svensk ungdoms politiska tidskrift

nr 2 2009

svensk framtid

Finanskrisen nådde island

svensk framtid nr 2 20092

svensk framtidnr 2 2009

CHEFrEDAKTÖrpeter ”poppe” sjöholm

peter.sjoholm@su.fi

Formgivningadverbi

pärmbilDbarbara helgason

AnsvArig uTgivArE oscar ohlis

oscar.ohlis@su.fi

mEDvErKAnDE oscar ohlis

hannes Wallinmats löfström

cecilia lilljasandra arrila

benjamin ellenbergjanne leivo

silja borgarsdóttir sandelinanna juntunen

otto anderssonsandra grindgärds

mats biström

rEDAKTionEnsimonsgatan 8 a

00100 helsingfors

TElEFon (09) 693 072 47 FAx (09) 693 19 68

E-posT sf@su.fi

TryCKEriksf medias

tryckeri, vanda upplAgA 6 000

issn 078-4427

mEDDElA

ADrEssänDringAr Till

janna@su.fi

svensk ungdom är

sfp:s ungdomsför-

bund. vår grundidé

bygger på humanism,

en ekologisk helhets-

syn, socialt ansvar och

medmänsklighet. de

äldre generationerna

är inte allvetande –

de unga ska höras i

beslutsfattandet. om

du är intresserad av

su:s verksamhet, gå in

på WWW.su.fi. där

hittar du diskussions-

forum, uttalanden,

politiska program med

mera.

om

sv

en

sk u

ng

do

m

innEHåll

ledaren ep-val kommunalval proFilEn nicke geust

kongress bananrepubliken finland

island lsk

04 06 12 16 18 21 22 24

iDEnTiTETssTÖlD är ETT växAnDE problEm. speciellt i usa har stöld av identiteter blivit en hel industri och nu börjar också utvecklingen breda ut sig till finland. i helsingin sanomat upp-skattar dataombudsman reijo aarnio att hundratals fall av iden-titetsstöld förekommer årligen.

en arbetsgrupp vid arbets- och näringsministeriet föreslår att adressuppgifter inte ska lämnas ut från handelsregistret. också från andra håll kommer krav på att registren i allt högre grad ska stängas. helsingin sanomat noterar att människor inom närings-livet oroar sig för att planritningar över bostads- och kontorsloka-ler skulle användas för att planera kidnappningar.

slutna register är ändå inte lösningen. en stor del av statens regis-ter är offentliga och tjänar många nyttiga funktioner. problemet är inte informationens tillgänglighet. däremot är det helt för enkelt att skaffa sig kreditkort och liknande. en persons socialskyddssignum är inte en hemlig kod som endast den känner till. varje gång du visar

upp något id-kort är det ytterligare en person som vet ditt signum.i dagens läge går många saker att uträtta per telefon. du kan

bland annat blockera kreditkort, spärra telefonabonnemang och ändra adresser. många av telefontjänsterna bygger på förtroen-de. i mångt och mycket har oskuldfullheten i vårt samhälle ändå försvunnit.

den privata sektorn och då främst bankerna har byggt upp ett tämligen pålitligt identifikationssystem – bankkoderna. också statliga instanser har dragit nytta av systemet. bland annat folk-pensionsanstalten, arbets- och näringsministeriets samt skatte-förvaltningen erbjuder e-tjänster som skyddas av bankkoder.

problemet med bankkoderna är ändå att de bara fungerar som identifikation på nättjänster. skatteverket kunde t.ex. inte ta i bruk koderna för att autentisera personer i sin telefontjänst. detta ef-tersom personen som svarar i telefon kan använda koderna för att logga in på banken i stället för att identifiera kunden.

en lösning skulle vara att statsmakten inför sitt eget kodsystem. det är ändå en dyr lösning på problemet. faktum är samtidigt att det behövs nya, pålitliga system för autentisering. estland har infört gjort det obligatoriskt med elektroniska id-kort för alla es-ter över 15-år och alla utlänningar som är bosatta i landet. med kortet som säker identifikation har det bland annat varit möjligt att rösta elektroniskt i parlamentsvalet 2007.

nya lösningar kräver ändå en djup förståelse kring alla möjliga säkerhetsproblem. trots att vi bor i ett högteknologiskt nokia-land lyckades justitieministeriet ändå balla bort försöket med elektronisk röstning. mycket tyder alltså på att expertisen inte finns, åtminstone inte på det ministeriet. omvärlden förändras. då måste också arbetsmetoderna göra det.

Stänga register är inte lösningenlEDArE

CHEFrEDAKTÖr peter ”poppe” sjöholmpeter.sjoholm@su.fi, bloggen.fi/poppe

svensk framtid nr 2 2009 3

svensk ungdoms förbundsstyrelse tog på sitt möte i vasa starkt avstånd från den tilltagande främlingsfientlighet som bland annat uttrycks på bloggar och forum på internet.

– det är inget nytt att det i åratal har bedrivits hatpropaganda på nätet. den senaste tiden har propagandan ändå blivit mer och mer organiserad, säger svensk ungdoms förbunds-ordförande oscar ohlis och nämner bland annat ett upprop på facebook med namnet ”autetaan somali-ystä-vämme takaisin kotiin”.

att det dessutom finns politiska organisationer som sannfinländarna och t.o.m. samlingspartiets unga som jobbar för mer intolerans och i en rikt-ning som gynnar främlingsfientlighet är skämmande. en sådan utveckling gynnar inte vårt land, menar ohlis.

– vi måste ta tag i saker och tillsam-mans kämpa med mångfald mot en-fald. att rasistiska uttalanden görs på internet får inte vara en förmildrande omständighet. vår lagar om t.ex. hets mot folkgrupp måste gälla också på internet, säger ohlis.

Med mångfald mot enfald

Nej till Lex Nokia!finlands utveckling som informa-tionssamhälle oroar de politiska ung- doms- och studerandeorganisatio-nerna. utgångspunkten för de nu fö-reslagna lagändringarna gällande in-formationssamhället verkar inte utgå från människans behov. istället stif-tas lagarna ensidigt som beställnings-arbete från företag och industrin.

en stor del av politikerna verkar sakna teknisk kompetens och ett in-tresse för att sätta in sig i hur den nya lagstiftningen påverkar människors dagliga liv. situationen utnyttjas nu ohämmat av lobbyister.

lex nokia, det vill säga det lagänd-ringsförslag som riksdagens plenum tar ställning till nästa vecka, flyttar över polisbefogenheter till arbetsgi-vare och andra intressenter som läro-anstalter, bibliotek och till och med husbolag. en arbetsgivare kan inleda övervakning med en enkel anmälan, samtidigt som polisen fortsättnings-vis behöver tillstånd för varje enskilt fall. rättslärda har i expertutlåtan-

den kategoriskt fördömt lagförslaget som grundlagsstridigt.

en bärande grundtanke i de lagar som rör informationssamhället har varit att elektroniska och traditio-nella kommunikationsmedel ska be-handlas likvärdigt.

– har detta princip i all tysthet frångåtts eller är riksdagsledamöter-na helt enkelt inte medvetna om att de beviljar arbetsgivarna befogenhe-ter som kan jämföras med övervak-ning av brev och telefonsamtal, frå-gar organisationernas ordföranden.

den elektroniska kommunikatio-nen är vardag för allt flera, både som hjälpmedel på arbetsplatsen och då det gäller att sköta privata ärenden. de politiska ungdoms- och studeran-deorganisationerna är ytterst oroade över den iver som nu råder då det gäller att förvandla vårt informa-tionssamhälle till ett övervaknings-samhälle, där medborgerliga rättig- heter suddas ut samtidigt som kon-trollen ökar.

AnTTi KurvinEn ordförande, centerns studerandeförbund

JEnny nymAn ordförande, samlingspartiets studerande- förbund tuhatkunta

miKAEl viiTAlA ordförande, kristdemokratiska unga

vEsA-mATTi sAArAKKAlAordförande, perussuomalaiset nuoret

HETA välimäKi ordförande, socialdemokratisk ungdom

KATri noKElA ordförande, socialdemokratiska studerande

osCAr oHlis ordförande, svensk ungdom

Jussi sArAmo ordförande, vänsterunga

EliisA AlATAlo ordförande, vänsterns studerandeförbund

ErKKi pErälä ordförande, de gröna unga och studerande ”vart for vintern” undrar su och startar en

appell som kräver att riksdagen gör mera för att motverka klimatförändring. kring 500 unga skrev på namninsamlingen på fastlagstisdagen i helsingfors, vasa och åbo. den ska ni överlämnas till miljöminis-ter paula lehtomäki.

– i min barndom fanns det mera snö. nuförtiden är vintervädret otroligt varie-rande. man vet aldrig hur nästa dag kom-mer att se ut, säger su:s förbundsordför-ande oscar ohlis.

su efterlyser nu konkreta åtgärder för att motverka klimatförändringen.

– en ekologisk skatteväxling skulle ha en otrolig styrande kraft. det måste helt enkelt löna sig att vara miljövänlig, säger ohlis.

bränslebeskattningen är ett exempel på ett område där skatteväxling kunde göra gott.

SU går tiLL kaMpaNJför att rädda vintern

– det är inte hållbart att ekobränslen skattas lika hårt som övriga bränslen. riksdagen är i en nyckelposition då det gäller att uppmuntra till mera hållbara lösningar, säger ohlis.

ben&jerry’s stödde kampanjen i helsingfors.

svensk framtid nr 2 20094

det är ingen slump att harmonisering av ekonomin är det största området för samarbete inom unionen hit-tills. antalet integrerade områden mellan europas sta-ter ökar och tillika blir också de positiva resultaten samt nödvändigheten av fördjupat samarbetet allt tydligare. aktuella stora globala utmaningar som den ekonomiska krisen, klimathotet m.m. känner inga nationella gränser och blottar hur beroende vi är av att samarbeta för att nå resultat.

i en undersökning för ett tag sedan framgick att tre f järdedelar av finländarna inte känner till vilka fyra par-tier som ingår i finlands regering! de flesta har dock i alla fall (förhoppningsvis) en grov uppfattning av vad statsmaktens roll är. kan man då förvänta sig att fin-lands folk skall ha en aning om hur unionen styrs och vad det nya lissabon-fördraget (även kallat eu:s grund-lag) innebär? många av de ord och benämningar som används i eu samanhang uppfattas som hebreiska.

det nya fördraget gör dock att uppdelningen av kom-petensområden mellan eu, dess institutioner och den enskilda medlemsstaten blir klarare, vilket i bästa fall gör det lättare att greppa hur eu styrs och vilken med-lemsstatens position är i unionen. eu blir de facto mer demokratiskt och mer statslikt, om än försiktigt. redan

United States of Europe

viCE orDFÖrAnDE hannes Wallin

åsKlEDArE idag betraktas eu som en hybrid av förbundsstat och mellanstatligt samarbete. alla förpliktelser mellan län-derna i unionen grundar sig på olika fördrag. att kalla den omtalade grundfördragssamlingen för konstitution som det ursprungligen var tänkt, skulle inte vara mer än riktigt. formuleringen ströks p.g.a. att det för tankarna till en förbundsstat med medlemsländerna som delsta-ter. trots eu:s federala drag, är det mycket lång väg att gå innan man kan kalla eu för en förbundsstat. ett för-sta steg i det fortsatta unionsbygget är att irland och tjeckien som de sista av medlemsländerna, skriver under lissabon-fördraget!

frågan är om man kan överbrygga de stora skillnader-na mellan de gamla och nya medlemsländerna, om man går in för att försöka fördjupa samarbetet med hand-bromsen på? vad är bäst på lång sikt? ja, att föra fler gemensamma beslutsområden till eu-nivå ställer stora krav på de lägst utvecklade medlemsländernas förmåga att först ta itu med nödvändiga reformer. samtidigt stäl-ler det också krav på de välutvecklade länderna att agera långsiktigt och stöda de länder som behöver hjälp. eu:s budget är idag trots myten en mycket obetydlig del av medlemsländernas totala budget. i ekonomiska kristi-der prövas den ömsesidiga solidariteten.

är rubriKEn provoCErAnDE? bra, då har du åtmins-tone ett intresse för vad eu är eller skall vara. vad är då eu egentligen för en klubb idag och vad är tanken med en union i europa?

gemensamt för de flesta av platserna på jordklotet som har högst välstånd är att där råder fred och sta-bilitet. ofta då eu förs på tal går tankarna till synliga, men obetydliga detaljer eller invecklad byråkrati. det är då lätt att glömma vad eu:s viktigaste uppgift är: att garantera fred samt stabilitet på en mängd områ-den så att framsteg och ökad välfärd är möjlig. ekono-miskt välstånd och fred är som hönan och ägget, och

Bryssel berör oss alla!

iDAg är DET snArT bArA 3 månADEr KvAr Tills

näsTA vAl i FinlAnD. den 7 juni bestämmer vi tillsam-mans om europas framtid. i förra valet till europaparla-mentet röstade bara 39 procent av finlands befolkning. de ungas valdeltagande var i snitt 30 procent lägre än övriga befolkningen, vilket talar för sig själv, unga är inte tillräckligt delaktiga i samhället. det är någonting vi till-sammans, med gemensamma krafter, måste ändra på.

det beslut som görs i bryssel berör oss också här fast

det kan kännas långt borta och obegripligt. vi måste jobba med det, att få folk att förstå att det som hander i bryssel och europaparlamentet berör oss alla på ett eller annat sätt.

den typiske väljaren är en äldre person och politi-kernas medelålder i europaparlamentet är i högre laget. vi behöver ett fräschare eu där alla är representerade – såväl unga som gamla. fler måste bli delaktiga. idag bestämmer en dryg tredjedel av finlands befolkning om vilka beslut våra politiker skall ta i europaparlamentet. om du inte röstar den 7 juni kommer någon att göra det åt dig. du ger bort din röst till någon annan, med andra åsikter och andra erfarenheter.

demokrati är viktigt – att alla har lika möjligheter att vara med och bestämma. vi har alla ett gemensamt an-svar att värna om det. föreningsliv, politiker och skolor måste tillsammans göra skillnad så att fler går och röstar, inte minst unga människor. det finns få faktorer som spe-lar så stor roll för valdeltagande som vilket år du är född. valdeltagandet var 30 procent lägre i åldersgruppen 18-24 år och ingen annan åldersgrupp stannar hemma i lika stor utsträckning. i den här valrörelsen lägger vi inte bara

FÖrbunDsorDFÖrAnDE

FÖrbunDsorDFÖrAnDE oscar ohlisbloggen.fi/ohlis, illusTrATion christa björkstam

grunden till fem års beslut i eu utan också till ungas fram-tida engagemang i både lokal och europeisk politik.

unga människor är inte en homogen grupp. vi har alla skiftande värderingar, erfarenheter, intressen, förutsätt-ningar och möjligheter. men vi har engagemang. myten om att unga inte längre är engagerade hålls uppe av att unga idag ofta inte är delaktiga i samhället och den of-fentliga debatten. eu behöver bli mer relevant för unga människor och eu:s såväl som finlands institutioner och politiker behöver på allvar visa att de tar unga på allvar. det kommande valet till europaparlamentet ger oss sto-ra möjligheter att göra skillnad. har man inte kunskap om demokratins och politikens spelregler försvårar det ens möjlighet att i framtiden delta i vår demokrati. med samlade krafter och gemensamma satsningar kan eu bli en naturlig del av våra vardagliga samtal.

den 7 juni kan många unga väljare för första gången rösta i ett europeiskt val. det hänger på oss alla om de kommer att göra det. vi som jobbar med politik kan se till att unga människor sporras till att ta del av politiken och använder sig av sin rösträtt. tillsammans ska vi se till att sfp får fortsatt mandat i bryssel. låt oss göra det.

svensk framtid nr 2 2009 5

Fråga inte enbart vad samhället kan göra för dig,

fråga också vad du kan göra för samhälletJoBBEN är dEt cENtraLa

det är dock jobben som är det centrala och det är här det snart kommer att märkas en förändring. vi kommer att få se många som förlorar jobbet också i finland. företagens resultat försämrades kraftigt det sista kvar-talet i f jol. ett exempel är ett för svenskfinland mycket viktigt företag, Wärtsilä. företaget gjorde förvisso ett otroligt bra resultat på hela året taget, men antalet be-ställningar på nya motorer och kraftverk, stannade helt av, och sjönk med nästan 50 procent. krisen började också ge köpmännen kalla fötter. ett exempel på det är varuhuset stockmann som körde med en rea på - 20 %, för alla sina högre stamkunder – före julen. rea redan före julen, var ett dåligt tecken.

krisen och lågkonjunkturen har med andra ord antag-ligen knappt ens i högre grad börjat för oss. finansminis-ter katainen fick just skruva ned sina prognoser för vårt land. han tippade på en minskning på - 4,4 % av landets bnp. tidigare har han trott att ”tappet” skulle vara kring noll. under laman på 90-talet tappade vi som mest -14 % av bnp ett år. alltså är det troligt att vår finansminister kommer få skriva ned sina prognoser – på nytt.

orsaken till krisen är bland annat att för många tagit för stora risker och levt över sina egna tillgångar. usa och island är bra exempel på länder som tagit för stora risker och tagit för stora lån för sina medborgares kon-sumtion. det man har glömt, i tider då allt gått uppåt, är att lån måste betalas tillbaka, också i dåliga tider. därför är islands statskuld nu efter den isländska bank-sektorns kollaps närmare 850 % av landets bnp. att jämföra med finlands som är ca. 30 % av bnp.

FÖrbunDssEKrETErArE mats löfströmlofstrom.blogspot.com

mATs HAr orDETVad kaN Vi Lära oSS?

vad kan då göras? till skillnad från 90-talets depression är denna kris global och måste därför också lösas glo-balt. helt klart är att vi skulle behöva en internationell finansinspektion och ett globalt regelverk för markna-den så att alla har samma spelregler eftersom ju krisen också drabbar alla.

här hemma gör regeringen och inte minst vår egen partiordförande stefan Wallin mycket för att lindra krisen. man kör igång en rad infrastrukturprojekt nu då byggsektorn står stilla och den annars skulle hotas av stor arbetslöshet. det är dessutom bra då staten nu kan bygga till låga kostnader. exempel på satsningar som kommer förverkligas är stamväg 51 i nyland, elektrifieringen av vasabanan samt renovering-en av svenska teatern i helsingfors, som finansministe-riet inledningsvis föreslagit 0 euro till och där steffis och sfp:s insats var helt avgörande. det här är viktiga stimuleringar.

samtidigt borde också förändringar ske på det helt lokala planet. vi borde själva bli lite mer ödmjuka. de allt för höga krav som vi ibland har på stat och kom-mun kommer nu kanske inte kunna besvaras då skat-teintäkterna sjunker. därför är det viktigt att inte bara fråga vad samhället kan göra för dig, utan också vad du kan göra för samhället. samhället är du och jag och vår familj och våra vänner – inte en grå massa. tänk därför efter hur du kan hjälpa dina medmänniskor. i hårdare tider kommer vi se att vi behöver mindre egoism och i stället mer medmänsklighet, ödmjukhet och mer res-pekt för varandra.

DEn 15 sEpTEmbEr 2008 Kom DEn vErKligA KrA-

sCHEn som gÖr ATT vi nu är på väg in i En lång

lågKonJunKTur. det var dagen då banken lehman brothers gick i konkurs. efter det spreds ringarna av oro på vattnet runt hela världen.

nu några månader efteråt har de flesta människor ännu svårt att förstå vad som är hela grejen med leh-man brothers konkurs och varför det talas så mycket om den globala finanskrisen. jag skulle antagligen fun-dera på samma sätt om jag inte själv skulle vara intres-serad av finansfrågor. för det är en surrealistisk kris vi än så länge lever i. förvisso så är ekonomirapporterna oroväckande, men de flesta människorna ser ändå ännu inga tecken på en försämrad personlig ekonomi. tvärt-om, i år sjunker skatterna samtidigt som lönerna stiger. människor får mer pengar i handen. vad är det alltså för kris att tjafsa om?

grandin ny aU-ordförande

alexander grandin har valts till ny ord-förande för su:s arbetsutskott. han efterträder anniina pirttimaa som har åkt på studieutbyte till sydafrika.

grandin är tidigare förbundsstyrelse-medlem och kretsordförande för su i nyland. han ställde även upp som kan-didat för su i riksdagsvalet 2007.

grandin är hemma från pernå och och sociologi vid svenska social- och kommunalhögskolan.

Ny ordförande också för iU

su:s internationella utskott har också fått en ny ordförande. eva roos tar över efter matilda flemming, som åker på utbyte till groningen i holland.

roos jobbar som thomas blomqvists

riksdagsassistent och har bland annat suttit i su:s förbundsstyrelse.

Juntunen fortsätter vidare

su:s politiska sekreterare för högsko-lepolitik och organisation anna juntu-nen har avgått. hon börjar i stället job-ba som assistent för riksdagsledamot mikaela nylander, hemma från borgå.

juntunen har spelat en viktig roll i projektet med att bygga upp förbundet liberala studerande, men fortsätter nu mot nya utmaningar.

SFp:s partidag 16-17.5

det lönar sig att pricka in sfp:s parti-dag redan nu. partidagen arrangeras på arcada yrkeshögskola i helsingfors den 16-17 maj, det vill säga några veckor

före europavalet. su deltar förstås med en delegation och några motioner. nå-gon form av utspel brukar det allt som oftast också bli från su:s sida.

Sfp är nu SFp

språkrekommendationerna för parti-namn har ändrats. numera rekommen-deras det att partinamn skrivs med stor begynnelsebokstav och bokstavsför-

kortningarna med stor bokstäver – alltså svenska folkpartiet och sfp. läs mera på kotus.fi.

Ulrika Forss tar över Verkus

su:s verksamhetsutskott (verkus) har fått en ny ordförande, då ulrika forss tar över efter runa ismark. forss är hemma från oravais och studerar stats-kunskap vid åbo akademi i vasa.

Sista anmälningsdag till kongressen 31.3!

www.su.fi/kongress

Nu tre koMpEtENtaFrån vänster: Anna bertills, oscar ohlis, silja borgarsdóttir sandelin.

svensk framtid nr 2 20096

yTTErligArE Två su-KAnDiDATEr

HAr nu nominErATs inFÖr som-

mArEns EuropApArlAmEnTsvAl. anna bertills (1979) får sällskap av oscar ohlis (1983) och silja bor-garsdóttir sandelin (1985). su går till val med sloganen ”med mångfald mot enfald”.

valet förrättas den 7 juni och målet är att få in en efterträdare till sfp:s nuvarande eu-ledamot, henrik lax.

su går till val med tre spjutspetsar; miljö, utbildning och minoriteter. det blir också ett valprogram som presenterar vår vision för europa.

det har spekulerats mycket om sfp:s chanser att ta ett mandat. alla val är ändå olika och partiordföran-de stefan Wallin är inte oroad.

– i två europaval av tre har har

sfp-ledamoten placerat sig bland de tretton första. så uppgiften är inte alls omöjlig, säger stefan Wallin.

totalt kommer partiet att no-minera 20 kandidater. kampanjen börjar så småningom köra igång, även om maj blir den viktigaste kampanjmånaden.

alla 27 eu-länder till val i juni för att välja totalt 732 ledamöter. i finland är valdagen den 7 juni. för-handsröstning arrangeras 27-30.5 och 1-2.6.

till skillnad från kommunal- och riksdagsval är hela landet en och samma valkrets i eu-valet. det är alltså möjligt att rösta på alla kan-didater, oberoende om de är från ivalo eller hangö.

läs mera om valet på http://www.su.fi/eu-val/

kaNdidatEr TExT peter ”poppe” sjöholmFoTo laura mendelin (oscar ohlis)

Ep-vAl

svensk framtid nr 2 2009 7

SU:S kaNdidatEr

AnnA bErTills (1979), vörå-maxmoanna.bertills@minedu.fi, annabertills.fi

anna bertills är stefan Wallins specialmedarbetare och fungerar också som vice ordförande för sfp. hon har en bakgrund som förbundsordförande för su.

osCAr oHlis (1983), vörå-maxmooscar.ohlis@su.fi, bloggen.fi/ohlis

oscar ohlis är förbundsordförande för su. han är stads-fullmäktigeledamot i vasa och har bland annat fungerat som ordförande för åbo akademis kåravdelning i vasa.

silJA borgArsDóTTir sAnDElin (1985), åbosilja@sfp.fi, bloggen.fi/silja

silja borgarsdóttir sandelin studerar i åbo och är delega-tionsordförande vid åbo akademis studentkår. hon spelar också handboll på landslagsnivå.

svensk framtid nr 2 20098

TExT & FoTo peter ”poppe” sjöholm

ny poliTisK sEKrETErArE

sAsKiA HAlminEn, så HETEr su i nylAnDs

nyA poliTisKA sEKrETErArE. hon bör-jade jobba på kretskansliet i februari, efter att ha tjänstgjort på eQ-banken. saskia är 22 år gammal, hemma från helsingfors och studerar sociologi vid svenska social- och kommunalhögskolan. på fritiden tycker hon om att sjunga, träna och rida.

det holländska namnet saskia är rätt så ovanligt i finland. några rötter till holland har saskia ändå inte.

– min mamma tyckte om namnet och lyckades få pappa övertalad. hon hade sut-tit och väntat på pappa och bläddrat i bo-ken kansakuntien historia där hon stötte på namnet, säger hon.

saskia har inte varit tidigare aktiv i su. hennes första intryck har ändå varit goda.

– su känns spännande. det är en trevlig blandning av seriöst och familjärt. man jobbar med viktiga saker, men ändå tillsam-mans med sina kompisar, säger hon.

saskias favoritställe i nyland är kvarnud-den i pernå, där hon tillbringade flera som-marläger under lågstadietiden. gällande det vida arbetsområdet strävar hon efter att vara mycket ute på fältet och träffa lo-kalavdelningarna.

– det är inte meningen att evenemangen ska vara centraliserade till huvudstads- regionen. jag vill vara med lokalavdelning-arna och hjälpa med deras evenemang. lokalavdelningen står ändå närmast med-lemmen och är grunden för all verksamhet, säger hon.

saskia ser sin roll mera som tjänsteman, än politiker. jobbet kommer mycket att handla om att stöda kretsens politiker. den kommande tiden innebär många utmaning-ar, både för nyland och för saskia.

– det tar alltid en stund att komma in i verksamheten. så har vi två val på kom-mande – europaparlamentsval på som-maren och kommunalval i lovisanejden på hösten. så arrangeras ju också kongressen i nyland. det händer alltså saker hela tiden, säger saskia.

saskia kan du träffa på su:s 66:e kon-gress i borgå den 24-26 april eller på någon av kretsens kommande program.

Saskia tar över i Nyland

FoTo cecilia lillja

svensk framtid nr 2 2009 9

EKonomisEminArium

su:s FinAnssEminArium värlDsEKonomin i Kris oCH DEss

KonsEKvEnsEr FÖr FinlAnD oCH Eu blEv En sTor suCCé.

kring 70 personer valde att delta i seminariet och bjöds på olika infallsvinklar om den nu pågående finanskrisen. talare vad sixten korkman, från etla, jannica fagerholm från seb gyllenberg banking, stig gustavson från konecranes och statssekreterare carl haglund. seminariet bjöd också på en intressant panelde-batt med deltagarna.

SU:s ekonomiseminariumStor FraMgåNg

svensk framtid nr 2 200910

avgiften), men får en produkt som inte går att kopiera. petteri järvinen, expert på digital upphovsrätt, note-

rar också på sin blogg att kompensationsavgiften för di-giboxar med hårdskiva är problematisk. detta eftersom digiboxarna främst används för att titta på program vid en annan tidpunkt än då de sänds. lagringen är alltså temporär. den enda skillnaden är att programmet ses en annan tidpunkt än då det har sänts. enligt järvinen kom det in 6,5 miljoner euro på digiboxarnas kompen-sationsavgift år 2007. en summa som troligen är betyd-ligt större år 2008.

mycket av det som kopieras på blanka cd- eller dvd-skivor är också något helt annat än musik och filmer. varje gång som någon köper en blank cd-skiva för att säkerhetskopiera sina semesterbilder, rasslar det in en liten summa pengar på teostos konto.

ett annat problem med kompensationsavgiften är att den snedvrider konkurrensen. i dagens läge flödar produkter över nationsgränserna. om en mp3-spelare är 20 euro billigare eller ett paket med blanka cd-skivor kostar en tredjedel av vad de gör i finland sker det lätt att konsumenterna hellre köper utomlands ifrån. det minskar både på skatteintäkter och de finländska före-tagens försäljning.

kompensationsavgiften togs i bruk år 1984, då det var

TExT peter ”poppe” sjöholm FoTo jay simmons

KAsETTAvgiFTEnvanligt att kopiera musik från radion över till c-kasetter. både tekniken och vårt samhälle har utvecklats sedan dess. nu krävs en ordentlig diskussion om privat kopie-ring och hurdana kompenseringsmekanismerna ska vara.

KompEnsATionsAvgiFTEn, EllEr DEn så KAllADE

KAsETTAvgiFTEn uppEnbArAr sig vArJE gång Du

KÖpEr En blAnK CD-sKivA. du betalar den också om du köper en mp3-spelare eller en digibox med inbyggd hårdskiva. avgiften kompenserar för privat kopiering av upphovsrättsskyddat material.

på en brännbar dvd-skiva är kompensationsavgiften hela 65 cent (moms 8 procent). då skivorna totalt kos-tar kring en euro står då avgiften för två tredjedelar.

teosto som uppbär avgifterna, lobbar dessutom hårt för att kompensationsavgiften också ska börja gälla för mobiltelefoner och usb-stickor. regeringen sköt ändå ner det förslaget. i tyskland gick åsikterna samtidigt i en annan riktning. där börjar man nu uppbära kompen-sationsavgift för bland annat printers och scanners.

vad är då problemet med kompensationsavgiften? mycket av den musik som säljs digitalt och en del cd-ski-vor är kopieringsskyddade. då har konsumenten betalat för rätten till privat kopiering (i och med kompensations-

– en riktig dinosauriek a S E t t a V g i F t E N

prisErblanka cd- dvd- blu-ray-, HD DvD- och mD-skivor

–1 gb 0,22 euro1–10 gb 0,65 euro

10–25 gb 1,30 euro25 gb–1,94 euro

mp3-spelare och bandande digiboxar–512 mb 4,32 euro

512 mb–1 gb 7,56 euro1–20 gb 10,80 euro

20–50 gb 12,96 euro50–150 gb 16,20 euro

150–250 gb 19,44 euro250 gb– 22,68 euro

priserna inkluderar 8 % moms

svensk framtid nr 2 2009 11

atlantpakten då västerländska stater ville knyta starka-re band under kalla krigets svåra tider. själva nato blev grundad 1951 då man började strukturera försvaret för länderna som hade skrivit under pakten.

sen dess har alliansen sakta men säkert expanderat runt hela västvärlden, senaste gång 2004(7 nya med-lemmar, totalt 26). när man ser på den europeiska kar-tan i samband med nato-medlemskaper ser man klart att det fattas inte mycket mera än de kvarstående nord-iska länders (sverige, finland) medlemskap för att göra den västerländska militära sammansättningen så gott som fullständig.

det bör också kommas ihåg att det bygger så mycket annat än bara pansarvagnar och soldater runt organi-sationen nato, den är ett resultat av 50 år av samarbe-te mellan ett flertal västerländska nationer med samma ambitioner, att kunna försvara de värderingar de i åratal byggt upp; demokrati, rättvisa och öppenhet. en unik företeelse som finland med sitt utmärkta västerländska

jag anklagar däremot inte den undervisning i tyska som jag fått, för mina bristfälliga muntliga kunskaper i språket. eftersom studentexamen utgör en väsentlig del av gymnasiets läroplan, ligger det i elevernas intresse att vara så välförberedda för uppgiften som möjligt. därmed faller det muntliga bort i skugga av välformu-lerade uppsatser, krävande läsförståelser och kluriga hörförståelseprov. på grund av den ständiga tidsbrist som tycks prägla undervisningen, särskilt i språken, är det endast naturligt att de kunskaper som inte mäts i ett prov glöms bort. studentexamens språkprov stöder därmed inte balansgången mellan det muntliga och det skriftliga. som en följd av detta kan många unga ut-trycka sig utmärkt skriftligt, men inte lika bra muntligt.

språkundervisningen riskerar även att bli alltför teo-retisk. ett litet barn lär sig sitt modersmål genom att lyssna och iaktta, inte genom att läsa grammatik från en bok. skolans språkundervisning är därmed en aning bak-vänd, då eleverna lär sig grammatikregler utantill utan att kunna tillämpa dem i praktiken. genom att betona det muntliga, blir språket lättare för eleverna att lära sig. trots att skriftliga färdigheter är viktiga, är det ändå först och främst de muntliga färdigheterna i främmande språk som behövs och uppskattas på arbetsmarknaden.

TExT benjamin ellenberg

TExT sandra arrila

nATo

språKKunsKApEr

samhällsystem borde vara med i.de rent praktiska argumenten för ett nato-medlem-

skap är också många, det ekonomiska trycket för att uppehålla ett trovärdigt nationellt försvar börjar gå ur händerna, utgifter som så lätt skulle kunna undvikas om man skulle ha en hel allians på sin sida. dessa befriade pengar skulle kunna satsas på andra viktiga områden inom den offentliga sektorn. dessutom är handel av försvarsmaterial mellan natoländer skattefria, det betyder att finland skulle betala 20 procent mindre för inköpen.

i en modern värld behöver finland starka och lojala vänner på alla internationella plan, via eu har vi redan bundit många viktiga kontakter med våra västerländ-ska kumpaner, i den internationella försvarspolitiken behövs endå nato och finland borde ta det modiga steget och på allvar ta del i militärpolitiken i den väster-ländska gemenskapen med att ansöka om medlemskap i nato.

enligt dagens struktur kan en elev skriva ett medel-måttigt vitsord i ett språk utan att kunna säga mer än ett par fraser. på samma sätt kan en elev med klander-fria, muntliga färdigheter få ett lågt vitsord. strukturen gynnar därmed inte de riktiga förmågorna.

studentexamensnämnden borde därmed ta mo-dell av andra certifikat som mäter språkfärdigheter. i både det franska och tyska språket kan man avlägga såkallade språkdiplom. provet går ut på att eleven för-utom ett skriftligt prov ska visa att denne även klarar av språket muntligt. dessa språkprov ger därmed en mera realistisk bild av en elevs språkfärdighet än ett studentexamensvitsord gör. även på ib-linjerna görs det ett muntligt prov i språken, som utgör en del av slutvitsordet.

det finländska skolsystemet hör till de mest utveck-lade och uppskattade. därför borde det höra till stu-dentexamensnämndens intressen att skära ner på de överdimensionerade skriftliga språkproven och istället introducera ett muntligt test. genom att redan från början ta fasta på att eleven även bör kunna uttrycka sig korrekt muntligt, gynnar det inte bara unga utan också deras framtida arbetsgivare, och därmed också hela det finländska samhället.

DEn 31:A JAnuAri FÖrKlArADE uTriKEsminisTEr

AlExAnDEr sTubb åt nato:s generalsekreterare jaap de hoop scheffer att de nästa två åren för finlands del kommer att vara en tid av häftig debatt om nato-med-lemskap bland folket, inte en tid för medlemsförhand-lingar med nato.

i praktiken betyder nu detta att tummarna är uppe för en återupplivad argumentation för varför det skulle vara till nytta för finland och hela den västerländska gemenskapen att vårt land skulle ansöka medlemskap i organisationen.

nato, alltså, north atlantic treaty organization är en militär allians med sammansättning från europa och nord-amerika. organisationen fick sina grunder 1949 i

mED AnlEDning Av vårEns sTuDEnTsKrivningAr samt det ständiga behovet av unga, språkkunniga ar-betstagare, bör den nuvarande strukturen av språkpro-ven i studentexamen ses över.

problemet med dagens språkprov är att de endast mäter elevens skriftliga färdigheter och inte de mutliga. detta är väldigt absurt, eftersom språk i allmänhet tar sig uttryck i muntliga former. som utlänning är det rentav omöjligt att klara sig med endast språkliga kun-skaper i landets språk. därmed ligger tyngdpunkten i språkproven i en felaktig position.

jag har själv fått detta, då jag, med dryga fyra år med kontinuerlig undervisning i tyska och goda vitsord i språket ifråga, skulle föra en ytterst vardaglig diskus-sion med en tysk utbyteselev. verkligheten slog mig som en blixt från klar himmel. jag kunde inte ens förklara vägen från min skola till domkyrkan i helsingfors utan att pausa för att hitta orden. mitt mod sjönk därmed som en sten till botten.

Nato behövs verkligen

Laudatur garanterar inte språkkunskaper

svensk framtid nr 2 200912

TExT peter ”poppe” sjöholm

KommunAlvAl

Storslam i kristinestadsvEnsK ungDoms KAnDiDATEr

KlArADE sig brA ÖvEr HElA

svEnsKFinlAnD. i österbotten utökades mandaten med sju. nu blev det 27 mandat, mot 20 i va-let för fyra år sedan. i kristinestad är situationen ändå unik. av fem uppställda su:are valdes alla in fullmäktige.

valframgången har också note-rats då förtroendeuppdragen för- delades. tre su:are sitter nu i stads-styrelsen – anna-lena af hällström (1980), joakim ingves (1978), och alexandra teir (1988).

även arbetet i nämnderna kom-mer att influeras av su. bland ut-delningen kan bland annat nämnas ordförandeskap för två nämnder. henrik antfolk (1980) basar för landsbygdsnäringsnämnden och peter grannas (1979) för fritids-nämnden.

HiStoriSkt VaL

av de fem su:arna är det bara anna-lena af hällström som har suttit tidigare i stadens fullmäk-tige. de andra har varit mera el-ler minde involverade i politiken tidigare.

– det är ett historiskt val, för-sta gången som de unga har fått så här mycket förtroende, säger henrik antfolk.

alexandra teir tycker att det är positivt med så många unga och så många nya över lag i full- mäktige.

– jag hoppas på ändringar och att det ska bli mera diskussion. som ung är det kanske lättare att inte fastna i gamla gängor, säger hon.

su sitter nu på en tredjedel av sfp:s platser i fullmäktige. av

27 fullmäktigeledamöter är 15 sfp:are och fem av dem su:are. också jämfört med de andra par-tierna i kristinestad är sfp i en unik situation. bland de invalda i övriga partier är bara en person under 35 år.

det goda resultatet syns också i fullmäktigegruppen. henrik ant-folk och anna-lena af hällström valdes båda till vice ordförande och joakim ingves till sekreterare.

kriStiNEStad FörEgåNgarE

kristinestad har annars också va- rit framme då det gäller att ta med ungdomar i politiken. staden grundade ett ungdomsråd redan 1999. sedan 2002 har kristinestad också varit med i det internatio-nella ungdomsprogrammet yepp (youth empowerment partnership programme).

– det är viktigt att de unga syns. nu är förändringens tid, säger antfolk.

enligt teir finns det bra förut-sättningar att komma med i po-litiken, i och med ungdomsrådet. samtidigt som steget vidare till fullmäktige är stort, gör ändå rå-det att tröskeln är lägre.

– de äldre har varit positivt inställda till oss unga. det är vik-tigt att stå på sig och inte vara rädd för att ställa frågor, ger teir som tips till andra som vill akti-vera sig.

även su:s förbundsordföran-de oscar ohlis förnöjer sig över resultatet.

– kristinestad är ett föredöm-ligt exempel på hur situationen ska se ut. su:arna gjorde väl i från sig och det har noterats. det är en mycket fin fördelning av platserna och verkligen positivt att sfp tar vara på sina unga för-mågor, säger han.

svensk framtid nr 2 2009 13

tunga poster för SU:are1. Vem är du och Vad är din politiska bakgrund? 2. hur är det att Vara ung kommunalpolitiker? 3. Vilka frågor kommer du

att driVa under de kommande fyra åren? 4. hur ska man gå till Väga för att bli politiker? 5. Vad är ditt bästa politiska minne?

ningsministeriet som generalsekreterare för utvärderings- och understödskommissionen på ungdomsenheten. i och med mitt förtro-endeuppdrag som stadsstyrelseordförande distansarbetar jag från pargas på måndagar i och med att vi har styrelsemöten då. det innebär att jag bor halva veckan i helsing-fors i en liten etta och andra halva veckan i nagu i ett egnahemshus.

2. lärorikt, intressant och utmanande. man måste lrsa sej att balansera mellan nytän-kande och erfarenhet och se till att få det bästa möjliga av båda världar. de äldre be-sitter en erfarenhet vi unga inte alltid har. å andra sidan kan vi unga komma med nya idéer och infallsvinklar. det är ett samspel

sandra bergqVist stadsstyrelseordförande i väståboland

1. jag heter sandra bergqvist, är 28 år och hemma från nagu. jag jobbar på undervis-

carl ”calle” haglund ordförande för sfp:s fullmäktigegrupp i esbo

fredrika åkerö FoTo nina ahtola

ordförande för bildningsnämden i raseborg

1. heter (nuförtiden) fredrika (frida) åkerö, karisflicka och raseborgare. blev invald i kommunalvalet 2004 till karis stadsfullmäk-tige och fick en plats i stadsstyrelsen vilket var grymt roligt och utmanande (säger jag såhär efteråt när jag hunnit förtränga alla långa möten och svåra beslut). jag är halv-blodig (dvs mamma sfpare, pappa socialde-

1. carl ”calle haglund. fyller 30 år nu i mars. ekonom från hanken och idag regeringens politiska statssekreterare med kultur, idrott, ungdom och jämställdhet som arbetsfält. jag började i politiken via su på 90-talet. under årens lopp har jag hunnit inneha flera förtro-endeposter inom su och partiet. jag har även jobbat som förbundssekreteare för svensk ungdom. före jag utnmändes till statsse-kreterare jobbade jag som medarbetare för partiordförande Wallin. jag har även en bak-grund som företgare och journalist. jag är gift och bosatt i esbo där jag även verkar aktivt inom kommunalpolitiken. i kommunalvalet i höstas omvaldes jag och nu verkar jag bland annat som ordförande för sfp:s fullmäktige-grupp i esbo. jag är också aktiv inom folk-tinget där jag leder sfp:s grupp.

mokrat) och kände för de gröna i gymnasie-åldern men valde sfp och numera också su, vilket jag inte har behövt ångra. tiden som aktiv inom fss finns också varmt i minne.

2. man är ung, och kommunalpolitiker. alla är vi barn på något plan, så alla är egent-ligen lika borta. men alla är också expert på nått område. det är viktigt att tro på sig själv och våga, varje mandat är lika mycket värt. jag har haft tur som fått min ”skolning” i karis, var jag inte känt mig ung och dum, utan fått ansvar och stöd från gruppen. jag är en sån där nörd som alltid varit och sä-kert alltid kommer att vara poltiker, dvs en person som bryr sig om sitt samhälle och vill påverka. sköter man sig, tar det semiseriöst och läser på så får man snabbt mer och mer uppdrag och förtroende. men man ska inte ta sig själv på för stort allvar.

3. på tal om mer uppdrag, jag fick som en av totalt femton från de tre gamla kommunerna

där båda parter behövs. visar man respekt blir man också respekterad.

3. för väståbolands del gäller det att bygga upp den nya staden som består av fyra skär-gårdskommuner och en stad. det i sej är en stor utmaning i och med att förutsättning-arna och möjligheterna är så otroligt olika. att ta sej från iniö som är stadens nordligaste del till utö som är stadens sydligaste ö tar det över 7 timmar. det berättar något om hur bara georgrafin i sej är en stor utmaning.

4. det viktigaste är att man har intresse för något, ett ämne man brinner för. det kan vara allt från att jobba för att få en ny fotbollsplan till att rädda östersjön. lär dej

2. då jag aktivt började jobba inom fullmäk-tige och stadsstyrelsen år 2000 var jag 21 år gammal. i finlands näst största stad var det ganska ovanligt med unga på ansvarsfulla poster och man fick till en början jobba hårt för att visa de äldre att man är kapabel trots ålder. med hårt arbete gick det dock bra och jag verkade åtta år i stadsstyrelsen och trots att jag hela tiden var yngst lyckades jag byg-ga upp ett bra ömsesidigt förtroende med de ”äldre” i styrelsen.

3. vi lever i hårda spartider där det viktigas-te just nu är att bevaka att basservicen kan bibehållas trots svåra nedskärningar. jag hör till dem som aktivt verkar för att utvidga stadens skattebas genom att befrämja före-tagsetableringar och uppkomsten av nya

pojo, karis, ekenäs vara med i styrgruppen och senare kommissionen för raseborg som förberedde kommunsamgången. för en bli-vande statsvetare var det nästan för bra för att vara sant. den processen fortsätter nu i den nya staden, och som bildningsnämndens ordförande har jag mycket ansvar när vi i nämnden jobbar med och slår fast de princi-per som ska gälla i den nya staden. som btw är den största kommunen med svensksprå-kig majoritet (28 500 inv. ungefär 70 procent svenska). ungdomsfullmäktige är en person-lig favorit – som ska funka i raseborg. vi har mycket att vinna genom att lyssna på dem som är unga (13-18) nu i raseborg.

4. komma med i ett parti eller jobba i en kam-panj för nån man känner, kanske själv ställa upp i val för ett parti eller en grupp, eller kom-ma med i en förening som jobbar med sam-hällsfrågor och visa intresse. inte är det svå-rare än så, politiker är helt vanliga mänskor, faktiskt. (varför man ska bli politiker känns

att kunna motivera varför du tycker som du gör. ingen kan komma och säga att du har fel åsikter, så våga stå för det du tycker! dä-remot är det också viktigt att kunna medge när man har fel eller att man byter åsikt i nå-gon fråga. man lär sej hela tiden nya saker och det kan få en att ändra uppfattning om saker och ting. med respekt, envishet och engagemang kommer man långt!

5. det är nog då jag blev stadsstyrelseord-förande i väståboland. det kändes väldigt överväldigande att få ett sånt stort stöd och förtroende! jag är stolt över sfp:arna i väståboland som gav mej chansen att som yngst i fullmäktige bli vald till styrelse- ordförande.

arbetsplatser - vi måste först skapa välfärden för att sedan kunna fördela den.

4. det viktigaste då man blir politiker är att vilja. man måste vilja förändra samhället. för att lyckas måste man också bli trovärdig ge-nom att visa på resultat samtidigt som man måste vara ödmjuk och lyhörd.

5. mitt bästa minne är nog då vi inom su i esbo lyckades övertyga stadsfullmäktige att mattlidens gymansium behöver sin renovering och tillbyggnad (1997). projektet var alltså i motvind och en aktion från su i esbo och mattlidens elevkår lyckades vända det hela och bygget blev av. det här var för mig en stark upplevelse där jag insåg att man kan påverka och det kan inspiration att ge sig in i politiken.

som en mer relevant fråga - för att samhälle ska styras på något sätt, det här är vårt sätt och inte så tokigt. allt som görs i samhället med skattepengar är politik, vem ska bestäm-ma? är det jag, du eller nån nånstans.)

5. oosch (tankepaus) den var svår. för jag har ju så många... nä men jag har ofta roligt, och jag har haft roligt på möten, partidagar, olika happenings... politiker är inte så torra som de(vi) kanske verkar. bästa politiska minne – klart man är nöjd när man lyckats få nått politiskt igenom, men det är ett la-garbete så jag har svårt att peka ut något eget. riksdagsvalskampanjen 2007 var otro-ligt givande - som kandidat lärde jag känna många nya mänskor och lärde mig mycket nytt om politik. ett av mina politikrelate-rade minnen som jag än ler åt är dagen jag tackade ja till jobbet att bli astrid thors as-sistent på partidagen 2007. den kvällen med alla mänskor som var glada och jag var glad – det var skoj!

norr

3 %

3 %

6 %

5 %

13 %

12 %

12 %

12 %

söder

Drumsö

Tölö

Centrum

berghäll, vallgård, Arabia

väster

5 % 24 %

13 %

Öster

ÖvrigaTammerfors

Del 2/4 Helsingfors krets är den minsta inom SU och består av fem lokalavdelningar – fyra i Helsingfors och en i Tammerfors. Kretsen har en kommunfullmäktigeledamot – Jan D. Oker-Blom i Helsingfors. Han representerar också SFP och SU i stadsstyrelsen.

k r E t S r U N d a N – H E L S i N g F o r S

lokalavdelningarna är su i helsingfors, lsk i helsingfors, moderat ungdom, centrala su-avdelningen och su i tammerfors. lsk:s helsingfors har länge legat på is, men ska nu ta och aktivera sig. det ryktas också om att moderat ungdom eventuellt skulle utöka verksamheten.

kretsmedlemmarna bosättning följer rätt långt inbitna mönster. traditionellt ”finlands-svenska” områden är populära, till exempel drumsö, de södra stadsdelarna, munksnäs och munkshöjden. ett undantag är berghäll, vallgård och arabia. där bor procentuellt sett mera su-medlemmar än finlandssvenskar överlag. en möjlig förklaring är att områdena är popu-lära bland studerande. i arabia finns studentbostäderna vid majstranden och i vallgård äger svenska studenters bostadsstiftelse bostäder.

ordinarie medlemmarJulia WittingLaura RantaArmi MurtoBenjamin EllenbergPaulina JunniKimmo Heikkinen

suppleanterNiklas MäklinNetta SuomiMarie GreenVeli-Pekka Vuoripolitisk sekreterareJanna Ranta

ordförande Daniela Holm

krEtSStyrELSEN 2009

svensk framtid nr 2 2009 17

”Ekonomi borde vara en baskunskap”proFilEn

TExT & FoTo peter ”poppe” sjöholm

DET vAr EgEnTligEn En TillFälligHET ATT niKlAs

”niCKE” gEusT HAmnADE på FonDbolAgET Fim. under studietiden på tekniska högskolan råkade hans dåvarande flickvän, numera fru, se en annons med rub-riken ”sinustako meklari?” (vill du bli mäklare?). den gjorde reklam för ett finansiellt sommarprogram på tju-go studieveckor, vid helsingfors handelshögskola. av de sökande antogs 20 personer, och bland dem nicke.

aktier och den finansiella marknaden hade intresserat honom länge, men huvudintresset under studietiden låg ändå mera på siffror och matematik. därav kändes ock-så studieinriktningen produktionsekonomi vid tekniska högskolan naturlig. programmet gav en chans att kombi-nera tekniska studier med matematik och ekonomi.

– man kunde läsa mera ekonomi på poli än man kun-de läsa teknik på hanken eller kauppis. jag hade ändå inte funderat på jobb inom finansbranschen då jag bör-jade studera, säger nicke.

efter kursen på handelshögskolan kom det ett er-bjudande att bli juniormäklare fim. före anställningen skulle börja ringde ändå den blivande chefen. någon ju-niormäklare behövdes inte sen heller. däremot hade de en öppning som analytiker.

– jag frågade vad en analytiker gör. det får vi ta reda på tillsammans, var svaret. dialogen beskriver bra hur ung den här branschen var 1994, säger nicke.

efter en tid vid fim:s analysenhet blev det att leda andra enheter vid bolaget, bland annat bolagets största affärsområde fond- och kapitalförvaltning.

UNg BraNScH i FiNLaNd

– finansbranschen var jätteung i finland när jag kom in i den och det är den egentligen fortfarande. finländar-nas sparbeteende går långt ut på att äga sin bostad och spara på bankkonton, säger nicke.

placeringsverksamhet berörde inte speciellt många inn-an det ömsesidiga försäkringsbolaget sampo ombildades till aktiebolag år 1987 och diverse telefonbolag privati-serades, till exempel tele (numera teliasonera) och hel-singfors telefonförening (numera elisa). då blev försäk-ringstagarna och telefonkunderna plötsligt aktieägare.

– sonera börslistades på 45 mark (kring 7,50 euro), steg till kring 94-96 euro och kom ner till tre euro. där har ägarna sett alla delar av vad det innebär att vara aktieägare, säger nicke.

okunskapen är ändå stor, vilket också har setts i de-batten kring finanskrisen. enligt nicke har branschen mycket kvar då det gäller att utbilda.

– de här frågorna rör oss alla. om man inte själv äger aktier investeras ändå ens pension på finansmarknaden.

att branschen är så ung innebär att mycket baskunskap saknas, säger han.

su:s tankar om mera ekonomi- och företagarutbild-ning i grundskolan vinner gehör hos nicke.

– ekonomi borde vara en baskunskap. att lära ut företagsamhet är också viktigt. nu ligger finland efter många andra länder då det gäller företagande. det kan hända att recessionen för det lilla positiva med sig att människor blir tvungna att överväga att bli företagare. bättre vore det ändå om det skulle vara ett kall, att man har en drive i den riktningen, säger han.

samtidigt är det mycket som måste ändras i männis-kors tankesätt.

– ett problem är att man ser så negativt på misslyck-ande i finland. man lär sig något varje gång. tittar man på löpsedlar ser man vad som värdesätts. det är bättre om du kan köra formelbil eller att kryssa rätt på tipsku-pongen rent imagemässigt, än om du är en framgångs-rik företagare som skapar arbetsplatser, säger nicke.

girigHEt Skapar BUBBLor

det som den senaste tidens bubblor och kriser har lärt nicke är girighetens styrka.

nAmn nicke geust, ålDEr 41 årFAmilJ fru och två pojkar

bor i bobäck i kyrkslätt, KÖr en hybridbilDriCKEr mängder av vatten till vardagsmaten,

vid rätt tillfälle i rätt sällskap också ädlare drycker – bara jag slipper kaffet!

äTEr mycket och gärna; kött och fisk, starkt kryddat, då det är möjligt inte genomstekt – jag är

dålig på efterrätter, rEsEr måttligt men gärnaläsEr dags- och ekonomitidningar;

förhoppningsvis bredare repertoar framöversurFAr också här börscentrerat - internet har gjort också

den typens information mycket lätt tillgängligt för allalyssnAr på dire straits, country, evergreens och annat som en del säger att jag så småningom borde byta ut...smulTronsTällE sommarstugan i ekenäs skärgård!

su är för mig förknippat närmast med sociala evenemang under skol- och studietiden, varvat med lämpliga proportioner politik; jag stod på toppen av min politiska karriär då jag var bestman på christina

gestrins och rikard korkmans bröllop sommaren 1994viKTigAsT JusT nu på det personliga planet

barnens uppväxt, på det globala planet att samhället hittar tillbaka till en sund ekonomisk utveckling på

ett ur miljöns synvinkel hållbart sätt

proFil

– människans girighet är en helt annan kraft än fö-retagardriven. så här efteråt sett tror jag många tyck-er att girigheten blev för stark till exempel på island. man byggde helt enkelt upp ett för stort imperium för snabbt. antagligen skulle det ha hållit ihop, åtminstone betydligt längre, om inte den amerikanska bolånekrisen hade slagit på. krisen på island hade alltså inte något fundamentalt med bolånekrisen att göra. då penning-kranarna vreds åt och islänningarna blev tvungna att betala lån tillbaka i förtid, kollapsade ändå hela grejen, säger han.

finanskrisen har slagit globalt. också finland på-verkas. det har bland annat debatterats om företagen borde minska på sin utbetalning av dividender.

– debatten har varit något populistisk, också från regeringens sida. hittills har jag inte sett någon som fö-reslår att ingen får gå och lyfta pengar från sina bank-konton. något förenklat är aktieinvesteringar också en form av sparande. vi behöver mera riskkapital och före-tagsamhet i finland. aktieägarna har också rätt till sin ränta, om det går bra för företaget. de pengar som lyfts som dividender går oftast till annan företagsfrämjande verksamhet, säger nicke.

FiM HittadE HEM

att fim är tillbaka i inhemska händer uppskattas stort av personalen. bolaget hann ägas av isländska glitnir åren 2007-2008, men köptes sedan tillbaka av fim:s ledning. närhet är en trygghetsfaktor. finansbran-schen är hård och mycket handlar om att ha den rätta personalen.

aktiekurserna har rasat kring 60 procent från sin toppnotering – både i finland och globalt, vilket också påverkar de provisionsintäkter fim får av sina kunder. nicke lyfter fram två åtgärder hur bolaget ska klara krisen.

– det allra viktigaste är att vi måste lära oss att tolka kunden rätt, att förstå kundens placeringsbehov och risktolerans. när vi får in människor som aldrig har in-vesterat tidigare handlar det om att hitta ett gemensamt språk. den allra största risken för missar finns i det här skedet. så handlar det också om hur vi lyckas investera våra kunders kapital, säger han.

för privatpersoner har nicke ett tips. – gå in i dag och köp aktier. du har inte kunna göra

det lika billigt på tolv år. det kan bli en dålig affär, men den är bättre än de affärer som har gjorts de senaste tolv åren. tyvärr är det så att privatkunder oftare miss-lyckas än lyckas med timning. en tidsmässig diversifie-ring är därför otroligt viktig, sätt inte allt i spel på en gång. själv har jag utökat min portfölj med mera aktie-fonder under de senaste månaderna. bottnen tror jag att infaller under det här året, men när det sker är omöj-ligt att förutse, säger han.

Artikelförfattaren äger andelar i fonden Fim sahara.

svensk ungdom, svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f. sammankallas härmed till förbundskongress den 24-26 april 2009 i borgå. som kongressplats fungerar pomo-huset, amisto, alexandersgatan 20. kongressen öppnas fredagen den 24 april 2009 klockan 14.00 och avslutas söndagen den 26 april 2009 cirka klockan 15.00.

vid kongressen behandlas i § 15 i förbundets stadgar nämnda ärenden samt ett stadgeändringsförslag. vid förbundskongressen har varje medlem yttrande- och närvarorätt. lokalavdelningarna bör senast den 31 mars 2009 anmäla sina ombud till respektive kretskansli, förbundskansliet eller på www.su.fi/kongress.

helsingfors den 24 januari 2009förbundsstyrelsen för svensk ungdom, svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f.

oscar ohlis förbundsordförande

mats löfströmförbundssekreterare

kallelse till Svensk Ungdom, Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f: s kongress

BottEN

sFps bild i mediagång på gång har moderpartiet varit synliga i media på ett negativt sätt som verkligen inte gynnar oss. det finns bara en väg att gå, nämligen uppåt. tillsamman klarar vi det.

Finanskrisenför ungefär ett år sedan började fastighetsbranschen i usa att skaka, var-ningar kom om att detta bara var början på något mycket större. nu är vi där och dagligen möts vi i tidningar, radio och teve av stora svarta rubriker om finanskrisen och dess konsekvenser. krisen är långt ifrån förbi och varje dag nås vi av besked om uppsägningar och permitteringar. alla påverkas vi av detta och vi får hoppas på att de stödåtgärder som ges skall ha verkan.

Kauhajokibara ett år efter jokela-tragedin hände det igen. det bevisar på att ungdo-men i finland inte mår bra och extra resurser verkligen behövs. det måste tas på allvar. vapenlagstiftningar och dylikt är ingen lösning. man måste börja från grunden och försöka förstå varför de unga mår dåligt.

TillbAKAbliCK

DET HAr HunniT gå ungEFär 11

månADEr sEDAn unDErTECK-

nAD vAlDEs Till FÖrbunDs-

orDFÖrAnDE FÖr su. nästan ett år har alltså passerat och när jag tänker tillbaka på det hela kan jag bara konstatera att det gått otroligt snabbt. många nya intryck och lärdomar, många nya kontakter och vänskapsband har knutits. ser vi till det politiska har också mycket hänt, både positivt och negativt. nedan ska jag där-för försöka lista topp-tre bland de goda och också bland de sämre politiska händelserna jag minns bäst från året:

Förbundsordförandes tillbakablicktoppEN

Kommunalvaletsu gjorde ett kanonbra kommunalval med totalt 55 suare invalda runtom i finland. med 3000 fler röster än tidigare val kan vi vara mycket mer än bara nöjda. det bådar gott inför framtiden.

studiestödetstudiepenningen höjdes från och med augusti med 15 procent och inkomstgränserna med 30 procent. det var verkligen på tiden. vi skall och måste fortsätta job-ba för ytterligare höjningar och slopandet av inkomst-gränserna. studiepenningen lever man inte länge på. och varför straffa de som är flitiga och vill jobba?

Avskaffandet av behovsprövningen av bostadsbidragetäntligen! denna orättvisa har su jobbat länge för. föråldrat system som vi verkligen inte saknar!

svensk framtid nr 2 2009 19

riska kiala gård. bland annat konstnären albert edelfelt är född på gården.

största delen av kongressen kommer att ut-spela sig på yrkesinstitutet amisto, helt i cen-trum av borgå. programmet börjar på fredag eftermiddag och håller på till söndag eftermid-dag. det kommer också att väljas en förbunds-styrelse, förbundsordförande och två vice ord-förande. så ryktas det om att en ny sångbok ska presenteras.

tröskeln att komma med är låg. deltagarna är en god mix av äldre su-profiler och männis-kor som är på sin första kongress. man måste inte heller upp i talarstolen. vill man tala, finns det alla tiders chans till det.

kongressen är störst och bäst då det gäller su-evenemang. något du inte vill missa!

mera information om kongressen och an-mälan finns på www.su.fi/kongress sista an-mälningsdag är 31.3.

FoTo marco bardus

KongrEss

det har blivit tur för nylands krets att stå värd för su:s kongress. årsmötet är det 66:e i ord-ningen och arrangeras i borgå den 24-26 april. nytt för i år är att alla delegater får sova på hotell.

det blir mycket politik – den allmänpolitiska debatten är tillbaka och bland annat 28 mo-tioner ska behandlas. kongressen är en ypper-lig chans att påverka su:s politik. med på kon-gressen finns också su:s kandidater i eu-valet och ministrar. det blir mycket mingel, samvaro och nya bekantskaper. i f jol var vi kring 165 personer på plats – från hela svenskfinland.

kongressupén brukar vanligen vara en höjd-punkt. i år arrangeras den på vackra och histo-

kom med på kongress!SU:s 66:e kongress

Kongressen kostar 66 euroi det ingår:

• 2 nätter på hotell• 2 frukostar• 3 luncher• 1 cocktail

• 1 kongressupe• allt program, handlingar

det kommer också att arrangeras buss- transport från kretsarna till kongressplatsen.

Transporten kostar 10 euro.

”läs hela su:s politiska program på su.fi/kongress”

SU:s politiska program i ett nötskal

bilD jonathan feinberg

svensk framtid nr 2 2009 21

stödpolitik är väldigt mycket teknikfokuserad. i sverige kommer det många nya serviceföretag, men i finland handlar det bara om teknologi, säger han.

SErVicEiNNoVatioNErNa LySEr MEd SiN FråNVaro

speciellt många stora finländska företag som säljer tjänster finns det inte. detta trots att servicebranschen står för 61 procent av arbetsplatserna i finland. främst är det frågan om utländska aktörer eller små- och med-elstora företag. städ- och tvätteriföretaget sol är ett undantag med internationell verksamhet och över 8000 anställda. företaget har expanderat kraftigt och lyckats kapa marknadsandelar åt sig. utöver det lyser innova-tiva, expansiva företag med sin frånvaro i finland.

det innebär att finland lever och faller med nokia. redan år 2006 hade nokia en större omsättning än finlands statsbudget. flera undersökningar pekar på avsaknad av entreprenörer och start-ups i finland.

LåNg HiStoria aV StELa FUNktioNEr

finlands teknikfetischism hittar sina rötter i landets indu-striella revolution, där skogsbruket var drivkraften. efter finlands självständighet var skogsbruket och statsmak-ten långt sammankopplade. staten behövde de medel som skogsindustrin fick in på exporten och skogsindu-strin behövde staten för att få tillgång till nya marknader,

TExT peter ”poppe” sjöholm FoTo ponsse oyj

EKonomiefter att handeln med den ryska marknaden kollapsade.

enligt sabel och saxenian har både skogs- och tele-kommunikationssektorn i finland gått från från att vara ledande på flexibilitet till att nå framgång genom att konstant optimera processerna. i systemen förbätt-ras alltså det befintliga, istället för att nya öppningar skulle sökas. organisationerna blir därmed inflexibla, vilket gör det möjligt för andra aktörer att ta sig in på marknaden – speciellt genom att komma med nya, inn-ovativa lösningar.

vid de finländska universiteten finns 36 professorer som har specialiserat sig på papper. av dem är det bara fem som koncentrerar sig på utveckling av nya produk-ter, mot 31 som utvecklar de befintliga processerna. det är alltså samma problem som på nokia.

mycket av de finländska företagens framgångar beror på en medveten satsning från statsmakten. finland har satsat mycket på utbildning. även tekes – utvecklings-centralen för teknologi har varit i en nyckelroll då de gäl-ler att stöda högteknologiska företag.

de nuvarande strukturerna har ändå lett till tröghet och inflexibilitet. sabel och saxenian efterlyser nu ett post-nationellt innovationssystem. forskare, politiker och företag måste jobba tillsammans för att uppmuntra till anpassning. alla måste jobba ihop för att hitta nya, innovativa teknikformer, produkter och industrier.

än finns det hopp. åtgärderna måste ändå komma snabbt, för att den finländska industrin inte ska bli fångar av sin egen framgång.

FinlAnD är En bAnAnrEpubliK, KonsTATErAr Ky-

ÖsTi JurvElin på KAuppAlEHTi. finland trumfkort är billiga telefoner och en industri som är beroende av bil-lig energi. bara skogs- och telekommunikationssektorn står för 40 procent av finlands export och åtta procent av bruttonationalprodukten.

turligt nog har detta faktum noterats. bland annat jubileumsfonden sitra forskar i hur man kunde komma åt problemet.

en hårdare fokusering på innovationer föreslår char-les sabel från columbia och annalee saxenian från ber-keley i en forskningsrapport producerad för sitra. de noterar t.ex. att nokia har prioriterat en optimering av sina processer, framöver att innovera och utveckla nya produkter.

för tillfället pumpar staten in en hel del pengar i olika stimulansprojekt. pengarna verkar ändå främst gå till infrastrukturprojekt och inte till innovation. det är så att säga gamla metoder som används för att slåss mot den ekonomiska nedgången.

företagaren och ekonomen joen schauman noterade liknande faktum i sf 4/08.

– teknologisidan har gått för långt. finlands under-

Bananrepubliken Finland?

sommar märkte man att turismen ökade, men då hade depressionen ännu inte verkat på samma sätt som nu. islänningarna väntar nu med spänning på att se om turis-terna vågar komma till landet som väckt så mycket upp-märksamhet de senaste tiderna. island har en unik natur och den som vill uppleva något annorlunda kan spara mycket denna sommar genom att transportkostnaderna inom landet drastiskt har sjunkit. detta gäller dock en-dast om du har tillgång till en hård valuta som euron.

islänningarna ställer sig mera positivt till eu än tidi-gare. men frågan har många dimensioner. ett eu med-lemskap skulle öppna fiskeområden till främmande marknader som är livsviktiga för island. det finns dock ett stort intresse för euron. matpriserna är förhållande-vis dyra på island nu, de har stigit mycket sedan senaste sommar. en öl på en ölkrog kostade sommaren 2007 sju euro, nu köps den för det rimliga priset av fyra euro. de som nu får den största nyttan av den ekonomiska krisen är de utländska studerandena på island. det går också rykten om att euroresenärerna varje kväll äter file på restaurang, medan isländska studerande har det svårt både mentalt och ekonomiskt.

under de senaste månaderna har medierna visat bil-der av ilskna demonstrationer från reykjavik. medierna visade bilder först då ilskan slutligen bröt ut. islänningar är ett vänligt och lugnt folk, som aldrig har deltagit i

TExT janne leivoFoTo trey ratcliff

islAnDkrig och aldrig upplevt en ekonomisk kris. men när en islänning blir upphetsad är elden lös. island är ändå inte ett farligt land, det finns ingen mililtär och polisen bär inga pistoler.

arbetslösheten stiger nu kraftigt på island. landet har länge varit öppet för främmande arbetskraft, spe-ciellt från polen. jag var själv lycklig att senaste sommar få tala med några polacker på island. det kom fram att alla hade kommit till island för de bättre levnadsom-ständigheternas skull, det lovades pengar och förmö-genhet. de som jag träffade hade redan arbetat flera år på island med olika byggnadsprojekt, men ingen talade isländska. det talades om pengar och hur deras företag gjorde ett bra resultat och marknaden bara ökade. nu står byggnadsplatserna stilla och polackerna har åter-vänt hem.

islänningarna känner oro för framtiden. något som kändes som en lång och fin fest har slutligen blivit en bakfylla av värre slag med den dyra räkningen på bor-det. många ungdomar planerar nu att åka iväg och söka jobb eller studieplats i andra länder. ungdomsorganisa-tioner och partier har nu en allt viktigare roll att skapa en bild av ett nytt island. som en följd av de senaste tidernas händelser tvingades statsministern utlysa nyval och avgå. valet i april kommer att ha en otroligt stor inverkan på hur landet kommer att byggas upp igen.

Hur Kom DET sig att ett land med de lyckligaste män-niskorna i världen plötsligt kollapsar och blir ett land med stigande arbetslöshet och statsskuld – ett land som länge haft en stor kulturell exportproduktion, allt ifrån björk till sigur ros. på island finns dessutom egen energi genom vattenfall, fiskeindustri och aluminiumtill-verkning.

på några områden har islänningarna blivit speciellt skickliga, nämligen musik och design. världen har und-rat varifrån dessa älvliknande, magnifika röster som sigur ros och björk kommer och hur björk kan välja de färgrannaste kläderna. bankirer utförde i tiotals år en verksamhet utan de vanliga medborgarnas vetskap. de tog stora risker, investerade massvis med pengar i utländska investeringsfonder och hoppades på islands fortsatta ekonomiska tillväxt.

nu kan inte island ge oss mycket. flygtrafiken från is-land har blivit mycket dyr och det är svårare för islänning-arna att resa. på grund av den billiga isländska kronan väntas däremot en ökad turism nästa sommar. turis-terna hämtar euro och dollar till landet. redan senaste

den ekonomiska krisen svider på island

svensk framtid nr 2 200922

det ansetts att island inte behöver eu, kombinerat med en rädsla för att det skulle bli förändringar kring fiske-bestämmelserna som inte skulle gagna islänningarna. opinionssiffrorna varierar en del beroende på vem som gjort undersökningen, men nu utvärderas i alla fall ef-fekterna av ett eventuellt medlemskap.

det sägs att islänningarna inte ännu riktigt insett si-tuationen och inte riktigt vet vad de ska ta sig till, men att det finns en underliggande irritation och förargelse. en del priser har skjutit otroligt i höjden medan annat är precis som förut. samtidigt kan man ibland bli utan en

TExT silja borgarsdóttir sandelinFoTo lydur skulason

islAnD

vanlig produkt som sallad. islänningarna vill naturligt få orsaker och skyldiga klart för sig. den hittills mest allmänna förklaringen är att en liten grupp människor med enorm politisk och ekonomisk makt orsakat krisen varpå ett så kallat ”blame game” uppstått som inte läm-nat en hälsosam atmosfär i samhället.

sjáumst.

två länkar till sidor ifall man vill följa med situationen på island: newsfrettir.com och www.islandsbloggen.blogspot.com

islAnD är En Av DE länDErnA i värlDEn Där Fi-

nAnsKrisEn slAgiT som HårDAsT. några tydliga tecken är exempelvis att tre stora banker gått omkull och att regeringen valt att avgå vilket lett till att det hålls förtida val nu i vår på island. helt ivriga på att avgå var regeringen inte. i flera veckors tid demonstrerades det utanför alltingshuset med krav om att regeringen måste avgå. nu går islänningarna till val i april.

situationen slår ut lite olika på oss 300 000 islänning-ar, men vi märker alla av den på något sätt. att island för tillfället är inne i en finansiell och politisk kris undgår ingen islänning, speciellt inte om man är bosatt på is-land. byggnadsindustrin står, räntor på lån har i många fall gått upp 30 procent och utlänningar blir av med sina arbetstillstånd ifall de blir av med sina jobb. detta le-der till att de måste lämna landet. det finns också en rädsla för att unga islänningar kommer att börja lämna landet vars framtid är osäker, vilket skulle förvärra läget på lång sikt.

ett eventuellt framtida eu-medlemskap får nu ett varmare mottagande hos islänningarna. tidigare har

Blame game leder till isländskt medlemskap i EU?

svensk framtid nr 2 2009 23

svensk framtid nr 2 200924

dagogiska kunskaper och berättade om novias sats-ningar på det här området. hon talade också om de olika inlärningsmetoder som finns och vad som egentli-gen är effektivast. exempelvis de traditionella tenternas effektivitet för långtidsminnet ifrågasatte hon. huvud-punkten i schaumans föredrag var ahot, eller ”evalu-eringen och valideringen av realkompetens”. ahot är en process som undervisningsministeriet startat och som söker efter olika sätt att klargöra och formulera kompetens och tillgodoräknandet av denna. kunskap uppstår inte endast i formell utbildning utan även i ar-betslivet, inom föreningar - i praktiskt taget all mänsk-lig verksamhet. det här är ett område som redan länge funnits i mera utbredd skala utomlands, men som ännu är i barnaskorna i vårt land.

jenny tabermann och jussi rauvola presenterade sina respektive organisationer och vad som är aktuellt inom dessa under år 2009. rauvola fick också publiken att brainstorma kring det högaktuella temat: ”är utbild-ning en produkt man kan sälja eller inte?” samtliga deltagare i salen såg utbildning som någonting mera än bara en produkt som man kan lägga ett pris på. med andra ord: inga terminsavgifter, tack!

under stormötet valdes även en ny styrelse. otto an-dersson fortsätter som förbundsordförande, men två nya vice ordförande, armi murto och anna juntunen,

TExT mats biströmstyrelsemedlem, liberala studerande lsk

lsKvaldes. övriga styrelsemedlemmar är mats biström, jenny björk, joachim hesthammer, christoffer hällfors och silja borgarsdóttir sandelin.

under mötet diskuterades även förbundets framtid och vad som kommer att vara aktuellt under det kom-mande verksamhetsåret. mötesdeltagarna efterlyste framförallt en satsning på informationsflödet, en klara-re rollfördelning mellan förbundet och lokalavdelning-arna samt en ytterligare förstärkning av lsk:s profil.

detta, och mycket annat, kommer att stå på agen-dan när liberala studerande lsk nu inleder sitt andra verksamhetsår.

DEn 28.2 sAmlADEs DrygT 20 pErsonEr Till libErA-

lA sTuDErAnDE lsK:s FÖrsTA årsmÖTE som HÖlls

i åbo. lördagsvädret var strålande, men det fick del-tagarna endast en kort glimt av innan de bänkade sig i arkens armfelt-auditorium. trots det var allas humör på topp och det stod klart att vi hade en intressant och givande dag framför oss.

förbundsordförande otto andersson inledde mötet med en genomgång av förbundets framgångsrika för-sta verksamhetsår. till höjdpunkterna hör utan tvekan jordskredssegern i kårvalen vid såväl åbo akademis stu-dentkår som studerandekåren novium. lsk deltog if jol även mycket synligt på såväl svensk ungdoms kongress som på svenska folkpartiets partidag.

som talare på stormötet fungerade yrkeshögskolan novias prorektor barbro schauman, förbundet för stu-derandekårer vid yrkeshögskolorna i finland r.f.:s styrel-semedlem jenny tabermann och finlands studentkårers förbunds ordförande jussi rauvola.

barbro schauman lyfte upp vikten av föreläsares pe-

LSk samlades till stormöte

hoppas jag att initiativet kommer starkare från lokal-avdelningarna. en utmaning som jag är glad över att vi nästan kan titulera oss bäst på, då man jämför med de andra studentpolitiska förbunden, är det faktum att vi har en stark yrkeshögskolerepresentation.

förväntningarna om vad förbundet skall göra har va-rit höga och jag tror att vi även mött dem.

lsK har traditionellt varit starka i åbo. Hur ska man gå tillväga för att etablera sig på andra orter?

jag tror inte att detta i långa loppet kommer att vara ett problem. den kommande lokalavdelningen i helsingfors har anor från 60-70-talet och i vasa bör-jar man redan hitta sin verksamhetsform. allt bottnar egentligen i lokalavdelningens egna aktivitet. jag tror att vi genom att vara trovärdiga aktörer på den högskole-politiska fronten kommer att kunna etablera en stark medlemskår på alla svenska högskoleorter. smärtfritt kommer det säkerligen inte att vara, men jag tror att det behövs en starkare svenskspråkig högskolepolitiskbe-

TExT peter ”poppe” sjöholm

lsK

EFTEr ATT HA vAriT mED oCH grunDA FÖrbunDET

libErAlA sTuDErAnDE lämnAr AnnA JunTunEn

rollEn som TJänsTEmAn. Här gEr Hon sin syn på

DET sEnAsTE årET mED lsK.

Ett år har hunnit gå sedan förbundet lsK grundades. vad har varit de största utmaningarna, så här med facit i hand?

en utmaning har definitivt varit att profilera sig som ett förbund och ta så att säga plats. det har också varit en utmaning att samla lokalavdelningarna under sam-ma tak och definiera vad vi som förbund gör och vad lokalavdelningarna förväntas göra. att kordinera lsk:s kårvalskampanjer och kandidatrekrytering till fyra oli-ka högskolor var en enorm utmaning och i framtiden

anna blir förtroendevaldvakning som sträcker sig utanför regionalpolitiken och ser till helhetslösningar. de sätt som de sköts nu på är inte hållbart och påminner mer om en sandlådediskus-sion en hållbar utbildningspolitik.

Du övergår nu från tjänsteman till förtroendevald. Hur känns det?

spännande! det är dock en stor utmaning då man övergår till att vara förtroendevald. min tjänsteman-naroll i förbundet tror jag dock att snabbt ebbas ut då vi redan tidigare haft ett väldigt plattstruktur där kommunikationen tjänsteman - förtroendevald varit ly-sande. den största utmaningen på ett personligt plan är att komma ihåg att man nu får ha en stark åsikt i frågor och skall ta en starkare politisk roll, vilket man ju som tjänsteman inte kan ha. men som sagt det skall bli spännande och jag hoppas att den nya tjänstemannen kommer att finna lsk lika välkomnande som jag gjort. jag vill än en gång tacka styrelsen för lsk 2008 för ett fantastiskt samarbete och hoppas att 2009 blir ett lika framgångsrikt år som 2008.

Otto Andersson (ordförande)Armi Murto (vice ordförande)

Anna Juntunen (vice ordförande)Mats Biström, Jenny Björk,

Joachim Hesthammer,Christoffer Hällfors,

Silja Borgarsdóttir Sandelin

LiBEraLa StUdEraNdE LSk:S StyrELSE 2009

sidan talar om en starkare dualmodell talas det på svenskt håll att den kommer att försvinna. hur kommer detta att påverka utbildningen i svenskfinland? det här är frågor som intresserar lsk och jag tror att det ärligt sagt inte finns ett diskussionsforum där man kan ventilera dylikt på svenskt håll i helsingfors. vi behöver nu någon som ser utanför hög-skolans väggar vad behoven är och vad studerande vill. vi som svenskspråkiga har inte råd att bara bry oss om eget bo längre eller egen ort.

vilka är följderna av ett samarbete mellan hanken, hu och arcada eller åa och novia? vad betyder detta för oss studerande, våra examina och vår konkurrenskraft? som sagt det finns en massa att diskutera och åbo och vasa kan inte vara de enda orterna där dylika frågor intresserar!

jag hoppas att vi är många som ansluter oss att fundera på vad vi vill ha ut av ett lsk i helsingfors och att vi inte ser det som ett hot utan en möjlighet. vi vill stärka liberala hög-skolepolitiska och svenska intressen i huvudstadsregionen, inte rasera dem.

TExT anna juntunen FoTo tomisti

lsK

lsK i HElsingFors är ingAlunDA En HElT obEKAnT

KonsTEllATion. föreningens anor sträcker sig nästan 40-år tillbaka i tiden och bland de som grundat den dåvarande föreningen syns många bekanta namn från dagens närings-liv och politik. i början på 2000-talet fick föreningen ett uppsving vid svenska handelshögskolans studentkår för att sedan falla i dvala tills hösten 2008 då lsk återigen hade kandidater i kårvalen i helsingfors. tanken om ett liberalt diskussionsforum för högskolestuderanden lever kvar och nu är det dags att förverkliga det.

liberala studerande i helsingfors kommer inte att vara endast en kårvalsgruppering som syns när det är kårval på campus områdena utan n ärlig aktör då det kommer till hög-skolepolitiken i metropolområdet. medan man på den finska

det händer med LSk i Helsingfors otto andersson fortsätter som förbundsordförande

libErAlA sTuDErAnDE – lsK:s års-

mÖTE orDnADEs FÖr FÖrsTA gångEn

oCH Till orDFÖrAnDE FÖr FÖrbun-

DET vAlDEs oTTo AnDErsson.

andersson är 25-årig juridikstuderan-de från åbo och fungerade även som för-bundsordförande 2008. andersson har flere år av förtroendeuppdragserfaren- het inom olika studerandeorganisationer och fungerar även som styrelsemedlem i allianssi.

– jag är tacksam för det fortsatta förtro-endet och ser fram emot att utveckla för-bundet vidare under det kommande året, säger nyvalda ordförande otto andersson. det kommande året kommer att vara utma-nande med tanke på den stora högskolrefor-men samt lsk:s etablering i helsingfors.

LSK Helsingfors – Intresserad av att bygga upp och förverkliga?Kontakta Armi Murto armi.murto@liberal.fi

V a d F i N N S i d i N p L å N B o k , p o p p E ?

sToCKmAnn-KorT – glittrigt Exclusivekort. Enda stamkundskortet i plånboken än så länge. blir ändå svårare och svårare att inte ge efter och plocka lite vuxenpoäng.

KÖrKorT – danskt, från perioden då jag bodde där.

prEssKorT – bevisar att jag är ordinarie medlem i Finlands journalistförbund. bra att ha.

sTämpElKorT – två stämplar till så får jag en gratis indisk lunch på namaskaar.

pAssFoTo – insåg att mitt pass hade gått ut, några dagar innan jag skulle utomlands. Ett snabbpass fixades från polisen, men till det behövdes färska passfoton.

AlKoKviTTo – mmm... Whisky är gott. bunnahabhain är en god islay-whisky, men lite svår att uttala.

Det har blivit tur för chefredaktören själv att öppna sin plånbok. Dessvärre är den rätt så nystädad.

sTuDEnTKorT – har tydligen glömt att förnya min nylle-tarra. börjar vara en tid sedan 06–07...

bAnKKorT – oersättligt, kontanter är så jobbiga att handskas med.

Spår i vardagenSU i Åbos fototävling 25.2-16.9Väck tankar och reaktioner kring miljöfrågor genom att delta i fototävlingen Spår i vardagen!

Tävlingen pågår 25.2-16.9 och alla i åldern 14-35 är välkomna med!

Anmäl dig till fototavling@su.fi. Meddela namn, ålder, och kontaktinformation. Alla har rätt att skicka in 1-4 bidrag och dessa ska vara i jpeg-for-mat och skickas till fototavling@su.fi senast 16.9.

20 bidrag utses av en jury och bland dessa 20 ordnas en allmän omröstning och en vinnare utses. Alla 20 bidrag får vara med på en utställn-ing som ordnas i oktober i Åbo.

Pris: En dag på jobbet med fotograf och report-er Anne Saarenoja.

www.kamera-aitta.fi

Svensk Ungdom söker

tre Bar NLägEr LEdar Edin fritt formulerade ansökan med meritförteckning vill vi ha senast den 31 mars till emma.portin@su.fi. märk meddelandet ”barnlägerledare”.

tilläggsuppgifter får du av barnlägerkoordinator Emma Portin, 050 376 20 45, emma.portin@su.fi eller av förbundssekreterare Mats Löfstöm, 0457 379 88 78, mats.lofstrom@su.fi.

svensk ungdom ordnar tre stycken barnläger de tre första veckorna i juni på Kirjais i nagu. vi söker nu tre barnläger- ledare för lägren. som barnlägerledare hjälper du den ledande barnlägerledaren med planeringen av lägren och skapar roliga sommarminnen för lägerdeltagarna.

de sökande bör vara minst 18 år gamla. erfarenhet av arbete med barn ses som en merit.

66 euro 2 nätter på hotell, 2 frukostar, 3 luncher, 1 cocktail, 1 kongressupe, allt program, handlingar. 10 euro – busstransport från kretsarna och tillbaka.

Sista anmälningsdag 31.3. Anmälan och mera info www.su.fi/kongress