän-nande avtal med statliga myndig-heter som vi tidigare inte har haft, men nu har vi möjlighet att erbjuda bra priser, det känns riktigt bra. Vi

Mötesplats Fjällen

www.valadalen.se 0647-35300

Mitt i den Jämtländska fjällvärlden erbjuder Vålådalen utmärkta konferensmöjligheter med genuin miljö och moderna möteslokaler. Pris från 1196:- ex moms/person och dygn med helpension och konferensservice.

Möten nära Stockholm, i underbar miljö Konferenser · Dagkonferenser · FestVilla Söderås, Elfvik, Lidingö. 08 765 28 95. www.villasoderas.se

FAKTA

Clarion Hotels vann pris som årets hotellkedja 2009.

kan ta emot totalt 1220 konfererande gäster för konferens, event eller andra arrangemang, utöver detta har vi även mötesrum för 20-200 personer utrustade med senaste tekniken.

– Tänker även på vårt Selma CitySpa+ där gästen kan koppla av i lugn och ro, för att sedan gå till Aquavit Grill & Raw Bar ta en drink, äta gott och sedan kanske bege sig ut i Stockholms nattliv.

Äger en egen pulsDet är så mycket med Clarion Hotel Sign, hela hotellet äger en egen puls som uttrycker så mycket om vad som kan uppstå i det kreativa mötet. Visst den som vill bege sig ut i Stockholms nattliv kan göra det, själv tänker jag barasittahärochskissapå idénjagfick när jag såg fotokonsten. Tänker på Camillas ord och kan inte låta bli att le:

– Det skall vara en stämning här som gör att gästen kan känna att en helt vanlig vardagkväll kan innebära något helt fantastiskt.

Stina Söder

KonferenSGUIDEN


Affärstidningen för offentlig sektor

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22.www.wreta.com

För att se klart på sin egen världbehöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningaratt ha din konferens hos oss.Välkommen till Wreta. Inte somandra ställen.

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anled-ningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com

Söker du prisvärd konferens? Här finns den!Mitt i Roslagen nära, storstad, men ändå borta

Bergby Gård Hotell & KonferensTel 0175-31255 | www.bergbygard.se

Marieborgs KursgårdKonferera i Norrköping!Kurser, konferenser och boende i nyrenoverade rum till bra priser.

Telefon: 011-21 96 11www.marieborg.net

F i r s t H o t e l R e i s e n

Unna eR det lilla extRaFri tillgång till internet / gym / bastu / avsvalkningspool - och vår populära FrukostbuFFe

F i r s t H o t e l r e i s e n / t: +46 08-22 32 60 / www.Firsthotels.se

Konferens med spa– bäst mellan himmel & hav!

www.hotellhavsbaden.se tel 0175-309 30

Välgörande inspiration. Kontakta oss för fräscha idéer och färdiga paket!

KONFERENS,

SPA & WEEKEND

I ROSLAGEN


KröNIKA

Jag blev berörd när jag intervjuade honom förra veckan. Inte bara att han brinner för unga människor, han förstår mycket om orsakerna till varför vissa unga hamnar snett, liksom han förstår vilka resurser som måste till för att de unga skall kunna klara av att bryta med kriminaliteten, drogerna, våldet och gänget. Hans kunskap är viktig framöver. Inte bara när det gäller ungdomarna det berör, göteborgaren eller Göteborg Stad. Den är viktig för varenda kommun.

Exakt här skall stöd sättas inNär jag lyssnade på Even påpekade han en mycket viktig sak. Han sa:

”Vi skall ge ungdomarna en möjlighet att med egna ord få berätta vad de har varit med om, vad de har gjort, och vad de har mött. När vi väl får den där kontakten och de öppnar upp och börjar berätta -händer något inombords. Just dessa öppningar sker ofta efter en hel dag här hos oss, och det är då, just då som vi direkt skulle behöva sätta in 100 procent stöd och resurser. Men ofta då är socialkontoren stängda och det kan ta flera månader för dem att utreda vilka åtgärder som behöver sättas in. Under den tiden är det lätt att tappa ungdomarna på vägen. Ung & Trygg skulle vara mer av akutmobilisering. Vi hör hemska storys, ungdomarna vet så väl vad de behöver när de sitter här tungt med alla tårar.”

Nödvändigt för att åstad-komma förändringTveklöst är Evens ord avgörande även för mig när jag arbetar som terapeut. Det han tar upp är absolut nödvändigt för att bereda väg och kunna åstadkomma förändring. Vad kan då 100 procent av stöd och

Ungdomar behöver kloka politiker, chefer och personalHur vi kan gå tillväga för att stötta unga människor att bryta den kriminella banan, förstår eldsjälen och polisen Even Magnusson vid Ung & trygg i Göteborg.

resurser konkret innebära?Det finns många sätt. Det kan

innebära en LVU-placering på en institution eller ett behandlingshem. Det kan innebära att mobilisera ett totalt stöd på hemmaplan. Det avgörande är att personalen som mobiliserar runt den unge är till-räckligt kompetent och brinner för uppgiften. Tyvärr finns det många luckor i systemet här idag. Enligt mig finns det vissa institutioner där personal säkerligen gör så gott de kan, men kompetenta och brinner? Nej, inte enligt min erfarenhet. Istället kan olika övergrepp ske, gränser passeras och den tillåtna regeln ”fasthållning” kan ibland övergå till ren misshandel. Vem tror på den unge som berättar det? Vilken vårdare rapporterar om kollegan som just har utövat övervåld? Har den unge fått vården som behövs för att komma tillrätta med sig själv och sitt liv? Vad sker vid hemkomst?

Oftast samma sak igen. Och skat-tebetalarna får betala notan en gång till.

Chefer och politiker behöver ta tillvara på kompetensenMen så finns det eldsjälar som Even, och personal som brinner. Det är dem cheferna behöver backa upp, det är dem politikerna behöver ta tillvara på. För tveklöst är situationen komplex, vi brottas dagligdags med olika synsätt kring hur vi kan mobili-sera effektivt, till uppenbara systemfel och samverkans problem. Gång efter gång drar ungdomarna och skattebe-talarna det kortaste strået.

Ta fram en handlingsplan direktTänker på en sak som Even sa i inter-

vjun. Han sa att vissa socialkontor är stängda efter att ungdomarna har varit hos polisen och blivit hörda en hel dag. Hur tänker beslutsfattarna här?

Självfallet skall socialtjänsten vara på plats och möta upp här. Själv-fallet skall en hållbar handlingsplan av åtgärder omgående tas fram. Det skall inte ta socialtjänsten veckor, månader eller leda till resultatlös och ibland skadlig institutionsvård. Från det att den unge har blivit hörd, till dess att handlingsplanen är fram-tagen, skall givetvis socialtjänsten organisera sig så att myndigheten täcker upp med ett klokt stöd runt den unge under tiden. ”Omöjligt, det finns inga medel att tillgå och det kan omöjligt gå så snabbt” säger vissa. Jo, säger jag, det går med rätt organisation, rätt chef, rätt personal, rätt handläggning och med rätt mandat av ledning och politiker. Då slipper skattebetalarna betala en större nota en vad som behövs. Jag minns att av Sveriges samtliga 290 kommuner toppade Göteborgs kommun kostnaden för social-tjänstens insatser 2006. Drygt 905 miljoner kronor gick till familje- och institutionsvård för barn och unga, enligt Socialstyrelsens rapport. Kost-naden omfattade institutionsvård, familjehemsvård och öppna insatser som socialtjänsten köpte till barn och unga mellan 0-20 år.

Ungdomarna vet vad de behöverEven sa också en annan sak ”vi hör hemska storys, ungdomarna vet så väl vad de behöver när de sitter här tungt med alla tårar.” Hur ofta säger någon något så klokt?

Vi alla har ett ansvarVem vill växa upp i fattigdom? Vem vill se sin mor bli slagen? Vem vill känna rädsla för att själv få stryk? Vem vill lära sig läsa, skriva och räkna om ingen tycks förstå hur svårt det är? Vem vill gå emot gänget och veta om vad som kan ske om du inte gör som du blir tillsagd? Vem tror på morgondagen? Vem tror på vuxna?

Det är inte ok det som händer med vissa av våra unga idag. Det är inte ok att de inte har tryggheten som krävs för att kunna må bra. Det är inte ok att så många misslyckas i skolan. Det är inte ok att utredning-arna tar så lång tid. Det är inte ok att vi inte har bättre vård. Det är inte ok att vissa av våra ungdomar möter känslomässig misär, tystande hot, våld och intrång på förbjuden mark. Det är inte ok att de känner meningslöshet, rotlöshet och sargat inre för liknande saker ständigt tycks ske.

Det kan nästan bara föda en enda sak – ungdomskriminalitet.

Vi har alla ett ansvar för det som sker, politiker och ledning har sitt, du har ditt och jag mitt. Tar vi det ansvaret?



IT-drifttjänster 2010Textila mattor

64 Avtalsnytt 2 2010 | www.offentligaaffarer.se64

AvtALsnYTT / It-DrIfttjÄNstEr 2010

Kammarkollegiet har nyligen avslutat en upphandling av Helhetsdrift och genomför för närvarande ytterligare tre separata upphandlingar av olika delområden för IT-drift.

Upphandlingen syftar till att tillgodose användarnas behov av Helhetsdrift inom IT-området drift-tjänster, utgående från respektive myndighets behov.

Samtliga statliga myndigheter, 230 kommuner och 19 landsting kommer att kunna anskaffa (avropa) drifttjänster från dessa ramavtals-upphandlingar.

Upphandlande organisationKammarkollegiet

KontaktpersonPer-ErikAnderssonRamavtalsansvarigTel: 08-700 0754E-post: [email protected]

Hans-Olov ÖhrnerBiträdande RamavtalsansvarigTel: 08-700 0766E-post: [email protected]

Mervärden med ramavtalKammarkollegiet bedömer att avrop mot ett ramavtal ger myndigheterna följande mervärde jämfört med att upphandla it-drifttjänsterna på egen hand:

Kammarkollegiets upphandlingar av IT-Drifttjänster 2010

• Kvalificering av ramavtalsleve-rantörer är avklarad. Vid val av selektiv- eller förhandlad upphandling utförs först en selek-tering, detta steg tar ofta mellan 3-4 månader (kalendertid).

• Standardiserade avtalsvillkorm.m. är fastställda. Leverantörer med ramavtal har

accepterat affärsmässiga och standar-diserade villkor som är förmånliga för myndigheterna. Detta sparar tid och pengar för såväl myndigheter som leverantörer.

Kammarkollegiet har tagit fram generella juridiska standardav-talsvillkor som kommer att bli en nationell branschstandard och som kommer att förenkla arbetet för såväl avropande myndigheter som leve-rantörer:

Detta innebär kostnadsbespa-ringar och kortare förberedelsetider för avropande myndigheter och en effektivisering för leverantörerna vid avropsförfrågningar på grund av standardiserade avtal och villkor.

Kammarkollegiet har också stan-dardiserat förekommande begrepp genom att fastställa enhetliga begrepp och definitioner i en särskild begreppsbilaga.

Förövrigtärprocesserna/rutinernastandardiserade kring ITIL v. 3.

Omfattning:Fyra ramavtalsupphandlingar genomförs för att tillgodose avro-pande myndigheters allmänna och

gemensamma behov av drifttjänster:

1. Helhetsdrift (klar)2. Hosting (pågår)3.På-platsendrift(pågår)4. Användarnära funktioner (pågår)

Genom de fyra upphandlingarna av drifttjänster kommer det att finnas en ”palett” av kvalitetssäkrade leve-rantörer som har stor erfarenhet och kompetens inom de olika områ-dena.

Samtliga upphandlingar kommer att avslutas under våren 2010.

Vi uppskattar att den samman-tagna omsättningen på de fyra ramavtalsområdena uppgår till cirka 2 miljarder kronor per år.

Gemensamt för alla fyra upphand-lingar är att:• Ingen applikationsutveckling

ingår.• Ramavtalsleverantörens under-

leverantörer verkar inte direkt mot kund, det gör endast avtals-parten, det vill säga ramavtalsle-verantören.

• Övertagande avmyndigheternasutrustning kan förekomma.

• Personalövertagande kan före-komma och då endast mot ramavtalsleverantören.

• Leverantörerna ska alltidbehandla avropande myndig-heter som prioriterade kunder, oavsett om myndigheten har tio eller 10.000 anställda.

HelhetsdriftDe leverantörer som valts inom ramavtalsområdet Helhetsdrift är valda för att klara stora åtaganden till volym samt över hela landet och åtaganden som omfattar många olika typer av drifttjänster.

Leverantörerna ska kunna ta över hela myndighetens IT-miljö och drift, inklusive personal och befintlig utrustning.

Genom övergång till en extern leverantör blir i de flesta fall krav-ställningar mellan myndighetens verksamhet och leverantören tydli-gare och det är oftast lättare att krav-ställa en extern leverantör än den egna IT-driften.

Ramavtal har tecknats med följande 10 leverantörer:

CSC Sverige ABEDBBusinessPartnerSverigeABFujitsu Services ABHewlett-PackardSverigeABIBM Svenska ABLogica Sverige ABQbranch Stockholm ABSYSteamOutsourcingServicesABTelecomputing Sweden ABTieto Sweden AB

Ramavtalsperioden är 5 år – till och med 2015-02-08 – med möjlighet till 2 års förlängning.

Per-Erik Andersson/ Hans-Olov Öhrner Kammarkollegiet

65www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 2 2010 65

Idag skulle vi inte klara oss utan datorer

Utvecklingen har gått rasande snabbt sedan de första datorerna såg dagens ljus. Från att ha varit klumpiga maskiner återfinns de idag på varje

De gamla kineserna räknade med en kulram – idag räknar vi i molnet

mans och kvinnas skrivbord, både på jobbet och i hemmet. Vem kunde för tio år sedan förutspå att nästan alla människor idag skulle sköta alla sina bankaffärer på nätet, att dekla-rationen skulle signeras och lämnas in elektroniskt. Att breven ersatts av

mail. För myndigheterna har datorn öppnat upp för möjligheten att finnas tillgängliga för medborgarna, varje dag, dygnet runt. Det är klart att det ställer större krav på myndig-heternas datakapacitet.

Idag kan vi räkna i molnetKraven på allt kraftfullare datorer har lett utvecklingen mot allt större datorhallar som betjänar flera kunder samtidigt. Tack vare moderna över-föringsmöjligheter, fiberoptik och så vidare, är den geografiska belä-genheten för själva datorkraften idag av underordnad betydelse. Datakapaciteten kan lika ofta finnas i exempelvis Indien, som nästgårds. Fast just nu tycks utvecklingen gå mot för oss mer närliggande länder, där tillgång till kyla är billigare som Finland och Island. För om tidigare själva hårdvaran stod för en stor del av datakostnaden är den idag kanske bara 20 procent av investeringen. Driften av kylsystemen en väsentligt större kostnad.

Betalar bara för det vi använderNu står it-branschen inför nästa stora omvandling. Datamolnet tar över allt mer och att köpa it blir framöver ungefär som att köpa el. Vi får det ur ett hål i väggen och betalar för det vi använder. Inom tre år kan över-gången spara 20 miljarder i svenska it-utgifter enlig en artikel i Svenska Dagbladet.

En annan fördel är att programmen inte längre behöver ligga i din egen dator. Inte heller filerna med textdokument, bilder, musik, kalkylark och allt annat. För myndigheterna kan det betyda att de inte behöver betala för gamla data-program som man betalar slentrian-mässigt för man har alltid haft dem. Och kanske missar att betala licensen för de program som man verkligen använder. För en av fördelarna med att använda sig av molnet är att man bara betalar för det man använder.

Klas Bergqvist

En kulram, är ett gammalt räknehjälpmedel som består av en platta eller en ram med stavar eller trådar där kulor kan skjutas fram och tillbaka. Användes särskilt under antiken och i många utomeuropeiska kulturer. Kulramar av diverse modeller används fortfarande ibland i till exempel Japan och Kina. När man sett dem räkna på dessa kulramar frapperas man av hur otroligt fort det går. Och man klarar alla fyra räknesätten. Kulramen var en föregångare till räknestickan och miniräknaren men även till nutidens datorer. Att känna på kulorna och räkna stimulerar flera sinnen och kan underlätta inlärning av matema-tikens grunder.

AvtALsnYTT / KAMMArKOLLEGIEt» iT-drifTTjänSTer 2010 «


FAKTA

Företagsnamn: CsC sverige

Omsättning: 1 100 miljoner/år

Antal anställda i Sverige: Ca 700

Etablerat år: 1994

Huvudkontor: solna

Regional representation i Sverige:stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö, Karlskrona, västerås

Svenska/nordiska certifieringar miljö/kvalitet: IsO 9001, IsO/IEC 20000, IsO 27001, IsO 14001

Aktuellt ramavtalsområde: It-Drifttjänster, Helhetsdrift

Giltighetstid: 2010-02-08 till 2015-02-08

Referenser inom offentlig sektor: Nynäshamns kommun, södertälje kommun, Landstinget i östergötland, Linköpings universitet, Göteborgs spårvägar

Andra avtal för offentlig sektor: Nynäshamns kommun, södertälje kommun, Landstinget i östergötland, Linköpings universitet, Göteborgs spårvägar

Kontaktperson:bigge Hammartel: 08-560 113 50fax: 08-560 103 00E-post: [email protected]

Hemsida: www.csc.com/se

CSC Sverige

Det måste fungeraJust det senare är en stor anledning till att outsourcing av IT blivit allt vanligare. Inom statliga verk, kommuner och landsting ligger ju fokus till 100 procent på att serva medborgarna. IT är ett medel för att lyckas med det – och tekniken måste fungera på alla plan, i alla lägen. Därför finns det många fördelar med att låta en expert ta hela ansvaret.

Anpassningsförmågan är viktigVad kännetecknar då en bra leve-rantör? Så här säger Birger ”Bigge” Hammar, affärsområdesansvarig för offentlig sektor på CSC Sverige:

– Förmågan att anpassa sig är a och o. CSC Sverige är inget svår-navigerat jätteföretag, utan klarar av att leverera lösningar baserade på enskilda krav. Krav som kan variera för varje enskild kund inom den offentliga sektorn. Sedan har vi förstås fördelen av att tillhöra en global koncern.

Vad Bigge pratar om är CSC, det

Vad är det som är så speciellt med att leverera It-tjänster till den offentliga sektorn? Egentligen ingenting – om man bara tar hänsyn till själva tekniken. Däremot finns det ofta önskemål på till exempel en lokal närvaro och möjligheten att få ett heltäckande paket av tjänster.

världsomspännande bolag som CSC Sverige tillhör. Här finns erfarenhet i massor. CSC grundades i USA redan 1959 och är idag världens största teknikoberoende fullservice- leverantör inom IT-tjänster. Globalt sett kommer 40 procent av kunderna från den offentliga sektorn. CSC Sverige arbetar med Nynäshamns kommun, Södertälje kommun, Landstinget i Östergötland, Linkö-pings universitet och Göteborgs Spårvägar.

Resultat som ger trygghetAtt vara del av en internationell verksamhet betyder att det ofta finns referenser från andra länder att titta på, dra paralleller med och se resultat

av. Vilket i sin tur skapar en större trygghet när man går in i ett nytt projekt lokalt. CSC Sverige har både kunskap och kapacitet.

Bigge Hammar igen:– Tryggheten är enormt viktig för

kunderna, det är ingen hemlighet. Vi kan redovisa resultat där vår metodik verkligen ger det utfall vi lovat. Och när man vet att praktiken stämmer överens med teorin blir det lättare att fatta beslut.

Med hänsyn till individenIT handlar om mjuk- och hårdvara. Men vid outsourcing finns ytterli-gare en ingrediens: personalen. CSC Sverige lägger mycket stor kraft vid själva övertagandet och de nya rela-tioner som uppstår. Alla ska känna sig delaktiga. 20 års erfarenhet av outsourcing har resulterat i metoder som minimerar personalomsättning och störningar i driften.

Och det fungerar. Statistiken säger att 90 procent av personalen fortfa-rande jobbar inom företaget två år efter ett övertagande. Man trivs helt enkelt hos oss. Att CSC Sverige fått Unionens utmärkelse Guldnappen som Sveriges mest föräldravänliga och jämställda arbetsplats är värt att nämna i sammanhanget.

– Den som är trygg mår bra. Den som mår bra levererar bra resultat. Så enkelt är det. Om man gör rätt från början, avslutar Bigge Hammar.

Bigge Hammar

”vi kan redovisa resultat där vår metodik verkligen

ger det utfall vi lovat.”bigge Hammar,

affärsområdesansvarig

www.info

bahnre

klambyra

.se

BUSINESS SOLUTIONS

TECHNOLOGY

OUTSOURCING



FAKTA

Företagsnamn: fujitsu

Omsättning: 3 053 300 000 sEK (1 april 2008 – 31 mars 2009)

Antal anställda i Sverige: Ca 1 000

Etablerat år: 1935

Huvudkontor: Kista, stockholm

Regional representation i Sverige:Göteborg, Malmö, Karlskrona, Linköping, Gävle, sundsvall

Certifieringar miljö/kvalitet: fujitsu är miljöcertifierade enligt IsO14001:2004 och kvalitetscertifierade enligt IsO9001:2008 samt IsO20000:2005.

Aktuellt ramavtalsområde: It-Drifttjänster 2010, Helhetsdrift. Avtalsnummer 7001/10.

Giltighetstid: 8 februari 2010 – 28 februari 2015.

Referenser: Arbetsförmedlingen, Domstolsverket, försäkringskassan, jönköpings läns landsting, Kalmar läns landsting, riksdagen, riksåklagar-en, värmdö Kommun, åklagaremyndigheten m fl.

Andra ramavtal: Programvaror och tjänster 2007, system-integratörer. stationära och bärbara PC och bildskärmar. servrar, lagring och produktnära tjänster.

Kontaktperson:Heikki Hiekkotelefon: 070-7938108fax: 08-793 7810E-post: [email protected]

Hemsida: se.fujitsu.com

fujitsu

Fujitsu är ett av de företag som tecknat ramavtal med Kammarkollegiet i den nu avslutade upphandlingen ”IT Driftstjänster 2010 – Helhetsdrift”. Inom Helhetsdrift ingår outsourcing av alla delar inom IT-infrastrukturen och det inkluderar även möjlighet till att ta över befintlig IT-personal som en del av avtalet. Kammarkollegiets upphandling omfattar alla statliga myndigheter som upphandlar via företag med ramavtal och ger också 19 landsting och 231 kommuner runt om i landet tillgång till de erbjudanden och tjänster som ryms inom avtalet.

Om Fujitsu Fujitsu i Sverige är en ledande leve-rantör av tjänster, lösningar och

Fujitsu tackar för förtroendetprodukter inom IT och kommuni-kation. Fujitsu erbjuder outsourcing, konsulttjänster samt en heltäckande portfölj av IT-lösningar, såväl i Sverige och Norden som globalt.

Fujitsu Services och Fujitsu Technology Solutions (f.d. Fujitsu Siemens) påbörjade en integration under 2009 för att bilda ett gemen-samt Fujitsu i Sverige. Sammantaget har då Fujitsu 1 000 anställda och kontor över hela landet. Kunder finns inom såväl den privata som offentliga sektorn; bland annat inom bank och finans, detaljhandel, indu-stri, telekom samt centrala myndig-heter.

Fujitsu Sverige är en del av Fujitsu-gruppen, ett av världens största IT-företag med drygt 175 000

anställda globalt i 70 länder och huvudkontor i Tokyo, Japan. Bolaget rapporterade en konsoliderad intäkt på 4,6 biljoner yen (47 miljarder USD) för räkenskapsåret som avslu-tades den 31 mars 2009.

Fujitsu är i dag ledande inom Lean IT i Sverige, framför allt för ServiceDesks. Fujitsu prioriterar miljöarbetet – ett exempel är datorer certifierade för den Nordiska Svanen samt EnergyStar-anpassade servrar.

För mer information vänligen besök:http://se.fujitsu.com

Heikki Hiekko

SKILLNADEN ÄR FUJITSU

Vi är iT-föreTageT som behärskar lean och bygger en kulTur aV sTändig förbäTTring.



FAKTA

Företagsnamn: IbM svenska Ab

Omsättning: 8 546 497 000 sEK (årsredovisning 2008)

Antal anställda i Sverige: Ca 3 300

Etablerat år: 1928

Huvudkontor: Kista, stockholm

Regional representation i Sverige:IbM-kontor finns i stockholm, Göteborg, Malmö och sundsvall

Certifieringar miljö/kvalitet: IsO14001, IsO9001

Aktuellt ramavtalsområde: It Drifttjänster Helhetsdrift

Giltighetstid: 5 år (med möjlighet till 2 års förlängning)

Referenser: transportstyrelsen (tidigare vägverket), Nordea, Abb, Astra Zeneca, svenskt Näringsliv

Kontaktperson:johan Nilssontelefon: 070-7931038fax: 070-7934948E-post: [email protected]

Hemsida: ibm.com/se/smarterplanet/government/

iBM Svenska AB

IBM har vunnit ett ramavtal med Kammarkollegiet för helhetsdrift. Avtalet helhetsdrift omfattar bland annat drift, utveckling och förvalt-ning av infrastruktur och applika-tioner, samt förvaltning av integra-tionsprodukter och lösningar för att integrera applikationer. Det gäller för statliga myndigheter samt de flesta kommuner och flertalet lands-ting och är skrivet på fem år med en möjlighet till två års förlängning.

Detta avtal är en viktig bekräftelse på att IBM är en utvald leverantör till Sveriges myndigheter. IBMs affärsmodell bygger på innovation och på att vi snabbt och flexibelt ska leverera rätt funktionalitet oavsett var myndigheten, kommunen eller landstinget befinner sig

IBM har med sin 35 år långa erfarenhet inom outsourcing ett brett erbjudande inom IT- och applikationsoutsourcing av hela verksamhetsprocesser som spänner

ifrån serverunderhåll och drift, på valfri plats, till fullskalig outsourcing inklusive nätverks- och applikations-utvecklingstjänster. Vårt fokus är att leverera varaktiga kostnadsbespa-ringar, minimera risk och möjligöra våra uppdragsgivares utveckling och snabbhet genom att erbjuda senaste teknologi, innovation samt tillgång till lokal och global kompetens.

IBM är ett av världens ledande IT- och tjänsteföretag. Vi erbjuder IT-system, programvaror, verk-samhet- och tekniktjänster. Verk-samhetstjänster står för största delen av IBMs intäkter idag, en stor förändring mot för 10 år sedan. För oss är innovation inte enbart något som berör produkter och tjänster, utan något som genomsyrar hela organisationen, dess affärspro-cesser, ledningssystem och kultur. Våra kunders innovativa lösningar ger dem konkurrensfördelar i den alltmer globaliserade ekonomin.

Johan Nilsson

Ibland går utvecklIngen så fort att vi inte ens tänker på den. Det som var revolutionerande nytt ena dagen är en vardaglig självklarhet nästa. Många gånger pratar politiska ledare visionärt om framtiden och vad som kommer vara möjligt då. Men mycket av den tekniska framtiden står redan och knackar på dörren.Sensorer och datachip finns inbyggda i telefoner, bilar, elmätare, tvättmaskiner, TV-apparater och ett otal andra föremål som vi aldrig tänker på som datorer. Nu kan vi digitalisera centrala delar av den fysiska infrastrukturen och förbättra den genom att ge den intelligens.

bIltrafIk, sjukvård, handel, logIstIk. Det är några exempel på områden som kan bli smartare. Tänk dig att du redan när du sätter dig i bilen på morgonen

Läs mer i våra rapporter Smartare välfärd och Smartare kommuner:

ibm.com/se/smarterplanet/government/Följ oss även på vår blogg:

ensmartareplanet.se/

vet vilken väg som är den snabbaste till jobbet just idag. Tänk dig att om du blir sjuk har du tillgång till en sjukvård som känner till hela din hälsoprofil oavsett var du befinner dig. Vi kan inte förändra hela världen med en gång. Men vi kan göra vårt bästa för att den bit av tillvaron som vi kan påverka fungerar så väl som det bara går. Så andra kan lära av oss, och vi av dem. Goda idéer sprids snabbt på en smartare planet.

Inom Ibm talar vI om tre krafter som bidrar till att skapa en smartare planet. Vi säger att världen blir allt mer instrumenterad, ihopkopplad och intelligent. Om den offentliga sektorn utnyttjar dessa tre trender kommer vi att kunna lösa nästan vilka problem som helst tillsammans.



FAKTA

Företagsnamn: Qbranch

Omsättning: 430 miljoner

Antal anställda i Sverige: 500

Etablerat år: 1993

Huvudkontor: stockholm

Regional representation i Sverige:stockholm, Göteborg, Malmö

Certifieringar miljö/kvalitet: IsO/IEC 20000, ItIL, Ms Guldpartner med flera

Aktuellt ramavtalsområde: Helhetsdrift

Giltighetstid: 2015

Referenser: Dagens Nyheter, Helsingborg stad, täby Kom-mun, salus Ansvar, Medstop, Praktikertjänst, riksbyggen.

Andra ramavtal: Göteborgs Universitet, ICA, swedbank

Kontaktperson:sam rosmantelefon: 0732-31 21 45fax: 08-13 70 70E-post: [email protected]

Hemsida: www.qbranch.se

Qbranch

Qbranch framgång bygger på riktigt nöjda kunder. För att uppnå det erbjuder Qbranch IT som fungerar dygnet runt, året om. Det innebär att våra kunder fullt ut kan fokusera på verksamheten utan kostsamma driftsstörningar.

Qbranch är ett sourcingfö-retag som erbjuder konsulttjänster för samtliga delar av kundernas IT-infrastruktur. Vi har kunskap och erfarenhet som gör det möjligt att leverera såväl färdiga koncept som applikationer och lösningar som är anpassade till våra kunders unika behov. Genom att alltid hålla ett öra mot marken säkerställer vi att erbju-dandet motsvarar både dagens och morgondagens IT-behov. Eftersom all el som vi förbrukar är miljömärkt och vi använder virtuella servrar bidrar vi samtidigt till att minska kundernas miljöpåverkan.

Ramavtal inom helhetsdrift Kammarkollegiet har tecknat ramavtal med Qbranch inom området helhetsdrift. Avtalet

Välvässat erbjudande med kunden i fokus

omfattar drift, utveckling och support av infrastruktur inom server, datalagring, klienter och kommu-nikation. Dessutom innebär avtalet drift och support av applikationer samt integrationsprodukter och lösningar för att integrera appli-kationer, programvaror och infra-struktur. Som en del av helhetsdrift erbjuder Qbranch en ny exklusiv tjänst inom Desktop Management samt Självbetjäningsportaler som höjer effektiviteten.

Framgångsfaktorer Qbranch har cirka 500 medarbetare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Vår framgång bygger på förmågan att hitta, behålla och utveckla talanger som både förstår kundernas verk-samhet och morgondagens IT-behov. IGreat Place toWorks arbetsplats-undersökning Sveriges Bästa Arbets-platser hamnade Qbranch 2010 på fjärde plats. Qbranch står för en kompetens som är både djup och bred och eftersom kunderna finns på både verksamhets- och IT-sidan

krävs att vi har såväl teknik- som verksamhetsfokus. Gemensamt för alla medarbetare är en fullständig inriktning på att kundernas IT ska fungera med 100 procents funktio-nalitet och tillgänglighet – dygnet runt, året om.

Leveranser med hög och mätbar kvalitetÅrligen mäter vi Nöjd Kund Index, NKI, i syfte att identifiera förbätt-ringspotential och öka kvaliteten i våra tjänster. Undersökningen mäter och analyserar alla viktiga parametrar i våra sourcing- och konsultuppdrag. Qbranch arbetar med processramverket ITIL (IT Infrastructure Library) som beskriver hur IT-tjänster levereras på ett stabilt och kostnadseffektivt sätt. Qbranch är dessutom det första företaget i Sverige som tilldelats den internatio-nellacertifieringenISO/IEC20000,vilken baseras på ITIL. Detta är ett bevis på att Qbranch tjänste- och produktleveranser möter standar-dens högt ställda krav på kvalitet.

Sam RosmanFotograf: Peter Knutson

REGISTERED

ISO 20000



FAKTA

Företagsnamn: sYsteam Ab

Omsättning: 2008 års nettoomsättning, 1 754 MsEK (EbItA 2008, 139,4 MsEK)

Antal anställda i Sverige: Ca 1250

Etablerat år: 1984

Huvudkontor: Huskvarna

Regional representation i Sverige:Anderstorp, borlänge, borås, boxholm, Eskilstuna, falkenberg, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Huskvarna, Härnösand, Kalix, Kalmar, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mariestad, Motala, Nyköping, Nässjö, skellefteå, stockholm, Umeå, Uppsala, vadstena, varberg, värnamo, växjö

Aktuellt ramavtalsområde: Helhetsdrift

Giltighetstid: 2015

Referenser inom offentlig sektor: stockholms stad, Ängelholms Kommun, Knivsta Kommun samt Heby Kommun. Karolinska Institutet, stockholms läns landsting, Karolinska universitetssjukhuset, jordbruksverket, västra Götalands regionen, västerbottens läns landsting, tingsryds kommun, Norrbottens läns landsting, Landstinget i Uppsala, Landstinget i Uppsala län, Landstinget i östergötland samt Landstinget sörmland, Kullbergska.

Kontaktperson:Pascal Debeauxtel. dir: 08-410 452 45växel: 08-410 45 000E-post: [email protected]

Hemsida: www.systeam.se

SYSteam AB

SYSteam ABSYSteam arbetar sedan 1984 somstrategisk helhetsleverantör inom IT och erbjuder tjänster inom drift, management, engineering, affärs-system, systemutveckling/integra-tion och teknisk infrastruktur.

Vi fungerar dels som helhets-leverantör till företag, kommuner, myndigheter och dels som specialist gentemot större organisationer och utvalda branscher.

Vår bransch- och verksamhets-kunskap i kombination med vårt djupa IT-kunnande gör att vi till-

sammans med våra kunder genomför IT-projekt som leder till hög affärs-nytta.

Vårt arbetssätt är resultatinriktat med långsiktig, aktiv samverkan med våra kunder. Vi följer våra kunder hela vägen, från verksamhets- och behovsanalys, via kravbeskrivningar och realisering till uppföljning och vidareutveckling. Vi tar ansvar för hela processen och känner delak-tighet i hela projektet.

Vi finns där du finnsSYSteamharkontorochdotterbolagpå drygt 30 orter i Sverige – från Malmö i Söder till Kalix i Norr! Vi har ca 1 250 anställda och ägs av norska ErgoGroup som är ett av Nordens ledande IT-koncerner. Tillsammans finns vi lokaliserade på över 90 orter i Norden.

SYSteam som driftpartnerSYSteam är en ledande aktör inomområdet drift av infrastruktur och affärssystem i Norden. Detta har varit vår kärnverksamhet sedan

-80 talet, vilket sörjer för att vi har en gedigen erfarenhet, etablerade processer och rutiner för att erbjuda en effektiv och säker men ändå flex-ibel IT leverans. I dagsläget ansvarar vi för driften av cirka 300 kunders IT miljöer från Sverige.

Våra driftrutiner är utvecklade och baserat på ITIL. Det är vår kvalitetsstämpel på att vi kan utföra driftmomenten kostnadseffektivt och med hög kvalitet.

Det är viktigt för oss med långsik-tiga relationer, både med våra kunder, leverantörer och anställda. I våra rela-tioner ska visa vi ett 100 procentigt engagemang och ta ett gemensamt ansvar för att nå satta mål. För att nå dit måste vi alltid sträva efter att förstå er verksamhet och er situation. Genom det kan vi erbjuda profes-sionella IT tjänster som stödjer verk-samheten och tillför ett mervärde. Vi ska erbjuda innovativa lösningar som genererar affärsnytta baserat på stabil marknadsledande teknologi, väl utarbetade processer och SYSteamssamlade kompetens.

”Att sYsteam uppfattas som en mycket flexibel aktör bekräftas av våra kunder. vi sätter kundens behov i

centrum och anpassar vår leverans efter det.”

Michael Nilsson, VD för SYSteam Outsourcing Services

Enligt två genomförda under-sökningar av Morgan Chambers, numera Equaterra (mars 2007 och april 2008), hade SYSteam denöjdaste outsourcingkunderna bland Nordiska IT-drift leverantörer.

FlexibilitetDet måste vara enkelt och kostnads-effektivt att genomföra förändringar. Här ligger en av fördelarna med SYSteamsompartner.Detsermanivårt avtalsupplägg som bygger på att enkelt kunna förändra tjänster eller åtagande inom kontraktsperioden.

Vi har flexibilitet i både avtalet, driftmodellen och den tekniska plattformen. Vi förstår vilka krav som ställs på en outsourcingpartner idag.

–AttSYSteamuppfattas somenmycket flexibel aktör bekräftas av våra kunder. Vi sätter kundens behov i centrum och anpassar vår leverans efter det.

Med ambitionen att ha en effektiv administration har Knivsta kommun outsourcat driften av sin IT-infrastruktur till SYSteam. SYSteams upp-drag omfattar drift av centrala servrar och system, den kommuninterna kommunikationen och användarsupport.

”SYSteam gav bästa möjliga kvalitet till rimlig investering och fördelarna SYSteam innehar är den mångfald av kompetenser samt bredden, allt från tjänster mot utbild-ningssektorn till systemutveckling. Knivsta Kommun har utvecklats enormt efter införandet av drifttjänsten. Vi har dubb-lerat antalet användare och arbetsplatser samt system. Vi ser en explosionsartad ut-veckling i den offentliga sektorn och SYSteam har gjort detta smidigt att bemöta.” säger Anders Fredriksson, IT strateg Knivsta Kommun.

Anders Fredriksson, IT-strateg Knivsta Kommun

SYSteamwww.systeam.seTelefon: 08-410 45 000


AvtALsnYTT / tExtILA MAttOr

Försvarets materiel-verk har nu tecknat nya statliga ramavtal avse-ende textila mattor. Nytt ramavtal avseende Textila mattor trädde i kraft den 1 mars 2010 och gäller i första hand fram till och med 2012-02-29. Ramavta-lets totala giltighetstid kan maximalt bli 48 månader.

FMV uppskattar att omsätt-ningen per år under avtalsperioden kommer att ligga på ungefär samma nivå som under 2009, det vill säga cirka 5 miljoner kronor.

Detta ramavtalsområde omfattar:•Textila mattor med lugg för

offentliga utrymmen •Textila mattor utan lugg för

offentliga utrymmen •Textilamattplattorföroffentliga

utrymmen

Ramavtalsansvarig myndighetFörsvarets materielverk, FMV

Textila mattor

Leverantör Giltigt tillFörl. option (mån)

Egetaepper-Sverige AB 2012-02-29 24

Kasthall mattor och golv AB 2012-02-29 24

Ogeborg Golvagenturer AB 2012-02-29 24

KontaktpersonAnna SöderholmProjektledareTel: 08-782 5954E-post: [email protected]

Förnyad konkurrensutsättningAvropsrutinen för detta ramavtal är en förnyad konkurrensutsättning. Detta innebär att du ska fråga alla leverantörer inom aktuellt område.

Dagens textila mattor är mycket bättre än sina föregångare Textilmatta används idag oftast som ett synonymt ord till heltäck-ningsmatta. En heltäckningsmatta är tillverkad (vävd eller tuftad) av ett textilt material som antingen är ull, någon sorts syntetfiber eller en blandning.

Jämfört med andra golvmaterial har moderna heltäckningsmattor en rad överlägsna egenskaper som man lätt glömmer bort. De är mer smutsavvisande, ger ingen statisk elektricitet och är lätta att göra rena. Heltäckningsmattan är ett bra inred-

ningsmaterial med många möjlig-heter och kombinationer.

– Textila mattor provas enligt FMV:s tekniska skall-krav och klas-sificeras enligt det internationalla klassificeringssystem med symboler som används av mattillverkarna. Det kan vara svårt som kund att sätta pris på mattor eftersom de är beroende av rummets utformning, mattans ändamål och typ av kantning av mattan. Därför har detta avtal avropsordningen förnyad konkur-rensutsättning och leverantörerna får räkna på priset baserat på myndig-heternas behov och önskemål. Funktionskraven kan ju variera om mattan ska användas i till exempel

en korridor med mycket gångtrafik och därmed ökad risk för slitage eller om mattan ska vara mer dekorativ. Sedan kan man ställa olika tekniska funktionskrav och miljökrav, till exempel på mattans förmåga att absorbera ljud, motståndskraft mot brand och att mattan inte ska vara allergiframkallande eller innehålla några farliga ämnen samt klarar av slitage från kontorsarbetsstolar, säger Anna Söderholm, projektledare Stat-liga Ramavtal Möbler vid FMV.

Mer information runt ramavtalet finns på www.avropa.se

Arne Öster

777777www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 2 2010

Många korridorer känns långa, sterila och bullriga. En gångmatta mjukar upp, minskar ljudnivån och halkrisken. En matta under arbets-platsen eliminerar skrapljud från fötter och stolar och förbättrar även akustiken i övrigt. Förutom högre komfort vinner man även viss ener-gibesparing genom att värmen bättre stannar kvar i rummet.

Heltäckning är i ropet igen!ningar kan också förekomma.

Inget annat golvmaterial har så många fördomar runt sig som heltäckningsmattan. Den otroliga försäljningen av heltäckningsmattor under 1970-talet lade grunden till detta. Heltäckningsmattor lades in utan tanke på användningsområde, skötsel, eller kvalitet. Att heltäck, precis som alla andra golv, behöver rengöras var det ingen som tänkte på!

De gamla heltäckningsmattornas dåliga rykte hänger också till stor del samman med dålig fiberkvalitet. 70-talets heltäckningsmatta kan helt enkelt inte jämföras med 2000-talets . Idag är en heltäckningsmatta ett utmärkt golvmaterial i många miljöer.

Jämfört med andra golvmaterial

Dagens textila mattor är mycket bättre än sina före-gångare

Textilmatta används idag oftast som ett synonymt ord till heltäcknings-matta. En heltäckningsmatta är tillverkad (vävd eller tuftad) av ett textilt material som antingen är ull eller någon sorts syntetfiber. Bland-

har moderna heltäckningsmattor en rad överlägsna egenskaper som man lätt glömmer bort. De är mer smutsavvisande, ger ingen statisk elektricitet och är lätta att göra rena. Heltäckningsmattan är ett bra inred-ningsmaterial med många möjlig-heter och kombinationer.

Textila plattor är ett smidigt och enkelt sätt att snabbt ”möblera” golvet i en monter eller till ett event. Även i mer permanenta golvlösningar kan textila plattor vara ett alternativ, speciellt i lokaler där mycket folk rör sig. Det går snabbt och enkelt att byta ut enstaka plattor som utsatts för slitage utan att behöva byta hela mattan.

Arne Öster

I kontorsmiljöer har textila mattor en naturlig plats i gångstråk och under möbler. Med rätt skötsel och underhåll håller de sig fina under många år. Man märker inte minst mattans förmåga att absorbera ljud på platser där många människor samlas, till exempel i skolor, kontors-landskap, kontorsentréer och bibliotek.

Nytt ramavtal avseende Arkivhyllor och skåp trädde i kraft den 1 mars 2010 och gäller i första hand fram till och med 2012-02-29. Ramavta-lets totala giltighetstid kan maximalt bli 48 månader.

Ramavtalsansvarig myndighetFörsvarets materielverk, FMV

KontaktpersonAnna SöderholmProjektledareTel: 08-782 5954E-post: [email protected]

Detta ramavtalsområde omfattar:Anbudsområde A – Klädskåp Anbudsområde B – Förvaringsen-heterAnbudsområde C – Skåp för häng-mapparAnbudsområde D – Arkivhyllor

Inom området för klädskåp kan du avropa produkter som klädskåp, småfacksskåp i stål och flygdräktsskåp.

Inom området för förvaringsen-heter kan du avropa produkter som förvaringsskåp, enheter för källsorte-ring, ventilerade skåp, nyckelskåp i stål, ritningsskåp, småfacksskåp och

Arkivhyllor och skåpFörsvarets materiel-verk har nu tecknat nya statliga ramavtal avseende Arkivhyllor och skåp .

postsorteringsenheter.Inom området för skåp för

hängmappar kan du avropa sådana produkter.

Inom området för arkivhyllor kan du avropa produkter som mobila och stationära arkivhyllor och biblioteks-hyllor.

Förnyad konkurrens- utsättningAvropsrutinen för detta ramavtal är en förnyad konkurrensutsättning. Detta innebär att du ska fråga alla leverantörer med avtal inom aktuellt område.

Se tabell för leverantörer som har tilldelats avtal.

AvropsprislistaAvropsprislista utgör en del av detta ramavtal.

Ramavtalsleverantören kan i avropsprislistan inkludera produkter som ligger inom ramavtalsområdets ramar och de anbudsområden där de har tilldelats avtal. Dessa produkter ska även uppfylla FMV:s tekniska skall-krav.

Syftet med avropsprislistan är att ge avropare en informativ och över-skådlig prislista.

Myndigheterna avropas enligt förnyad konkurrensutsättning då arkivhyllor är så komplexa system. Leverantörerna har kunskaper för att planera inredningen i ett arkiv utefter kundens behov och räkna ut det totala priset. Ramavtalet hette tidigare Särskilda förvaringsenheter men vi ville förtydliga omfattningen

Leverantör A b C D

Aj sverige Ab x x x

Constructor sverige Ab x x

GbP Ergonomics Ab x x

jiWa jinwall Inredningar Ab x

Lammhults biblioteksdesign Ab x

Lundqvist Inredningar Eftr. Ab x x x

Lustrum Ab x

NOrDPLAN Inredningar Ab x x x

skandex Ab x

sonesson Inredningar Ab x x

standard system Ab (Altikon) x

treCé Ab x x x

tunnplåt i Gävle Ab x

av avtalet, där en stor del av efter-frågan rör just arkivhyllor. Under 2009 omsatta det tidigare avtalet cirka 38 miljoner kronor och vi tror att den årliga omsättningen kommer att ligga på en liknande nivå under avtalsperioden. Utvärderingen av offererade produkter inom detta ramavtal görs genom en bedöm-ning av handtag, hanterbarhet, till-behör, skär- och klämrisker samt noggrannhet i tillverkning, säger Anna Söderholm, projektledare Stat-liga Ramavtal Möbler vid FMV.

FMV ställer miljökrav som skall-krav och som utvärderingskriterier. Skall-kraven är lagkrav som FMV vill lyfta fram, till exempel Reach.

Reach är en kemikalielagstiftning som trädde i kraft den 1 juni 2007 i hela EU och som ska införas stegvis under de närmaste tio åren. Utvärde-ringskriterierna som man bedömer är om träråvaran är certifierad för hållbart skogsbruk, användningen av krom och lösningsmedel och hur miljövänliga lack och färger är, förklarar hon.

Det är viktigt att påpeka att utvärderingskriterierna för miljö är valda för att de ska göra skillnad ur miljösynpunkt.

Mer information runt ramavtalet finns på www.avropa.se

Arne Öster


AvtALsnYTT

Ekonomiadministrativa system (EA-system)Ekonomistyrningsverket (ESV) har som uppgift att säkerställa statsför-valtningens tillgång till ändamåls-enliga administrativ system, med tillhörande stöd. Det har ESV gjort framför allt genom statliga ramavtal som gjort det möjligt för enskilda myndigheter att skaffa systemlös-ningar utan att gå ut i egna upphand-lingar.

För närvarande finns det inget ramavtal för EA-system. Ekonomi-styrningsverket har därför beslutat om att gå ut i en upphandling av statliga ramavtal för EA-system. Målet är att avrop från ramavtal ska kunna göras från slutet av 2010.

ESV förberedelser för upphand-ling av statliga ramavtal för IT-stöd inom EA-områdena går nu in i sitt slutskede.

Ramavtalen kommer att upphandlas i tre separata delar: • Ekonomiadministrativasystem• IT-stöd för budgetering och

rapportering • IT-stöd för projektredovisning

och projektstyrning Dessa ramavtalsupphandlingar

Planerade upphandlingar

Pågående upphandlingar

Upphandlingsfas: Beräknad

tidplan:

Kommentar/

status:

Förberedelse inför upphandling av EA-system Kvartal 1 2010 Pågår

Nya ramavtal Hösten 2010 Planerad

Förberedelse inför upphandling av IT-stöd för budgetering

och rapportering

Kvartal 1 2010 Pågår


Förberedelse inför upphandling av IT-stöd för projektredo-

visning och projektstyrning

Kvartal 1 2010 Pågår


kommer under 2010 att samordnas med den pågående upphandlingen av IT-stöd för elektronisk handel (EH).

Läs mer om bakgrund till upphandling samt utgångspunkter för EA-systemupphandlingen på www.esv.se.

Sammanfattning av upphand-lingsarbetet:

Myndigheters behov och önskemål är avgörande

Myndigheternas medverkan i upphandlingen är av avgörande betydelse för att de tecknade ramav-talen och de system dessa kommer att erbjuda, har en inriktning och ett innehåll som överensstämmer med myndigheternas behov och önskemål.

ESV bedömde det därför som angeläget att personer från myndig-heterna skulle få delta i projektet till exempel genom att medverka i workshops och referensgrupper. Detta arbete har nu genomförts och slutförts.

Ekonomiadministrativa systemArbete med att sammanställa

det material som hittills tagits fram, utforma avtalstexter och slutligt förankra ett färdigt förfrågningsun-

derlag, är nu i sitt slutskede.Inriktningen är att skicka ut

förfrågningsunderlaget under första kvartalet 2010.

IT-stöd för budgetering och rapportering

Arbete med att sammanställa det material som hittills tagits fram, utforma avtalstexter och slutligt förankra ett färdigt förfrågningsun-derlag, är nu i sitt slutskede.

Inriktningen är att skicka ut förfrågningsunderlaget under första kvartalet 2010.

IT-stöd för projektredovisning och projektstyrning

Arbete med att sammanställa det material som hittills tagits fram, utforma avtalstexter och slutligt

förankra ett färdigt förfrågningsun-derlag, är nu i sitt slutskede.

Inriktningen är att skicka ut förfrågningsunderlaget under första kvartalet 2010.

När ramavtalen finns på platsESV kommer att ge stöd till

myndigheterna, genom bl.a. lanse-ringsmöten och lämna vägledning vid avrop.

Om du har frågor angående upphandlingarna kontakta då Projektledaren Birger Tellmann,ESV, telefon 08-690 43 00, mobil 0708-904530 eller via e-post [email protected].

Uppskattad tidplan för aktuell upphandling:

E-förvaltningsstödjande tjänster 2010

Upphandling av E-förvaltnings-stödjande tjänster är nu annonserad och genomförs som förhandlad upphandling. De befintliga avtalen (Infratjänst) har förlängts till 2010-03-30.

Upphandlande organisationKammarkollegietKontaktpersonJan LundhE-post: [email protected]

Sista dagen att lämna ansökan till Kammarkollegiet var 2009-12-10.

Kammarkollegiet kommer att besluta vilka anbudssökande som ska inbjudas att inlämna anbud under slutet av april 2010. Kammarkol-legiet kommer att sända ut förfråg-ningsunderlag till de utvalda anbuds-sökande i anslutning till ovanstående beslut.

Upphandlingen av E-förvalt-ningsstödjande tjänster omfattar följande tjänsteområden:

Kontaktstödjande tjänsterDe kontaktstödjande tjänsterna ska

bidra till att tillhandahålla ett effek-tivt och användbart stöd för aktu-ella målgrupper hos privatpersoner, företag och organisationer.

Verksamhetsstödjande tjänsterDe verksamhetsstödjande tjänsterna ska stödja informationshantering och en effektiv handläggning av ärenden inom den egna organisationen och i samverkan med andra.

Infrastrukturella tjänsterDe infrastrukturella tjänsterna ger stöd i ett antal olika delar av ärende-processen och andra processer såväl kontaktstödjande som verksamhets-stödjande.

I samtliga tre tjänsteområden ovan ingår införande- och driftstöd-jande tjänster

De införande- och driftstödjande tjänsterna utgörs av stödtjänster till tjänsterna ovan, för att hjälpa myndigheterna att planera, införa, upprätthålla och följa upp tjänster för e-förvaltning.

E-handelstjänst (tidigare kallat IT-stöd för e-handel)I oktober 2008 slutförde ESV sitt reger-ingsuppdrag att förbereda införandet av elektroniska beställningar i staten.

Upphandlande organisationEkonomistyrningsverketKontaktpersonSörenPedersenE-Post:[email protected]

Regeringen har beslutat att statliga myndigheter ska införa e-beställ-ningar före utgången av 2013. ESV har fått i uppdrag att leda och samordna införandet av elektroniska beställningar i statsförvaltningen. För att kunna hantera beställningar elektroniskt behöver myndighe-terna ett bredare IT-stöd än det som ryms i nuvarande ramavtal avseende e-faktura. ESV upphandlar därför nu nya statliga ramavtal för e-faktura och e-beställningar, vilka samlat kallas E-handelstjänst.

Den 16 november 2009 publi-cerade ESV förfrågningsunderlaget och sista dag för att lämna anbud är den 10 februari 2010. Ramavtal förväntas vara avropsbara kvartal 3, 2010. Avsikten med upphandlingen är att underlätta för myndigheterna att införa elektroniska beställningar.

Hotelltjänster, inrikesFörsvarsmakten har inlett ny upphandling av Hotelltjänster, inrikes.

Upphandlande organisationFörsvarsmaktenKontaktpersonIngelaMildton-PatzeltE-post:[email protected]

Gällande avtal för nedanstående orter löper ut 2010-04-30.

Södra SverigeBorås, Kalmar, Karlsborg, Kristian-stad, Lund, Malmö, Oskarshamn, Ronneby, Varberg och Visby.

Mellersta SverigeBorlänge, Bromma, Enköping, Falun, Farsta, Gävle, Katrineholm, Nacka, Norrköping, Nyköping, Solna, Stockholm (Stockholms kommun) och Örebro.

Norra SverigeArjeplog, Arvidsjaur, Boden, Bollnäs, Gällivare,Kiruna,Luleå,Piteå,Skel-lefteå, Söderhamn och Umeå.

Lindahl. Når resultat.

s t o c k h o l m g ö t e b o r g h e l s i n g b o r g m a l m ö u p p s a l a ö r e b r o www.lindahl.se

Finns det någon motsättning mellan professionalism och humanism? Mellan kompetens och kontinuitet? Affärsmässighet och erfarenhet? Inte enligt oss.

På Lindahl anser vi tvärtom att det ena bygger och förstärker det andra. Därför månar vi om våra klienter – precis som vi månar om våra anställda. Kompetens, professionalism och helhetssyn är för oss självklara, men även kontinuitet, erfarenhet och personligt engagemang. Positiva relationer föder nämligen positiva resultat. Det är vi säkra på. Det är det som gjort oss till vad vi är idag. Årets Advokatbyrå 2009.

Advokatbyrån som bevisligen når resultat.

Alla språktjänster på samma ställe

www.semantix.se | [email protected] SVERIGE STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ NORRKÖPING UPPSALA UMEÅ FINLAND HELSINGFORS ULEÅBORG NORGE OSLO TRONDHEIM STAVANGER HAMAR

Med Semantix professionella tolktjänster kan du kommunicera säkert och smidigt.

När du vill ha personlig service ska du ringa till Semantix Contact Center. Då får du tala med en av våra erfarna tolkrådgivare som hjälper dig med din beställning.

Om du redan vet vad du behöver kan du enkelt beställa tolk via eTolk, vår tolktjänst på webben. Det är lika säkert men ännu snabbare. Logga in på ditt personliga konto för att hantera och överblicka dina beställningar. Har du inte använt eTolk? Anmäl ditt intresse på www.semantix.se/Tolkning.

Myndighetstolkning: 0770-45 74 00 (dygnet runt)Översättning samt övriga tjänster: 0774-40 05 50

rEtUrADrEss: Hexanova Media Group Ab

fiskhamnsgatan 2414 58 Göteborg

posttidning

Documents

Offentliga Affärer nr-2 2010