Svensk Framtid 03/2010

svensk ungdoms politiska tidskrift

nr 3 2010

svensk framtid

FÖRETAGANDEVi ger dig tipsen, klargörandena och reportagen

KONGRESSENBilderna, motionerna och intervjuerna

svensk framtid nr 3 20102

svensk framtidnr 3 2010

CHEFrEDAKTÖrkenneth stagnäs

[email protected]

Formgivningadverbi

pärmbilDrobert redelowski

AnsvArig uTgivArE fredrika Åkerö

[email protected]

mEDvErKAnDE anna bergman

silja borgarsdóttir sandelinkatarina dahlman

joachim hesthammerdaniela holm

lena höglundruna ismark

nicholas kujalaniklas mannfolk

armi murtoida schauman

tony wesanderfredrika Åkerö

rEDAKTionEnsimonsgatan 8 a

00100 helsingfors

TElEFon (09) 693 072 47 FAx (09) 693 19 68

E-posT [email protected] www.su.fi

TryCKEriksf medias

tryckeri, vanda upplAgA 6 000

issn 078-4427

mEDDElA ADrEssänDringAr Till

[email protected]

svensk ungdom är

sfp:s ungdomsför-

bund. vÅr grundidé

bygger pÅ humanism,

en ekologisk helhets-

syn, socialt ansvar och

medmänsklighet. de

äldre generationerna

är inte allvetande –

de unga ska höras i

beslutsfattandet. om

du är intresserad av

su:s verksamhet, gÅ in

pÅ www.su.fi. där

hittar du diskussions-

forum, uttalanden,

politiska program med

mera.

om

sv

en

sk u

ng

do

m

innEHåll

nu är DET DAgs ATT CEnTErn mED nyA sTATsminisTErn, TiDigA-

rE Kommun- oCH FÖrvAlTningsminisTEr, mAri KiviniEmi i spET-

sEn AvsluTAr sin mAKTpoliTiK oCH lär sig ErKännA missTAg.

att låta partipolitik och makthunger gå före medborgares grund-lagsenliga rättigheter är förkastligt. man kan fråga sig vad den dol-da agendan är: ska grundlagsenliga rättigheter och vasaregionen försvagas på grund av partipolitiskt maktbegär?

statsrådet beslöt i höstas att landskapet mellersta österbotten, med karleby som största ort, ska hänföras söderut till närings- tra-fik- och miljöcentralen i vasa. inte norrut till uleåborg som kivi-niemi och en stor del av centerns ledande politiker har förespråkat. beslutet kom efter en utdragen strid där centern och delar av mi-nisterarbetsgruppen halke med alla medel ville hänföra mellersta österbotten norrut till ntm-centralen i uleåborg.

nu är det dags igen. centerns kiviniemi och pekkarinen fick näm-ligen med en kläm i statsrådets beslut. klämmen påbjuder fortsatta utredningar om hur karleby kan hänföras norrut. tydligen sätter sig dessa politiker över både grundlagsutskottet och justitiekanslern. instanserna har nämligen gett utlåtande om att landskapet bör hän-föras till den förvaltningsort som bäst kan trygga servicen på båda nationalspråken.

det är naturligt att regionen riktas söderut där redan fungerande tvåspråkig service finns att tillgå. uleåborg kan inte under några omständigheter erbjuda motsvarande omfattning av svensk service. karleby har också av tradition samarbetat söderut.

kiviniemis enda motivering har varit att hon vill trygga de svensk-talandes rättigheter i uleåborg. där finns 700 finlandssvenskar. i karleby med omnejd finns 7000. gemene man skulle tycka det är ologiskt att försämra service för 7000 för att förbättra den för 700. det största regeringspartiet centern har helt tydligt andra bakom-liggande orsaker. varsågod att förbättra uleåborgsvenskarnas stat-liga service, men gör det inte på bekostnad av karlebyborna.

även om man på sikt kunde uppnå ett minimikrav av språkkun-skaper i uleåborg; varför ska man satsa stora delar av skattebeta-larnas pengar på en sådan sak när redan fungerande struktur finns på närmare håll?

då är saken klar, kunde man tro. men icke. kiviniemis medicin är alltså fortsatta utredningar. arbetsgruppens senaste tilltag är att arrangera språkprov för personalen på ntm-centralerna i vasa och uleåborg. i jämförande syfte. bra det. det här torde bevisa klart bättre språkkunskaper i vasa som därmed tryggar karlebysvenskar-nas framtida service.

följande drag i myglet är att personalen i uleåborg slapp göra vissa delar av språkprovet. dessutom har inte hela tjänstemanna-styrkan i uleåborg testats medan samliga i vasa har gjort provet. helt förkastligt. är manipulation lösningen för att beslut ska falla i centerpolitikernas favör? det är pinsamt. lyckligtvis uppdagades detta och förhoppningsvis tar ministerarbetsgruppen informatio-nen om fusket i beaktande vid beslutet av orientering.

utlåtandet om orientering fattas av ministergruppen samma dag som tidningen i din hand gick i tryck, 18 juni. i höst fattas det slut-giltiga beslutet av statsrådet.

folktinget, sfp och su är några av de aktörer som visat käm-paranda för en orientering söderut. det är också tack vare dessa in-stanser som vi ännu har en chans att vinna. låt oss ännu stå på bar-rikaderna tills det ända rätta beslutet fattas i denna utdragna fars.

Skärpning i regionpolitiken, Kiviniemi!lEDArE

CHEFrEDAKTÖr kenneth stagnä[email protected]

förbunds- ordförande

proFilEn anna häggblom

förverkligande finanskrisens abc

04 05 08 10 12 16partidagen

31KongrEssEn

18starta eget mikrolÅn

svensk framtid nr 3 2010 3

presenterats, men en del förslag har vi kunnat läsa om i olika tidningar. för tillfället får de politiska ungdoms-förbunden understöd bland annat på basis av medlems-antalet. diskussionen om att möjligen ändra finansie-ringsmodellen har uppstått bland annat på grund av att det uppdagats problem med centerns ungdomsorgani-sations medlemsregister liksom med deras moderpartis medlemsregister.

att betala ut understöd på basis av hur många man-dat moderpartiet har i riksdagen är ett förslag som fram-stått i media. i detta fall skulle ungdomsförbundens fi-nansiering basera sig på hur moderpartiet klarar sig och jobbar i en riksdagsvalskampanj. det vill säga hur en viss mängd personer gör valkampanj, som inte längre är i en ålder som berättigar en att vara ens medlem i ett ung-domsförbund. ungdomsförbundens verksamhet borde verkligen inte vara beroende på hur moderpartiet agerar utan basera sig på sin egen verksamhet.

samtidigt bör vi även ställa frågan varför det just är på riksdagsvalens resultat finansieringen ska basera sig på. varför inte basera understödet i sådana fall på resultatet i

kommunalval? i kommunerna har ungdomar större möjlig-het att vara framstående och ha valframgång. det är just i kommunerna även ungdomsförbunden med sina kretssty-relser och aktiva lokalavdelningar ska synas och verka. det är här omfattningen av verksamheten ska mätas.

de politiska ungdomsförbundens finansiering står kanske inför en större förändring. vilka förslagen till eventuella förändringar kommer att vara kommer att bli intressant att se. det som är klart är att understöden borde utbetalas på basis av vilken verksamhet ungdoms-förbundet har och hur den aktiverar ungdomar.

ett som är säkert är att det de senaste månaderna kommit fram ett flertal situationer då en del partier satt politiken i dåligt rampljus. ifall ett parti gör bort sig le-der det i många personers ögon till att politiken och po-litikerna överlag får ett försämrat rykte och att väljare inte längre nödvändigtvis ser på politiken i alla fall med positiva ögon. detta är synd. inte heller inom politiken får alla dras över en kam. sköter man sig borde man få uppskattning och inte behandlas som andra som inte sköter sig.

unDEr DEn gångnA vårEn HAr vi viD någrA Till-

FällEn KunnAT läsA i En DEl TiDningAr om ATT

unDErvisnings- oCH KulTurminisTEriET FunDE-

rAr på ATT änDrA FinAnsiEringsmoDEllEn FÖr DE

poliTisKA ungDomsFÖrbunDEns FinAnsiEring. de flesta politiska ungdomsförbunden har ställt sig kritiskt till detta. några officiella förslag har dock inte ännu

Är Urpilainen vår nya julgubbe?på sdp:s partikongress lovade partiordförande jutta ur-pilainen att alla unga som varit arbetslösa 3 månader ska få en arbetsplats, praktikplats eller studieplats. betyder det att det ska finnas ett nationellt register över unga per-soner och vad de gör? borde inte ett sådant register i så fall finnas över hela befolkningen? vi har inte råd att ha en enda person som kan jobba att sitta hemma för att den inte hittat sin plats i samhället eller för att arbetsgivaren inte får tag i den arbetsföra personen.

svensk ungdom stöder ett system där unga snappas upp och inte lämnas för att passiveras, men inställningen ska vara den att unga själva får delta och inte bara behandlas som objekt som ska jobba för att den äldre befolkningen ska få vård och staten ska få skatter.

kultur- och idrottsminister stefan wallin har jobbat hårt för att hitta åtgärder mot den rådande ungdomsar-betslösheten. wallin har sett till att 30 miljoner euro i den första tilläggsbudgeten går till projekt- och praktikarbete för ungdomar. detta beräknas sysselsätta kring 5000 ung-domar under 29 år.

uppsökande ungdomsverksamhet, ungdomsverkstäder där unga är aktiva deltagare och inte bara blir pressade att prestera enligt samhällets behov, och mer stöd och nödvändig vård till dem som har en svacka i livet är olika åtgärder som måste finnas. unga människor är inte en ho-mogen grupp som ska gå igenom en korvstoppningsfabrik för att tillfredsställa samhällets behov. det behövs mera respekt i attityden gentemot unga. och det vinner vi alla på, för att samhället ska kunna fortsätta även i framtiden.

Finansieringens förändring

FÖrbunDssEKrETErArE silja borgarsdóttir [email protected]

FÖrbunDssEKrETErArEn HAr orDET

SU deltar inte i kampanjen Rösta farväl till kärnkraftsvensk ungdoms nya förbundsstyrelse har på sitt konsti-tuerande möte fattat beslut om att dra sig ur kampanjen rösta farväl till kärnkraft. i kampanjen lovar anhängare att inte rösta på en riksdagsvalskandidat som stöder kärn-kraft. su är delat politiskt i kärnkraftsfrågan, och det finns egna uppställda riksdagsvalskandidater som stöder utbyggnad av kärnkraft bl.a. för att finland ska kunna bli energisjälvförsörjande.

– ideologiskt anser su att kärnkraft inte är bra, och på lång sikt är energiproduktion genom kärnkraft inte håll-bart. men med de alternativ som finns i dagens läge, när klimatförändringen ska bekämpas och utsläppen mins-kas, har su valt att gå inför en pragmatisk linje, säger för-bundsordförande fredrika Åkerö

riksdagens röstar 1 juli om nya kärnkraftslov. reger-ingens principbeslut är att det ska beviljas två nya lov för kärnkraftsproduktion.

LSK: Vill Lipponen gå samma väg som Danmark?liberala studerande lsk är förvånade över paavo lip-ponens ställningstagande för att avgiftsbelägga ut-bildningen för utländska studeranden, savon sanomat 26.5.2010.

– vi får fråga oss om lipponen vill gå samma väg som danmark där införandet av terminsavgifter för utländska studeranden ledde till en drastisk minskning av utländska studeranden, säger liberala studerande lsk:s ordförande mats biström.

– då det på sikt blir allt viktigare för finland att få kva-lificerad arbetskraft till landet är det konstigt att se ut-ländska studeranden som en kostnad istället för en resurs, speciellt då många gärna skulle stanna i finland om detta vore möjligt.

– det stämmer att finland inte har någon obligation att avgiftsfritt utbilda utländska studeranden, men genom vårt handlande visar vi även omvärlden vår syn på utbild-ning. vi ska vara stolta över vårt avgiftsfria utbildnings-system. det är finlands nisch, något andra länder kan av-undas, avslutar biström.

liberala studeranden lsk är mot alla former av avgif-ter för utbildning. försöket med terminsavgifter för exa-mensstuderande från länder utanför eu och ees måste stanna som ett försök. internationella studerande väljer finland som studieland främst på grund av den avgiftsfria utbildningen.

Sommargymnasiet

20–22.8Anmäl dig på Su.fi


Företagare, entreprenör, egenföretagare – ett kärt barn har flere namn, eller är det så kärt?

har ni märkt att vara ung och egenföretagare är ganska sällsynt. jag är glad att det ändå finns individer som väl-jer att gå denna väldigt krävande väg. de är typer av viss sort, d.v.s. de är ganska självständiga, målmedvetna och ibland kanske lite envisa, sådana som vi har flere av här i finland. vi skulle ju inte ha många av våra nuvarande stora företag i finland om inte någon skulle ha varit så bestämd och målmedveten med sitt företag. inte bara stora företag, men många små och medelstora har bör-

jat som en-man-show. jag är själv dotter till en egenfö-retagare och under alla dessa år har jag följt henne med en beundrande samt undrande blick och konstaterat hur tufft det egentligen kan vara. du ska vara ensam eller med väldigt få andra anställda företagets finansierings-, marknadsförings-, produktions- och produkt utveck-lingsavdelning. alltså wau, jag som kan just och just tugga tuggummi, skriva denna text och fundera på vad jag ska äta till kvällsmål samtidigt.

jag känner duktiga egenföretagare, men ibland har de nog mörka påsar under ögonen. hur orkar de? många säger att man måste passionerat älska det man gör om man vill offra all sin tid, energi och sitt sociala liv till sitt företag. svar man får är att ”man liksom måste, hur ska man annars betala räkningarna”. det går liksom inte ihop. var är passionen i svaret? jag kan inte göra annat än lyfta hatten till dem som orkar. de jobbar oftast otro-ligt långa dagar, betalar väldigt höga skatter och olika andra avgifter jämfört med vad de får in i kassan. när blir det lönsamt? ja, visst kan man kalkylera det med olika formler, men när är det egentligen värt det? att få vara sin egen boss och skapa jobb åt dig själv plus kan-ske några andra är definitivt bra orsaker, men sen när

åsKlEDArE

viCE orDFÖrAnDE armi [email protected]

det plötsligt är bara du och din boss (läs. du ensam) för att spara på kostnader, så kan det vara ganska deprime-rande. i finland är det nog väldigt svårt att få sitt eget lilla företag att blomstra. det finns mycket av vilja och många goda idéer när det gäller att starta upp företag – man måste bara våga och kanske orka lite också.

det är ledsamt att läsa om hur arbetslösheten bland unga vuxna stiger hela tiden. vi skulle behöva mera av ovannämnda viljan, idéer och vågandet riktade till hur unga kunde genom företagsamhet skapa nya arbets-platser. det finns redan en hel del olika projekt för att inspirera unga till att bli företagare, men har ni kollat igenom kvalitén på materialet det finns på nätet? vet inte vem som har gjort dessa material, men vem glömde att de ska riktas till unga och inte töntar. vi är ju dock helt fiffiga fastän vi är unga. skämt å sido, att vara ung och företagsam är tufft men väldigt givande – att se din lilla baby växa och bli försörjande kan kännas bättre än kär-lek själv säger många, så jag vill avsluta detta med att kasta bollen till dig. tänk om du skulle fundera för dig själv en stund; jag vill, kan och har goda idéer, men vå-gar jag? våga! resten finns det stöd och hjälp till. ha en superfin och företagsam sommar!

en föreslogs då. nu tycker minister holmlund att det skulle behövas ändringar också i lagstiftningen. den nu-varande arbetsgruppen ska lämna in sin slutliga rapport i september.

ett totalförbud av tiggeri är en konkret åtgärd, men en väldigt inhuman sådan. det kan inte vara den rätta vägen. vad är då nästa förbud när vi ser någonting vi inte tycker om? tror någon faktiskt att en människa dröm-mer om att få komma till helsingfors gator och tigga. många av oss känner medkänsla för dessa personer – somliga blir irriterade.

och plötsligt har det blivit kriminellt att vara fattig. det vi inte vill se ska bort. vad är en tiggare värd?

är det skillnad på om en utlänning tigger (i det här fallet rumänska romer) och på en människa som äger medbor-garskap i finland eller norge? att man på ministeriet hän-visar till misstankar om människohandel gör ju inte saken bättre för den person som faktiskt sitter på gatan dag ut och dag in. även om syftet med att förbjuda tiggeri inte är att straffa enskilda tiggande människor, utan att bättre kunna bekämpa organiserad brottslighet, har jag svårt

Vad är en tiggare värd?FÖrbunDsorDFÖrAnDE att förstå ett förbud . är inte människohandel brottsligt,

oberoende om det är förbjudet att tigga eller inte?vår statsminister emeritus matti vanhanen har en en-

kel lösning på problemet: sluta ge pengar till tiggarna så försvinner de. det är förvånande att en statsminister säger så. statsministern borde tillsammans med hela re-geringen pressa eu, i ministerrådet, kommissionen, par-lamentet. för det är i eu som problemet kan lösas. det är romernas situation, i bl.a. eu-landet rumänien, som måste förbättras. vi måste som medlemsland kunna pressa även andra medlemsländer gällande deras inter-na orättvisor. det är det vi ser på gatorna i helsingfors då vi har mera rörlighet inom eu. mänskliga rättigheter ska också gälla inom eu. att peka på människohandel och kriminalisera offret känns helt bakvänt.

astrid thors är migrationsminister, men det är hela regeringens ansvar att lösa den här situationen. och på ett sådant sätt att allas människovärde beaktas och res-pekteras. det är en människa som tigger. att den män-niskans värde också respekteras, det är vad även en tig-gare är värd.

DEbATTEn om TiggEri blossADE upp orDEnTligT i

FinlAnD i mAj. inrikesminister anne holmlund (saml.) var snabb att tillsätta en arbetsgrupp som utreder om tiggeri kan förbjudas. även i norge är justititeministern inne på samma linje. går det inte att stoppa på något annat sätt får det ske genom lagstiftning tycker han.

förbud mot tiggeri är inte en ny tanke i finland, år 2008 utreddes frågan men inga ändringar i lagstiftning-

FÖrbunDsorDFÖrAnDE fredrika Åkerö[email protected]

Hon är en sann affärskvinna och företagare. Efter flera år av målmedveten strävan framåt börjar hon i dag känna sig nöjd. Två företag. Tjugo anställda.

VD och mamma. Där befinner sig 29-åriga Anna Häggblom just nu.

I dag har honöver 20 anställda


– FöRetaganDe –

TExT & FoTo kenneth stagnäs


nAmn anna häggblom

ålDEr 29 år

FAmilj sambon mikael, sonen hannes och en baby till jul

uTbilDning ekonom

bor komossa

KÖr volvo

rEsEr gärna, ofta bilsemester

läsEr massor. t.ex. företags- och inredningslitteratur

lyssnAr på lars winnerbäck

smulTronsTällE villan

su är bra för aktiva, unga männsikor

viKTigAsT jusT nu barn och familj

gillAr glada, öppna männsikor

ogillAr pessimister

proFil


”Det var så roligt att jag knappt ville

gå och sova.”


proFilEn


glAD. DET är En Av AnnAs mEsT FrAmTräDAnDE

EgEnsKApEr. hon hörs och syns och hon går sällan obemärkt förbi. hon började sitt liv i en jordbrukarfa-milj i vörå och är i dag verkställande direktör för lant-tjänst haapa och aveo.

namnet aveo är lånat från latin och betyder ”något att längta till”. det beskriver affärsidén ganska bra. fö-retaget är specialiserat på att skräddarsy och förverkliga unika lösningar för bostäder och kontor. allt från plane-ring till byggnation och inredning. tillsammans med stu-diekompisen andreas bergvik körde de igång för fyra år sedan. som om det inte räckte att vara nybliven mamma och ha 18 heltidsanställda; förra hösten grundade hon även företaget lanttjänst haapa tillsammans med sam-bon mikael.

det är aveo som tar upp mest av annas tid. affärsidén var att köpa fallfärdiga lägenheter och renovera dem en-ligt ett specifikt koncept och sedan sälja dem. företaget har utvecklats och nu är kunden med redan från början och planerar sitt boende eller kontor tillsammans med aveos inredningsplanerare.

– när vi startade år 2006 satsade vi utan att veta ifall vi hade någon kund. men det gick bra och lägenheten blev såld efter nio dagar. den andra såldes på några tim-mar. i dag är det oftast så att kunderna söker upp oss och inte tvärtom.

aveo har projekt främst i vasaregionen men det finns också kunder bland annat i tammerfors och helsing-fors. planen är också att ytterligare utvidga och starta ett kontor i helsingfors. just nu bygger teamet bland an-nat nordens största musikstudio i replot utanför vasa. i dag är de flesta kunder företag och en del projekt är sekretessbelagda på kundens önskemål.

– det betyder att vi inte får skylta med bilder från de-ras fastigheter. en del av våra kunder är sådana som inte vill riskera att hamna i skvallerpressen, säger anna.

IDén Kom tILL I oSLo

redan som sjuåring startade anna sin affärskarriär när hon på klassresan väntade tills kompisarna ätit upp sitt godis för att sedan sälja sitt eget. men då förstås till ett dyrare pris. sedan dess har drömmen alltid varit att bli vd.

hon sökte in till hanken och där blev det stort fokus på studentkåren och dess verksamhet.

– det viktigaste jag lärde mig i hanken var via student-kårsverksamheten, säger anna skämtsamt.

– man lärde sig debattera, förhandla, träffa företags-ledare och så vidare. där bygger man också nätverk vilket är en enorm resurs. det nämns till och med i vår verksamhetsplan att min och andreas telefonbok är en viktig resurs. bara man frågar om hjälp får man också hjälp. jag kunde väldigt lite om byggnadsbranschen när

– det är viktigt att ha roligt på jobbet, det är något som vi än i dag värdesätter på aveo. men gällande byrå-kratin i starten var mer krångligt än vad det hade behövt vara. blivande företagare tvingas ofta vänta länge på olika beslut. dessutom var startpenningen låg, vilket är dumt. man får mer stöd för att vara arbetslös än för att köra hårt och grunda ett företag.

de två därpå följande åren expanderade aveo i snabb takt. man får intrycket av anna att allt gick som på räls. den snabba tillväxten var möjlig tack vare ett smart da-tanätverk som alla anställda har tillgång till. så gott som all organisering och byråkrati samkördes via databasen. i dag slipper även kunder in i valda delar av systemet och kan följa med sina projekt online.

lågkonjunkturen medförde att förra året blev ett kon-solideringsår. trots det hade aveo en omsättning på en miljon euro år 2009. under 2010 väntas omsättningen stiga med sisådär 25 procent.

LanttjÄnSt Haapa ÄR KontRaSten

”om det inte finns arbetsplatser på landsbygden så var-för inte skapa dem sjäv.” med det resonemanget grun-dade anna tillsammans med sin sambo mikael avbytar- och skogsavverkningsföretaget lanttjänst haapa.

mikael är lantbrukare och visste att det fanns problem just inom avbytarsystemet. tillsammans grundade de förra hösten företaget och anställde bland annat mika-els kusin. de har utarbetat ett garantisystem som garan-terar att en avbytare alltid finns till tjänst, oavsett om den primära avbytaren blivit sjuk. det uppskattas bland jordbrukarna och i dag har ett antal gårdar valt att anlita deras företag. fler väntas också vara intresserade i höst när det är dags för lantbrukarna själva att välja vem de anlitar till avbytare.

genom nyinvesteringar av maskiner kommer lanttjänst haapa att kunna hantera en ökad efterfrågan. på skogs-sidan väntas dessutom gallringsbeställningar komma in.

”enKLaRe att VaRa tVå I båten”

– jag är väldigt trygg i mig själv som person. det gör att jag kan lägga all energi på precis det jag vill. jag vågar hoppa, jag vet att någon alltid tar emot mig.

utan sambon skulle dock inte tiden räcka till. det är också tack vare företagspartnern andreas på aveo som anna kunde vara mammaledig. nu är också nästa barn på väg och hon ska igen vara mammaledig. i dag känner anna sig nöjd med det hon har uppnått och tänker satsa lite mer tid på familjen. trots det finns nog en hel del pla-ner, men de är inte brådskande att uppnå på stående fot.

slutligen får anna ge några goda och grundläggande råd i egenskap av lyckad företagare. hon rekommende-rar att man inte bara ska diskutera enbart med familjen, sök istället upp proffs som kan ställa de kniviga frågor-na. via ntm-centralerna kan man anlita en sakkunnig för under hundralappen. det som hon mest poängterar är att hitta en företagspartner. det är alltid enklare, roli-gare och effektivare att vara två.

– delad glädje är dubbel glädje.

vi startade men jag var inte heller blyg att be om råd. därför har det varit möjligt att bygga upp verksamheten.

första tanken på aveo kom när anna år 2005 arbe-tade i oslo. i norge finns nämligen ett ganska utbrett konceptboende. är du till exempel golffanatiker kan du bo tillsammans med andra golfare och ha rangen vid husknuten. är du ung, kan du bo med andra unga vuxna. man kan jämföra det med bilmodeller där man kan välja på allt mellan himmel och jord. vill du ha en lägenhet är du tyvärr oftast hänvisad till en standardlösning.

– många är rädda för segregering och visst är det i all-mänhet negativt. men positiv segregering kan vara kon-ceptboende. där intressen och livssituation är grunden för segregeringen. man bör minnas att alla har olika referens-ram. det är svårt att bygga ett höghus som passar både vera, 72, och tommy 32. det har man förstått i norge.

anna träffade sin tidigare studiekompis andreas berg-vik av en slump när hon var hemma i österbotten över jul. de började diskutera företagsmöjligheter och efter två veckor var saken klar. bära eller brista. anna sade upp sig och flyttade tillbaka till vasa. efter ett stort banklån på hundratusentals euro samt diverse regres-sionsanalyser var företaget några månader senare, i april 2006, officiellt infört i registret.

Det gåR bRa nU

– under starten jobbade jag hela tiden. det var så roligt att jag knappt ville gå och sova. jag önskar att alla skulle få uppleva den arbetsglädjen. kappsäckarna jag hade med mig från norge på våren var inte ens helt uppackade i augusti. det var inte svårt att grunda ett företag, men det tar tid.


Företagspartnern Andreas bergvik var

med och startade Aveo och är i dag

operativ chef.



TExTsAmmAnsTällning & bilD kenneth stagnäs

– STARTA EgETBli din EgEn CHEf

Betalar inte pappa längre? Svensk Framtid listar de bästa tipsen och de vikigaste sakerna du ska tänka på innan du kör igång med din egen business.


Företagsformerföretagsformen beror på bland annat på antalet ägare i företaget,

behovet av kapital, fördelningen av ansvar och beslutsmakt, finan-

sieringen och beskattningen.

Enskild näringsidkare

det enklaste, och mest populära, sättet att bli företagare är att

arbeta som enskild näringsidkare, så kallad firma. beslutsmakten

och ansvaret ligger hos företagaren själv, och firman kan i likhet

med andra företag ha anställda. om företagsverksamheten är

bisyssla lönar det sig oftast att börja som enskild näringsidkare.

att starta som enskild näringsidkare går snabbt och enkelt.

Öppet bolag ett personbolag uppstår då två eller flera personer överenskom-

mer om det genom att teckna ett bolagsavtal. bolagsmännen är

jämlika parter i bolaget och svarar tillsammans och personligen för

bolagets beslut, förbindelser och skulder.

Kommanditbolag kommanditbolaget är ett personbolag som skiljer sig från öppet

bolag på så sätt att det förutom en eller flera ansvariga bolagsmän

har minst en tyst bolagsman.

Aktiebolagför bildandet krävs minst en privatperson eller ett

samfund och ett lägsta aktiekapital på 2500

euro. aktiekapitalet delas upp i aktier. delä-

garens rösträtt, vinst och ansvar är beroende

av det antal aktier som han eller hon äger.

Andelslag andelslaget är ett gemenskapsföretag som id-

kar ekonomisk verksamhet till stöd för medlem-

marnas ekonomi och näring. ett andelslag skall

ha minst tre grundare. andelslaget kan som

medlemmar ha såväl privatpersoner som företag

och varje medlem har en röst vid andelslags-

stämman. medlemmarna svarar för andelslagets

förbindelser endast med det kapital de placerat i

andelslaget.


Steg för steg

1. god affärsidé

2. preliminär affärsverksamhetsplan

3. ordnad finansiering

4. val av företagsform och företagsnamn

5. utredning av om verksamheten kräver tillstånd

6. grundanmälan till handelsregistret och skattemyndigheterna

7. lagstadgade försäkringar

8. ordnande av bokföringen

när du planerar att starta eget ska du överväga din affärsidé noggrant.

bedöm också dina fackkunskaper, din erfarenhet, samt på hur finansie-

ringen ska ordnas. nyföretagarcentralen ger hjälp och rådgivning i alla

steg, redan från utformningen av affärsidén.

efter att affärsidén är gjord ska en preliminär affärsverksamhetsplan

utarbetas. med planens hjälp beräknar man om företagsverksamheten

har möjlighet att bli lönsam och framgångsrik. affärsverksamhetsplanen

är till nytta för såväl företagaren själv som de experter som hjälper till att

bedöma verksamheten. då man ansöker om finansiering är det en fördel

om man har en väl uppgjord affärsverksamhetsplan.

andra saker att tänka på när man startar eget är till exempel företags-

formen, företagets namn och val av bransch, anmälningar till myndighe-

ter, avgifter, bokföringen samt för aktiebolags del aktiekapitalet.

10 tips till nyföretagaregör en affärsplanden hjälper dig att bli mer säker på din affärsidé när du ska presentera den för till exempel leverantörer, kunder och banker. överarbeta den inte, det ska vara enkel och gå snabbt att förstå varför du har den rätta affärsidén och hur du ska lyckas sälja den. cirka tio sidor powerpoint -presentation med lite förklaringstext räcker.

Tänk på försäljningen satsa på att aktivt föra ut företagets varumärke och dess produkter eller tjänster. om du själv inte är en bra säljare bör du absolut satsa på att liera dig med någon som är det - för om du inte kan sälja din idé spelar det ingen roll hur bra den är!

bygg nätverk och skaffa dig bra rådgivaredet är viktigt att ha en bra kontakt med din bank och någon som kan hjälpa dig med sifferarbetet. dra nytta av dina relationer och kontakter med andra som har lyckats, som vet vilka hinder du kan stöta på och som kan hjälpa dig att hitta dina första kunder.

räkna med att administration är tidskrävande och ibland svårtta hänsyn till den tiden när du bedömer hur stor arbetsinsats som krävs för att lyckas. kontakta nyfö-retagarcentrum som erbjuder olika typer av stöd till personer som vill starta företag.

Håll i kostnadernaatt ha koll på ekonomin, särskilt gällande kassaflödet om det är ett litet eller nystartat företag, är a och o. har du själv inte så lätt för ekonomiska frågor se till att snabbt anlita professionell hjälp. låna helst bara till investeringar, inte till löner och konsumtion. kalky-lera med låga löneuttag under ganska lång tid och låt allt annat bli en positiv överraskning. det är mer regel än undantag att det dyker upp oväntade kostnader som de första intäkterna ska täcka.

Följ med i utvecklingendet blir allt viktigare i dagens alltmer internationali-serade och konkurrensutsatta verklighet att ständigt följa med i utvecklingen inom det område där företa-get bedriver verksamhet, och att ständigt effektivisera och vidareutveckla företagets produkter eller tjänster för att ligga steget före konkurrenterna.

Använd underleverantöreranvänd företag som levererar olika tjänster innan du börjar anställa personal – du har större inflytande som kund och får ökad flexibilitet genom att du lättare kan hantera upp och nedgångar innan du vet att verksam-heten kommer att gå runt.

Hitta finansiärersjälvklart ska du kontakta din bank, som är den vanli-gaste finansiären till företag.

leta efter extern kompetensnär företaget nått lite längre är det ofta en god idé att plocka in en extern person i styrelsearbetet, som kan tillföra ny kunskap och komplettera dina egna erfarenheter.

Källa: ww.seb.fi

Användbara hemsidor:www.yrityssuomi.fiwww.etera.fiwww.finnvera.fiwww.vero.fiwww.ely-keskus.fiwww.mol.fide flesta banker har också bra information på sina hemsidor.

Skyldigheter

det är alltså skäl att noggrant ta reda på vilka

tillstånd det krävs för att starta företaget, vilka

anmälningar man måste lämna in, vilka lagar som

tillämpas och vilka skyldigheter företagaren har.

det kan vara fråga om olika anmälningar och

avgifter till myndigheter, registrering av företaget

samt frågor gällande såväl skatteskyldighet som

avdragsrättigheter inom momsbeskattningen.

företagaren måste också sörja för sina egna

och de anställdas pensions- och arbetslöshetsav-

gifter, företagets och de anställdas försäkrings-

premier, socialskyddsavgifter och förskottsin-

nehållningar. det finns också en mängd viktiga

bestämmelser gällande anställning, uppgörande

av arbetsavtal och löneutbetalning. varje företa-

gare är bokföringsskyldig.

Källa: infopankki.fi

tillståndpersoner, företag och samfund som har

hemort inom europeiska ekonomiska sfä-

ren (ees) har rätt att i finland idka lagliga

näringar som följer god sed. företagande

är i finland i stor utsträckning en verksam-

het som kräver tillstånd, och även om det

i vissa fall inte krävs tillstånd måste man

anmäla till myndigheterna att man inlett

näringsverksamhet. tillstånd beviljas i de

flesta fall av kommunens eller stadens

myndigheter, polisdistrikten, länsstyrelser-

na och ministerierna. till exempel företag

som säljer livsmedel och skönhetssalonger

måste före starten ansöka om tillstånd

hos kommunens hälsomyndigheter och

låta inspektera företagslokalerna.

Finansieringfinansieringen måste planeras omsorgsfullt redan innan företaget bildas. entreprenörskap

kräver alltid pengar, så det är viktigt att man har

ett tillräckligt stort startkapital. finansieringen

kan delvis bestå av donationer eller lån, vilket förutsätter att man har en ordentlig affärsverk-

samhetsplan. mer information om olika finansie-

ringsalternativ hittar du på till exempel finnveras

eller yritys-suomis hemsidor.den som startar eget kan få startpeng för att

trygga utkomsten under företagsverksamhetens

inledning. startpeng beviljas av den arbets- och

näringsbyrå där den sökande är kund. den beviljas för högst 10 månader. alternativt kan

företagaren beviljas lönesubvention för att trygga

utbetalningen av de anställdas löner. dessa stöd

är dock inte avsedda att finansiera företags-verksamheten. mer information om startpeng

och lönesubvention hittar du på arbets- och näringsbyråns hemsidor.


till förverkligandeFrån idé Har du en god idé? Isåfall är du redan långt på väg. Men det finns en del organisatoriska detaljer som kan vara värda att ägna en tanke redan innan företagsformen, finansieringen och tillstånden är fixade. Det är ett spel där varje kort ska spelas rätt.



ETT Av DE sTÖrsTA problEmEn FÖr FÖrETAgsgrunDArE är ATT mAn inTE

FÖrsTår, ATT DET TAr myCKET TiD oCH ArbETE ATT bli FÖrETAgArE. före-tagsgrundaren har en bra idé, men det finns ingen erfarenhet av det praktiska. man måste kunna ta hand om många saker i affärsverksamheten.

den viktigaste uppgiften för företagaren är att få sin egen produkt eller tjänst till konsumenten. försäljning och organisering är helt annat än en lysande före-tagsidé. om det inte är klart hur försäljningen skall skötas, är det mycket san-nolikt att man misslyckas. situationen underlättas ifall man i början planerar en blankett för fakturering. av största vikt är, att man tar reda på om det finns en marknad för produkten/servicen.

många nya företagare saknar produktivitet. det är inte realistiskt att förvänta sig att företaget ska gå med vinst inom de första månaderna. den andra faktorn är att man alltför lätt underskattar de kostnader som uppkommer när man star-tar affärsverksamheten samt de kostnader som måste betalas fastän det inte finns pengar i företaget.

LeDaRSKap ocH DeLegeRIng

många nya företagare har en idé om sin produkt eller service, men det räcker inte enbart till företagsledarskap. man måste kunna sköta varierande uppgifter i företaget. redan från första början är det bra att fundera på vilka uppgifter man kan ge till utomstående parter och hur man ska sköta delegering av uppgif-terna. ifall man inte har tänkt på den här saken, begravs man lätt under arbete innan verksamheten ens kommit igång.

det är naturligt för stora företag att köpa tjänster av utomstående ifall man inte själv kan ta hand om dem. för små företag kan detta vara ett problem. en experts hjälp kan innebära en avgörande skillnad för ett företags framgång. då kan stora satsningar vara nödvändiga.

namnet på FöRetaget

en av de svåraste delarna i grundningsfaserna är att hitta på ett fungerande namn för företaget. ett bra namn är viktigt för det är ett trumfkort i försälj-nings- och marknadsföringssyften.

FÖrvErKligAnDET

TExT tony wesander, [email protected] sylwia horosz

namnet skall representera de fundamentala principerna och värdena i före-taget, samt kännas naturligt och pålitligt. det är även viktigt att namnet känns bra när företaget har vuxit. namnet kommer fram i all dokumentation angående företaget; brev, tidningsartiklar, annonsering, packningsmaterial, med mera. fel typ av namn kan leda till många missförståenden och negativa associationer.

maRKnaDSFöRIng

det är viktigt att kunna göra en god marknadsföring för sitt företag ett exempel på marknadsföring är segmentering.

segmentering betecknar konsten att efter olika variabler dela upp marknaden i mindre delar, såsom demografiska, geografiska, sociekonomiska och psyko-grafiska. ett exempel på segmentering är mjölk som finns i flera varianter, såsom mellanmjölk, ekologisk mjölk etc.

en annan viktig sak inom marknadsföring är förstås reklam, om man inte gör god reklam så syns man inte. det finns olika slags reklammedier nuförtiden, det kan vara allt från internet till tv eller från radio till tidningar.

det som man kanske inte först tänker på när det gäller marknadsföring är, att det är oerhört viktigt för företaget att man har ett gott rykte om sig för ett rykte sprids fort.

ett etISKt FöRetag

att driva ett etiskt företag handlar om att ta ett större ansvar för omgivningen än att enbart följa de lagar och riktlinjer som finns. det är till gagn för den lokala och globala miljön. forskning påvisar också att etiska företag har ett försprång gentemot andra företag.

är du en av dem som tycker att etik är ett jobbigt, tidsödande och resurskrä-vande arbete som helst borde stanna på individnivå? tycker du att det räcker om ditt företag håller sig inom lagens råmärken? då kanske det är dags att tänka om. det har visat sig att företag som har ett aktivt förhållningssätt till etiska frågeställningar också värderas högre på börsen.

VaD ÄR ett SocIaLt anSVaRSFULLt FöRetag?

ett etiskt företag behöver inte vara ett företag som producerar rättvisemärkt kaffe för ett självkostnadspris. alla företag, oavsett inriktning, kan öka sin etis-ka profil. etiskt företagande är att se till att företagets verksamhet tar hänsyn till det lokala och det globala samhället och att de tänker långsiktigt, inte bara på kortsiktiga vinster.


”Segmentering betecknar konsten att efter olika variabler dela upp marknaden i mindre delar”

från startpeng till mikrolån:företagandet som väg ut ur fattigdomen

Kvinnorna berättar stolta om sina år som företagare genom att lägga upp stora vita pappersark mot lerväggen i solgasset. Finländarna ler och nickar uppmunt-

rande i hettan. Följet vandrar till fiskdammen, besöker den lilla affären i stan. Männen och kvinnorna berättar om sina planer, arbetssätt och maktfördelning i kooperativet som framgångsrikt producerar kamomill- och mentolkoncentrat.

En sak är klar, trots våra avvikande politiska övertygelser: vi vill alla bidra mer till detta fenomenala företagande. Men är det verkligen så enkelt,

kan våra samveten som biståndsgivare verkligen vara så rena?

miKrolån

TExT & FoTo lena hö[email protected]




FöRetagaRna: VI ocH De

kanske vi borde se tillbaka på finländskt samarbete kring företagande och jordbruk på lokal nivå för att få en mer jämförbar bild av vad som krävs för att sätta igång och driva företagande på gräsrotsnivå? för hundra år sedan grundades dagens stora andelslag i finland, och fick in-tressant nog ett uppsving igen i slutet av 1980-talet fram till 2002. andelslagen kringgick de fattigares fallgrop, nämligen att lån endast är för de rika. samtidigt fick före-tagaren tillgång till ett bredare tjänsteutbud eller en bre-dare verksamhet. i dag erbjuds företagaren en startpeng och ytterligare stöd i vissa fall.

den verklighet som den finländska bonden eller småbru-karen mötte och möter skiljer sig dock från den som små-brukaren och företagaren i tredje världen i dag möter på en punkt – mikrolån. tanken var (år 1997) att 100 miljoner människor skulle nås av möjligheten till att ta sig ur fattig-dom genom småskalig företagsfinansiering år 2005. men margareta romare skriver i göteborgs posten att efter 24 år med mikrolån i bangladesh finns inga tydliga tecken på att den totala fattigdomen har minskat. där lever hälften av alla människor fortfarande under fattigdomsstrecket, det vill säga på mindre än en dollar om dagen, och klyftorna mellan rika och fattiga ökar.

KRaV, RISKeR ocH åtgÄRDeR

för att mikrolån ska kunna vara effektiva för den totala utvecklingen så förutsätts politisk, ekonomisk och militär stabilitet. staten måste ha ett rättvist nationellt regel-verk som garanterar rättssäkerhet och äganderätt, staten måste också försäkra finansiärerna om en viss ekonomisk stabilitet. ytterligare kan ingen företagsamhet tryggas på sikt i en militär konflikt.

oproportionerlig skuldsättning är en ännu större risk i ett samhälle där sociala skyddsnät, hälsovård och skolväsende inte fungerar. detta innebär att då företagaren eller familje-medlemmen som sköter det huvudsakliga arbetet insjuknar så blir återbetalning av skulder endast möjlig genom en ku-mulativ skuldsättning. dessutom menar khushi kabir, som själv leder ett lokalt initiativ i bangladesh, att om alla fattiga skuldsätter sig, så finns det ingen tid och kraft över för folk att organisera sig, analysera orsakerna bakom fattigdomen, kräva ekonomisk rättvisa och politiska reformer.

– de fattiga behöver bli medvetna om förtrycket, om att politiker, överklassen och globala företag skor sig. det blir allt svårare att få med folket i politiskt arbete. de har bara sina veckoavbetalningar i sinnet, säger kabir.

hur och vem kan och borde möta svårigheterna och fall-groparna med mikrolån och småskaligt företagande på fat-tigdomens brant? förenta nationerna eller undp, det var det klara svar som gavs mig under mitt fältbesök till nepal i april. liksom i finland borde småföretagare i länder som nepal få ett litet startkapital, ett lån som inte betalas till-baka. dessa färska företagare behöver, liksom finländska företagare, kunskap om hur man driver ett företag och vad som är lönsamt. den fortsatta finansieringen kan då göras med säker hand av företagaren själv. om företagare dessut-om går samman i kooperativ, liksom finländare gör än i dag i form av andelslag, så kan risken vid låntagande spridas.

inte desto mindre måste de andra problemområdena åt-gärdas för att skapa återväxt i företagarleden och minska riskerna för den enskilde företagaren. liksom sannfinlän-daren anser jag att den hållbara utvecklingen finns i den lokala företagarens händer, men jag inser dock att mikrolån inte räcker då institutionerna omkring individen möjliggör företagandet indirekt. traditionellt bistånd är därmed fort-farande behövligt.

alltså måste vi hålla i åtanke vad det är vi vill uppnå med mikrolån. nämligen företagande och inte skuldsättning. företagandet ska kunna utveckla utvecklingslandet till att stå på egna ben, såväl som fostra dess medborgare till att kräva mer av sina myndigheter och folkvalda. mikrolånet är ingen välgörenhet, utan en investering – något som afrika-ner fortfarande haft svårigheter att förstå efter många de-cennier av traditionellt bistånd.

SKa VI betaLa?

men detta låter ju fortfarande kostsamt i tider som dessa, inte sant? kanske vi västerlänningar borde se verkligheten för vad den verkligen är: risktagande och knepiga situa-tioner är rent ekonomiskt de samma i tredje världen som i finland. bara ännu värre. alltså är det inte godtagbart att mena att bistånd ska frysas i svåra tider i finland. deras verklighet är ännu värre, men kräver en förhållandevis min-dre insats för att vända mot det bättre. om 10 år ska hela 1,3 miljarder människor under 30 år dela på 300 miljoner jobb. den knepiga situationen kan bli oss västerlänningar kostsam i form av groende extremistgrupper som frodas bland arbetslösheten. om vi inte hjälper företagare att skapa jobb nu, det vill säga.

inget vågat, inget vunnet – trots att även mikrolån inne-bär en del risker, så ser jag hellre att mina skattepengar går till tillväxt och förebyggande arbete nu då tid är än till återuppbyggande i efterhand. bistånd måste vara förutse-ende och följa de samhällsförändringar som sker runt om i världen, med speciell känslighet för ungas framtid. och vad är inte mer liberalt än att bereda alla samma möjligheter till självhjälp?


mIKRoLån

• mikrolån innebär att en individ eller en grupp kan ansöka om mindre lån för att kunna starta en verk-samhet eller förbättra sitt företags situation - utan täckning. på så sätt blir mikrolånen tillgängliga även för de utan ekonomisk kreditvärdighet, vilket gör den-na typ av finansiering speciellt lämplig att använda i utvecklingsländer. skulden som lånet resulterar i betalas sedan av gradvis i och med att inkomsterna från verksamheten ökar. när hela lånesumman är återbetald kan pengarna återanvändas för att gynna andra låntagare. denna återanvändning gynnar eko-nomin genom att en begränsad summa pengar kan stimulera näringsverksamhet om och om igen och på så sätt skapa en positiv ekonomisk utveckling. mikrolånen utbetalas speciellt till kvinnor. t.ex.

organisationen hand in hand som bereder 4.000 utfattiga indiska kvinnor att bli entreprenörer varje månad, ger bara kvinnor lån p.g.a. bristande återbe-talning från männens sida. den första mikrobanken grundades i bangladesh

1976 av muhammad yunus och grundaren mottog år 2006 nobels fredspris för sitt initiativ. mikrolån finns i dag i över 100 länder, och 75 miljoner människor har tagit mikrolån. nästa steg i utvecklingen av mikrolånsmodellen

är att, som myc4 gör, inrikta sig på företag som är för stora för att få ansöka om mikrolån, men inte är kreditvärdiga, och därmed utesluts från den vita lånemarknaden. i afrika söder om sahara anses 80% av ländernas företagare befinna sig i detta glapp.källor: utrikesperspektiv.se, microfinance informa-tion eXchange

vill du personligen ge ett räntefritt mikrolån på 20 euro till en företagare? gå till: www.kiva.orgwww.myc4.com

ung företagare i recessionen?Jag vet att det för många studerande är en stor dröm att starta eget företag. Några ser det som ett enormt steg, medan andra tycker att det bara handlar om att fylla i rätt blanketter. Hur som helst, kan det mången gång löna sig att starta under en depression.

ung FÖrETAgArE

TExT niklas mannfolk, FoTo stocklib [email protected] vid turun kauppakorkeakouluriksdagsvalskandidat och lsk:are

spelet monopoldetta populära brädspel skapades av charles b. darrow under tidigt 1930-tal. några år senare visade han upp spelet till ”parker brothers”, en stor spelgigant, men fick avslag. darrow bestämde sig för att själv kopiera upp flera tusen kopior av spelet och började sälja dem. efter en tid kontaktade parker brothers honom och de ingick ett partnerskap och idag har vi världens mest populära brädspel.

exempeL: 3 pRoDUKteR Som Kom tILL UnDeR en eKonomISK ReceSSIon:



scotch Tapehans namn låter kanske inte så hushålligt men richard drew är definitivt en guru på limprodukter.

År 1925 uppfann han målartejp och fem år senare in-troducerade han den första genomskinliga tejpen som snabbt blev uppkallad scotch tape. till skillnad från andra produkter blev scotch tape genast populär och pengasnåla människor hittade all möjlig nytta att an-vända tejp till.

ipodsteve jobs och co. introducerade ipod mindre än två månader efter attackerna den 9/11 (elfte september) när ekonomin var som sämst som följd av attacken. produkten var en dyr lyxvara men sålde tillfredstäl-lande. medan ekonomin reste sig ökade försäljningen i takt med att designen ändrade. ipod blev grejen för alla musiklyssnare hela världen över. mera än 100 miljoner ipods har sålts.


DET sTår AllDElEs KlArT ATT DET FinlänDsKA välFärDssAmHäl-

lET EFTEr FinAnsKrisEn inTE KAn åTErgå Till sAmmA gAmlA

bAnor som FungErADE innAn. om vi i framtiden skall kunna hävda oss i den allt starkare internationella konkurrensen måste vi vara färdiga att göra uppoffringar för morgondagens välfärdssamhälle. det gäller även oss studerande.

med uppoffringar menar jag t.ex. reformer som införandet av begränsad studietid och minskandet av antalet mellanår mellan gymnasiet/yrkesskolan och högskolan. innan ni hinner börja koka på insidan och vässa högafflarna (eller pennorna) önskar jag att ni tillåter mig förklara.

med rätt metoder behöver inte dessa reformer ens ses som stora upp-offringar ur ett studerandeperspektiv, utan vi kan nå en situation där alla vinner. låt oss dryfta kring de två ovannämnda exemplen. bakgrunden till den för några år sedan införda studietidsbegränsningen var att vi hade allt för många s.k. livstidsstuderande i vårt land som staten ville komma åt - fullt förståeligt. av detta följde en begränsning av studerandes möjligheter att studera enligt egen tidtabell. samtidigt måste vi komma ihåg att vi fort-farande har möjlighet att ta ut extra studieår och mellanår, så flexibiliteten är såtillvida inte helt begraven. problemet i den här reformen, precis som i många andra, är att piskan tagits fram men moroten lämnats i jorden. det som nu skulle krävas är en fungerande tvåstegsmodell (kandidat och magister) som skulle stärka kandidatexamens status och även i praktiken möjliggöra för så många som möjligt att slutföra sina studier på utsatt tid. hit hör bl.a. en omstrukturering av studiernas uppbyggnad och förbättrade stödtjänster i form av studiehandledare och studierådgivningspsykologer. här har såväl staten som högskolorna ett ansvar.

samma problematik finns vad gäller förslaget om slopandet av de flesta urvalsprov till högskolorna och införandet av direkta intagningar med studentexamensbetyget, med målet att minska antalet mellanår. även här har man glömt helheten och inte insett alla de problem som en dylik reform skulle leda till. detta skulle innebära att elever på andra stadiet skulle vara tvungna att göra sina livsval betydligt tidigare (i värsta fall redan i högsta-diet). vi skulle också ha allt flera studerande som gör fel val för att de inte testats i sina kunskaper, och framförallt intresse och läggning, för ett visst studieområde genom urvalsprov.

istället för att slopa urvalsproven bör vi utveckla dem. inför urvalsprov till större utbildningshelheter så att valet av huvudämne sker först efter t.ex. ett studieår. på det sättet har studerande tid att hitta det ämne som passar dem bäst och därmed minska risken för avhopp i ett senare skede. så här fungerar det redan på vissa håll med goda resultat. även i det här fallet är studiehandledningen ytterst central för att åstadkomma önskat resultat, dvs. att minska antalet mellanår och effektivera själva studietiden.

oberoende om ni ser detta som inskränkningar på studerandes friheter eller som en naturlig utveckling är det reformer som vi är tvungna att göra. det som jag önskar är att staten tar studerandes åsikter i beaktande när besluten fattas. uppoffringar måste göras på många håll, inte bara bland studerande, men det minsta man kan kräva är att man är delaktig i beslu-ten. det är trots allt vi som skall leva med dem.


som företagare säljer man antingen produkter eller tjänster, supply eller demand, men var skall man då börja? vi delar in processen i fem delar:1. allt börjar naturligtvis med vilja och en idé. goda idéer finns det gott om, det som är mera sällsynt är folk som arbetar tillräckligt hårt för att förverkliga dem. 2. en affärsplan är absolut nödvändig, inte bara för dig själv när du utvärderar din produkt eller tjänst men även för att andra enklare skall kunna hjälpa dig. din ”business plan” skall åtminstone innehålla swot-analyser, hur du skyddar din verksamhet (försäkring-ar), anskaffningar, benchmarking (konkurrentanalys), marknadsföring, finansiering och kalkylering.3. känn pulsen ute på marknaden, gör en provmark-nadsföringskampanj som du kan mäta. du vill inte synas på fel plats på fel tid. 4. när du känner dig förberedd väljer du bolagsform. 5. när saker och ting väl börjat rulla skall du konti-nuerligt utveckla och förbättra din verksamhet. kom ihåg att be om feedback från vänner och kunder.

för den som tycker att det hela verkar skrämmande finns det ett hav av kostnadsfria tjänster som hjälper dig med att komma i gång. numera heter det nä-rings-, trafik- och miljöcentralerna (ely-centralerna) som kan erbjuda en ny företagare en s.k. startpen-ning. om man inte studerar ämnet så ordnas det före-tagarkurser med jämna mellanrum - en förutsättning om man vill ha startpengen är att man har gått en fö-retagarkurs. dessutom hjälper skatteverket med alla papper som måste fyllas i innan ditt eget företag kan köra igång.

många multinationella företag som google och apple har startat i garaget under studietiden. det brukar heta: ”det var professionella som byggde tita-nic medan amatörer byggde arken”. men det största felet många unga entreprenörer gör är att man tror att man måste klara av allting ensam. därför upp-manar jag er att även se utöver fakultetens eller ut-bildningsprogrammets gränser. för att ha ett stabilt företag krävs tre personer. en jurist, en marknadsfö-rare och en informationsvetare, där är receptet. de har nödvändigtvis inte en produkt men grunden till ett vad som behövs oberoende produkt eller tjänst som skall säljas.

det är stor skillnad på kunder, som man oftast de-lar in i b2c (business to consumer) och b2b (business to business). med andra ord: b2c är konsumenten som köper en påse chips från närbutiken, b2b är taf-fel som köper potatis från en producent.

som ung företagare utsätts man för många risker. det är ingen hemlighet att det förekommer bedragare inom b2b handeln, se bara hur det gick för ikea när de skulle köpa tomter runt moskva. just p.g.a. dessa risker bör ett företag uppta nästa hela din koncentra-tion, speciellt i början och om du inte är van. idétjuvar är t.o.m. vanligare än ovannämnda bedragare.

olika företagarforum som t.ex. boost-turku i Åbo är bra sätt att träffa likasinnade som funderar på att

starta eget. till boost är alla studerande välkomna oberoende studieinriktning. de samlar ihop kunnan-de från alla inriktningar och alla evenemang är gratis. på boost:s tillställningar utdelas idéverktyg och olika diskussioner förs. dessutom bedriver de mentorverk-samhet som går ut på att aktivt sporra och hjälpa dem som har idéer, få dem att träffa eventuella samarbets-partners. aktuellt för boost i Åbo är att man håller på att införskaffa fysiska lokaler som unga novisföreta-gare kan använda sig av. liknande verksamhet hittar man i de flesta universitetsstäder. ingen verksamhet fungerar dock utan pengar, och därför för boost även samman företagare och investerare.

tänk dock på att pengar bara skall vara ett resultat av det arbete du utför, inte moroten som driver dig. den som har passion för det man gör strålar även ut samma hängivelse till kunderna, något som saknas inom b2c sektorn i detta land. var är den personliga och kunniga betjäningen?

på tal om pengar, varför skulle man över huvudta-get starta ett företag i finland när skatterna är så pass höga att man kan hamna att betala över 50 % på det man drar in? alf rehn, Åbo akademis yngsta profes-sor och på listan bland världens 50 främsta tänkare, sade i en intervju för yle att det är inga problem att skaffa dig 5 miljoner euro om du har en idé, det som är näst intill omöjligt är att fixa 50 000 euro. vad han menar är att staten inte är villig att investera på sam-ma sätt i småföretagare som i stora. detta är någon-ting som ligger mig varmt om hjärtat. fler företagare betyder inte automatiskt färre arbetslösa, men det är ett steg i rätt riktning. istället för att utbilda oss till underlydande, borde vi bli utbildade att tänka själ-va, att försöka själva, att ta initiativ. företagsamhet borde vara en del av utbildningen i ett mycket tidigare skede och det initiativtagande tankesättet borde vara en självklarhet för våra unga. idag är det inte det. en vän till mig blev under sin första dag i yrkeshögskolan ställd ”frågan”: jag antar att ni inte vill bli företagare, eller? i vårt land uppskattas inte företagsamhet, vilket är fel. en stark ekonomi bygger inte på ett antal oligo-poliska storföretag med makt över politikerna, utan på ett ekonomiskt fungerande samhälle med växande företag i alla branscher. hela finland behöver även småföretagare, och inte bara i huvudstadsregionen.

nåväl, vad blir då finlands nästa stora exportvara? vissa tror på utbildning, som t.ex. martti ahtisaari, som är med och utbildar fredsförhandlare. andra, som alf rehn, är inne på vatten. finns det annat, vad tror du på?

bästa läsare, vad är din dröm? är det att bedriva en näthandel som tillåter dig att ligga på stranden med-an du ”arbetar” eller vill du ha ett ordentligt kontor och regelbundna öppettider? det kan bara du svara på, men båda alternativen är möjliga.

och slutligen, mina vänner; kom ihåg att all håll-bar affärsverksamhet är byggd på goda relationer och vänskap.

”ord leder till handling - vad vill du säga mig?”

De ungas uppoffringar

mats biström, [email protected]örande, liberala studerande lsk

lsK


Välkommen till finanskrisens ABC

FinAnsKrisEn

TExT joachim ”von anka” hesthammerviceordförande lsktradenomstuderande, noviaFoTo cathy yeulet

Vi börjar småningom komma ur den så kallade finanskrisen men har vi insikt i hur det började? Av ren omtanke presenteras här en mycket förenklad men ändå riktig modell av vad som hände.



libErAlA sTuDErAnDE lsK vill gärnA uppmunTrA

ungA EnTrEprEnÖrEr Till ATT sTArTA EgET. vi har dessutom från lsk:s förbundsstyrelse två riksdagskan-didater som båda studerar ekonomi och vill skapa bättre förutsättningar för unga företagare. goda förutsätt-ningar är bl.a. att företagare kan förutse en finanskris.

har du märkt att dem som inte kan betala av sitt hus, bil, telefon etc. på en gång bestraffas av ränta och olika handpenningar? är det för att systemet vill att de som är fattiga förblir det eller är det för att säkerställa att systemet skall fungera? du avgör själv. jo, det kan löna sig att hålla ordboken eller prof. google nära till hands. håll i dig, nu kör vi.

InVeSteRaRe ocH HUSÄgaRe

vad är finanskrisen? det är ett globalt oansvarligt fiasko som bygger på en del termer du säkert hört förr. vem blir påverkad av detta? alla. så här fungerar det.

finanskrisen för samman två typer av människor, ”husägare” och investerare. husägarna representerar bostadslånet medan investerarna representerar pengar. bostadslånet representerar i sin tur hus och investerarna motsvarar institutioner som pensionsfonder, försäk-ringsbolag, investeringsfonder och statliga investerings-fonder etc. dessa två förs samman via det finansiella systemet d.v.s. stora banker och mäklare som går vid namnet wall street. fast man inte skulle tro det så har wall street en mycket nära relation till de hus som finns på vilken given ”street” som helst.

för att förstå hur, måste vi börja från början. för många år sedan satt investerarna på stora högar pengar och letade ständigt efter investeringar som skulle ge dem ännu mera pengar. traditionellt går man till the federal reserve (fed är usa:s centralbank, fungerar annorlunda än ecb) var man handlar ”treasury bonds” som klas-sas med aaa stämpel, ett tecken på säker investering. men i och med ”dot.com –bubblan” och 9/11 (elfte sep-tember) sänkte alan greenspan, ordförande för federal reserve, styrräntan till endast 1% för att hålla ekonomin stark. en procent är en mycket dålig annuitetskvot (re-turn on investment, roi), därför tackar investerarna nej till det.

banKeR VILLe maxImeRa

Å andra sidan betyder det att bankerna kan låna pengar av fed för endast en procents ränta. dessutom hade ja-pan, kina och mellanöstern ett överskott i reserven. det fanns med andra ord ett överskott på billig kredit, vilket ledde till att bankerna enkelt kunde låna. detta fick ban-kerna att bli vilda med ”leverage”, på finska ”velkavipu”. det betyder att låna pengar för att maximera vinsten i någonting man köper men säljer vidare.

så här fungerar det normalt: någon köper en låda för 10 000 € (jürgen) som han/hon säljer vidare för 11 000 € och tjänar 1000 €, inte dåligt.

så här fungerar det med leverage: någon med 10 000 € lånar 990 000 € varpå denne köper 100 lådor, detta

kostar en miljon euro (jürgen). vid försäljning av lådorna är priset 1 100 000 €. efter att ha betalat tillbaka skul-den 990 000 € och ränta 10 000 € och tar bort egenan-delen 10 000 € så har man 90 000 € i vinst. leverage gör suveräna affärer och på detta sätt tjänar banker massor. så här växer wall street, som består dels av banker, som lånat pengar. de blir rika och betalar tillbaka sitt lån till fed. nu ser investerarna hur bra det går och vill också ha en del av kakan. detta ger wall street en idé, de kan föra samman investerarna och husägarna via bostadslån.

Så HÄR FUngeRaR Det

en familj vill ha ett hus, de sparar ihop till handpen-ningen och kontaktar mäklaren. mäklaren för samman familjen med en institution som är villig att ge ett bo-stadslån, mäklaren får en fin provision. familjen får sitt hus och allting är fantastiskt för husprisen har alltid sti-git. en dag får den som lånat ut pengarna ett samtal av en investerare (bank) som vill köpa familjens bostadslån. de gör affär och det blir en vinst vid köpet. investeraren lånar massor med pengar (av fed) för att kunna köpa tusentals bostadslån som sätts i en låda. detta betyder


äntligen har investerarna hittat ett bra sätt att få sina pengar att växa, mycket bättre än 1% som erbjöds i bör-jan. de är så nöjda att de vill köpa flere lådor. banken ringer upp den som lånar ut pengar och vill köpa upp fler bostadslån som i sin tur ringer till mäklaren och vill ha flere husägare men mäklaren kan inte hitta flere kö-pare som kvalificerar för ett bostadslån. men de får en idé. när husägaren inte kan betala av sitt hus tar den som egentligen äger det och säljer vidare till nästa familj. husprisen stiger alltid i värde alltså är de som äger hu-sen alltid skyddade mot pengaförlust. det betyder att de som lånar ut pengar till bostadslån kan lägga till en risk och öppna upp en helt ny marknad som inte kräver av lånetagaren handpenning, bevis på inkomst etc. istället för att låna till ansvarliga husägare, även kallas ”prime mortgage”, lånades det till, tja inte fullt så ansvarliga husägare, kallas även för ”sub-prime mortgage”.

tIcKanDe bomb

här kommer vändpunkten. allt följer samma mönster, mäklaren får sin del av kakan, den som lånar ut pengar säljer vidare till banken som skapar sina tre lådor och investerarna får bra avkastning. det visar sig att allt går fint och alla blir rika för så fort man sålde huslånet vi-dare så var det hans eller hennes problem. föreställ dig en tickande bomb som alla slänger till den nästa för att ingen brydde sig när betalningarna slutade komma. inga problem, familjen vräktes och huset var till salu. men fler och fler månatliga inbetalningar förvandlas till hus och det finns inte fler som vill köpa hus eftersom utbudet är numera så stort, dessutom har huspriserna slutat stiga.

faktum är att priserna börjar sjunka och skapar ett intressant problem för de husägare som fortfarande betalar av sitt hus. medan grannhusen sjunker i värde inklusive familjens börjar de fundera varför de betalar av ett hus på 300 000 som idag är värt 90 000. de beslutar sig för att inte betala längre, fast de skulle ha råd, och lämnar sitt hus.

bankmannen har nu i sin låda värdelösa hus och ringer till sina investerare och vill sälja sin cdo. investerarna är inte dumma och säger nej tack. pengaflödet har stan-nat av helt och alla vill sälja huslånen vidare men ingen vill köpa. bankmannen grips av panik eftersom han lånat miljoner, i vissa fall miljarder för att köpa huslånen men kan inte nu betala tillbaka till fed & co. bankmannen är inte ensam, även investerarna besitter tusentals av värde-lösa huslån. alla försöker sälja till varandra, ingen köper och mäklaren har inget jobb längre. hela det finansiella systemet är fruset och allt blir mörkt. alla går i konkurs, inte nog med det alla hederliga medborgare som haft investeringar får samtal av mäklarna som säger att dina aktier och investeringar inte längre är värda någonting.

nu ser du hur det leder till en kedjereaktion. välkom-men till finanskrisen. detta kan slutligen leda till att hela länder går i konkurs och tvingas sälja sin mark till ut-ländska investerare och ”outsourca” myndighetsarbete till stora företag som du aldrig hört talas om. så som serco group.

att varje månad betalar alla ”husägare” som finns i lådan en summa pengar till investeraren. investeraren skickar sina ”finansmagiker” på lådan och skapar fina system och instrument. i princip handlar det om att skära lådan i tre bitar. högst upp är ”den säkra” -lådan, under den är ”ok” -lådan och under den är ”riskabelt” -lådan. de tre delarna sätts in i samma låda men man kallar den för cdo (collateralized debt obligations).

när pengarna kommer in från husägarna fylls den översta d.v.s. säkra lådan, när den är full rinner resten (pengarna) över till ”ok” och det som blir till övers rin-ner till ”riskabelt”. om någon husägare inte klarar av att betala sin månatliga betalning kan det hända att den understa lådan inte blir fylld, därför är den riskabel. för att kompensera detta ger banken en högre ränta på den mera riskabla lådan, så låt oss säga 10% medan ”ok” har 7% och den säkra har 4%. för att göra den översta lådan ännu säkrare brukar banken försäkra den så att ”lådan” erhåller kvalitetsstämpeln aaa av kreditinstituten, ok får bbb och riskabelt vill man inte ens utvärdera. tack vare stämpeln kan banken sälja den säkra lådan till in-vesterare som vill investera säkert och oftast på lång sikt. det finns en marknad för alla lådor och banken går på vinst och kan betala tillbaka sina lån.

”när pengarna kommer in från husägarna fylls den

översta d.v.s. säkra lådan”


nya vindarefter Kongressen

AnDrA vECKosluTET i mAj sAmlADEs ETT sjuTTio-

TAl DElEgATEr på svEnsK ungDoms KongrEss i

pArgAs, väsTåbolAnD. kongressen behandlade drygt trettio motioner samt godkände det politiska program-met, med ett antal ändringar.

tillägg till programmet var bland annat en skrivelse gällande hedersvåld. med den önskar su framhäva att alla människor i finland ska åtnjuta samma rättsskydd. kongressen beslöt också att det finländska socialskydds-numret bör bli könsneutralt, att åldersgränsen för utträ-de ur religionssamfund borde sänkas till sexton år samt att det finns ett stort behov av gemensamt ansvar mot människohandel.

ny oRganISatIonSStRUKtUR

till de organisatoriska förändringarna hör att arbets-utskottet avskaffats och förbundsstyrelsen bantats ner

KongrEssEn

TExT kenneth stagnäsFoTo kenneth stagnäs & tom eklund

Mindre förbundsstyrelse, inget arbetsutskott och ny förbundsordförande är några av de förändringar som årets Kongress förde med sig.

från en ordinarie trettonmannaförsamling till en åtta- mannaförsamling inklusive presidium.

det här väntas göra beslutsprocessen både effektivare och tydligare. förbundsstyrelsemöten kommer även att hållas oftare och styrelsen förväntas kunna agera snabbt när det behövs. målsättningen är åtta möten per termin, alltså sexton per år. det är meningen att vartannat möte ska skötas med videokonferens medan andra hälften görs enligt beprövat system, det vill säga att möten hålls på olika ställen runt om i svenskfinland.

HögKLaSSIga gÄSttaLaRe

kongressen inleddes på fredag eftermiddag med semi-narium som tangerade su:s kampanj mot hatbrott. corinna tammenmaa, specialmedarbetare till minister thors, föreläste om hatbrottens juridiska förankring och saimy swärd, aktiv inom seta, berättade om hur det är att leva som öppet homosexuell. även calle haglund dök upp och rapporterade om aktualiteter från europa-parlamentet.

på fredagskväll bjöds delegaterna på mat, dryck och mingel på airisto strand där sandra bergqvist, stads-

– KongReSSen –

styrelseordförande i väståboland, hälsade kongressen välkommen från stadens sida. lördagen utgjordes av kongressession med intressant politisk diskussion samt utskottsarbete. stefan wallin, astrid thors och johan johansson höll också tal under dagen.

lördagen avslutades med supé och eminent underhåll-ning av toastmasters simon kaustell och armi murto. de flesta avslutade natten långt in på småtimmarna ge-nom att dansa sig svettiga till livebandet som uppträdde efter supén.

ny oRDFöRanDe

på söndag var det dags för val av både ny förbundssty-relse och förbundsordförande.

efter att ha svingat ordförandeklubban i två år tog os-car ohlis beslutet att avsluta sin tid som förbundsord-förande och ge över till nya krafter. fredrika Åkerö, 26, från raseborg, meddelade om sin kandidatur till ordfö-randeposten redan i februari och var den ende kandida-ten. hon valdes därmed enhälligt av kongressen.

mer om nya förbundsordförande samt –styrelsen hit-tar du längre in i tidningen.


nya vindar

– KongReSSen –

Kongressen 2010

motioner godkända av Kongressen

att StÄRKa UngDomSRåDenS RoLL I KommUneRna

Kongressens besluter att su ska jobba för:– att ungdomsråd och liknande organ skall ha reella möjligheter att påverka beslutsfattandet i sin kommun– att ungdomsråd och liknande organ skall vara mera politiska och utforma egna politiska program som skall vara vägande vid kommunalt beslutsfattande– att ungdomsråd och liknande organ skall integreras i det kommunala beslutsfattandet och ha rätt att yttra sig gällande alla sorters beslut, inte bara sådana som anses röra barn och unga

FöRÄnDRIngenS VInD

Kongressens besluter att su ska jobba för:– att förbundsstyrelsen utreder olika namnförslag– kongressen 2011 besluter om ett eventuellt namnbyte

SÄnKt meDIeaVgIFt FöR LågInKomSttagaRe!

Kongressens besluter att su ska jobba för:– att medieavgiften skall bli inkomstrelaterad, eller sänkt för låginkomsttagare som exempelvis studeranden

ReFoRmeRa SocIaLSKyDDSSIgnUmet!

Kongressens besluter att su ska jobba för:– att socialskyddssignumet blir könsneutralt

göR bInDoR ocH tampongeR SKatteFRIa!

Kongressens besluter att su ska jobba för:– att menstruationsrelaterade hygienartiklar ska bli skattefria

SÄnK åLDeRSgRÄnSen FöR UttRÄDe UR ReLIgIonSSamFUnD

Kongressens besluter att su ska jobba för:– att åldersgränsen för utträde ur religionssamfund skall sänkas till 15 år

InVanDRaRStöD - anVÄnD InVanDRaRna

Kongressens besluter att su ska jobba för:– att stödpersoner med invandrarbakgrund anställs på mottagningscentraler och socialvårdsinstitutioner eller av kommuner för att främja integration

SLÄpp pIRateRna på InteRnet FRIa

Kongressens besluter att su ska jobba för:– att laglig fildelning och användningen av nätverksbaserade spridningsprogram stöds

Kongressen beslöt att SU ska arbeta för följande motioner. Här publiceras de i korthet, det vill säga motionens rubrik samt vad SU skall arbeta för under kommande verksamhetsår. Du kan läsa motionerna i sin helhet på SU:s hemsida.

– KongReSSen –

eRKÄnn HeDeRSmoRD!

Kongressens besluter att su ska jobba för:– att de finländska myndigheterna erkänner förekomsten av hedersmord och utbildas att handskas med hedersmord– att det förs en allmän diskussion om hedersmord, så att alla ska kunna känna igen potentiella offer – att finland skärper lagstiftningen så att myndigheterna måste agera vid misstanke om hedersvåld

HåLL bRottSLIStoRna eVIga ocH HemLIga

Kongressens besluter att su ska jobba för:– att brottsregistren skall vara hemliga för oberörda– att arbetsgivare, som anställer personer till uppgifter som har med barn, unga och omyndig- förklarade att göra, skall kontrollera en persons brottsregister till den del det gäller sexbrott eller brott mot mänskoliv och dessa brott ska finnas registrerade så länge personen lever

VåLD I paRFöRHåLLanDen

Kongressens besluter att su ska jobba för:– att det vid varje polisstation skall finnas en person som är vidareutbildad att ansvara för behandling av våld i parförhållandet och sexualbrott– att misshandel av en partner skall väga tungt i vårdnadstvister– att det psykiska våldet skall bedömas strängare vid åtal– att riskbedömningsverktyg tas i bruk vid alla polisinrättningar

gemenSamt anSVaR FöR mÄnnISKoHanDeL

Kongressens besluter att su ska jobba för:– att finländska representanter i de officiella nordiska samarbetsorganen såväl som i eu-parlamentet betonar arbetet mot människohandel– att finska riksdagen utvärderar den nationella handlingsplanen mot människohandel i och med första rapporten från den nationella rapportören för människohandel– att finland uppmuntrar och deltar i ett ökat preventivt arbete mot människohandel i de baltiska länderna och ryssland

FöRbjUD gLUtamat!

Kongressens besluter att su ska jobba för:– att användningen av glutamat i daghemmen och skolorna förbjuds– att alla tillsatsämnen framkommer såväl i matbutiker som i restauranger, i det senare fallet på begäran

FöRebygganDe pSyKVåRD IStÄLLet FöR StRIKtaRe SÄKeRHetSpLaneR I SKoLoRna

Kongressens besluter att su ska jobba för: – att tillgången till psykvård förbättras i skolorna– att psykiska problem tas på allvar och behandlas


– KongReSSen –

på KongrEssEn rEviDErADEs su:s poliTisKA progrAm i sin HElHET. det är en diger lunta på

närmare 60 sidor som sammanfattar vad förbundet tycker inom flera viktiga sakområden, som utbild-

ning, hälsovård, utrikespolitik och miljö.

kärnkraftfrågan har väckt reaktioner, då vår nya förbundsstyrelse beslöt gå ur kampanjen ”rösta

farväl till kärnkraft”. den som deltar i kampanjen lovar att inte rösta på en riksdagsvalskandidat som

stöder kärnkraft. inom förbundet är vi splittrade, men vi har redan nu egna kandidater nominerade

som stöder kärnkraft som energiform. att vara med i en kampanj där su lovar att inte rösta på egna

kandidater i riksdagsvalet känns inte som en rättvis behandling av kandidaterna.

politiska åsikten om kärnkraft kan sammanfattas enligt det som nu står i politiska programmet:

att kärnkraften bygger på en ändlig naturresurs och beroendet av kärnkraften bör avvecklas över sikt,

emedan den aktuella målsättningen är att bli energisjälvförsörjande.

formuleringen ovan kan tolkas och är inte ett klart ja eller nej, och su som förbund är delat i frågan.

Andra frågor som väckte diskussion på kongressen är:

- att systemet med anonyma cvn ska tillämpas vid rekrytering till företag med fler än 50 anställda.

- att flyktingläger bör utvecklas mot mer humana och säkra platser, och det ska

inte finnas flyktingläger utanför eu-gemenskapen genom bilaterala avtal.

- att texten om huvudstadsregionen ska skrivas om till nästa kongress, och samtidigt

tillfogas nya stycken om andra regioner som ska tas med i programmet

- förbundets ställning i frågan om ätstörningsvård

- att textdelarna om rökning och alkoholvård ska skrivas om och förbättras till nästa kongress.

Det här var endast några plock ur vårt politiska program som godkändes på kongressen,

du kan läsa hela vårt politiska program på hemsidan: su.fi/politik2/dokument/.

SU:s politiska ryggrad – politiska programmet TExT fredrika Åkerö, förbundsordförande


obLIgatoRISK FöRSta HjÄLp KURS FöR LÄRaRe I FInLanD

Kongressens besluter att su ska jobba för:– att det bör hållas första hjälpundervisning varje år vid grundskolan för lärare och elever

boRt meD toRRa StUDIeHanDLeDaRe!

Kongressens besluter att su ska jobba för:– en satsning på högklassig studiehandledning, som är välinriktad, koncentrerar sig på individen och presenterar alternativa utbildningar

tRygga RÄtten tILL SVenSKSpRåKIga SKoLoR

Kongressens besluter att su ska jobba för:– att svenskspråkiga skolor även i fortsättningen kan verka under eget tak i tvåspråkiga kommuner

tRygga SVenSKanS StÄLLnIng I SpRåKUnDeRVISnIngen!

Kongressens besluter att su ska jobba för:− att undervisningen i svenska tidigareläggs− att finlandssvenskan som språk och kultur betonas mer i undervisningen

FRIHet UnDeR anSVaR

Kongressens besluter att su ska jobba för:– att ett körprov införs vid beviljandet av körkort i klass m och t

URVaLSpRoV FRamom StUDentexamenSbetyg

Kongressens besluter att su ska jobba för:− att bevara och utveckla urvalsproven till tredje stadiets utbildningar− att urvalsprovet värdesätts högre än studentexamensbetyget i antagningsprocessen till tredje stadiets utbildningar

HåLLbaR UtVecKLIng Som obLIgatoRISKt Ämne I HögSKoLoRna

Kongressens besluter att su ska jobba för:– att hållbar utveckling blir ett obligatoriskt ämne för alla högskolestuderande på kandidatnivå

mInSKa aVgaSUtSLÄppen bLanD taxIbILaRna!

Kongressens besluter att su ska jobba för:– att hybridbilar görs till ett attraktivare alternativ genom statlig skatte- och subventionspolitik

meR SoptUnnoR åt FoLKet!

Kongressens besluter att su ska jobba för:− att soptunnornas mängd ökar − att utsatta platser får större avfallskärl

Arbetsrummet längst bort i korridoren på Simonsgatans sjätte våning ser annorlunda ut. Möbleringen är ny. Likaså personen bakom skrivbordet. Det är SU:s nyvalda förbundsordförande Fredrika Åkerö som har flyttat in. Ommöbleringen i arbetsrummet gick snabbt, tänker hon också möblera om i SU:s

politik? Svensk Framtid tog ett snack med henne för att ta reda på saken.

energisk, motiverad och erfaren


– KongReSSen –

inTErvju


månDAgEn EFTEr ATT KongrEssEn vAlT FrEDriKA

åKErÖ Till FÖrbunDsorDFÖrAnDE KommEr Hon

springAnDE uTAnFÖr su:s KAnsli mED En burK

EnErgiDryCK. frida, som hon gärna blir kallad, torde klara sig utan energidryck eftersom hon oftast är lika energisk, glad och pratsam. själv beskriver hon sig som bland annat optimist, generalist samt både tuff och lite f jantig samtidigt. glimten i ögat finns alltid där.

– jag får vänja mig vid att inte ha så mycket egen tid framöver. mitt liv kommer mestadels att kretsa kring su. i början är det inte bara själva jobbet som jag ska sätta mig in i, jag ska också flytta från Åbo till helsingfors. jag har tur eftersom jag redan hittat boende, hörs Åkerö diskutera i korridoren på kansliet.

hon är nybliven politices kandidat från Åbo akademi med offentlig förvaltning som huvudämne. studierna ska nog fortsätta, men just nu är det bara politiken som gäller. Åkerö blev redan som 20-åring invald i karis stadsfullmäktige samt -styrelse och sitter nu med i nya staden raseborgs fullmäktige. hon är även ordförande för bildningsnämnden i staden.

att ställa upp som förbundsordförandekandidat kän-des som en naturlig fas i karriären. när jag frågar om hon inte känner sig överkvalificerad, med tanke på den gedigna erfarenheten, skrattar Åkerö och säger att hon har mycket kvar att lära och framhåller samtidigt att det är det här hon vill syssla med nu. Åkerö kommer också att lägga en del fritidsverksamhet på hyllan ett tag för att helhjärtat kunna satsa på det nya uppdraget. att kunna göra val är ett måste, poängterar Åkerö.

på kongressen valdes ett presidium bestående av enbart kvinnor, därtill är den ledande tjänstemannen, förbunds-sekreteraren, kvinna. till detta kan även nämnas att su mycket talat om jämställdhet, hur ser du på det här?

– det är helt klart ett problem. jag gillar inte situa-tionen att alla är av samma kön i presidiet och skulle gärna ha sett manliga kandidater. men eftersom ingen man ställde sig till förfogande gick det inte att göra an-norlunda. jag tycker dock att könsfördelningen bland tjänstemännen är bra och det finns män även bland för-bundsstyrelsens medlemmar.

VaR SKa DU böRja?

– su:s organisationsstruktur har nyligen förändrats i och med ett slopat arbetsutskott och en nerbantad förbunds-styrelse. jag vill till att börja med vara på min vakt och se till att det nya systemet börjar löpa smidigt. jag hoppas också på en välmotiverad förbundsstyrelse genom att de i och med förändringen har mer att säga till om.

– det är också mycket viktigt att utnyttja den kunskap som finns inom förbundet. vi måste bli bättre på att ta till vara sakkunskapen och styra in personer till att ta an-svar för det de är bäst på. jag vill finnas med i processen genom att uppmutra och motivera folk. alla borde alltså veta exakt vad de ska göra och oklarheter ska redas ut. dock känns det som att su står på en stabil ideologisk grund, något kasnäsprojekt för su:s del behövs inte, och det är positivt, säger Åkerö.

– jag vill också satsa på att stöda lokalavdelningarnas verksamhet. su borde bli mer aktiv lokalt på de olika or-terna. tyvärr kan jag inte konkret finnas på plats vid alla evenemang, men jag hjälper gärna till med strategipla-nering för verksamheten. jag ser gärna att folk kontaktar mig så vi kan starta en dialog, säger Åkerö.

poLItIKen

Åkerö säger att förbundet kommer att märka att det står en ny ordförande vid rodret. visst har hon gemensamma åsiker med tidigare förbundsordförande och stöder hans arbete fullt ut, men hon kommer inte själv att ha fokus på exakt samma frågor. en viss breddning av spektrat kommer att märkas och frågorna som su ska driva i riksdagsvalet håller just nu på att utkristalliseras. hon nämner arbetslivsfrågor som ett exempel.

– först och främst kommer de drygt tjugo motioner som godkändes av kongressen att ligga som grund för vad som ska satsas på den närmaste tiden.

den egna politiska ståndpunkten tycker Åkerö är svår att definiera enligt den klassiska färgskalan. men om hon tvingas göra det så definierar hon sig kanske lite mer åt vänster än åt höger.

– jag försöker använda sunt bondförnuft, ta emot fakta och fatta rätt beslut för den aktuella situationen.

su kan i vissa fall uppfattas som en väldigt samman-svetsad familj, vilket givetvis är bra, men kan det också finnas negativa aspekter med det?

– det får inte uppstå en intern jargong. var och en ska komma ihåg att släppa in nya människor i organi-sationen.

ocH RIKSDagSVaLet?

– vi vinner riksdagsvalet genom att göra den bästa kam-panjen. vi ska visa utåt att politik inte är någonting märkvärdigt och komma ihåg att inte göra kampanj en-dast för oss själva. jag vill ta ner politiken till en nivå där man hittar ämnen som berör var och en. alla kanske inte bryr sig om kärnkraft; med dessa personer kan vi istället diskutera lokalsamhället och träden i parken som inte ska huggas ner, som ett exempel.

– att inte tjafsa och istället tro på sig själv och fram-tiden är ett grundläggande inslag. där kunde också sfp lära lite av su, skrattar Åkerö.

proFilålDEr 26

bor nu i helsingfors, född, uppvuxen och fortfarande skriven i raseborg

rEsEr helst till underbara wien eller till sommarstugan i tenala

läsEr tidningar, mötespapper och ”att våga hoppas” av barack obama

lyssnAr på radio extrem (och ibland vega)gillAr sömn, skratt och solsken

ogillAr respektlöshet och intoleranssu är idealism, påverkningsmöjligheter och helt

enkelt det bästa ungdomsförbundet i världen

plock ur Cv:nuTbilDning

student 2003 från tölö gymnasium, snart politices kandidat från Åbo akademi

TiDigArE jobb assistent för astrid thors, sommarreporter på västra

nyland, luckan i raseborg, artcafé serendipity, elevbladets chefredaktör, på pub i wien

och på raseborgs sommarteater.

FÖrTroEnDEuppDrAg förbundsordförande för svensk ungdom 2010–2011

medlem av raseborgs fullmäktige och bildningsnämndsordförande 2009–

vice ordförande för svensk ungdom 2009–2010medlem i sfp:s integrationspolitiska utskott 2007–

medlem i skvf:s förbundsstyrelse 2007–2010medlem i styrgruppen och kommissionen för

blivande raseborgs stad 2006–2008medlem i karis stadsfullmäktige

och -styrelse 2005–2008fullmäktigemedlem i Åbo akademis

studentkår 2009–2010

”jag försöker använda sunt bondförnuft, ta emot fakta och fatta rätt beslut för den

aktuella situationen.”


– KongReSSen –

FrEDriKA åKErÖ | FörbundsordförandeFödd: 1984 | Hemort: raseborg

Armi murTo | vice ordförandeFödd: 1983 | Hemort: helsingfors

oTTo AnDErssonFödd: 1983 | Hemort: pernå, lovisa

CAmillA mäKinEnFödd: 1991 | Hemort: grankulla

runA ismArK | vice ordförandeFödd: 1984 | Hemort: korsnäs

DAviD AnDbErgFödd: 1984 | Hemort: jakobstad

bEnjAmin EllEnbErgFödd: 1992 | Hemort: helsingfors

sAbinE nygrunDFödd: 1983 | Hemort: korsnäs

förbundsstyrelsen 2010–2011


– KongReSSen –

årets lokalavdelning drömmer om en ishallSU i Raseborg fick den åtråvärda utnämningen årets aktivaste lokalavdelning. Styrelsen med Veronica Björklund i spetsen tog med breda leenden emot vandringspriset som delades ut under Kongressens supé på lördagen.

1. vAD är KongrEssEn FÖr Dig?2. vAD vAr viKTigAsT unDEr årETs KongrEss?3. vAD borDE su oCH sFp KonCEnTrErA sig på?

vEroniCA bjÖrKlunD TillTräDDE som orDFÖrAn-

DE i mArs 2010 oCH vAr TiDigArE sEKrETErArE i

sTyrElsEn. hanna eliasson fungerade som ordförande under f jolåret.

björklund säger att deras lokalavdelning är väl repre-senterad i såväl kretsstyrelsen som förbundsstyrelsen. det gör att de ofta får sin röst hörd. deras lokalavdel-ningsstyrelse är också en aktiv församling som under verksamhetsåret 2009 bland annat ordnade evene-manget ”drömmen om en ishall”.

– en ishall har länge varit aktuell i raseborg men på grund av dålig ekonomi har den aldrig byggts. su i ra-seborg, med ann-katrin bender som idémakare, beslöt därför att ordna ett diskussionstillfälle med kaj kunnas som konferancier. andra sakkunniga så som toni söder-holm, spelare i hifk, fanns också på plats. under semi-

nariet diskuterades bland annat möjligheten att finansie-ra ishallsbygget med privata medel, berättar björklund.

hon poängterar också att su i raseborg är för en ut-redning av ett eventuellt bygge. först efter en utredning kan man besluta om en klar ståndpunkt.

tidigare ordförande hanna eliasson var en av kraf-terna som såg till att skapa en stark och aktiv lokal-avdelning av två små. hon var su i raseborgs första ordförande efter sammanslagningen av su i karis och su i ekenäs.

– i och med sammanslagningen skapade vi en aktiv lokalavdelning och samarbetet mellan de forna lokal-avdelningarna löpte bra. tack vare finansiellt kandidat-stöd i samband med kommunalvalet kunde vi med pen-ningmedel bygga upp verksamheten tillsammans med kandidaterna, säger eliasson.

Tre frågor

årets lokalavdelning, su i raseborg, firar utnämningen traditionsenligt. Från vänster: Ann-Katrin bender, Fredrika åkerö, Hanna

Eliasson, veronica björklund, Tor-Erik stolpe, gustaf Westerholm och Tobias Wessberg.

KLaUS SaaRISto

1. – för mig betyder kongressen en möjlighet att påverka vår framtid. kongressen är dessutom ett bra tillfälle att lära sig känna nya människor från olika delar av finland. su ger mig möjligheten att delta i den aktuella samhällspolitiska debatten. 2. – de intressantaste frågorna som diskuteras under kongressen berör näringslivet och arbetsmarknaden. även frågor kring eu och integration anser jag att är viktiga. 3. – jag anser att su borde ta del av den aktuella diskussionen om pen-sionsreformen. i och med att det genomförs nedskärningar, framför allt i de ungas lagstadgade pensionsskydd, anser jag att su borde ta ställning i dessa frågor och göra sin röst hörd. trots allt handlar det ju om vår framtid.

LInUS LaSSUS

1. – det känns att man är med och påverkar och försöker nå förändringar i samhället. jag fungerar som lokalavdelningsordförande för su i pargas och där sysslar vi med lite andra frågor än de som berörs på kongressen. här drar man upp de stora riktlinjerna och det är intressant att vara med om det.2. – jag tycker ingen fråga var speciellt dramatisk. personligen var det min första kongress och därför var det viktigt att vara med och se hur allt går till.3. – just nu är det svårt att peka på en specifik sak. det finns mycket som är viktigt och som bör rymmas med.

KRISta bRUnILa

1. – det är en chans att träffa su:are från hela svenskfinland och diskutera allmänpolitiska frågor. det är också en möjlighet att pejla vilka åsikter som finns bland medlemmarna.2. – motionen om människohandel tycker jag att var viktig. människohandel diskuteras inte tillräckligt i finland trots att det också är ett problem här.3. – eftersom jag är ordförande för liberala studerande lsk i Åbo är jag väldigt intresserad av de högskolepolitiska frågorna. jag tycker att termins-avgifter ska motarbetas och vi måste också kämpa för att inträdesproven bevaras.



– eStLanDS UngDomSpaRtI eRnK –


– eStLanDS UngDomSpaRtI eRnK –

EsTlAnDs ungDomspArTi ErnK

TExT & FoTo katarina [email protected]

nu KAnsKE vissA Av Er TänKEr ATT blå EKorrAr

inTE ExisTErAr. där har ni fel. ni skeptiker kanske också tänker att ekorrar inte är politiskt inriktade. där har ni också fel. tur för er så åkte en grupp fördomsfria su:are till tallinn för att leta upp ekorren i fråga och ta reda på vad den egentligen gör i estland.

lösningen på ekorr-storyn är egentligen ganska en-kel. det är nämligen så, att en blå ekorre är logon för estlands största politiska ungdomsförbund, eesti re-formiera noortekogu. och det som alltså hände var att su i helsingfors i samband med sfp helsingfors med-lemskryssning till tallinn den 17-18.4. passade på att

är det däremot dags för två val samma år – först riks-dagsval i mars och sedan presidentval i augusti. viktiga valfrågor kommer enligt ernk-ungdomarna att handla åtminstone om skattesystemet och arbetslösheten i est-land. under valen är det viktigt att stå fram som ung-domsförbund, samtidigt som moderpartiet måste stö-das i strävan att hålla kvar sin del av makten.

ernk:s moderparti, eesti reformierakonna, är alltså landets största och har varit med och agerat och på-verkat politiken i estland längre än något annat parti. även om partiet är väldigt inflytelserikt, har det ofta blivit anklagat för att fästa alltför stor uppmärksamhet vid ekonomiska frågor och otillräcklig uppmärksamhet för socialt tänkande och sociala frågor. att fokus ligger på ekonomi märks också när vi diskuterar ungdoms-förbundens arbetssätt och värderingar: ernk, liksom moderpartiet, kör en mera höger-liberal linje som beto-nar den ekonomiska välfärden i samhället. medan su är känt för att aktivt driva egna frågor och kampanjer, som till exempel hatbrottskampanjen som kördes igång denna vår, framstår ernk som mindre självständigt i sitt agerande.

allt som allt var det en trevlig första träff vi hade, men mycket blev ännu odiskuterat. förhoppningsvis kommer vi att få esterna på besök till finland så att vi kan spinna vidare på det som diskuterades i tallinn.

”Under valen är det viktigt att stå fram som ungdoms-förbund, samtidigt som moderpartiet måste stödas

i strävan att hålla kvar sin del av makten.”

Vad gör en blå, politiskt inriktad ekorre i Estland? Jo, ni läste rätt. En blå ekorre som dessutom har med politik att göra. I Estland.

Skatter och arbetslöshet på agendan i Estland

träffa medlemmar från eesti reformierakond noorte-kogu för att lära känna varandra och diskutera lite po-litik. planer på samarbete mellan våra två förbund hade det talats om redan en längre tid, men en träff hade inte kunnas slås fast på grund av fullprickade kalendrar.

vi satt oss på ett café i gamla stan och över några kop-par kaffe berättade vi om vad su är och fick i gengäld höra lite om eesti reformierakond noortekogu. ernk är det politiska ungdomsförbundet för eesti reformiera-konna, som med en tredjedel av platserna i riksdagen (riigikogu), är estlands genom tiderna största parti. ungdomsföreningen ernk har ungefär 4500 medlem-mar mellan 15 och 35 år runt hela estland och är där-med landets största politiska ungdomsförbund. med-lemmarna representerar både skolelever, studenter och även politiker – likt su är det alltså en blandad grupp människor med ett gemensamt intresse för politik och samhällsfrågor som bygger upp förbundet.

under vår alltför korta träff kom vi fram till att det finns både likheter och olikheter mellan su och ernk. rekrytering och aktivering av nya medlemmar och över-lag aktivt initiativtagande i aktuella frågor nämndes som viktiga målsättningar för ernk, och det vill vi ju satsa på också i su. dessutom är det kommande val som börjar ta upp en allt större del av arbetet inom båda förbun-den. i finland har vi ju riksdagsval i april 2011, i estland

Sommarenär här! Här kan du se vad som är aktuellt i just din krets,

och missa inte händelsekalendern på följande sida.


– SommaRHÄLSnIngaR –

grAFiK james thew

Helsingforssommarhälsningar från helsingfors!

efter en händelserik vår med bland annat lyckat samarbete med andra politiska ungdomsorganisatio-ner i helsingfors, olika seminarier och resor samt som sockret på bottnen en jättelyckad kongress är det nu dags att lite lätta på tempot och ladda upp inför en ännu mer händelserik höst då riksdagsvals-ruljansen börjar på allvar.

även om många helsingforsare styr skutan ut mot skärgården eller landsbygden så stannar livet i helsingfors inte upp utan går in i den livligaste säsongen på året. sommaren lockar ju ut alla, och på sommaren sparkas festival- och parksäsongen i gång. helsingfors erbjuder en massa olika evenemang och om du har tur kan du ”bonga” en eller flera su:are på några av dem!

förutom att synas på diverse happenings i stan, ligga på stränder och hänga i parker kommer hel-singforskretsen såklart att hålla ögonen och öronen öppna för eventuella nyhetsläckor och reagera på aktuella händelser även under sommarmånaderna.

det första och kanske även största evenemanget su i helsingfors kommer att synas på är festivalen helsinki pride. med sina minst 10 000 deltagare är den det största glbt-evenemanget i finland och hela prideveckan kulminerar i en prideparad den 3.7 där su också kommer att vara med och fira. samma dag öppnar även projektet sauna obscura, en flytande bastu som samtidigt är en kamera. om sommaren inte är tillräckligt varm så kan man skruva upp värmen här istället. ett annat datum som redan slagits fast är helsingforskretsens sommarträff den 31.7 och om du rör dig i stan den dagen är du såklart välkommen att hänga med och njuta av det bästa sällskapet helsing-fors har att erbjuda.

su i helsingfors önskar er alla en bra sommar – vi ses i vimlet!

DAniElA [email protected]örande, helsingfors krets

Åbolandhej alla su:are!

först och främst vill jag tacka er alla som var med på kongressen i pargas, även om vädret inte var på topp så höll ni stämningen uppe och debatterade ivrigt om allt från prostitution till kärnkraft hela veckoslutet, tack för en fin kongress!

just nu är det grönt och fint här i Åboland och sommaren närmar sig med stormsteg. men sommar bety-der inte bara glass och sol utan även många tillfällen då su kan synas och höras. su i Åboland kommer bland annat att vara på ruisrock, dbtl, vid pargas-nagu färjfästet och vid åbåtarna. om någon av er råkar vara i Åboland under sommaren och är sugen på lite kampanj så är det fritt fram att komma med.

riksdagsvalet närmar sig också med stormsteg, eftersom sfp i Åboland går i valförbund med centern så har vi enbart tre kandidater och en av dessa är su:are. niklas mannfolk heter vår kandidat och bakom kulisserna är kampanjplaneringen redan i full fart. niklas är 25 år gammal och fungerar för tillfället som ordförande för turun yliopistos studentkårs styrelse och har tidigare bland annat jobbat som praktikant för henrik lax i bryssel. detta är absolut den bästa tiden att skapa politiska profiler för alla kandidater, det vill säga före valkaoset verkligen kommer igång.

på ett mer politiskt plan fortsätter su i Åboland med temat ”invandring och integration”, under hös-ten ordnades det fyra diskussionskvällar med invandrare med olika bakgrund. då föddes även idén om att man skulle ordna ett större seminarium med syftet att verkligen inkludera invandrare i debatten. ingen vet så mycket om hur det är att vara invandrare i finland som invandrarna, därför är det ytterst viktigt att ta till vara på deras kunskap. just nu är allt i ett planeringsskede men datumet är i alla fall fastslaget, boka in den 23 oktober redan nu.

detta är det som just nu är aktuellt här i egentliga finland, närmare hösten börjar händelsekalendern nog fyllas med ännu mer verksamhet. alla ni su:are som börjar studera i Åbo i höst får mer än gärna komma med i vår verksamhet, det är bara att höra av er till mig eller till Åbolands politiska sekreterare danica så får ni all information ni behöver.

sist men inte minst vill jag önska er en fantastisk sommar och så ses vi igen i höst!

iDA [email protected]örande, Åbolands krets

Nylandhej på er!

efter en händelserik och rolig vår ser jag framemot en skön och vacker nyländsk sommar. på program-met inför sommaren finns bland annat nylands sommarträff. den ordnas enligt tradition i lovisa i samband med small ships´ race i juli. denna träff har redan länge varit populär bland su:are med camping och sitz i det gröna. i år står även volleyboll på programmet eftersom vi behöver lite träning.

orsaken till behovet av träning är att su i nyland ordnar ett seminarietillfälle tillsammans med uudenmaan kokoomusnuoret i slutet av sommaren. seminariets tema är utbildningspolitik. det hela kommer att bestå av volleyboll på förmiddagen och efteråt hålls ett seminarium med paneldebatt. på kvällen ordnas även en sitz med tillhörande program. detta kommer att ske i slutet av augusti och jag hoppas att många su:are kan delta. mera information om evenemanget kommer snart.

kretsstyrelsens junimöte kommer att hållas i östnyland. tidigare hölls ett möte i ekenäs och styrelsen träffade även raseborgs lokalavdelningsstyrelse över en middag. nu är det dags att besöka sfp:s kontor i borgå och diskutera återupplivandet av borgås lokalavdelning. kretsstyrelsen har också tagit beslut om att tillsammans gå och ge blod, vilket kommer att bli aktuellt under besöket i borgå.

AnnA [email protected]örande, nylands krets

Österbottenhej på er alla!

här kommer litet försommarhälsningar från österbotten. vi väntar alla på en bättre sommar än förra året och hoppas att värmen (åtminstone idag skiner solen utanför fönstret) håller i sig hela långa sommaren! under sommaren kan man ändå träffa su:are i österbotten på många evenemang. bland annat under tomatkarnevalen i närpes, sommarmarknaden i kristinestad, konstens natt i vasa och jakobs dagar kan man möta glada su:are som ni gärna får komma och diskutera vad som helst med.

österbotten har hittills nominerat tio riksdagsvalkandidater och vi är stolta över vår hittills enda nominerade su-kandidat, marcus beijar. marcus är född i korsholm 1987 och studerar statskunskap vid Åbo akademi i vasa. att riksdagsvalet är på kommande märks också när su:s kampanjgrupp småningom kommer att sätta igång och planera kampanjen i österbotten. vill du delta är det bara att meddela vår politiska sekreterare stephanie eller någon ur kretsstyrelsen.

hösten sätter igång med en rivstart, där vi bland annat kommer att ordna seminarier om den allt mer akuta situationen med ungdomsarbetslöshet. som motvikt till seminariet om den höga ungdoms-arbetslösheten kommer vi också att ordna ett mer inspirerande seminarium om ungt företagande. österbotten är ju känt för sin driftighet och man behöver inte vara gammal för att vara företagsam! i höstens program ingår också en riksdagsresa i september och en resa till umeå för att se hur man gör kampanj i sverige.

är det så att du börjar studera i österbotten i höst och su intresserar är det givetvis bara att ta kon-takt. su är öppet för alla och ribban för att hänga med på våra evenemang är låg. avslutningsvis vill jag tacka alla österbottningar som var på kongressen. resan var lång i år, men nästa år blir den kortare när kongressen ordnas i vårt kära pampas!

runA [email protected]örande, österbottens krets


– SommaRHÄLSnIngaR –


• 1.6–30.8 Friskis & Svettis parkgympa varje tisdag och torsdag kl. 18 i brunnsparken

• 28.6–4.7 Helsinki Pride sommarens mest färggranna festival!

• 3.7 Östra Nyland Läsarfest, lovisa

• 3–25.7 Sauna Obscura: flytande bastu som samtidigt är en kamera.

• 2–3.7 Tomatkarneval, närpes

• 8–10.7 Hangöregattan

• 9–11.7 Ruis Rock

• 16–18.7 Sommarmarknad, kristinestad

• 16–17.7 Rock Perry, vasa

• 17.7 SU i Nylands sommarträff i samband med small ships´ race. camping + sitz på ekudddens camping i lovisa.

• 23–24.7 Backyard rock, lovisa

• 23–25.7 Faces Etnofestival, gumnäs pojo

• 24.7 Jakobs dagar, jakobstad träffa su och sfp vid gammaldagstorg kl. 9–16

• 28–31.7 Down By The Laituri

H Ä N D E L S E K A L E N D E R

Svensk Framtid listar sommarens och höstens roligaste happenings. SU finns givetvis med där det händer!

uppdaterat om su:s evenemang finns pÅ su.fi samt facebook, kom ocksÅ ihÅg kretsarnas egna bloggar

och facebooksidor. det gÅr ocksÅ bra att direkt kontakta nÅgon av oss pÅ su för mer information.

•helsingfors •nyland •Åboland •österbotten

• 29.7–8.8 URB10: festivalen för urban konst

• 31.7 SU Helsingfors sommarträff

• 12.8 Konstens natt, vasa

• 12.8 Konstens natt, Åbo

• 13–15.8 FlowFestival the chemical brothers, lcd soundsystem, villa nah, m.i.a., air och många fler finns att skåda!

• 13.8 SU i Österbottens sommarträff i närpes

• 19–22.8 Franskt torg vid Glaspalatset fransk kultur och cuisine

• 19–28.8 Art goes Kapakka olika former av kont i olika barer

•••• 20–22.8 Sommargymnasium tema: närmat & miljö. anmäl dig på su.fi

• 20–21.8 Juthbacka marknad, nykarleby

• 20.8–5.9 Helsingfors festspel musik, teater, dans, cirkus, film, bildkonst.

• 24.8 Lovisadagsmarknad

• 27.8 Konstens natt, helsingfors

• 27.8 Esbodagen

• 28.8 Back to school / tillbaka till vardagen ordnas av su i nyland tillsammans med uudenmaan kokoomusnuoret i lovisa. evenemanget består av volleyboll, seminarium, paneldebatt (utbildningsfrågor) och middag.

• 28.8 Kyrkslättsdagarna, kyrkslätt torg

• 29.8 Höstmarknad i Forsby centrum, lovisa

• 4.9 Helsinki Midnight Run 10 km med en massa kringarrangemang - ”ett riktigt löplopp men lite roligare!”

• 4.9 Torg för politiska ungdomsorganisationer ordnas i samband med finlands gymnasistförbunds höstdagar i salo

•• 11.9 Föreningsfestival, narinken helsingfors.

• 16–29.9 Kärlek och Anarki –filmfestivalen

• 30.9 Höstmarknad på Lovisa torg

•••• 16.10–17.10 Storsamling tema: riksdagsval. anmäl dig på su.fi

• 23.10 Integrationsseminarium i Åbo tillsammans med sfp

•••• 17.11 Seminarium: Vart far mina pengar? vet du vart dina skattepengar går? vi lyfter katten på bordet. kom och lyssna till simonsgatan 8 i helsingfors, kl. 16. anmäl dig på su.fi

– HÄnDeLSeKaLenDeR –


pArTiDAgEn

TExT kenneth stagnäs, FoTo nicholas kujala

– RappoRt FRån paRtIDagen –

Kasnäsmanifestet blev framtidsmanifestet på partidagen

Kokoomus slaktar Finlands tvåspråkighet skolsvenskan fördes upp på samlingspartiets partikon-gress agenda och delegaterna valde att fälla kniven. re-sultatet är att samlingspartiet gjort ett linjebeslut som innebär att utrikesminister alexander stubbs eget parti på sikt vill ha ett land med endast ett nationalspråk.

– jag är otroligt besviken. det här borde visa åt alla hur hotade våra grundvärderingar i finland är. dessa ska utgå ifrån att tvåspråkigheten är en rikedom och där tolerans och respekt för människan trots olikheter är hu-vudprincipen, säger svensk ungdoms förbundsordför-ande fredrika Åkerö.

– försvaret av svenskan och ett tvåspråkigt finland håller på att rasa samman. samlingspartiets, eller rätt-tare sagt kokoomus, ungdomsförbund går i spetsen. det här visar att vi måste kämpa ännu hårdare för det sam-hälle vi tror på och vill leva i, säger Åkerö.

enligt samlingspartiets webbplats är samlingspartiet ”en ansvarsfull förnyare som litar på människorna”.

– tydligen kan samlingspartiets ledning inte lita på sina egna medlemmar. det enda möjliga är att partiets representanter i riksdag och regering tar avstånd från den här linjedragningen och tydligt signalerar sitt stöd för ett fortsatt tvåspråkigt land. om inte, är en reger-ingsmedverkan för svenska folkpartiet en omöjlighet, konstaterar Åkerö.

LSK: Framgångar för urvalsprov och hållbar utvecklingliberala studerande lsk är glada att svenska folkpartiets partidag tog ställning för förbundets motion om att ur-valsproven till tredje stadiets utbildning skall bevaras och utvecklas. positivt är också att sfp kommer att arbeta för att inkludera hållbar utveckling på alla utbildningsnivåer.

– vi är mycket nöjda över att partidagen omfattade kärnan i våra motioner, urvalsprov framom student-examensbetyg och hållbar utveckling som obligatoriskt ämne i högskolorna - konstaterar liberala studerande lsk:s ordförande mats biström.

liberala studerande lsk glädjer sig över det kloka partidagsbeslutet att partiet arbetar för att bevara och utveckla urvalsproven till tredje stadiet. detta sänder sig-nalen att man inser vikten av urvalsproven och hur pro-ven visar på den sökandes lämplighet och motivation. urvalsproven måste dock utvecklas för att fylla sin fulla potential.

– beslutet om att inkludera hållbar utveckling på alla utbildningsnivåer visar att partiet är inne på rätt linje. att partidagen däremot inte ansåg ett behov av att in-föra hållbar utveckling som en obligatorisk kurs på hög-skolenivå är förvånande, säger vice ordförande joachim hesthammer.

liberala studerande lsk vill nu se konkreta handlingar av partiet för att partidagsbesluten blir realitet.

pArTiDAgEn TjuvsTArTADE på FrEDAg Kväll mED

sEminArium. det självklara temat var kasnäsmanifes-tet och dess utformning. seminariedeltagarna var över-ens om att manifestet är väl utformat och att hela kas-näsprocessen varit väldigt nyttig och samlande för hela partiet. den åsikt som också delades av talarna var att svenskan klart och tydligt bör lyftas fram i manifestet, och allra helst redan i den första tesen.

vid behandlingen av manifestet under partidagen gjordes ändringar i den första testen där svenskan klart lyfts fram. detta godkändes av en enhällig partidag. manifestet fick också nytt namn och heter härefter framtidsmanifestet.

motionen om att förbjuda pälsnäringen fick ett bak-slag och istället gjordes ett ställningstagande att parti-et skall arbeta för en pälsdjursnäring i finland och även

djurskyddet ska utvecklas på nationell- och eu-nivå.partidagen beslöt också att finland ska göras till

en gmo-fri zon. förslaget godkändes delvis tack vare svensk ungdoms egna delegaters aktivitet i debatten.

su:s motion om att hatbrott skall definieras i lag vann understöd och godkändes. partiordförande ste-fan wallin påpekade också i sitt öppningstal att ett isolerat finland inte är ett alternativ, sfp bör arbeta för tolerans och förståelse i invandringspolitiken. han sade också att de ekonomiska realiteterna kommer att prägla det stundande riksdagsvalet.

under partidagen valdes tre vice ordföranden. nils torvalds ställde upp en till period medan anna-maja henriksson och christel raunio är nya vid uppdraget. stefan wallin återvaldes som partiordförande.

diskussionen om att svenskan möter allt större motstånd i dagens finland präglade årets partidag. i synnerhet när nyheten att samlingspartiets kongress beslutit att skolsvenskan ska slopas nådde partidagen. beslutet gick stick i stäv med samlingspartiets lednings linje. grundlagsutskottets ordförande kimmo sasi (saml) gästade partidagen för att förklara varför det olyckliga förslaget röstats igenom. såväl sasi som ord-förande katainen gick öppet ut med att ingen ändring kommer att ske trots beslutet.

alla motioner och propositioner från sfp:s partida-gar finns på partiets hemsida.

Svensk Ungdom deltog med 29 delegater vid Svenska Folkpartiets partidag som arrangerades i Tammerfors 11–13 juni.

steffi fick förnyat förtroende att

leda partiet.

Su önskar alla englAd SOmmAR!

Vi ses i sommarvimlet!

grAFiK eric gevaert

Documents

Svensk Framtid 03/2010