Runner's World, # 2, 2011

mars 2011

7 388948 105951

INTERPRESS 9481-02

RETURVECKA v 13

sek 59.50NOk 69

eUrO 6.90

www.runnersworld.se

nybörjare

kontinuitet variation effektivitet

Så springer du smartare

[s.38]

[s.60]

[s.18]

Tränarätt i vår!

En svEnskklassikErunikt träningsschema av jonas colting

kost mat som håller dig frisk

kropp övervinn vintertröttheten

prehab träna höft & rumpa

+

följ vårt stockholm marathon program

+Magnus norMan – siktar på new york-marathon!

maror! månader!kontinenter!

– det gav stefanie en plats i guinness book of records.

The GEL-KAYANO series has been awarded ‘Shoe of the Year’ twice in succession by Runner’s World International. Introducing the GEL-KAYANO 17, with its new Guidance Line technology it increases performance with each and every stride.

running releases more than just sweat.

Trusted by athletes praised by critics

The GEL-KAYANO series has been awarded ‘Shoe of the Year’ twice in succession by Runner’s World International. Introducing the GEL-KAYANO 17, with its new Guidance Line technology it increases performance with each and every stride.

running releases more than just sweat.

Trusted by athletes praised by critics

iNNehåll mars 2011

reportage

WarMUpS

10 Rave Run EmptyQuarterDesert,Oman.

38 TRänaR du RäTT? ChristerWernhulthargjorten checklistaförvaddueventuellt måstejusteraundervårträningen!

42 sTockholm maRaThon JanneHolmensträningsprogram (del2).

46 kampen moT ms DanielErmanfannlöpningennär livetvarsommörkast. 54 7 maRaTon, 7 månadeR, 7 konTinenTeR NufinnsStefaniePettersson,17,med iGuinnessBookofRecords!

60en svensk klassikeR MedJonasColtingsträningsprogram blirEnSvenskKlassikermöjligatt genomföraföralla.67 TRail special Storttrailskotest. 70 möT killian –världensbästatraillöpare.74 abu dhabi advenTuRe challenge Enavmultisportarnasviktigaste tävlingar. 80läsaRbidRag KaiserMarathoniTyrolen.2160 höjdmeterpå42.2km.

13 WaRmups ladda upp! – 4sättattförbättra självförtroendet. Colting–Timesare(not)a–changin . Gysing –Utrikeslöpning.

18 TRäning kom igång –Springsmartare. Tiodagarsvecka 22kRopp sätesstyrka Deppa inte, du kommer igen! –övervinnvintertröttheten. 28 kosT håll dig frisk! Potatisrapporten receptet–Äggmackan.

74Abu DhAbi ADventure ChAllenge

30potAtisrApporten

67trAilskotest

4 Mars 2011

30potAtisrApporten

- en utmaning utöver det vanliga

Mer info på www.lidingoloppet.se

Pallar du hela vägen?

iNNehåll mars 2011

redaktion hans lodin (ansvarig utgivare)

[email protected] åkeson (Chefredaktör)

[email protected] kenneth Gysing (redaktör) [email protected] lodin (redaktör) [email protected]

Patrik Groop (formgivare)[email protected]

Daniel mattsson (formgivare)[email protected]

robert “Jojje” karlsson (Marknadschef) [email protected]

070-7408679, 08-545 535 36

FaSta MedarbetareChrister Wernhult

erik Wickström

koLUMniStermartina haag (Martinas Spalt)rune larsson (runes Spalt)

Jonas Colting (kost & träning)Ulrika Johansson (träning)

mårten klingberg (Finish Line)

rUNNer’s WOrlD Sverige organ för Svenska triathlonförbundet.Språkrör för Svenska Friidrottsförbundets motionsverksamhet. organ för Svenska Marathonsällskapet.

runner’s World har 81 000 läsare / utgåva enligt orVeSto® konsument 2008:1. Med våra mätningar av orVeSto® och tS (tidningsstatistik) får du som annonsör en garanti på att våra

upplagor och antal läsare stämmer överens med vad vi lovar.

SålDUPPlaGa23000

rUnner’S WorLd USaDavid Willey Chefredaktör

kory kennedy art director

rodaLe internationaL michelle meyercord Senior Vice president, director of rodale international

John Ville editorial director of rodale internationalrobert Novick Vice president, Finance director of rodale international

Veronika ruff associate editorial director of runner’s WorldDarleen malkames Senior production Manager

meghan loftus associate editorkevin laBonge business development director

lucio Grimaldi Sales and Marketing directorseana Williams international business Managerlinda stevens international Marketing Manager

hannah roshetko business Coordinator

www.runnersworld.se

Pasi salonen (Återkomsten)erik hörstadius (kampen mot kulan)

prenUMerationonline kundtjänst: www.prenservice.se

kundtjänst öppettider 8.30 - 16.00tel: 0770-45 71 49, Fax: 08-652 03 00

adress: titeldata ab, kundtjänst, 112 86 Stockholm

annonSer oCh täVLingSinbjUdningar

Gunnar lundqvisttel 0156-210 72, Fax 0156-212 90

[email protected]

adreSSrunner’s World

kungsholmstorg 4, box 22559104 22 Stockholm

tel 08-545 535 30, Fax 08-545 535 49

tryCkV-tab Vimmerby, 2011

näSta nUMMerUtkommer vecka 11iSSn 1404-0050

aVdeLningar

Omslaget Modell:MagnusNormanFotograf:lucaMara

8 ledaRe Detfinnsalltidtidförträning.

34 pasi salonen PS.Iloveyou!

84 ulRika johansson Omstart.

84 eRik höRsTadius Viljansmaktäröverskattad.

88 maRTina haag TyfonlöpningpåTeneriffa.

92 Runes spalT Poesipåträ. 95 kRYsseT

96 jag äR löpaRe MagnusNorman,fdtennisproffshar köptsinaförstaFivefingers.

98 Finish line MårtenKlingbergslintermed skidjäveln!

96mAgnus normAn

6 Mars 2011

COPYRIGHT© SALOMON SAS. ALL RIGHTS RESERVED. PRODUCT PHOTOGRAPHY : SEMAPHORE

SALOMONRUNNING.COM

“LIGht, fLexIbLe, aNd hIGhLy eNeRGetIC, thIs Is the MOst RUNNabLe tRaIL shOe eveR.”

– JONathaN Wyatt tWO-tIMe OLyMpIC COMpetItOR aNd 6-tIMe WORLd MOUNtaIN RUNNING ChaMpION

INtROdUCING the NeWXR CROSSMAX

ChefreDakTör

claes åkesonchefredaktör

Fo

to

LU

Ca

Ma

ra

Jag kan inte betona ovanståen-de nog. Anledningen är förstås att jag tycker att den inställ-ningen är så viktig.

Det finns många i vår supersnabba värld som säger att de tyvärr inte har tillräckligt med tid för att hinna träna. Många hävdar att tempot så här i början av 2000-talet är alltför högt uppskruvat.

Visst, att hinna med livspusslet i da-gens tidspressade arbets- och familjekli-mat är inte lätt. Det kan jag till viss del hålla med om. Jag håller däremot inte med om att det innebär att det inte alls finns utrymme för träning. Det är näm-ligen fel, bara ett försök att sticka ner huvudet i sanden.

Jag har i skrivande stund just gått ur en period där i princip varje dygn har bestått av extremt mycket jobb. Lever man dessutom som en luffare i väntan på sin nya bostad efter en skilsmässa så gör ju inte det tillvaron enklare direkt.

(Jag skriver inte detta för att någon ska tycka synd om mig. Jag gör det för att förklara.)

I sådana lägen är det lätt att gräva ner sig och framför allt att göra avkall på sin träning. Det är lätt att man dekar ner sig och tjockar till. Lätt att man blir be-kväm. Lätt att man säger att det saknas tid, att man har för mycket, att man får ta igen det senare.

Hamnar man i dessa tankebanor så är man farligt ute. Det är ett sätt att inte ta tag i bitarna. Hinner gör man nämligen, i princip alltid.

JaG ser DaGliGeN många skrämmande exempel. Bekanta från nu och förr som jag stöter på både här och där. Bekanta som är lika gamla som jag och som jag minns som friska, starka och aktiva. Nu är de istället pösiga och säger att de inte har tid för träning.

De har tappat stinget fullständigt. De försöker visserligen se glada ut och de skämtar ofta och gärna om sitt yttre. Bukfettet alltså.

För att tala klarspråk: De ser ut och rör sig som förtidspensionärer.

Jag tycker det är tragiskt. Framförallt

är det så onödigt. Jag kan helt enkelt inte fatta att så många sunkar ner sig så kapi-talt som de gör.

Nu ska ni inte tolka det här fel. Jag är väl medveten om att det verkligen är knappt om tid i dagens samhälle med alla måsten hit och dit. Men om man vill så går det. Visst finns det undantag, men jag hävdar att de som hävdar att det är tids-bristen som hindrar dem från att träna – de vill bara inte tillräckligt mycket. De har fastnat i lathetens onda cirkel.

Och om man nu är så smart så att man faktiskt tar sig tid att träna regelbun-det så kan jag garantera att du plötsligt får mer tid över för annat. Du blir mycket piggare och framförallt mer strukturerad.

iBlaND måsTe maN så klart inse be-gränsningarna. Är tiden knapp till följd av arbete och familj så får man ju an-passa sig till förutsättningarna. I sådana lägen är det svårt, ja förmodligen omöj-ligt att göra någon form av elitsatsning. Däremot kan man hålla igång. Man kan fortsätta smörja maskineriet. Man kan se till att kroppsfettet inte tar över.

Personligen är jag långt ifrån den form jag hade tidigt i höstas. Men, jag är igång och det betyder att det inte är sådär fruktansvärt långt tillbaka. Hade jag däremot lagt ner löpningen, sunkat och dekat ner mig totalt. Ja, då hade det varit en väldigt lång väg att vandra.

Alltså, kör på för f-n! Oavsett – allt!

för öVriGT är det här en tidning som ingen borde få tillåtelse att vara utan. Läs, njut, begrunda och reflektera.

Lycka till med träningen.

Det finns alltid tid för träning

följ ClAes blogg på:runnersworld.se/claesbloggar

”och om man nu är så smart så att man faktiskt tar sig tid att träna regelbundet så kan jag garantera att du plötsligt får mer tid över för annat.”

sJälV har JaG tidigare i livet oftast haft gott om tid att träna. Det har sällan varit några problem att få in passen i den dagliga agendan. Ända till nu. Eller då. Det vill säga under kombon chefredaktör för RW och producent på SVT.

Det var nyttigt att uppleva. Helt plöts-ligt gick dagarna med ljusets hastighet. Det var hundratals möten, det det var frågor och det var beslut som skulle tas varje minut, kändes det som.

Då och då tog jag med mig löparskor-na för att eventuellt hinna springa lite på lunchen. Det var sällan det blev av. Just DÅ fanns det bara inte tid.

Men kära läsare, dygnet har 24 tim-mar. Jag insåg snabbt att det gällde att utnyttja just det. Ibland blev det dis-tans under sen kvällstid. Ibland var jag tvungen att gå upp långt innan andra ens tänkt tanken.

Visst kändes det motigt, men det gjorde också att jag kände mig stark.

TrOTs alla kraV och måsten gäller det att ändå att köra på. Försvarstal om att man inte har tid håller inte. Tid finns nämligen alltid. Det gäller bara att prio-ritera. Och vill man känna sig stark och frisk är det bästa rådet att träna.

8 Mars 2011

www.newlinesport.com

ögOnblicket

Plats: empty Quarter desert, omanlöpare:Lydia gysingfoto:kenneth gysing

www.midnattsloppet.com

13 augusti

201130 årM

IDNATTSLOPPET

STO C K H OLM

BJ

OR

NE

KU

LL

DE

SIG

N.S

E •

FO

TO

: P

ER

Kå

RE

hE

D

Midnattsloppet. Du springer 10 km till skön musik, hejande stadsbor och en karnevalskänsla hetare än en Rionatt. Oavsett om du är nybörjare eller elit, så blir det den skönaste milen du sprungit på länge. Vi ses i sommar!

Stockholm, 13 augusti • Göteborg, 27 augusti • Helsingfors, 3 september

ML2011_annons_Runners_no3.indd 1 2011-02-04 12:24:18

18 22 28

warmupsträning kropp kost

1 anMÄl Dig nuVäntaintepåattanmäladigtillentäv-

lingtillsdukännerdigitillräckligform.anmäldiginnan,såharduettmålattsträvaemot.

2 klara HEla DisTansEnÄrduräddförattduintekom-

mertadigimål?Siktapåattslutföratreträningspasssomär2–3kilometerlängreäntävlingssträckan.Förenmaraton-löpareräckerdetmed1kilometerlängre.

3 Tro PÅ Dig sJÄlvSägtilldigsjälvattdukommer

attklaradinamål–ropadethögtomdethjälper.Detlåterkanskelitefånigt,menomduintetrorattduklararavensak,sågördudettroligtvisinteheller.

4 FÖlJ En ruTinSpringerdualltidisammabyxor,

ellergörsammauppvärmning?Bra.Ex-pertermenarattfastarutinerinnanochunderloppgerextrasjälvförtroende,vilketisinturgörattdupresterardittallrabästa.

löpande siFFRoR

50NärRWgjordeenenkätbland

deltagarnaiettloppstraxinnanstartsvarade50procentattdekundehatränathårdare.

Någrakundesäkerthaträ-nathårdare,mennegativt

tänkandeärkontraproduktivt.Påminndigiställetomallträ-

ningdufaktiskthargenom-fört,ochanpassaupplägget

förtävlingentillden.

4 sätt att bättra på självför-troendet

FundeRa öveR Födanät bra, må bättre

Tänköverdinamatvanor.attätabraochnyttig

matgerbättresjälvkänsla.Närdukännerattduharkoll

påvadduäter,ochmärkerattkroppenmårbra,såstärkerdetocksåsjälförtroendet.Följalltid

RW:smatsidorförtipspåbramatförlöpare.

ladda upp

pulsenVad får dig att känna mest självförtroende?

attklaraavetthårtträningspas 39%atträknaavklaradeträningsmil 26%attkommaiettpar”trånga”jeans 19%attgörabraifrånsigiettförberedandelopp 16%

(baserat på rW-enkät.)

vaR RealisTisklåtsägaattdumissatentredjedel

avdittträningsupplägg.Dåärdetinterealistisktatttroattdukanåstadkomma

ettpersonbästa-resultat.Menomduändåkännerattdukanklaradistansennågor-lundakomfortabelt,setävlingensomettträningspass.Trorduattdetkommerbli

riktigttufftattklaradistansen,hoppaövertävlingenochsatsapånästaistället.

iLL

US

tr

at

ion

jo

n r

ein

FU

rt

Mars 2011 13

WarmUPs

för eTT år sedan slog hon svenskt rekord på maraton i Dubai efter att ha sprungit på 2.26,52. I höstas putsade hon rekordet med drygt en och en halv minut i Frankfurt och nu senast slog hon till igen på den snabba banan i Dubai.

Isabellah Anderssons nya svenska rekord lyder på imponerande 2.23,41. En världstid.

Hässelbylöparen visade alltså på nytt att hon hela tiden tar stora steg i sin utveckling. Hennes skoningslösa träning har nu gett resultat som placerar henne i världseliten.

Isabellah gjorde återigen ett rakt igenom taktiskt lopp där hon struntade i sina konkurenter från början som alla öppnade hårt. Själv gick hon efter planen 3.25 per kilometer. En plan som hon långt in i loppet höll på sekunden. Halva sträckan passerades på 1.12,05.

Ju längre loppet gick desto fler placeringar plockade hon och under tävlingens slutskede sprang hon snabbast av alla.

I mål var Isabellah trea med bara Lydia Cheromei Kenya (2.23,01) och Aselefech Mergia Medessa Etiopien (2..22,45) före sig i resultatlistan.

Nästa inplanerade mara för Isabellah är Stockholm Marathon i slutet av maj.

Världsklass av Isabellah!

DUBBa DiN faVOriTskO ÄrdutröttpåattbroddadinalöparskorellerspringaienIce-bugskosomintepassardig?Påwww.best-grip.sekandubeställadubbenBestGrip3000sommedettmedjöljandeverktygskruvasiyttersulanpådinafavoritlö-parskor.Ettpaketkostar290krochinnehåller20dubb.Närvintersäsongenäröverkanduskruvalossdubbarnaochsparademtillnästa.

Jerusalem MarathonNU är DeT alltså dags. Ett maraton i Jerusalem. Start den 25 mars i år. Det första som slår en när man tittar in på loppets hemsida, är banprofilen. Den ser vääääldigt kuperad ut. Nästa tanke är naturligtvis BEN HUR. Ja, alltså inte den hollywoodska storfilmen, som ut-spelade sig i de här trakterna, utan BEN HUR? Det vill säga, hur skulle benen fixa prOduktnytt

det? Det är ju fortfarande ganska tidigt på året, och de flesta svenska löparben långt ifrån toppform. Men tänk ändå att springa i denna gamla stad. Springa där Jesus en gång vandrat Golgata fram, och Pontius Pilatus skramlat med silverpen-ningar. Och verkligen känna historiens vingslag i bakhasorna. Och så finns där också en klagomur, om man inte skulle bli nöjd med sluttiden. Och skulle det gå alldeles åt helv-te, befinner man sig ju på alldeles rätt plats för att våga hoppas på en återuppståndelse. Bra temperatur ska det också vara. Mellan 9–16 C.

klagoMurEn.om loppet inte riktigt går som man tänkt sig!

14 Mars 2011

Warmups Warmups

c O l t i n g[ ]

NU är DeT 2011. Det är helt vansinnigt. Det kunde lika gärna vara ren science fiction, för det känns som vi alldeles nyss upplevde år 2001. Och det är ju ett klassiskt årtal som genom författaren Arthur C. Clarke länge symboliserade den avlägsna framtiden, men som nu är omodern gårdag.

Jag menar, vi hade ju inte trådlöst internet på den tiden. Hur klarade vi oss? För att inte tala om 1984, ett annat årtal som genom George Orwell utgjorde en skrämmande fram-tidsvision. Nu vet vi att 1984 inte var så farligt. Om vi ens kommer ihåg det, vill säga. Det värsta man egentligen kan säga om 1984 är att vi hade fruktansvärda frisyrer, axelvad-dar, för korta byxor och att de hetaste artisterna i Sverige var tre mormoner som dansade i gyllene skor. 1984 var också det år då jag började träna simning seriöst och som trä-ning blev mitt huvudsakliga intresse – så som det var 2001. Liksom det är 2011.

Det har också avspeglat sig i mina nyårslöften genom åren. De löftena brukar i regel handla om att äta sundare, sova mer, träna hårdare, vara snällare, läsa mer, skriva bättre och på alla plan bli en moraliskt högstående människa med bergfast karaktär. Samt att skriva en mer fullödig träningsdagbok.

Jag blir därför lite stressad över att jag inte riktigt hun-nit med att nyttifiera mig i samma takt som åren passerar revy, att jag fortfarande jobbar på mina nyårslöften ifrån 1997, typ. Därför är mina skåp fulla av perfekt bokförda januariveckor genom årens lopp. Sedan kom antagligen något TV-program i vägen eller så…

Jag gissar att det helt enkelt inte är så lätt att ändra på sig själv och att vi i stort tenderar att vara samma sorts män-niskor, oavsett föresatser och löften.

Tiden går så fort och världen föränd-ras med sådan hastighet att man knappt hinner med i svängarna. Då är det nästan trösterikt att kunna luta sig mot gamla vanor. 2011 blir ett träningens år, lik-som de föregående 27 åren. Stil och smak kommer och går medan vissa saker faktiskt består.

Times are (not)a-changin’

FörbundskaptenJoakim Abrahamsson

– Vi är mycket nöjda med Astaxin. Vi rekommenderar Astaxin till alla (ungdomar somvuxna). Det känns tryggt att använda en väldokumenteradsvensk produkt som odlas naturligt.

Aktivt och rörligt liv - med stark antioxidant Astaxin med astaxanthin, vitaminC och E bidrar till ett kraftfullt ox-idativt skydd av kroppens celler. Astaxanthinet som producerasnaturligt från den svenskodladegrönalgen Haematococcus pluvialis är en karotenoid och är enav de starkaste antioxidanternasom man känner till.

Astaxin innehåller 4 mg astaxanthin per kapsel

Naturliga Astaxin håller ossaktiva och pigga i vinter!

Superantioxidanten

Muskler & rörlighet

Återhämtningen

Magen

lmmunsystemet Endast

1 kapselom dagen

Svensk forskning och studier har bedrivits sedan 1988

Längdlandslagetanvändare avAstaxin i 15 år

Kom ihåg!

astaxin -enkel at

t använda

-bra för immunsystem

et

Konsumentkontakt: 060-12 07 00Astaxin finns i hälsofackhandeln

WarmUPs Warmups

Gysing

Utrikeslöpningg

illar snabba kast. Rörelse. Löp-ning. Resor. Kombinationen löpning och resa är optimal. Fara iväg till något annat land

med löparskorna i bagaget. Checka in på hotellet, byta om, snöra på sig lö-parskorna och ge sig ut. Möta stadens puls med egen puls.

Fast i Wien fuskade jag. Var där ny-ligen för att träffa Kristina Ohlsson, en duktig deckarförfattare som också jobbat för SÄPO. Kanske inte riktigt på samma sätt som James Bond, ständigt beredd med en Beretta i axelhölster. Men nästan. Hade man på den tiden Kristina jobbade på SÄPO frågat henne vad hon gjort på jobbet idag då, skulle man med största säkerhet ha mötts av en vänlig men bestämd blick. Vad man än gör på SÄPO, inte snackar man om det.

fUskaDe allTså i Wien. Hamnade på ett hotell i kvarteren runt Westban-hof. Det är en knutpunkt för Wiens alla spårvagnar, bussar och järnvägståg och

huvudet for som ett vändkors varje gång man skulle gå över ett övergångsställe. Kändes inte riktigt bekvämt att springa där. Men knallade man iväg en bit på den långa Maria Hilfe Strasse, så kunde man till slut hitta fram till International Sportcenter Vienna på no. 47, som dess-utom låg strategiskt placerat på våningen ovan en trevlig vätskestation, därigenom förenande det bästa av två världar: löp-ning – och öl!

PersONaleN Var mycket trevlig. Jag hade glömt schampo, men det sa kvin-nan i receptionen att det fick jag så gärna låna. För övrigt såg det inte ut som om jag, att döma av frisyren, var någon stor-förbrukare av produkten ifråga. ”Ganz richtig”, klingade skoltyskan, strök mig strävt över skulten.Sen upp på löpbandet där i Wien, identiskt med det hemma i Stockholm, och säkert också med det på ambassaden i Bagdad, där Kristina Ohls-son jobbade för ett halvår sedan. Löp-bandet – ett tidens globaliseringstecken!

Fast i övrigt mycket annorlunda. Kristina sprang aldrig på gatorna i Bagdad. Ingen springer på gatorna i Bagdad. Utom då det är fara på färde. Det är det ofta. De stora explosionerna, de som hamnar i tidningarna i Sverige, har blivit färre. Men de små, runt 40–50 i veckan, är vanlig vardag för Bagdad-borna. Wiens spårvagnar ter sig som en minimal hotbild för en löpare i jämfö-relse. Liksom isfläckarna i Stockholm.

Ambassadtjänstemännen i Bagdad håller sig till ambassadområdet, lever och arbetar bakom säkra murar, bor i små rum, träffas på gymmet och i mat-salen. Ambassaden i Bagdad är lite som diplomatins Big Brother, förklarade Kristina.

seN GOOGlaDe JaG på skoj på ”Bag-dad Marathon”. Och förstås (nätet för-nekar sig aldrig, sök och du skall finna …), den 2 oktober i år är ett maraton planerat i Bagdad av organisationen ”Iraqi Non Violence Forum”. Under mottot ”Running for Peace in Iraq”.

Springa för fred i Irak! En medalj och T-shirt från Bagdad låter lite lockande. Det skulle smälla högt härhemma. Men kanske lite för högt – där borta.

16 Mars 2011

Warmups Warmups

För dig som gillar löpning arrangerar Runner’s World ett löparläger 13-27 mars på den solsäkra Algarvekusten i Portugal. Fokus ligger på din löpning och du tränar till-sammans med våra ledare Mårten Klingberg, Martina Haag, Pasi Salonen, Rune Larsson, Ulrika Johansson, Runner’s Worlds chefredaktör Claes Åkeson med flera. Under lägret har du full tillgång till Training Camps alla träningspass och kan komplettera löpträningen med andra träningsformer.

På Traing Camp i Monte Gordo tränar vi kort, långt, hårt och lätt. Vi snackar löpning, njuter av löpargemenskapen och den värmande solen. Häng med!

Program, nyheter och information hittar du på

www.runnersworld.se/portugal

Runner’s World arrangerar löparläger på Training Camp i Monte Gordo

Fly vinterslasketHäng med oss till solsäkra Portugal!

13-2

7 m

ar

s

TräNiNG Warmups

Spring smartare HemligHeTen

ursäkTen

löparspråk

så undviker du utmattning Löpningen ska vara lustfylld. det blir

den lättast om du börjar mycket för-siktigt. Starta långsamt och växla med promenadpauser. börjar du flåsa, dra ner på tempot. det hjälper dig att bygga upp självförtroendet och får dig att känna dig bekväm.

Planera dina framtida mål efter var du står idag

Jag har ingen att löpträna med en löparkompis hjälper dig definitivt

att komma utanför dörren. Många lö-pare tycker dock bäst om att springa ensamma. Löprundan blir också egentid, man får vila i sig själv och ladda om. gör något extra när du springer ensam, välj en vacker väg, välj en solig dag.

sTaTUs Du går mer än du springerUPPGraDeriNG Öka på den tid du springer. nästa gång du ger dig ut på en löprunda, gå-spring som du brukar de första fem minuterna. Lägg sedan till fem sekunder för varje löpinslag under de följande fem minuterna. Lägg sedan till ytterligare fem sekunder för varje löpin-slag under nästföljande fem minuter.

lÖP nYa vÄgar.när du börjar springa i terräng, spring aldrig mer än 20 minuter.

Grund nivån på din fysiska kondi-tion. För att skapa en bra grundkondition, försök löpträna varannan dag och utöka distansen vartefter.

sTaTUs Du springer två ggr/veckanUPPGraDeriNG Spring ett 5-kilome-terslopp. Spring 30 minuter på tisdagen eller torsdagen, och lite längre på helgen. Låt det första långpasset vara lika långt som den längsta distans du sprungit under de senaste två veckorna. Lägg sedan till en kilometer varje vecka. Spring långsamt och ta flera promenadpauser. när du klarar av att springa sju kilometer i ett sträck är du redo för 5-kilometersloppet.

sTaTUs Du känner dig trygg i din löpning.UPPGraDeriNG Spring i terräng. Leta upp ett terrängspår med stabilt under-lag. gå-spring i 15 till 20 minuter, lägg in gångsekvenserna där det är som backi-gast. Öka gradvis tiden varje vecka med fem minuter tills du klarar av att springa 30 till 60 minuter.

sTaTUs Du klarar långpass på 12 kmUPPGraDeriNG planera för ett halv-maraton. Sikta in dig på en tävling 10 till 16 veckor fram i tiden. Löp långpassen på helgerna långsammare, och öka distansen med två till fyra kilometer varannan helg. på helgerna däremellan, spring bara halva distansen av föregående helgs långpass. Fortsätt tills du klarar av att löpa 22 kilo-meter två veckor innan loppet.

För en nybörjare är målsätt-ningen ganska enkel: Först springer du en kilometer. Se-dan siktar du på att klara två.

Men sedan är det inte lika självklart vad som är nästa steg framåt. För att inte riskera skador är det viktigt att klargöra hur pass tränad du faktiskt är. Här följer några hållpunkter du kan ha i åtanke när du bestämmer dina fram-tida löparmål.

18 Mars 2011

Det har nu gått ett antal veckor sedan Marathon Chal-lenge startade. Under resans gång har fler och fler anslutit, dock rör det sig fortfarande om en relativt liten och familjär grupp. Sakta men säkert har längden på långpassen ökat, och de som började från ”scratch” är nu mer eller mindre ikapp de rutinerade långdistansarna.

Våra leDare är otroligt nöjda med gruppen så här långt och berömmen över deltagarna haglar. Prestationer som inspirerat såväl elit som nybörjare har utförts i de bakre le-den och i de främre gläds man åt att kunna hjälpa gruppens mindre vana löpare. En hel del vänskapsband har knutits och man pushar och stöttar varandra på veckans alla pass – intervall, som distans eller långpass.

Startskottet har gått!unDer Veckorna som passerat har våra löpare även hunnit bygga upp en god styrka. 20 minuters funktio-nell styrka och stretch efter passen har gjort underverk för många och troligtvis kommer det ganska snart att synas i löparspåret också.Kartritare Peter sliter med söndagspassens rundor där han satt upp som mål att fixa nya banor varje gång. Hans utma-ning ligger i att vi sagt att banorna måste passera Västerbron minst 1 gång per runda...

Hälsningar Lisa Blommé[email protected]://marathonchallenge.runnersworld.se

SPORTSUPPORTCENTER

Stolta partnerS:

TräNiNG

Maratonlöpare som Deena Kastor och Meb Keflezighi gör det! Det vill säga an-vänder sig av längre trä-

ningscykler för att optimera tränings-effekten på olika energisystem. Det är

kan du sprida ut de tuffa passen över en träningsperiod som spänner över 10 till 28 dagar. De övriga dagarna kan du sedan välja att löpa lätt, crossträna eller till och med ta ledigt någon dag.

– De flesta har inte kroppar som kla-rar flera olika kvalitetspass på en vecka, säger träningspsykologen Greg McMil-lan. Men under en period av två eller tre veckor har du gott om tid att få med alla kvalitetspass. Det träningsupplägget gör dig också till en mer allsidig löpare, läm-pad för flera olika distanser.

De flesta av oss lever dock med sjuda-

också ett bra upplägg för alla som kan behöva lite extra återhämtningstid, till exempel nybörjare, skadebenägna och äldre löpare. En längre träningscykel är heller inte lika känslig för oförutsedda händelser. Blir du sjuk någon dag el-ler på något vis så upptagen att du inte hinner träna, behöver det inte innebära någon större störning i träningsuppläg-get. Det finns utrymme för sådant.

Långpass, tempoträning, snabbpass och backträning är kvalitetsträning som kan få dig att nå dina mål. I stället för att kämpa för att få in allt på en vecka

Omvandla din tränings-vecka till att omfatta tio dagar. Det förbättrar återhämtningen och gör dig till en starkare löpare.

Utökad träningsvecka

bilDTExTbildtext...

aV

Ma

rC

bL

oo

M |

Fo

to

Fr

ed

rik

br

od

én

Söndag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag

20 Mars 2011

Warmups

garsvecka så det kan ta ett tag att vänja sig vid att träna i längre cykler. Men oavsett om du planerar för ett lopp, el-ler bara tänker dig en ny, fräsch start på 2011 följer här några tips på hur du bäst lägger upp lite längre träningscykler.

VälJ läNGD löparesomsiktarmot5-och10-kilometersloppkananvändasigav10-,14-eller21-dagars-cykler.Omduplanerarattspringaetthalvmaratonellerettmaratonären21-eller28dagarlångträningscykelbättreeftersomdetgermertidöverföråterhämtning.Generelltkanmansägaattomdugillarmycketstrukturiträningensåbörduhålladigtill10-och14-dagarscykler.Ärduenmerflexibelnaturpassardelängrebättre.

framförhållNiNG Harduettspecielltmålisikte?Bestämhurmångacyklerdubehöverframtilltävlingsda-gen.Dubehöverminståttaveckorföratttränaförett5-eller10-kilometers-lopp.Detskulledågesex10-veckors-cyklerellertretillfyra21-dagarscykler.

Desomskaspringaettheltmaratonbehöver16veckor,ellerfyra28-da-garscykler.

VälJ eN siffra Hurmångakvalitetspassduskagöraunderenträningscykelberorpådinerfarenhetochskadehistorik.Erfarnalöpareklararoftastflerhårdapassänenoerfaren.Harmantränatifleraårsåharkroppenlärtsigattåterhämtasigsnabbare,ochklarardärföravflerhårdapass.Förny-börjaresomspringerrunt25kilometeriveckanärdetlämpligtattgöra3–4hårdapassunderen10-dagarscykel,och5–6underen21-dagarscykel.Med-elgodatillstarkalöparesomspringermellan5och7miliveckankanplanera4hårdapassunderen10-dagarscykel,6passunderen14-dagarscykel,9un-deren21-dagarscykel,och12underen28-dagarscykel.

Variera Nyckelpassenskainnehål-lalångdistanspass,tempopass,inslagavlöpningidinplaneradetävlingsfartsamtintervallpassmedkortaochlångaintervaller.

UrVal Dukanväljaattgöranyck-elpassenidenordningdukännerför,förutomlångdistanspassen.Haalltidlångdistanspassetsomdetförstanyck-elpassetochsetillattförläggadettillhelgerellerandradagardåduvetattduhargottomtid.Seocksåtillattdualdrigkörettnyckelpasstvådagarirad.

ByGG NyCkelPasseN Förvarjenycykel:läggtilltvåkortainter-vallerochenlångintervall.läggtillenkilometerpåtempo-ochlångdistanspassen.

s p r i n g b ä t t r e !

En bra blandning

PlaNera för Vila löpalltidlättapassellercrosstränaefteretthårtpasssåattkroppenfårenchansattåterhämtasig.Detärbraattkombineralöpningenmedcrossträning,detbyg-geruppgrundstyrkanochgördigännumerförbereddfördehårdatränings-passen.Planerainenhelvilodagvarsjättedag.

14 dagar För 5 km

långpass:15km.

Tempopass: 5–7kmietttempo30sekunderlångsammareäntävlingsfart.

långa intervaller:3till4x5minimilfart,med3till4minvilamellanvarjeintervall.

korta intervaller: 6till8x400meteritävlingsfart,med400måterhämt-ningsjoggmellanvarjeintervall.

21 dagar För HalVmaran

Tre långa intervaller: 16till25km.

kort tempopass: 5–7kmitävlings-fart,ellersnabbare.

långt tempopass:10–15kmietttempo30seklångsammareäntäv-lingsfart.

Tempointervall: 3x3kmitävlings-fartpåmilen.

Oavsett hur många dagar ditt träningsschema omfattar eller vilken tävlingsdistans du tränar för, är det viktigt att du varierar träningen med olika kvalitetspass som ökar ditt tempo, din uthållighetsförmåga och stärker ditt hjärta.

Mars 2011 21

krOPP

Det kanske började redan när du ställde om klockorna till vintertid? När dagarna blev kortare och snooze-knappen

började locka mer än löpstigarna? När de lättsmälta grillmiddagarna i träd-gården övergick till mustiga middagar i skenet av tända ljus och lämnade en matsmältningsbaksmälla som fortfa-rande är att skaka av sig?

Även om långt ifrån alla drabbas av en vinterdepression, SAD (Seasonal Affective Disorder) som är en klinisk diagnos, är nedstämdhet och motiva-tionsbrist vanligt förekommande hos många av oss när det enda solen lyser med är sin frånvaro. När man känner dig låg är det förstås svårt att motivera sig att ta i tu med saker och ting, inte minst att dra på sig lagren av löparklä-der och huttrande ge sig ut på de hala eller igensnöade vägarna. Men hur mycket det än tar emot är motion ett av de mest effektiva botemedlen mot det känslomässiga mörker som orsakas av vintermörkret. Här följer tipsen som gör det lättare att lämna vinteridet och få igång maskineriet.

sOlskeN På BUrkVitamin D hjälper kroppen att tillgodo-göra sig mineralerna kalcium och fosfor. Det reglerar kalkbalansen i skelett och tänder, motverkar karies, benskörhet och behövs för skelettbildningen, nervsystemet, huden och håret. Men D-vitaminet är mer än ett vitamin. ”Det fungerar som ett hormon, vilket innebär att det påverkar alla vävnader i kroppen”, säger John Martinez, läkare i det amerikanska triathlonförbundet USA Triathlon.

Ett flertal studier har under de senaste åren visat att D-vitaminbrist kan orsaka håglöshet, depression och utmattning, men också diabetes, hjärtsjukdomar, stroke och benskörhet. För närvarande

mörkret och kölden håller i sig. motivationen tryter och du känner dig håglös. så här gör du för att över-vinna vintertröttheten.

Deppa inte, du kommer igen!

A V J Ay m e O t t O O c h P e r n i l l A l O d i n

pågår också forskning om ett eventuellt samband mellan D-vitaminbrist och bröstcancer. I länder där vintrarna är långa och mörka är D-vitaminbrist van-ligt förekommande eftersom vi behöver solens ultravioletta strålar för att kunna tillverka D-vitamin.

”Din kropp tillverkar D-vitamin när huden kommer i kontakt med solens strålar. När vi vistas cirka fyra timmar i solen produceras upp till 20 000 IU D-vitamin. Om vi under vintern inte kommer ut i dagsljuset mer än när vi kliver in och ur bilen på väg till job-

HEJ solskEn!även om solen inte skiner ger dagsljuset dig energi till att löpträna, även på vintern.

22 Mars 2011

Warmups

bet, dagis eller affären producerar vi nästan inget D-vitamin alls. Därför är det väldigt viktigt att ta en daglig pro-menad på lunchen, när det är ljust ute”, säger Martinez. ”På de platser i världen där vintrarna är långa och mörka är de ultravioletta strålarna inte starka nog att få igång kroppens D-vitaminproduk-tion och det kan vara svårt att få i sig tillräckligt med D-vitamin via maten. Ett glas mjölk innehåller ungefär 100 IU D-vitamin och en bit lax cirka 1300 IU. För att undvika vintertrötthet och depression är det därför bra att ta ett D-vitamintillskott under den mörka årstiden, säger Martinez.

man bör ha en plan B. Om du i van-liga fall brukkar springa på morgonen, men tappar gnistan när det är mörkt och kallt kan du kanske åka till jobbet lite tidigare och springa på lunchen istället, eller springa direkt efter job-bet innan du äter middag. Om gatorna är isbanor kan du gå till gymmet och springa på löpbandet.

”Nyckeln till att behålla tränings-rutinerna under vintern är mental flexibilitet”, betonar Chirban. ”Den förmågan är avgörande för att du ska lyckas ändra på dina träningsrutiner is-tället för att skjuta på löpträningen till våren. Att strunta helt i träningen är det som är mest skadligt, eftersom det ofta leder till tankar som ”Jag blir bara tjockare och tjockare. Jag är lat. Jag håller på att förlora formen och tappa kontrollen”, säger Chirban. ”De negati-va tankarna blir lätt en ond cirkel och de stjäl både energi och motivation.

Men faktum kvarstår: Många löpare tappar sugen under vintern. Chirban rekommenderar därför en lättsammare inställning till löpningen, det vill säga att släppa fokus på distans och fart. Att öka motivationen med ett par kortare vinterlopp hjälper också till att hålla ångan uppe.

aTT mOTiONera 35minuteromdagenfemgångeriveckan,alterna-tivt60minutertredagariveckan,kanmotverkavintertrötthetochmildareformeravdepression.

Lider du av depression?Om DU kaNsvara”ja”påtreellerfleravfrågornanedanochkännerigentecknenundersammasäsongfrånårtillårkandettydapåattdulideravårstidsbundendepression.Takontaktmeddinläkareförattdiskuteraljusterapi,samtalsterapi,ellereventuelltantidepressivtläkemedel.

1Vräkerduidigkolhydratertrotsattdudragitnerpåträ-

ningenochdärmedförbrukarfärrekalorier?

Ja NeJ

2Kännerduattduskullekunnasovaheladagarnatrotsattdu

fårdinaåttatimmarssömn?Ja NeJ

3Kännerdudiglitedimmigihuvudetochharsvårtatt

koncentreradig?Ja NeJ

4Kännerdudiglågtrotsattjul-ochnyårsledighetenoch

umgängetmedfamiljochvännervartoppen?

Ja NeJ

5Brukardulöptränamedandra,menharpåsistatidenhittat

påursäkterförattslippaträffadinalöparkompisar?

Ja NeJ

I Sverige ligger rekommendationen 7,5 mikrogram D-vitamin om dagen, men diskussioner om att höja rekom-mendationen pågår. Vissa läkare re-kommenderar en daglig dos D-vitamin på 2000 IU.

20 miNUTerNär man inte springer blir man trött, håglös och rastlös, när man springer blir man gladare, lugnare och mer till freds, och ju längre träningsuppehål-let blir desto svårare brukar det bli att komma igång igen.

”Orsaken är rent kemisk”, säger Shawn Talbott, biokemist som fullföljt drygt 100 maratonlopp och triatlon-tävlingar. ”När vi känner oss stres-sade och besvikna på oss själva för att vi inte orkar träna ökar nivåerna av stresshormonet kortisol i vår hjärna. Förhöjda nivåer av kortisol orsakar en dominoeffekt i kroppen: Testosteron-nivåerna sjunker och stör hjärnans signalsubstanser, vilket resulterar i minskad motivation, ökad trötthet, håglöshet och oroskänslor. Som tur är har löpningen en motverkande effekt. Motion utraderar kortisolöverskottet, höjer testosteron-nivåerna till normala och återställer balansen av ’lyckohor-monerna’ norefedrin, dopamin och serotonin i hjärnan.”

Talbotts studier har påvisat en ök-ning på 20–30 procent beträffande välbefinnande, drivkraft, energi och koncentrationsförmåga hos de studie-deltagare som motionerade. ”Om du bestämt dig för att övervinna vinter-tröttheten, eller i värsta fall depres-sionen, är det de gånger då du minst känner för att springa som du bör springa. Det bästa sättet att komma tillbaka till löprutinerna är tveklöst att börja springa igen, även om du måste promenera, springa på löpband eller på bana inomhus. 20 minuter räcker för att komma igång. Du kommer att må bättre, förmodligen drastiskt mycket bättre. Det i sin tur ökar motivationen till att träna mer”, säger Talbott.

Var flexiBelPå vintern tvingas vi anpassa oss till fler än på sommaren när det gäller löpträ-ningen. För att inte missa dina planerade träningspass anser sportfysiologen Sharon Chirban att

m å b ä t t r e !

DubbElT uPP!lax innehåller inte bara omega3 utan också rikliga mängder d-vitamin.

Mars 2011 23

WarmupskrOPP

hiTTa DiN ViNTerryTm”Årstiderna har sin biologiska rytm som påverkar dig och förändrar vill-koren så att du inte kan springa på samma sätt under vintern som under våren och sommaren. Att släppa lite på ambitionerna under vintern, men ändå fortsätta löpträna kan hjälpa dig att lagra energi inför våren och sommaren på samma sätt som du tar vilodagar mellan hårda eller långa löppass för att återhämta dig under högsäsongen”, menar Chirban. ”Byt ut ett av dina löppass mot ett yoga- eller styrkepass för att öka din styrka, smidighet och balans”, säger Chirban och fortsätter att uppmuntra:

”Det finns också fördelar med vin-terlöpningen. Snöpulsning ger styrka. Köp läget. Anta en människa mot natu-ren-mentalitet. Det ligger en utmaning i att ge sig ut i kylan och snön. Om du kan finna vägar att bekämpa ditt inre motstånd kommer du att möta våren som en starkare och mer motiverad löpare”, avslutar Chirban,

Sola lagom!DeT kräVs iNTe mycketUV-strålningförattkroppenskafåtillräckligtmedD-vitamin.Förenljushyadpersonräcker10–15minuterisommarsolpåansikteocharmarföratttäckadagsbehovet.Närmareekvatorn,därUV-strålningenärstarkare,behövsännukortaretid.MersolgerintemerD-vitamin,eftersomhudenstängeravnärbehovetfyllts.MörkhyadepersonerbehövermerUV-strålningförattbildaD-vitamin.DettaberorpåattmörkhudfiltrerarbortmerUV-strålningänvadljushudgör.

ISverigeärsolenalltförsvagpåvinternförattproduktionenavD-vitaminskastimuleras.D-vitamintillsättsdärförimatsomlättamejeriprodukterochmargarin.D-vitaminfinnsävennaturligtiolikafödoämnensomfetfiskochtorskleverolja.

sOlarier - attsolaisolariumäringenbrametodattfåD-vitamineftersomförhållandetmellanUVaochUVBärannorlundaisolarieränidennaturligasolen.SolarierinnehållerijämförelsemerUVa-strålning,somintebidrartillD-vitaminproduktionen,mendäremotökarriskenförhudcancer.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

vinTErvÅrlD.årstidens växlingar kan stärka dig om du lär dig att uppskatta dem.

StorSäljare på runnerSworld.Se

Du hittar butiken på:

www.runnerSworld.Se/Shop

Den Nakna Hälsan av Jonas ColtingDen Nakna Hälsan handlar om hälsa, livsstil, träning och mat utifrån ett långsiktigt och evolutionärt perspektiv.

En löpares funderingarNils Lodin startade löpartidningen Springtime 1982 – mot alla odds. Ämnet är snart uttömt och därför är projektet dödsdömt, var den allmänna

Runner’s World BuffDet ultimata löparplagget! En mössa, pannband, scharf...Allt i ett och samma plagg.Tillverkad av high-Tech 100% Polyester

Stora löparbokenInvestera i löparens bibel. Denna bok har framtagits för att ge hjälp åt såväl den redan duktige utövaren som den entusiastiske nybörjaren.

250:-Pris utan Plus: 280:-




Pris med

Pris med

Pris med

Pris med

24 Mars 2011

Warmups

StorSäljare på runnerSworld.Se

Du hittar butiken på:

www.runnerSworld.Se/Shop

Den Nakna Hälsan av Jonas ColtingDen Nakna Hälsan handlar om hälsa, livsstil, träning och mat utifrån ett långsiktigt och evolutionärt perspektiv.

En löpares funderingarNils Lodin startade löpartidningen Springtime 1982 – mot alla odds. Ämnet är snart uttömt och därför är projektet dödsdömt, var den allmänna

Runner’s World BuffDet ultimata löparplagget! En mössa, pannband, scharf...Allt i ett och samma plagg.Tillverkad av high-Tech 100% Polyester

Stora löparbokenInvestera i löparens bibel. Denna bok har framtagits för att ge hjälp åt såväl den redan duktige utövaren som den entusiastiske nybörjaren.





Pris med

Pris med

Pris med

Pris med

krOPP

Sätesstyrka

under det senaste decenniet har coacher, tränare och fysioterapeuter uppma-nat löpare att träna core-

musklerna, musklerna de inre mag- och ryggmusklerna, som stöder varje rö-relse. Många löpare har lagt till ”plan-kövningar” och situps till de vanliga

minska skaderisken genom att träna upp en ofta förbi-sedd muskelgrupp.

sPring sTabilT - med starka sätesmuskler.

träningsrutinerna för att stärka mage och rygg. Men det är rörelser som gör mycket lite för att bygga upp musklerna runt höfter och rumpa, det vill säga sätesmusklerna, som ofta utelämnas i löparnas träningsrutiner. När vi spring-er håller sätesmusklerna bäckenet sta-digt, ökar rörelsen i höfterna, får oss att luta något framåt så att bäckenet, över-kroppen och benen ligger i linje med varandra. Om sätesmusklerna är i dålig kondition skapar det obalans i hela kroppen. Det finns studier som visar att

svaga sätesmuskler kan kopplas till ska-dor som hälsene- och benhinneinflam-mation och så kallat löparknä. Många av de skadade löpare som kommer till mig har starka mag- och ryggmuskler, men svag sätesmuskulatur.

En del av problemet är att sätesmus-kulaturen inte är lika aktiv som andra löparmuskler under löpning, vilket gör att lårmuskler, baklårsmuskler och vader kan bli oproportionerligt starka. Dessutom är det så att de flesta styr-keövningar inte specifikt tränar sätes-musklerna. Om en övning kräver flera muskler för att kunna utföras, är det oftast de starkaste musklerna tar över. Stela muskler, speciellt höftböjarmusk-lerna, kan motverka att sätesmusklerna kommer till användning.

Övningarna i den här artikeln stär-ker dina sätesmuskler. Gör två eller tre set med 12–15 repetitioner, två till tre gånger i veckan.

BeNlyfT Stå på höger ben med det vänstra

bakom dig, sträckt upp i luften. håll axlar och rygg raka samtidigt som du böjer dig framåt och sträcker händerna mot golvet. Återgå till utgångsläget. börja om med nästa ben.

höfThöJare Stå på en låda

eller en pall som är åtminstone två de-cimeter hög och låt det ena benet hänga fritt utanför pallen. håll axlar och höfter raka. Sänk och höj höften på det fria benets sida utan att böja knäet på det ben som står på pal-len. byt sedan sida.

aV

nik

ki

kiM

ba

LL

| F

ot

o j

US

tin

St

ee

LS

26 Mars 2011

Warmups

StjärtkontrollTestastyrkanisätesmusklerna

sTaBiliTeT På eTT BeN Ståframförenspegelmedhändernaöverhu-

vudetochhandflatornaihop.lyfthögerfotochbalan-sera.Tittaomvänsterhöftsjunkerner.Omdengördetärdetettteckenpåsvagsätesmuskulatur.Bytbenochtestadinandrasida.Nästasteg:Närdustårisammaposition,böjarmarnaåthögerochseomvänsterhöftsjunkerner.Böjsedanarmarnaåtvänsterochseomhögerhöftsjunker.Omhöfternasjunkerärdetettteck-enpåattdubehöverstärkasätesmuskulaturen.Prövaocksådethärtestetefteretthårtlöppassförattsehursätesmuskulaturenfungerarefterlöpningensbelastning.

bradåligt

BeNlyfT i Tre sTeG placera ett gummiband strax

ovanför knäna. Sära lite på fötterna och böj lätt på benen. balansera på vänster ben. 1. böj långsamt och kontrollerat höger ben framåt så att gum-mibandet tänjs. 2. böj benet utåt åt sidan. Åter-gå sedan till utgångsläget. 3. böj högerbenet bakåt och återgå till utgångsläget. byt sedan ben.

sTreTChiNG meD UTfallsTeG Stela höftböjare kan hämma sätesmus-

kulaturen. gör den här stretchingövningen efter varje löprunda: ta ett steg framåt med vänster ben och sänk knäet på det högra benet. knäet ska vara över vristen och i linje med tårna. håll positionen i 30 sekunder på varje sida.

BeNsBöJ Stå på vänster

ben. Lyft höger ben rakt ut framför dig. håll ryggen rak och vänster knä över vristen samtidigt som du böjer knäet. du kan ha armarna utsträckta för bättre balans. Lägg belast-ningen på hälen för att komma upp igen och upprepa. börja med små knäböj och gå dju-pare när du känner dig starkare.

BeNlyfT På siDaN Ligg på sidan med benen rakt ut-

sträckta. Lyft det övre benet och försök samtidigt hålla höften stadig. Se till att inte vinkla foten utåt. För att göra det lite svårare, lägg till en ankelvikt – ett band med tyngder i.

Hardubaratidmedenövningiveckan?Forskningvisarattöv-ningendärmanliggerpåsidanochlyfterbenetärdenövningsomaktiverarsätesmusklernamest.

m å b ä t t r e !1

2

3

Mars 2011 27

kOsT

vintern ställer löparen inför ett antal hinder. Kortare, kalla dagar och hala eller igensnöade vägar kan få

löpningen att frysa inne samtidigt som en mängd problem – till exempel iskalla fingrar och tår, stela och värkande leder och årstidsrelaterad nedstämdhet el-ler depression kan göra att du bara vill skippa all löpning. ”Viss mat och dryck kan hjälpa dig att undvika hälsobesvär som är typiska på vintern”, säger dietis-ten David Grotto. Pröva de här recepten så ökar dina chanser att hålla dig frisk och pigg hela vintern.

KaLLa hänDEr och föttErBrukar dina fötter vara spöklikt blåvita när du kommer hem från löprunda?

Det kan vara ett tecken på Raynauds fenomen, ett tillstånd som hämmar blodcirkulationen till dina fötter och händer och som kan försämras av kalla temperaturer. Raynauds fenomen är inte särskilt vanligt, men ingen löpare är helt immun mot förfrysningsskador i fötter och tår.

Mat soM hjälper ”aminosyran arginin hjälper blodkärlen att expandera och förbättrar blodcirkulationen”, säger grotto. arginin finns i proteinrik föda, till exempel i magert nöt- och fläskkött, kyckling, kalkon och fisk, men också i cashew- och jordnötter och mandlar, samt i korn och havre. te, kakao och mörk choklad kan också hjälpa; dessa livsmedel är rika på katekiner, tannin och

andra polyfenoler och flavonoider som ökar blodcirkulationen.

StELa, VärKanDE LEDErEn studie från Tufts University, 2007, visade att ledsmärtor orsakade av artrit (ledinflammation) ökade drastiskt var tionde grad som temperaturen sjönk. Men även löpare som inte lider av artrit kan känna av knivhuggssmärtor i stela leder under vintern.

Mat soM hjälper Omega3, som finns i fet fisk minskar ledinflammatio-ner, men också träningsvärk. Omega3 är mycket effektivt. I en studie kunde 60 procent av de studiedeltagare som hade problem med rygg- och nackvärk sluta ta värktabletter när de tog ett dag-ligt tillskott av omega 3, eller åt mycket fet fisk. Förutom omega3-tillskott re-kommenderar dietisten Barbara Lewin ett minskat intag av omega6 eftersom omega6 skapar inflammationer i krop-pen. Vi behöver visserligen omega6, men de flesta får i sig för mycket efter-som ämnet ingår i många av de hel och halvfabrikat vi äter idag.

ÅrStIDSrELatEraD VIntErDEprESSIon ELLEr nEDStäMDhEtVinterns bristande sol- och dagsljus sänker nivåerna av det naturliga ”gläd-jehormonet” serotonin i hjärnan, vilket kan framkalla nedstämdhet och i värsta fall depression.

Mat soM hjälper judith Wurthman, författaren av the Serotonin power diet, säger att små portioner 25–30 gram kol-hydrater (motsvarande cirka 120 kalorier), hjälper hjärnan att producera serotonin. ”Se till att dina mellanmål inte innehål-ler mer än 2–3 gram protein eftersom protein hämmar serotoninproduktionen. den bästa effekten får man om man äter kolhydrater på relativt tom mage; din nedstämdhet kommer att lätta inom 20 minuter. ät en skiva bröd, frukt eller hav-regrynsgröt med bär eller frukt”, säger Wurhtman.

VIntErförKyLnIngDe flesta vuxna drabbas av förkylning två till tre gånger om året. De mycket smittsamma virusen sprids mer under hösten och vintern när vi spenderar mer tid inomhus tillsammans med andra människor.

Mat soM hjälper Forskning från nebraska University visade att kyckling-

håll dig frisk!Tipspåmatochdrycksomstärkerdittimmunförsvar

vinTErFÖrkYlningett ovälkommet avbrott i löpträningen.

28 Mars 2011

Warmups

soppa har antiinflammatoriska effekter som lindrar halsinfektioner. den varma buljongen lindrar halssmärtorna, moröt-terna förser oss med betakaroten som stärker immunförsvaret och lök och vitlök innehåller antibakteriella ämnen. Stärk också ditt immunförsvar med en daglig portion yoghurt eller fil. en studie publi-cerad i british journal of Sportsmedicine 2008 avslöjade att de löpare som fick laktobaciller hade kortare sjukdomstid och mindre allvarliga halsinfektioner när de blev förkylda – än de som fick placebo.

torr hUDKall och blåsig vinterluft har ofta en låg fuktighet. Att springa i sådan luft stjäl fukt från din hud. Dessutom tillbringar vi många timmar i den torra inomhus-värmen under vintern, så det är inte konstigt att huden flagnar, ansiktet stramar, händerna skrynklas och arm-bågarna spricker.

Mat soM hjälper Forskning visar att råvaror som lax, olivolja, linfrön och valnötter hjälper till att bevara fuktighe-ten i huden. en studie publicerad i british journal of nutrition visade att fuktig-heten i huden hos de deltagare som fick linfröolja-tillskott i tre månader ökade och att huden blev betydligt mjukare. david grotto rekommenderar löpare att se till att få i sig ordentligt med vitamin a, C, e och selen. ”de är alla antioxidan-ter som stärker och läker vår hud från insidan och ut.”

tVÅ portioner: • 50gsmör•1finhackadgullök•1finhackadvitlöksklyfta•1fintskurenmorot•3½dlkycklingbuljong•150gfinhackadkycklingfilé•1tskhackadgräslök•1tskhackadfärskbasilika•1½dlmatlagningsgrädde•saltochpeppar(ellercayennepeppar)•Koktpasta,kornellermatvete Stek vitlök och lök i smöret i ungefär en mi-nut. tillsätt sedan den finskurna moroten och fortsätt steka i 2–3 min. häll buljongen och matlagningsgrädden i stekpannan och lägg ner kycklingfilén. Salta, peppra och låt allt sjuda i cirka 15 minuter. tillsätt gräslö-ken, basilikan och den kokta pastan.

Kycklingsoppa

Vinterns kraftmatöka chanserna att hålla dig frisk med de här näringsrika råvarorna.

Mejeriprodukter. de flesta mjölksor-ter, yoghurt, fil och ost innehåller d-vita-min och kalcium, två näringsämnen som samarbetar mot benskörhet och stela blodkärl. d-vitaminet främjar dessutom serotoninproduktionen.

långkok. grytor gjorda på nötkött innehåller gott om järn, som behövs för blodcellsproduktionen.

lök och vitlök. Lök och vitlök bidrar med både smak och antibakteriella äm-nen som stärker immunförsvaret mot elaka förkylningsbaciller.

Grönt te. en mugg grönt te värmer dig efter löprundan och förser dig med ämnen som motverkar hudcancer. Men överdriv inte konsumtionen. Fem koppar om dagen kan ge leverskador.

Grönkål. grönkål innehåller stora mängder k-vitamin som håller skelettet starkt och hjälper blodet att koagulera som det ska.

tonfisk på burkdenna burkmat, god i sallader och i tomatsås till pasta, är rik på d-vitamin, vilket behövs när huden inte får möjlig-het att tillverka vitaminet under den mörka årstiden.

bakad potatis. ”Vit” potatis är rik på C-vitamin, medan sötpotatis innehåller mer a-vitamin som stärker immunför-svaret.

korn. Med sitt tuggmotstånd är korn perfekt i soppor och grytor. Sädesslaget innehåller kolesterolsänkande fibrer, samt selen som minskar de skador som de fria radikalerna i kroppen orsakar.

Citrusfrukter. Förutom fibrer innehål-ler apelsiner, citroner och grapefrukt mycket C-vitamin som stärker immun-försvaret.

Mars 2011 29

kOsT

Potatis är en ofta förbisedd kolhydratskälla. Många ser po-tatis mest som något man blir tjock av, men sanningen är att

potatis innehåller mängder av livsviktiga näringsämnen och fibrer som ger energi, minskar midjemåttet, men också risken för cancer. Olika sorters potatis innehål-ler olika mängder näringsämnen och skiljer sig i smak och konsistens. Testa därför gärna olika varianter till exempel: Bintje, King Edward, mandelpotatis, Blå Kongo, Hertha, Asterix och Maria. Förvara potatisen svalt och mörkt. Släng potatis som är fläckvis grön. Det gröna pigmentet är en indikation på potatisen innehåller för höga halter av potatisens naturliga, kemiska ämne solanin, vilket kan orsaka magsmärtor, kräkningar, huvudvärk och yrsel.

Återställ GlykoGenlaGren pota-tisens snabba, men näringsrika energiin-nehåll går snabbt ut i blodet och fyller på glykogenlagren som tömts under löppas-set. en medelstor bakad potatis innehål-ler 37 gram kolhydrater, det vill säga tio procent av de flesta löpares dagliga kol-hydratsbehov.

ät Mer fiber den typ av fibrer som potatis innehåller får dina tarmar att ar-

beta och blockerar en del av tarmarnas kaloriupp-tag. det finns studier som visat att både de män och kvinnor som får i sig den större andelen fibrer från grönsaker och potatis tenderar att ha mindre kroppsfett och smalare midjor.

pÅskynda ÅterhäMtninGen potatis med rött och lilafärgat

skal, till exempel asterix, får sin färg från antioxidanter som pro-cyanidin, zeaxanthin och lutein. Skalens kraftfulla pigment motverkar cancer och ål-dersförändringar i ögonen. potatis innehåller som tidigare nämnts mängder av livsviktiga vitaminer och mineraler och hjälper i likhet med broccoli och spenat kroppen att återhäm-ta sig efter löppassen.

hjälp ditt hjärta en enda potatis förser dig med en ordentlig dos kalium

potatisrapporten

Snabbmat

och 35 procent av ditt dagliga C-vita-minbehov. Vitamin C skyddar kärlen mot det dåliga kolesterolets effekter, medan kaliumet håller blodtrycket i schack och blodcirkulationen igång.

laganäringsriktmedpotatis

15 minuTeRUGNSTEKTPOTaTIS

Skala och skär tre fasta, gula potatisar i halvor och koka dem i mikrovågsugnen i fyra minuter. Skär potatisarna i mindre bitar, pensla dem med olivolja, salt och svartpeppar. Ugnsstek potatisen i 225 graders värme i tio minuter eller tills de fått en gyllenbrun färg. Servera med en bit kött eller lax och gröna bönor.

20 minuTeRPROTEINMOSPåBaKPOTaTIS

Skär sex bakpotatisar i bitar, men behåll skalet på. Låt potatisen koka i saltat vat-ten i 15 minuter. häll av det överblivna vattnet, tillsätt två deciliter grekisk yog-hurt och mosa potatisen. blanda i en deciliter riven ost och rör om.

Blev det lite rester kvar från gårda-gens middag? här är några tips för goda och näringsrika rätter, färdiga på max 20 minuter

5 minuTeR POTaTISPlÄTTaR

gör plättar av potatismoset som blev över efter gårdagens middag. Vispa två ägg med 1,5 deciliter mjölk. tillsätt fem deciliter potatismos och en deciliter hackad persilja. Lägg en klick smör i en upphettad teflonpanna och stek plättarna gyllenbruna på varje sida.

10 minuTeR VaRMPOTaTISSallaD

Skär fyra potatisar med rött skal i kvartar och mikrovågskoka dem i fyra minuter. blanda ett par matskedar olivolja och vitvinsvinäger, örtsalt, svartpeppar och eventuellt lite dijonsenap. tillsätt selleri, färsk dill och bitar av varm, färdiggrillad kycklingfilé. blanda om.

Fo

to

Mit

Ch

Ma

nd

eL

30 Mars 2011

Warmups

asTerix en potatis med rött skal. den passar bra till kokning, bakpotatis, råstek-ning etc

BiNTJe har en något gulaktig färg, är nor-malt fast i konsistensen efter kokning. bra att koka, steka, strimla, skiva och tärna.

herTha potatis med ljusgul färg och fast konsistens. passar bra till kokning, gratänger och sallader.

kiNG eDWarD gulvit potatis med mjölig konsistens. Skalet kan ha rödaktiga fläckar.

BakPOTaTis den höga mäng-den stärkelse får skinnet att se-parera från po-tatisköttet, vilket skapar den fluffiga strukturen när den ugnsbakas.

POTaTis meD röTT skalMindre stärkelse ger potatisen en fast men krämig konsistens som är perfekt i potatis-sallad.

GUl, fasT POTaTisden kanske mest mångsidiga po-tatisen. Med en smörig smak och perfekt färg går den att använda oavsett rätt.

lila POTaTisMed sin härliga färg och något sötare smak är blå kongo under-bart god att ugns-steka.

Särskilt lämplig till mos, pressad potatis, bakpotatis och ugnsrätter.

maNDelPOTaTis avlånga potatisar med kraftigt gul färg och mjölig konsis-tens (mandelpotatis från norrland är fast i konsistensen). bör kokas med skalet kvar eftersom den annars lätt kokar sönder.

maria gul och fast potatis. bra att koka, steka, strimla, tärna och skiva.

plocka en potatis Bästa potatisarna för goda middagarrätt knöl för rätt tillfälle

maTilDa Ljusgul och något mjölig. pas-sar bra till mos och pressad potatis.

saVa Sava är en ny fastkokande potatis-sort. Färgen är starkt gul. den passar bra till t.ex. janssons frestelse, potatissallad och pommes frites.

Ukama är ljusgul i färgen och fast i kon-sistensen. passar bra till rätter där potati-sen ska skivas, tärnas eller strimlas.

www.craft.se

hetare prestation

run elite thermal top och tightselite thermal top och tights är perfekta löparpartners på kalla vinterrundor. Plaggen är tillverkade av ett

högfunktionellt, elastiskt material med borstad insida som värmer och ger mycket bra fukttransport i låga

temperaturer. Det elastiska materialet ger optimal pull-back, vilket sparar energi och optimerar prestationen.

SKÄRLINJERNAS

PLACERING OPTIMERAR

ERGONOMIN

MESH-PANELER FÖR

OPTIMAL VENTILATION

BORSTAD INSIDA

För optimal värme

MESH-PANELER

Ger optimal ventilation och värmereglering

2-VÄGS STRETCH

Ger optimal rörelsefrihet

kOsT Warmups

Världens godaste macka som tar fem minuter att göra. köper du dessutom stora runda knäckebrödskakor kan du göra mackan extra stor!

äggmackan

På meD allT på mackan och avnjut den till ett glas färsk-pressad juice. Satsa på god och smakrik ost och skinka. Avokadon ska vara mjuk, på gränsen till övermogen. Den här mackan har räddat oss många gånger då vi känt oss energilåga.

DU BehöVer:• knäckebröd• ägg• avokado

•

• Ost• skinka• Jordnötsmör

Fo

to

LU

Ca

Ma

ra

| r

eC

ep

t j

oj

je

ka

rL

SS

on

32 Mars 2011

Warmups

Springa, gymma, spinna, jobba, bygga…

MittVal SPORT är ett vitamin- och mineraltillskott speciellt framtaget för dig som tränar. Ett bra komplement till en varierad kost.

Finns på apotek.

Konsumentkontakt 020-35 05 05Brandreality

– Multivitamin- och mineraltillskott, finns i nio varianter anpassade till kön, ålder och livsstil. mittval.se

åTerkOmsTeNAv pasi salonen – mellan kropp & knopp

pasi salonenföreläsare, personlig coach och triathlet.blogg: runnersworld.se

Det var bestämt sedan tidigare. Lördag, off-season. En helt perfekt dag för skidåkning. Jag hade tidigare i veckan kontrol-

lerat att förra årets tejp under skidorna fortfarande gav ett sådant fäste att åk-ningen skulle bli en njutning, om glidet fanns dock ett och annat att säga...

En vinter lik den förra gjorde att el-ljusspårets 2,5-kilometersslinga förläng-des till tio kilometer och de två paral-lella spåren utgjorde en vacker syn i

pS. I love you!leende spred sig över mina läppar när jag någon kilometer senare såg ett ännu större och vackrare hjärta med samma bokstav ristad inuti. Mycket kärlek! Nu var det inget som kunde stoppa mig!

Som uppfylld av en inre eld gav jag mig ut på ytterligare ett varv och nu hit-tade jag hjärtan med jämna mellanrum, som jag inte sett tidigare. Hon kanske fortfarande är ute i spåret, tänkte jag och det gav ännu mer energi. Nu forsade jag fram som en furie i spåret. Bilder i mitt

solskenet över mossarna. En riktig vinter igen, precis som förr.

De försTa kilOmeTrarNa gick åt till att heja på folk som jag passerade och tankarna fick virvla fritt. Allt eftersom blev kroppen mer uppvärmd och hjär-nan fokuserad på ett bra dagsverke. Jag drog ner farten en aning efter en rejäl stigning och min blick fastnade strax till höger om spåret. Ett stort hjärta, ritat med en skidstav och innehållandes bokstaven P syntes i snön.

Eftersom min älskling inte är någon större vän av vintersport undrade jag vilken beundrare som varit före mig ute i spåret. Att få en sådan kärlekssymbol just när jag var som tröttast gav mig massor av ny energi och jag märkte hur jag med lätthet började åka fortare. Ett

inre började flimra och helt plötsligt var jag i täten på Vasaloppet. Jämte mig stakade Oskar Svärd; han började se be-svärad ut av min kraftfulla och vägvin-nande fart. Hungrande efter mer började jag leta fler tecken från min beundrare.

aTT VälJa aTT tolka allt till något positivt ger energi som gör mig glad.

Jag kan till exempel sitta i bilen med bästa låten i radion och tralla då jag hör ett rejält tutande bakom mig. Eftersom min företagslogga sitter baktill på bilen tänker jag direkt att det är någon som vill heja, någon som känner mig. Jag kan i samma situation välja det mot-satta, att undra vad jag gjort för fel, om jag irriterar någon med att köra för sakta eller om det är polisen som vill att jag ska svänga av. Jag kan försiktigt kika

”ett leende spred sig över mina läp-par när jag någon kilometer senare såg ett ännu stör-re och vackrare hjärta med sam-ma bokstav ristad inuti. mycket kär-lek! nu var det inget som kunde stoppa mig!”

efter om någon tittar på mig. Om det är en tjej kan jag tänka: Varför glor hon? Vad är det för fel på mig? Le, men sedan undra om jag hade spenat mellan tän-derna. Alternativet kan vara att tänka att hon kanske tycker att jag är snygg, ser rätt vältränad och ung ut för min ålder. Med sådana tankar blir humöret på topp under resten av dagen.

ValeT är VårT eget. Ingen av tan-kegångarna behöver nödvändigtvis överensstämma med sanningen, men skillnaden på att tänka positivt och att tänka negativt blir så otroligt tydlig inuti. Och det är den skillnaden som gör skillnad.

efTer TVå VarV och lite varm mjölk-choklad var jag så exalterad över min hemliga beundrare att jag helt sonika kastade mig ut på ett tredje varv.

Jag skrattade gott vid den skarpa hö-gerböjen, som jag lite tröttare i kroppen tog lite försiktigare. Där fanns ytterligare ett hjärta. I hjärtat stod det – Patrik!

34 Mars 2011

runnersstore.seVasagatan 16. 111 20 Stockholm. Tel 08 22 25 50

Baltzarsgatan 31. 211 36 Malmö. Tel 040 12 96 70

Kullagatan 52. 252 20 Helsingborg. Tel 042 14 60 50

Östra Boulev. 34, 291 31 Kristianstad. Tel 044 10 28 75

Norrgatan 15, 352 31 Växjö. Tel 0470 212 50

Garanterat tullfrittDet finns bara ett sätt att snabbt, billigt och säkert ta sig in till City.

Rog

eR R

ich

teR R

ekla

m

Foto

: Luc

a M

ara

80280 Runners_tullfritt.indd 1 11-02-04 11.23.00

runnersstore.seVasagatan 16. 111 20 Stockholm. Tel 08 22 25 50

Baltzarsgatan 31. 211 36 Malmö. Tel 040 12 96 70

Kullagatan 52. 252 20 Helsingborg. Tel 042 14 60 50

Östra Boulev. 34, 291 31 Kristianstad. Tel 044 10 28 75

Norrgatan 15, 352 31 Växjö. Tel 0470 212 50

Garanterat tullfrittDet finns bara ett sätt att snabbt, billigt och säkert ta sig in till City.

Rog

eR R

ich

teR R

ekla

m

Foto

: Luc

a M

ara

80280 Runners_tullfritt.indd 1 11-02-04 11.23.00

TrÄnarDu rÄTT

AV c h r i s t e r W e r n h u lt

Hu

r varierar du din träning? | är din träning progressiv?

Trän

ar du kontinuerligt? | Tränar du tidseffektivt?

Trän

ar du bort dina svagheter?

Hu

r specif kt tränar d

u?

38 Mars 2011

AV c h r i s t e r W e r n h u lt

1. Tränar du kontinuerligt?Den enskilt viktigaste faktorn för effektiv träning är att den sker regelbundet och utan ”några hack i skivan”. Om

du tittar tillbaka på din träning sedan årsskiftet och kan kon-statera att du emellanåt missat en del träningspass – eller att du gjort längre eller kortare uppehåll – är det viktigt att finna de bakomliggande orsakerna.

Ofta har vi i säsongens inledning en tendens att spänna bågen väl hårt. En viss ”jäklar anamma-inställning är naturligtvis bra, men om vi tränar för hårt under de inledande träningspassen får vi snart problem med att hålla motivationen vid liv eftersom träningen blir mer slitsam än motiverande.

Om du hamnat i en mental uppförsbacke gör du klokt i att helt revidera din träningsplan och börja om med en mer rea-listisk ambitionsnivå. Minska då inte antalet träningspass per vecka utan dra ner på omfattningen och eventuellt på tempot i de enskilda träningspassen.

Om de missade träningspassen beror mer på tidspressen i en fullspäckad vardag finns det fortfarande möjligheter att med smärre justeringar hålla fast vid din ursprungliga träningsplan. De dagar du har ont om tid eller känner att det är extra motigt att snöra på sig löpskorna, tänk så här: Lite träning är bättre än ingen träning alls.

Acceptera att du inte alltid behöver – eller ens bör – genomföra just det träningspass som träningsplanen anger. Fokusera främst på att träna regelbundet och ha alltid alternativa träningspass i bakfickan, ifall du inte kan genomföra din planerade träning. Det kan ibland betyda att du byter ut löpningen mot någon annan lämplig träningsform.

2. är din träning progressiv?Så här långt in på säsongen ska du fortfarande känna att det finns ordentligt utrymme för att ytterligare trappa upp

din träning. Framgångsrik löpträning handlar i mångt och mycket om långsiktighet och tålamod. Försök därför att ha is i magen och hela tiden sträva efter en kontrollerad ökning av träningsbelastningen.

En bra tumregel säger att man inte bör öka träningsvolymen med mer än cirka tio procent från vecka till vecka. Undantag från den rekommendationen kan man kanske tillåta sig, om man någon vecka har mer tid för återhämtning. Det kan exempelvis handla om ett träningsläger eller helt enkelt mer ledighet från jobbet.

3. Hur specifkt tränar du?Under årets två första månader går träningen främst ut på att bygga upp en allmän uthållighetsförmåga genom att

successivt vänja sig vid att löpa under allt längre tid. Nu är det dock hög tid att börja tänka på och förbereda sig för mer spe-cifika säsongsmål.

Det är viktigt att din träningsplan innehåller en övergångs-period där du efter hand genomför en del träningspass som i ökande grad simulerar den tävlingssituation som du förbereder dig för. Oavsett vilken tävlingsdistans du vill lyckas i måste du vänja kroppen att hålla ditt planerade tävlingstempo.

Det är minst sagt naivt att tro att man kan löpa snabbare i en tävlingssituation än vad man är van vid och klarar av på trä-ning. Du kan omöjligt prestera ett bra resultat genom att enbart ”tugga på” i måttlig distansfart under alla dina träningspass. Det krävs helt enklet att du då och då lämnar den relativt behagliga distansfarten och vänjer dig vid den smärta som det innebär att springa fort.

Tricket är att öka farten successivt och i små portioner under träningspassen. Det första steget kan vara att lägga in några korta stegringslopp på 10–15 sekunder i slutet av några av dina ordinarie distanspass. Därefter byter du vissa distanspass mot fartlek (spontana fartökningar av varierande längd och inten-sitet) innan du lägger in mer strukturerade tempopass någon gång varje vecka.

Detaljutformningen av dina tävlingsförberedande tränings-pass kan egentligen varieras i det oändliga och det finns faktiskt ingen magisk formel. Det enda viktiga är att du löptränat en del i ditt planerade tävlingstempo innan du ställer dig på startlinjen. Ju mer tävlingslika träningspass du genomfört, desto större är san-nolikheten att du lyckas med din målsättning på tävlingsdagen.

4. Hur varierar du din träning?Löpning är till sin karaktär en repetitiv aktivitet, vilket har både en fördel och en nackdel. Det ständigt upprepade rörel-

semönstret gör att man relativt lätt kan hitta en rytm som redan efter några minuters löpning närmast upplevs som meditativ, även om den fysiska ansträngningen är högst påtaglig. Genom att löprörelserna i sig inte kräver något tankearbete kan hjärnan istället ägna sig åt helt andra aktiviteter. Många löpare vittnar om att löpningen ökar deras kreativitet och problemlösande förmåga.

Nackdelen med löprörelsens ständiga upprepande är att vissa

Några veckor in på det nya året är du förhoppningsvis ordentligt igång med årets träningsupplägg. Det är nu dags att göra en första avstämning för att se hur bra din träningsplan stämmer med verk-

ligheten och vad du kan spetsa till ännu bättre. Checklistan nedan hjälper dig att få en objektiv utvärdering och se vad som eventuellt måste justeras.

Hu

r varierar du din träning? | är din träning progressiv?

Trän

ar du kontinuerligt? | Tränar du tidseffektivt?

Trän

ar du bort dina svagheter?

Mars 2011 39

upplever löpningen som monoton. För att träningen ska kännas stimulerande och för att vi ska undvika att bli uttråkade måste vi försöka variera våra träningspass: sträcka, tempo, tidpunkt, kupering, underlag och inte minst omgivningen. Gå tillbaka i din träningsdagbok för årets första veckor och räkna ut hur många gånger du genomfört exakt samma träningspass. Även om många känner en trygghet i att löpa samma invanda run-dor och då ha stenkoll på löptempo, kilometerpasseringar och totaltid, blir träningen garanterat roligare om man vidgar sina vyer och försöker hitta nya träningsstråk.

Är du kontrollfreak kan du med dagens sofistikerade hjälp-medel ändå hålla koll på såväl avverkad sträcka, löptempo och totaltid. Dessutom kan man ibland behöva lägga alla mätvariabler åt sidan och enbart låta den spontana känslan styra löpningen.

5. Tränar du bort dina svagheter?Vi har alla en tendens att vilja syssla mest med det som vi behärskar enklast och bäst. Den uthållige löparen vill där-

för helst köra långpass men undviker gärna tempopassen, den stele och orörlige tycker töjningsövningar är tråkiga och den okoordinerade skyr löpskolningsövningar.

Ska vi få fullt utbyte av vår löpning kan vi emellertid inte sticka huvudet i sanden. Vi måste tvärtom arbeta aktivt med det som vi är mindre bra på. Framförallt handlar det om att för-bättra egenskaper och stärka de delar av kroppen som är svaga och därmed disponibla för skador.

Om inte denna typ av träning redan ingår i din träningsplan är det hög tid att åtgärda detta. Du behöver inte planerera in särskilda styrke-, rörlighets- eller koordinationspass utan kan med fördel lägga in denna typ av träning som en del av inled-ningen eller avslutningen på vissa löpträningsspass. Du kan till exempel träna löpskolning som en del av uppvärmningen, köra ett individuellt utformat styrketräningsprogram efter distanpas-sen, stretcha extra noga efter nedjoggningen vid två tillfällen per vecka, och/eller simma efter löprundan vid ett tillfälle per vecka.

6. Tränar du tidseffektivt?Känner du hela tiden en stress och oro över hur du ska få in dina träningspass i en fullspäckad vardag? Se över

ditt veckoschema och fundera på om du kan flytta om vissa träningspass. Pröva att ibland träna på lunchtid eller tidigt på morgonen. Kanske kan du löpa till eller från jobbet vissa dagar?

Vårt moderna samhälle ställer hela tiden höga krav på att vi ska vara tillgängliga, uppkopplade och beredda till snabba åtgärder och beslut. Löpningen kan bli en bra motvikt, ge till-fällen då vi själva styr över vår tid. Det fordrar emellertid att vi har en bra tidplan för var och när vi ska träna.

Att löpträna på ett effektivt sätt kan liknas vid ett enda gigan-tiskt pussel, där man ständigt måste pröva sig fram till hur olika bitar kan sammanfogas. Precis som vid vanligt pusslande är den stora tillfredsställelsen att se hur ett mönster träder fram och att allt börja stämma.

40 Mars 2011

Spring snabbare

www.springsnabbare.se

Få ett effektivt löpsteg nu!

Lär dig springa snabbare och orka längre utan att göra av med mer energi!

"En timme med Spring snabbaregav mer än en veckas träningsläger i Portugal"Per J Andersson, kursdeltagare

Spring snabbare erbjuder kurser i effektiv löpteknikför alla nivåer, från elit till motionär.

Oplev hele Danmarks

Søndag den 22. maj 2011

Sportsudstilling, fartholderemellemtid for hver 5. km, live tracking,sms-service, Nike løbe t-shirt, medalje, og masser af stemning.Besøg www.copenhagenmarathon.dk

Arrangeret af Sparta

www.startfitness.co.uk

Europas Ledande Running Specialist

5% rabatt på ditt nästa inköp

Kod: UTOMHUS

löper ut 31 Marsch 2011

T ILLBEHÖR • KLÄDER • SKOR

Stöd £49.95£79.99

G18289

Adidas Supernova Sequence 2

Neutral

G14293

Adidas Supernova Glide

Neutral £49.95£99.99

G15006

Adidas AdiStar Ride 2

Spår

G18699

Adidas Kanadia Trail 2

Spår £34.99£49.99

G14192

Adidas Kanadia Trail 2

Spår £49.99£84.99

G13986

Adidas Kanadia Trail 3 Goretex

Stöd £49.99£84.99

08KN966 49

Mizuno Wave Alchemy 9

Neutral £49.95£79.99

08KN002 60

Mizuno Wave Rider 13

Fler erbjudanden på:www.startfitness.co.uk

Orca Fleece

Orca Thermal Base Layer LS Top

£12.99£30.99

UK0U5042BK

0F5509DSWH UK0M5011DSWH

Unisex £14.99£35.00

Neutral

T045N 0199

Asics Gel Nimbus 12

Stöd £44.99£74.99

T065N 0136

Asics Gel 1150

Neutral

T0A1N 0193

Asics Gel Cumulus 12

£69.95£104.99

£57.95£84.99

£49.95£79.99

£29.99£49.99

MMCushSock

More Mile London Running Sock

£3.99

NY066

More Mile New Yorker Cushion SockSpecialerbjudandeKöp alla 8 More

Mile London & New Yorker

strumpor för £20

£3.99

Stöd £49.95£99.99

G15040

Adidas AdiStar Salvation 2

Neutral £49.95£99.99

G04985

Adidas AdiStar Ride 2

Runner's World Sweden February 2011.indd 1 24/01/2011 11:52

Janne holméns träningsprogram inför

A V J A n n e h O l m é n

sTockHolM MaraTHon

Det första programmet i det föregående numret av Runner’s World var ett förberedande program som avslutades med

ett testlopp. Ditt resultat i testloppet avgör vilket av träningsprogrammen du nu ska följa. Löpte du testloppet på 39 minuter så bör du följa 2.45-program-met, förutsatt att du löpte i goda förhål-landen och på en platt bana. Löpte du utomhus i tjocka kläder på snöiga vä-gar gick det förmodligen någon minut långsammare. Var det blåsigt och banan dessutom rejält kuperad kan det addera ytterligare någon minut till sluttiden. En testtid på 41 minuter under sådana förhållanden är alltså fullt jämförbar med en testid på 39 minuter på inom-husbana eller löpband.

del 2 av 5

iLL

US

tr

at

ion

iS

to

Ck

ph

ot

o

kilometer löper istället 20–30 procent kortare än de angivna distanserna i pro-grammet under slutet av februari, och sedan 10–20 procent kortare under för-sta halvan av mars. Från och med test-loppet den 17:e mars löper du de i pro-grammet angivna distanserna fullt ut.

Du som löpte testloppet på bana eller löpband, men planerar att genomföra den större delen av träningen utom-hus i februari bör räkna med att du förmodligen kommer att löpa passen något långsammare än vad som står i programmet.

Man bör över huvud taget ta de an-givna tiderna under februari och mars med en nypa salt. Försök inte tvinga dig att löpa i ett tempo som du inte kan hålla under hela träningspasset.

svenskarna är ett löpande folk. Trots plats för drygt 20 000 deltagare var stockholm marathon fulltecknat redan den 19:e november. men misströsta inte. Vårt avlånga land har många härliga och besvärliga maratonlopp att välja på. Janne holméns träningsprogram passar givetvis alla som som ska springa en mara under försommaren, oavsett stad.

Det första föreberedande programmet var indelat i alternativen ”Motionärer”, ”Ringrostiga” respektive ”Nybörjare”. Om du följde programmen ”Nybörjare” eller ”Ringrostig” inför testloppet den 15:e februari och därför löpte ett testlopp på sex eller åtta kilometer så använder du ditt tempo från testloppet för att räkna ut vil-ket program du ska följa från och med nu.

Löpte du åtta kilometer på 31.12 så motsvarar detta en kilometerfart på 3.54. Det ger tiden 39 minuter på tio kilometer, vilket innebär att du bör följa 2.45-pro-grammet. Under slutet av februari bör du emellertid minska längden på alla trä-ningspass med 15–20 procent. Från och med början av mars kan du löpa distan-serna som anges i programmet.

Du som löpte ett testlopp på sex

Mars 2011 43

sluttid > 2.45 3.15 3.45

Datum Tempokvot Distans Tid fart Distans Tid fart Distans Tid fart

Tor18/2 1.15 16 km 1 h 12 min 4.30 16 km 1 h 25 min 5.19 16 km 1 h 38 min 6.08

Fre19/2

lör20/2

Sön21/2 1.05 12 km 49 min 4.05 12 km 58 min 4.50 12 km 67 min 5.35

Mån22/2

Tis23/2 1.03 10 km 40 min 4.00 10 km 47.30 min 4.45 10 km 55 min 5.30

1.0 alternativ: 5 x 2 km, 2 min vila 3.54 alternativ: 5 x 2 km, 2 min vila 4.37 alternativ: 5 x 2 km, 2 min vila 5.20

Ons24/2

Tor25/2 1.03 16 km Sista 6 km 4.00-tempo 16 km Sista 6 km 4.45-tempo 16 km Sista 6 km 5.30-tempo

Fre26/2

lör27/2

Sön28/2 1.03 12 km 48 min 4.00 12 km 57 min 4.45 12 km 66 min 5.30


Mån1/3

Tis2/3 1.08 10 km 42 min 4.12 10 km 49.30 min 4.57 10 km 57 min 5.42

Ons3/3


Fre5/3

lör6/3

Sön7/3 1.08 10 km 42 min 4.12 10 km 49.30 min 4.57 10 km 57 min 5.42

Mån8/3

Tis9/3 1.03 8 km 32 min 4.00 8 km 38.45 min 4.45 8 km 45.30 min 5.30

Ons10/3


1.0 alternativ: Sista 8 km 3 x 2 km maratonfart, återhämtning 1 km lätt löpning

Fre12/3

lör13/3

Sön14/3 1.03 10 km 40 min 4.00 10 km 47.30 min 4.45 10 km 55 min 5.30

Mån15/3

Tis16/3

Ons17/3 1.0 20 km 1 h 18 min Full fart 20 km 1 h 32.20 min Full fart 20 km 1 h 46.40 min Full fart

pr

og

ra

M F

Ör

2.4

5,

3.1

5,

3.4

5

TräNiNGsPrOGrammeT Går UT på att du ska öva på att under ett helt ma-ratonlopp hålla samma kilometertempo som du håller i dina testlopp. En snabb förbättring är lättare att uppnå för den som har en begränsad träningsbak-grund medan den som tränat bra i flera år och presterade på topp i testloppet knappast kan förvänta sig en lika om-fattande prestationsutveckling under tiden fram till maratonloppet. Oavsett vilken löpform du hade när du påbör-jade maratonprogrammet är det viktigt att du hela tiden är uppmärksam på din prestationsutveckling och byter till ett

lättare alternativt tuffare program om du märker att det behövs.

DeN 17:e mars är det dags för nästa test, i vilket du ska försöka löpa 20 kilo-meter i din planerade maratonfart. Ditt testresultat ger dig också en god indika-tion på om du följer rätt träningspro-gram eller behöver byta.

I kolumnen till vänster finns ett tal, ”tempokvot”, angivet. Med hjälp av detta kan du skapa ditt eget skräddar-sydda träningsprogram. Om du multip-licerar ”tempokvoten” med din fart på testloppet – alltså din maratonfart – så

får du det tempo du ska hålla. Om du till exempel i det första testloppet löpte 10 kilometer på 42 minuter så innebär det ett tempo på 4.12 minuter eller 252 sekunder per kilometer. Den 18:e fe-bruari är tempokvoten 1.15. Då ska du alltså löpa 16 kilometer i ett tempo av 1.15 x 252 sekunder per kilometer, vil-ket blir 290 sekunder eller 4.50 minuter per kilometer.

Även de dagar då jag anger tempo endast för den sista delen av passet gäl-ler givetvis din egen uträknade kilome-terfart. Den första delen av passet löper du lätt och avslappnat.

Janne HolMéns träningsprograM för stockHolM MaratHon

44 Mars 2011

sluttid > 4.15 4.45 5.15

Datum Tempokvot Distans Tid fart Distans Tid fart Distans Tid fart

Tor18/2 1.15 12 km 1 h 24 min 7.00 12 km 1 h 33 min 7.45 12 km 1 h 43 min 8.35

Fre19/2

lör20/2

Sön21/2 1.05 12 km 1 h 16 min 6.20 12 km 1 h 25 min 7.05 12 km 1 h 34 min 7.50

Mån22/2

Tis23/2 1.03 10 km 1 h 2.30 min 6.15 10 km 1 h 10 min 7.00 10 km 1 h 17.30 min 7.45


Ons24/2


Fre26/2

lör27/2

Sön28/2 1.03 12 km 1 h 15 min 6.15 12 km 1 h 24 min 7.00 12 km 1 h 29 min 7.45


Mån1/3

Tis2/3 1.08 10 km 64 min 6.27 10 km 1 h 12 min 7.12 10 km 1 h 19 min 7.57

Ons3/3

Tor4/3 1.03 16 km Sista 4km 6.15-tempo 16 km Sista 4 km 7.00-tempo 16 km Sista 4 km 7.45-tempo

Fre5/3

lör6/3

Sön7/3 1.08 10 km 64.30 min 6.27 10 km 1 h 12 min 7.12 10 km 1 h 9 min 7.57

Mån8/3

Tis9/3 1.03 8 km 52 min 6.15 8 km 59 min 7.00 8 km 66 min 7.45

Ons10/3


1.0 alternativ: Sista 8 km 3 x 2 km maratonfart, återhämtning 1 km lätt löpning

Fre12/3

lör13/3

Sön14/3 1.03 10 km 62.30 min 6.15 10 km 1 h 10 min 7.00 10 km 1 h 17 min 7.45

Mån15/3

Tis16/3

Ons17/3 1.0 20 km 2 h 1 min 20 km 2 h 15.20 min 20 km 2 h 29.40 min

pr

og

ra

M F

Ör

4.1

5,

4.4

5,

5.1

5

DeT Gäller OCkså att anpassa sig efter väder- och väglag. Jag har angett alternativ för några av de hårdaste trä-ningspassen. Alla träningspass kan lö-pas som distanspass, men den som vill kan istället dela upp passen i interval-ler. Det passar särskilt bra för den som löper inomhus eller på löpband. Löper du utomhus på dåligt väglag, men har en väl sandad eller bar vägstump på 500 meter i närheten så kan du göra veckans hårdaste pass där.

Den 23:e februari kan man till ex-empel välja att löpa 20 stycken 500-me-tersintervaller något snabbare än ma-

ratonfart med 30 sekunder vila mellan intervallerna. Är vägstumpen istället 300 eller 700 meter lång gör man lika-dant, men anpassar antalet intervaller så att den totala distansen blir cirka 10 kilometer.

Om väglaget tillåter kan du någon gång i veckan löpa 5x100 meter mot slu-tet av ett träningspass. Alla träningspass bör löpas försiktigt i början och hårdare mot slutet. Före testlopp och intervaller bör man värma upp med till exempel fem minuter lätt jogg.

Lycka till med träningen! Janne Holmén

JaNNe hOlméN Janne,somkommerfrånåland,harprecisav-slutatsinelitsatsningpålöpningen.Hansfram-gångarärmångabådepå5000meteroch10000meter,mendestörstameriternaärhansmaratonlopp.Jannespersonligarekordpåmaranär2.10.46och2002spranghantillsigenguldmedaljvidEuropa-mästerskapeniMünchen.

Janne HolMéns träningsprograM för stockHolM MaratHon

Mars 2011 45

vi ses i en hotellfoajé i Malmö.

Daniel ser så där spänstig och pigg ut som extremt vältränade män-niskor gör när han slår sig ner i en av hotellets fåtöljer. Faktum är att han alltid varit en väldigt frisk människa utan krämpor och med få sjukdagar – tills för tre år sedan.

– Det började med att jag tappade smaken och blev fruktansvärt yr,

berättar han. Till slut var jag så dålig att jag tvungen att åka till sjukhuset.

På sjukhuset fick Daniel en remiss till öron-näsa-halskliniken och en karusell av provtagningar och röntgen tog vid. Under tiden blev han bara sämre och sämre.

– Jag fick känselbortfall, ögonen hann liksom inte med i mina rörelser och jag var så otroligt trött, nästan som om jag var konstant bakis, säger han med ett litet skratt.

för bara tre år sedan ingick ordet ”löpning” knappt i Daniel ermans ordförråd. än mindre ”kilometer-tider”, ”intervaller”, ”långpass” eller ”funktionskläder”. men ödet ville annorlunda. Daniel fann löp-ningen när han blev obotligt sjuk.

Daniel blev inlagd på en neurologavdelning, åkte ut och in på sjukhuset – tre gånger på bara två veckor.

– Det var tufft. Jag visste ju inte vad det var för fel och det gjorde mig jätterädd.

Läkarna fann ingen orsak till symptomen, men Daniel blev allt sämre. Till slut fann de ”något besläktat med MS” på magnet-röntgen.

– Under tre dagar fick jag en hästdos av kortison och plötsligt fick jag smaken tillbaka. Till och med sjukhusmaten smakade fantastiskt, utbrister han.

Kortisondosen skulle ge full effekt under tre månader och Daniel fick lämna sjukhuset, men helt bra mådde han inte. Eftersom han fått en liten förvarning om att det kunde vara MS han drabbats av så läste han allt om sjukdomen som han kom över under den två veckor långa sjukskrivningen.

– Läsningen var allt annat än munter eftersom det mesta handlade om allt elände som MS kan medföra. En vecka senare när jag var ute och gick med vår hund Sako, fick jag diagnosen – per telefon.

måNGa TrOr aTT MS (multipel skleros), är en muskelsjukdom, men i själva verket är det en neurologisk sjukdom. Av någon okänd anledning angriper kroppens immunförsvar sina egna celler i det centrala nervsystemet, alltså i hjärnan och rygg-märgen, så att det uppstår små inflammationer, skador och ärr. Multipel skleros betyder ”många ärr”.

Skadorna sker i myelinet, en fettrik substans som bildar ett slags elektriskt isolerande lager runt nervtrådarna, ungefär som ett elektriskt isolerande hölje som påskyndar överföringen av nervimpulser till och från olika delar av nervsystemet.

kAmpen mot ms

DAniel ermAn fAnn löpningen när livet vAr som mörkAst

A V i n g m A r i e n i l s s O n

Fo

to

pr

iVa

t

46 Mars 2011

Ingen vet varför man får MS men forskarna tror att en kombi-nation av genetiska faktorer och miljö kan spela roll. Sjukdomen är kronisk och något botemedel finns ännu inte.

– Jag kände mig enormt ensam den första tiden. Jag fick själv söka kontakt med en kurator som inte kunde någonting, visade det sig.

Han suckar lite uppgivet, tar en klunk av kaffet som han försett sig med och berättar vidare.

– Det var först ett år senare som jag fick ett erbjudande om

Symptomen varierar beroende på var i det centrala nervsys-temet skadorna uppkommer och hur kraftig inflammationen är. För varje gång myelinet attackeras av immunförsvaret så blir det svagare för att till slut förstöras helt. ”Attackerna” kallas skov och kan slå till när som helst och i olika grad.

– Ett skov kan gå tillbaka, men det efterlämnar nästan alltid restsymptom. Jag brukar jämföra det med en sprattelgubbe, säger Daniel. Klipper man av en tråd, det vill säga en nervs myelin-skida, så består skadan för evigt.

Detkankännasmörkt,dystertoch

tröstlöst,menmittialltkanjagfåenkickavattjagmårsåotroligtbra.Ochjagärpiggareochgladarenu.Detsägertillochmedminfrusofie.”

”

lÖParkoMPis.daniels hund sako gillar att springa.

Mars 2011 47

att gå en kurs om hur det är att leva med MS och det var av läkemedelsbolaget som tillverkar min medicin. Samtidigt vill jag säga att det var väldigt bra att jag fick en diagnos och att jag fick påbörja medicinering så snabbt, för direkt efter att jag fått min diagnos började jag med bromsmedicinen, vilket innebär att jag tar sprutor varannan dag.

Injektionerna innehåller ett ämne som kallas interferon, som både bromsar och förhindrar skov. Men det är inte säkert att interferonet fungerar och biverkningarna är svåra och många. Dessutom kan man bli resistent mot medicinen, vilket innebär att den upphör att fungera.

För Daniel har interferonet fungerat över förväntan, men de senaste proverna visade att han har börjat bilda antikroppar mot medicinen, vilket är ett oroväckande resultat eftersom det innebär att medicinen inte längre hjälper.

– Jag måste hela tiden gå på olika kontroller och jag vet aldrig hur min nästa dag kommer att bli, förklarar han. Den dag jag

inte kan ta medicinen längre kommer jag att sluta och troligt-vis inte börja på någon ny. Den medicinen jag tar, liksom de andra som finns, är bra men de är rena rävgiftet.

Mest hoppas han på att det kommer en ny, mildare medicin som inte ger de svåra biverkningar som de nuvarande medici-nerna gör.

– Faktum är att vissa mediciner kan göra så att man blir sjuk och till och med dör, så visst har jag lekt med tanken på att skippa sprutorna och se vad som händer.

i sTälleT för att ge upp och låta sjukdomen styra livet valde Daniel att knyta näven och kämpa mot den.

– Redan under sjukskrivningsveckorna kände jag att jag ville komma igång. På kort tid hade jag tappat så otroligt mycket ork och jag var så fruktansvärt svag. För mig blev det en aha-upplevelse, utbrister han. Jag ville komma ifrån sjukhuset så fort det bara var möjligt och jag ville göra allt för att inte komma tillbaka

kampen moT ms

48 Mars 2011

dit igen. Eller i alla fall vara säker på att jag var stark nog att ta mig därifrån när det var dags för nästa besök.

För det var så han tänkte och räknade med att det skulle bli, det vill säga att han skulle tvingas åka in och ut på sjukhuset ett par gånger varje år. Få skov och bli sämre. Så för att bli stark började han styrketräna hårt och tufft flera gånger i veckan, tvärtemot de gamla rönen att ta det lugnt och trots att de första veckorna med medicinen gav honom svår frossa.

– Jag tränade de dagar jag inte tog sprutan. Egentligen tycker jag det var värre att börja ta medicinen än att få själva diag-nosen. Jag blev aldrig knäckt av att veta. Det tände snarare en gnista hos mig.

aV sJUkVårDeN har Daniel fått ytterst lite hjälp. Tvärtom har han slussats hit och dit, bland annat på grund av nedskär-ningar. Periodvis har han träffat andra med samma diagnos, vilket han tyckt varit väldigt bra, och han har många kontakter via bloggar och forum på webben.

– Faktum är att de sociala kontakterna har varit mycket vik-tigare och bättre än själva sjukvården för de flesta inom vården kan i princip ingenting om MS. Det enda konkreta jag har blivit erbjuden är sjukgymnastik i form av vattenjympa.

Daniel är hård i sina uttalanden, men han vet vad han talar om. Under oräkneliga timmar har han läst spaltkilometrar av forskning, information och studier. Allt han kan om MS har han lärt sig genom att läsa, genom sina egna erfarenheter och av andra i samma situation.

– Jag läste bland annat boken Climbing Higher av den ame-rikanske progamledaren Montel Williams, som själv har MS. Han menar att det är bra att träna hårt. Det tyckte jag lät mycket bättre än de gamla rönen som säger att man ska ta det försik-tigt. Så jag som aldrig ens varit på ett gym gick till ett, fick en instruktion på hur maskinerna fungerar och sen körde jag.

Till en början fick Daniel tillbaka en del av symptomen. – Jag blev yr, men eftersom jag läst att det inte var farligt

utan kan komma vid hård ansträngning så fortsatte jag. Ibland var jag helt slut och darrade som ett asplöv, men gränserna för vad jag orkade höjdes hela tiden. Det hände mer än en gång att jag fick lägga mig direkt när jag kom hem ifrån gymmet, berättar han med ett snett leende.

DaNiel JOBBar TVå-skifT som grafiker och bor sedan tio

Egentligentyckerjagdetvarvärre

attbörjatamedicinenänattfåsjälvadiag-nosen.Jagblevaldrigknäcktavattveta.Dettändesnarareengnis-tahosmig.”

år tillbaka i ett gammalt fattighus i byn Haglösa tillsammans med sin fru Sofie. Daniel har renoverat och byggt på det gamla huset; det är alltid något nytt projekt på gång. Han har alltid varit fysiskt aktiv och så länge han kan minnas har han spelat innebandy, mest på korpnivå och alltid bara för att det är så kul.

– Jag är egentligen inte någon tävlingsmänniska när det gäl-ler idrott, eller åtminstone trodde jag inte att jag var det, men jag började genast sätta upp mål för styrketräningen.

Han blev starkare och starkare och därför allt mer övertygad om att styrketräningen var bra för honom.

– Vattenjympa är inget för mig och bara tanken på att tvingas göra det var en drivkraft till att bygga muskler. Men att springa var inget jag tänkte på då!

Från december 2007 till sommaren 2008 styrketränade Daniel hårt och regelbundet. Under tiden fick han kontakt med en nyligen MS-diagnostiserad kvinna som löptränade och mådde bra av det.

– Jag mådde ju egentligen inte dåligt och jag var stark som en oxe. Inte heller hade jag hamnat på sjukhus igen som jag trott att jag skulle göra. Men någon kondis hade jag verkligen inte, minns han.

Inspirerad av sin nya kontakt mätte Daniel upp en sju-kilo-metersrunda med bilen och som han sedan kutade och gick om vartannat.

– Jag fattade snabbt att det var helt galet att springa i inne-bandyskorna så jag köpte riktiga löpskor.

efTer Tre VeCkOr klarade han att springa hela rundan. Han hade ingen plan eller målsättning utan sprang bara när han kände för det.

– Det blev cirka tre gånger i veckan. Just då var jag mest nöjd över att jag orkade springa hela vägen.

Sitt allra första lopp sprang han redan en och en halv månad efter att han mätt upp den där slingan: Trelleborgsloppet, tio kilometer, på 46.56.

– Jag minns när jag stod på startlinjen första gången att jag undrade vad i all sin dar jag gjorde där! Jag som inte tyckt att löpning var något för mig eftersom jag inte ens gillat det. Hade överhuvudtaget aldrig sprungit så långt men det gick ju bra! Jag var skittrött men verkligen nöjd efteråt.

I september samma år sprang han halvmaran Skanör-Fal-sterbo på 1.45.10.

” MErsMak. daniel sprang

sin första mara någonsin 2009 i

new york, på tiden 3.38.

i HÖgForM. Fint löpsteg,

snygg hållning.

Mars 2011 49

– Det var längre än jag någonsin sprungit men det var kul! Vilken härlig känsla det var att klara av det, utbrister han.

eN TaNke BörJaDe gro. Daniel var sugen på något mer. Han ville ha en ordentlig utmaning och den skulle vara rejäl! På våren 2009 fick han en plats i New York Marathon.

– Jag tränade på, fortfarande helt utan något program. Blan-dade långa och korta pass. Sprang cirka tre gånger i veckan och styrketränade lika ofta. Jag lyssnade på kroppen och kände efter hur den svarade.

17 veckor före maran startade han sin blogg. – Det var egentligen mest för att få struktur på träningen,

men jag kom fort på att det där var ju både kul och bra.Det var även via bloggen han fick namn på sina träningspass.– Någon kommenterade ett av mina pass med ”Åh, du har

kört tusingar!” Tusingar? Jag hade ingen aning om vad det var men tydligen var det något bra, skrattar han. Jag investerade i en pulsklocka fast jag inte hade en aning om hur den skulle användas. Hittade även ett program som jag började följa lite grand, men dagsformen har hela tiden fått styra.

DaGeN för NeW yOrk-maraN kom och Daniel sprang. Målet var tuffa 3.30, resultatet blev 3.38.

– Egentligen hade jag tänkt lägga av tävlandet efter maran och bara springa för motionens skull, men jag var fast. New York gav verkligen en kick. Löpningen hade blivit en livsstil och jag ville fortsätta. Fram tills jag fick diagnosen hade jag levt i ett slags vakuum. Tänkte att livet mer eller mindre var för evigt och satte inte riktigt värde på det jag hade.

Han tystnar och funderar en stund.– Det kan låta som en klyscha, men för mig var det en slags

befrielse att få veta. Jag fick en spark i baken och i dag värde-sätter jag varje dag på ett helt annat sätt än förut.

Direkt efter New York Marathon anmälde han sig till Stock-holm Marathon året därpå, med 3.15 som mål. Under vintern och våren sprang han flera lopp. Formen och tiderna förbättrades.

– Jag fick mer och mer struktur på träningen och bloggens läsare gav värdefulla tips och kommentarer. Jag jobbade mycket med mitt löpsteg. När jag började springa med Newtonskorna upplevde jag enorm skillnad. Det kan låta löjligt men jag blev faktiskt snabbare i de där skorna, ler han.

fråN 1.33 Till 1.26 på halvmaran på bara fem månader och i oktober 2010 pressade han halvmara-tiden ytterligare till 1.25.09. Milen avverkades på 37.50 och fjolårets Stockholm Marathon sprang han på 3.12 trots att han inte hade ”någon bra” dag. Dessutom har han hjälpt till att anordna ett lopp, Sydkustloppet, som går den sista helgen i april. Någon mara blir det inte i år, men målet är att kvala till New York Marathon 2012, vilket innebär en tid under 1.23 på halvmaran.

– Jag följer inget program just nu, tycker det flyter på bra ändå. Har även insett att det är halvmaran jag gillar bäst för den sliter inte så mycket som en mara men är ändå en tillräck-ligt tuff utmaning.

Helt friktionsfritt har löpningen inte gått. – Ett tag körde jag på alldeles för hårt, men min naprapat

Jimmy Palm har hjälpt mig tillbaka på rätt bana igen. Daniel beskriver sig som en envis rackare som ogärna slapp-

nar av för mycket.– Jag är aldrig rädd för att ett skov ska triggas igång av fysisk

utmattning, men jag är rädd för infektioner eftersom det kan sätta igång skiten. Hittills har jag inte haft några skov. Det enda jag känner är att min högerarm ibland är lite ”trög”, men den blir bättre av hård styrketräning.

Att skaffa sig kunskap om sin sjukdom är bland det vikti-gaste man kan göra enligt Daniel.

– Kunskap ger trygghet och fungerar som en drivkraft. Jag läser ständigt om ny forskning, är med i olika forum och har många nya vänner med samma diagnos. Sedan två år tillbaka äter jag också D-vitamin eftersom D-vitaminet är livsviktigt för immunförsvaret.

– Det värsta är nog inte det som syns utan det som inte syns, som yrsel, glömska och trötthet. En del som har MS går stän-digt med en krycka för att folk inte ska tro att de är fulla. Alla mystiska symptom gör också att sjukdomen är väldigt miss-uppfattad. En person i min närhet frågar ofta om min ledvärk trots att jag gång på gång påtalat att det inte är ledvärk jag har, och heller aldrig haft.

i GrUND OCh botten har Daniel alltid varit en positiv män-niska, men oavsett så måste väl en svår och obotlig sjukdom vara tuff att bära?

Svaret kommer blixtsnabbt. – Visst har jag som alla människor mina dagar när det mesta

känns skit, men jag fastnar liksom inte där utan försöker leva här och nu. Och visst undrar jag ibland på kvällen om jag kom-mer att kunna gå nästa morgon. Jag kan bli sämre väldigt fort.

kampen moT ms

EnvisHET vinnEr. inget knussel, daniel kör på, oavsett väder.

Framtillsjagfickdiagnosenhade

jaglevtiettslagsva-kuum.Tänkteattlivetmerellermindrevarförevigtochsatteinteriktigtvärdepådetjaghade.”

”

Men vet du, jag vågar mycket mer nu och det känns verkligen som om jag lever – inte bara är. Det kan kännas mörkt, dystert och tröstlöst, men mitt i allt kan jag få en kick av att jag mår så otroligt bra. Och jag är piggare och gladare nu. Det säger till och med min fru Sofie.

Han sitter tyst en stund innan han fortsätter.– Jag hoppas kunna ha samma inställning om jag blir sämre.

För hur det än är så är MS en tuff sjukdom och den slår hårt. Men för varje svår sak jag tagit mig igenom blir jag starkare och jag känner ett helt annat inre lugn än förr, som om jag har en osynlig sköld mot yttervärldens påfrestningar.

Han säger det med stor ödmjukhet för han vet att inget i livet kan tas för givet; att det inte är någon självklarhet att han kommer att kunna göra allt som han kan göra idag.

DaNiel skriVer iNTe om allt som känns svårt på bloggen och själv tror han att en del bloggläsare som har MS kan uppleva bloggen som ”jobbig”, just för att den är så positiv.

– När jag blev sjuk hittade jag mest en massa elände om sjukdomen och om alla biverkningar som medicinerna ger på nätet. Kanske ger jag ingen bra bild av hur det är att leva med MS, men jag vill förmedla något annat än allt det nega-tiva. Min bild måste också få finnas med för vi är alla olika och särskilt som nydiagnostiserad så tror jag man behöver få läsa något positivt.

Daniel får otroligt mycket uppskattning via bloggen, inte

DaNiels BlOGG: http://mina-utmaningar.blogspot.comwww.ms-guiden.se, www.ms-portalen.sewww.multipelskleros.nu, www.vitamindcouncil.orgwww.sydkustloppet.se

läs mer

bara av MS-sjuka utan även av personer med andra svåra sjuk-domar som fått inspiration av hans blogg.

– Att människor tar sig tid att skriva till mig och att få höra att jag kan inspirera gör mig enormt glad.

Han låter så positiv, nästan som om han tycker att det är bra att han blev sjuk.

– På sätt och vis kanske man kan säga det. Helt klart har det gett mer än det tagit. Jag mår ju faktiskt bra just nu trots att jag rent statistiskt skulle varit mycket sämre efter de här tre åren som gått. Något av det jag gör måste alltså vara rätt, säger han och ler stort.

Daniels råd till andra i samma situation är att inte ge upp, att vara fysiskt aktiva, skaffa sig kunskap och ifrågasätta. Tack vare den inställningen mår Daniel mot alla odds mycket bra. Han är en stark och snabb löpare med en ljus syn på framti-den. Tänk om han nöjt sig med att göra det enda som erbjöds! Vattenjympa.

Mars 2011 51

Familjevecka under Sportlovet 27/2-6/3Vi upprepar succén från höstlovet med träning och aktiviteter för hela familjen, nu i ihop med Friskis&Svettis. Juniorjympa, cirkelfys med både vuxen- och ungspår. Ung dans och stationsträning. Äventyrsbana, skat-tjakt, beachvolley m.m. Träna ihop eller var för sig. Vi tar hand om barn från 5 år, varje dag mellan 16-18. Dessutom subventionerade barnpriser denna vecka.

ÄventyrSvecka med rune larSSon 27/3-3/4En av våra absolut största profiler, Rune Larsson, kommer att vara på plats hela 4 veckor mellan den 13 mars och 10 april. Rune har planerat en riktig utmaning; 27 mars-3 april så kommer Rune att leda dig som vill vara med och springa genom hela Algarve under en vecka! Totalt cirka 25 mil från Sagres till Monte Gordo. Som du förstår är det inget för duvungar med ett drygt maratonlopp om dagen så kravet är att du klarar av att springa ett maraton på max ca 4.30 timmar. Antalet platser är starkt begränsat.

Utmana dig själv!

Seniorveckor 12-27/2Veckorna arrangeras i samarbete med Friskis&Svettis i något lugnare tempo men med samma stora utbud; yoga, ki balans, senior- och basjympa, dans, cirkelfys och cirkelgym senior för att nämna några aktiviteter. Dessutom kryddar vi upplägget med mera och flera sociala aktiviteter såsom bouleturneringar, bridge och gemensamma middagar. Vi kommer även att arbeta med olika teman under veck-orna; Hur tränar man inför Klassikern? Träna kroppen och skratt-musklerna samtidigt samt att vi har ett speciellt upplägg för dig som är golfintresserad.

Massor av

aktiviteter i

lugnt tempo!

triathlonveckor med paSi Salonen & co 13-27/3Är du sugen på triathlon? Kittlar bara tanken att få prova den i mångas ögon mest ultimata och tuffaste av alla konditionsidrotter? Dessa veckor vänder sig till dig som är nyfiken nybörjare eller elitmotionär. Att kombinera simning, cykel och löpning ger en fantastisk möjlighet att hitta nya perspektiv på sitt idrottande. Här får du möjlighet att utveckla din simteknik och få konkreta tips på hur du höjer din cykling till nya nivåer inför kommande Klassiker. Kanske funderar du på om din löpteknik är den mest ergonomiska och ekonomiska? Vi garanterar att du kommer få svar på dina frågor.

Den ultimata konditions-idrotten

Välj en vecka som passar dig!

MonTE GoRDo, poRTUGAL

training camp 2011löparveckor med runnerS World 13-27/3Träna med profilerna Rune Larsson, Claes Åkeson, pasi Salonen och många andra. En stor del av Runners Worlds skribenter och medarbetare är på plats och erbjuder allt från löparskola för nybörjare till specialträning för dig som siktar på SUB 40. Deltagarna var mycket nöjda förra året och i år har Runners World lovat att spetsa upplägget ytterligare!

cykelveckor med cykeltidningen kadenS 27/2-13/3För första gången kommer vi att ha med cykelträning i programmet och detta sker tillsammans med Kadens skribenter och medarbetare. Eftersom det är väldigt tuffa rundor man cyklar så riktar sig dessa veckor främst till elitmotionärer och antalet deltagare är begränsat till ca 25 per vecka. Du som vill köra hårt tillsammans med likasinnade kommer att gilla detta!

Fart och FlÄkt med topphÄlSa 1-8/5Detta är vecka som säljer slut blixtfort. Under flera år har vi tillsammans gjort en specialvecka tillsammans med tidningens redaktion där flera medarbetare medverkar och ser till att det är full fart och fläkt hela tiden! En skön blandning av att utveckla ditt inre, ta hand om ditt yttre och att hitta träningslusten!

Fart och Fläkt!

FriSkiS&SvettiS-veckor 27/2-27/3Våra kanske populäraste veckor! Under dessa särskilda veckor som genomförs tillsammans med Friskispressen och Friskis&Svettis Stockholm kommer utbudet än mer speglas av F&S. Vi har tillsammans trimmat upplägget och detta är verkligen träningsresor med fullt ös. Testa på olika danser, hur fungerar funktionell träning? Vad innebär det att träna mjukt och medvetet? och vad är off road-träning för något? Svaren får du om du bokar en vecka med oss!

För bokning och mer information www.springtime.se eller 08-545 535 40

Fullt ös

hela

veckan!

Familjevecka under Sportlovet 27/2-6/3Vi upprepar succén från höstlovet med träning och aktiviteter för hela familjen, nu i ihop med Friskis&Svettis. Juniorjympa, cirkelfys med både vuxen- och ungspår. Ung dans och stationsträning. Äventyrsbana, skat-tjakt, beachvolley m.m. Träna ihop eller var för sig. Vi tar hand om barn från 5 år, varje dag mellan 16-18. Dessutom subventionerade barnpriser denna vecka.

ÄventyrSvecka med rune larSSon 27/3-3/4En av våra absolut största profiler, Rune Larsson, kommer att vara på plats hela 4 veckor mellan den 13 mars och 10 april. Rune har planerat en riktig utmaning; 27 mars-3 april så kommer Rune att leda dig som vill vara med och springa genom hela Algarve under en vecka! Totalt cirka 25 mil från Sagres till Monte Gordo. Som du förstår är det inget för duvungar med ett drygt maratonlopp om dagen så kravet är att du klarar av att springa ett maraton på max ca 4.30 timmar. Antalet platser är starkt begränsat.

Utmana dig själv!

Seniorveckor 12-27/2Veckorna arrangeras i samarbete med Friskis&Svettis i något lugnare tempo men med samma stora utbud; yoga, ki balans, senior- och basjympa, dans, cirkelfys och cirkelgym senior för att nämna några aktiviteter. Dessutom kryddar vi upplägget med mera och flera sociala aktiviteter såsom bouleturneringar, bridge och gemensamma middagar. Vi kommer även att arbeta med olika teman under veck-orna; Hur tränar man inför Klassikern? Träna kroppen och skratt-musklerna samtidigt samt att vi har ett speciellt upplägg för dig som är golfintresserad.

Massor av

aktiviteter i

lugnt tempo!

triathlonveckor med paSi Salonen & co 13-27/3Är du sugen på triathlon? Kittlar bara tanken att få prova den i mångas ögon mest ultimata och tuffaste av alla konditionsidrotter? Dessa veckor vänder sig till dig som är nyfiken nybörjare eller elitmotionär. Att kombinera simning, cykel och löpning ger en fantastisk möjlighet att hitta nya perspektiv på sitt idrottande. Här får du möjlighet att utveckla din simteknik och få konkreta tips på hur du höjer din cykling till nya nivåer inför kommande Klassiker. Kanske funderar du på om din löpteknik är den mest ergonomiska och ekonomiska? Vi garanterar att du kommer få svar på dina frågor.

Den ultimata konditions-idrotten

Välj en vecka som passar dig!

MonTE GoRDo, poRTUGAL

training camp 2011löparveckor med runnerS World 13-27/3Träna med profilerna Rune Larsson, Claes Åkeson, pasi Salonen och många andra. En stor del av Runners Worlds skribenter och medarbetare är på plats och erbjuder allt från löparskola för nybörjare till specialträning för dig som siktar på SUB 40. Deltagarna var mycket nöjda förra året och i år har Runners World lovat att spetsa upplägget ytterligare!

cykelveckor med cykeltidningen kadenS 27/2-13/3För första gången kommer vi att ha med cykelträning i programmet och detta sker tillsammans med Kadens skribenter och medarbetare. Eftersom det är väldigt tuffa rundor man cyklar så riktar sig dessa veckor främst till elitmotionärer och antalet deltagare är begränsat till ca 25 per vecka. Du som vill köra hårt tillsammans med likasinnade kommer att gilla detta!

Fart och FlÄkt med topphÄlSa 1-8/5Detta är vecka som säljer slut blixtfort. Under flera år har vi tillsammans gjort en specialvecka tillsammans med tidningens redaktion där flera medarbetare medverkar och ser till att det är full fart och fläkt hela tiden! En skön blandning av att utveckla ditt inre, ta hand om ditt yttre och att hitta träningslusten!

Fart och Fläkt!

FriSkiS&SvettiS-veckor 27/2-27/3Våra kanske populäraste veckor! Under dessa särskilda veckor som genomförs tillsammans med Friskispressen och Friskis&Svettis Stockholm kommer utbudet än mer speglas av F&S. Vi har tillsammans trimmat upplägget och detta är verkligen träningsresor med fullt ös. Testa på olika danser, hur fungerar funktionell träning? Vad innebär det att träna mjukt och medvetet? och vad är off road-träning för något? Svaren får du om du bokar en vecka med oss!

För bokning och mer information www.springtime.se eller 08-545 535 40

Fullt ös

hela

veckan!

A V k e n n e t h g y s i n g

maratonmånader

kontinenter– det gav stefanie pettersson, 17 år,

en plats i guinness book of records!

54 Mars 2011

Mars 2011 55

VaD säGs Om det här som idé för ett filmmanus?Svensk löpartokig pappa boende i Saõ Paolo i Bra-silien får en dag den där känslan i kroppen att han vill springa någonting alldeles extra. Just den här dagen susar palmerna extra häftigt av fuktiga djungelvindar och det är klibbigt och hett och

pappan erinrar sig ett maraton vid Nordpolen! Han kastar sig över datorn och googlar, och jo men titta, där finns ett maraton vid Nordpolen. The North Pole Marathon. Pappan inser att det är precis dit han vill åka. Svalt och skönt och väldigt speciellt. Men han vill inte åka ensam. Han vill ha med sig sin dotter som är sexton år och som aldrig sprungit längre än en mil i hela sitt liv. Så han frågar sin dotter om hon vill följa med, och hon tycker det är en jättebra idé.

Så de far iväg och resan tar ganska lång tid. Det är ju en bit till Nordpolen, men fram kommer de, och springer gör de också. Pappan tänker att vad fasen, undrar om inte dottern kan komma in i Guinness rekordbok med den här maran? Blott sexton år, och maratondebut vid Nordpolen.

Så pappan telegraferar till redaktionen på Guinness. De telegra-ferar tillbaka och berömmer dotterns prestation, men det räcker inte riktigt till för att komma med i Guinness rekordbok, tyvärr. Men där finns faktiskt ett rekord att slå vad gäller maror och det är att springa en mara på varje kontinent. Rekordet innehas för närvarande av en man som klarade av den prestationen på ett år. Han var tjugotre år när han började och tjugofyra när han slutade. Olyckligtvis är Nordpolen ingen kontinent, bara en väldig isbit över ett stort, mycket kallt och osannolikt djupt hav. Så skulle det ske så skulle pappan och dottern få börja om från början.

– Vi kör, säger pappa. Det gör vi, säger dottern. Och det gör de.Men filmdirektören som skulle bedöma manusidén skulle nog

säga nej. Alldeles för skruvad story. Inte trovärdig. Herregud, fara kors och tvärs sådär över världen som sextonåring. Och hur kallt är det egentligen vid Nordpolen? Minus 36 grader?

– Nej, det var minus 37 grader, säger Stefanie Pettersson. Så

det gick inte så bra att lyssna på musik när jag sprang. Ipoden fungerade inte något vidare i den kylan.

Det är som vanligt, med andra ord. Verkligheten överträffar i slutändan alltid dikten.

sTefaNie är UPPVUxeN i Saõ Paolo. Pappa är alltså svensk, mamma brasilianska. Pappa älskar att springa. Mamma gör det inte. Stefanie sprang inte särskilt mycket innan beslutet att åka till Nordpolen. Det längsta hon hade sprungit var en mil. Däre-mot spelade hon tennis och volleyboll. Det började hon med när hon flyttade till Sverige för att i nionde klass börja på Sigtuna internatskola. Svenska språket hade hon med sig från Saõ Paolo där pappan pratat svenska med henne under uppväxten.

– Fast portugisiska är mitt huvudspråk, sedan kommer eng-elskan, och efter det svenskan, säger Stefanie.

Det var som sagt väldigt långt till Nordpolen. I april 2009 åkte de till Oslo från Saõ Paolo, därefter till en liten ö i Nord-norge, Longyearbyen. Och så vidare rakt ut över öppet hav mot det stora vita.

– Pappa hade ringt och frågat om jag fick springa. Det hade

Det var 37 minusgrader under hela loppet, som gick

nio varv på en slinga. funktionä-rerna hade gevär ifall det skulle dyka upp isbjörnar. Det hade ju inte varit så bra för loppets rykte om någon löpare hade blivit upp-äten, skrattar stefanie.”

56 Mars 2011

varv på en slinga. Funktionärerna hade gevär ifall det skulle dyka upp isbjörnar. Det hade ju inte varit så bra för loppets rykte om någon löpare hade blivit uppäten, skrattar Stefanie.

sTefaNie kläDDe På sig lager på lager, och fick tjocka po-larstövlar att springa i.

– Det var verkligen inte lätt att springa, säger Stefanie, för-utom på flygplatsen där snön var packad. Där sjönk man ner i 30 centimeter djup snö för varje steg. Jag stannade nog en halv-timme efter varje varv för att värma mig.

Det var en kamp med elementen. Stefanie hade inte bråttom. Det fick ta den tid det tog. Det viktigaste var att komma i mål, att få en T-shirt och en medalj – ett bevis på att man faktiskt klarat en av världens mest extrema maror.

– Jag gick i mål efter 16 timmar och 7 minuter, säger Stefa-nie. Jag var absolut sist. Men det gjorde ingenting. Det var så fantastiskt att jag klarat det. Det var jättejobbigt. Jag hade bara i huvudet, ”go forward, go forward”, inte stanna. Pappa klarade det på 11 timmar.

Efteråt åkte Stefanie till skolan i Sigtuna för att plugga vidare, och börja träna lite mer löpning än tidigare. Pappan åkte hem till Sao Paolo för att arbeta. Och för att planera nästa steg.

– Vi gjorde upp en plan för sju lopp, berättar Stefanie. Det var viktigt att jag missade så lite som möjligt av skolarbetet, så helst skulle loppen gå på olika lov och helgdagar. Och så måste det ju också vara lopp där arrangörerna gav tillåtelse till att en 16-åring fick springa. Det är inte så många lopp som tillåter det.

Det gick bra i Niagara, så då åkte de dit. Det var kontinent nummer ett, Amerika.

– Niagara Falls Marathon gick den 25:e oktober 2009. Det är den enda maran i världen som börjar i ett land och slutar i ett annat. Från USA till Kanada.

Fast mer än en kontinent blev det förstås inte.– Jag sprang på 5 timmar och 47 minuter. Det var mitt för-

sta normala maraton, säger Stefanie. Jag varvade löpning med

stått att man måste vara 18 på loppets hemsida, men när han frågade de ryska arrangörerna så sa de att det gick bra att vara 16. Det var tur, för jag hade fyllt 16 två veckor innan loppet.

Loppet lockade ingen större skara löpare. Totalt 36 stycken, varav fem kvinnor. Stefanie var definitivt den yngsta.

– Det var 37 minusgrader under hela loppet, som gick nio

Mars 2011 57

gång. Det passar väldigt bra för mig, då kan jag hålla på länge. Jag är mer uthållig än snabb.

NäsTa kONTiNeNT BleV Antarktis, den 16:e december. – Där fanns det lyckligtvis inga isbjörnar, skrattar Stefanie,

bara pingviner. Fast jag såg inga, de håller till närmare vattnet än vad banan var lagd.

Den här gången var det en enda bana, med fyra kontrollstationer. – Det blev lite svårare än vid Nordpolen. Först blev starten

försenad i fyra dagar för att vädret var så dåligt. Vid starten var temperaturen minus 8 grader så det var ju inte så farligt. Men genom förseningen hade tidsschemat spruckit ordentligt, så när jag sprungit halvvägs, jag låg sist då, fick jag avbryta för att personalen blev tvungen att ta hand om ett flygplan. I stället fick jag fortsätta loppet nästa dag. Totaltiden blev 27 timmar inklusive tolv timmars paus. Det var bara 19 löpare som sprang, varav tre kvinnor. Så jag kom i alla fall trea, skrattar Stefanie.

DeN 24:e JaNUari 2010 åkte dotter och far till Thailand och Khon Kaen Marathon.

– Där var det väldigt varmt. Vi började springa redan 04.30 på morgonen, då var det dessutom kolmörkt. Det var ändå några tusen som kom till start, det är den största maran i Thailand. Mot slutet började det regna ordentligt, vilket gjorde det svårare, men vi tog oss in på 6.30, och klarade tidsgränsen med en halvtimme.

Med Asien avklarat, blev det dags för Oceanien. Den 6:e mars gick Baileys Mountain to Surf Marathon i New Plymouth, Nya Zeeland.

– Det loppet började högt uppe på ett berg, och sedan sprang man hela vägen ner till havet. Vissa partier var väldigt branta. Det kändes ordentligt i benen, men jag tog mig i mål och sprang in på 5.46, en minut bättre än i Niagara Falls.

Därefter, den 11:e april, var det dags för Sydamerika med Santiago Marathon i Chile.

– Det var det lättaste loppet, nästan platt hela vägen. Där blev tiden 5.41.

Sedan var det tänkte att far och dotter skulle springa Wien Marathon för att klara av Europa, men då vaknade vulkanen till på Island och spräckte maratonplanen.

– Pappa var i Sverige då och det var ju tur. I stället för maran i Wien hittade vi ett maraton i Skövde den 24:e april. Det var nog inte mer än 50 personer som ställde upp, men loppet var väldigt välorganiserat. Banan gick i två varv och jag sprang hyf-sat. Gick i mål på 5.53.

Och till sist blev det dags för Afrika.– Vi åkte till Rwanda den 23:e maj för att springa Kigali

Peace Marathon i Rwanda. Det var nästan bara locals som skulle springa loppet, och vi var nog inte fler än 100 deltagare. De andra deltagarna såg lite förvånat på oss.

– Det loppet var riktigt jobbigt. Först var starten försenad med 90 minuter, samtidigt som det var väldigt varmt. Och efter halva loppet hade vattnet tagit slut så pappa fick springa tillbaka till hotellet för att hämta sportdryck som han tagit med från Bra-silien. Banan var en mycket kuperad fyra-varvsbana, men jag visste ju att om jag klarade det så skulle jag också ha rekordet. Och jag klarade det, på tiden 6.47.

Lyckan var stor. Sju lopp på sju kontinenter på sju månader. Ålder vid slutförandet: 17 år och två månader.

– Jag har fått ett certifikat och hoppas få komma med i 2012 års tryckta upplaga av Guinness Book of Records. De hade redan hunnit trycka 2011 års upplaga. Nu finns jag i alla fall med i nätupplagen, säger Stefanie stolt.

DeT lyCkaDe rekOrDförsökeT har sedan presenterats som ett personligt projekt i aulan i skolan i Sigtuna. Stefanie har fått all den uppskattning hon förtjänar, inte bara här i svenska RW, utan också i brasilianska RW, där hon också blivit intervjuad.

Men Stefanie är inte nöjd med det. Nästa projekt är en riktig höjdare – och ett rejält bottennapp!

– Nu när jag klarat av båda polerna, tänkte jag att jag skulle springa högst och lägst också. Först tänker jag springa Dead Sea Marathon, som går under havsnivå. Och därefter Everest Marathon, som går 5000 meter över havet. Pappa får också komma med.

Hur fixar man då en sådan här prestation träningsmässigt?– Vi har ett terrängspår här i Sigtuna, som är ungefär 3,7

kilometer. Det har jag sprungit nästan alla dagar i veckan innan skolan startade. Och på vintern har jag sprungit på löpband i skolans gym.

Ett rekord i Guinness Book of Rekord! Ett minne för livet!– Det var ett fantastiskt år. Jag är så glad att vi klarade det.

Och tacksam för pappa. Det var han som kom på det – och beta-lade allt, skrattar Stefanie.

nu när jag klarat av båda polerna, tänkte jag att jag

skulle springa högst och lägst också. först tänker jag springa Dead sea marathon, som går under havsnivå. och därefter everest marathon, som går 5000 meter över havet.”

58 Mars 2011

stefanie Pettersson

ålDer: 18 år den 23:e mars.

UPPVUxeN i Saõ paolo.

iNTresseN förUTOm löPNiNG: Volleyboll

och tennis.

familJ: Mamma, pappa, lillebror.

PlUGGar: ib-linjen på engelska. engelska,

svenska, spanska, matte (high), ekonomi, biologi.

framTiDeN: pappa gick på handelshögskolan,

men vi får se…

Fo

to

LU

Ca

Ma

ra

Mars 2011 59

en svensk klassiker

V V V V V V V V V V V V V V V V V V

V V V V V V V V V V V V V V V V V V

t r ä n i n g S p r o g r a M

De flesta vet att svensk klassiker omfattar Vät-ternrundan, Vansbrosimmet, lidingöloppet, samt Vasaloppet alternativt engelbrektsloppet, men många uppfattar bedriften som ouppnåelig. med Jonas Coltings träningsprogram, uppdelat i tre nivåer beroende på utgångspunkt, blir en svensk klassiker möjlig att genomföra för alla. Variationen i träningen ökar träningsglädjen och fördelar belastningen på kroppen. häNG På!

A V J O n A s c O lt i n g

Om några veckor kommer dryga 50 000 människor att skida de 90 kilometerna mellan Sälen och Mora. Till-

sammans med Vätternrundan i juni, Vansbrosimmet i juli och Lidingölop-pet i slutet av september så utgör som bekant de här fyra evenemangen ”En Svensk Klassiker”. Smaka lite på de orden! Svensk Klassiker. Det är ett begrepp som kanske förpliktigar, men som också väldigt bra beskriver något av det bästa som vi har i vår nationella idrotts- och motionsrörelse.

För vad är egentligen mera svenskt än en snöig Vasaloppsmorgon kryddad med felvallade skidor, blåbärssoppa och fäbodar? Eller att simma i en klar och ren älv med sommargrönskan prun-kande längs strandbanken?

Och med en historik kring evene-mangen som sträcker sig nästan 90 år tillbaka i tiden, till 1922 då Vasaloppet genomfördes för första gången, så kan man med fog hävda att de olika Klassi-ker-evenemangen utgör en väsentlig del i utvecklingen av idrotten som folkrö-relse i Sverige.

klassikerN är i ett internationellt perspektiv helt unik. Att Sverige har fyra återkommande evenemang årligen och som vart och ett är världens största eller bland de största i sitt slag – är makalöst. Det är evenemang som visar vårt land från dess bästa sida och som har de förtecken som vi själva värnar om så mycket: natur och miljö och med referenser som knyter an långt tillbaka i vårt kulturhistoriska arv.

Det är givetvis den kombinationen som lockar tusentals motionsturister till Sverige varje år. För hur många länder har exempelvis ett skidlopp till minne av en kung som levde för 500 år sedan eller en skog i sin huvudstad som man kan springa 30 kilometer i?

Förutom att vara upphov till rent allmän nationell stolthet så är En Svensk Klassiker också det bästa skälet som tän-kas kan att börja motionera, och att mo-tionera på rätt sätt. Klassikern har alla de förtecken som jag personligen premierar och uppmuntrar för långsiktig och fram-gångsrik motion då den omfattar fyra olika former av aktivitet som borgar för allsidighet och variation och som alla sätter kondition och hjärta i fokus.

eVeNemaNGeN sOm såDaNa är bra morötter och är aldrig mer än ett fåtal månader bort. Det gör att det ständigt finns ett mål runt hörnet och som vidare uppmuntrar kontinuitet och regelbun-

denhet. Dessutom handlar Klassiker-tävlingarna mindre om tävling och mer om deltagande och fullföljande. Så är det inte på tiden att just du deltar? Varje svensk med ett sunt motionsintresse bör någon gång i sitt liv ha försökt sig på En Svensk Klassiker. Varför? ”Because it’s there”, som Mount Everests överman Hillary, sa. Och för att det finns få saker som är så svenska som att ha haft bak-halt i Hökberg, frusit i Vanån, ätit korv i Karlsborg och lidit i Aborrbacken.

läser DU DeN här tidningen så är chansen god att du springer en del. Du är alltså redan på god väg. Kanske har

du redan sprungit Lidingöloppet? Kan-ske har du till och med kört en hel Klas-siker eller i alla fall delar av de andra evenemangen? Bra! Vi har programmet för dig! Och skrämmer tanken på allt längre än Tjejmilen slag på dig, så bara lugn. Vi har ett program för dig också. Det bästa med Klassikern är nämligen att man har ett helt år på sig att klara det. Börjar du nu så har du resten av vintern och hela våren att träna fram till Vätternrundan, som är det första evenemanget i det vårt program.

träningsprogram >>>

Fo

to

(V

ät

te

rn

) t

ea

Mb

iLd

.Se

, (V

an

Sb

ro

) a

nd

re

aS

ha

nS

So

n,

(Va

Sa

) n

iSS

e S

Ch

Mid

t

Mars 2011 61

PrOGrammeT är UPPDelaT i tre olika nivåer. För nybörjaren som bara vill ta sig runt de olika sträckorna, för den med-elgoda motionären och för den erfarna motionären med högre ambitioner.

Programmets rikttider för den medel-goda motionären är 12 timmar på Vät-ternrundan, 1.20 på Vansbrosimmet, 2.45 på Lidingöloppet och 8 timmar på Vasaloppet.

Motsvarande tider för den erfarne och mer tävlingsinriktade motionären är 10 timmar på Vätternrundan, 1 tim-me på Vansbrosimmet, 2.20 på Lidingö-loppet och 6.30 på Vasaloppet.

efTersOm VäTTerNrUNDaN är det första evenemanget på schemat så är ingen direkt skidåkning inplanerad under vintern. Dessutom är vintern olika lång och snön olika djup i olika delar av Sverige. Likafullt är längdskidor en enastående träningsform så det finns en poäng att träna långfärdsåkning om

möjlighet ges. Det primära under den initiala fasen av programmet är konti-nuitet och grundträning. Det betyder att det inte spelar så stor roll vad man gör i träningsväg, bara ATT man gör! Veckans längsta pass bör dock genom-föras på antingen skidor eller cykel.

Om inget annat anges så är det dis-tansfart som gäller. Det betyder att an-strängningsnivån ska vara kontrollerad. Stå emot frestelsen att blåsa på för hårt bara för att det känns lätt och kort. Det är aldrig det enskilda passet som avgör formutvecklingen utan förmågan att kunna genomföra helheten.

Intervallträningen ska vara hård men kontrollerad. Det betyder att man ska kunna genomföra den sista intervallen i samma tempo som den första.

Corestyrka innebär styrketräning för hela kroppen, till exempel pilates, bobathboll, balansbräda med mera. Var kreativ!

Lycka till med träningen!

fakta cOltingJONas COlTiNG äreninbitenocherfarenKlassikerdeltagare.HanharsimmatVansbrosimmetmångagångerochsombästkom-mittvåamedentidpå32minuter.HancyklatVätternrundanpå7.30ochspranglidingöloppetpå1.48redan1998.Jonassägersigintevaranågonduktigskidåkare,mengjorde5.50i”öppetspår”förnåg-raårsedanochsiktariårpåett20minuterspersonbästa.2004ge-nomfördeJonas24-timmarsklas-sikernpå25timmar.Hantävladeensam,utanservicepersonalochkördesinegentransportbilmellanorternaochdeltävlingarna–enbedriftsomingenlyckatsupprepapåsammatidsedandess.Jonashardessutom20årserfarenhetavkonditionsidrottpåelitnivåochharcoachatsigsjälvtillfemVM-medaljeritriathlon!

Fo

to

(V

ät

te

rn

) t

ea

Mb

iLd

.Se

”Ta siG rUNT”-GrUPPeN meDelmOTiONär erfareN

VeCka 7

40minuter 60minuter 60minintervall,4x8min,2minvila

40minuter 60minuter 90minuter



— — 150minuter

VeCka 8


50minuter 70minuter 100min



— — 170min

VeCka 9





— — 180minuter

VeCka 10





— — 170minuter

VeCka 11





— — 180minuter

alla

gRuppeR:

2x20MIN

CORESTyRKa

IVECKaN!

Performance • Experience • Motion • Pacer

När du vill nå ditt mål

CONCEPT TRÄNINGSREDSKAP ABwww.concept.se

Europas största leverantör av redskap för hemträning.

Nu förändras allt. Äntligen.

Grupper att gå med i och skapa självValfria statistik sammanställningar

Vi tycker att jogg.se, funbeat.se, piggelino.se, lockr.se och puls.se är jättebra träningsdagböcker. De var först. Vi är sist.Därför måste vi vara bättre. Så vi valde att samarbeta med Shapelink.com när vi skapade vår multifunk-tionella träningsdagbok till dig. I Runner’s World träningsdagbok kan du ladda upp och hålla koll på mängder av statistik och du kan givetvis importera alla former av träningsinformation som din Garmin, Nike+ eller Polar registrerar under ditt löppass.

Som prenumerant på Runner’s World har du guldmedlemstatus i vår träningsdagbok. Det ger dig till-gång till ännu fler funktioner i vår kraftfulla träningsdagbok.

Har du redan en dagbok? Flytta den enkelt från funbeat.se eller jogg.se till oss! Läs mer på runners-world.se/dagbok

Vår träningsdagbok

lirar bra med:

läs mer www.runnersworld.se/dagbok

Grafer över höjd, puls, hastighet, kraft

Statistiksummering över passStort forum för snabba svar på dina frågor

Ha koll på dina träningskompisarKartfunktioner med Google maps

Skapa egna moduler som passar dig

Nu förändras allt. Äntligen.

Grupper att gå med i och skapa självValfria statistik sammanställningar

Vi tycker att jogg.se, funbeat.se, piggelino.se, lockr.se och puls.se är jättebra träningsdagböcker. De var först. Vi är sist.Därför måste vi vara bättre. Så vi valde att samarbeta med Shapelink.com när vi skapade vår multifunk-tionella träningsdagbok till dig. I Runner’s World träningsdagbok kan du ladda upp och hålla koll på mängder av statistik och du kan givetvis importera alla former av träningsinformation som din Garmin, Nike+ eller Polar registrerar under ditt löppass.

Som prenumerant på Runner’s World har du guldmedlemstatus i vår träningsdagbok. Det ger dig till-gång till ännu fler funktioner i vår kraftfulla träningsdagbok.

Har du redan en dagbok? Flytta den enkelt från funbeat.se eller jogg.se till oss! Läs mer på runners-world.se/dagbok

Vår träningsdagbok

lirar bra med:

läs mer www.runnersworld.se/dagbok

Grafer över höjd, puls, hastighet, kraft

Statistiksummering över passStort forum för snabba svar på dina frågor

Ha koll på dina träningskompisarKartfunktioner med Google maps

Skapa egna moduler som passar dig

LIDINGÖ 7 maj 2011

Spring på vackra vårstigar på underbara Lidingö.

• Iårmedfarthållarepå4:30,5och6timmar!

• 11vätske-ochmatkontrollermedblandannatAXAprodukter

• VårunikaUltrasoppaefter35kmlöpningtillagadavRönnebergakursgård.

• PublikenbjudspåfikautepåRönnebergakursgård

• SeedningsgrundandeförLidingöloppet

• UniktträningspaketerbjudsfrånRunningSweden

• Finapriser!

SverigeS StörSta och vackraSte ultramarathon!

Lidingö ULtra i samarbete med:

The AXA red runs at PMS 485c. If the situation should arise where 5 colours or less�are to be used and this red cannot run as a special then it can default to 100m 100Y

The AXA oat runs at PMS 124c. If the situation should arise where 5 colours or less�are to be used and this yellow cannot run as a special then it can default to 35m 100Y

Se bilder, filmer och läs mer på:

www.runnersworld.se/ultra50k

LidingoUltra_annonsRW.indd 1 2011-01-28 16.21

T r a i l 2 01 1

skorna du behöver när du lämnar allmän väg

att lämna släta och väl tillrättalagda vägar och gator för att ge sig ut på slingrande stigar och i

terrängen är ett utmärkt sätt att förbättra sin löpkapacitet. På köpet får man dessutom en skön naturupplevelse. i vår trailskoguide hjälper vi dig att hitta de bästa skorna för ändamålet.

Fo

to

ad

aM

Le

Ve

y

Mars 2011 67

bra trailskor är så mycket mer än extra robusta varianter av de vanliga träningsmodellerna avsedda för löpning på jämnt

vägunderlag. Att löpa i terräng ställer specifika krav på löparskorna för att ge fötterna det skydd de behöver och för att du ska kunna behärska det mer krävande underlaget. När du söker en funktionell trailsko bör du förvissa dig om att den har samtliga eller åtminstone de flesta av följande egenskaper:

grEPP: ett absolutmåsteförallatrail-skoräretttillräckligträfflatsulmönsterförattduskafåettsäkertfästepådentypavunderlagsomskonärkonstru-eradför.

HÅllbarHET: Skonmåsteklaraavsåvälslaskochlerasomdiverseojämn-

heteriunderlagetochändåhållaförminst80miltufflöpning.

vÄDErTÅligHET: Dukommerattutsättatrailskornaförvåta,lerigaochhalaunderlag.Omduvillhaenvat-tentätskobörduväljaensomharettvattenavvisandemembran.

sTabiliTET: Ävenlöparemedneutralfotisättningbehövergodstabilitetpåterrängunderlagförattmotverkasned-belastning.

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrainRocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrainRocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

VåTT Gräs

asfalT sTeNiGT UNDerlaG

lösT GrUs-UNDerlaG

BlaNDaD TerräNG

lera

Dettaärdefintivtettbraalternativfördenallsidigalöparen.Skongerettbragrepppådeflestatyperavunderlagocherbjudersamtidigtenutmärktstabilitet.Detaljlösningarsomärvärdaattnoteraärattplösenintegreratsmedovandelenföratteffektivthållaskräputanförskon,ensnabbtorkandeinnersula,enfin-maskigmenvälventilerandenätovandelochNewBalancesspeci-ellaantiglidsnörning.

new balance 876 BÄSTFöRallSIDIGlöPNINGIVÄxlaNDETERRÄNG

redaktionens

val

T r a i l

vaTTEnDrÄnagE: Tänkpåattundervissaomständigheterkanskonsför-mågaattsläppautvattensomtagitsiginvaraviktigareänattovandelenärheltvattentät.

skYDD MoT oJÄMnHETEr: Mångatrailskorärförseddamedenextraskyddandeförstärkningitåboxenochendelharenstyvplattainkapsladimellansulanförattförhindraattvassastenarochliknandeojämnheteriunder-lagetskadarfotsulan.

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Fotenkännsvälskyddadochskonsendamindrelyckadeut-formningärdenvidapassformenihålfotspartiet,vilketmedförattfotenrörsigmarkantinneiskon.

68 Mars 2011

adidas adiZero xTBÄSTFöRDENSOMÄlSKaRlERVÄllING

columbia raVenous BÄSTFöRHÄllöPaRE

brooks adrenaline asr 7BÄSTaKOMBINaTIONENFöRSTIGOCHVÄG

inoV-8 x-Talon 190BÄSTFöRTÄVlING

THe norTH Face single-TrackBÄSTFöRöVERPRONERaRE

salomon speedcross 2 gTx BÄSTUNDERBlöTaFöRHållaNDEN

Denhuvudsakligainnovativalösningenhärutgörsavensortsomvändkonstruktionavhälkappanförattgeökadstabilitet.Columbiaharanväntsittstötdämpningsmate-rialTechlitepåinsidanförattslutaomfotenbestämtochsedanlåtitenrobustutanpåliggandeplastförstärkningminimerahälensrörelse.Mellansulanslågaprofilgörattskonkännskvickochlättlöptöverojämntunderlag,specielltpåriktigtstenigapartier.Skornaärsmåistorleksåvarbereddpåattgåuppettnummer.

Skonsulansräfflademönsterriktigtskrikerut“Vimenarallvar!”Gummidobbarnagåruppävenpåskonssidorochpåtådelenförattundvikaattmantappargreppet,hurtufftunderlagetänär.Enplössomärintegreradmedovandelenförhindrarskräpattträngainiskon,medandenmjukaovan-delenfintklararatthållafuktfrånblöttgräspåutsidan(mensläpperigenomvattnetdåmantramparipölar).Vigillarverkligenhurskonsutformninggörattmankännerenbrakontaktmedunderlaget.

Offroad-variantenavBrookspopulärastabilitetsmodellharfleraavdekonstruktionsdetaljersomdenvanligavägvari-antenhar,tillexempelmiljövänligtmellansulematerial,pronationskilochHydroflowstötdämpning.Tillskillnadfrånvägvarientenhardenenvattentätovandelocheninnersulamedextrafukttransport.Sulmönstreträckerinteriktigttillpå“lösa”underlagmenklararannarsattgebragrepp.Skonärrelativtsmidigochfungerarävenförlöpningpåväg.

Dettaärettsuperlätt,strömlinjeformadskoförfartfantomer-naiterrängen.Inov-8harvaltenmjukgummiblandningmedhögfriktionpådengummidobbsmönstradeyttersulan.Dettagerettutmärktgrepp,menslitagetblirsamtidigthögreänmedandragummiblandningar.Ovandelengeringetskyddmotväta,menärextremtventilerande.Denåtsmitandelästengörskonlämpadförlöparemedneutralfotisättningochrelativtsmalafötter.

Dennamodellgavettsolittintrycknärdentestades.Stöt-dämpningenärutmärktochskonkännsstabil,menstyv.Endoldelastisk”krage”undersnörningenförhindrarattskräpträngeriniskonochenöglapåövredelenavhälkappangörattskonärlättattdrapå.Greppetärbraitorraförhållanden,menbetydligtsämreiblötterräng.Skonpresenterassomenneutralmodellmenpassaregentligenbättreförmåttligaöverpronerare.

DenhärkonstruktionenharenovandeliGore-Texmaterial,vilketkombinerarventilationsförmågamedskyddmotelementen.Såvälovandelensomsulanmedsinatriangelfor-madegummidobbarfungerarväliblaskochlera.Salomonhävdarattskonocksåfintklararavsnöunderlag,vilketvidockintehaftmöjlighetatttesta.Noterbaradetaljerärkraftigagummiförstärkningaritåpartietsamtensnabbsnörning,därtunnasnörenglidergenomettsystemavsöljoritoppenpåskonssidoförstärkningarochgerensmidigjusteringavskonspassform.

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrainRocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrainRocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrainRocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Rocks

Dry grassWet grass

Loose ground

Mixed terrain

Mars 2011 69

Kungen av bergslöpning

Kilian har på senare år radat upp stora prestationer. Han har vunnit Ultra Trail du Mont-Blanc, Skyrunning VM, Giir di Mont och dessutom satt flera rekord som får en att stanna upp och fundera på hur det hela är möjligt.

I det senaste rekordet, som han slog i september, raderade han MToy Simons rekord på 8.25 uppför Kilimanjaro, Afrikas högsta berg. Kilians nya rekord: 7.14. Men Killian är inte enbart löpare. Han huvudsport är egentligen skidalpinism och självklart är han i topp även där. Det hela handlar om att slita uppför med stig-hudar under skidorna och sedan störta utför i opistad terräng.

Vi träffas på höghöjdscentrat CNEA och sätter oss i caféet. Min första fråga är enkel:Varför springer du?

– För nöjes skull. Livet ska vara nöje, konstaterar Kilian. Att springa i bergen på sommaren och åka skidor i dem på vintern är ett rent nöje.

På Kilians hemsida finns Sky Running Manifesto, en filosofisk utläggning om vad bergslöpning är. Där står inget om interval-ler, mjölksyratrösklar eller löparprylar.

– Bergslöpning handlar till stor del om det mentala, ditt sinne, det psykologiska spelet, förklarar Kilian. Om du är motiverad så tränar du. Det är det viktigaste. Den mentala träningen är inte så utvecklad tycker jag; lättare då att mäta laktat- och blodvärden.Men människans fysiologi är i grunden ungefär densamma, det mentala däremot, är olika för alla.

Några råd?– Viktigast är att njuta. Jag tänker aldrig att jag ska ut och

jobba; jag ska ut och njuta i bergen. Träning är hårt, njutning är inte hårt. Försök att alltid behålla en positiv inställning. Får du en skada eller gör en dålig tävling, tänk inte på det utan tänk på när du blir skadefri eller på nästa tävling. Tänk på framtiden, tänk lösning – inte problem.

Kilian utmanar tider lika mycket som mottävlare, så vad bety-der mest: rekord eller vinst?

– Som jag sa är glädjen och nöjet det viktigaste. Varje år blir jag lika glad när jag vinner tävlingar, men det är inte allt som räknas. Allt runt omkring bidrar till positiva erfarenheter: täv-lingsorganisation, funktionärer, publik och så bergen förstås. Jag sätter upp nya mål varje säsong – att jag ska slå vissa rekord och vinna tävlingar. Sen tränar jag för att nå de målen.

Varifrån hämtar du din motivation?– Från bergen. Ett vanligt maratonlopp är 42 kilometer

och de flesta loppen är mer eller mindre lika. I bergslopp är det större variation, inget berg är det andra likt. När det gäl-ler rekorden så finns det ju exempelvis ingen tävling tvärs över Pyrenéerna, men det är berg jag gillar att springa i. Det är också roligt att planera rekordförsöken, titta på kartor, pla-nera och utforma rutten. Ta ett annat exempel – Chamonix. Du står och tittar på Mont Blanc och inom dig känner du att du bara vill springa upp så fort du kan – och så gör du det. Att bara titta på vackra berg räcker som motivation. Då är det också lättare att springa snabbt.

Ute på berget – hur tänker du säkerhetsmässigt?– Berg kan vara farliga. Ingen kan besegra ett berg; berget vin-

ner alltid. Det är viktigt att kommunicera med berget – se, och lyssna. Berg är inte statiska; temperatur, vind, dimma, djur – allt förändras. Du måste använda dina sinnen och inte bara springa på. Är det till exempel dimma, känn från vilken sida vinden kom-mer. När du sedan vänder ska du känna vinden mot din andra sida. Du måste hela tiden uppmärksam och anpassa dig till miljön.

Planerar du säsongerna helt på egen hand eller sät-ter sponsorer och andra press på dig?

– Jag planerar helt själv. Sen har jag ett team med en läkare, en fysiolog och teknisk personal som hjälper mig och ger mig råd. Det är viktigt att ha en sponsor som ser på sporten på samma sätt som du själv.

Har du kvar några drömgränser att nå?– Ja, självklart. Sport är att sträva mot gränsen för

vad du klarar av, fysiskt och mentalt. Gränser finns egentligen inte, de existerar bara mentalt. Efter mitt första UTMB (Ultra Trail-tävling på Mont Blanc), så tänkte jag att jag aldrig skulle kunna springa fortare, att min gräns var nådd. Tre veckor efter målgång kom ändå tanken att ”Jo, det går nog att springa fortare”. På startlinjen har vi alla två ben och ett hjärta. Vi har alla samma chans. Om du är motiverad kan du flytta fram din mentala gräns. Smärtan, illamåendet och trött-heten kommer alltid, men det är sinnet och tankarna – den mentala styrkan – som avgör vad du klarar.

A V A n d e r s B u r m A n

Det första som slår mig när jag träffar kata-lanen kilian Jornet Burgada i franska font romeu, är att han är så kort. När vi börjar prata slår det mig att han nog är den mest ödmjuka person jag träffat, åtminstone topp tre. kungen av bergslöpning är en stor man att lära av.

T r a i l

70 Mars 2011

Utmana dig själv eller en kompis.Njut av en löptur i skogen.Båda dessa saker kan du uppleva och göra med Salomon Trail Tour, Sveriges största terränglöpnings serie.Vill du veta mer gå in på salomontrailtour.se

05-maj Linköping SalomonTrailTourLinköping07-maj Stockholm,SpringCross SpringCross14-maj Åmål SalomonTrailTourÅmål21-maj Skåne SalomonTrailTourKullaberg06-jun Växjö SalomonTrailTourVäxjö10-aug Sundsvall SalomonTrailTourDrakloppet20-aug Skåne,NÖ SalomonTrailTourSkåneNÖ25-aug Kiruna SalomonTrailTourJägarmilen27-aug Göteborg SalomonTrailTourGöteborg01-sep Umeå SalomonTrailTourUmeå10-sep Jönköping SalomonTrailTourJönköping11-sep Eskilstuna SalomonTrailTourEskilstuna17-sep Uppsala SalomonTrailTourKungBjörn18-sep Örnsköldsvik SalomonTrailTourÖrnsköldsvik02-okt Åre SalomonTrailTourÅre08-okt Stockholm,TjurRuset TjurRuset23-okt Norrköping SalomonTrailTourHöstmilen

TRAILTOUR2011

Mediapartner

www.dalblads.seKonsumentkontakt

Tel. 0302 - 252 90

Orka hela vägen!

www.dalblads.sewww.dalblads.se

Effektiv sportdryckmed salter, mineraler och magnesium.

Högkoncentreradenergi! För alla konditionsidrottaresom vill optimera sin prestation.

Hitta vinnarskallen med Ironman!

Träna både kroppen och knoppen inför GöteborgsVarvet – boka en uppladdningshelg hos oss! Förutom fantastisk löpning i Skatås och Delsjöns naturreservat föreläser Kari Martens, Sveriges mest meriterade Ironman, om hur du hittar motivationen och får den att jobba för dig.

RING 031-840 200 OCH BOKA IDAG!

WWW.LISEBERG.SE

Paketpris: 2.490 kr /person för två nätter i dubbelrum. Frukost, lunch och inspirationsföreläsning ingår. Uppladdningshelger: 1–3, 8–10 samt 15–17 april.

PROGRAM:Fredag: Ankomst

Lördag: Frukost Löpning Lunch Föreläsning kl 13

Söndag: Frukost Löpning Avresa kl 12

landsvägar är för det mesta lättsprungna och förutsäg-bara. Terrängspår är det inte. I ett terrängspår är varje

fotisättning annorlunda från det före-gående. Om du landar på en sten eller hal mossa måste kroppen vara beredd att snabbt kunna stabilisera balansen mot den oväntade rörelsen. Ett bra sätt att klara av det är att träna plyometric (hopp), corestyrka, och flexibilitet.

plYomeTricsTerränglöpning är lite av ett mini–plyo-metric–pass. Du hoppar för att komma över små bäckar, för att undvika gytt-jepölar, stenar och rötter. Men om ditt första terrängpass också är ditt första plyometric–pass så är risken stor att dina muskler, ligament och leder inte är tillräckligt starka för att du ska orka med det. Gör de här övningarna en eller två gånger i veckan efter ett lättare löppass, och gärna på mjuka underlag som gräs, grus, tartan.

bYgg en basse Till aTT DU får iN De här öVNiNGarNa i DiN DaGliGa TräNiNGsrU-TiN, iNNaN DU Ger DiG UT i Ny TerräNG.

T r a i l

dubbelHopp

Varför den här tvåstegsöv-ningen förbereder lårmusklerna för sluttande underlag. det första hoppet förbereder lårmusklerna för utförslöpning, hopp två stärker hela benet.hUr hoppa ner från en 2–3 decimter hög låda eller trappsteg. hoppa sedan upp så högt du kan. gå upp på lådan igen och upprepa. börja med 3–4 repetitioner (ett set). efter tre övningstillfällen, öka med ytterligare ett set. bygg på tills du klarar åtta set.

A V m i c h e l l e h A m i lt O n

72 Mars 2011

Varför den här övningen ökar vriststyrka och stabilitet, och propriocep-tionen – kroppens förmåga att uppfatta var den befinner sig när den svävar fritt – vilket är utvecklande för balansen.hUr Stå på en fot och hoppa kors och tvärs, från sida till sida, och fram och till-baka. gör det snabbt tio gånger, på varje ben. Målet är balans, inte höjd eller längd, så hoppa försiktigt. när det börjar kännas lättare, gör övningen med slutna ögon.

coresTYrkaStabilitet i underbenen hänger samman med starka höf-ter och stabilt bäcken. Är du svag i höfter och bäcken, är risken stor för skador i ojämn terräng, då underbenen inte klarar av att anpassa sig efter det varierande underlaget. Gör de här övningarna två eller tre gånger i veckan, efter ett lätt löppass eller en träningsfri dag. Du kan kombinera dem med plyometric–övningarna, eller göra dem enskilt.

indianHopp

Varför hopp med höga knän ut-vecklar explosiv kraft och styrka i ben och höfter, vilket gör det lättare att förflytta sig i ojämn terräng. hUr 1. hoppa på stället, dra upp låret för varje hopp. 2. hoppa sedan framåt med höga knän 15 gånger. gör två eller tre set. 3. Sidledssprång (se ovan). börja med fötterna ihop och hoppa i sidled. efter landning, hoppa tillbaka till utgångspositionen. Upprepa 15 gånger. gör upp till tre set.

sidoplanka

Varför Stärker core-musklerna och sätesmuskulaturen, vilket ger bättre sta-bilitet i underbenen.hUr Utgå från vanlig plank-position, rotera åt en sida med överarmen i gol-vet och höften sträckt. håll positionen

FlexibiliTeTBra rörlighet minskar skaderisken.

brYgga med benlYFTVarför Stärker sätesmuskulaturen, som är benens kraftcentrum. Stark sä-tesmuskulatur ger också kraft till löpning uppför. hUr Ligg på ryggen med knäna böjda och fötterna på golvet. Lyft höfterna och ryggen från golvet, pressa ihop sätesmuskulaturen när du reser dig. håll position i 5–10 sekunder. Upprepa 10 gång-er. gör två set. när det här börjar kännas enkelt, sträck upp ett ben när höfter och rygg be-finner sig i lyft position.

Hopp med eTT ben

i 20 sekunder. bygg gradvis upp till 60 sekunder. byt sida. när det här börjar kännas lätt, lyft upp övre benet några decimeter från det undre. håll position en sekund, sänk till utgångsläget. gör 5–10 repetitioner på varje sida.

sTreTcHa ljumskarna

Varför Ljumskarna ignoreras ofta av landsvägslöpare.hUr 1. Sitt med fötterna ihop. pressa ner knäna mot marken. håll position i 30 sekunder. 2. Stå bredbent med händerna i marken. pressa i sidled. håll position i 30 sekunder. byt sida. F

ot

o b

et

h b

iSC

ho

FF

Mars 2011 73

74 Mars 2011

t e x t & F O t O A n d e r s B u r m A n

abu Dhabi aDvEnTurE cHallEngE

i december är sverige mörkt, kallt och täckt av snö medan abu Dhabi är bländande ljust, stekande hett och täckt av sand. Naturen styr såväl människan som omgivningen i en av mul-tisportens mest prestigefulla tävlingar, abu Dhabi adventure Challenge.

Mars 2011 75

DaG 1: PrOlOG08.00 aBU DhaBi CiTy COrNiChe

Solen börjar just krypa upp över skyskraporna i denna stän-digt växande stad. På en parkeringsplats som jag passerar innan jag når strandpromenaden spelar ett gäng gästarbetare cricket. Det är som en skön, svensk sommardag. Tankarna kretsar kring tävlingen. Hur ska det gå? Hur obarmhärtig blir öknen? Och hur mycket luft ska man pumpa i gummikajakerna som ska paddlas den första sträckan? Solen påverkar gummit, därmed också lufttrycket som i sin tur påverkar hur lätt båtarna glider på vattnet.

Three, two, one, gooo! Vi är igång. Prologen utgörs av 22 kilometer löpning, sedan

paddling och simning. Thule Adventure vinner. FJS powered by Saab kommer fyra.

– Det säger inte så mycket med en etapp på två timmar, säger Daniel Hansson, kapten i lag FJS.

DaG 1: CykliNG 15.00 i OassTaDeN al aiN UTaNför Jahili fOrT

Staden ser ut som ett pedantiskt byggt sandslott. 28,7 kilo-meter cykling på snabbt underlag i hög värme väntar. Båda Thulelagen, Usshers Thule Adventure Team och Martin Flintas Thule Europe, ställer upp längst fram. De flesta lagen använder de cyklar som den superproffessionella tävlingsarrangören till-handahåller. Några lag har tagit med egna cyklar till tävlingen, en del har tagit med delar som sadel och hjul. Samtliga har tagit med egna pedaler. Transportkostnaderna för att frakta en cykel till Abu Dhabi är höga.

Thulelagen dominerar cyklingen. Usshers lag vinner etap-pen och Martin Flintas lag blir tvåa. Trea är Net Competence/Explore, där Per Vestling, Johan Skärskog och Johan Karlsson kör ihop med tokstarka tjejen Jari Kirkland från Colorado, USA.

– Trodde vi kunde komma in som femma i bästa fall. Trea är bättre än väntat, säger Per Vestling.

abu Dhabi 2010

76 Mars 2011

DaG 2: löPNiNG, CykliNG OCh reP 07.00 ViD BerGeT hafeeT På GräNseN Till OmaN

Berget Hafeet är spännande vackert, men gör ont. Ytan är som grovt sandpapper. Mänsklig hud är en barnlek att skada för Hafeet. Det här är den fjärde ADAC-tävlingen. Fler höjdmeter har inget lag tidigare käkat här. En hård etapp. Det är riktigt varmt i ravinerna, svalare på höjder där vinden fläktar. Usshers lag är mäktiga att se på cyklingen uppför; 14 kilometer och 716 höjdmeter på 52 minuter.

Värmen sliter hårt på alla lag. Hårdast på lagkamraterna i FJS där John Andén har problem att få i sig energi och vätska. De kommer att bryta tävlingen.

Rutinerade svenska Malin Lundvik kör i det norska laget Jotun Paints.

– Jag ser framemot öknen, säger Lundvik. Det är inte lika tekniskt utmanande som här. Bara att äta, dricka och mata på.

Jotun Paints blir nia på sträckan. Efter en hård kamp, inte minst mot naturen, vinner Thule Adventure Team etappen.

DaG 3 OCh 4: ökeNCykliNG OCh ökeNTrekkiNG04.00Um as ZUmmUl

De tävlande bor i tält under tävlingen och tältlägret är för-lagt till Um as Zummul. Ökennatten är magisk. Klockan 04.00 startar en 94 kilometer lång cykling som följs direkt av en 116 kilometer lång ökentrekking. Det finns en variant som är kor-tare, bara 70 kilometer… Alla topplag kör 116 kilometer. Den första masskrocken inträffar efter 50 meter på sträckan. Natten är kolsvart och att cykla i sand är tekniskt krävande.

Målet för cykeletappen ligger vid exklusiva semesteranlägg-ningen Quasr al Sarab som är det bästa hotell jag bott på. Lagen har trettio minuter på sig att byta från cykelutrustning till trek-kingutrustning. Varianterna på damasker för att hålla sanden på utsidan av skorna är många. I toppen ligger som vanligt de två Thule-lagen.

Lagkaptenen för Thule Europe, Martin Flinta, vill inte att Thule Adventure Team ska höra hans taktik så han viskar:

abu Dhabi 2010

Mars 2011 77

– Vi ska hänga på dem till kontroll tre, sen rycker vi. Planen är att vila under de ljusa timmarna.

– Huvudsträckan kommer nu. Den är så lång att det inte går att köra hårt hela tiden, säger Richard Ussher, Thule Adventure.

– Jag har tuggat sand tre gånger under cyklingen och nu ska man ut i öknen, säger Johan Karlsson i det bästa svenska laget på etappen, Net Competence/Explore.

Lagen har 38 timmar på sig att fixa cykel- och trekkingmo-menten. Sammanlagt åtta av dessa timmar utgörs av obligatorisk vila vid kontrollerna.

Det är lunchtid och vid den tredje kontrollen söker Thule Europe skugga bakom några funktionärsbilar. Thule Adventure Team har dragit därifrån. Alla lag som kommer till platsen söker upp den lilla skugga som finns.

När bilarna drar iväg slår man upp sina tält. Värmen är olid-ligt hög. Lagen får 4,5 liter vätska vid de ordinarie kontrollerna.

Vid extrakontrollerna finns inget vatten. – Det är varmt och slitsamt, men det är bara att mata på, säger

Per Vestling, Net Competence/Explore. Det finns inget annat att göra. På orienteringen gäller GPS, googlekartor och att följa fotspår. Fast det är ju inte säkert att fotspåren är det bästa väg-valet. Det gäller att fatta egna beslut.

Ökentrekkingen tar 28.36 timmar för Thule Adventure Team och en timme längre för Thule Europe. Bästa svenska laget på trekking-etappen är VM-treorna SilvaGerber som fram till ökne-netapperna genomfört tävlingen under sin kapacitet och därmed sämre än förväntat.

DaG 5 OCh 6: haVsPaDDliNG07.00 mirfa

Efter ökenetapperna åker lagen buss ner till kuststaden Mirfa. Tanken är att en 129 kilometer lång paddling ska starta 06:30.

abu Dhabi 2010

78 Mars 2011

Paddling i mörker är inte tillåtet så planen är att lagen ska över-natta på utvalda öar.

Vid 02:00 på natten har de flesta i tältlägret vid stranden till Persiska viken svårt att sova. ”Shamaalen” viner. Det blåser så hårt att stockarna som håller upp beduintälten, där lagen äter och umgås, blåser omkull. Sträckan ställs in eftersom den var planerad att börja med flera timmars paddling på öppet hav. Topplagen skulle säkert ha klarat det, men inte alla lag. Säker-heten går först. Själv skulle jag med glädje tagit en vilodag efter mer än ett dygn i öknen, men flera av svenskarna jag pratar med känner sig rastlösa. De är inställda på utmattning.

Paddling blir det ändå, dag 6. Då i lugnare vatten mellan strandpromenaden i Abu Dhabi City och den avlånga ö, Lulu island, som ligger en bit utanför strandpromenaden.

Vinner gör förstås Richard Usshers lag. Åt de tre supermän-nen och superkvinnan i Thule Adventure Team finns inget att

göra. Men alla de svenska lagen höll fanan högt. De manifes-terade sin dominans och visade att de gjort sin hemläxa. Inte minst lag SilvaGerber, ett fint exempel på att träning ger resultat.

DaG 6: målGåNG Vinnare av Abu Dhabi Adventure Challenge 2011 blev Thule

Adventure Team. För Richard och Elina Ussher, som vunnit samt-liga ADAC-tävlingar, var det alltså fjärde gången gillt! Mabrúck! (Grattis!)

Thule Europe, med lagkaptenen Martin Flinta i spetsen, blev stark tvåa. Nästa år gör Per Vestling Flinta sällskap i Thule Europe. Det blir ett riktigt vasst lag.

Läs mer om Abu Dhabi Adventure Challenge på:www.abudhabi-adventure.comwww.multisport.se

abu Dhabi 2010

Mars 2011 79

42,2 kilometer som inkluderar sammanlagt 2160 höjdmeter längs vägen är ungefär så bisarrt som det låter. Tävlingen är kaiser marathon i söll i österrikiska Tyrolen och den är fullständigt underbar i all sin sadism.

A V A n d e r s l i n d g r e n

kaiser Marathon– i österrikiska tyrolen

l ä s A r B i d r A g

80 Mars 2011

Mars 2011 81

sOm Jämförelse kaN nämnas att de första 21 ki-lometerna har dryga 450 höjdmeter, alltså endast 50 höjdmeter färre än vad Lidingöloppet har under sina totalt 30 kilometer. Man behöver inte vara matematiker

för att räkna ut vad som väntar den andra halvan av loppet. Stigningen som drar igång på allvar efter cirka 21 kilometer bjuder på 850 höjdmeter mellan den 21:a och 30:e kilometern, vilket får den första halvan – och Lidingöloppet i sin helhet – att te sig som uppvärmning.

Ändå kunde jag inte sluta le och tycka att det var på tiden att min första extrema bergsmara drog igång på riktigt. Självfallet bidrog det faktum att det var en närmast perfekt, 18 grader varm och vindstilla höstdag i Alperna till den goda känslan. Dessutom visste jag ju inte i detta läge hur fullständigt barbariskt det skulle bli de sista fyra kilometerna, men mer om det senare.

TäVliNGeN är eGeNTliGeN är av tre i Tour de Tirol. De övriga är två flacka lopp om tio kilometer på fredagen och en halvmara på söndagen. Kaiser Marathon gick av stapeln för femte året i rad. Från och med i år ingår loppet också i den centraleuropeiska bergsmaratoncupen. De övriga tre i cupen är ALT i Liechtenstein, Jungrfrau Marathon i Schweiz och Zermatt Marathon också det i Schweiz. Samtliga fyra deltävlingar har stigningar på mellan 1800 och 2200 höjdmeter, vilket gör dem till några av de absolut tuffaste bergsmarorna i världen. Tilläggas kan att Kaiser Mara-thon 2009 även hade VM-status för bergsmaror. Detta sagt fullt medveten om att det finns ännu tuffare tävlingar som Trans-Alp, North Face Ultra du Mont Blanc och Swiss Alpine i Davos.

Nog om det och åter till hur själva loppet var och hur genom-förbart det faktiskt är. Som referens ska sägas att jag är en glad amatör på 38 år som förvisso tränar ganska mycket, men som på intet vis specialiserar mig på löpning. Jag gör en vanlig mara

på cirka 3.30, vilket ju inte är särdeles mycket att skryta om för Runner’s Worlds läsare. Detta sagt för att påpeka att de flesta av tidningens läsare som inte redan prövat alltså skulle ha mycket roligt om de sprang en extrem bergsmara.

DeN försTa halVaN av Kaiser Marathon går mestadels på asfalt, men även på grusväg och stig. Ett par ganska långa ut-förslöpor gör nästan mer skada än nytta. De sätter sig ordentligt i låren och betalar inte riktigt tillbaka i form av sänkt puls ef-tersom man i det här skedet av loppet ändå ligger på en ganska låg medelpuls.

Efter 21 kilometer börjar utmaningen som sagt på riktigt med cirka 850 höjdmeter att ta på cirka nio kilometer, först upp via en slalombacke och sen genom ett skogsparti. Här minns jag att det var lite tungt, men så snart skogen öppnade sig och jag insåg att jag var på väg uppför en alptopp med allt vad det innebär i form av utsikt och mental boost så gick det bättre. Har man gjort sin backträning väl finns det många placeringar att tjäna här eftersom en del väljer att gå under dessa passager.

Denna långa stigning slutar på 1550 meters höjd vid restau-rang Hartkaisers uteservering som är överfylld av åskådare, vars applåder är mycket välkomna.

Efter att ha passerat restaurangen kommer ytterligare en rejäl stigning till cirka 1650 meters höjd. Därefter går det, med ett par undantag, rejält utför i nästan åtta kilometer ner till Hexenwasser på 1150 meters höjd. Det må låta som något man skulle se fram emot, men i mitt fall var det tvärtom. Det beror inte bara på att jag har en svag högervad efter att ha opererat hälsenan förra året, utan mest på att de föregående 1400 höjdmetrarna gör sig mer än väl påminda i låren när jag springer utför. Dessutom vet alla löpare hur brant utförslöpning påverkar knäna och för mig blev dessa åtta kilometer de mest påfrestande under hela loppet.

alla sOm sPrUNGiT en mara vet hur det känns att börja beta av kilometrar över 32-kilometerssträcket. Man måste hela tiden ha koll på sig själv så att man inte stumnar samtidigt som man känner eufori över att det faktiskt är mindre än en mil kvar – en distans man klarar av i sömnen. Problemet här är att när man kommer glatt löpande till den 39:e kilometern så möts man av en ”svart” slalombacke.

Självfallet kom backen inte som en total överraskning efter-som alla som ger sig in på en bergsmara studerar höjdprofilen noggrant, men jag hade ändå svårt att acceptera att jag snittade mellan 8 och 18 minuter per kilometer de sista fyra kilometrarna. Här handlade det om att överleva och släpa benen med sig sna-rare än att hjärta och lungor inte orkar. Trots att de sista fyra kilometerna tog nästan 50 minuter avancerade jag 15 placeringar.

aTT DeT Var en suverän känsla att gå i mål på toppen av Hohe Salve och samtidigt ha en makalös utsikt åt alla håll över Wilder Kaiser och Kitzbühler Alpen, behöver knappast påpekas. Att ha tagit sig i mål under fem timmar med hyfsad marginal gjorde ju inte saken sämre. Målet var att klara 5.30; tiden blev 4.52,31. Arrangörerna hade dessutom den goda smaken att bjuda på öl på toppen (alkoholfri förvisso), vilket fulländade strapatsen.

Summan av det hela kan bara bli att jag rekommenderar alla som gillar kombinationen av långlöpning, lite självplågeri och storslagen natur att testa en riktig bergsmara i Alperna. Känslan av att veta att det går riktigt brant uppför i ett sträck i över en mil utan nåd är svårslagen, om man nu är lite lätt masochistiskt lagd, vill säga. Och att få njuta av utsikten över alptopparna längs vägen, gör inte det hela sämre.

82 Mars 2011

Nyfikenpåsöll?bergen kring Söll – och i alzkammergut – som ligger knappa två tim-

mar bort erbjuder otroligt fin mtb- respektive landsvägscykling. det

är dessutom inte mer än en timmes biltur till glaciären i hintertux som

har skidåkning 365 dagar om året. Cyklar och skidor med tillhörande

utrustning finns att hyra på plats.

Flyg till Salzburg, innsbruck eller München och hyr bil där så kan du passa

på att se lite mer när du ändå är på plats. Samtliga nämnda flygplatser

har kort transfer till Söll. till Wien, som bara ligger tre timmar bort, går

det naturligtvis ännu fler flyg.

läs mer På

www.tourdetirol.com/tour-de-tirol/tour-de-tirol0/kaisermarathon-sll.html

www.wilderkaiser.info/en/soell-contact.html

www.salzkammergut.at/en/4-03-2-31934/list/mountainbike.html

www.biken.at/biken-in-salzkammergut.html

anderstävlingstips håll kOll På PUlseN

det är självklart en fördel att veta vid vilken puls man drar på sig mjölksyra

och sedan se till att hålla sig under detta pulsintervall. i ett sådant här

sammanhang är man naturligtvis rökt om man drar på sig syra för tidigt.

Ta DeT lUGNT i BörJaN, meN iNTe för lUGNT

har man gjort sin backträning väl kan man nog springa första halvmaran

snabbare än jag gjorde (ca 1.55). det lönar sig så klart att vara försiktig,

men samtidigt är ett tempo kring 1.50 så pass lugnt att benen bör hålla.

skiPPa VäTskeBälTeT

Vätskebälte behövs inte. Servicen längs loppet är kanon och så pass få

löpare (knappa 500 löpare i år) deltar i detta bisarra arrangemang att

det aldrig blir någon trängsel vid vätskestationerna. Vatten och sport-

dryck första halvan. andra halvan dessutom banan, cola, (öppnade)

gels och småkakor.

Ta VaNliGa löParskOr Om VäGlaGeT är TOrrT

Spring i vanliga löparskor om det inte regnar eller varit extremt blött i mar-

kerna dagarna före loppet. den allra sista biten hade terrängskor förvisso

varit bättre, men första halvan har en hel del asfalt och de följande stig-

ningarna fungerar utmärkt med vanliga löparskor. Utförsbackarna består

mestadels av ganska hårda grusvägar där vanliga löparskor gör sig bra.

NJUT!glöm inte bort att njuta av de vackra omgivningen, både i bergen och

på havsnivå.

PasTa OCh sTek

restaurangen an der Müle har bra pasta att ladda med dagen före loppet

och stora stekar att fylla på med kvällen efter.

Mars 2011 83

löParliV meD UlrikaAv ulrika johansson

Fo

to

pr

eS

Se

nS

biL

d (

Up

pe

) b

iLd

by

rÅ

n i

hä

SS

Le

ho

LM

(n

er

e)

ulrika johanssonlandslagslöpare.följ ulrikas blogg på runnersworld.se/ulrika

Tel: 08-541 333 50 [email protected] copyshopvaxholm.se

Dandelion sportswear

Waxholms

Tel. 08-541 333 50 [email protected] waxholmslotsen.se

Thunblad & Son konsultbyrå

ARRANGÖRER

SPONSORER

Lördagen 14 maj har du chansen att vara med och skapa löparhistoria. Då går starten för den första upplagan av Strömmingsloppet i ett vårvackert Vaxholm.

Du kan välja att springa 5 eller 10 km.Banan är lagd så att det blir en vacker men utmanande runda för alla deltagande.Kom och spring i ditt eget tempo och utmana dig själv eller grannen!

Vackert, miljövänligt och inspirerande!Väl mött!

Missa inte Sveriges vackraste motionslopp!

www.kastellet.com

www.blossommagazine.se

www.vaxholmkanot.se

www.waxholmslotsen.se

www.dandelionsportswear.sewww.fysioplus.se

www.copyshopvaxholm.se

www.strommingsloppet.seAnmäl dig på:

Den 28 juli 2010, EM i Barce-lona. Klockan slog 11.30 och jag stegade ut på en brännhet arena tillsammans med de öv-

riga hinderlöperskorna. Solen bländade och ljudnivån var hög. Publiken skrek som tokiga efter Marta Dominguez, hemmaikonen som förväntades ta hem EM-guldet. Jag gick stegen bakom henne och kände en blandning av nervositet, fokus, glädje och ångest. Min astma hade spökat rejält under försäsongen vil-ket nu gjorde mig osäker trots bra form.

omstart – att komma tillbakaavslutning på min långa karriär. Varför skulle det sluta så här?

Jag kan inte påstå att jag hängde med i svängarna. Den ena dagen i hetluften, målmedveten och klar över vad jag skulle göra. Den andra dagen abrupt och bryskt avsliten min löparidentitet.

Jag var förvirrad, vem var jag nu? Känslostormarna drog som aggressiva forsar genom mig och för första gången i mitt liv var jag bitter. Glädjen över att ha en bra fysisk förmåga dog som i ett nafs och jag blev istället stillasit-

Resten är historia. Jag var på väg mot ett bra lopp när jag med två varv kvar kände hur någonting började dra mig bakåt. Det tryckte över bröstet och mjölksyran slog till med full kraft. Min kropp blev plötsligt kraftlös på två röda sekunder. Synen blev suddig, men jag kämpade vidare. Under förloppet av 200 meter försvann all min verklighets-uppfattning. Det enda jag kände var att luften tog slut. Jag toppandades och kippade efter luft.

Där slutade min löparkarriär, trodde jag.

sOmmareN GiCk OCh jag tänkte: Kun-de jag inte ha fått en lite mer hedersam

tande, ofta på ett fik över en kopp kaffe i sällskap med en bok. Jag försökte läka mitt inre genom att avskärma mig från allt vad löpning hette. Jag lät skorna stå som stenstoder i hallen och de normalt så stora tvätthögarna av träningskläder minskade markant.

meD DeT sliTNa ordspråket ”tiden läker alla sår”, lyfte jag sakta men säkert åter blicken mot omvärlden och började le. Avbrottet gjorde att jag fann vägen tillbaka till glädjen. Helt plötsligt börja-de jag snegla lite på de rosa löparskorna, sen på de röda med svarta detaljer, för att sedan göra slag i saken och snöra på mig de lila.

Ett uns av den förlorade löpkänsla infann sig; tekniken däremot kändes ringrostig, men jag log och ökade på steget lite. Jag for fram, kände vinden i ansiktet där jag sprang längs Söder Mälarstrand och för första gången på mycket länge kände jag den genuina löparglädjen kittla mig. Men tanken på att tävla på bana igen, den fanns inte.

hösTeN GiCk UTaN att att jag tänkte vare sig på satsning eller bantävling. Vintern kom, grep tag i frusna lemmar och tvingade in mig i värmen på Bosön. Där kunde jag springa utan att få frost-skador och röd näsa. Som en nyutsläppt ko på grönbete kände jag åter det väl-bekanta adrenalinet. Tanken på tävling kom som ett brev på posten. Kanske, kanske, bara lite… bara testa. Men så ryggade jag undan. Mindes så väl den slitsamma sommaren och tveksamhe-ten kom tillbaka: Varför? Det är inte värt smärtan. Lägg ned! Håll dig till den träning du mår bäst av.

Jag stannade upp, tänkte till en extra gång innan jag till slut anmälde mig till den första bantävlingen sedan EM i Barcelona.

iDaG VeT JaG att min karriär inte tog slut där i kurvan med två varv kvar. Idag vet jag att den bara ändrade riktning. Men det har varit en smärtsam väg att gå, samtidigt som jag nu med facit i hand kan konstatera att all svårigheter jag gått igenom har gjort mig starkare.

Att vinna eller förlora, att inte preste-ra eller att inte stå pall har inte samma betydelse längre. Istället har glädjen tagit över och nu när det är mitt i brin-nande inomhussäsong kan jag inte säga annat än att jag är tillbaka på banan och förhoppningsvis även som en vinnare.

84 Mars 2011



Waxholms



ARRANGÖRER

SPONSORER





www.kastellet.com


www.vaxholmkanot.se







Waxholms



ARRANGÖRER

SPONSORER





www.kastellet.com


www.vaxholmkanot.se





bo-gunnar bogges | friidrottstränare och rw’s träningsexpert

bli bättre med bogges

feb/mars 2009 19aug/sept 2009 77maj/juni 2009 9

Löpning on – golf off

april/maj 2009 67okt/nov 2008 15

22 mars Tokyo Marathon4-18 april Cykelläger på Mallorca 6 april Paris Marathon 11 april Sydafrika-Two Oceans Marathon26 april London Marathon25 juli Swiss alpine26 juli New York halvmarathon22 aug Reykjavik Marathon12 sep Medoc Marathon 27 sep Berlin Marathon 18 okt Peking Marathon1 nov New York Marathon 13 dec Honolulu Marathon

Februari Kilimanjaro hel & halvmarathonJuni New York TjejmilSeptember Sydamerika med Inkaleden i Peru

Gå in på www.springtime.se och läs mer om alla våra upplevelserika löparresor!

www.runnersworld.se/shop

SUCCÉBOKEN

PRIS249:-

INKL. PORTO

Över 100 illustrationer på styrketräning, löpskolning, rörelseträning och uppvärmning.Innehåller detaljprogram som visar hur Anders Gärderud tränade under 20 månader inför OS-guldet, hur Evy Palm tränade de sista 16 månaderna inför sitt svenska rekord 1989 och hur Kjell-Erik Ståhl formtoppade de sista månaderna inför rekordet 1983.

STORA LÖPARBOKEN

LÖPARENS BIBEL – 280 SIDOR

OMGÅENDE LEVERANS

27 mars: Premiärmilen10 km-lopp på en flack och snabb bana påNorra Djurgården i Stockholm. Start ochmål vid Frescatis universitetsområde. ● www.premiarmilen.se

7 maj: Spring CrossVårens stora terränglopp avgörs på NorraDjur går den. Start och mål vid Frescati.Loppet har två distan ser; 6 km och 12 km.● www.SpringCross.se

18 maj: MilSpåretSpring 10 km på en flack och lättlöpt banapå Djurgården. Start och mål vid Sjö historiska Muséet. ● www.MilSparet.se

24-25 maj: Vår RusetVår Ruset är inte en tävling, utan en festför tjejer och kvinnor i alla åldrar. Du springer, joggar eller promenerar 5 kmi din egen takt på Norra Djurgården.Samla ihop en grupp på sex personer såbjuder vi på picknick.● www.VarRuset.se

28 maj: ASICS Stockholm MarathonÅrets kraftprov och årets löparfest! 20 000löpare från hela världen springer 42 195 metergenom huvudstaden inför täta åskådar led.Mål i Stockholms Stadion.● www.StockholmMarathon.se

29 maj: Mini MarathonEtt stort lopp för pojkar och flickor 5-17 år.Mål i Stockholms Stadion. Alla som deltarär vinnare och får medalj och t-shirt.● www.minimaran.se

9 juni: ParloppetTvå löpare tävlar tillsammans på en vackerbana genom Hagaparken. Löparna springerbanan åt olika håll och möts alltså underloppet. Distansen är 5 km.● www.parloppet.se

25 och 27 augusti: BellmanstafettenVälj mellan att springa på torsdagskvälleneller på lördagen i Sveriges största stafett-löpning med drygt 2 000 lag. Stafettenhar tre klasser; herrar, damer och mixed. Fem löpare i varje lag. Alla springer 5 km.Banan går på Norra Djurgården. Samtligabjuds på picknick.● www.bellmanstafetten.se

3 september: TjejmilenNu en lördag! Landets största idrotts - evene mang för kvinnor med 28 000 del -tagare. Du tävlar mot dig själv på den vackra10 km- banan runt Djur gården. Samla ihopfyra del tagare och anmäl en Tjejmilen Kvartett!● www.tjejmilen.se

17 sept: Stockholm HalvmarathonHöstens största svenska halvmara meddrygt 13 000 löpare. Du springer 21 098meter genom Stock holm. Start vid Slottetoch mål i Kungsträd gården.● www.StockholmHalvmarathon.se

8 oktober: Tjur Ruset10 km genom krävande och delvis obanadterräng någonstans i Stor stockholm. Viletar upp de brantaste backarna och deblötaste kärren. Antar du utmaningen?● www.TjurRuset.se

16 oktober: HässelbyloppetHöstens skönaste 10 km-lopp. Flack ochsnabb bana genom Hässelby, Grimsta,Råcksta och Vällingby.● www.hasselbyloppet.se

14 juli 2012: JubileumsmarathonMaratonloppet var den stora begiven -heten vid OS i Stockholm 1912. Den 14 juli 2012 är det på dagen 100 årsedan detta lopp. Den dagen arrangerasJubileums marathon på en bana som sånära som möjligt följer 1912 års OS-bana.● www.jubileumsmarathon.se

Inspirerande lopp i Stockholm!

Arrangörer: Hässelby SK och Spårvägens FK

Fullsatt i loppet!

Loppen11_210x285_RW1012_Layout 1 2011-01-04 16.30 Sida 1

kamPeN mOT kUlaNAv erik hörstadius

Politik är att vilja”, sa Olof Palme.

Men vad innebär ”att vilja”?

Ja, det kan förstås vara okomplicerat. Jag vill ha en kaka till kaffet, köpa en ny tröja, pussa på min älskling, klia mig i skrevet. Bara att göra, punkt slut.

Men om det man vill uppnå kräver en ansträngning eller uppoff-ring? Ett element av olust – eller rentav smärta och lidande? Alla som vill uppnå ett mål, men stöter på ett inre motstånd, har anledning att brottas med den frågan.

Själv vill jag träna bättre och få bort kaggen. Någon annan vill få bättre morgon-humör, en tredje vill porrsurfa mindre. Man kan vilja sluta röka, bli amerikansk president, ope-rera brösten, bestiga Kili-manjaro, betala räkningar i tid, vinna ”Idol”, gifta sig rikt eller kanske bara sno Kalles spade... De här målen skiljer sig enormt i fråga om hur mycket psykisk energi de kostar.

En bröstoperationsbeställning eller Kalle-attack – som ju båda kan kosta smärta och i det första fallet pengar – kräver endast ett ögonblick av beslut-samhet. För rökaren är viljeinsatsen mycket större på grund av abstinensen. Den som vill bli president har flera års stenhård kampanj framför sig, och för porrsurfaren, viktminskaren och mor-gonsurisen kan kampen vara livslång.

iNGeN mäNNiska har oändliga mängder mental energi. Viljekontot är begränsat. Saldot varierar förstås. Jag gissar att till exempel Jan Guillou, An-nika Sörenstam och Barack Obama har extremt stora viljeresurser, men för var och en gäller att man dels måste hus-hålla med sin viljekraft och dels priori-tera bland målsättningarna.

Lyckligtvis kan man i viss mån öka på viljekapitalet genom att sätta upp ett åtråvärt mål. Man orkar kampanja hår-

dare för en stol i ”the oval office” än för kommunalrådsposten i Sveg. Man orkar träna mer för en förstaplats på ATP-rankingen än för en mixed dubbel-vinst

som dessa ligger en närmast ameri-kansk tilltro till människans viljekraft. Viljan kan försätta berg. Vill man något tillräckligt mycket kan man få det. Eller till oss vid Fläskfronten: Det är väl bara att äta mindre och röra sig mer…

Men nog vill människor alltid. De vill sluta röka, bli smala, trevligare på morgonen… Vore självförbättring en

fråga om att vilja skulle mänsk-ligheten må toppen. Se på

floden av självhjälpslit-teratur!

Nä, vilja är sorgligt överskattat som förbätt-

ringsredskap. Därför: Ut med den och in med…

TAM-TA-TA-TAM-TA-TA-TAM (trumvirvel)… KUNSKAP!

öVersaTT Till temat

för den här krönikeserien om att bli smalare och komma tillbaka som hygg-lig motionslöpare betyder det att hitta de metoder

som inte tär mer än nödvän-digt på viljekontot.

Om jag fokuserade på snabb vikt-minskning skulle jag med viljans hjälp

kunna uppnå fantastiska resultat på några månader, men på lång sikt ändå vara dömd att förlora eftersom hunger är en så basal drift. Fiaskot för det diet-industriella komplexet är väl bevis nog. Studie efter studie talar om obefintlig stabil viktminskning – trots allt spä-kande.

kUNskaPsVäGeN – aTT bli bättre på rätt mat och dryck i rätt mängd vid rätt tillfälle och där nyckelordet är blod-sockerbalans för att slippa den plåg-samma hungern – är förvisso gnetig och långsam. Men det är den enda som i långa loppet åtminstone kan ge mig en chans att nå målet.

meD mera kUNskaP blev januari en hygglig månad: Vikten ner nästan två kilo till 118. I snitt två timmars halkigt lufsande i veckan plus många promena-der, och nästan ingen späkning alls!

Viljekontot i stort sett intakt, alltså.

Viljans makt är överskattad

i klubbmästerskapen och man uthärdar mycket mer umbäranden vid en flykt från ett eritreanskt fängelse än från ett trist fredagsfika, förutsatt förstås, att det finns en chans att faktiskt klara av det. Annars försvinner ju motivationen.

JaG sammaNfaTTar PUNkTVis:1) Målet ska vara så attraktivt eller vik-tigt som möjligt.2) Målet ska vara möjligt att uppnå.

meN DeT fiNNs också en tredje punkt, som är minst lika viktig: Vägen till målet ska vara så lustfylld och smärtfri som möjligt.

Detta är en veritabel pungspark mot Luther, som vi har så mycket av i vårt kulturella DNA: Man ska arbeta i sitt anletes svett. Den som vill va’ fin får lida pin, och så vidare. Nära filosofier

kunskaPsvÄgEn.rätt mat och dryck i rätt mängd vid rätt tillfälle . nyckelodet är blodsockerbalans.

88 Mars 2011

Premiär milen är den perfekta inledningen på 2011 årslöparsäsong.Du springer 10 000 meter på en flack och snabb bana påNorra Djurgården i Stockholm. Nivåskillnaden mellanbanans högsta och lägsta punkt är 7 meter.Start och mål vid Frescatis universitetsområde. Första start kl 12.00 söndag 27 mars.All information finns endast på www.premiarmilen.seArrangörer: Hässelby SK, Spårvägens FK och Fredrikshofs FIF i samarbete med:

Spring Cross är vårens stora terränglopp.Lördagen den 7 maj kan du springa en naturskön banapå Norra Djurgården i Stockholm. Banan går på stigaroch små skogsvägar genom underbart vacker terräng.Första start kl 12.00. Loppet har två distanser. Du väljermellan att springa 6 km eller 12 km.Start, varvning och mål är vid Frescati, nära T-bane -stationen Universitetet.Arrangörer: Hässelby SK och Spårvägens FK. Huvudsponsor: Salomon.

Information och anmälan: www.premiarmilen.se

Norra Djurgården söndag 27 marsPremiärmilen

Information och anmälan: www.springcross.se

Terränglöpning Norra Djurgården 7 maj

PM+SC11_210x285_NY_Layout 1 2011-01-21 11.52 Sida 1

löPNiNG meD marTiNaAv martina haag

vart jag än ska resa någon-stans så packar jag alltid ner löparskorna. Att springa är ett sådant roligt sätt att

uppleva och lära känna en ny stad på, och sen när man tänker tillbaka på sina resor så minns man alla löppassen så väl. Att springa längs med floden i ett nyvaket Florens, en eftermiddagsrunda i ett iskallt och snöigt Eskilstuna, eller en långsam mil en ljuvlig vårdag i Cen-tral Park i New York – sånt sitter kvar i huvudet en lång, lång tid efter att man har kommit hem.

JaG läsTe i tidningen att man i Lon-don nu börjat med att hålla guidade turer för grupper i löpartakt. Turisterna träffas med springskorna på och sen startar guidningen. Så springer man förbi Big Ben och Westminister Abbey i samlad tropp medan guiden ropar ut olika fakta. Det låter jätteroligt. Så skulle det vara i alla storstäder!

Jag försöker alltid pressa in minst ett löppass under mina resor. Fast en del ställen kan vara lite svåra att springa på; det finns ju inte direkt trottoarer i alla länder och ibland får man passa sig för vilda hundar. Fast å andra sidan får man ju väldigt bra tid på milen vid de tillfällena.

JaG Var Nere på Teneriffa för några månader sedan för att skriva på min nya bok, och då upplevde jag ett av mina roligaste löppass utomlands som jag sent kommer att glömma:

Jag kliver upp ur hotellsängen och tänker att en skön runda innan frukost blir perfekt. Jag drar bort gardinerna och tittar ut. Eh, vart är Teneriffasolen? Spö-regn. Nej, inte bara spöregn, det är rik-tigt tokspöregn och dessutom hård blåst.

tyfonlöpning på teneriffa

Men inget hindrar en löpare tänker jag glatt och snör på mig springskorna och sticker ut för morgonens runda. Jag vänder ner mot stranden och passar på att springa längs med havet. Nu när sanden är blöt så sjunker man inte ner i den.

Det är fantastiska vågor och havet är stort, vilt och grått. En och annan löpare är ute, annars verkar folk hålla sig inomhus denna morgon. Efter ett tag tilltar blåsten ännu mer och jag får parera vågorna för att inte bli blöt ända upp på benen. Jag svänger upp på strandpromenaden i stället och fortsät-ter. Det går lätt att springa, trots att regnet piskar mig i ansiktet; det är så mycket syre i luften.

eN eNsam GUBBe står under ett para-ply och tar kort på en utkiksplats. Jag ber honom ta en bild på mig med min telefon, sen fortsätter jag hemåt. Nu är det full storm och stora palmblad, plast-påsar och uppblåsta madrasser virvlar förbi mig.

När jag svänger upp mot hotellet

to

pp

LIS

ta

MIna roLIgaStE Lopp (hittills):1.Tolvanloppet2.Kistaloppet2.GöteborgsVarvet

MIna SnabbaStE Lopp(hittills):1Mil:Hässelbyloppet52.24Halvmara:Broloppet2.02,21Halvmil:Kvarnloppet25.08

har blåsten utvecklats till en tropisk tyfonorkan. En stor skylt från en res-taurang blåser ner precis framför mina fötter; nu är det nästan farligt att vara ute. När jag kommer in på hotellet är jag dyngsur, men glad. Fan, vilken häf-tig löprunda, tänker jag lyckligt och ser solstolarna blåsa ner i poolen.

”nu är det full storm och stora palmblad, plastpå-sar och uppblåsta madrasser virvlar förbi mig. när jag svänger upp mot hotellet har blås-ten utvecklats till en tropisk ty-fonorkan.”

soliga TEnEriFFa.reklamen håller inte alltid vad den lovar.

90 Mars 2011

1912 var det olympiska spel i Stockholm. Tävlingarna blev en stor framgång för Sverige som

var bästa nation med 23 guld, 24 silver och 16 bronsmedaljer. Maratonloppet, som avgjordes

i pressande värme den 14 juli, var de femte olympiska spelens höjdpunkt. Stockholms Stadion,

som byggdes för OS, var fullsatt två dagar under OS; vid invigningen och under maratonloppet.

Längs banan från Stadion till Sollentuna kyrka och tillbaka till Stadion kantades vägarna

av tiotusentals åskådare. Sydafrikanen Kenneth McArthur vann loppet och det stora svenska

hoppet Sigge Jacobsson slutade på sjätte plats.

Lördagen den 14 juli 2012 är det på dagen 100 år sedan det olympiska maratonloppet.

Den dagen genomförs Jubileumsmarathon Stockholm 1912-2012 – ett lopp som följer

banan från OS 1912, från Stockholms Stadion ut till vändpunkten vid Sollentuna kyrka och

sedan tillbaka till Stadion.

Anmälan till Jubileumsmarathon öppnar klockan 13.48 den 14 juli 2011.

Välkommen till ett historiskt lopp i Stockholm den 14 juli 2012

all information om loppet hittar du på www.jubileumsmarathon.se Jubileumsmarathon Stockholm 1912-2012 arrangeras av friidrottsklubbarna Hässelby SK och Spårvägens FK.

Samma klubbar svarar också för ASICS Stockholm Marathon och för Stockholm Halvmarathon.

1912 2012

��

��

Jubileumsloppet_sv_RW_Layout 1 2011-01-21 11.25 Sida 1

rUNes sPalTAv rune larsson

rune larssonsveriges mest meriterade ultralöpare med tre segrar i spartathlon

Månen sken inte den kväl-len, men stjärnorna gnist-rade över snön och gav lite ledljus. Jag stakade ut ur

lössnön och for fram i hjulspåret som en skogsmaskin gjort. Det var 15 gra-der kallt. Skidorna skramlade mot det packade underlaget och stavspetsarna gjorde knirkande ljud. Plötsligt såg jag hur något rörde sig framför mig. Ett par stavtag senare trädde silhuetten av en människa fram.

”Gokväll! Det är ovanligt att möta någon här ute i mörkret”, sa jag.

”Ja, gokväll själv. Jag söker mig till en-samheten. Ibland behöver jag komma ut från hustru och hurtbullar”, sa mannen, som var något äldre än jag. Hur mycket äldre kunde jag inte bedöma eftersom rynkor, grått hår och andra åldersattri-but suddas ut i vinternattens dunkel.

”Jaså, men då stör jag stämningen för dig, för jag är ju en sån där hurtbulle.”

”Nej, du har träskidor. Hurtbullar har inte haft träskidor sedan Assar Rönn-lunds tid. Du är en poet. Nu förtiden är det bara de som inte åker på plast.”

Han hade tydligen bra mörkerseende, som kunde urskilja materialet i mina åtta-fots Tegsnäs Rajd, rejäla lappskidor som utvecklats och finslipats i genera-tioner för att passa till åkning i lössnö. Däremot tyckte jag att han misstog sig när han kallade mig ”poet”.

”Nu för tiden åker jag inte skidor. Is-tället går jag ut och låter mig omslutas av mörkret. Närvarokänslan förstärks då.”

”Jo, det är därför jag åker här istället för på elljusspåret”, svarade jag.

”Det förstår jag. Alla störsignaler försvinner i mörkret. Då finns bara människan, snön, skogen och himlens stjärnor. Hör man något så är det en räv som skriker, men för det mesta är det helt tyst.”

Jag höll med och mannen fortsatte prata om meningen med ensamheten i vinternatten.

”Inom mig uppstår poesi när jag stannar till och bara finns i mörkret.”

Jag nickade bifall och så stod vi tysta en liten stund.

”Poesi? Hur blir det poesi av att stan-na upp?” frågade jag, men innerst inne visste jag redan svaret. Han svarade

poesi på trä

himleN lysTe allT ljusare när jag via åkrarna närmade mig staden. Cykelba-norna var inte sandade, så jag kunde köra ända hem. Klockan halv två på natten knäppte jag upp bindningarna och klev in i huset. Det hettade i kin-derna när jag satt i köket och tänkte på vad mannen jag träffat sa om poesin som uppstår inombords när man ensam omsluts av mörkret.

Han hade helt rätt. Jag kände det i skogen, men också ute på åkrarna och när jag dubbelstakade på vägarna förbi gårdar där man släckt lamporna. Käns-lan är även bekant från oräkneliga löp-turer i ensamhet. Närvaron i nuet, det vackra som finns att se i mörkret och det som inte går att höra i ödsligheten när man stannar upp för att lyssna.

TräskiDOr i nattmörkret är mera po-etiska än plastskidor på elljusspåret.

att sådant förstår bara den som släpper taget om sina tankar och blir till ett med natten.

Vi sa aDJö till varandra. Han gick ut mot vägen som fanns en kilometer bort. Kanske hade han sin bil där. Jag gled vidare in i skogen. Vid en torpruin några hundra meter senare lämnade jag spå-ret efter skogsmaskinen och körde ut i lössnön igen. Stigarna var gamla bekanta som jag sprungit på åtskilliga gånger. Stråk av markdimma och björkar som böjts ner av snön hade förändrat land-skapet. Jag gjorde en avstickare ut på en mosse och där stannade jag. Orion lyste på himlen i söder. Lika orörlig som mar-tallarna stod jag och lyssnade efter ljud, men hörde inga.

Efter några timmars skidåkning i skogen och flera stopp där jag släppte taget om tankarna gled jag ner mot bygden. Inne i gårdarna lyste ljusen. Kvällen var sen och snart torde de som bodde i husen gå och lägga sig. Färden gick vidare över gärden och genom dungar. Trots att skidorna är gjorda för ospårade marker sjönk de ner för varje steg. Det gick lättare ute på en plogad grusväg. När jag körde förbi en hage skrämde jag upp en flock highlandtjurar som galopperade iväg så marken skalv och snön rök om dem.

rEJÄla laPPskiDor.

bäst i lössnö, anser rune.

92 Mars 2011

www.StockholmHalvmarathon.se

Anmälan

direkt på

Internet

Lördag 17 september

Start och mål vid

Kungsträdgården

✔ Träna med Szalkai –program på fem nivåer

✔ Lättlöpt och inspirerande bana

✔ Ett lopp för alla

HÖSTENS LÖPARFEST

MITT I STOCKHOLM

SHM11_210x285_Layout 1 2011-01-21 11.17 Sida 1

rW kryZZeT aVUlFWINBlaD

löskrysset,skickadettillRunner’sWorld,Box22559,10422Stockholm,föreden25mars2011.(Märkkuvertet”Krysset”).DenförstöppnaderättalösningenbelönasmedRunner’sWorldslöparklocka.RättlösningochvinnarepresenterasiRunner’sWorldnummer4/2011.

Namn:

adress:

Postadress:

94 Mars 2011

den räTTa lösningenDenförstöppnaderättalösningentillRW-Kryssetnr12/10harinsäntsavIvarSöderlind,örträsk.Duharvunnitenlöparklocka.Vigratulerar!

Den unika lösningen med Silver NODOR TerryLoop design är till för att motverka svettlukt från utövarens fötter.

GJORD AV SILVER, ÄMNAD FÖR GULD

Håller fötterna torra och hindrar

svett lukt.

16 Internationella patenter garanterar funktionaliteten

SKI CROSS COUNTRYwww.x-socks.com/crosscountry

»«

1 Elastisk klaff Håller socken på plats

5 AirConditioning Channel Ventilerar och torkarProt.: Patent EP1011352, US6286151, AU742686, CA2288026

2 Hudskydd Skyddar och absorberar

Prot.: RCD EU39516-0044

4 Sidopress-skydd Fördelar laterala krafterProt.: RCD EU39516-0041

6 ISO-blockerare Förhindrar kall luftgenomströmning

Prot.: RCD EU39516-0067

9 Tåskydd Motverkar friktion och sårProt.: RCD EU39516-0069

8 Tåspetsskydd Skyddar tåspetsen

Prot.: RCD EU39516-0059

16 Anatomiskt formad SinoFit™ -Fotbädd Med ”L” för vänster och ”R” för höger fot, med integrerat AirConditioning Channel

Prot.: RCD EU39516-006110 Traversalt Luftgenomströmningsssystem Ger en lateral ventelation under fotsulan

Prot.: Gbm D20300973.8, Patent AU2004206701, ZL200480002550.1

15 HälskyddMot tryck och friktion

Prot.: RCD EU39516-0061

3 Underbensskydd Reducerar friktionProt.: RCD EU39516-0037

12 Akillessena-skyddAvlastar akillessenaProt.: RCD EU39516-0054

7 X-Cross bandaget Stabiliserar ankelleden

Prot.: Patent EP1011352, US6286151, AU742686, CA2288026, JP400171

11 Ankel skyddReducerar friktio

Prot.: Gbm D202004013816.6

13 Töjbar randGer optimaliserad passfom

Prot.: RCD EU39516-0064

14 Ankel skyddReducerar friktion

Prot.: RCD EU39516-0046

Vetenskapligt bevisat:

www.sportscience-laboratories.com

Birkebeiner´n: Denna modell blev använd i årets tävling. När vi kom i mål var vi

torr på benen, behagligt varm och utan skavsår. En sock i toppklass! »

«

PolyamideCore

Silver NODOR

99.9% rent sølv

© 2

009,

X-T

echn

olog

y Sw

iss

R&D

AG

Utvecklad i Schweiz

Producerad i Italien

Importør: Interplaza AS, 0661 Oslo / Tel: +47 (0) 21 50 51 50 / [email protected]

INNO-0082-005_X-SOCKS Anzeige__Cross Country_SWE.indd 1 26.10.2009 10:29:32 Uhr

Mars 2011 95

Jag har flyttat hem nu. bor på gärdet i Stockholm. trivs bra där. jag springer mycket på djurgården, framför allt norra djurgården. det är inte så mycket folk där. det gillar jag.

Vi håller på att bygga upp en tennisakademi. det är inte riktigt klart än var den ska ligga, men just nu fokuserar vi på området vid globen. För två veckor sedan drog vi igång en mobil akademi. Vi hyr in oss i SaLk-hallen i alvik. det är jag, nicklas kulti och Mikael tillström som är tränare. just nu har vi ungefär femton juniorer i träning.

Jag har gjort två allvarliga försök att springa Stockholm Marathon. Första gången var 2009, andra gången var 2010. 2009 var jag i bra form, jag hade tränat väldigt mycket. Men Franska Öppna gick ju samtidigt, och robin Söderling, som jag tränade, gick till final. då kunde jag inte gärna sticka iväg till Stockholm för att springa maran. och likadant blev det 2010, robin gick till final.

Det var alltså robins fel att det sket sig båda gångerna. efter Franska Öppna 2010 sket det sig ännu mer. jag drog av hälsenan under Wimbledon. i en squash-match. det är först nu som jag har kunnat börja springa lite igen. Men än så länge bara tjugo minuter åt gången. jag har i alla fall anmält mig till new york Marathon 2011. det är mitt stora mål nu.

Jag har alltid sprungit mycket, har gillat att springa sedan jag var liten. jag slutade med tennisen 2003, fram till dess sprang jag inte så långt som under senare år. när jag spelade tennis blev det

mycket intervallträning, 1000, 400, 200 meter och 15/15, där du springer 15 sekunder på 90 procent av max, vilar 15 sekunder, och så på igen. det gör du 30–50 gånger, om du är vältränad. jag och robin körde 15/15 i Washing-ton en gång när det var 50 grader varmt. det var svettigt.

efter tenniskarriären var det brorsan som fick mig att börja springa längre distanser. (Lil-lebror Marcus, triatlet, gjorde järnmannen 2010 och kom 52:a på 9.44.28).

Der blev mycket tid över på hotellen när jag var ute och reste med robin. då drog jag alltid ut och sprang. i Miami sprang jag tre mil en morgon. Men för det mesta var det kortare distanser. jag försöker springa tre, fyra gånger i veckan. totalt brukar det växla mellan 3–5 mil.

Jag hade siktat på 3.45 i Stock-holm 2009. nu sprang jag ju inte, men körde i stället Stockholm halvmarathon samma år. kom in på 1.46. det var mer som ett träningspass. Milen har jag klarat runt 45 minuter.

Tider är inte så viktiga för mig. Löpningen är mer som medita-tion. det är skönt att ge sig ut, det rensar skallen. jag trivs bäst med att springa ensam. tycker inte om att prata med folk när jag springer. Lyssnar väldigt sällan på musik. har en garmin Forerunner. det är kul att ha koll på distansen.

sedan hälsenan gick av har jag gått upp sex kilo. Väger nu 93, mot normal matchvikt på 87. Men de där sex kilona kom-mer jag springa bort snabbt. jag

har lätt för att gå ner i vikt. 87 var min matchvikt även när jag spelade tennis. jag är noga med kosten, äter väldigt sunt.

Jag slutade med tennisen på grund av skador. Men kroppen håller fint för löpning som är mer skonsamt mot kroppen än ten-nis. jag står också 5–6 timmar om dagen på tennisbanan, som tränare. det går fint det med.

Jag hatar att köra intervaller, men det är jäkligt skönt efteråt. brorsan har dragit iväg mig på tusingar längs djurgårdsbrunns-kanalen. han är lite snabbare än jag, det måste erkännas.

Bästa löparminnet är nog från paris 2009 när jag insåg att jag inte skulle hinna med att springa Stockholm Marathon. dagen före Franska Öppna bestämde jag mig för att springa en egen mara. jag gick upp sex på morgonen och drog iväg. det var väl inte så där väldigt genomtänkt. jag hade ingen vätska med mig. och just den morgonen hittade jag inte en enda affär som var öppen.

men det var fantastiskt i början. nästan ensam på gatorna, det kändes som om jag ägde staden. Men när klockan närmade sig åtta

började jag undra vad jag hade gett mig in på. efter tre mil fick jag total soppatorsk. jag kunde inte ta ett steg till. Lyckligtvis hit-tade jag till slut en Q8-mack, som var öppen. köpte en Coca Cola. det var den godaste Coca Cola jag druckit i hela mitt liv.

Jag kom tillbaka till hotellet vid halv tio. då hade robin precis vaknat. när jag sa att jag varit ute och sprungit tre mil sa han bara: ”du är helt dum i huvet!”

Jag har fastnat för att springa långt. det är klart att jag skulle vilja väga lite mindre, men jag kommer aldrig bli någon elitlö-pare. jag kör mitt tempo och försöker förbättra mig så gott det är möjligt.

Jag köpte ett par Vibram Five-Fingers i new york. när hälsenan är bättre tänker jag använda dem en gång i veckan på rullband, som återhämtningspass. det stärker fötterna. jag funderar också på att låta juniorerna i tennisakade-min köra ett lättare löppass med Vibram en gång i veckan. de går i tennisskor tjugofyra timmar om dygnet. där tror jag det är bra med lite variation.

Fo

to

LU

Ca

Ma

ra

magnus norman36, fd tennisproffs, 12 aTP titlar.

inTE bara TEnnis. norman är en ”rackare” på löpning också!

Vårbonus till alla våra skokunder på nätet!

Nu har vårens nyheter kommit in och vi vill därför erbjuda alla våra skokunder som handlar på nätet vår nya skoväska (värde 100:-) utan extra kostnad. Glöm inte att det är fraktfritt på köp över 1000:- och är du medlem i RS Club har du 15% rabatt på ordinarie priser i vår webshop (10% på sportelektronik). Erbjudandet gäller t.o.m. 31 mars.

runnersstore.se

80288 Varbonus.indd 1 11-02-04 14.49.50

aVKENNETHGySING

jag är löpare

96 Mars 2011

Vårbonus till alla våra skokunder på nätet!

Nu har vårens nyheter kommit in och vi vill därför erbjuda alla våra skokunder som handlar på nätet vår nya skoväska (värde 100:-) utan extra kostnad. Glöm inte att det är fraktfritt på köp över 1000:- och är du medlem i RS Club har du 15% rabatt på ordinarie priser i vår webshop (10% på sportelektronik). Erbjudandet gäller t.o.m. 31 mars.

runnersstore.se

80288 Varbonus.indd 1 11-02-04 14.49.50

fiNish liNemårten klingberg

MÅrten klinGberGskådespelare, regissör och löpare. Mail: [email protected]

Det kommer bli en riktig lö-parvinter i år!” Orden är mina, aningslöst yppade någon gång

i början av november. Sedan började det ”dumpa” som man säger i utförsåknings-kretsar och nu ligger hela landet inbäd-dat i ett stort vitt, fluffigt täcke. Eftersom jag själv lyckades med konststycket att vara skadad från april till oktober har jag bildligt talat hoppat från en snödriva till en annan, utan att få många meter bar-markslöpning däremellan. Danande.

Skidor då? Jovisst, tanken har slagit mig. Både en och två gånger. De snörika vintrarna har gjort att var och varan-

och skidjäveln, den slinternan Stockholmare har förvandlats till Hellner och Kalla. Inte så konstigt. Tra-ditionen finns ju i det här landet sedan Gustav Vasas dagar och bara löparfunda-mentalister som undertecknad envisas med att pulsa fram i midjehög snö där brädor under fötterna utgör det enda vet-tiga alternativet.

Varför? Ja, till att börja med är det ju det jag föresatt mig. Jag ska bli bra på triathlon. Punkt. ”Det går bra att byta ut en del pass mot skidåkning”, hävdar vissa käckt. Fan heller. Vederbörande har fallit för ”lustprincipen”, och då befinner man sig på ett sluttande plan. Varför inte stavhopp? Eller krocket?

Glöm aldrig att varje skidpass är ett missat löppass. Vad de än säger.

Om DeT Tar emot lite i arbetet med en långfilm kan jag inte kasta allt över bord bara för att någon slänger åt mig ett annat manus som verkar lite kul. Då blir det ju ingenting av någonting. Över-satt: Man blir varken Haile eller Gunde. Innan du vet ordet av är du en choklads-örplande, knickersklädd gutt eller jente som kan glömma allt vad maratonmål och milpers heter.

Men det handlar lite om bekväm-lighet också, om sanningen ska fram. Löpning är från dörr till dörr. Det är längdskidor med om man bor i något litet pörte i skogen – likt vissa läsare – men inte om man har sin hemvist på Södermalm i Stockholm. Att åka ut till något friluftsområde långt utanför tull-larna, känns som att dra på skidsemes-ter. Trevligt, men inte varje dag. Låt de klämma lagg där uppe i Pajala, så kan vi storstadsbor göra det vi är bra på: zumba, bikramyoga och pilates.

likT förBaNNaT BörJaDe jag vackla så smått när jag ur DN skakade fram vinterns femtioelfte reklambilaga med lågpriskedjans erbjudande om skidor på längden och tvären. Jag drog mig till minnes att jag faktiskt har vissa meriter inom gebitet. I fjärde klass tog jag guld i skolmästerskapen över 2,3 kilometer. Klassiskt.

Björn och ”Slaktarn” mätte snötem-peraturen med medhavd termometer just före loppet för få till rätt vallning, medan jag fick luta mig mot farsans

expertis. ”Det värsta som finns är om du får bakhalt”, meddelade han sakligt kvällen före, medan han smetade på ett centimetertjockt lager klister under hela skidan. Hade lika gärna kunnat trampa fram på ett par ohyvlade tolvtumsplan-kor. När dagen var över stod jag ändå där högst upp på pallen. ”Slaktarn” slog jag med fyra sekunder och Björn fick näs-blod och kom aldrig i mål.

När JaG försikTiGT förhör mig med triathleten Jojje Karlsson om vad som gäller på skidfronten nuförtiden – bara utifall – hävdar han med emfas att ”allt annat än skate kan man glömma”. Sedan följer en lovsång till den typ av skidåk-ning jag bara sett på TV och som ter sig lika omöjlig för mig som stavhopp, konståkning eller vad som helst. Jag kan uppskatta en stilren kvadrupel utförd av någon atlet i glittertrikåer – men jag snör inte på mig hockeyrören och prövar själv.

Jojje ångar på; pratar om de olika ”växlarna” som om var och en av dem bjöd på en alldeles egen form av omistlig njutning. Jag lade omedelbart ner hela projektet.

JaG VäNTar UT skiten istället. Tids nog har snön smällt bort och jag kan glädjas åt att ha en slant över till något mer angeläget än ett par pinnar i glasfiber. Någon ny, sexig kolfiberdetalj till triaht-lonhojen kanske. Som den man jag är, full av motsägelser, har jag sommartid inga som helst problem att lägga några månadslöner på en välpimpad tempo-cykel, en cykel som jag sedan ägnar dagar åt att plocka ner i atomer för en säker transport till Franska rivieran. Men då är det ju semester.

följ mårtens blogg på:runnersworld.se/blogs/klingberg

98 Mars 2011

FÖRBÄTTRA DITT RESULTAT MED 17%.

TILL VÅREN KAN DU MINSKA DINA CO2-UTSLÄPP MED 17%.

Att förbättra sitt resultat mellan Sälen och Mora är viktigt för vissa. Men att förbättra sitt klimatavtryck när man kör till och från Mora är viktigt för oss alla. I april lanserar vi en världsnyhet. En helt ny svensk diesel som minskar dina koldioxidutsläpp med 17%*. Du kommer alltså att kunna göra en dramatisk förbättring, bara genom att tanka hos oss. Läs mer om Preem Evolution Diesel på preem.se

*) procenttalet avser minskning av fossilt koldioxidutsläpp i så kallad Tank-to-wheel-analys jmf med vanlig fossil diesel och baseras på Preems sommarkvalitet av Evolution Diesel.

101082_210x285_Vasaloppet_RunnersWorld.indd 1 11-01-21 10.39.13

posTTidning brunners World c/o titel data ab 112 86 Stockholm

På sista sidan lämnas inget åt slumpen.

© S

TAD

IUM

CO

MM

UN

ICAT

ION

S 20

11. R

eser

vatio

n fö

r slu

tför

säljn

ing,

loka

la a

vvik

else

r och

ev.

tryc

kfel

.

Adidas RSP Stability har en gjuten innersula för ökad komfort, en yttersula förstärkt på utsatta områden och ett fristående hälsystem som ger en balanserad stegisättning. Skon är helt enkelt superstabil samtidigt som den är smidig. Har du ett pronerande löpsteg? Ja då har denna sko allt du kan önska dig och lite till. Finns i både dam- och herrmodell.

MER LÖPNING PÅ WEBBEN.Mängder av löparkonfektion och alla våra skorhittar du i webbshopen på stadium.se.

ShopOnlinestadium.se

699:-adidas RSP Stability 3 M

Ord. 1099:-

Finns endast på Stadium!

110216_Stadium_RW_210x285_helsida.indd 1 2011-01-17 10.00

Documents

Runner's World, # 2, 2011