Svensk Framtid 04/09

svensk ungdoms politiska tidskrift

nr 4 2009

svensk framtid

svensk framtid nr 4 20092

svensk framtidnr 4 2009

CHEFrEDAKTÖrkenneth stagnäs

[email protected]

Formgivningadverbi

pärmbilDmatias kallio

AnsvArig uTgivArE oscar ohlis

[email protected]

mEDvErKAnDE otto andersson

silja borgarsdóttir sandelinsandra grindgärds

saskia halminenchristoffer hällfors

runa ismarkheidi jern

matias kalliostephanie lindbergjanina mackiewicz

egil mattssonoscar ohlis

fredrika Åkerö

rEDAKTionEnsimonsgatan 8 a

00100 helsingfors

TElEFon (09) 693 072 47 FAx (09) 693 19 68

E-posT [email protected]

TryCKEriksf medias

tryckeri, vanda upplAgA 6 000

issn 078-4427

mEDDElA

ADrEssänDringAr Till

[email protected]

svensk ungdom är

sfp:s ungdomsför-

bund. vÅr grundidé

bygger pÅ humanism,

en ekologisk helhets-

syn, socialt ansvar och

medmänsklighet. de

äldre generationerna

är inte allvetande –

de unga ska höras i

beslutsfattandet. om

du är intresserad av

su:s verksamhet, gÅ in

pÅ www.su.fi. där

hittar du diskussions-

forum, uttalanden,

politiska program med

mera.

om

sv

en

sk u

ng

do

m

innEHåll

förbunds- ordförande

mjölkgÅrden proFilEn silja borgarsdóttir

sandelin

nepal storsamling framtidskonferens

04 07 10 12 14 18 22 24

år 2000 slopADEs DEn sEnAsTE vAriAnTEn Av goDissKATT. nu är det dags igen. finansministeriet förbereder ett förslag till beskattning av godis. riksdagen väntas rösta om den nygamla skatten nästa år.

en sötsaksaccis har tidigare uppburits av nationalekonomiska skäl från år 1926 till år 1999. sötsaksaccisen avskaffades främst därför att denna nationella punktskatt inte var förenlig med eu-krav. läskedrycksaccisen har dock hållits kvar som punktskatt och ligger på 4,5 cent per liter.

syftet till att återinföra en godisskatt är ett annat i dag. som de flesta vet blir vi finländare allt fetare. speciellt dagens ungdomar anklagas ofta för att motionera för lite och äta allt mer ohälsosamt. så är också fallet. all statistik visar i samma riktning. dock bör vi komma ihåg att inte dra alla ungdomar över en kam i det här fallet.

de flesta är överens om att någonting måste göras. men vad? den godisskatt som nu förbereds skulle beskatta vissa produkt-typer, alltså ”godis”. det är redan i definitionsskedet av godis som accisen blir problematisk. det finns till exempel en uppsjö kex och kakor som kan tillskrivas godissläktet. chips hör också till en stor bov i fettdramat. röster har höjts för att det är sockret som borde beskattas, inte olika produktgrupper. eller är det kanske olika ty-

per av fett som borde beläggas med straffskatt? som de flesta vet finns det både nyttigt och onyttigt fett. avvägningarna blir svåra. hur gör man med mat som har hög fetthalt men stor andel nyttigt fett? den här djungeln blir djupare ju längre vi går.

danmark kommer att skärpa accisen på läsk, godis och choklad nästa år. liknande acciser finns redan i storbritannien, irland, cypern och malta. i den senare gruppen länder beskattas också bakverk.

i sverige har problematiken debatterats, hittills utan konkreta resultat. förslag om att vända på steken och istället sänka mom-sen på nyttig mat har lagts på bordet. om finland skulle gå in för denna linje skulle vi kanske äntligen få billigare livsmedel i våra marketar. dessutom nyttiga livsmedel. det skulle vara en god fingervisning från statligt håll och på lång sikt ändra finländarnas köpvanor. i nuläget är det de nyttiga livsmedlen som är dyrast.

tyvärr är det inte särskilt troligt att förslaget som förbereds skulle få en tvärvändning av denna typ. den redan genomförda momssäk-ningen på livsmedel skall finansieras med andra skatteintäkter. men man kan fråga sig om vi i ett land som redan har eu:s dyraste priser på mat ytterligare skall höja priserna på en del av livsmedlen?

det är hos de dominerande butikskedjorna som felet i prissätt-ningen finns. det i sin tur beror på brist på konkurrens. dessa kedjor borde också ta sitt ansvar och sänka priset på nyttiga livs-medel. de har marginalerna på sin sida.

hoppeligen blir godisskatten väl genomtänkt med tyngdpunkt på rätt faktorer. ett hastverk som endast ger tillskott i statens skatt-kista får inte vara syftet. ifall en dylik skatt skall återinföras bör den utformas så att den främjar folkhälsan. den borde också uppmunt-ra livsmedelsproducenterna till produktutveckling. därför kunde en skatt på socker vara den mest allomfattande accisen. dock medde-lar finansministeriet i vbl 26.11 att en sådan sockerskatt inte hinner förberedas till nästa år när förslaget skall vara klart.

kanske det här blir sista julen vi får köpa choklad utan att be-tala straffskatt. kom ihåg att äpplen och apelsiner också hör julen till. god jul på er alla!

Godisskatten gör comebacklEDArE

CHEFrEDAKTÖr kenneth stagnä[email protected]

eu pÅ gott och ont KrETsrunDAn Åboland

svensk framtid nr 4 2009 3

tionella val och gränsöverskridande listor. även en senat skulle bildas, där ländernas storlek inte skulle vara avgö-rande med tanke på mandatfördelningen. han har också kommit fram till förbundsstatens självklara statsöverhu-vud, nämligen drottning margarethe ii (han menar att symboliken i namnet talar för sig).

vem som är statsöverhuvud eller genom vilka valsys-tem beslutsfattarna i en eventuell nordisk union skulle väljas är dock inte relevanta för tillfället. wennerbergs förslag på vilka frågor som de nordiska länderna ska ha reell makt att inverka på och om de ska ha en överstatlig möjlighet att påverka är dock en bra inledare i diskus-sioner kring nordens framtid. han tar speciellt fram att förbundsstaten skulle kunna ta hand om centralstatens naturliga uppgifter. nämligen utrikes- och säkerhetspo-litiken, finanspolitikens ramar, lagstiftningens huvud-områden, invandringen och även arbetsmarknadspoli-tik, forskning och den högre utbildningen. de nordiska statsministrarna tar dock avstånd till wetterbergs för-slag och konstaterade i samband med nordiska rådets session att nuvarande samarbete är tillräckligt för att möta framtida globala utmaningar.

under ungdomens nordiska råds session denna höst godkändes en resolution som är värd att nämnas i detta sammanhang. resolutionen gällde att norden tillsam-mans skulle inneha en plats i g20. ifall norden skulle

bli en union skulle vi bli världens tionde största ekonomi med 25 miljoner invånare. alltså en märkbar aktör glo-balt sett. är det dock ett måste för norden att bilda en union för att inneha en plats i g20?

att en del nordiska länder hör till eu, en del till nato och alla har olika valutor ska inte vara ett hinder för samarbete, utan en rikedom. vi ska kunna samarbeta inom alla arenor där vi har nordisk representation. eu har underlättat vårt samarbete till en viss mån, men inte minskat behovet, snarare tvärtom. genom ett enat nor-den ska vi ta fram nordiska värden och vara med och utveckla europa och världen. vi ska tillsammans kunna jobba för att kunna påverka världspolitiken. nordbor skulle inneha internationella nyckelpositioner oberoen-de om vi har ett nära samarbete mellan de självständiga nordiska länderna eller om vi har en gemensam union.

planer kring en ny kalmar-union är inte helt aktuella för tillfället. dock ett välkommet inslag för i diskussio-nen kring nordens framtid. de nordiska länderna for-mar tillsammans ett unikt och särskilt kulturellt område med grund i en gemensam historia. globalt sett har vi en särdragen samhällsstruktur och en ekonomi som kan ses som relativt stabil. vi är föregångare inom teknologi, hållbar utveckling, demokrati, mänskliga rättigheter och så vidare. med detta sagt skulle en plats för norden i g20 vara motiverad.

”DE FEm norDisKA länDErnA bÖr gå iHop i En ny

union”, så lÖD rubriKEn på En ArTiKEl i DAgEns

nyHETEr DEn 27 oKTobEr, bArA någrA DAgAr inn-

An norDisKA råDETs sEssion i sToCKHolm. det var samhällsdebattören gunnar wetterberg som ansåg att en nordisk förbundsstat skulle kunna ge de nordiska län-derna en internationell maktställning och att en inrikt-ning på en ny kalmar-union borde göras.

wetterbergs tankar kring unionen är till en del långt hunna och hans planering är redan en bit på vägen. han föreslår att unionen ska vara uppbyggd med ett tvåkam-marsystem med ett underhus, direktvalt genom propor-

Anonyma hivtest är en grundläggande rättighet

Sannfinländarnas unga utövar rasistisk populism

Kenneth Stagnäs ny politisk sekreterare och chefredaktör

värlDsAiDsDAgEn inFÖll DEn FÖrsTA DECEmbEr. enligt en undersökning som aidsstödscentralen gjort er-bjuder merparten av hälsovårdscentralerna och hälsosta-tionerna inte anonym hiv-testning. enligt direktiv från social- och hälsovårdsministeriet borde hälsocentraler-na ha utfört anonyma och gratis hivtest sedan 1993.

–anonyma och gratis hivtest borde vara grundläg-gande för att minska spridningen av sjukdomen och för att förbättra situationen för dem som redan är drab-bade. tröskeln för att gå och testa sig skulle inte bli lika hög vid garanterade anonyma test, säger svensk ungdoms förbundsordförande oscar ohlis.

–många bär på hiv eller aids utan att veta om det. ju tidigare man blir diagnostiserad desto förr kan man få behandling och undvika att smitta någon annan, säger ohlis.

det är starkt oroande att bara var f järde vårds-station saknar rutiner för hur testerna ska gå till. de behöver uppdateras och alla hälsovårdscentraler och hälsovårdsstationer har ett ansvar att se till att dessa följs, avslutar ohlis.

sAnnFinnlänDArnAs ungDomsorgAnisATion

KrävEr ATT FinlAnD blir ETT oFFiCiEllT Ensprå-

KigT lAnD. sannfinnländarna motiverar sitt ställ-ningstagande med att det används oproportionerligt mycket skattepangar på svenskan.

–ungdomsorganisationen tycks leva i någon slags drömvärld där ordet realism inte existerar. svenska domäner lever ständigt under hot och omstrukture-ringar. sannfinländarna borde visa ödmjukhet i stället för avundsjuka, säger svensk ungdoms förbundsord-förande oscar ohlis.

med tanke på integreringen av invandrarna skulle ett språk vara det enda vettiga menar organisationen.

–det är ingen hemlighet att flera språk berikar vilket behövs i en globaliserad värld. ett modernt, innovativt och framåtsträvande land måste också vara interna-tionellt. finskan är inte ett världsspråk, säger ohlis.

–att integration plötsligt blivit en hjärtefråga för en organisation vars uttalanden ofta har rasistiska un-dertoner är löjligt och ingenting annat än ren popu-lism, avslutar ohlis.

poliTiCEs mAgisTEr KEn-

nETH sTAgnäs TillTräD-

DE i miTTEn Av oKTo-

bEr som TjänsTEmAn på

svEnsK ungDom.

svensk ungdoms arbets-utskott anställde stagnäs som ny politisk sekreterare för information samt chef-redaktör för medlemstid-ningen svensk framtid och hemsidan. stagnäs, bosatt i vasa och hemma från maxmo, är utexaminerad pol.mag. från samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten vid Åbo akademi. han har läst statskunskap som hu-vudämne samt offentlig förvaltning och sociologi som biämnen och även värdesatt föreningsaktivitet under studietiden.

stagnäs efterträder peter ”poppe” sjöholm som återgått till sina journaliststudier vid social- och kom-munalhögskolan vid helsingfors universitet.

Dags för en nordisk förbundsstat?

FÖrbunDssEKrETErArE silja borgarsdóttir sandelin

FÖrbunDssEKrETErArEn HAr orDET


antalet kvinnor som gör frivillig värnplikt i finland är cirka 500 per år. senaste februari var det fem kvinnor som gjorde värnplikt vid nylands brigad. fem. av totalt 728 personer.

det här är en känslig fråga, jag vet att jag är ute på hal is när jag har åsikter om försvarsmakten, jag som inte ens har utfört värnplikten.

för det första; försvarsmakten angår alla medborgare i finland, mina skattepengar betalar också för maskine-riet. för det andra; försvarsmakten skapar starka signa-ler om vad som är manligt och kvinnligt och berör oss alla på något sätt, även de som bara besöker ”sode”.

hur kan vissa fortfarande vara låsta vid hur en person ser ut, att någon automatiskt är bättre lämpad för det ena (försvar) eller det andra (t.ex. vård) utan att testa per-sonen eller ens fråga vad personen vill göra är ofattbart?

och argumentet att kvinnan gör sin värnplikt i hem-met känns väldigt förlegat.

försvarsmakten och kyrkan är de enda organisatio-nerna där man får trycka ner en individ på grund av kön. kyrkan är exkluderad i jämställdhetslagen, men inte för-svarsmakten. däremot säger samma lag att värnplikten inte ska uppfattas som könsdiskriminerande. värnplik-ten är den enda lag som utgår ifrån, och förpliktigar, enligt kön.

Kvinnor i armén

viCE orDFÖrAnDE fredrika Åkerö

åsKlEDArE en annan aspekt på kvinnor i armén är behovet av kvinnliga fredsbevarare. de första kvinnliga fredsbeva-rarna utförde tjänst år 1991, sedan år 1995 är fullgjord värnplikt ett krav. på 16 år har 466 finländska kvinnor tjänstgjort som fredsbevarare. en av dem är elli flén. hon förespråkar allmän uppbådsplikt. hon anser att så länge vi har en lag som förpliktigar alla män och befriar alla kvinnor får vi aldrig riktig jämställdhet.

kvinnor som gör värnplikt går stadigt neråt. det hänger ihop, färre värnpliktiga, färre kvinnor som ens kan ansö-ka om att bli fredsbevarare. och kvinnliga fredsbevarare behövs, speciellt i krigshärjade områden där kulturen är en annan och en manlig soldat inte får kontakt med de drabbade kvinnorna. av finländska fredsbevarare är knappt två procent kvinnor (2007), jmf norge 6 procent, sverige 11 procent. uppbåd för alla skulle vara en stark signal att försvarsmakten är öppen även för kvinnor.

med information och genom att bli tillfrågade skulle tröskeln för kvinnor att göra värnplikten lägre. antalet kvinnor i försvarsmakten skulle öka och det skulle inte uppfattas lika avvikande. detta är någonting försvars-maktens ledning också förespråkar. det är ett steg i rätt riktning.

att individerna sitter där på ojämlika grunder är föl-jande problem som vi måste hitta en lösning på.

båDE män oCH Kvinnor sKA KAllAs Till uppbåD.

så bEslÖT KongrEssEn i April i år.

sfp:s partidag i maj beslöt samma sak. en utveckling av det här slaget skulle ge möjlighet till ett mer selektivt urval av hela årskullar, men kvinnor skulle fortfarande inte ha värnplikt.

försvarsmakten bör samtidigt reformeras med bland annat mera civilhantering.

när årskullarna blir mindre ökar dessutom risken för att man sänker ribban för vilka beväringar man tar in för att fylla garnisonerna.

och jag frågar: hur kan vi ha det bästa möjliga försva-ret om hälften av potentialen inte används?

Svenskan i Finland mår dåligt

FÖr ungEFär 110 år sEDAn, år 1900, TAlADE DrygT

13 % Av FinlänDArnA svEnsKA. i år är vi ungefär 5,5 % svensktalande i finland. ser vi till statistiken så ser det inte ljust ut för framtiden. håller svenskan på att grad-vist och långsamt dö ut? den senaste tidens hot och förluster mot svenska domäner ger tyvärr inte en positiv bild av viljan att främja en levande tvåspråkighet i riket. eller borde vi istället tala om flerspråkighet i vårt allt-mera internationaliserade land?

moskvakorrespondenten försvann. karlebys oriente-ring blev en långkörare (dock till svenskans fördel) på grund av envisa centerministrar som fortfarande inte

tycks vilja respektera grundlagen. planer på att dra in fst5 är också på tapeten. samtidigt har språkdebatten blivit allt råare och vad som tidigare inte accepterades som rumsrent sprids nu på forum och i bloggvärlden på nätet. dessa är bara ett par exempel på de slag i ansiktet svenskans ställning fått utstå den senaste tiden.

i finland avskaffades obligatoriet att skriva svenska i studentexamen år 2004. myndigheterna förutspådde att en dryg tiondel skulle välja bort svenskan, men det visar sig nu att det blev mer än dubbelt så många, närmare 30 procent. samtidigt visar undersökningar att svenskan är impopulär bland finskspråkiga elever. enligt attitydmät-ningar som gjorts anser endast 30 procent av de tillfrå-gade att svenskan är intressant. varför tycker 70 procent att svenskan inte är av intresse?

precis som bland annat president ahtisaari uttryckte det i en artikel i helsingin sanomat anser jag att under-visningen i svenska i finska skolor borde inledas redan i lågstadiet. idag är svenska ett valbart ämne för lågsta-dieelever. i övriga nordiska länder har finskspråkiga en stor nytta av att behärska svenskan. vi får heller inte glömma den roll svenskan spelar i finlands kultur och historia. därför kunde också historieundervisningen re-formeras och mer vikt sättas på den så kallade ”svenska tiden” i finland för att råda bot på den okunskap som

FÖrbunDsorDFÖrAnDE

FÖrbunDsorDFÖrAnDE oscar ohlisbloggen.fi/ohlis, illusTrATion christa björkstam

råder, inte bara bland finskspråkiga elever men också bland de svenskspråkiga.

oftast känns det som att vi är ensamma att kämpa för svenskans ställning. det är blod, svett och tårar. vi är ständigt i försvarsposition och upplevs kanske som gnäl-liga och bortskämda av många. men om något inte går vår väg är vi helt misslyckade och gör inte tillräckligt eller ett bra jobb. att president halonen i slutet av november uttalade ett starkt stöd för svenska som nationalspråk är därför mer än välkommet och hoppingivande i dessa svenskfientliga tider. president halonens resonemang var framför allt byggt på grundlagen och de språkliga rättigheterna som garanteras i grundlagen. kanske vi inte är helt ensamma i alla fall?

mycket är dock upp till oss finlandssvenskar själva. vi kan inte kräva en massa och vara högljudda för svensk service om vi inte själva utnyttjar den. till exempel: hur många av oss pratar enbart finska när vi vill ha hjälp i en klädaffär eller beställer mat på en restaurang? vi måste åtminstone försöka. och vi måste visa ödmjukhet och för-ståelse och inte direkt byta till finska om man tycker det går för långsamt. övning ger färdighet, eller hur var det? ömdjukhet, respekt och förståelse är ledorden, också från vår sida. inte arrogans eller förutfattade meningar. skrid till handling och gör det nu, för svenskan i framtiden.


na av tillsammans kommenterar kallio sin vinnarbild.–då jag hörde om tävlingen tänkte jag genast att jag

måste delta. jag rör mig mycket i naturen och är oroad för en hurdan inverkan vi människor har på miljön. per-sonligen är jag av den åsikten att vi idag inte gör tillräck-ligt för att skydda miljön och önskar att mina bilder på något sätt kan bidra till en attitydförändring säger kallio

alla inlämnade bidrag visades på en fotoutställning på Åbo stadsbiblioteks ungdomsavdelning stoori i bör-jan på december.

–miljöfrågor och hållbar utveckling är viktiga frågor inom su i Åbo och vi kommer även att fortsätta på vår miljölinje. förutom fotoutställningen ordnades i slutet av november en klädbytarfest där deltagarna fick möj-lighet att bli av med klädesplagg man tröttnat på och samtidigt fynda second hand säger enberg.

–vi ville genom fototävlingen ta ner miljöfrågor på en mer konkret nivå och väcka engagemang på ett kreativt sätt, samtidigt som vi vill inspirera och uppmärksamma alla om vad man själv kan göra för en grönare framtid. dessutom ville vi ge unga fotointresserade en möjlighet att visa upp sin talang säger amanda enberg ordföran-de för su i Åbo.

tävlingen började 25 februari och pågick till 16 sep-tember. sammanlagt inlämnades tio bidrag, bland vilka det ordnades en öppen omröstning på nätet. ett plock ur bidragen finns i slutet av tidningen. alla hade möjlig-het att skicka in fyra bidrag och alla mellan 14 och 35 år kunde delta i tävlingen. priset i tävlingen är en dag med fotograf och reporter anne saarenoja.

–bilden är tagen en lördagmorgon i januari 2009 på kimitoön. ett gäng scoutledare hade samlats där för att planera det kommande årets program och för att slapp-

svEnsK ungDoms minnA linDbErg, HEmmA

Från sibbo, HAr bliviT vAlD Till ny prEsiDEnT

FÖr ungDomEns norDisKA råD (unr) på DEn

årligA sEssionEn i sToCKHolm som HÖlls i oK-

TobEr. i unr representerar lindberg nordiska cen-terungdomens förbund, som är svensk ungdoms nordiska takorganisation.

bilDEn på FÖrsTAsiDAn är TAgEn Av mATiAs KAllio

oCH är vinnArEn i FoToTävlingEn ”spår i vAr-

DAgEn”. tävlingen arrangerades av svensk ungdom i Åbo och ordnades för att väcka tankar och reaktio-ner kring miljöfrågor bland unga. vad händer med vår miljö? hur skapar vi en grön framtid? dessa var några av de frågor som su ville ha svar på av unga med hjälp av fotografier.

vinnaren matias kallio är 21 år gammal, hemma från esbo och studerar folkrätt för andra året vid Åbo akademi.

Matias Kallio vann fototävlingen

Minna Lindberg ny president för Ungdomens Nordiska Råd

TExT sandra grindgärds

TExT kenneth stagnäs

FoToTävling

ungDomEns norDisKA råD

Svenska Natten -medaljen tilldelas Sturm und Drang

HEAvy mETAl bAnDET sTurm unD DrAng TillDE-

lAs svEnsK ungDoms svEnsKA nATTEn -mEDAlj

2009. medaljen är en skuggmedalj till folktingets ut-märkelser.

- killarna i sturm und drang gav ut sitt första album som 15-16 åringar och bevisade att den unga åldern inte är ett hinder för framgång, säger svensk ungdoms förbundsordförande oscar ohlis.

heavy metal bandet som grundades redan år 2004 har gett ut två album och består av andré linman, jes-per ”jeppe” welroos, carl peter ”calle” fahllund, alex-ander ”alex” ivars och henrik ”henkka” kurkiala.

- sturm und drang har fördomsfritt gett sig ut i värl-den och nått succé såväl nationellt som internationellt samtidigt som de framgångsrikt även har fört fram fin-landssvenskheten, säger ohlis.

svensk ungdom kräver mera uppmärksamhet för unga och vill framhäva att det i svenskfinland även finns ungdomar som gör mycket för svenskfinland.

- det vore önskvärt att folktinget, i samband med svenska dagens utdelningar, även skulle uppmärksam-ma och lyfta fram flera unga i större utsträckning. stora insatser för svenskfinland görs även av ungdomar, inte enbart av sextioåringar, påpekar oscar ohlis. svensk ungdom delar ut svenska dagen skuggmedalj för sjätte året i rad. skuggmedaljen tillkom för att uppmärksam-ma unga människor som gör en insats för det svenska i finland. tidigare har berusad.org, markus hagström, peter nyman, mikaela ingberg, andré wickström och matilda hemnell blivit tilldelade medaljen.

–jag vill att unr tar mera plats och får mera syn-lighet i nordiska rådet men också i de nordiska län-dernas medier. om vi får mer synlighet så får våra beslut också större inverkan. unr ska våga ta upp kontroversiella frågor och sätta agendan för nord-iska rådet. på sessionen i stockholm diskuterades bland annat att nordiska rådet borde bli smalare och vassare, säger lindberg.

–nordiska rådet borde fokusera mera på exem-pelvis gränshindersfrågor, istället för satsningar på en mängd olika projekt som bara kostar pengar men kanske inte har så stor betydelse för unga nordbor. på så vis kan vi också få större genomslagskraft, fortsät-ter lindberg.

ett fokusområde för år 2010 kommer också att vara ungomdsarbetslösheten i norden och temat för nästa års session, som hålls i reykjavik i november år 2010, är unga och arbetsmarkanden.

–något är fel i samhället då det finns en mängd arbetslösa som är under 30 år. den stigande ung-domsarbetslösheten är inte endast ett resultat av fi-nanskrisen utan har varit ett problem redan en längre tid. därför borde vi i norden lära av varandra och utveckla nya lösningar tillsammans.

ungdomens nordiska råd deltog som observatör på nordiska rådets session i stockholm i slutet av oktober. där höll presidenten för unr även ett inlägg i generaldebatten.


Mats tackar för sig

Mot väggen – SF frågar ut Kenneth Stagnäs

4. su får en ny grafisk profil. profilen får synlighet i valen och framför allt då 50 000 tidningar trycks inför eu-valet och suomen kuvalehti uppmärksammar su:s valkampanj med en helsidesbild.

5. kongressen förlängs till tre dagar med ett nytt kon-cept. ett kongresseminarium ordnas där första årets talare var stefan wallin, mikaela nylander, henrik lax, gunvor kronman och henrik wolff.

sedan medger mats att hans egentliga höjdpunkter ser litet annorlunda ut. till exempel innehas första platsen av självaste partiordförande stefan wallin och hans be-slut att skippa joggingskorna och jeansen på publika till-ställningar. också su:s utlandsresor får plats på denna alternativa lista.

–minnesvärt var till exempel när sandra bergqvist och jag, i flyget hem från ncf:s toppmöte på island, skräm-de, eller roade, medpassagerarna med att klä ut oss till spöken med icelandairs filtar och underhålla i mittgång-en, berättar mats med ett brett leende.

en annan resa som mats också drar sig till minnes ägde rum år 2006 och platsen var stockholm.

–en grupp su:are spenderade en vecka i sverige för att

med seriös verksamhet och det är väldigt givande att få ta del av en sådan atmosfär.

SF: HUR viLL DU UtvecKLA HeMSiDAN?

Ks: jag vill att hemsidan skall få nytt liv. en helt ny ver-sion av hemsidan är redan under arbete och kommer att lanseras i början av nästa år. dock tar det tid att ut-veckla någonting helt nytt och ingen exakt tidtabell är ännu spikad.

jag vill att den nya hemsidan skall kunna uppdateras av alla tjänstemän och därför ska den få ett snabbare ny-hetsflöde. hemsidan ska även innehålla videoklipp från intervjuer och olika evenemang.

det grafiska målet är att su ska ha den snyggaste och fräshaste sidan av alla nordiska ungdomsförbunds hem-sidor. jag ser den som su:s digatala ansikte utåt för icke-medlemmar och media. om man i dagens läge vill ta reda på någonting, så vart söker man sig då om inte nätet.

SF: HUR viLL DU UtvecKLA SveNSK FRAMtiD?

Ks: jag tycker att tidningen är väldigt snygg och fräsh, mina föregånagre har gjort ett väldigt bra jobb med såväl innehåll som grafik. en uppdatering av layouten är dock

mATs TACKAr

ny poliTisK sEKrETErArE

DÖrrKloCKAn Till KAnsliET giCK vArm. present- bordet fylldes och vinglasen tömmdes.

medlemmar och kollegor kom för att tacka mats löf-ström för åren som förbundssekreterare. han höll av-skedsfest en sen fredag eftermiddag på förbundskansliet på simonsgatan i helsingfors.

mats började som förbundssekreterare år 2005. kväl-len till ära passade mats på att minnas höjdpunkterna under de fyra åren.

1. su vinner eu-valet och får in sin första mep någonsin med 26 966 röster.

2. 500 unga demonstranter samlas i helsingfors, vasa och Åbo samt 16 000 namnunderskrifter sätter press på yle styrelsen och radio X3m räddas.

3. förbundet liberala studentklubben, numera liberala studerande – lsk, grundas och tar för första gången en-kel majoritet i Åas kårfullmäktige med 17 av 31 platser.

KEnnETH sTAgnäs är ny poliTisK sEKrETErArE FÖr

inFormATion sAmT CHEFrEDAKTÖr FÖr sF. svEnsK

FrAmTiD FrågAr oCH KEnnETH svArAr.

SF: BeRättA oM DiN BAKGRUND

Ks: jag bodde mina första 19 år i maxmo och gick gym-nasiet i vörå. efter militärtjänstgöringen i dragsvik flyt-tade jag till vasa och började studera statskunskap vid Åbo akademi. jag satsade inte endast på att sitta hem-ma och läsa facklitteratur utan gillade också förenings-aktiviteter och till exempel ollistisdagar. jag fungerade bland annat som ordförande för pampasmaffian. innan jag började på su har jag även jobbat på piccolo logis-tics som chaufför och på wärtsilä som inköpare.

SF: vARFöR SU?

Ks: samhällsfrågor har alltid intresserat och även su:s liberala inriktning passar mig. jag vill gärna vara med och jobba för det svenska i finland. su är ett glatt gäng

TExT & FoTo kenneth stagnäs

aktuell och kommer att göras småningom under nästa år. jag vill åtminstone fortsätta med lättlästa artiklar och

luftiga sidor med modern layout. jag kommer också att fortsätta på linjen med att förtroendevalda och tjänste-män skriver egna artiklar och kolumner, detta ger läsarna en bred bild av su. jag skulle också vilja utveckla en sida där medlemmar kan säga sina åsiker, en typ av insändar-sida. en dylik har funnits i tidigare versioner av sf.

SF: vAD GöR DU Då DU iNte joBBAR?

Ks: de första veckorna har varit ganska intensiva med möten och en del resor mellan vasa och helsingfors. så denna tid har gått mest till att jobba, planera jobbet och tänka på jobbet. men efter en arbetsveckas slut njuter jag gärna av en öl på puben med goda vänner. eller en middag med ett gott rött vin med min sambo brukar också vara en höjdare.

jag försöker också hålla i gång mig själv med badmin-ton och har också tänkt den goda tanken att återuppta mina gymbesök.

snowboard var någonting jag åkte varje vinter förr. nu har det tyvärr blivit en paus på allt för många år på grund av resor i sydlig riktning. men jag hoppas jag kom-mer iväg på en riktig slalomresa den här vintern.

hjälpa alliansen att vinna valet. vinst blev det och där-med hittades su:arna badandes i sergels torgs fontän samma natt. aftonbladet tillhandahåller bevismaterial, fortsätter mats.

mats och christoffer hällström har också hunnit göra empriska undersökningar gällande hur många plojknap-par man kan fästa på en person utan dennes vetskap om detta. resultat: markus sällinen, 8 stycken och victor ohlis, 6 stycken. undersökningen utfördes på storsam-lingen i jakobstad år 2008.

svensk framtids redaktion vill härmed ta tillfället i akt och tacka mats löfström för hans insatser, såväl de se-riösa som de icke-seriösa.


två veckor lång inseminationskurs. –jag hinner med allt arbete för att jag behöver ganska

lite sömn. men nu får vi nog lov att gå in i ladugården innan ni fryser ihjäl, säger henrika skämtsamt en stund senare.

i dagens läge krävs en allt mer omfattande verk-samhet och hårt jobb sju dagar i veckan för att lyckas inom denna bransch. enligt lag har varje företagare rätt till 25 dagars semester varje år. arbetet sköts då av avbytare.

mjölkproduktion är gården storgårds huvudinrikt-ning. här finns cirka 70 mjölkkor och 60 ungdjur. totalt odlas 140 hektar åkermark, varav 60 hektar är arren-derad mark. foderkorn och vall odlas konventionellt och all skörd går åt som foder till de egna djuren. till gården hör dessutom 300 hektar skog.

TExT kenneth stagnäs FoTo christoffer hällfors & kenneth stagnäs

mjÖlKgårDEnoSMiDiG AvBytARSeRvice

henrika är gårdens tionde bonde och har skött verk-samheten sedan 1985. endast med hjälp av sina barn och avbytare skötte hon det mesta på egenhand i 15 år. efter det blev behovet av en medarbetare stort och numera finns en heltidsanställd på gården. men trots detta blir arbetsdagarna både många och långa.

lagen säger att företagaren har rätt till 25 dygn se-mester och då sköter avbytaren det löpande arbetet. dock är systemet osmidigt eftersom de önskade semes-terdagarna skall meddelas långt i förväg. till exempel vid sjukdomsfall är det också svårt att få en avbytare eftersom avbytaren givetvis är bokad till någon annan gård. då blir det konflikt mellan till exempel den ena fö-retagarens semesterresa och den andras sjukledighet.

mjÖlKproDuCEnTEn oCH lAnTbruKArEn HEnriKA

HusbErg sTÖvlAr mED bEsTämDA sTEg uT Från

siTT sTorA bosTADsHus när svEnsK ungDoms FÖr-

bunDssTyrElsE AnlänDEr. det är en kylig dag i lapp-träsk och besökarna förefaller inte vara lika vana med minusgrader och snö som henrika är. med halvknäppt jacka och utan handskar berättar henrika kunnigt och med självsäkerhet i rösten hur arbetet på gården går till. hon har många järn i elden och har nyligen varit på en

Storbondemed många järn i elden


”efter folkomröstningen 1995 har det gällt att göra det bästa av situationen. i dag är jag inte säker att det ens skulle gå att stå utanför eU”


HUR GöR DU NäR DU BLiR SjUK?

–jag blir inte sjuk. det går inte. men jag vet inte heller hur man smidigt skulle förändra systemet. avbytarna kan ju inte sitta sysslolösa och vänta på att någon blir sjuk. det blir för dyrt. det gäller att vara frisk och beredd på det mesta. man vet aldrig när viktig apparatur i anslutning till ladugården börjar strejka och i sådana fall är det bara att se till att jag själv eller någon annan är på plats och tar hand om problemet.

eftersom henrika är engagerad i samhällsfrågor borde hon också delta i en hel del möten. inte heller det är lätt för en bonde. möten meddelas med relativt kort varsel och att hinna planera om sitt arbete eller hitta någon som kan sköta arbetet på gården under den dagen är svårt.

MjöLKNiNGSRoBot FRiGöR tiD

för knappt två år sedan togs en mjölkningsrobot i bruk i ladugården. en investering kring 150 000 euro men då underlättar den också det dagliga arbetet i väldigt hög grad. tidigare skulle korna mjölkas morgon och kväll, men nu arbetar roboten dygnet runt och kon själv avgör när hon vill mjölkas. mjölkningen går till så att kon går in i roboten och en konstgjord arm arbetar under kon med mjölkningen. samtidigt får kon en portion närings-tillskott och efter mjölkningen smörjs spenarna.

-nackdelen med mjölkningsroboten är att någon all-tid bör vara inom en halvtimmes radie från gården ifall roboten får tekniska problem. bortsett från det är den väldigt bra.

som exempel kan nämnas att mjölkningsroboten bör-jade krångla precis när henrika var i färd med att ta sig till helsingfors på madonnas konsert i somras.

–den gången gick det att ordna eftersom jag befann mig i närheten. men vad gör jag om jag är på semesterresa?

–det här sätter finland i en ofördelaktig situation gen-temot till exempel jordbrukarna i frankrike och italien. i södra europa har jordbrukarna möjlighet att få två och till och med tre skördar per år medan vi i finland med vår långa vinter endast får en skörd. men man måste för-söka göra det bästa av situationen. jag förstår ju samti-digt att det är väldigt svårt att utforma ett system som passar för hela eu. det geografiska området är stort och väderförhållandena är så exceptionellt olika.

för mjölkproduktionen utformades ett kvotsystem i början av 1980-talet. det gav varje land en mjölkkvot som landet har rättighet att producera, följaktligen har också varje gård en egen kvot vilket håller överproduk-tionen i schack. kvotsystemet skall slopas år 2013 vilket kan betyda problem för mjölkproducenterna i norra europa.

–mjölkproducenterna i södra europa väntar på att systemet skall slopas. deras produktionskedja är bil-ligare tack vare klimatet. därmed har de kapacitet att producera väsentligt mer mjölk än vad deras kvot ger dem rätt till. det leder till överproduktion och priserna sänks, resonerar henrika.

BeSöK väLKoMNAS

henrika tycker det är viktigt att bönder inte isolerar sig i tider av djurrättsaktivism. det leder bara till misstänk-samhet bland personer som inte vet hur arbetet på en gård fungerar. själv välkomnar hon besökare.

–alla ska få se hur det går till på en gård. på det här sättet märker folk att det inte är någonting ”hemligt” som föregår inom djuruppfödning. jag är glad om folk är intresserade att komma och se hur allt fungerar. när jag får besök berättar jag gärna och visar dem runt på gården, säger henrika.

om man är intresserad att besöka henrikas ladugård kan man gå in på hemsidan www.henrikasladugard.com och därifrån ta kontakt.

SvåRt GöRA äNDAMåLSeNLiGA BeSLUt FöR HeLA eU

i början av 1990-talet var de flesta bönder emot ett med-lemskap i eu.

–efter folkomröstningen 1995 har det gällt att göra det bästa av situationen. i dag är jag inte säker att det ens skulle gå att stå utanför eu, säger henrika.

den största förändringen med eu var det nya stöd-systemet som ger företagaren en viss penningsumma per areal som odlas. stödets omfattning beror på hur stor skörd man utvinner per areal. problemet som henrika ser det är att lantbrukaren är beroende av att få stöd för sitt arbete. istället borde företagarna få ett bra pris för den produkt som framställs.



man konstatera bara genom att se på ramarna för parla-mentets verksamhet. här arbetar över 27 olika nationali-teter på över 23 olika språk. parlamentets säte är i stras-bourg men vi jobbar i huvudsak i bryssel. både i bryssel och i strasbourg har parlamentets byggnader välsignats med en allt annat än konventionell och logisk arkitektur. till exempel går de flesta hissar enbart till vissa våningar och här finns extra spännande våningar som harry potter -våningen 5 ½.

särskilt intressant är det att vara mitt i det enorma in-formationsflödet i parlamentet. det kommer information och åsikter från alla håll och kanter och det är verkligen imponerande att parlamentarikerna så gott som dagligen, med stöd av sina medarbetare förstås, lyckas fatta en im-ponerande mängd beslut på basis av all denna informa-tion. allt detta kryddas med inte bara en väldig mängd av blanketter och formulär utan även både ytterst detaljerade bestämmelser och oskrivna regler och allmänt överväldi-gande byråkrati. visst finns här många av ingredienserna för frustration. jag skulle ljuga ifall jag påstod att jag inte då och då på grund av byråkratiska konstigheter sliter mitt hår och svär som en sjöman. men det är en del av charmen, europaparlamentet och hela eu-cirkusen i bryssel är helt enkelt fascinerande.

eu-maskineriet stannar så gott som aldrig upp och det är en oerhörd mängd processer som samtidigt rullar framåt. det har med andra ord varit full rulle ända sedan den sjunde legislaturen tillträdde. utmaningarna framför oss denna höst är allt annat än småpotatis. runtom hela europa drog man en lättnadens suck när lissabonfördra-get äntligen fick grönt ljus i alla medlemsstater, men en del arbete återstår innan fördragets alla aspekter kan imple-menteras. det spekulerades vilt till både höger och vänster om vem som skulle utnämnas till de två nya toppjobben som europeiska rådets ordförande och eu:s höga repre-sentant för utrikes- och säkerhetspolitik. själva beslutet blev kanske inte så rafflande som vi hade hoppats på, men åtminstone visade det på rådets förmåga att göra beslut. i skrivandets stund återstår det för barroso att pussla ihop sitt förslag till den nya kommissionen. detta är inte någon lätt uppgift, för när en av pusselbitarna rubbas, måste det hela tas helt från början.

men utmaningarna som följer av lissabonfördraget tar inte slut där. institutionerna måste bland annat komma överens om arkitekturen för den nya utrikestjänst som ska bistå den höga representanten för utrikes- och sä-kerhetspolitik. unionen får nya kompetensområden och allt fler aspekter kommer att beslutas genom medbeslu-tandeförfarandet, vilket i sin tur ger parlamentet mer in-flytande. bland annat dessa förändringar kommer utan tvekan att ge oss en betydligt bättre union, men så som alltid, står det inte klart hur idéerna på pappret ska för-verkligas i praktiken.

samma situation står man inför när det gäller många

andra stora utmaningar, som till exempel klimatförhand-lingarna i köpenhamn och utvägarna ur den ekonomiska och finansiella krisen. både när det gäller miljön och det ekonomiska läget är det uppenbart att den situation som vi befinner oss i idag är ett resultat av en mängd olika händel-ser och faktorer. att peka finger löser inte några problem. de flesta tycks inse behovet och nyttan av åtgärder både när det gäller miljö och ekonomi, men man är allt annat än enig om hur detta ska gå till väga och framför allt, vem det är som ska betala notan och ta det slutgiltiga ansvaret. men på något sätt måste man komma fram till lösningar. i brist på en allsmäktig världsdiktator är det enda sättet att göra detta genom diskussioner och kompromisser.

vi har väl alla redan som barn fått höra att man inte alltid kan få som man vill. som lillasyster försökte jag länge och envist bevisa att detta inte stämde, men tji fick jag. ingen är väl särskilt förtjust i att behöva pruta på de egna kraven och värderingarna, men det står klart att kompro-misser är lika nödvändiga i politik som i personliga rela-tioner. eu-skeptiker tycker om att jämföra unionen med utdöda jättar som dinosaurier. och visst är det är jätte-maskineri som ibland går helt för långsamt framåt. det krävs mycket diskussion och samarbete av alla de slag för att nå de nödvändiga kompromisserna. på parlamentet har vi 736 parlamentariker som representerar 27 stater, en mängd regioner, diverse ideologier och 736 sätt att se på världen. men de lyckas fatta beslut och jobbar alla för något som de tror på. det funkar helt enkelt och jag har starkt förtroende för eu:s förmåga att lösa problem och bidra till att i slutändan göra vår värld lite bättre. jag är alltså på helt samma linje som jason mahoney, irländaren som blev världskänd genom att skriva en egen begriplig guide om lissabonfördraget. så här klokt uttryckte han sig när det gäller lissabonfördraget:

”it is boring. what do you expect when 450 million people through 27 governments sit down and agree, in arse-numbing detail, how to run a continent and face the challenges of climate change and drugs and bio-technolo-gy and cloning and sex trafficking and what to do about swedish soft rock duo roxette. [...]

i believe in the european way of solving problems. it is slow and boring but it works, and in this pamphlet, we’re going to try and explain to you how it works without gi-ving you a nosebleed, and why you should vote yes to the treaty. is it perfect? no, not by a long stretch. but it moves us along the road just that little bit further, and that’s got to be worth something.

we have a treaty as thick as a phone book because our views and opinions would fill a phone book. we talk and talk and talk in europe, which, admittedly, can be a pain in the arse, but bear in mind: we used not to talk much at all. 1n 1870, 1914 and 1939 we hardly spoke a word to each other. how did that work out?”

en tänkvärd point, eller hur?

”pEoplE THinK THE Eu is CompliCATED. it is, because life is complicated. i don’t know how an ipod works, or air traffic control, or my microwave, but i do know how they make my life better. the eu is complicated because it comprises 27 different countries, with different langu-ages and cultures and viewpoints, and that’s what makes it complicated. it attempts to accommodate everything from irish attitudes to abortion to danish attitudes to ho-liday homes to austrian attitudes to nuclear power. it even includes someone’s attitudes (i’m not joking here) on pro-tecting the rights of animals in space. ridiculous? possibly. democratic? definitely.”

majoriteten av vår finländska lagstiftning har i dagens läge sitt ursprung i beslut gjorda inom ramen för den euro-peiska unionen. det säger sig självt att det bland detta väl-diga sortiment av beslut finns både sådana som har beretts och verkställts enligt konstens alla regler, och sådana där man inte riktigt har uppfyllt alla krav på god reglering och implementering. men att gorma om dåliga beslut på hem-maplan leder sällan till förbättring. det enda sättet är att vara med och påverka. få betvivlar det faktum att det i de nu gällande globala maktkonstellationerna är uppenbart att europeiska unionen behövs. unionen i sin tur behöver människor som på olika sätt vill arbeta för en bättre union; som till exempel genom att ställa upp som kandidat i euro-paparlamentsvalet.

söndagen den sjunde juni var jag knappast den enda som satt på nålar. för att vara ärlig kastade jag mig fram och tillbaka på soffan med konstant hjärtklappning och lindrig andnöd. som tur utmynnade allt i en väldig lättnad, sfp fick behålla sitt mandat i europaparlamentet och su fick sin första mep. detta tack vare att hela sfp, men fram-för allt su, gjorde en enorm insats i valkampanjen. det ena ledde till det andra och i skrivandets stund har jag nu arbe-tat på europaparlamentet i drygt tre månader som en av europaparlamentariker carl haglunds tre medarbetare.

arbetet i europaparlamentet är fascinerande. det kan

Mitt i hjärtat av europa – eU på Gott ocH oNt

TExT heidi jernmedarbetare till europaparlamentariker carl haglund

citat av jason o’mahony, juli 2009. skribent till ”the spoofers guide to the lisbon treaty” http://jasonomahony.ie

Eu på goTT oCH onT

nAmn silja maria borgarsdóttir sandelin

ålDEr 24

bor bor nu efter 23 år på annan ort igen i helsingfors

KÖr en klarblå daewoo kalos

DriCKEr kaffe

äTEr sushi, godis och mammas mat

rEsEr gärna med mina vänner eller till mina vänner. ser framemot att hälsa på

en god vän i guatemala.

läsEr dagstidningar, svensk framtid, självbiografier, deckare…

surFAr skulle gärna lära mig att surfa en dag. tillsvidare får jag dock hålla mig till facebook

och su:s och Åbo akademis webmail.

lyssnAr på spotify, sigur rós, kent, coldplay, radio extrem och en hel del annat.

smulTron sTällE stället är inte det viktiga utan personerna som är runt mig. ändå känner jag en viss saknad efter ställen jag spenderat mycket tid på som hanaholmen, søborg i danmark och nu även Åbo . dessa är alla ställen jag spenderat

mycket tid på, men som nu åtminstone för en tid framåt blivit bakom mig.

su är liberalt, viktigt, jämlikt, framtids- tänkande, min arbetsplats, roligt, framåtsträ- vande, ansvarsfullt, ungdomligt och mig kärt.

viKTigAsT jusT nu det viktigaste i jobbet för mig är nu att få en helhetsyn över verksamhets-

året för att kunna förutse bråda tider och göre förberedelse i god tid. viktigt oberoende tidpunkt

på året för ett politiskt ungdomsförbund är att följa med och kunna reakgera på sånt

som händer i samhället.

proFil


”När jag föddes sa pappa att jag skulle bli politiker”

proFilEn

TExT kenneth stagnäs

EFTEr ATT inTErvjun mED svEnsK FrAmTiD blEv

FrAmFlyTTAD gång på gång på grunD Av TiDs-

brisT sKÖTs DEn upp Två vECKor. då lyckades det bättre. i oktober tillträdde silja borgarsdóttir sandelin som förbundssekreterare efter mats löfström. det har varit bråda veckor och speciellt i början har utmaning-arna duggat tätt.

–starten har varit fylld med jobb och jag har lärt mig massor. jag har träffat många nya trevliga människor. ifall jag behöver hjälp får jag också stöd av tidigare för-bundsserkreterare mats löfström. det är bra. det är också fint att gänget på su är ett välfungerande team och jag kan lita på att alla strävar åt samma håll.

nästa års budget blev nyligen godkänd på förbunds-styrelsens möte i lappträsk. bakom den ligger också en stor arbetsinsats av förbundssekreteraren.

–det var en ny utamning för mig att göra upp en budget. jag har tidigare varit med och godkänt bud-geter men jag har aldrig förberett en. det är en av de roliga utmaningarna som det här jobbet bjuder på, säger silja.

ALLt BöRjADe MeD StUDeNtpoLitiK

silja är född i helsingfors, men har också bott i esbo, köpenhamn, borgå och Åbo. dessutom har många somrar spenderats på island. flyttandet beror till stor del på att siljas mamma har jobbat med nordiskt sam-arbete.

–jag har både finländskt och isländskt medborgar-skap. min pappa är hemma från island och jag har många goda vänner som bor där. det skulle vara roligt att någon gång flytta dit men i nuläget är situationen inte riktigt lämplig.

när silja föddes sade hennes pappa att hon ska bli politiker. nu ser det ut som att pappans spådom kan-ske slår in. eller?

–ännu har jag inte gett min pappa rätt i det påståen-det, säger silja.

det var när silja började studera statskunskap i Åbo som hennes intresse för politik och föreningar blom-made ut. karriären har börjat bra. ett av hennes första uppdrag var som fullmäktigekandidat till Åbo akade-mis studentkår för lsk, nuvarande förbundet liberala studerande - lsk. hon blev också styrelsemedlem i Åbo akademis studentkår och ett år senare ordförande i samma styrelse. samtidigt blev hon också invald i su:s förbundsstyrelse. det hela kulminerade när silja ställde upp som kandidat i europaparlamentsvalet och nu hål-ler hon dessutom i ordförandeklubban för Åbo akade-mis studentkårs fullmäktige.

det politiska klimatet i finland kan i vissa hänseen-den anses ha blivit tuffare. silja har också följt de stän-diga debatterna om svenskans fortlevnad i finland.

-som svenskspråkig är jag verkligen orolig. när jag hör vad andra ungdomsförbund i finland har för åsik-ter i språkfrågor blir jag inte glad. många av dem anser inte att svenskspråkig service är nödvändig. attityderna måste ändras.

jämställdhetsfrågor ligger förbundssekreteraren varmt om hjärtat. hon anser att män och kvinnor skall behandlas lika och att kvinnor skall komma in på de mansdominerade områdena. lika viktigt är också jäm-likhet mellan olika åldersgrupper.

–jag önskar att man inte skulle se män och kvinnor utan man borde se individer. jag vet inte vilken väg som är rätt att gå men personligen anser jag att kvotsystem kunde vara ett alternativ. det är inte heller bara kvinnor som drabbas av ofördelaktighet i samhället, också män kan vara utsatta, fortsätter silja.

Ny oRGANtiSAtioNSMoDeLL

den närmaste utamningen för su, som silja ser, är att få den nya organisationsmodellen att fungera. beslut togs redan i våras på kongressen men den träder i kraft först efter kongressen inkommande vår. enligt den nya modellen kommer arbetsutskottet att slopas och för-bundsstyrelsen bantas ner till en mindre grupp. i och med förändringen borde beslutsprocessen bli snabbare och strukturen klarare. styrelsen kommer också att sammanträda oftare.

enligt den nuvarande modellen flyttas förbundssty-relsemöten mellan kretsarna och hålls även på andra

orter än kansliorterna. kommer det att fortsätta?–jag har lärt mig mycket och sett mycket av svensk-

finland tack vare att förbundsstyrelsemöten hållits på olika orter. så det tycker jag att vi skall fortsätta med. men eftersom vi kommer att hålla möten oftare kan vi inte byta ort varje gång. vi ska också passa på att dra nytta av vår videokonferensutrustning.

riksadgsvalet i april 2011 blir en utmaning för su. det är ett viktigt val och kampanjen har redan börjat utformas. trots att 2010 inte är något valår kommer kalendern att vara fullbokad. tanken är att su ska ord-na seminarier kring ungas välmående och hälsa. vidare skall det också vara mycket fokus på miljön framöver.

–vi ska börja i god tid med kampanjen och valet är väldigt viktitgt. för su ligger utmaningen i att få in yt-terligare ungt blod i riksdagen. europaparlamentsvalet där carl ”calle” haglund blev invald visar att vi kan, påpekar silja.

”HANDBoLL äR AvSLAppNiNG FöR MiG”

siljas arbetsdagar är mycket varierande och det blir ofta jobb på kvällar och helger. trots detta finns det stora fritidsintresset kvar. silja har spelat handboll i 13 år. hon har spelat i fm-serien sedan år 2002. under den här tiden har det blivit två brons.

–en ledig helg eller kväll finns jag antagligen på hand-bollsplan eller i publiken. jag ska försöka fortsätta spe-la handboll så ofta jag hinner eftersom det är ett viktigt inslag för mig. där behöver jag inte tänka på någonting annat än nuet på plan. det blir som en slags avslapp-ning, trots att det är fysiskt ansträngande. jag kommer att träna med helsingforslaget dicken och så ska jag spela matcher med Åbo ifk.

NoRDiSKt SAMMARBete iNtReSSeRAR

silja har tidigare suttit i su:s internationella utskott. med tanke på hennes bakgrund är det inte konstigt att frågor gällande nordiskt samarbete intresserar. det är också inom detta silja tror att hon kommer att jobba om fem till tio år. eu-frågor intresserar också och så-dana fick hon insyn i under sin valkampanj. silja kon-staterar att möjligheterna är många och i femårsplanen ingår också att bli utexaminerad politices magister.

HoUtSKäR-iNiö-KoRpo

pARGAS

NAGU

LSK i åBoSU i åBo

KRetSStyReLSe 2010

ordförande: ida schauman

ordinarie medlemmar suppleanteramanda enberg hanna engblommaria flemmich anna-marie österlundrobert brandt richard siivonencecilia fredriksson hanna karlsonkrista brunila daniela sundbeata björkvall ida sjödahl

su i Dragsfjärd

su i västanfjärd

su i Kimitoönlokalavdelningen ska startas upp igen under våren och övriga lokalavdelningar i kimitoön ska slås ihop med den.

su i nagu

su i pargasplanerar byta namn till su i väståboland och övriga lokalavdelningarna inom väståboland ska troligtvis slås ihop med den. nystart i april 2009 med en helt ny styrelse. står som värd för su:s förbundskongress i maj 2010. ordnat ungdomsträff med steffi.

su i Houtskär – iniö – Korpo

su i åboordnat fototävlingen spår i vardagen om miljöfrågor, samt fotoutställning. arrangerat klädbytarfest för att lyfta upp frågan om hållbar utveckling bland unga. ordnat seminarium om finanskrisens påverkan på ungdomar.

lsK i åbohar tillsammans med lsk i vasa enkelmajoritet i Åbo akademis studentkårs fullmäktige.

su i st Karinsi kommunalvalet 2008 hade su kandidater även i st karins.

LoKALAvDeLNiNGAR

Del 3/4 Vilken krets är pricken över A:et? Vilken krets har makten i sin hand? I vilken krets möts fastlandet och havet? Jo, det är ju vackra Åboland. Så börjar SU i Åboland sången som Åbolänningarna stolt sjunger vid varje SU evenemang. SU i Åboland har 9 lokalavdelningar, men en del omstruktureringar är på gång inom kretsen p.g.a. kommunsammanslagningar på Kimitoön och i Väståboland. SU i Åboland har under hösten haft som tema inte-gration och invandring. Studiebesök till en asylcentral har ordnats, samt en del diskussionsträffar. Under våren fortsätter kretsen ordna studiebesök och dyl.

K R e t S R U N D A N – å B o L A N D

St KARiNSLSK i åBoSU i åBo

DRAGSFjäRD

väStANFjäRD

KiMitoöN

obs! grafiken intill motsvarar inte till alla delar den geografiska kartan av åboland.


rikberg. undertecknad berättade om kampanjen i egen-skap av politisk sekreterare och dessutom ordnades en kandidatutfrågning.

kvällen före valet hade su:arna sin slutspurt i kam-panjen i form av en krogkampanj. under kvällen väckte de nya kampanjskjortorna, som finns på bilden ovan, mycket uppmärksamhet. under kampanjens slutspurt hade alla väldigt roligt och vi fick säkert en hel del röster också den sista kvällen.

resultatmässigt gick det vägen även denna gång. sfp fick 40,6 % av rösterna vilket berättigar till 25 platser av 59 i det nya stadsfullmäktige. näst största parti blev sdp med 22,8 % och 14 platser och tredje störst sam-lingspartiet med 14,1 % och 8 platser. två su.are blev invalda, maria grundström och jonatan rikberg, och många av su-kandidaterna blev suppleanter. valvakan på hotell degerby blev en verklig thriller i och med att resultaten kom först lite före midnatt. nu återstår att se hur framtiden blir i den nya kommunen!

panjer var något helt nytt för många. eftersom kandi-datutbudet tidigare varit så snävt, har man inte behövt göra stora kampanjer för att komma in, medan fallet nu var annorlunda.

sfp ställde upp 62 kandidater, varav 5 från strömfors, 11 från liljendal, 19 från pernå och 27 från lovisa. av dessa var nio stycken dessutom uppställda för su och tre för kvinnoförbundet. den geografiska spridningen på kandidaterna var bra, det fanns någon kandidat från så gott som alla byar i nejden.

under hösten fick östra nyland njuta av mediernas och toppolitikernas uppmärksamhet. på lovisa torg kunde invånarna träffa till exempel matti vanhanen, timo soini eller anni sinnemäki. från sfp besökte bland annat par-tistyrelsen, stefan wallin, carl haglund, astrid thors och många av våra riksdagsledamöter i lovisa under hösten.

su har lyckligtvis en mycket aktiv lokalavdelning i lovi-sanejden, vilket har varit till stor hjälp under kampanjen. su ordnade ett par egna kampanjevenemang och stödde i övrigt partiet i kampanjen. de egna evenemangen var su i lovisanejdens traditionella sits, som nu gjordes till ett kampanjtillfälle, och en krogkampanj. över hundra ungdomar deltog i sitsen. ted urho fungerade som sång-ledare, kretsordförande anna bergman presenterade su tillsammans med su i lovisanejdens ordförande jonatan

EFTEr Eu-vAlET i juni FAnns ingET AKTuEllT vAl FÖrE

riKsDAgsvAlET år 2011. FÖruTom i lovisAnEjDEn.

Där bÖrjADE mAn isTällET FÖrbErEDA FÖr Kommu-

nAlvAl rEDAn innAn Eu-vAlET vAr ÖvEr.

en kommunsammanslagning är bakgrunden till att det igen var kommunalval i lovisanejden. på andra håll, till exempel i raseborg, fattade man beslutet om kommun-sammanslagningen redan tidigare. därmed kunde man rösta fram ett gemensamt fullmäktige redan i kommu-nalvalet hösten 2008. i östra nyland fattades beslutet att sammanslå lovisa, pernå, liljendal och lappträsk till nya lovisa först år 2008. den nya kommunen bildas of-ficiellt 1.1.2010, men nya kommunfullmäktige samlades första gången redan i november.

valet har inneburit nya utmaningar för både kom-muninvånarna och partierna. i de små kommunerna har andra partier än sfp varit väldigt dåligt representerade. därför var det delvis nytt för en del av väljarna att de nu kan rösta på andra partier och att de dessutom kan rösta på någon från en annan kommun. också valkam-

Kommunalval igen?!

TExT saskia halminen

KommunAlvAl

Hitta din KK (kommunalvalskandidat). Från vänster: Kasper sjöblom, mikael

Ahleskog, Anna bergman, jonatan rikberg, saskia Halminen, svante Häggblom.

En tävling hade utlysts för att utse ett nytt stadsvapen. nya lovisa stadsfullmäktige valde efter omröst-ning det nuvarande lovisas vapen.


jonatan Rikberg

HUR tRoR DU Att SAMARBetet MeLLAN De FoRNA KoMMUNeRNA KoMMeR Att FUNGeRA i Det NyA FULLMäKtiGe?

–jag tror det kommer att fungera bra. landsbygdsdelarna är väl representerade och det är en fördel.

vAD äR De viKtiGASte FRåGoRNA i LoviSA FöR DiG?

–jag vill att ungdomsfullmäktige skall få en bra start och jag vill också arbeta med fritidsfrågor.

äR Det NåGoNtiNG KoNKRet DU viLL FöRäNDRA i LoviSA?

–jag vill jobba hårt för att en ny idrottshall byggs eftersom till exempel luften i den nuvarande hallen är väldigt dålig.

viLKA NäMNDeR KoMMeR DU Att SittA i?

–inget beslut är ännu taget men jag har ansökt om att få sitta med i fritisnämnen och bildningsnämnden.

Maria Grundström

HUR tRoR DU Att SAMARBetet MeLLAN De FoRNA KoMMUNeRNA KoMMeR Att FUNGeRA i Det NyA FULLMäKtiGe?

–visst finns det utmaningar och små problem som kan dyka upp i början. det finns alltid sådana som försöker jobba starkt för sin egen by. men i det stora hela tror jag att sam-arbetet kommer att fungera bra eftersom politikerna redan från tidigare är vana att jobba för helheterna i området.

vAD äR De viKtiGASte FRåGoRNA i LoviSA FöR DiG?

–jag kommer att satsa på att bevara servicen i de mer perifera områdena. det bör inte bli en koncentrering av all service till centrum.

äR Det NåGoNtiNG KoNKRet DU viLL FöRäNDRA i LoviSA?

–nu i början skall vi fokusera på att få det nya fullmäktige att fungera och göra processerna klara. efter att detta är gjort så kan man hugga tag i de konkreta förändringarna.

viLKA NäMNDeR KoMMeR DU Att SittA i?

–det bestäms 14 december. vi har lämnat in önskemål men det är som sagt ännu öppet.

vad vill SU:arna i Lovisas fullmäktige?

SF tog pulsen på SU:s två

ordinare fullmäktigeledamöterTExT kenneth stagnäs

KommunAlvAl

verkus – ett utskott för alla intresserade

verksamhetsutskottet, eller verkus som det förkor-tas, är ett av svensk ungdoms utskott. verksamhe-ten inom verkus har de två senaste åren legat på is, under hösten 2009 har dock utskottets verksamhet återupptagits. verkus utses officiellt i samband med kongressen där de ordinarie medlemmarna väljs. utskottet är trots detta ett så kallat öppet utskott, vilket innebär att alla medlemmar inom svensk ung-dom är välkomna att delta i utskottets möten. mö-tena brukar äga rum på österbottens kretskansli, i vasa. tanken är ändå att kunna utöka utskottet un-der våren 2010 till att omfatta medlemmar även från övriga kretsar, som kunde delta i mötena till exempel via videokonferens.

ett av målen under år 2010 är att återuppliva kam-panjen reclaim respect. kampanjen, som riktar sig till högstadier och gymnasier, vill öka förståelsen gentemot andra människor och få unga att inse vik-ten av att visa omgivningen och medmänniskorna respekt på olika vis. tidigare har man använt sig av en video med påföljande frågor, men tanken är nu att kampanjen skall ske i form av workshops.

inför riksdagsvalet 2011 har verkus planerat att utforma en enkät, som skulle rikta sig både till redan tidigare medlemmar och i övrigt intresserade. enkä-ten skulle till exempel bestå av frågor om hur riks-dagsvalkampanjen skall utformas. tanken är också att respondenterna skall få svara på vilka samhälls-frågor som för tillfället de uppfattar som viktiga och som de vill se att su tar upp i riksdagsvalkampanjen. andra idéer som också finns på förslag är en miljö-kampanj, där medlemmarna i svensk ungdom skulle få komma med idéer och tankar om hur de vill att su skall förbättra sitt gröna tänkande.

om detta låter intressant och det känns som att du vill komma med på verkus möten, hoppas vi på att du hör av dig åt oss! enklast når du oss genom att kontakta österbottens politiska sekreterare, på [email protected], eller genom numret 044-28 55 271. vill du kontakta hela utskottet kan du också maila oss på [email protected].

vErKusordförande ulrika fors

stephanie lindberg

christoffer hällfors

luzilla backa

maria helsing

lottis bender

emma portin

TExT stephanie lindberg

Samarbete mellan olika länder och partier

finska och nepalesiska ungdomar skall samarbeta med via demo. nepal är känt för himalaya-bergskedjan, och redan nu kan man se en katastrofal utveckling i bergs-topparna. snön och glaciärerna håller på att smälta bort i en rask takt – faktiskt snabbast i hela världen. om 20 år finns bara en femtedel kvar av det som finns nu. unge-fär 750 miljoner människor är beroende av vattnet som kommer från bergskedjorna. ifall glaciärerna fortsätter att smälta bort i denna takt hotas tillgången till rent vat-ten för alla dessa människor.

fastän nepal och finland ligger på olika delar av värl-den, har vi ändå detta gemensamma problem. det vi gör här, och det de gör där påverkar oss alla. jag hoppas att nepal kunde minska sina trafikutsläpp och värna om den fina naturen och bergen, och hoppas att vi kunde bidra på något sätt.

RevoLteRA!

delegationens syfte var att utbyta idéer och erfarenheter om hur man påverkar politiskt. vi berättade om hur man här sköter kommunikationen via internet, skriver under adresser – via internet, gör kampanj – via internet, protes-terar – via internet. vi förstod själva ganska snabbt att det lät löjligt. varför har vi blivit så passiva? varför går vi inte

alternativ för ”third gender”. dessa har en egen könsi-dentitet och tillhör den sexuella minoriteten.

oroväckande är fortfarande representationen av kvin-nor i de politiska sammanhangen. då delegationen träf-fade de nepalesiska politiska ungdoms- och studerande-organisationerna märktes det ringa antalet kvinnor. de få som kommit till mötena, verkade ha blivit dit släpade för sakens skull. dessutom satt kvinnorna tysta och i ett fall då vi ställde direkta frågor till kvinnorna steg de upp, tackade, lämnade rummet och därefter svarade männen på de frågor vi ställt åt kvinnorna. det fanns dock grup-per där kvinnorna var med hundraprocentigt i diskus-sionerna och fick prata, ställa frågor och svara. i ett fall var det en nepalesisk man som blev upprörd och frågade varför män inte får göra politik i finland mera. dessa känslor väcktes efter att vår gröna delegat berättat om hur majoriteten är kvinnor i partiets ledningspositioner och att det finns könskvoteringar för män.

UNGDoMAR viLL ARBetA Mot KLiMAtFöRäNDRiNGeN

positivt överraskande var att de nepalesiska unga liksom vi är oroade över klimatförändringen. flera föreslog att problemen kring klimatförändringen skulle vara något

pArTiErnAs inTErnATionEllA DEmoKrATisAmAr-

bETE (DEmo) är riKsDAgspArTiErnAs gEmEnsAmmA

sAmArbETsorgAnisATion som HAr ETT ungDoms-

projEKT i nEpAl, Där DET sATsAs på ATT sTärKA

ungDomArs poliTisKA påvErKningsmÖjligHETEr. i november deltog en ungdomsdelegation från finland i en resa till nepal för att bekanta sig med de unga och utbyta erfarenheter och metoder om hur man kan påverka.

KöNSRoLLeRNA ANNoRLUNDA äN HeMMA

de flesta nepalesiska partier följer kommunistiska ide-ologier. flera av partierna härstammar egentligen från samma parti, men som under årens lopp fördelat sig i olika grenar med olika politiska agendor. det som är främmande är liberala värden, eftersom det inte finns ett enda liberalt parti i nepal. där som nepal kanske går före, är godkännandet av det tredje könet eller det sk. ”blue diamond society”. i t.ex. officiella dokument där man skall kryssa i rutan för kön, finns det numera ett

TExT & FoTo janina mackiewicz medlem i su:s internationella utskott

nEpAl


vy över Katmandu


från dörr till dörr och gör kampanj? har vi blivit för skygga eller skäms vi för det vi står för? de nepalesiska unga har glittrande ögon och brinnande själar och en så stor gnistra att påverka. de demonstrerar och går i hungersstrejker. det känns som man måste be om ursäkt för att göra po-litik i finland. vi måste bli mera som de nepalesiska unga och faktiskt stiga upp och slå näven i bordet.

MiNoRitetSpRoBLeM FiNNS äveN i NepAL

i nepal existerar över hundra olika språk och det finns olika etniska grupperingar. landets officiella språk är nepali, men nu då den nya grundlagen skrivs om hop-pas ungdomsorganisationerna på att även andra språk skall godkännas som nationella språk. t.ex. madheshi-folket i nepal lider av en identitetskris och de nepalesiska madheshi-partierna försöker på alla sätt bevara och för-stärka deras status. i den nuvarande grundlagen saknas erkännandet av madhesena. de strävar framförallt att blida en autonom region med självbestämmanderätt.

FiNLAND LeDeR vAtteN- ocH SANitetSpRojeKt

resan bestod inte enbart av politiskt utbyte mellan fin-ska och nepalesiska ungdomar, utan vi bekantade oss även med finlands biståndsprojekt i nepal. nepal är ett av finlands största biståndsmål och i nepal toppar fin-

land i statistiken av understödsländer. finlands bilate-rala understöd till nepal var omkring 8,6 miljoner euro år 2008. finland satsar primärt på undervisningsprojekt samt vatten- och sanitetsprojekt. delegationen hade möjlighet att bekanta sig med ett av dessa projekt som leds i västra nepal. projektet är fyraårigt och finansieras tillsammans av finland och nepal med en totalbudget av ca 13 miljoner euro. syftet är att försäkra rent vatten åt människorna samt att bygga toaletter i byarna. de byar där man infört toaletter som faktiskt används av invå-narna, har man lyckats nästan helt förinta spridningen av olika sjukdomar. då människorna tidigare samlades på åkerkanterna för att uträtta sina behov spreds ett an-tal olika sjukdomar väldigt snabbt bland människorna. dessutom har dessa wc-projekt en stor betydelse i sam-band med utbildning – bristen på toaletter i skolor för-hindrar i många fall skolgången, särskilt för flickor.

tiLLSAMMANS äR vi StARKARe

utöver samarbetet med nepalesiska ungdomar upplevde jag att vi måste samarbeta mera med våra finska partier. då man presenterar sig först med partitillhörighet skapar det ofta olika fördomar. en av våra delegationsmedlem-mar sade: det är ärendena som strider – inte människorna. demo är en utmärkt organisation som för tillsammans våra riksdagspartier, men något av partierna kunde ibland ta initiativet och skapa ett projekt tillsammans.

janina mackiewicz från su och Tiina Elovaara från unga sannfinländare

Hemlösa barn övar karate i bal Kendra Children’s Center i Katmandu


verksamheten. det är ytterst glädjande att anna efter sin tid som tjänsteman har fortsatt som förtroendevald inom förbundet. som avgående ordförande känns det även bra att veta vi även nu och i framtiden har en ytterst kompe-tent tjänsteman vid lsk, nämligen egil mattson. på grund av dessa två duktiga personer har undertecknad som ord-förande kunnat sova gott under nätterna.

men vad har vid då åstadkommit hittills? vi har en egen grafisk profil och snart ett första politiska program. jag vågar även påstå att lsk vid skrivande stund blivit känd bland de andra politiska studerandeorganisationerna i landet. på vårt initiativ har vi skrivit gemensamma ut-talanden med de övriga organisationerna samt skapat kontakter till deras aktiva. för en stor del student- och studerandekårsaktiva blev vi bekanta tack vare vårt del-tagande på fsf:s och samoks förbundsdagar i höst. jag är för övrigt glad att lsk från första början valt linjen att på allvar vara ett förbund för både universitets- och yrkeshögskolestuderande.

vi har även deltagit i fullmäktigevalen vid de flesta svenskspråkiga kårerna. som följd är vi den största full-mäktigegrupperingen vid Åbo akademis studentkår och studerandekåren novium. båda kårernas styrelseordfö-randen är aktiva lsk:are. lsk är även representerat vid arcadas studerandekår ask.

det kan också nämnas att vi från första början sam-arbetat med moderpartiet sfp. i flera studierelaterade frågor har vi kontaktat svenska riksdagsgruppen och uttryckt vår åsikt. anmärkningsvärt är att alla våra mo-tioner, som behandlats vid det två partidagar vi deltagit i, har blivit godkänna. förhoppningsvis kommer denna

TExT otto anderssoninom kort ordförande emeritus för liberala studerande

lsKtrend att fortsätta i framtiden!

trots att lsk skördat många framgångar finns det givetvis minst lika många saker som bör förbättras. vi bör bli bättre i att proaktivt föreslå nya lösningsmodel-ler för diverse högskolepolitiska problem och att oftare uttala oss i media på de båda inhemska språken. lsk ska i framtiden inte endast rikta sig till en finlandssvensk publik, utan till alla liberala studerande i finland.

vår viktigaste framtidsuppgift är dock, enligt mig, att stärka våra gräsrötter. där kommer alla ni, som läser denna text, med in i bilden. ställ upp i kårvalen för lsk och bli medlemmar i våra lokalavdelningar som för till-fället finns i Åbo, vasa och helsingfors. speciellt vill jag rikta mig till alla studerande i huvudstadsregion. lsk har nyss tack vare ett antal duktiga studerade återupplivat sin lokalavdelning i helsingfors. men vi i lsk behöver er hjälp. vi måste etablera oss på ett brett fält i huvud-stadsregionen, vid de olika högskolorna. så tveka inte därför att bli aktiva lsk:are. med ert stöd kommer vi att i framtiden kunna vara representerade i studentkåren vid helsingfors universitet och svenska handelshögsko-lans studentkår. bara för att nämna några organisatio-ner. om ni är intresserade så är det bara att kontakta förbundets ledning, tjänsteman eller lokalavdelningar. aktiva liberala studerande behövs! kontaktuppgifter finns på www.liberal.fi.

slutligen vill jag för egen del tacka för de två åren som gått. det har varit en oförglömlig tid! det känns skönt att veta att verksamheten kommer att fortsätta i minst lika bra händer som tidigare. tack och lycka till liberala studerande!

DET är snArT Två sEDAn FÖrbunDET libErAlA sTu-

DErAnDE lsK grunDADEs. under den här tiden har jag haft äran och fördelen att verka som förbundets ordfö-rande. att starta en organisation från noll är aldrig en lätt uppgift. för det första saknas administrativa red-skap som stadgar och budget. för det andra saknas ett s.k. kollektivt minne. med detta avser jag tidigare verk-samhet, handlingsmodeller och politiska program med hjälp av vilka det är lättare att komma igång då förtroen-devalda byts och ett nytt verksamhetsår börjar.

samtidigt är fördelen med ett tomt bord att de aktiva själv ganska långt kan bestämma hur de vill att förbun-det skall se ut. jag vill passa på att tacka svensk ungdom att vi i lsk:s förbundsstyrelse fått friheten att utforma verksamheten. undertecknad vill speciellt nämna su:s två ordföranden minna lindberg och oscar ohlis samt förbundssekreterare emeritus mats löfström. tack för ert stöd!

det största tacket riktar jag till de underbara människor i mina styrelser och i lokalavdelningarna med vilka jag haft glädjen att få samarbeta under två års tid. utan era insat-ser skulle inget av det som vi åstadkommit hittills ha varit möjligt! jag vill även tacka lsk:s tjänstemän. lsk:s första politiska sekreterare anna juntunen har varit ovärderligt viktig vid grundandet av förbundet och utformningen av

Liberala Studerandes första två år


åAs

åbo

sandra grindgärds

sara lindh

niklas holmberg

roger nyqvist

beata björkvall

sören jonsson

mats biström

daniela sund

danica vihinen

sanna laaksoharju

fredrika Åkerö

vasa

carolina andersson

simon kaustell

anna-kajsa blomqvist

nicolina eriksson

ann-charlott bender

juho karlsson

novium

emma portin

tomas haglund

jenny öhman

joachim hesthammer

diana dammert

daniel eng

mats ahlbäck

jenny björk

henrika österlund

victoria söderström

mathias hellberg

AsK

jens tegengren

lsK:s fullmäktigerepresentanter år 2010

TExT egil mattsson

lsK

HÖsTEns KårvAl runTom i svEnsKFinlAnD

KulminErADE Kring vECKA 45. månaderna före hade fyllts av förberedelser inför valen. varpå även detta år, med resultatet på hand, kan det konstate-ras att valen blev en framgångsaga för lsk.

vid Åbo akademis studentkår (Åas) behöll lsk inte bara sin enkla majoritet som man lyckats tillförskansa sig ett år tidigare, här lyckades man utöka majoriteten med ett mandat. lsk i Åbo tog hem hela 11 mandat vilket är en ökning med två mandat från förra valet. lsk i vasa backade tyvärr ett mandat och landade på sex mandat. men som helhet betyder detta att lsk vid Åas nästa år har hela 17 av de 31 mandaten i fullmäktige.

vid novias studentkår novium blev valet även detta år en framgång. här höll lsk ställningarna och landade på samma antal mandat som året innan, 11 av de 15 fullmäktigemandaten. lsk vid novium fortsätter således att inneha enkel majori-tet i fullmäktige även nästa år.

vid arcadas studentkår ask hade lsk en ensam tapper kandidat, jens tegengren. jens skilde sig från de övriga kandidaterna med att vara den enda som representerade en egen gruppering till skillnad från de ämnesspecifika grupperingarna. med 20 röster tog han hem nästan 10 % av alla röster och blev på delad första platts i röstantal.

förbundet liberala studerande lsk vill tacka alla som varit delaktiga i valen och bidragit till val-framgångarna. samt önska de nyinvalda represen-tanterna lycka i sina förtroendeuppdrag nästa år!

StUDeRANDe- ocH StUDeNtHäLSovåRDeN

du har rätt att må bra och du har rätt till hög- klassig hälsovård, mentalvårdoch tandvård obe-roende om du går i universitet eller yrkeshögskola. Din hälsa är en resurs för samhället nu och i framtiden.

StUDieStöDet BöR iNDexBiNDAS ocH iNKoMSt- GRäNSeRNA SKA SLopAS

kan du leva endast på ditt studiestöd? då levnads-kostnaderna stiger borde studiestödet också höjas, men så är det inte i verkligheten. nu är det på tiden att studiestödet också blir indexbundet och att inkomstgränserna slopas.

AvGiFtSFRi UtBiLDNiNG

utbildning är en grundrättighet. finland är ett litet land men vår styrka och nyckeln till vår välfärd är att vi har en välutbildad befolkning tack vare vår av-giftsfria utbildning. jämlik tillgång till utbildning är vårt trumfkort. lsK motsätter sig terminsavgifterav alla former!

libErAlA sTuDErAnDE

lsK är svEnsK ungDoms

HÖgsKolEpoliTisKA orgAn.

Kårval 2009politiska mål


TExT & FoTo kenneth stagnäs

sTorsAmlingökat succesivt sedan början av 1990-talet. innan kri-sen på samma årtionde kunde unga fortsätta direkt in i arbetslivet efter grundskolan om de så ville. idag, två ekonomiska kriser senare, är läget ett helt annat.

–kravnivån på unga är helt enkelt högre idag. det blir hårdare konsekvenser om man inte skaffar sig en ut-bildning och hotet att komma efter i skolarbetet bidrar till stress, säger ohlis.

han framhåller också att kroppsfixeringen som fram-ställs i media hela tiden ökar och vad gäller den så bär media ett stort ansvar. att känna stess för bedömning utifrån är ett vanligt problem som de flesta unga tam-pas med.

georg henrik wrede berättar som dagens första fö-reläsare med entusiasm om hur politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd är uppbyggt. han är programdirektör och leder utvecklingen av dessa frågor på undervisningsministeriet.

–välfärd måste skapas innan den kan fördelas, säger wrede.

huvudpunkterna inom programmet är bland annat att identifiera barn och unga som mår dåligt samt er-bjuda stöd åt dessa, minska hälsoskillnaderna mellan

sTorsAmlingEn HÖlls i oKTobEr i HElsingFors

mED ungAs välmåEnDE som TEmA. lördagen inled-des med seminarium i kulturfondens utrymmen med inbjudna gästtalare. på kvällen övergick programmet traditionsenligt till lättsammare former med supé i brages festsal.

redan på fredag eftermiddag är de praktiska förbe-redelserna igång. en del av su:s politiska sekreterare, nämligen janna ranta, saskia halminen, egil mattson och stephanie lindberg, står i köket på förbundskans-liet och förbereder lördagens lunch. på menyn står makaronilåda och den bjuds till alla deltagare på se-minariet. det går förvånansvärt snabbt att göra maka-ronilåda till över 40 personer och efter ett par timmar är allt klart.

på lördagen öppnar förbundsordförande oscar oh-lis storsamlingen med ett välkomsttal. han konstate-rar att den psykiska ohälsan bland unga i finland har

en välmående Storsamlingbarn och unga, stöd till föräldrar, främja barns rättig-heter och fritidsverksamhet.

ätstörningar är något som en stor del av dagens ung-domar kommer i kontakt med, antigen via vänner eller så är man själv drabbad. matilda hemnell har levt med anorexi och ortorexi. de första symptomen kom un-der gymnasietiden och det var starten på en lång sjuk-domsprocess. idag är hon fri från sina ätstörningar och har författat pjäsen ”bara lite till” som turnerat runt i svenskfinland. ämnet ätstörningar väckte stort intresse bland seminariedeltagarna och utmynnade i en diskus-sion efter att hemnell berättat om sina egna erfarenhe-ter. andra gästtalare under dagen var mikko ollikainen, peter rolin och alina böling. seminariet avslutades med en paneldiskussion rörande dagens tema välmående.

senare på kvällen serverades mat och dryck i brages festsal och deltagarna roade sig med sång, tal och öv-rigt program. på söndagen följde brunch och utvärde-ring. deltagarna fick tillsammans, indelade i workshops, komma med idéer och utvecklingsförslag. förbundsord-förande är efter storsamlingen mycket nöjd och konsta-terar att utvärderingen var ett lyckat inslag vilket det skall satsas mera på under kommande evenemang.

matilda Hemnell georg Henrik Wrede mikko ollikainen


K väl l en i b il derFoTo runa ismark


Framtiden kallarFRåN KASNäS tiLL FRAMtiDeN

med tio politiska teser. den fortsatta agendan för projek-tet är att definiera partiets målsättning och ta fram en klar bild av vad sfp egentligen står för. tyngdpunkten i det fortsatta arbetet med kasnäsmanifestet är alltså det ideologiska fältarbetet som skall resultera i en politisk plattform. på partidagen 2010 skall den presenteras i form av en proposition. en arbetsgrupp för detta arbete är tillsatt och leds av europaparlamentariker carl ”calle” haglund. su är representerat av förbundsordförande oscar ohlis.

under årets (2010) första månader kommer två workshoppar per krets att arrangeras. inbjudna blir då riksdagsledamöterna, medlemmar i partistyrelsen och i kretsstyrelserna, fullmäktigeledamöterna, lokalavdel-ningarnas styrelser, eu-kandidaterna 2009, partirådet, framtidsutskottet och partiets övriga utskott, speci-alföreningarna samt su:s och kvinnoförbundets för-bundsstyrelser och lokalavdelningar. workshopparna är dessutom öppna för alla intresserade. information om dessa är på kommande och du är välkomen att delta. kom med och påverka partiets ideologi!

svEnsKA FolKpArTiETs FrAmTiDsKonFErEns uTlys-

TEs Av pArTiorDFÖrAnDE WAllin på pArTiDAgEn

2009 i HElsingFors. cirka fem månader senare, den 17-18 oktober, samlades cirka sjuttio sfp-aktiva i kasnäs. med framtid och framgång i tankarna dryftades partiets kommande epok, nya strategier och partiets ideologiska linje. svensk ungdom var representerad av förbundsord-förande oscar ohlis, viceordförande hannes wallin och fredrika Åkerö samt förbundssekreterare silja borgars-dóttir sandelin. konferensen som hölls under ganska fria former var inspirerande och välbehövlig för partiets framtida målsättningar med riksdagsvalet 2011 som för-sta utmaning. det debatterades och diskuterades livligt med gott humör och med en god stämning. vi su:are förde också fram förbundets synpunkter på framgång.

framtidskonferensen utmynnade i ”kasnäsmainifestet”

ANMäL DiG tiLL woRKSHoppARNA!

Två mÖTEn orDnAs pEr KrETs oCH DET är ÖnsKvärT

ATT mAn DElTAr i båDA. AnmälAn bÖr gÖrAs sEnAsT

sisTA DECEmbEr 2009 på sFp.Fi.

ÖsTErboTTEn

hotell silveria, krutkällarvägen 4, vasa kl. 18–21i. tisdag 19.1ii. torsdag 18.2

nylAnD

majvik, majviksvägen 1, kyrkslätt kl. 18–21i. torsdag 14.1ii. onsdag 17.2

HElsingFors

arbetets vänner huvudföre- ningen rf. kretsarnas sal, annegatan 26, kl.18–21i. torsdag 21.1ii. torsdag 11.2

åbolAnD

i. lördag 16.1 viking line, Åbo-mariehamn–Åbo kl. 8-20ii. onsdag 10.2 villa lande, engelsby- vägen 8, kimito kl. 18–21

TExT oscar ohlisförbundsordförande

FrAmTiDsKonFErEns


1. sfp är det svenska, liberala folkpartiet – ruotsa-lainen kansanpuolue liberaalit - som arbetar för ett flerspråkigt finland där ledord är socialt och globalt ansvar, respekt för individens frihet och rättigheter, ansvar för minoriteter liksom för de allra svagaste i samhället.

2. sfp värnar om välfärden och betonar individens an-svar för sitt välmående samt skyldigheter som samhälls-medlem. respekt för medmänniskan och omgivningen är grunden för ökad frivilligverksamhet och medborga-raktivitet, som är viktiga komplement till den offentliga servicen. sektoröverskridande nytänkande och preven-tiva åtgärder ger en effektivare resursanvändning.

3. sfp anser att generell välfärd behöver också individu-ella initiativ. välfärdssamhället är en helhet där väfung-erande infrastruktur, miljöhänsyn, demokrati, delaktig-het, personlig trygghet, utbildning, hållbar utveckling, samt social- och hälsovård ingår.

Kasnäsmanifestet”KAN, AGeRAR, ReSpeKteRAR”

4. sfp är den liberala folkrörelsen med en stark nordisk förankring och engagemang för Åland.

5. tvåspråkigheten är en nationell framgångsfaktor, som måste kombineras med respekt för alla modersmål och kulturer i finland.

6. sfp väljer att vara kulturernas parti som respekterar det annorlunda - inte för att det är lätt utan för att det är det vi vill.

7. sfp är utbildningspartiet, som vill modernisera och ti-digarelägga språkundervisningen med bl.a. språkbad så, att den första kontakten med det andra nationalspråket sker före skolåldern.

8. sfp är partiet för nyfinländare och vill attrahera samt integrera invandrare i partiarbetet, även i de styrande organen, och verka för att var f järde invandrare väljer svenska som första, främmande språk.

9. företagarpartiet sfp arbetar för entrepenörskap, som inspirerar till mångfald i sysselsättningen, nya arbets-platser, småföretagsamhet och understryker behovet att utnyttja den kompetens och potential som finns också bland invandrarna. företagarna bygger finland.

10. i ett allt hårdare internationellt ekonomiskt klimat skall sfp vara ett proaktivt, växande parti som tar poli-tiska initiativ. det politiska arbetet kräver ofta korta ljus i vardagen, men fjärrljus för innovativa grepp och tidig påverkan av samhällsutvecklingen. sfp skall vara mera för, mindre emot.

kan sfp uppfylla dessa tio teser kan vi bli ett tio-procentparti. kasnäs var bara början på en process. det verkliga arbetet börjar nu


vA D F i N N S i D i N p L å N B o K , S i L j A ?

2. glitnir bankkort banken som ej längre är verksam under detta namn skickade så sent som i augusti ut nytt bankkort – med brandet som gått i konkurs.

3. Element stamkundskort en av favoritaffärerna i Åbo.

4. mina grundläggande rättigheter i Europeiska unionen detta är verkligen en ”bok i fickformat”. den var bra att ha med under eu-valskampanjen.

5. visitkort från Kåren visitkort för förtroendeuppdraget som fullmäktigeordförande för Åbo akademis studentkår.

6. mamma Ann sandelins visitkort kära mammas visitkort från hennes kommunalvalskampanj.

7. sAs bonuskort dolt i högen finns även bonuskort från finnair och iceland air.

vAD bär vår nyA FÖrbunDssEKrETErArE mED

sig vArjE DAg? DET är DAgs FÖr siljA ATT ÖppnA

sin plånboK. vi TAr En TiTT på DET ÖvErsTA

lAgrET i HÖgEn som bilDAs EFTEr ATT plån-

boKEn blir TÖmD.

1. brasilianskt band ett vänskapsband som vänner knyter runt armleden eller vristen och för varje knut får man en önskning. införskaffat på cisu-läger i somras.

1

2

3

4

5 67


är lättare att hantera som begrepp, jobba med juridiskt och tydligare för medlemmarna.

enligt patent- och registerstyrelsens föreningsregister grundades su i karis år 1969. ekenäsnejden, som har sju år mera på nacken, kommer att få nya stadgor och nytt namn, så fort ansökan är godkänd.

su har långa anor i västnyland. de tar vi vara på. nu med ännu mera kraft som su i raseborg. tillsammans får vi de ungas röst bättre hörd i ett större kommunsam-manhang, och så är det roligt att få snacka politik med unga från alla delar av raseborg.

de som är medlemmar i su i karis lokalavdelning överförs till svensk ungdom i raseborg (nuvarande eke-näsnejden).

med på su i karis sista möte, som hölls på café se-rendipity 4 juni 2009, var hanna eliasson, gustaf wes-terholm, fredrika Åkerö, anders walls, janna ranta och saskia halminen.

vissa äldre, den nya kommunen raseborg känns som en naturlig lösning.

inför kommunalvalet 2008 var det val till raseborgs fullmäktige som gällde. sfp hade en gemensam lista, där su hade många bra kandidater uppställda. en grupp på tiotals aktivister höll styrelse- och talkomöten och gjor-de kampanj på olika håll i raseborg.

vi hade roligt tillsammans, fick in hela sex kandidater från su:s lista, och det lade grunden för svensk ungdom i raseborg.

det betydde också att den andra lokalavdelningen, svensk ungdom i karis, skulle upplösas. eftersom det inte fanns någon sittande styrelse som kunde sköta by-råkratin var det inte så lätt gjort. hanna eliasson, nuva-rande ordförande för su i raseborg, gjorde tillsammans med nylands politiska sekreterare saskia halminen och fredrika Åkerö slag i saken – för att bli av med problema-tiken gamla ekenäsnejden kontra karis. su i raseborg

FÖränDringAr HAr sKETT i väsTnylAnD. en ny kom-mun har grundats 1.1.2009 då pojo, karis och ekenäs gick samman. processen var snabb. på bara tre år från utredning till ny kommun.

vad betydde det här för svensk ungdoms del? den enda riktigt aktiva lokalavdelningen, ekenäsnejden, fick till stånd ett bra samarbete med andra aktiva i hela raseborg, och gemensamt för gruppen var att föränd-ringen upplevdes som positiv. unga har inte haft lika svårt att sudda ut de gamla kommungränserna som

Rip Svensk Ungdom i Karis

TExT fredrika Åkerövice ordförande för su i raseborgmedlem i su i nylands styrelse ochvice ordförande för svensk ungdom

su i KAris

Karis lokalavdelnings sista möte. Från vänster: gustaf Westerholm, janna ranta,

Fredrika åkerö och Hanna Eliasson.

silja1. En resa eller en soffa till min nya lägenhet.

Tre veckor efter att jag sålt min soffa insåg jag att jag ska flytta till en lägenhet

där en soffa behövs.

2. jag hoppas att julgubben har med sig en massa nya medlemmar.

Kenneth1. mitt prylbegär säger att jag vill ha nya nokia n900. Den skulle vara rolig att ha. så skulle det vara trevligt att få lite glögg

och julstämning också.

2. Det skulle vara bra om jultomten kom med en ny hemsida åt su. men jag tror hemsidan

kommer som en försenad julklapp.

stephanie1. En häst har jag önskat i många år. men årets önskan är ett strykbräde.

2. mycket ben & jerry’s glass.

janna1. jag önskar att dygnet skulle ha 30h så att man skulle hinna med allt. Dessutom skulle

julgubben kunna åtgärda att det skulle finnas snö på marken på julen. Andra önskemål:

parfym, böcker och en ny snowboard.

2. många nya aktiva medlemmar.

oscar1. lite tråkigt, men pengar. så jag kan köpa vad jag vill och inte bli besviken och låtsas tycka om det tredje paret långkalsonger

man grävt fram ur paketet.

2. massor av energi, motivation och kämparglöd inför år 2010 när förberedel-

serna till riksdagsvalet sparkar igång.

Egil1. jag vill ha Empire of illusion. Det låter som en intressant bok.

2. För att slippa sjunga singstar på förbunds-kansliet hoppas jag att su får guitar Hero.

saskia1. jag brukar önska mig något

användbart som jag själv är för snål för att köpa. i år står till exempel nya

slalomskidor på listan.

2. både små och stora framgångar för nästa år. och förstås världsfred.

sandra1. Eftersom jag slutar som politisk sekrete-rare vid årsskiftet önskar jag att min ”post

su tjänstemanna –depression” inte blir alltför tung. så önskar jag också mig ett

fussball bord av min pappa.

2. massa nya aktiva medlemmar och energi för att planera och genomföra

en super bra riksdagsvalskampanj, som förstås resulterar i minst en su:are

invald i riksdagen 2011.

FÖr ATT värmA upp inFÖr julEn pAssADE vi på ATT KollA vAD pErsonAlEn på su ÖnsKAr sig i julKlApp.

1. vad önskar du dig i julklapp? | 2. vad hoppas du att jultomten har till su i juklapp?

en god jul och ett gott nytt år!SU önskar alla

Documents

Svensk Framtid 04/09