STADSVISION MOTALA

1

Stadsvision Motala Förslag till Stadsvision Motala 2014-09-10

STADSVISION MOTALA

2

Förord ........................................................................................................ 3

Sammanfa ning ........................................................................................ 4

DEL A Stadsvisionen ................................................................................... 5

Inledning .................................................................................................... 6

Vision Motala 2030: ................................................................................... 7

Visionstema: Bo och Leva ...................................................................... 8

Idéer från dialoger år 2014 (visionskomponenter) ......................... 10

Visionstema: Värdskap och upplevelser .............................................. 11

Idéer från dialoger år 2014 (visionskomponenter) ......................... 13

Visionstema: Företagande och Entreprenörskap ................................ 14

Idéer från dialoger år 2014 (visionskomponenter) ......................... 16

Visionstema: Hållbar och a rak v stad ............................................... 17

Idéer från dialoger år 2014 (visionskomponenter) ......................... 23

Visionstema: Motala i omvärlden ....................................................... 24

Idéer från dialoger år 2014 (visionskomponenter) ......................... 25

Del B ......................................................................................................... 26

Analyser m.m. .......................................................................................... 27

Arbetet med Stadsvision ......................................................................... 27

Inledning .............................................................................................. 27

Projektet .............................................................................................. 27

Underlag med analyser m.m. .............................................................. 27

Bred medverkan .................................................................................. 27

Bakgrund .............................................................................................. 27

Utgångspunkter ................................................................................... 27

Regionala utgångspunkter – Motala i regionen .................................. 29

Projektmål ........................................................................................... 30

Kri ska framgångsfaktorer .................................................................. 30

Beröringspunkter och sammanhang ................................................... 30

Intressent‐ och medborgardialog ........................................................ 31

Nuläge och fram dsanalyser ................................................................... 32

SWOT‐ analys ....................................................................................... 33

Genomförande .................................................................................... 34

Styrkor a ny ja i utvecklingsarbetet? ............................................... 35

Slutsatser av SWOT‐analysen .............................................................. 37

Scenarioanalys ..................................................................................... 37

Vad är en scenarioanalys? ................................................................... 38

Scenariokors och val av scenarioaxlar ................................................. 38

Processen ............................................................................................. 38

Åter ll teorin – varför ska man skapa scenarioberä elser? .............. 39

Berä elserna i korthet ........................................................................ 40

Strategier för Fram dens Motala ........................................................ 41

Analys av stadsbyggnadsambi oner ................................................... 42

Slutsatser av scenarioanalysen ............................................................ 43

Tre analyser och några återkommande slutsatser .............................. 44

Arbetet med visionen .............................................................................. 44

Så här går vi vidare .................................................................................. 47 Bilaga 1. Kunskapsseminarier som genomförts............................... 47

Bilaga 2. Exempel på dialoger med olika grupperingar under 2012 ‐ 2013 ........................................................................... 48

Referenslista .................................................................................... 49

Innehåll

STADSVISION MOTALA

3

I projekt Framtidens Motala – en utvecklingsplan för tillväxt samverkar Motala kommun med Reg-ionförbundet Östsam och Tillväxt Motala AB. Vi har försökt involvera ett stort antal lokala och reg-ionala aktörer i arbetet med att ta fram en vision och en handlingsplan för en fortsatt utveckling av Motala. Staden Motala har efter ett antal tuffa år återhämtat sig och genom den nya infrastruktur som kommit på plats fått nya möjligheter att bli en ännu bättre integrerad del av östgötaregionen. Med förslaget till Stadsvision, som kompletteras med Utvecklingsplan Motala och årliga handlings-planer, lägger vi en grund för utveckling av Motala. Staden Motala är viktig, inte bara som mo-tor för hela kommunens utveckling, utan som den tredje största staden i Östergötland i en kommun

som svarar för närmare hälften av västra Östergöt-lands befolkning.

Vår förhoppning är att Stadsvision Motala ska vara en levande vision som omfattar många aktö-rer och deras handlingar. Arbetet behöver dessu-tom vara långsiktigt och uthålligt. Motala har bo-endemiljöer som är mycket attraktiva och som kan användas mer och bättre. Här finns en grund för en stadig tillväxt med en ökande befolkning. I om-struktureringen av näringslivet växer det fram många små och medelstora företag som har en stor tillväxtpotential, som också kan bidra till att sysselsättningen ökar i hela kommunen. Ett tredje område som definitivt har en tillväxtpotential är besöksnäring och turism, där historia, natur, kul-tur, fritid och de stora evenemang som redan finns

etablerade kan samspela och utvecklas till en ännu mer betydelsefull faktor.

Samspelet mellan oss tre aktörer kommer att fort-sätta och vi kommer att aktivt delta i genomföran-det av Stadsvision Motala och Utvecklingsplan Motala. Vi vill tacka alla som medverkat i och bi-dragit till processen. Vi vill också framhålla att detta tack riktar sig inte minst till Tillväxtverket som under två års tid stöttat projektet med finan-siering på närmare två miljoner kronor.

Motala behöver många vänner, intressenter och aktörer för att kunna förverkliga de tankar och idéer som vi presenterar och engagemanget lovar gott inför framtiden!

Förord

Camilla Egberth Kommunstyrelsens ordförande

Lars Samuelsson Ordförande Tillväxt Motala AB

Carina Malmgren Regiondirektör

STADSVISION MOTALA

4

I projektet Framtidens Motala – en utvecklingsplan för till-växt arbetar Motala kommun tillsammans med lokala och regionala aktörer för att ta fram en stadsvision och en utvecklingsplan för Motala. Dessutom sker detta arbete parallellt med att vi försöker skapa en samver-kansmiljö som ska bidra till att många aktörer vill med-verka till att förverkliga visionen.

Det här dokumentet är uppbyggt i två delar:

Del A presenterar förslag till Stadsvision Motala.

Del B ger en utförlig beskrivning av bakgrunden till projektet och presenterar analyser m.m. Det sammanfattar i sig ett omfattande arbete som pågått under perioden hösten år 2012 och stora delar av år 2014.

I ett kompletterande dokument – Utvecklingsplan Motala – läggs förslag till inriktningar, åtgärder och prioriteringar fram. Tillsammans med Utvecklingsplan Borensberg och ett nytt Landsbygdsprogram (som tas fram under 2014-15) bildar det en ram för Motala kommuns arbete tillsammans med alla intressenter som vill bidra till att utveckla kommunen i en positiv rikt-ning.

Motala vill växa! Vi vill få fler män och kvinnor att bo-sätta sig i Motala. Vi vill få fler kvinnor och män att starta företag och att etablera företag i kommunen. Vi vill skapa förutsättningar för att det ska bli fler som besöker Motala. Det ger positiva effekter för hela kom-munen!

Bostadsbyggandet är nyckeln De analyser som vi gjort pekar på att det är befolk-ningsutvecklingen som är den starkaste drivkraften för

en lokal tillväxt i Motala. Fler invånare för med sig be-hov av service och tjänster som skapar underlag för nya tjänster, som i huvudsak enbart kan tillgodoses lokalt. Nulägesanalysen med SWOT, scenarioanalysen och analysen av våra stadsbyggnadsambitioner pekar på betydelsen av att bygga bostäder. Analyserna sam-manfattas i Del B.

En stor befolkningsökning på närmare 400 personer under 2012-2013 har kunnat ske utan något större bo-stadsbyggande under perioden. Bostadsbyggandet är centralt för att Motala ska kunna växa i framtiden. Det handlar om attraktiva bostäder i centrum, sjönära bo-städer och bostäder i åter andra miljöer.

Sjö och vatten som bärande tema En andra slutsats från analyserna är att vårt platsvaru-märke – Motala, Östergötlands sjöstad – är viktigt för fortsatta och bekräftande insatser. Det kan ske på olika sätt, bl.a. med nya bostäder, men även insatser för att möjliggöra sjö- och båtliv och med många andra insat-ser.

Vardagsrummet skapar identitet I analyserna har också stadskärnans betydelse för han-del, som mötesplats och för aktiviteter av olika slag lyfts fram.

Arbetsmarknaden vidgas Ett fjärde område som är viktigt att lyfta fram är möj-ligheten till försörjning och utbildning. Det gör företa-gande ännu viktigare. Detsamma gäller möjligheterna till att pendla till en vidgad arbetsmarknad och för stu-dier på andra orter.

Motalaborna deltar Under arbetet med stadsvisionen har olika insatser gjorts för att föra dialogen i breda grupper i kommu-nen. Cafédialoger, möten av andra slag, föreläsningar, seminarier, webbinsatser med blogg och forum har genomförts etc. Ur detta har närmare 1000 förslag framkommit. Förslagen kommer att fortsatta bearbetas och vara en del av underlaget till Utvecklingsplan Motala och vårt fortsatta arbete inom Motala kommun.

Hårda såväl som mjuka värden Med utgångspunkt ur analyser och dialoger har vi gjort ett förslag till stadsvision. Den är en vision för Motala år 2030 och tar sin utgångspunkt i varumärket – Motala, Östergötlands sjöstad.

Visionen innebär att vi ska bli En sjöstad för hela Sverige. Förutsättningar för utveckling av Östergötlands sjöstad till en sjöstad för många fler och det unika geografiska läget vid Vättern skiljer Motalas situation från de flesta andra städer och det bygger också upp unikiteten i vis-ionen.

Visionstexten i sin helhet presenteras i första delen av detta dokument. Den beskriver en positiv utveckling med tillväxt av invånare, fler företag och en växande besöksnäring. Men den beskriver också en ökad öp-penhet för människor och idéer, en stolthet över Motala som finns lokalt och där medvetandet om våra fördelar är vida spritt i landet. Motala är en stad år 2030 där livskvaliteten ökar och kvinnor och män, flickor och pojkar har en bra offentlig verksamhet kryddat med möjligheter till ett lite större liv med fritid, evenemang, kultur och med en fantastisk natur alldeles inpå och i staden.

Sammanfattning

STADSVISION MOTALA

5

Del A - Stadsvisionen

STADSVISION MOTALA

6

Del A - Stadsvisionen

Illustration 1 Visionspyramiden Källa: Bobo af Ekenstam, Docere

Inledning I projektet Framtidens Motala – en utvecklingsplan för till-växt arbetar Motala kommun tillsammans med lokala och regionala aktörer för att ta fram en stadsvision och en utvecklingsplan för Motala. Dessutom sker detta arbete parallellt med att vi försöker skapa en samver-kansmiljö som ska bidra till att många aktörer vill med-verka till att förverkliga visionen. Mobilisering av många, många aktörer är en avgörande framgångsfak-tor för att visionen ska bli realiserad.

I denna del av dokumentet presenteras förslag till Stadsvision Motala.

Under arbetet med stadsvisionen har olika insatser gjorts för att föra dialogen i breda grupper i kommu-nen. Cafédialoger, möten av andra slag, föreläsningar, seminarier, webbinsatser med blogg och forum har genomförts etc. Ur detta har närmare 1000 förslag framkommit. Förslagen kommer att fortsatta bearbetas och är en del av underlaget till Utvecklingsplan Motala och vårt fortsatta arbete.

Med utgångspunkt ur analyser och dialoger har vi tagit fram ett förslag till stadsvision. Den är en vision för Motala år 2030 och tar sin utgångspunkt i varumärket Motala, Östergötlands sjöstad. Visionen innebär att vi ska bli En sjöstad för hela Sverige. Visionstexten i sin hel-het presenteras i nästa avsnitt.

År 2030 ligger 16 år fram i tiden. Det är en rimlig tids-horisont mellan nu och 2030 ligger fyra hela mandatpe-rioder som kommer att bli betydelsefulla för vilka in-satser, åtgärder och mycket annat som kan presteras av

kommunen och alla andra intressenter. I Utvecklings-plan Motala presenteras åtgärder som kan genomföras under perioden 2015-2018. I årliga handlingsplaner presenteras de konkreta åtgärder som ska vidtas kom-mande år.

Metod När det gäller att sammanställa visionen har vi arbetat tillsammans med Docere AB och företagets VD Bobo af Ekenstam. Det har också medfört att vi använt me-toder från Docere. I och med detta introducerades en modell – visionspyramiden - för hur vi kan presentera stadsvisionen. Visionspyramider finns i olika skepna-der, men vi har valt att använda den från Docere. Denna modell bygger på att visionen är ett uttryck för ett företags, en stads, en kommuns eller en organisat-ions uppbyggande delar, beskrivet i teman och kompo-nenter.

Texterna i visionen och visionsteman har bearbetats tillsammans med Tomas Långdahl, Brand Mission AB.

Visionen Visionen ska uttrycka en framtidsbild om platsen – Motala stad. Den ska fungera som ledstjärna för våra insatser under lång tid.

Visionsteman Olika teman som bygger upp Motalas stadsvision an-vänds. Vi har valt fem teman och tre horisontella stra-tegier. Temata är:

Bo & Leva Värdskap & Upplevelser Entreprenörskap & Företagande Hållbar och attraktiv stad

Motala i omvärlden Det finns tre horisontella strategier som ska finnas be-skrivna i varje tema, nämligen:

Samverkan Hållbarhet Sjöstaden (som handlar om att förverkliga och

förädla Motala, Österlands sjöstad Visionskomponenter Visionskomponenterna är basen i pyramiden och det som bygger upp hela visionen. Komponenterna ska bestå av konkreta åtgärder som kan medverka till att förverkliga visionen.

Komponenterna består av en meny av möjliga aktivite-ter och åtgärder som vi kan genomföra inom varje tema. Här presenteras några av de idéer som framkom-mit i våra medborgardialoger. Utvecklingsplanen ger sedan en tydlig bild av vilka av alla 1000 förslag som är prioriterade.

STADSVISION MOTALA

7

Vision Motala 2030: En sjöstad för hela Sverige... 2030 är ännu ett glädjande tillväxtår för Motala, Östergötlands sjöstad. Antalet invånare ökar stadigt, liksom företagandet, turismen och strömmen av besökare till våra stora evenemang. Sjöstadspulsen är påtaglig, männi-skor trivs och det mångfacetterade näringslivet har fått extra näring av den utvecklade infrastrukturen och de riktade satsningarna på entrepre-nörskap. Men det som vuxit allra mest är medvetandet om Motala och alla våra fördelar. Idag är Motala en betydelsefull del av östgötaregionen och ett begrepp långt utanför dess gränser. Vårt unika geografiska läge vid Vättern, vår vackra natur, vår positiva attityd och vår hållbara tillväxt är faktorer som gör avtryck i både Sverige och Norden. Motala har blivit definitionen av en modern sjö-stad. En stad som präglas av mångfald, där kvinnor och män har friheten och möjligheten att berika sin livskvalitet med närhet till service, skola, jobb, kultur och enastående naturupplevelser. Idag, 2030, har vi kommit långt, och vi tänker nå ännu längre.

Vi är Motala, Östergötlands sjöstad. En välkomnande hamn för människor och idéer

från hela världen.

STADSVISION MOTALA

8

Visionstema: Bo och Leva Året är 2030 och sjöstaden Motala attraherar allt fler som vill leva ett stimulerande, aktivt och hälsosamt liv i nära anslutning till kilo-meterlånga sandstränder och rik natur. Våra satsningar på tillgänglighet, hållbarhet, trygg-het och nya attraktiva boendemiljöer och satsningar på utvecklade stadsdelar bidrar till livskvalitet, liksom den höga standarden på vård, service och skolor. Omsorg om varandra, samspel och ett rikt föreningsliv berikar motalabornas vardag. Bred samver-kan är nyckeln till vår framgång – undersök-ningar visar att vi tillhör de mest attraktiva städerna i Sverige för barnfamiljer och att vi är ovanligt duktiga på att slussa in unga kvinnor och män samt inflyttare i arbetslivet. Våra hett eftertraktade boendemiljöer stude-ras nyfiket av internationella arkitekter som imponeras av den marininspirerade bygg-nadsstilen som blivit ett signum för Motala. Staden växer stadigt och vi siktar på 50.000 invånare år 2050.

STADSVISION MOTALA

9

Bekväm vardag I Motala finns förutsättningar för ett gott, aktivt liv och en samhällsservice som förenklar vardagen för invånar-na. Den kommunala servicen präglas av god tillgänglig-het, hög servicenivå, stor flexibilitet och av ett jäm-ställdhetsperspektiv.

Trygg livsmiljö Motala är en trygg och säker stad samt är en välvårdad stad med rena och hälsosamma miljöer.

Här samverkar många aktörer med koppling till trygg-hetsområdet för att stimulera förebyggande insatser.

Ett medvetet arbete bedrivs för att säkra våra offentliga miljöer. Här är det möjligt för flickor och pojkar att få en trygg uppväxt och en bra start i livet. Lära för livet Vi har en grundskola som förbereder unga flickor och pojkar för vuxenlivet och det livslånga lärandet. I Motala finns en engagerad modern skola med pedago-ger som tillhör de mest framstående i landet. Försko-lor, skolor, vård och omsorg är i toppklass. Olika in-riktningar på förskolor och skolor samt olika utförare bidrar till att människor kan välja och det gäller även vård och omsorg.

Vård och omsorg Vården av våra äldsta medborgare präglas av profess-ionalism, kontinuitet och omtanke. Service och bemötande I Motala finns en samhällsservice av högsta kvalitet. Kommunala tjänstemän är serviceinriktade. Fokus läggs på ständiga förbättringar av service och tjänster samt innovationer inom offentlig sektor.

Boende med kvalitet Närhet, boende och service av hög kvalitet tillsammans med ett rikt föreningsliv och tillit mellan människor skapar förutsättningar för företagande och utrymme för ett större liv. Motala erbjuder regionens i särklass bästa boendemiljöer med närhet till de 150 sjöar som finns i kommunen. Vi utvecklar fler attraktiva boendemiljöer i varierande miljöer. Vi är ledande inom området att bygga vid och på vattnet. Det finns bostäder för såväl familjer som ungdomar och äldre. Bostäderna är av varierande art och känne-tecknas av god arkitektur med en marin känsla. Högre utbildning och studentboende Fler eftergymnasiala utbildningsmöjligheter tillkommer i Motala. Möjligheterna till att skapa studentbostäder för studerande i Motala och för dem som vill bo i Motala, men studera på näraliggande högskoleorter, utvecklas.

Samverkan för utbildning I Motala utvecklar vi i samverkan med andra offentliga aktörer och arbetslivets parter nya utbildningar för

STADSVISION MOTALA

10

morgondagens medarbetare i näringslivet och i offent-lig sektor. Här finns ett brett utbud av möjligheter till utbildning och kompetensväxling. Tillsammans med regionala och nationella aktörer utvecklas den lokala och regionala arbetsmarknaden. Ett växande företagande skapar ett ökande antal ar-betstillfällen och på en allt bättre lokal arbetsmarknad. Samverkan stärks Samverkan stärks på många olika områden genom fast organiserad samverkan och naturliga mötesplatser för alla intressenter och aktörer som vill vara med och ut-veckla Motala. Här finns nätverket Livet i Motala, här finns Centrumföreningen Mitt i Motala och här finns många andra aktörer som organiserar arbetet för att med gemensamma krafter utveckla förutsättningarna för ett gott liv för kvinnor och män i Motala.

En hållbar stad Vi bygger för ett hållbart samhälle – ekonomiskt, eko-logiskt och socialt. Helt, rent och snyggt ska det vara och i en giftfri miljö. Vi skapar bättre förutsättning för kommande generationer. I Motala utvecklas våra bo-stadsområden som tillkom under det s.k. miljonpro-grammet. Inom miljöområdet och när det gäller energi- och kli-matarbete är Motala ledande. Det är enkelt att ta sig mellan olika stadsdelar och det finns hållbara transportlösningar. Möjligheterna till att arbetspendla till hela arbetsmarknaden i regionen är goda och för många kvinnor och män är det möjligt att göra hela resan med kollektivtrafik.

Idéer från dialoger år 2014 (visionskomponenter) Återvänder vi till år 2014 kan vi summera ett stort antal förslag och idéer har kommit in i våra dialoger, hela 158 stycken. Många förslag rör kommunikationer och lärande. Men det finns ett stort antal förslag som hand-lar om driftsfrågor, som handlar om att sköta grundläg-gande kommunala uppdrag på ett bra sätt. Exempel inom detta område Bo och leva är: Lokalisera regionkontoret till Tingshuset Bygga lägenheter med hög tillgänglighet (främst

för äldre kvinnor och män) Utveckla kollektivtrafiken 110-väg till Linköping Satsa på nya bostäder vid Bromma Nyttja sjönära lägen för bostäder

Snabbare kommunikationer till Linköping Utveckla Solfjäderkommunen Motala Campus i Motala Profilera Motala med Yrkeshögskoleutbildningar Utveckla cykelstaden Motala (flera olika förslag) Och många, många fler förslag som kan genomföras de kommande åren.

STADSVISION MOTALA

11

Visionstema: Värdskap och upplevelser År 2030 har så gott som alla boende i Sve-rige besökt Motala som turister eller för att uppleva något av alla rikskända sport- och kulturevenemang. Såväl kvinnor och män som besökare och kvinnor och män som in-vånare uppskattar vår service och välkom-nande attityd, våra aktivitetscenter och alla toppmoderna idrottsanläggningar som satt Motala på kartan som en föredömlig idrotts-stad. De fräscha hotellen har beläggning året runt och gästerna missar inte chansen att uppleva kulturstadsdelen Gamla Motala Verkstad med nytt stadsmuseum samt dess färgstarka utbud av konst, musik och tea-teruppsättningar. För båtfolket på besök i Göta kanals huvudstad är en visit i den ut-byggda gästhamnen ett måste och vid bryg-gan kan man bada i rent och härligt sjövat-ten innan det är dags att äntra någon av de prisbelönta sjökrogarna. På tal om sjön – Varamobaden är numera ett aktivitets- och hälsocentrum där inspirerande strandmiljöer med inslag av innovativ arkitektur lockar be-sökare från alla hörn av världen, året runt.

STADSVISION MOTALA

12

Vatten en del av vår livsstil I Motala finns miljöer som är fantastiska i en kulturrik byggd med korta avstånd till andra intressanta histo-riska miljöer och sjön Vättern som bjuder på rika upp-levelser. Vi har Nordens längsta insjöbad i Varamoba-den som är på väg att bli Sveriges motsvarighet till syd-ländska stränder. Det lockar besökare från hela Sverige och få många att vilja bosätta sig i staden.

Natur för rik fritid De som bor och vistas i Motala får fler och fler möjlig-heter att ha rika upplevelser av natur, kultur, fritid och evenemang som gör såväl vardag som helgdag till en större upplevelse.

Stad, strand och närnatur erbjuder många olika miljöer för rekreation året runt. Attraktiva stråk finns för pro-menader och cykelturer i sjönära lägen och varierad natur. Här finns inspiration och utveckling att hämta.

Fler evenemang

Ambitioner finns att utveckla Motala till regionens le-dande plats för evenemang och arrangemang året runt i ett stort utbud av olika miljöer och olika arenor.

Sport och idrott för alla Motala är föreningstätt och det bjuder på många natur-

liga mötesplatser för engagerade människor.

Vi har ett stort utbud av idrotts- och fritidsanläggning-ar med ett centralt arenaområde som utvecklas bit för bit mot regionens bäst samlade mötesplats för idrott med mera.

Nya aktivitetscentra skapas Vi tar tillvara möjligheterna att utveckla aktivitetscentra t.ex. Göta Kanalbolags idéer om att förlägga ett upple-velsecentrum till Motala.

Utegym längs stråk Vi bygger fler utegym och aktivitetsplatser längs våra vattenstråk och motionsspår.

Kultur för alla Vår Kulturskola lägger grunder för flickor och pojkars samt unga kvinnor och mäns skapande inom musik, dans, konst och teater.

Kulturstadsdelen Gamla Motala Verkstad växer sig allt starkare och fungerar som en levande stadsdel där kul-turvärden bevaras och utvecklas. Kulturarvet ger stolt-het och identitet som grund för en nyskapande samtid.

Ett större liv Med tillkommande attraktioner och möjligheter till fler aktiviteter förbättras möjligheterna att leva ett större liv för motalaborna.

Varamobaden året runt

Vi strävar efter att få utökad kapacitet för boende i hela kommunen och nu finns det nya hotell vid Varamoba-den.

En annan möjlighet som vi tagit tillvara var att bredda stranden i Varamobaden.

STADSVISION MOTALA

13

Badhus blev verklighet Drömmen om att förverkliga ett badhus har blivit verklighet under senaste åren.

En välkomnande stad med gott värdskap Vi strävar efter att få kvalitet i varje möte och att mö-ten ska präglas av respekt, värdighet och omtanke. Of-fentlig service och myndighetsutövning arbetar för att utveckla sina tjänster och är känd för sitt professionella och goda bemötande.

Ett gott värdskap ser till kvinnors och mäns önskemål och behov. Servicenäringar anpassar sitt utbud till kun-dernas behov och Motala präglas av tillgänglighet och gott bemötande.

Motalaambassadörer Motalabon är ambassadör för sin stad och stolt över vår historia, har framtidstro, är öppen för nya intryck och lär av möten för att kunna skapa nytt.

Möten med människor - stadsfester m.m. Vi värnar om alla möjligheter som finns att genomföra möten mellan människor i vardag och till fest. Här finns också stadsfest och galor av olika slag.

Båttrafik, båtplatser och bryggor Östergötlands sjöstad ger möjligheter till ett sjöliv. Vi

skapar därför också fler kontakter med vatten med bryggor, båtplatser och strävar att ha både båttrafik till och andra allmänna kommunikationer från centrum till Varamobaden.

Den nya gästhamnen används av allt fler gäster.

Ringar på vattnet - investerare ser möjligheter En grundläggande strategi är att involvera aktörer med intresse att tillsammans med kommunen och näringsli-vet utveckla Motala. Vi söker s.k. sweetspots där vi samverkar för att förädla staden.

Tack vare att vi år 2015 fattade beslut om att utveckla några av våra bästa och mest attraktiva sjölägen har detta lockat externa investerare som sett potentialen och utvecklat en attraktion som i sig är helt unik och bidrar till vårt varumärke.

Idéer från dialoger år 2014 (visionskomponenter)Även inom detta område har floran av förslag varit stor. 219 förslag har dokumenterats inom detta om-råde. Förutom fler båtplatser, utegym, hotell, badhus

och en breddad strand i Varamobaden finns det många andra exempel:

Cable Park i Varamobaden Aktiviteter i Stadsparken Badbart vid Vätternpromenaden Sjöstadspromenad runt Motalaviken Stadsmuseum – samla museer och föremål Skulpturpark En ny simhall Cykelvelodrom Bygg ut gästhamnen Lång pir vid Folkets Park Med flera förslag av större eller mindre omfattning.

STADSVISION MOTALA

14

Visionstema: Entreprenörskap och Företagande Det är ingen tillfällighet att näringslivet blomstrar även år 2030. Den unika Motala-modellen som stimulerar småföretagande erbjuder bland annat utvecklade stödformer för nystartade företag, som drivs av såväl kvinnor och män, medan befintliga verksam-heter har möjlighet att ta del av specialan-passade tillväxt- och utvecklingsprogram. Motala är en grön tillväxtkommun som ver-kar för hållbarhet i alla dimensioner – socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Riktade sats-ningar ligger bakom våra framgångar inom innovation och entreprenörskap, medan kompetensförsörjningen underlättas av bland annat medflyttarprogram, inflyttnings-service och långtgående samverkan mellan skola och näringsliv. Tillväxten har överlag drivit på det kommersiella utbudet i såväl centrum som externa lägen. Antalet företag har vuxit med över 500 sedan år 2020, och sedan fem år tillbaka är vi ledande i regionen när det gäller näringslivsklimat.

STADSVISION MOTALA

15

Stark hemmamarknad Vi utvecklar gemensamt vår hemmamarknad genom att genomföra upphandlingar så lokala aktörer kan lämna anbud. Vi använder oss av konkurrensutsättning av kommunala verksamheter för att möjliggöra för fler aktörer att bedriva offentliga verksamheter.

Stöd och service till företag Tillsammans med näringslivets aktörer har vi utvecklat service och stöd i många former. Vi ser till att möta företagens behov och konkurrenskraft på ett strukture-rat sätt och med det som utgångspunkt tillföra resurser till utbildning, inspiration och kunskap. Vi hittar flex-ibla lösningar som möjliggör nyskapande, tillväxtorien-terande satsningar.

Inkubator Vi utvecklar en egen inkubatorsmodell för nya företag och företag som är i en utvecklingsfas.

Idécentrum för företagare Vi prövar nya former för att utveckla idéer och sam-verkan mellan företagare i kommunen.

Rekrytering av företag Förutom den prioriterade satsningen på nya och be-fintliga företag i kommunen arbetar många aktörer till-

sammans för att öka attraktionskraften för att få andra företag att flytta sin verksamhet till Motala. Vi kontak-tar regelbundet och proaktivt företag utanför regionen, företag som kan vara intresserade av vår lokala mark-nad med de kluster som kan bildas eller ny lokalisering för ett bättre läge i en fantastisk miljö. Vi identifierar nyckelbranscher som fungerar som profilbärare för Motalas varumärke.

Nätverk skapas Vi skapar branschorienterade nätverk till föredömen i Sverige. Vi bygger det på en tydlig idé där vi skapar geografiskt lokaliserade företagskluster och företags-vänliga nav.

Program för medflyttare Vi utvecklar program för medflyttare och särskilda er-bjudanden för nyckelkompetens inom olika områden. Vi medverkar till att dela ut stipendium för nyföreta-garsatsning och mycket mer.

Riskkapital Vi arbetar med många idéer för att utveckla det lokala näringslivet som att skapa och stärka riskkapital för Motalaföretag i olika tillväxtfonder. Vi har många s.k. lokala affärsänglar. Vi arbetar tätt tillsammans med regionens utveckling av risk- och tillväxtkapital.

En grön tillväxtkommun Tillväxtarbetet bygger på ambitioner att få till en håll-bar tillväxt – socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Motala är en grön kommun, vars klimat- och energipla-nearbete lagt grunden till ett ekologiskt hållbart sam-hälle som även skapat nya affärsmöjligheter. Ansvar tas för kommande generationer och det gäller även sociala och ekonomiska sammanhang. Alla kommunala for-don drivs av förnybara bränslen som produceras av lokala lantbruksföretag, vilket stimulerat tillväxten.

STADSVISION MOTALA

16

Turismen en växande näring Besöksnäringen växer från år till år och omsätter allt fler miljoner kronor och ger fler arbetstillfällen för lo-kala entreprenörer.

Mer turistboende Fler kvinnor och män som turister och besökare har medverkat till ytterligare boendealternativ, från hög-klassig camping, fler campingstugor till fler hotellbäd-dar.

Hög beredskap och snabba processer

Motala kommun svarar för att alltid ha realiserbar mark tillgängligt för företagande. Kommunen har vänt ut-vecklingen när det gäller detaljplaneprocessen och till-godosett företagens behov av planer anpassade för tillväxt.

Utvecklad service och tillståndshantering Vi utvecklar kommunens serviceåtagande gentemot företag och medborgare samt strävar efter att effektivi-sera och förenkla tillståndsgivning.

Tillståndsansökningar och andra myndighetsbeslut tar

allt kortare tid att få. Vissa beslut kan ges i direkt an-slutning till besök och vid inlämning av handlingar.

Företagen kan nu via webb följa och ha en interaktiv kontakt med kommunens handläggare av respektive ärenden.

Samverkan skola - näringsliv Samverkan mellan skola och näringsliv fungerar ut-märkt. Vi har en unik samverkan med närhet och täta kontakter. Vi tydliggör vilka jobb som förväntas bli efterfrågan på i framtiden – lokalt, regionalt och på en större marknad. Utbildningssystemet genomsyras av entreprenörskap genom den speciella modell som vi tagit fram tillsammans och genom långsiktigt arbete.

Dynamisk arbetsmarknad Med stöd av många parter inklusive staten har vi vänt en sammantaget låg utbildningsnivå i kommunen till en betydligt högre nivå. Arbetet främjar kompetensför-sörjning och vi stärker Motalas invånare i nya former samt i program via Arbetsförmedling och lokala före-tag. Det bidrar till att skapa en stark och dynamisk ar-betsmarknad i kommunen.

Handeln utvecklas Centrumhandeln och externhandeln får en tydlig di-stinktion och hjälper varandra. Utbuden matchas. Motala har en tydlig position som regionens ledande förnyare inom handel i syfte att bevara och stärka. Ökat handelsinflöde är en långsiktig målsättning.

Kommersiellt utbud Det finns ett brett kommersiellt utbud av butiker, kaféer och restauranger i stadskärnan. Det attraherar konsumenter, besökare och företag som vill etablera sig i en mångkulturell och kreativ miljö.

Samförstånd och framåtanda I Motala ska finnas ett brett handslag om viktiga ut-vecklingsområden inom såväl näringsliv som det civila samhället. Det bidrar till att skapa handlingskraft och framåtanda i kommunen.

Idéer från dialoger år 2014 (visionskomponenter)Närmare 200 förslag (187 st.) har kommit in som rör detta område. Exempel:

Utveckla Folkets Parkområdet med hotell, resort m.m.

Restauranger i stan med utsikt över vattnet Satsa på framtidsbranscher Förändra attityder till företagande Bli världsbäst på hållbara näringar + miljöteknik

+ recycling Cykeluthyrning och lånecyklar på stan Saluhall i stan med lokala produkter Företagsby med marin inriktning Det finns, som framgått, många fler förslag.

STADSVISION MOTALA

17

Visionstema: Hållbar och attraktiv stad Året är 2030 och vackra Motala befäster po-sitionen som Östergötlands sjöstad och är nu en sjöstad för hela Sverige. Omdaningen av Vätternpromenaden, skapandet av nya boendemiljöer i sjönära lägen samt utveck-lingen av kanalstråk och kulturstadsdelen är exempel på nyare satsningar som förhöjer sjöstadspulsen. I stadskärnan, där Baltzar von Platens solfjädersplan drar blicken till vattnet och den utvecklade Stadsparken, har torget förädlats och blivit en uppskattad mö-tesplats för kvinnor och män som bor i Motala och för besökare. Långsiktigt arbete med gestaltning av offentliga miljöer har ökat stadens attraktionskraft. Genom förtätning har staden blivit mer sammanhållen och när-heten bidrar till en bekväm vardag. Ut-byggda kommunikationer och infrastruktur har integrerats fint i miljöerna, och med över 25 mil, säkra cykelvägar kan vi kalla oss en riktig cykelstad. Sist men inte minst har Motala begåvats med ett nytt stolt landmärke – ett klimatsmart höghus som bjuder på mils-vid utsikt över Vättern.

STADSVISION MOTALA

18

Den vackra mötesplatsen Motala betydde ursprungligen mötesplatsen vid helge-domen och här har kvinnor och män bott i mer än 7000 år. Med Göta kanal, Motala Verkstad, radiostat-ionen och Luxor blev Motala en avancerad indu-stristad. Idag är Motala Östergötlands sjöstad. Det är en vacker plats mellan kullarna vid Vätterns utlopp. Här finns ett livaktigt centrum och miljöer som lockar besökare från hela världen vid Göta kanal, Varamoba-den, Motala Verkstad och radiostationen på Bonde-backa. Här bor vi nära vattnet, i varierade, spännande och trivsamma stadsdelar. Avstånden är korta och de flesta av oss väljer cykeln.

Staden som vänder sig mot vattnet Det är alltid nära till vatten i Motala. Men vi nöjer oss inte bara med de vackra utblickarna. Längs våra 5 mil långa stränder inom staden löper sammanhängande motions- och promenadstråk. Det är oftast liv och rö-relse vid kajerna, slussarna, båthamnarna, badplatserna och strandcaféerna. Men staden rymmer också vackra naturstränder vid Vättern, Motala Ström och Boren.

Båt- och vattensporter har fått ett uppsving med nya hamnar och anläggningar. Motala har blivit en seglings-

metropol och ett omtyckt centrum för fiskeintresserade på jakt efter den unika vätterrödingen. Varamobaden är ett semester- och fritidsparadis med nya fräscha anlägg-ningar för boende och vattensport.

Våra nya bostadsområden vid Vättern, t ex Motalavi-kens södra strand och Brommaområdet, är omtalade i hela regionen. Och vi har kompletterat med nya bostä-der även vid Motala Ström, Göta kanal och Boren. Möjligheterna till vattenutsikt med bad- och båtplats inom gångavstånd har lockat hit många inflyttare.

Staden med ett riktigt centrum I Motala centrum har man tagit vara på de unika förut-sättningarna med Baltzar von Platens solfjädersplan och läget i sydvästsluttningen ner mot Vättern och Göta kanal. Motala Centrum är fullt av stadsliv med aktiviteter, möten, upplevelser och handel i en trevlig atmosfär. Stadskärnan är navet i en stad präglad av när-het och överblickbarhet.

Våra offentliga rum har utvecklats genom samverkan mellan offentliga och lokala aktörer så att torg, parker och grönområden vårdats och rustats upp till stimule-rande och aktiverande miljöer. Torget är vår stora mö-tesplats med uteserveringar, torghandel, planteringar och vattenkonst.

Även i centrum märks att Motala är en sjöstad. Ut-blickarna mot vattnet är tydliga. Hamnen är ett cent-rum för besökare. Stadsparken, Vätterpromenaden och kanalparken är gröna lungor med vattenkontakt.

Hög tillgänglighet ger tillträde till staden för alla kate-gorier. Det är alltid nära till centrum och stråken dit är lättorienterade, vackra och välkomnande. Torget, Motala Central och hamnen är tätt knutna till varandra.

Staden med en mångfald av möjligheter Motala har beredskap för det nya. De stora byggnader som industriepoken lämnade efter sig har tagits tillvara och hyser numera ett stort antal företag i varierande branscher. Vid riksväg 50 och riksväg 34 har många nya verksamheter etablerats, särskilt i Norrsten som blivit ett centrum för transportnäringen.

Många nya tjänste- och serviceföretag har hittat lokaler inom gångavstånd från Motala Centralstation som bli-vit en viktig knutpunkt med tät pendel- och fjärrtågs-trafik. Flera kunskapsföretag som sökt sig bort från storstäderna har etablerat sig i Motala eftersom man här kan erbjuda medarbetarna en hög livskvalitet.

Mångfalden märks också i utbudet av varor och tjäns-ter. Inflyttare och besökare från andra länder och landsdelar har skapat underlag för en utvecklad handel, framför allt i centrum.

I Motala finns det möjligheter att förverkliga kvinnor och mäns boendedrömmar. Utbudet av boende- och upplåtelseformer har breddats, vilket satt avtryck i nya spännande miljöer.

STADSVISION MOTALA

19

Motala har blivit intressant för byggherrar och bostads-sökande som vill utvecklas och testa nya grepp. Norra Bråstorp, Södra Stranden och Fålehagsstråket är upp-märksammade nya bostadsområden. Men det mesta har faktiskt tillkommit genom komplettering och för-tätning, vilket skapat nytt liv i gamla stadsdelar. Varje stadsdel har sin egen karaktär.

Den sammanhållna staden Motala är en sammanhållen stad utan segregerande bebyggelse i avlägsna förorter. Varje stadsdel innehåller en blandning av bostäder, arbetsplatser och andra funktioner. Även boendeformerna är blandade och på många håll tar man ett gemensamt ansvar för miljön. Motalas utveckling från nedsliten industristad till före-döme i fråga om social hållbarhet väcker stort intresse från omvärlden.

Den kommersiella och offentliga servicen är väl ut-byggd med livaktiga stadsdelscentra. Handeln har ut-vecklats starkt, där balansen och samarbetet mellan centrum den externa handeln är en av nyckelfaktorer-na. Stadens äldre bebyggelse förtätas och förnyas suc-cessivt.

I Motala är det nära till både centrum och bostadsom-råden. På cykel når man det mesta på några minuter. I cykelstaden Motala finns trygga och säkra cykelbanor som binder ihop stadens delar och närbelägna orter. Vi utveckar system för hyr- och lånecyklar i staden. El-cyklar används bl a inom kommunens verksamheter.

De viktiga stråken mot centrum och Motala Central är bekväma och trygga med fina utblickar. Stora Torget har knutits ihop med centralstationen och hamnen på ett tydligt och lättorienterat sätt. Det bidrar till att hålla samman staden. Särskilt inom gångavstånd från Motala

Central har bebyggelsen förtätats. Motala C är vår port mot omvärlden när det gäller spårbunden trafik och ett nav för kollektivtrafiken.

Den intressanta och inbjudande staden Entréerna till staden är vackra och välkomnande med

tydlig information. För dem som reser igenom med tåg eller bil bjuder Motala på vackra utblickar och lockande

intryck.

Motala är en överblickbar stad med orientering mot vattnet och tydliga landmärken. Radiomasterna på Bondebacka, Motalabron, Visionärens vinkelben i Pla-tens punkt och den uppmärksammade nya storskulptu-ren på Råssnäsudden är några av de viktigaste. I Motala finns en modern spännande arkitektur och flera nytillkomna byggnader som förstärker sjöstadskänslan och gör staden både vackrare och intressantare. Motala har stärkt sin identitet och tagit vara på sitt hi-storiska arv. Baltzar von Platens solfjädersplan präglar fortfarande de centrala delarna av staden, med dess orientering mot Vätterpromenaden och Platens punkt i Motalaviken. Stråket utefter Göta kanal, från hamnen till Borenshults slusstrappa, knyter ihop några av de intressantaste miljöerna. Gamla Motala verkstad är centrum i en levande kulturstadsdel där arvet efter det tidiga industrisamhället visas upp på ett inspirerande sätt. Radiostationen på Bondebacka är ett viktigt nat-ionellt teknikhistoriskt monument. Varamobaden har

STADSVISION MOTALA

20

Staden som vänder sig mot vattnet Staden med en mångfald av möjligheter

STADSVISION MOTALA

21

Staden med ett riktigt centrum Den sammanhållna staden

STADSVISION MOTALA

22

utvecklats till ett populärt besöks- och semestermål utan att förlora sin karaktär med enkla träbyggnader mellan tallarna.

Centrum har efter en arkitekttävling fått en ny och spännande vattenfront med förstärkt bad- och båtliv. Den vackra Vätterpromenaden är första delen i ”motalarundan” som binder samman motalavikens stränder och kantas av caféer, badplatser, vackra ut-blickar och ny bebyggelse. För de som vill röra sig längre finns anknytningar till strandpromenaderna mot Råssnäs, Varamobaden, Jerusalemsbadet och kanalstrå-ket. Det är inte heller långt till Bondebacka, Fålehagen och de andra friluftsområdena.

Stadsmiljön i Motala är välskött och full av upplevelser. Vattnet är nästan alltid närvarande. Planteringar, mark-beläggningar och uppmärksammad offentlig konst har bidragit till Motalas goda rykte. Vi utnyttjar ljussättning för att belysa olika miljöer och skapa trygghet för kvin-nor och män, flickor och pojkar i gång- och cykelstråk och offentliga miljöer.

Den klimatsmarta miljöstaden Det är i städer av Motalas storlek man kommit längst med omställningen till det hållbara samhället. Och Motala ligger bland de allra främsta. De korta avstån-den inom staden kombinerat med utvecklingen av cyk-ling och kollektivtrafik i staden och regionen innebär att bilberoendet minskat. Med modern teknik är bebyg-gelsen ytterst energisnål samtidigt som man tagit hän-syn till kulturvärdena.

I systemen för vatten och avlopp tillvaratas energi, nä-ringsämnen och material för återvinning. Utbytet med omgivande landsbygd och övriga delar av regionen är omfattande när det gäller livsmedel, energi och återfö-

ring av näringsämnen.

Sammantaget betyder detta att de lokala, förnybara energialternativen är tillräckliga för vår försörjning. Under det senaste året har kommunen som helhet fått en negativ balans när det gäller koldioxid och andra växthusgaser. Det betyder att vi bidrar till att minska halterna i atmosfären!

Vättern är alltmer omtalad som en av Europas renaste och klaraste sjöar. Tack vare omfattande naturvårdsin-satser, både av myndigheter och enskilda, är motalaom-rådet känt för sin artrikedom och biologiska mångfald. Det har gått hand i hand med omställningen till ett ekologisk jord- och skogsbruk.

Motala erbjuder en hälsosam och giftfri miljö. Förore-ningar i mark och vatten har tagits om hand. Vi väljer gärna lokalt producerade livsmedel.

Staden som är lätt att nå Motala är en del av östgötaregionen och det dagliga

pendlingsutbytet ökar ständigt, i första hand med Lin-

köping, Mjölby och Vadstena. Men vi har också många kontakter norrut, till Örebro, Askersund och Hallsberg. Även i utbytet med Stockholmsregionen har resandet ökat.

Riksväg 50 och dubbelspåret har följts av nya förbätt-ringar av infrastrukturen. Kortare restid med tåg gör resor till Linköping och Örebro väsentligt mer funkt-ionella, främst för arbetspendlare. Med tillkomsten av dubbelspår till Hallsberg, Ostlänken och dess fortsätt-ning via Götalandsbanan söderut förbättras Motalas kommunikativa läge ännu mer. Med nya spår vid Mjölby åker vi till Linköping på en halvtimme.

Vägnätet förbättras genom utbyggnad av 2 + 1-vägar till Borensberg, Linköping och Örebro. Rv 50/Bergslagsdiagonalen har blivit en av landets viktigaste vägar och avlastar stockholmsregionen från godstrafik samtidigt som den är ett betydande turiststråk.

Medvetna satsningar på cykelvägnätet ger oss trygga och säkra möjligheter att cykelpendla till Vadstena, Borensberg och Nykyrka/Askersund. Cykelturismen utvecklas kraftigt längs Göta kanal och stråket Medevi-Motala- Vadstena-Tåkern/Omberg. En bilfri cykelväg runt hela Vättern är på plats.

STADSVISION MOTALA

23

Idéer från dialoger år 2014 (visionskomponenter) Allra flest förslag i dialogerna handlar om hur vi bygger staden Motala. Gestaltning, attraktiva område, sam-band i staden och boendefrågor har väckt närmare 300 förslag. Några exempel:

Sjönära boenden vid Kanalen, Gamla bryggeriet, SAAB-området och Varamon

Förtäta centrum med fler bostadshus med buti-ker i bottenplanet

Bygg attraktivt och dyrt Identifiera och namnge parker, torg och andra

vackra/intressanta platser i Motala Bygg ett höghus som landmärke med bostäder

och kontor Stadsmiljön måste stimulera till mer uteliv Pålade bostäder i Södra stranden (som Ham-

marby sjöstad) Profilprojekt som Jakriborg i Skåne Häftiga byggnader Snygga till fula centrumfasader Ny belysning vid Platens punkt som kan byta

färg Ta vara på hamnområdet Förnya stadsparken för ökad trygghet och vat-

tenkontakt Tydligare koppling centrum och resecentrum Bilfritt centrum – parkeringshus

STADSVISION MOTALA

24

Visionstema: Motala i omvärlden Under de senaste femton åren har Motala flyttat fram positionerna rejält. Idag, 2030, betraktas Motala som västra Östergötlands utvecklingsmotor och vi har mycket goda relationer med våra grannar – såväl inom som utanför regionen. Med utgångspunkt från vår varumärkesposition – Motala, Öster-götlands sjöstad – marknadsför vi oss och samverkar både nationellt och internationellt i syfte att attrahera turister, näringslivseta-bleringar och inflyttare. Vi har betydligt högre närvaro i riksmedia än förr, och varumärkes-mätningar visar toppnoteringar när det gäller attityder och kännedom om Motala. Anled-ningarna till framgången är flera, men den enskilt viktigaste faktorn är vårt öppna och positiva samarbetsklimat. Däri ligger grun-den till den framtidstro och det mod som ta-git Motala en bra bit på vägen mot vår vision – en sjöstad för hela Sverige.

STADSVISION MOTALA

25

Starkt platsvarumärke Motala, Östergötlands sjöstad är ett av landets starkaste platsvarumärken. Positionen ligger till grund för prio-riteringar och satsningar både från offentliga och kom-mersiella aktörer. Kännedomen om positionen är stark regional och total lokalt. Genom kopplingen till Öster-götland når vi den nationella och internationella mark-naden. Motalabor och lokala företag och föreningen fungerar som ambassadörer och drar nytta av varumär-kespositionen i egen marknadskommunikation. Plats-varumärket marknadsförs kontinuerligt i kontext av områden som "bo", "jobba" och "besök". Känslan av att "Motala syns överallt" är påtaglig. Investeringar i marknadskommunikation i olika medier är stark och skapar en känsla av ständig närvaro. Marknadsför-eningen är kreativ och utmanande. Utvecklingsområ-den, byggnation, upplevelser, evenemang och kulturytt-ringar skapas för att stärka positionen.

Motor i västra Östergötland Motala är en sammanhållande motor för utvecklingen i västra Östergötland. Samverkan med grannkommuner-na i regionen utvecklas för att klara utmaningarna. Till-sammans marknadsförs västra Östergötland.

Samverkan som filosofi Samverkan är både mål och medel för att få tillväxt i Motala. Där så är möjligt strävar vi efter breda överens-kommelser med alla aktörer som förenas av gemen-samma intressen.

Ökade marknadsföringsinsatser Från och med år 2013 har kommunen och näringslivet successivt ökat marknadsföringen av Motala. Varumär-ket Östergötlands sjöstad är väl förankrat inte bara reg-ionalt utan i hela Mellansverige. Genom den ökande tillströmningen av besökare är Motalas starka varumär-ken spridda vidare än så.

Reklamplatser utvecklas De idéer som framkommit i framtidsarbetet tas tillvara för nya reklam- och informationsplatser.

Storytelling Tillsammans utvecklas beskrivningarna av Motala och levnadsöden som ger bilder av hur Motala är och har varit.

Ambassadörsutbildningen utökas Den kommuninterna ambassadörsutbildningen har fått en gemensam efterföljare i form av ambassadörsutbild-ningar som riktar sig till alla medverkande inom be-söksnäringar och handel. Dessa och många andra insat-ser ingår i samverkan mellan näringsliv, kommun och det civila samhället för att stärka motalabornas självbild och stolthet.

Idéer från dialoger år 2014 (visionskomponenter)Inom det här området kom det in minst förslag, men ändå över 100 förslag (139 st). En hel del gäller skylt-

ning till olika attraktioner och aktiviteter. Några exem-pel:

Båtgäster välkomnas med ett trevligt budskap vid hamnen

Samverkan - gå samman, satsa stort och var stolta

Utveckla ambassadörsutbildningar t.ex. inom handeln

Vi måste vara stolta och goda ambassadörer Highlights – informationsskyltar som uppmärk-

sammar platser med stor dragningskraft Gemensamma arrangemang som stadsfesten är

bra Stor badboll som skylt i Varamobaden Synliggöra kulturen genom skyltning Utnyttja arkeologin Riktad insats mot Linköping för att sälja tomter Mer information om vad som händer i staden

STADSVISION MOTALA

26

Del B - Analyser med mera

STADSVISION MOTALA

27

Arbetet med Stadsvision Inledning I den första delen av Stadsvision Motala har vi presen-terat ett förslag till vision för staden Motala. I den här delen – Del B – ger vi dels bakgrunden till projektet, dels en del underlag som legat till grund för arbetet med att ta fram visionen.

Projektet I projektet Framtidens Motala – en utvecklingsplan för tillväxt samverkar Regionförbundet Östsam, Motala kommun och Tillväxt Motala AB för att få till en stads-vision och en utvecklingsplan för Motala stad. Staden ses som en viktig motor för tillväxt i hela kommunen. Motala stad har fått förändrade förutsättningar genom omfattande satsningar på infrastruktur och nya kom-munikationer.

Projektet finansieras till hälften av Tillväxtverket, reste-rande finansiering delas mellan Östsam och Motala kommun.

Projektet startade under hösten 2012 och ska under hösten 2014 bidra till beslut dels om stadsvisionen, dels om en handlingsplan som ska hjälpa till att göra vision-en till verklighet.

Underlag med analyser m.m. Förutom regelbundna rapporter till Regionförbundet Östsam och Tillväxtverket har ett antal andra doku-

ment tagits fram. Till underlag och analyser som tagits fram i projektet hör:

Studiematerial Framtidens Motala Nulägesanalys med SWOT Scenarioanalys Två rapporter om förstärkt samverkansmiljö

bl.a. Samverkan som filosofi (huvudrapport) Underlagsrapport Stadsbyggnadsvision (Tyréns

AB) En vision för Motala stad - Underlag för vis-

ionsarbetet Sammanställningar av medborgardialoger Bred medverkan Processen som genomförs har inkluderat ett stort antal aktörer och intressenter som tillsammans tagit fram ett omfattande underlag med många förslag.

Det här är inget kommunalt projekt. Det är bredare än så och försöker få till en så bred uppslutning som möj-ligt för val av vision, utvecklingsområden, strategier och åtgärder. Arbetet med att genomföra åtgärder har till viss del påbörjats redan under 2014, men under 2015 sker den egentliga starten av genomförandet. Det ska leda till ett långsiktigt arbete som medverkar till att infria visionen.

Bakgrund Projektet startade med syftet att ta vara på de nya för-utsättningar som staden får med förbättrade kommuni-kationer. Som en följd av detta ges ökade möjligheter till integrering i en stor och växande region. Projektet

ska se till att det nya läget leder till konkreta resultat i lokal tillväxt i form av fler invånare, företag och besö-kare. I den konkurrenssituation som alla kommuner befinner sig är en hållbar tillväxt grunden för Motalas långsiktiga överlevnad och utveckling.

En utgångspunkt för utvecklingsplanen är Motala kom-muns vision för år 2020:

Motala ska vara en attraktiv och innovativ del av östgötaregionen där det är enkelt att bo och verka.

För att utveckla Motala i riktning mot visionen anger det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) för mandat-perioden fyra prioriterade områden:

En aktiv arbetsmarknadspolitik Barn och ungas uppväxtvillkor Insatser för äldre Ett attraktivt och klimatsmart Motala Under 2014 genomförs allmänna val och i enlighet med kommunens ledningssystem (LedMot) ska en ny lokal utvecklingsplan (LUP) tas fram. I korthet är LUP en sammanfattning av den nya majoritetetens politik för mandatperioden. I denna nya LUP kommer en översyn ske av kommunens befintliga vision. Vidare kommer nya prioriterade områden fastställas. Arbetet med Framtidens Motala kan förväntas ha direkt eller in-direkt bäring på både vision och prioriterade områden och utgöra underlag för gemensamma sektorsövergri-

Del B - Analyser med mera

STADSVISION MOTALA

28

pande aktiviteter i förvaltningarnas verksamhetsplaner kommande mandatperiod. Motala kommun har också gjort ett omfattande arbete med en kommunikationsplattform som har bäring på varumärket för hela Motala (inte enbart för kommun-organisationen). I denna plattform finns kärnvärdena Öppen – Stolt – Nyskapande, vilka också ska ges en stor betydelse i hur vi kommunicerar arbetet med ut-vecklingsplanen.

Det är Motala kommuns uttalande målsättning att ge-nom dialog med medborgare och intressenter skapa det ”nya” Motala som vi gemensamt tar ansvar för.

Utgångspunkter De senaste decennierna har det blivit tydligt att en allt större del av sysselsättningstillväxten i landet koncen-treras till stora och medelstora städer. Ett exempel är att av sysselsättningstillväxten under 2000-talet har 2/3 koncentrerats till de tre storstadsregionerna. En stor del av befolkningstillväxten har också hamnat i storstä-derna, medan nästan hälften av kommunerna minskade sin befolkning under 2011. Sverige är det land inom EU som har starkast urbaniseringstrend sedan år 2005.

I Motala har sysselsättningen sjunkit, främst till följd av att stora tillverkande företag avvecklats eller flyttat. Samtidigt har befolkningen inom kommunen varit rela-tivt stabil under lång tid. För att tätorter av Motalas storlek ska få en positiv befolkningsutveckling visar erfarenheten att åtminstone något av följande villkor måste vara uppfyllda:

Staden måste vara väl integrerad i en större lokal arbetsmarknadsregion

Staden måste kunna erbjuda en hög boendekva-litet

Staden måste ligga i närheten av en storstad Många väljer att pendla till arbete i annan kommun. År 2010 arbetspendlade drygt 1,4 miljoner individer över en kommungräns och i Motala är tendensen att pend-lingen till närbelägna kommuner ökar. Män pendlar i högre utsträckning än kvinnor. Av drygt 5 400 utpend-lare år 2012 var närmare 3 400 män som pendlade till arbete i annan kommun.

Att människor flyttar hänger oftast ihop med arbete, studier eller sociala skäl och endast en liten del (ca 10 procent) av flyttningar kan förklaras av önskemål om en ny boendemiljö.

Hur skapas lokal tillväxt? Det finns forskning på området, men orsakssamban-den och vad som skapar tillväxten är fortfarande till viss del oklart. Det är inte helt klart vilka tillväxtpoli-tiska instrument som ger effekt. Det finns samband mellan tillit hos medborgarna (socialt kapital) och den lokala tillväxten, men det är inte helt klart hur socialt kapital uppstår. På samma sätt har företagarnas upple-velser av kommunpolitikernas attityder till företagande ett visst positivt samband med den lokala tillväxten.

Med beaktande av ovan angiven komplexitet kring samband för tillväxt har vi valt att i projektet utgå från följande strategier för lokal tillväxt:

Ortens storlek. Det finns generella samband mellan befolkningsstorlek och tillväxt. Det finns direkta sam-band mellan en orts storlek och utbudet av handel t.ex. etableringar av kedjeföretag. De branscher där syssel-sättningen ökar kan allt högre grad kopplas till invånar-nas behov av service. Det finns därmed goda grunder för ett offensivt mål för befolkningsutveckling. (Som

framgått av visionstexterna kan 50 000 invånare år 2050 vara ett sådant offensivt mål. Framskrivningar av befolkningstrender visar också att detta kan vara nåbart för Motala kommun, se s. 32).

Ortens boendeerbjudande. Förbättrade kommuni-kationer ger möjligheter att nå fler arbetstillfällen inom rimliga pendlingstider. Nya tekniska lösningar ger för-utsättningar för distansarbete. Hushållens val av boen-deort får en ökad strategisk betydelse. Därmed blir en viktig strategi att systematiskt förbättra boendeerbju-dandet där förutom attraktiva lägen ingår även tillgång till sysselsättning, service och ett rikt fritids- och kultur-liv.

Privat och offentligt entreprenörskap Ett ökat före-tagande leder till en mer robust lokal sysselsättning som blir mindre känslig för konjunktursvängningar. Ett lokalt näringsliv med en stark kultur kring nyföreta-gande och innovationer klarar snabba marknadsanpass-ningar. Den kommunala organisationen behöver också ökad anpassning för att klara den konkurrenssituation som råder avseende invånare, företag och besökare. En

STADSVISION MOTALA

29

del av strategin för lokal tillväxt blir därmed insatser för att främja privat och offentligt entreprenörskap.

Tillväxtstrategier måste anpassas Det finns inte en lösning för lokal tillväxt som passar alla kommuner. Tillväxtpolitiken ska anpassas efter de speciella förutsättningar och den särskilda kontext som råder i en kommun. Kommuner kan initiera egna akti-viteter och underlätta aktiviteter som bidrar till att ut-veckla kommunen i riktning mot en tillväxtvision, men kraften och hastigheten i utvecklingen är beroende av hur kommunen samverkar med lokala och regionala partners. En kommuns viktigaste uppdrag inom till-växtpolitiken är att skapa goda grundläggande sam-hällsinstitutioner och ta ledartröjan för den lokala ut-vecklingen.

Slutsatser utifrån detta är att vi måste öka vår förmåga att göra val utifrån de förutsättningar som gäller, samt att stimulera och aktivera andra aktörer att agera i en samfälld riktning. Skapandet av en större tillit och till-försikt inför framtiden gynnas av mötet mellan många aktiva i Motala. För att åstadkomma samordnade insat-ser behöver vi skapa en gemensam bild av framtidens Motala och vad som behöver göras.

Vi har fått chansen att ta vara på detta inom projektet Framtidens Motala – en utvecklingsplan för tillväxt. För att stärka samverkan med det lokala näringslivet innebär projektet också samverkan med näringslivsbolaget Till-växt Motala AB.

Regionala utgångspunkter – Motala i regionen Från Regionförbundet Östsam ger man följande per-spektiv: 1

Motala stad har under de senaste två-tre decennierna haft ett stabilt befolkningstal. Andra orter i Sverige med en likande näringslivsstruktur och befolknings-storlek har i många fall upplevt fallande befolkningstal, t.ex. Arvika, Karlskoga, Sandviken och Trollhättan. Varför har Motala klarat sig så bra?

I Sverige liksom i andra länder med likande förhållan-den finns en tydlig trend i riktning mot ökad befolk-ningskoncentration: Stora orter växer och små orter bortom pendlingsavstånd från de stora orterna har fal-lande befolkningsantal. I Sverige ligger gränsen för väx-ande orter vid ca 100 000 invånare i huvudorten samt med ett omland som ingår i samma lokala arbetsmark-

nad. Mindre orter som växer kännetecknas av att ett eller fler av de krav som beskrivs under avsnittet ut-gångspunkter ovan är uppfyllda.

Motala stad har under de senaste två-tre decennierna gått från inpendlingsort för ett relativt litet omland till att vara en utpendlingsort i ett betydligt större omland och ingår nu i Linköpings lokala arbetsmarknad. Motala kommun har under perioden 2003-2007 haft en kraftig utflyttning i åldrarna 20-24 år och ett tydligt

positivt flytnetto i etableringsåldrarna 25-39 år med tillhörande barn i åldrarna 0-14 år. För kvinnor och män i etableringsåldrarna ses alltså Motala som en ort med god boendekvalitet. Kanske de unga vuxna som lämna Motala flyttar tillbaka senare i livet? Närheten till Linköping så som större stad med större utbud kan även förväntas bidra till Motalas attraktivitet, liksom att såväl Örebro som Norrköping finns inom räckhåll för dagsresor. Motala kan därmed sägas, mer eller mindre, uppfylla alla ovan angivna kriterier (närhet till storstad, hög boendekvalitet, integration i större lokal arbets-marknadsregion).

Motala har i dag en förhållandevis hög arbetslöshet. Inte minst är arbetslösheten för unga kvinnor och män ovanligt omfattande. Detta har sannolikt att göra med näringslivets strukturomvandling. Industriarbeten har försvunnit och bara i begränsad omfattning ersatts med andra jobb. De kvinnor och män som förlorat sina jobb inom industrin, eller som hoppats på att få jobb inom industrin, finner inte heller liknande jobb i närbe-lägna orter. Befolkningens förväntningar på, och plane-ring för, arbetslivet är föränderligt och det har säkert redan skett en stor förändring. Vi kan alltså se en posi-tiv trend där utvecklingen under de senaste decennier-na tycks vända.

En robust och dynamisk arbetsmarknad kännetecknas bl.a. av stor branschbredd och en hygglig intern rörlig-het. Det faktum att människor ofta lever i parförhållan-den innebär att stor branschbredd underlättar rekryte-ring. Samtidigt bör inte en ort av Motalas storlek sträva efter samma branschbredd som betydligt större orter. En sådan satsning skulle leda till bristande konkurrens-förmåga inom flera av områdena. En rimlig strategi för utveckling av Motalas arbetsmarknad vore att välja ut

1 Mats Helander, chef vid samhällsbyggnad, Regionförbundet Östsam, har bidragit med det här avsnittets texter.

STADSVISION MOTALA

30

ett antal branscher för att upprätthålla hygglig bransch-bredd där det även är möjlig att nå god konkurrens-kraft. Branscher inom såväl privat sektor som offentlig verksamhet bör väljas ut. Dessa utvalda områden ska sedan understödjas med inriktningar inom utbildnings-området.

För att få inflyttning och intern rörlighet inom arbets-marknaden är det angeläget med en väl fungerande bostadsmarknad. Nyinflyttade och personer som bildar eget hushåll vill ofta ha en hyresrätt. Många äldre med utflugna barn bor ofta i allt för stora bostäder men sak-nar alternativ att byta till. Att få en mer välfungerande inre bostadsmarknad innebär sannolikt att förbättra utbudet av hyresrätter och att få fler aktörer på fastig-hetsmarknaden.

Motala har goda förutsättningar att utvecklas hållbart under kommande decennier, socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Motala stad utgör tillsammans med tätor-terna Vadstena, Skänninge och Mjölby, samt Boxholm en stor befolkning på närmare 60 000 människor med relativt korta reseavstånd och mycket bra kollektivtra-fikförbindelser. Såväl Mjölby som Boxholm har under de senaste åren haft stigande befolkningstal. Västra

Östergötland växer, Motala är den största orten och hela området har en mycket stark koppling till Linkö-

ping med dess starka arbetsmarknad. Dessa omständig-heter ger förutsättningar för en dynamisk arbetsmark-nad och en integrerad boendemarknad, något som vi redan ser klara tecken på.

I ett storregionalt perspektiv så ingår Motala i Östra Mellansverige. Ett tungt stråk är den viktiga Bergslags-länken där förbindelserna till Örebro kommer att för-bättras när det blir dubbelspårig järnväg hela sträckan upp till Hallsberg. Detta innebär att ortens kommuni-kationsläge förbättras ännu mer.

Om Motala kan utnyttja sina möjligheter som attraktiv boendeort så finns det all anledning att se fram emot ett välmående hållbart samhälle med växande befolk-ningstal.

Projektmål Det övergripande målet för Motalas utveckling är att vi ska växa och bli fler Motalabor! Viktiga mål är även få fler företagare och besökare. Målnivåer för befolkning, företag och besökare ska sättas inom ramen för pro-jektet i samverkan med våra lokala partners. Grundläg-gande är att denna tillväxt ska vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar.

Det primära projektmålet är att skapa en stadsvision med en handlingsplan som ger förutsättningar för att uppnå de ovan angivna utvecklingsmålen.

Projektmål är också att institutionalisera en lokal och regional samverkan med aktörer och intressegrupper som har en avgörande möjlighet att påverka stadsvis-ionens förverkligande.

Att fördjupa kunskaper om och förståelse för hur Motala kan tydliggöra sin komplementära roll i en sam-manflätad region är en viktig del av projektet.

Kritiska framgångsfaktorer Vision + strategier + mål + resurser + åtgärder + kommunikation är viktiga delar i en kedja av faktorer som skapar ett systematiskt utvecklingsarbete. Med andra ord vart vill vi, vilka vägval behöver göras, se till att göra det och kommunicera hela tiden. De viktigaste kritiska framgångsfaktorerna vi vara:

Tydlighet för en långsiktig färdriktning Processen: delaktighet och kunskapsuppbyggnad Mod och beslutskraft

Beröringspunkter och sammanhang Stadsvisionen och utvecklingsplanen är fokuserade på Motala stad i framtiden. Framtidsbilden och planen erbjuder tillsammans med Utvecklingsplan Borensberg och det blivande Landsbygdsprogrammet ett helhets-perspektiv på Motala kommuns utvecklingsambitioner.

Motala kommun arbetar med flera parallella projekt som direkt har koppling till stadsvisionen:

Motala Centrum 2025, med en vision för stads-kärnans framtida utveckling framtagen i samver-kan med det lokala näringslivet.

STADSVISION MOTALA

31

Kulturstadsdel Gamla Motala Verkstad, ett pro-jekt med kulturprofil för att utveckla det område som var starten för Motalas ekonomiska ut-veckling.

Idéprogram Varamobaden, utveckling av ett område inkluderande Nordens största insjöbad med fokus på en stärkt besöksnäring i samver-kan med boende.

Idéprogrammet för idrotts- och fritidsanlägg-ningar med underlag och strategi för långsiktiga investeringar.

Motala Cykelstad 2015 Till övriga viktiga processer som är kopplade till pro-jektet hör Banavägprojektet, bostadsbyggande, närings-livsutveckling och platsmarknadsföring.

I början av år 2013 har Tillväxt Motala AB lanserat positioneringen Motala, Östergötlands sjöstad. Lanse-ringen av denna positionering har fått en avgörande betydelse för projektets inriktning.

I Framtidens Motala liksom i övriga samhällsutveckl-ingsprojekt arbetar Motala kommun för en långsiktig hållbar utveckling med sociala, ekologiska och ekono-miska aspekter. Hållbarhetsaspekter ska beaktas i varje del av projektet.

Intressent- och medborgardialogIntressentdialogen har drivits genom hela projektet i form av i första hand kunskapshöjande seminarier. Viktiga inslag har varit forskningsläge och omvärlds-spaning. Dessa seminarier har i många fall initierats av Motala kommun och Tillväxt Motala men i projektet har även andra aktörer varit ansvariga. Målgrupper har varit de partners som bedöms har betydelse för den fortsatta samverkan kring stadsvisionen och handlings-planens genomförande. Totalt har 12 specifika semi-

narier genomförts under 2012-2013 med totalt ca 500 deltagare. En lista med de seminarier som har haft bä-ring på projektet utgör Bilaga 1. En stor mängd dialog-möten av olika slag har även ägt rum t.ex. frukostmö-ten som arrangerats av Tillväxt Motala, studiecirklar, Rotarymöten, möten med olika grupper i Motala, mö-ten med chefer inom landstinget, kommunala träffar med chefer, medarbetare och ordinarie sammanträden inom kommunen.

Medborgardialog har genom webbsidan motala.se varit möjlig under hela projekttiden. Totalt deltog ca 200 personer vid dessa medborgardialoger. Närmare 650 förslag inkom från medborgarna vid cafédialogerna. Cafédialogerna genomfördes med stöd av kommunens förtroendevalda som ledde samtal kring de fyra fråge-ställningarna. Tillväxt Motala deltog vid medborgardia-logerna.

Utöver dialogerna som förekommit specifikt i projektet Framtidens Motala, har ett stort antal presentationer och dialoger skett (se exempel i Bilaga 2).

Under hösten 2013 startade också ett forum på framtidensmotala.se kring Framtidens Motala med bloggare och en länkning till Facebook. Totalt har ett stort antal bloggar lagts upp, enbart under perioden november – januari las 30 bloggar upp. Totalt har ca 50 synpunkter inkommit via forumet under steg ett i medborgardialogen. I forumet har vi fått in totalt 228 kommentarer. På Facebook har vi nått ännu fler. Över 900 personer följer facebookgruppen men vi har totalt under hela tiden kunnat nå ut till hela 175 000 kontak-ter med våra aktiviteter och 19 000 besökare noteras också! 2

De synpunkter som inkommit under 2013 har sam-manställts och kategoriserats utifrån angivna huvudom-råden. Resultatet av sammanställningen har använts som underlag för både visionsarbete och handlings-plan.

Nästan 1000 förslag har sammanställts från de genom-förda dialogtillfällena och inkomna förslag via brev och blogg. I totalt antal dominerar förslagen från den of-fentliga cafédialogen med 643 bidrag.

Vi behöver fortsätta att ”bygga broar” till medborgare, företagare, föreningar och intressenter för att kunna

utveckla Motala för framtiden

Sven-Inge Arnell, projektledare

2 Siffror är hämtade från slutet av januari 2014

STADSVISION MOTALA

32

I de underlag som tagits fram i projektet Framtidens Motala har vi sammanställt bilder av framtiden. En så-dan sammanställning bygger på studier av vad olika forskare, författare, utredningar m.fl. beskriver som dominerande trender. Av tabellen nedan framgår att de s.k. megatrenderna handlar om globalisering och inter-nationalisering, förändringar i demografi och en stark urbanisering. Teknikutveckling som drivkraft är en annan, på samma sätt som värderingsförändringar och på senare tid megatrenden klimatförändringar tillkom-mit.

För att nå en ökad tillväxt i Motala är det viktigt att följa vad som händer med befolkningsutveckling. Vi vet att: tillväxt när det gäller befolkning är koncentrerad

till storstadsregionerna under 2013 ökade en majoritet av Sveriges kom-

muner sin befolkning, orsaken är framför allt den ökande migrationen

Motala har vuxit de två senaste åren. År 2013 ökade befolkningen med hela 320 personer och

ökningen är koncentrerad till Motala stad och beror till mycket stor del på invandring.

Genom samarbete i Östra Mellansverige har regionerna gjort framtidsanalyser 3 baserat på den nya ekonomiska geografin. Scenariobeskrivningarna och prognoserna, som sträcker sig till år 2050, visar på att Motala kom-mun har stora möjligheter att växa i en relativt stor omfattning. Mellan 5-10.000 fler invånare skulle kunna tillkomma i det ”bästa scenariot”.

Tabell 2. Övergripande trender, även kallade megatrender som påverkar Motala

I samarbetet med Docere AB, som är ett trend- och omvärldsanalysföretag, har Bobo af Ekenstam, förutom de ovanstående dominerande trenderna, även lyft fram trender som:

Transparens Socialisering Individualism (kopplat till värderingsförskjutningar) Altruism Kunskapsrevolutionen Mobilitet

Niklas Lundblad (2000)

Ansvarskommittén (2003 - 2007)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL 2012)

Boverket (2012)

Globalisering Globalisering Globalisering Globalisering

Kunskapsbaserad ekonomi Demografi Demografi Urbanisering

Snabb teknisk utveckling Teknikutveckling Ny teknik Digitalisering

Värderingsför-skjutningar Värderingsförändringar Värderingsförändringar Klimatförändringar

Klimatförändringar

Tabell 1. Sammanställning av förslag som kommit in i olika dialoger

Bo och Leva Värdskap Entreprenör Stadsvision Varumärke Total

Blogg 2 21 8 8 11 50

Brev 4 12 4 17 2 39

Café 93 125 123 209 93 643

KLF 45 45 41 34 20 185

Ledardagen 14 16 11 19 13 73

158 219 187 287 139 990

Du kan ta del av samtliga förslag via framtidensmotala.se där vi sammanställt allt som kommit in inklusive analyser och annat utredningsmaterial.

Nuläge och framtidsanalyser

3 En ny ekonomisk geografi, Rapport 5:2013, Stockholms läns landsting (inklusive bilagor)

STADSVISION MOTALA

33

Lokalt har vi under de senaste åren dessutom kunnat konstatera att:

handelsindex går åt rätt håll sedan ett antal år tillbaka. Mellan 2008-2012 steg det sammanlagda indexet med fem procent, dvs. en procent per år. Mer och mer av köpkraften används lokalt inom såväl dagligvaruhandeln som sällanköps-handeln. Sammanvägt index var år 2012 89 pro-cent, vilket enligt branschen är bra.

flera aktörer har planer på att bygga bostäder i Motala. Under den kommande femårsperioden räknar vi med att det kan komma att byggas mellan 150-200 lägenheter i hyresrätter och bo-stadsrätter. Därutöver byggs mellan 20-30 villor varje år

antalet företag ökar och även om nyföretagandet är relativt svagt och ligger långt under riksge-nomsnittet, så ökar antalet aktiebolag markant och det har aldrig funnits så många företag i Motala tidigare

många företag räknar med att kunna utöka sin verksamhet (framgår av Tillväxt Motalas egna undersökningar)

Undersökningarna som gjordes 2013 av Svenskt Näringsliv, Tidskriften Fokus – Här är bäst att leva, Företagarna och SKL:s mätning Insikt pekar på en positiv tendens. Attitydmätningarna som gjorts och som presenteras av Svenskt Närings-liv under våren 2014 pekar också på en positiv tendens. Tillväxt Motalas egen undersökning ger en ännu tydligare markering av att företagsmil-jön utvecklas åt rätt håll

Andelen av befolkningen 20-64 år som har ar-bete ökar de senaste åren, trots en kraftig ned-gång i antalet arbetstillfällen i kommunen.

Ca 600 personer tog chansen att medverka i SCB:s Medborgarundersökning 2013. Tendensen sedan förra undersökningen (2011) är att medborgarna är mer nöjda när det gäller såväl Motala som en plats att bo och leva på, som kommunens olika verksamheter och

hur man uppfattar inflytandemöjligheter. Medborgarna är också mer nöjda än genomsnittet av de 132 kommu-ners som genomförde undersökningar år 2013.

I möjligaste mån har vi i projektet försökt arbeta in trender och tendens i våra analyser. Det har ingått i den kunskapsuppbyggnad som lett fram till våra slutsatser. SWOT- analys SWOT-analys är en allmänt känd metod som tillämpas för att identifiera styrkor, svagheter, möjligheter samt hot i en organisation eller som i det här fallet, en ort. Slutmålet är att formulera åtgärder för att stärka organi-sationens eller ortens konkurrenskraft i framtiden. Förkortningen SWOT baseras på bokstävernas eng-elska betydelse: Strengths – styrkor eller konkurrens-fördelar

som en ort besitter och så-dant man är duktig på i nuläget.

Weaknesses – svagheter hos orten saker som man skulle kunna göra bättre eller där man un-derpresterar idag jämfört med andra aktörer.

Opportunities – möjligheter som omvärlden erbjuder och som svårligen är påverkbar av ak-törer på orten.

Threats – hot som finns i omvärlden och som är svåra att påverka för lokala aktörer.

Analysen har genomförts stegvis av en könsblandad grupp bestående av kvinnor och mål som är väl förtro-gen med de lokala förutsättningarna på orten eller or-ganisationen. Att använda en strukturerad metod för nulägesanalysen är ett sätt att minska risken att bilden färgas av individuella erfarenheter, värderingar, behov och önskemål. Steg 1. Det första momentet är att genomföra en bred

och förutsättningslös inventering av interna styrkor och svagheter samt externa hot och möjligheter. Steg 2. Hot och möjligheter värderas i syfte att identi-fiera de farligaste hoten och de bästa möjligheterna. Hot och möjligheter ska även bedömas utifrån påver-kansgrad och sannolikheten att de är relevanta i det lokala perspektivet. Relevanta hot och möjligheter med hög påverkansgrad och hög sannolikhet att de inträffar bör logiskt sett prioriteras i ett utvecklingsarbete. Steg 3. Styrkorna analyseras utifrån ett s.k. VRIO-perspektiv för att se vilka aspekter som är hållbara över tiden. VRIO-analys innebär att man beskriver en orts eller organisations resurser utifrån ett värdebaserat per-spektiv. Varje styrka bedöms efter hur värdefull den är för tillväxt, om den är ovanlig, svår att imitera samt organiserad/utnyttjad på ett effektivt sätt redan idag. Högst värderas styrkor som både tillmäts ett högt värde, är ovanliga, svåra att imitera samt där det redan idag finns en beredskap inom organisationen att arbeta med frågan. Styrkor som ska prioriteras i organisation-ens utvecklingsarbete bör få minst tre av fyra möjliga träffar i VRIO-analysen, se tabell nedan.

Illustration 2. SWOT-analys och strategisk inriktning inom respektive område

STADSVISION MOTALA

34

Steg 4. Den avslutande SWOT-analysen genomförs i syfte att generera en handlingsplan med åtgärder som krävs för att rusta organisationen eller orten för framti-dens utmaningar.

Interna svagheter ska åtgärdas och konverteras till styrkor.

Externa hot ska avväpnas och vändas till möjlig-heter.

Möjligheter ska identifieras och utvecklas Styrkor ska utnyttjas Genomförande SWOT-analysen för Motala tätort genomfördes av pro-

jektgruppen för Framtidens Motala. I gruppen ingick representanter för Regionförbundet Östsam och Till-växt Motala samt tjänstemän från kommunens stads-byggnadsenhet, kommunchefens stab samt bildnings-förvaltningen. Totalt har projektgruppen inkluderat åtta män och fem kvinnor.

Kompetensen spänner över samhällsplanering, fysisk

Styrka Värde Ovanlig Svårimiterad Utnyttjad Prioritera

Value Rareness Imitate Organization

Professionella arrangemang: Vätternrundan Ja Ja Ja Nja Ja

Sjönära lägen för nya bostäder Ja Ja Ja Nej Ja

Varamobaden Ja Ja Ja Nej Ja

Göta Kanal Ja Ja Ja Nej Ja

Varumärkesstrategi på plats Ja Ja Ja Nej Ja

Goda pendlingsmöjligheter inom regionen Ja Nej Ja

Urban identitet - Balans mellan centrum- och externhandel Ja Nej Ja

Stolthet och starkt engagemang för Motala Ja Nej Ja (kopplad till vatten)

Diversifierat näringsliv Ja Nej Ja

Specialistsjukvård i framkant Ja Ja Nej

God tillgång på mark och lokaler för exploatering (företag) Ja Nej

Kommunalt miljöarbete i framkant Ja Nej

Vård och omsorg i framkant Ja Nej

Produktionstekniskt kunnande i toppklass Ja Nej

Trygg och säker kommun Ja Nej

Starkt industriellt arv Ja Nej

Bra logistiskt läge Nja Nej

Tabell 3. Sammanställning av styrkor enligt VRIO-analysen

Resultatet har grupperats i tre kategorier:

Högst värde för organisationen har de styrkor som både är unika, är svåra att imitera och kopiera samt ännu är dåligt utnyttjade i organisationen.

Aspekter som bedöms vara av stort värde för Motalas tillväxt men som i en nationell och regional jämförelse inte är ovanliga.

Styrkor som vare sig är ovanliga eller svåra att imitera men som bedöms som avgörande för ortens framtida utveckling

STADSVISION MOTALA

35

planering, näringslivsfrågor, marknadsföring, destinat-ionsutveckling, arbetsmarknad, utvecklingsfrågor, miljö och kultur. Fakta om de lokala förutsättningarna fanns att tillgå i underlagsmaterial i form av statistik, kommu-nens planeringsförutsättningar, Östsams analys av före-tagsstrukturen Motala mm. För fakta se studiemateri-alet ”Framtidens Motala”.

Analysen begränsades till att omfatta Motala som ort. Alla aspekter från geografiska förutsättningar, relation-er till omland samt alla aktörer verksamma på orten är relevanta i arbetet med analysen.

En öppen och bred inventeringsfas resulterade i ett hundratal aspekter. Dessa har sedan bearbetats och sorterats i de fyra kategorierna styrkor, svagheter, hot och möjligheter.

Möjligheter och hot värderades utifrån sannolikhet respektive påverkansgrad i en matrismodell för att identifiera aspekter med hög påverkansgrad och hög sannolikhet. Resultatet kommer att användas för att prioritera aktiviteter och åtgärder och redovisas som en del av handlingsplanen.

Styrkor att nyttja i utvecklingsarbetet? Totalt värderades sjutton ”styrkor” enligt den s.k. VRIO-analysen. Gruppen bedömde tillsammans hur värdefull (Value), ovanlig (Rareness), svårimiterad (Imitate) eller utnyttjad (Organization) varje aspekt kunde anses vara. Resultatet redovisas i en VRIO-matris.

Samtliga identifierade styrkor bedöms ha ett värde för att skapa lokal tillväxt. Beroende på om de är ovanliga, svårimiterade eller utnyttjade kan de nyttjas på olika sätt i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Prioritet 1. Värdefulla, ovanliga samt svåra att kopiera Syftet med analysen är att identifiera de aspekter som uppfyller samtliga kriterier enligt VRIO som en ut-gångspunkt för organisationens varumärke. Fem aspekter bedömdes som värdefulla och svåra att imi-tera. De värderades samtidigt som svagt utnyttjade vil-ket bör beaktas i det fortsatta arbetet med utvecklings-planen.

Professionella arrangemang; Vätternrundan Bland de professionella arrangemangen med koppling till Motala är Vätternrundan både störst och mest väle-tablerat. Varumärket har till viss del utnyttjats i kom-munens marknadsföring men bedömningen är att det finns en potential att fördjupa och förstärka koppling-en. Vätternrundan värde för Motala som ort kan svårli-gen överskattas. Vätternrundan har sedan 1966 arran-gerats för och av det lokala föreningslivet och årligen fördelas flera miljoner mellan de lokala föreningar som bidrar med ideella arbetsinsatser. Föreningens ideella engagemang som sponsor av barncancerfonden och Naturskyddsföreningen samt ett engagemang i hållbar-hetsfrågor skapar mervärden. Vätternrundan är exem-pelvis första idrottsevenemang i Sverige som hållbar-hetscertifierats. Den turismekonomiska effekten av Vätternrundan uppmättes 2013 till 53 miljoner (exkl. deltagaravgifter). Därtill ligger det i Vätternrundans hållbarhetspolicy att prioritera lokala leverantörer.

Sjönära lägen för bostäder Den goda tillgången till sjönära lägen för nya bostäder är en unik och svårimiterad tillgång. Inom tätorten Motala finns ca 5 mil strandlinje. Utmed vissa sträckor finns idag bebyggelse. Vissa strandnära områden har

stora värden för rekreation och friluftsliv som badplat-ser, kanalstråkets dragvägar och stignät i grönområden som Råssnäs och Marieberg. Trots detta är bedöm-ningen att det bör finnas möjlighet att identifiera områ-den där ny bostadsbebyggelse kan lokaliseras. Det finns även en möjlighet att förädla existerande strandnära bebyggelse till bostäder/bostadsområden som intres-sant.

Här finns en tydlig koppling till en av de tre förutsätt-ningar som beskrivs i avsnittet om utgångspunkter, nämligen att staden måste kunna erbjuda en hög boen-dekvalitet. Denna potential måste nyttjas betydligt mer för en fortsatt tillväxt i Motala.

Göta kanal

I Motala finns AB Göta kanalbolagets huvudkontor samt en tydlig historisk koppling till kanalens framväxt med Motala verkstad som tekniskt nav. 1998 tilldelades Göta kanal utmärkelsen International Historic Civil Engi-neering Landmark, en utmärkelse som ger kanalen samma dignitet som t.ex. Eiffeltornet. Av kanalens 15 gästhamnar är hamnen i Motala centrum med 56 gäst-platser den största. Ungefär 1,7 miljoner kvinnor och män besöker kanalområdet som helhet varje år. Under öppettiden 17 maj - 11 september färdas ca 4500 fri-tidsbåtar och 15 passagerarfartyg på kanalen. Bedöm-ningen som görs är att värdet av detta inte till fullo ut-nyttjats i kommunens utvecklingsarbete.

Varamobaden Varamobaden, Nordens längsta insjöstrand belägen inom tätorten och bara 2 km från Motala centrum. Området var en populär badort redan i början av förra seklet. I området blandas idag permanent bebyggelse med traditionella sommarstugor och olika typer av

STADSVISION MOTALA

36

verksamheter. Många privata initiativ verkar för en ut-veckling och kommunen har sedan 2005 konsekvent men med relativt små resurser drivit ett arbete för att förädla området.

Den nya genomfarten för riksväg 50 med en ny infart till Varamobaden kommer att ge nya och bättre förut-sättningar för området som besöksmål. Värdet stärks av Vätterns unika vattenkvalitet utan risk för algblom-ningar och havskänslan med sand och grov tallskog.

Varumärkesstrategi på plats I Motala påbörjades redan år 2007 en process att ta fram ett platsvarumärke. Arbetet har genomförts i olika etapper. Många har under åren involverats i arbetet att kartlägga ortens konkurrensfördelar och att skapa en gemensam bild som uttrycker kärnan i Motalas identi-tet. Under inledningen av år 2013 påbörjades ett nytt arbete för att ta fram ett platsvarumärke och i maj 2013 lanserades det nya varumärket och en varumärkes-strategi. Vi kunde då dra nytta av såväl undersökningar som SWOT-analyser som gjorts i projektet Framtidens Motala. Varumärket ”Motala, Östergötlands sjöstad” bekräftas av den genomförda SWOT-analysen.

Enligt klassisk marknadsföringsteori ska varumärket vara ett löfte om den totala upplevelsen som en kund kan förvänta sig att få. Om varumärkesstrategin syn-kroniseras med handlingsplanen för Framtidens Motala och dess aktiviteter kan varumärket stärkas.

Prioritet 2. Viktiga att utveckla för tillväxt Fyra av de aspekter som i inventeringsfasen identifiera-des som styrkor bedömdes i analysen inte som tillräck-ligt ovanliga för att vara användbara i marknadsförings-syfte. Den samlade bedömning är dock att de följande fyra punkterna är avgörande för ortens utveckling och

framtida tillväxt.

Goda pendlingsmöjligheter inom regionen

Motalas position i regionen stärks genom anslutningen till det regionala pendeltågsystemet. För att få full ef-fekt krävs ytterligare åtgärder med fokus på hela resan från dörr till dörr. Inom projektet Den hållbara regionen

(DAR) som drivs av Trafikverket i samverkan med Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, och Regionför-bundet Östsam, studeras hur stadens struktur och in-frasystem kan samspela för att skapa goda förutsätt-ningar för regional tillväxt och ett hållbart transportsy-stem. Projektet bör kunna ge värdefulla inspel till det fortsatta arbetet med handlingsplanen.

Här finns också en tydlig koppling till viktiga utgångs-punkter för tillväxtmöjligheterna att bli integrerade i en större lokal arbetsmarknad och att minska avståndet i tid till en storstad (Linköping).

Urban identitet – balans mellan centrum och ex-ternhandel Motala stad har genom sin storlek och historik en tyd-lig urban identitet. Den växande externhandeln kom-

pletteras av ett brett utbud av butiker i centrum. I ar-bete med Motala Centrum 2025 har understrukits stadskärnans stora betydelse för vår identitet som motalabor och som motor för Motalas framtida ut-veckling. Ett Motala som är attraktivt och kan locka till sig nya invånare, företag och turister måste ha en inbju-dande, levande och vårdad stadskärna. Det påbörjade utvecklingsarbetet för centrum bedöms därför som en viktig förutsättning för att kunna uppfylla tillväxtmålet för Motala. Förflyttning av genomfartstrafiken till den nya Motalabron ger helt nya möjligheter att återskapa ett sammanhållet stadsrum med tydliga stråk för gång och cykel. Staden har dock inte tillräckliga kvaliteter för att i sig utgöra en attraktion.

Stolthet och engagemang för Motala – med kopp-ling till vatten Undersökningar rörande vad kvinnor och män som bor i Motala är mest stolta över och förknippar med sin stad visar entydigt att det är värden kopplade till vatten som engagerar mest. Engagemanget kan ta sig olika uttryck. Ibland yttrar det sig som frustration över uteblivna åtgärder men lika ofta som en lojalitet och glädje över uppnådda resultat. Exempelvis har Trafik-

STADSVISION MOTALA

37

verket sällan eller aldrig haft så hög andel nöjda med ett projekt som i kundundersökningen rörande riksväg 50 där 91 % av invånarna i Motala tätort hade en posi-tiv eller mycket positiv inställning till projektet. Vatten och båtsport är en del av livsstilen i Motala.

Diversifierat näringsliv Motalas näringsliv har traditionellt dominerats av stora företag med många anställda. Efter att kommunen för-lorat 4 000 jobb inom tillverkningsindustrin på drygt 10 år pågår nu en strukturomvandling. Övergången till ett mer diversifierat näringsliv präglat av mindre aktiebolag bedöms minska kommunens sårbarhet och ge en ro-bust grund för vår arbetsmarknad.

Prioritet 3. Värdefulla men inte unika De åtta återstående aspekterna bedöms samtliga som värdefulla för kommunens utveckling men inte unika. Inom flera av dessa områden finns unik spetskompe-tens som i rätt sammanhang kan användas för att stärka varumärket eller underbygga en process. Det

finns även för flera av dessa aspekter ett inslag av ”hygienfaktor” där en såväl boende som besökare och potentiella inflyttare förväntar sig att vissa grundkrav är uppfyllda. Exempel som illustrerar detta är en bra skol-verksamhet, en trygg och säker stad, ren miljö och god offentlig service. Dessa aspekter bör därför ägnas stor omsorg i den ordinarie verksamhetsutvecklingen.

Starka sidor med tydlig koppling till tillväxt är vårt starka industriella arv, ett produktionstekniskt kun-nande i världsklass och en god tillgång på mark och lokaler för företag. Det logistiska läget utmed Bergs-lagsdiagonalen och närheten till E4 bedöms som bra och med potential att bli ännu bättre. Detta är styrkor att vårda och utveckla. I nuläget bedöms de dock inte som tillräckligt unika för att bygga en plattform för ett platsvarumärke.

Den offentliga sektorn förväntas leverera service med hög kvalitet som garanterar alla boende ett tryggt och bekvämt liv. Närheten till ett akutsjukhus med specia-listkompetens inom vissa nischer, vård och omsorg i

framkant är andra viktiga aspekter i valet av bostadsort där Motala kan redovisa trovärdiga argument. Kommu-nens miljöarbete ligger i framkant enligt tidningen Mil-jöaktuellts kommunrankning. Kostenheten är en av landets främsta inom kommuner när det gäller ekomat och KRAV-certifierade kök. Stora investeringar har genomförts för att minska energianvändningen i kom-munala fastigheter. Tätortsbussarna och kommunala bilar drivs med lokalt producerad biogas. Vi har även ett gediget arbete inom områden som folkhälsa och brottsförebyggande åtgärder. Motala kommun är sedan år 1990 certifierade som en säker och trygg kommun enligt internationell standard.

Scenarioanalys Efter omvärlds- och nulägesanalysen som vi arbetat med sedan projektet startade har vi i ett andra steg ge-nomfört en scenarioanalys.

Inledningsvis kan vi tydliggöra sambanden och skillna-der mellan begreppen vision – prognos – scenarier:

Slutsatser av SWOT-analysen

Det finns några slutsatser som särskilt ska understrykas:

1. Motala har fyra unika tillgångar samt ett starkt platsvarumärke, som samtliga har koppling till vatten, och som bedömdes som värdefulla och svåra att imitera. Vättern-rundan, sjönära lägen för bostäder, Göta kanal, Varamobaden samt det faktum att det redan finns en varumärkesstrategi på plats. Kommunen måste tillsammans med samarbetspartners leverera konkreta resultat som stärker de aspekter som identifierats för att bekräfta och öka värdet av varumärket ”Motala - Östergötlands sjöstad”.

2. Av särskild vikt är att ta vara på de möjligheter som finns till att utveckla ännu fler attraktiva boendemöjligheter och i synnerhet i sjönära lägen

3. Utvecklingen av andra styrkor som inte är unika men kan ha en avgörande betydelse för kommunens tillväxt är tillgången till goda pendlingsmöjligheter för kvinnor och män, en urban identitet och attraktiv stadsmiljön, kommuninvånarnas engagemang för orten och ett diversifierat näringsliv. Från studier, samtal med forskare Göran Cars med flera och i dialoger har vi stärkts av hur viktigt det är att utveckla en stadsmässighet och som en konsekvens av detta krävs satsningar på att utveckla en attraktiv stadskärna.

STADSVISION MOTALA

38

Vision Är en beskrivning av hur vi vill att det ska gå och vilka ambitioner vi har för framtiden dvs. en framtidsbild som vi strävar mot, i det här fallet för Motala stad.

Prognos En prognos bygger i stor utsträckning på att man skriver fram trender och gör en framskriv-ning av hur vi tror att det kommer att gå

Scenarier Är framskrivningar av hur det kan gå. Används för att göra rätt vägval, hitta rätt strategier för att nå visionen

Vad är en scenarioanalys? En scenarioanalys bidrar till att reflektera över trender, drivkrafter och osäkerheter i vår omvärld. Scenarier tas fram för att ge alternativa bilder och berättelser av framtiden eller ”Minnen från framtiden” som Bobo af Ekenstam benämner dem och kompletterar därmed våra invanda synsätt.

Omvärldsanalysen bygger i huvudsak på etablerade trender och därmed ger en relativt säker beskrivning av framtiden i ett kortare perspektiv, men som blir mer osäker ju längre vi försöker dra ut trenderna. Här finns också förklaringen till att vi valt år 2025 i vår scenario-fråga. Årtalet 2025 har också används i arbetet med visionen för Motala Centrum.

Scenarier beskriver olikheter och de osäkerheter som vi bygger scenarioanalysen på. Genom analysen försöker vi på ett strukturerat sätt att förbereda oss för det oväntade och oönskade. Därmed bidrar scenarioana-lysen till att öka handlingsberedskapen inför föränd-

ringar. Det minskar också risken att vi får s.k. blinda fläckar. Scenarioanalysen ska ge oss möjligheter att ut-veckla robustare strategier för den framtida utveckling-en.

För att förstå scenarioanalysens betydelse vill vi under-stryka att vi måste hitta de två områden som det råder stor osäkerhet om i framtiden och som påverkar oss mest i arbetet med att utveckla Motala, Östergötlands sjöstad. Kanske kan man kalla dem för kritiska fram-gångsfaktorer och för utveckling av Motala har de stor betydelse om vi kan få en positiv utveckling inom dessa två områden. Omvänt om vi har en i negativ utveckling t.ex. när det gäller attraktiva bostäder i sjönära läge, kan vi analysera vad det betyder för Motalas utveckling.

Scenariokors och val av scenarioaxlar Ett scenariokors används där två viktiga osäkerheter tas fram och ställs mot varandra. I Motalas situation, används två betydande osäkerheter som ansågs ha störst påverkan på ”den attraktiva sjöstaden”. Den ena handlar om utbudet av sjönära bostäder och den andra om utbudet av evenemang och aktiviteter. På den hori-sontella axeln sätter vi in utbud av evenemang och akti-viteter. På den vertikala axeln sätts utbud av sjönära boende.

Dimensionerna kan beskrivas på följande sätt: I rikt-ning emot ”litet utbud av evenemang och aktiviteter” ser vi en värld där sjönära städer av olika skäl har ett begränsat utbud av aktiviteter för sina medborgare och besökare. I riktning emot ”stort utbud av evenemang och aktiviteter” har vi en situation där utbudet är rikligt och där det också spelar en stor roll för stadens intres-senter.

Dimensionen Utbud av sjönära boende beskriver den ena riktningen med ”litet utbud av sjönära boende” där sjönära städer av olika anledningar inte byggt bostäder nära vatten. Vattennära boende är alltså en brist i detta scenario. I riktning ”stort utbud av sjönära boende” har vi haft en utveckling som gjort att sjönära städer har prioriterat sjönära boende. Följaktligen finns i detta scenario ett rikligt utbud av sjönära boenden.

Med vägledning av våra två dominerande osäkerheter, beskrivningen av våra två dimensioner får vi sedan fyra olika scenarier som sedan beskrivs vad gäller karaktä-ristik för varje scenario. När det är klart ges respektive scenario ett namn.

Innan vi drar slutsatser av analyserna ska arbetsproces-sen beskrivas kortfattat.

Processen Arbetet med olika analyser har pågått under hela 2013 och den 27 juni 2013 samlades en större grupp bestå-

Illustration 3. Scenariokors används för att besk-riva fyra olika scenarier

I nedre vänstra hörnet får vi kombinationen litet utbud av sjönära boende och litet utbud av evene-mang och aktiviteter

I övre högra hörnet får vi kombinationen stort utbud av sjönära bo-ende och stort utbud av evenemang och aktiviteter

STADSVISION MOTALA

39

ende av politiker, tjänstemän, inbjudna gäster från olika organisationer för att tillsammans med Bobo af Eken-stam, Docere 4, ta fram underlaget till scenarierna. Un-der den första arbetsdagen låg fokus på inventering av säkerheter och osäkerheter samt scenarioarbete. En väsentlig del av första dagens arbete bestod i presentat-ion av övergripande trender. Trenderna överens-stämmer i stort med de som projektet presenterar i studiematerialet Framtidens Motala, men presenteras som rubriker nedan.

Med detta som utgångspunkt formulerades huvudfrå-gan i scenarioarbetet som ”Hur ser en attraktiv sjöstad i Europa ut år 2025”?

En av de första övningarna handlade om att identifiera påverkansfaktorer och i vilken grad dessa var säkra eller osäkra samt hade liten eller hög påverkan på vår scenariofråga. En mycket stor mängd faktorer (ett 100-tal) identifierades av de tre grupper som deltagarna delades in i. Faktorerna rörde allt från demografi, miljö, energi, politik, teknik till ekonomi m.m. Varje grupp sorterade sedan faktorerna inom en s.k. fyrfältare efter påverkansgrad och osäkerhetsfaktor.

I det fortsatta arbetet koncentrerades processen till de osäkerhetsfaktorer som vi ansåg hade störst påverkan på ”den attraktiva sjöstaden”. Grupperna formulerade och ringade in sina osäkerhetsfaktorer samt beskrev alla faktorer utifrån vilka utfall som osäkerheterna har utifrån vår scenariofråga. När det var klart formulerade varje grupp scenariokors med de två mest betydande osäkerheter som identifierats.

Så långt bedrevs arbetet under dag 1. Faktorer, scenariokors och berättelser inom alla scenarios doku-menterades och låg till grund för det fortsatta arbetet

under nästa dag, den 28 juni 2013. Under arbetet dag 2 arbetade projektgruppen vidare med att beskriva grundlogiken i de fyra olika scenarierna. Viktigt var att skilja de olika scenarierna åt och inte använda samma beskrivningar i de fyra olika rutorna som uppstod. Så småningom la vi fast namnen på de olika scenarierna som Hummersupé, Kräftgång, Ostronbar och Räk-frossa.

Under hösten 2013 har scenarioanalyserna bearbetats av projektorganisationen och den har kortfattat presen-terats i olika sammanhang och en fullständig presentat-ion har gjorts på projektets hemsida. Projektgruppen har också jobbat vid ytterligare tillfällen tillsammans

med Bobo af Ekenstam för att göra analyserna klara. De personer som deltog vid framtagandet av scenarier har också fått möjlighet att komma med synpunkter på materialet. Överlag har det varit ett fåtal synpunkter som framkommit.

Innan vi beskriver de olika scenarioberättelserna bör två förhållanden understrykas: för det första är berättel-serna gjorda som metoden bjuder, nämligen att så tyd-ligt som möjligt beskriva vad som präglar scenariot. För det andra finns det inga partipolitiska övervägan-den i beskrivningarna. Det finns således inget ställ-ningstagande utifrån en höger-vänsterskala eller en rätt-fel-skala. Däremot finns det stora skillnader i utveckl-ing om Motalas utveckling skulle likna det i scenariot Kräftgång eller den mest positiva bilden i scenariot Ostronbar.

De namn som valts på respektive scenario har i vårt arbete inte haft som syfte att vara provokativa, utan har valts för att skilja berättelserna och scenarierna åt.

Tilläggas kan att scenarioberättelserna utgår från hur det ser ut i omvärlden, inte specifikt hur det är i Motala.

Åter till teorin – varför ska man skapa scenarioberättelser? I bra scenarier hänger varje berättelse logiskt ihop. De ska också vara rimligt trovärdiga men också skilja sig från varandra samt relevanta för vår frågeställning.

I varje scenario har vi därför gått igenom:

hur framtiden ter sig. I scenariot Kräftgång, som vi kan ta som exempel ser vi en samhällsut-veckling som baseras på att en svag ekonomisk utveckling präglat världsekonomin, vattennivå-ökning har börjat skönjas p.g.a. den globala upp-värmningen, översvämningsproblem i många sjöstäder i världen, rent vatten är en brist i värl-den, folk i allmänhet är skeptiska till sjönära bo-enden etc.

vad som är attraktivt. Om vi fortsätter med exempel från scenariot Kräftgång så är det at-traktivt med billiga bostäder, gärna hyresrätter,

4 Docere är ett trend- och omvärldsanalysföretag, som finns i Stockholm och som arbetar med både den privata och offentliga aktörer. Docere har varit en av de upphandlade konsulterna i projektet Kompetensväxeln som genomförts under 2012-2013, i vilket åtta östgötakommuner samverkat med regionförbundet. Finspång, Kinda och Söderköping är exempel på kommuner som Docere arbetat med i kommunernas framtidsarbete under 2000-talet.

Illustration 4. Namn på scenarioberättelser i vårt scenariokors

(Bilder hämtade från Docere AB, Bobo af Ekenstam)

STADSVISION MOTALA

40

även sjönära boende men med låga kostnader/hyror, stormarknader, Rusta, Willys, Ö&B, Cheapy, medborgarna vill ha en stark offentlig sektor, bra skolor och tillgång till utbildning är attraktivt på samma sätt som idrotts- och före-ningslivet är viktigt osv.

betydelsen för Motala är den tredje kompo-nenten. I exemplet Kräftgång betyder det för Motala att staden klarar sig relativt väl och är attraktiv på många sätt i detta scenario, men det saknas okvalificerade arbetstillfällen och en hel del präglas bilden av avsaknaden av innovations-kraft, nytänkande och entreprenörsanda.

De tre komponenterna – hur ter sig framtiden, vad som är attraktivt och vilken betydelse det har för Motala sätts sedan in i en scenarioberättelse. Scenario-berättelserna ska bidra till att illustrera lägesbeskriv-ningar och, som påpekats, vara trovärdiga. Vi har valt att göra i huvudsak kvalitativa sådana beskrivningar. Det kan naturligtvis göras mer kvantifieringar om invå-nare, företag, sysselsättning, pendling m.m. i varje sce-nario, men det har vi avstått ifrån.

Bra berättelser kan levandegöra hur Motala kan se ut i framtiden. Genom att de inbjuder till att tänka på alter-nativa utvecklingsscenarier kan man se dem som ett sätt att försöka förutse sådant som i annat fall hade kunnat bli överraskningar. Det gör att vi kan pröva våra nuvarande strategier mot de olika scenarierna. Det leder oss in på vilka strategier som är gångbara för att göra aktiva val inför framtiden.

Berättelserna i korthet I Kräftgång har den svenska ekonomin inte utvecklats gynnsamt de senaste fem åren. Riksdagen har inte kla-rat att fullfölja de tänkta infrastruktursatsningar som kunde ha medverkat till att dubbelspåret mellan Motala och Hallsberg varit helt klart. Även projektet Ostlän-ken har dragit ut på tiden och investeringarna i Göta-

landsbanan är framskjutet till år 2040. Det har bidragit till en svag utveckling på arbetsmarknaden i östgötareg-ionen och i Motala. Den positiva uppgång med en ökande befolkning som ägde rum under mitten av 2010-talet har nu förbytts i en stadig årlig minskning och Motala kommun har nu 41.000 invånare.

I det här scenariot är inte sjöstäder så attraktivt att bo i längre. Investeringsviljan är svag. Klimatet har blivit mindre angenämt. Motala präglas av att befolkningen har en låg utbildningsnivå. Billiga bostäder och gärna hyresrätter är det mest populära på bostadsmarknaden. Ska man bo sjönära ska det vara säkert och inte heller för dyrt. Bra skolor är viktiga och framför allt vill man att barnen ska ha möjligheter till utbildning i närområ-det, helst i Motala. Idrott- och föreningsliv är en viktig tillgång, i synnerhet i former som inte är dyra för barn-familjer.

För kommunen och andra aktörer är det ett större be-kymmer att antalet arbetstillfällen inte ökar och att det är så få som vill etablera sig i Motala med omnejd. Det saknas också en del innovationskraft, nytänkande och entreprenörsanda som grund för att jobba vidare med samhällsutveckling och näringsliv. Det senare förstärks av att många som har möjlighet väljer att flytta från Motala. För kommunen blir dock centralorten viktig för att kunna erbjuda någon form av stadskänsla. Men det kan också leda till ökade spänningar mellan lands-bygd, mindre tätorter och staden Motala.

I Hummersupé har ekonomin stabiliserats fram till år 2020 och EU har tillsammans med medlemsländerna lyckats vända utvecklingen i alla krisländer utom Grek-land, som fortfarande släpar efter. Den svenska arbets-lösheten har sjunkit ner mot 6 %. Den svenska rege-ringen har år 2025 lyckats fullfölja infrastruktursats-

ningarna med dubbelspåret till Hallsberg och om något år är hela Ostlänken på plats. Beslut har tagits om att också påbörja den första etappen av Götalandsbanan. Motala har haft en liten befolkningstillväxt och är åter på nivån 43.000 invånare i hela kommunen. Ett fram-gångsrikt recept har varit att bygga bostäder i attraktiva miljöer, sjönära och i centrum. Villor byggs i högre utsträckning i områden i Motalas utkanter. Tendensen är att Motala får en allt starkare segregation. Mindre och medelstora städer har blivit allt mer beroende av större städer, de senare har den kraftigaste befolknings-tillväxten.

Attraktivt i det här scenariot är ett exklusivt boende med läckert läge. Segling, tillgång till egen brygga och bra båtplatser är attraktivt för familjer. Närhet till golf-bana är också viktigt. Samhället förväntas bidra till trygghet, säkra och upplysta miljöer samt bra sjukvård, äldrevård, och hemsjukvård. Invånarna vill ha en poli-tisk stabilitet, mer finkultur genom stadens kulturin-stitutioner och dessutom ska staden vara prydlig.

Om den här utvecklingen skulle bli verklighet krävs ett större behov av att utveckla kulturbudet och möjlighet-er till att ha bra rekreation, samt att ha en ännu bättre skola. Småföretagarna blir allt viktigare att ge goda för-utsättningar. Vårdsidan behöver vidare vara stark och Motala saknar fortfarande en hel del för att kunna bygga sjönära. Samtidigt finns det ett behov av att jobba med stadsdelsutveckling för att motverka ett större utanförskap i utsatta områden.

I scenariot Räkfrossa har den ekonomiska situationen i Sverige har inte avsevärt förbättrats men utvecklingen pekar ändå åt rätt håll. Arbetslösheten har minskat nå-got, men är fortfarande hög. Satsningar på arbetsmark-nadsåtgärder inom kulturområdet lett fram till ett ökat

STADSVISION MOTALA

41

antal kulturarbetare som berikar Motalas kulturutbud. Kulturen har fått ökad betydelse i samhällslivet. För Motalas del har bostadsmarknaden bidragit till en krympande befolkning, år 2025 uppgår befolkningen till 41 500 invånare.

När det gäller boende har förändringar skett och det är inte lika viktigt med boende i staden, många fler före-drar att bo på landsbygden eller i stadsnära miljöer. Sjöstäder präglas av säsongsvariationer när klimatet skapat kalla vintrar. En ökad efterfrågan har skapat bostadsbrist i attraktiva lägen med en hög prisutveckl-ing som följd. Det har varit svårt att investera i bo-stadssektorn för kommunen och dess bostadsföretag.

I staden är det viktigt att det finns goda pendlingsmöj-ligheter för att nå andra städer, både för arbetsresor och för resor på fritiden. Det krävs också goda parke-ringsmöjligheter. Besöksnäringen kan vara ett viktig strategiskt område att utveckla i detta scenario. Med en minskande befolkning följer också behov av anpass-ningar i den kommunala servicen i och med att bland annat skattebasen minskar och utbudet inom handel och service minskar.

I det sista scenariot – Ostronbar - har infrastruktur-satsningar medfört ett växande antal arbetstillfällen i hela Sverige och de satsningar som genomförts i Öster-götland har bidragit till att både arbetsmarknaden för-bättrats och att bostadsmarknaden fått ett uppsving. Det är också mer attraktivt att bo i medelstora städer och på landsbygden, som bidragit till att Motala nu ökat befolkningen till närmare 44 000 invånare.

Den starka ekonomiska utvecklingen som präglat Sve-rige under en lång tid har medfört många gynnsamma omständigheter med bland annat en mycket bra skatte-

bas för stadsutveckling. Näringslivet blomstrar och speciellt handeln. Strandskyddet har omprövats och den tidigare strikta linjen har vänts till att det är lättare att få bygglov i attraktiva lägen. Den starka ekonomin har också gett klimat- och miljöarbetet en skjuts och många nya, kreativa, energisnåla lösningar har tillkom-mit inom såväl fastighetsuppvärmning som transport-system.

Efterfrågan på caféer och offentliga mötesplatser har ökat kraftigt. Det finns ett starkt medborgarengage-mang genom sociala medier.

Attraktivt här är bland annat ett läckert centrum med bra handel med kända varumärken. Välskötta och tillta-lande offentliga platser ska finnas och ställer krav på den kommunala parkförvaltningen. Innovationer står högt i kurs och allt nyskapande är attraktivt. Det spiller över på kultursidan där konstupplevelser och innova-tiva nya upplevelser är trendigt och framgångsrikt.

Staden behöver fler evenemangslokaler och ytor för olika arrangemang. Arenor för fritidsaktiviteter är vik-tiga, liksom många och bra båtplatser med marinor som kan ge god service. Utvecklingen ställer stora krav på ett internationellt värdskap. En god planberedskap krävs också från kommunens sida.

I det här scenariot är att det finns goda förutsättningar för en utveckling av hamnområdet. Fler strandprome-nader kan utvecklas. Kommunen klarar inte själv växla upp utvecklingen utan behöver attrahera investerare i större omfattning.

Inflyttningstrycket kan skapa underlag för fler bygg- och bostadsföretag att engagera sig i Motala. En utma-ning är att förändra kulturen mot mer entreprenörskap,

små och medelstora företag, mer offentlig verksamhet som drivs i andra former etc. Möjligheten att utveckla s.k. ”gräddhyllor” i Bromma, Kärsby osv. bör vara goda. Samtidigt kan de uppstå konflikter om att bygga på bra jordbruksmark.

Strategier för Framtidens Motala Med utgångspunkt från våra fyra scenarier kan vi nu välja om vi vill använda oss av en passiv strategiut-veckling eller en aktiv. Om vi väljer en passiv sådan bör vi testa våra befintliga strategier på de olika scenarierna för att se hur väl de passar in. Vi har dock här valt en aktiv strategiutveckling som innebär att vi försöker använda scenarierna för att utveckla nya strategier och att strategier tas fram för att påverka utvecklingen. Det här är också det svåraste momentet i arbetet, nämligen att komma från scenariobeskrivningar till aktiva strate-gier.

I bästa fall finns det s.k. robusta strategier som ger po-sitiva resultat i samtliga scenarier. En sådan strategi som sammanfaller med Motalas arbete med att ut-veckla en företagsmiljö i toppklass är ökade satsningar på entreprenörskap och småföretagande. Att utveckla kulturområdet är också en befintlig strategi som håller i alla scenarier, men med lite olika betoning på kultur-utbudet, från enklare, billigare, lättillgängligare kulturut-bud i ”Kräftgång” till exklusivare kulturutbud i ”Ostronbar”. En tredje strategi som är gångbar i flerta-let scenarier är utveckling av boende i attraktiva lägen, och i flertalet fall handlar det om sjönära boen-den – villor, radhus och bostadsrätter i första hand. Inom den fysiska planeringen är det viktigt att satsa mer på god plan- och markberedskap. Det är gång-bart i dagsläget och i de alternativa scenarier som vi beskrivit.

STADSVISION MOTALA

42

Analys av stadsbyggnadsambitioner Motala kommun har gett Tyréns AB i uppdrag att medverka i arbetet med att ta fram en stadsbyggnads-

vision. I den första fasen är uppdraget inriktat på att göra en analys av de ambitioner som kommunen har inom stadsbyggnadsområdet. I en rapport Underlagsrap-

port Stadsbyggnadsvision Motala tar Tyréns upp ett antal slutsatser från den workshop som genomfördes den 6 november:

Scenarier inom Kräftgång Hummersupé Räkfrossa Ostronbar

Boende Bygga billiga bostäder Måttliga renoveringar av befintliga bo-städer

Attraktiva bostäder i sjönära lägen Större behov av upprustning av bostäder i befintliga beståndet

Bostäder i attraktiva lägen Bostäder på landsbygden

Attraktiva bostäder i sjönära lägen Utveckla boendemiljöer och satsa på miljöområdet

Företagande Öka arbetstillfällen Entreprenörskap och innovationskraft Höjd utbildningsnivå

Entreprenörskap Privatiseringar

Entreprenörskap Bättre pendlingsmöjligheter

Entreprenörskap Småföretagande Privatiseringar

Värdskap Fler ”enkla” attraktioner och kulturutbud Trygghetshöjande åtgärder

Trygghetshöjande åtgärder Bättre skola, handel och service Utveckla kulturutbud och finkultur, sats-ning på kulturinstitutioner Utveckla vårdområdet Motverka segregation

Utveckla servicen och höj nivån Samverka med arrangörer Aktiviteter i sjöstaden Ökat antal campingplatser och i vandrar-hem Anpassningar i kommunala verks.

Stadskärnan utvecklas Hamnområdet utvecklas Fler evenemangslokaler Köpstarka turister Värdskap i världsklass Språkutbildningar

Fysisk planering Utveckling av stadskärnan Landsbygdsutveckling Kommunikationer förbättras Markområden i mindre attraktiva lägen plus kolonilotter, båtplatser

Stadsdelsutveckling God beredskap på tomter i sjönära lägen Områden för rekreation allt viktigare

Flexibilitet i användning av mark, enklare regler för byggande och om möjligt avre-glering

Strandskydd Enklare bygglov Mark- och planberedskap Strandpromenader

Tabell 4. Aktiv strategiutveckling (dvs. vad handlar strategierna om) inom olika scenarier kopplat till viktiga områden i Framtidens Motala

STADSVISION MOTALA

43

Motalas kvaliteter och själ ligger mycket i: Vattnet, Livskvalitet, Historien samt Idrott och rekreation

Motala måste bli bättre på: Marknadsföra Motala bättre; sprid brett och var

kreativ och kaxig! Skapa stolta invånare och ambassadörer! Gå från ord till handling – dags att leverera och

synliggöra ”Östergötlands sjöstad”! Visualisera! Samt

Fokusera på samverkan! Region, invånare, han-del, kommun, politiken … alla ska med!

Därutöver redovisar Tyréns några övergripande slutsat-ser för prioriteringar av projekt:

Vattennära alltid i fokus. Hamnen viktigare än torget, men för gärna in vatten på torget. Gör mötesplatser längs med vattnet, platser för pick-nick, häng med kompisar och vattenaktiviteter

som vindsurfing, vattenskidor etc. och även fler båtbryggor.

Stadsmässighet och urbanitet, stråk och liv och rörelse. Knyt ihop torget med hamnen, skapa kopplingar mellan centrum och de olika stadsde-larna.

Välkomnandet. Entréer, skyltning, mottagande av nya kvinnor och män, flickor och pojkar som flyttar till Motala och andra intressenter. Se ny-anlända som en resurs och tillgång, en nyckel till befolkningstillväxt. Miljön i anslutning till den,

Slutsatser av scenarioanalysen Av det som framkommit så här långt kan vi se att:

sjöstadstemat är en huvudstrategi i det fortsatta arbetet. Motala, Östergötlands sjöstad måste få ett stort utrymme i det fortsatta prioriterings-arbetet. Vi – aktörer inom och för platsen Motala – måste tillsammans verka för att bekräfta epitetet tillika platsvarumärket Östergötlands sjöstad. Det får också betydelse för kommunens inve-steringar över lång tid men får även betydelse för hur driftanslagen utvecklas för att vårda strandpromenader, rekreationsområden, planberedskap, t.ex. via Öst-svenska utredningsområden m.m. Förhoppningsvis får det också betydelse för övriga aktörers evenemang, investeringar m.m.

bostadsbyggande blir allt viktigare för Motala stad och måste få ett allt tydligare fokus i tillväxtarbetet. Beredskap för olika strategier behövs beroende av utvecklingen de kommande åren. Klart är att vi nu behöver ha fler projekt som ska realiseras under åren 2014-2020. Det ställer krav på att ha ett aktivt ägarskap när det gäller bo-stadsstiftelsen och bra, aktiva dialoger med andra bostadsföretag, fastighetsägare och branschföreträdare.

planberedskap är ett ”måste”. Motala blir allt mer sårbart då det bedöms att det inte finns en mycket god plan- och markberedskap för bostadsbyggande i attraktiva lägen. En särskild satsning behöver göras för att komma ifatt med utredningsområden som Södra stranden, CTV-området, Brommaområdet, Kvarnön och området runt Motala centralstation.

evenemangsutveckling fungerar i alla scenarier. Som sjöstad behövs sannolikt fler evenemang på detta tema, men även utbudet av hela spektret från finkultur till po-pulärkultur och till idrott, motion och hälsa blir viktigare. Beroende på hur utvecklingen blir fram till år 2025 kan profileringen behöva ändras, men Motala behöver stötta tillkomsten av fler evenemang och dra mer nytta av befintliga evenemang.

besöksnäring kan ge tillskott oavsett konjunkturer. I förlängningen av detta krävs att det tillkommer camping, vandrarhem och hotellplatser i hela kommunen. Utveckl-ing av Varamobaden är centralt för sjöstaden och besöksnäringen. Göta Kanal är en annan tillgång som kan förädlas på många olika sätt.

Kulturen har vi lyft fram ovan som en viktig faktor som är en del av ingredienserna i såväl evenemangsutveckling som besöksnäring

företagande är något vi behöver utveckla oavsett scenario. Genomgående är att vi behöver fler entreprenörer och fler företag i kommunen. Fortsatta satsningar ge-nom aktörer som Tillväxt Motala AB och Nyföretagarcentrum är viktigt. På samma sätt är det viktigt hur och vad vi jobbar med inom skolorna i hela kommunen. UF, Framtidsfrön och andra alternativ kan vara en del av svaret. Höjd utbildningsnivå är viktigt över tid och på samma sätt etablering av fler kvalificerade utbildningsplatser Yrkeshögskolan och näraliggande högskolor och universitet.

STADSVISION MOTALA

44

numera överdimensionerade genomfarten är bland de angelägna projekten.

Symboler. Gäller både för entréer, tydliggöra själen, konst/skulptur. Använd ljus för stråk och upplevelser samt trygghet. Både enkla, snabba insatser och längre syftande projekt.

Bostäder. Skapa rörlighet på bostadsmarknaden genom nybyggnation och fokus på olika upplå-telseformer. Gärna vattennära bostäder.

Kultur. Motala bra på idrott men kulturen behö-ver mer plats. Förslag på mötesplatser som är till för alla. Gamla Motala Verkstad har förutsätt-ningar för att bli en stadsdel med mötesplatser och ett brett utbud av aktiviteter.

Mångfald. Locka med bredare utbud bostäder, arbetstillfällen, tjänster och service (även finkul-tur) för att attrahera välutbildade och kreativa invånare till staden.

Ett citat direkt ur Underlagsrapporten:

Vi tror på visionen om Östergötlands Sjöstad, och vi tror att Motala kan lyckas. Med kom-passriktningen inställd är det enkelt att avgöra

om ett projekt eller en idé leder mot målet. Det som vi tycker är allra viktigast är att ta vara på det unika sjöläget bättre, samt satsa på är boende, centrum, kulturen och utbildning. Närhet till Vättern är en av Motalas största tillgångar. Skapa fler möjligheter till aktiviteter på och i anslutning till vattnet och skapa fler rekreativa miljöer. Bygg centrala attraktiva bostäder, gärna med sjöutsikt. Satsa på centrummiljön och intilliggande stråk. Visa att Motala menar allvar och börja t.ex. med enkla åtgärder som kan göras ganska snabbt. Gör miljöerna vid vattnet upplevelse-rika och inbjudande. Knyt ihop centrum och hamnen. Bygg vidare på vad Verkstadsön har att erbjuda. Jobba på att bredda kulturutbudet i staden. Utnyttja den historik av kun-

nande som finns i staden och satsa på nya yrkesutbild-ningar. Parallellt kan och behöver den lokala arbets-marknaden stärkas. Tre analyser och några återkommande slut-satser Vad har analyserna hjälpt oss identifiera? Finns det några områden som de tre analyserna lyfter fram som är gemensamma?

Det förefaller som om några områden är återkom-mande, men med lite olika betoningar och kanske lite olika innebörder:

Varumärket och sjöstadstemat är ett sådant som finns med i alla analyser och som vi behöver jobba vidare med att förstärka och ge mer inne-håll

Attraktiva bostäder är en annan återkommande punkt, som spänner över sjönära boende, bo-ende i centrum och bostäder över huvud taget

Stadskärnan finns med i stadsbyggnadsanalysen och i SWOT-analysen. Även i flertalet av de dia-

loger som förts har ett attraktivt centrum funnits med som prioriterat förslag

Det är möjligt att göra en tolkning av att ett för-sörjningsspektrum finns med i alla tre analyserna inkluderande företagande, arbetsmarknad, ut-bildning och pendlingsmöjligheter.

Det senare är kanske en självklarhet, men understryker det som KTH-professorn Göran Cars framhöll vid sitt besök i januari 2014, nämligen att Motala kan inte bara kan vara en bra boendekommun, Motala behöver ut-veckla fler möjligheter till arbete och därmed en ännu bättre integration i framför allt den regionala arbets-marknaden.

Arbetet med visionen Metod och process Under arbetet med projektet har det diskuterats en hel del om visioner och i olika sammanhang. Viktiga ingre-dienser i processen är dialoger – med medborgarna, med politiker, chefer och medarbetare inom kommu-nen, inom projektorganisationen, med grupper av in-

STADSVISION MOTALA

45

tressenter, aktörer och samarbetsparter. Det har skett på olika vis och i olika sammanhang. Ett försök att nå och intressera fler har gjorts genom arbetet på nätet, där blogg, forum m.m. har varit ett väsentligt inslag.

Kunskapsseminarier har genomförts med olika teman för att utveckla såväl kunskaper som strategier för att genomföra ett bra stadsvisionsarbete.

Mängder av material har studerats t.ex. andra kommu-ners visionsarbete och projektets egna dokumentation-er av nuläge, omvärldsanalys med trendspaningar, scenarioanalyser, visionsarbete, om samverkansmiljö, investeringar m.m. ligger till grund för arbetet.

När det gäller att sammanställa visionen har vi, som berördes inledningsvis i Del A, arbetat tillsammans med Bobo af Ekenstam från Docere AB. Det har också medfört att vi använt den metod som Docere använt i arbetet med lera andra aktörer. Det som visas i illustration 1 på sidan 6 är den visionspyramid som

successivt byggts upp. Vi repeterar nedan hur vi tänkt om de olika delarna i visionspyramiden.

Allmänt om visioner Det finns ett antal definitioner av begreppet vision. Vi har tagit fram ett särskilt underlag som utförligt beskri-ver visioner och arbete med visioner 5. Här nöjer vi oss med att ta beskriva visionen som ett framtida tillstånd i Motala, som förhoppningsvis är spännande, utma-nande, engagerande och kommunikativ.

Om visioner Val av visionsteman I projektplanen fastställdes fyra områden, som vi kal-lade ”integrerade teman”. De är:

Boende Företagande Värdskap Fysisk planering

I ett första steg i visionsarbetet har vi modifierat och kompletterat visionstemata enligt följande.

Tema 1: Bo och Leva, som har undertema Samhällsservice och Lärande (utbildning – både grund- och olika typer av utbildningar – gymnasieskola, vuxenutbildning, yrkes-utbildningar, distansutbildningar). Här ryms för ett gott liv basal service som också rör vård och omsorg, livs-miljö. Här finns driftsfrågor som berör den offentliga servicen och bemötande. Boende, arbete och resor/pendling ingår också i detta tema.

Tema 2: Värdskap och Upplevelser, som har undertema Fritid och Kultur och därmed också sport och evenemang.

Tema 3: Entreprenörskap och Företagande, som har undertema Kommersiellt utbud.

Tabell 5. Förslag till prioriteringar som framkommer i analyser

SWOT-analys Scenarioanalys Stadsbyggnadsanalys

Prioritera Sjönära lägen för bostäder och attraktiva bostäder Bostadsbyggande Boende, centralt och attraktivt, gärna med sjöutsikt

Varumärket Östergötlands sjöstad Sjöstadstema Unika sjöläget behöver tas tillvara bättre

Urban identitet och attraktiv stadsmiljö/-kärna Centrum och stadsmässighet

Vätternrundan Planberedskap Symboler

Göta Kanal Evenemang/besöksnäring Mångfald

Varamobaden Kultur Kulturen

Pendlingsmöjligheter Företagande Utbildning

Välkomnandet

5 En vision för Motala stad. Underlag för visionsarbetet.

STADSVISION MOTALA

46

Tema 4: Hållbar och attraktiv stad rör den fysiska platsen och stadsmiljön. I temat ingår från som rör samband inom staden, tillgänglighet, kulturarv och gestaltning. Infra-struktur är också en viktig del i stadsbyggnadstemat.

Tema 5: Motala och omvärlden, med underteman Varumärke & Marknadsföring.

Det finns tre horisontella strategier som ska finnas be-skrivna i varje tema, nämligen:

Samverkan och förtroende (som förutom tillits-frågor också handlar om attityder)

Hållbarhet Sjöstaden (sjöliv) som handlar om att förverkliga

och förädla Motala, Östergötlands sjöstad Motalas stadsvision Vårt förslag till stadsvision presenterades för första gången på en s.k. Temadag för kommunstyrelsen i feb-ruari 2014. Efter det reviderades texter för att presente-ras i samband med Motala Expo den 14-15 mars 2014. I projektorganisationen har vi prövat att tydliggöra ett relativt stort antal möjliga framtidsbilder. En viktig slutsats är att vi måste utgå från den position och det varumärke som presenterats 2013 – Motala, Östergötlands sjöstad. Vi har med det som grund prö-vat vilken position vi kan sträva efter i framtiden. En viktig del i valet av vision är att ställa upp visionen mot de kriterier som vi presenterade ovan. En annan viktig avvägning är att bedöma om visionen har förutsätt-ningar att få många att ställa upp bakom visionen och därmed vilja medverka till att visionen förverkligas. En

alltför bombastisk vision riskerar att få ett svalt motta-gande och ett svagt stöd. En utslätad vision berör få eller ingen.

Som framgått anser vi att utgångspunkten är rätt given och att visionen bör ställas som en framtidsbild i relat-ion till denna. Vi väljer också om vi strävar efter en ledande position i framtiden i vår kategori, sjöstäder. Om vi väljer detta finns det några variationer på detta tema:

vi kan välja att sträva efter en framtida position som den mest attraktiva sjöstaden, den ledande sjöstaden eller den främsta sjöstaden etc., alter-nativt

kan vi välja att vara en av de mest attraktiva, ledande eller främsta

En ytterligare faktor är positionen i förhållande till andra. Att hävda att vi är den ledande sjösta-den i Östergötland är en sorts utmaning. Väljer vi att förhålla oss till Sverige eller Skandinavien eller till och med Europa så kräver det att vi an-tar en större och annorlunda utmaning.

I arbetet med att sätta vårt varumärke för platsen tog vi hjälp av Tomas Långdahl, Brand Mission AB, och det samarbetet har återupptagits när vi behövt en kompe-tent resurs för att få till texterna i stadsvisionen.

Utgångspunkter i det förslag som nu presenteras är att vi kopplar visionsbegreppet med förflyttning från Ös-tergötland till Sverige. Nu, år 2014, är vi Östergötlands sjöstad. I framtiden vill vi inta en större position och då blir Sverige den naturliga förflyttningen.

I visionsförslaget undviker vi de vanliga överorden och standardflosklerna. Mellan raderna säger vi att vi är den allra bästa sjöstaden utan att skriva det på ”någons näsa”.

6 Läs mer om olika exempel vi prövat i En vision för Motala stad

STADSVISION MOTALA

47

Stadsvision Motala har presenterats på kommunfull-mäktige i juni och i augusti. Frågan om fastställande av stadsvisionen återkommer sedan till fullmäktige i okto-ber 2014, då också det nyvalda fullmäktige sammanträ-der för första gången.

I Utvecklingsplan Motala presenteras förslag till inrikt-ningar, åtgärder och prioriteringar som ska medverka till att vi kan närma oss visionen. Utvecklingsplanen är ett underlag för diskussioner och förhandlingar med alla intressenter och avser att spegla sådant som kan verkställas under mandatperioden 2015-2018.

En handlingsplan för förverkligandet av stadsvisionen tas också fram under 2014. I Handlingsplan 2015 pre-senteras de konkreta åtgärder som ska vidtas under det kommande året.

Såväl stadsvisionen, utvecklingsplanen som handlings-planen knyts till den lokala utvecklingsplanen för Motala (LUP) och till Mål- och Resursplanen för de kommande åren.

Förankring, samspel och samverkan är en viktig del för att få framgång i visionsarbetet. Ja, det är nog till och

med den avgörande faktorn! Vi behöver många aktörer som vill bidra till att förverkliga visionen. Det mesta av detta samspel måste ske lokalt, men vi är mycket bero-ende av ”vänner” regionalt och i större sammanhang.

Dialogerna och samspelet oss emellan behöver fort-sätta långt, långt in i framtiden. Tillsammans kan vi göra mycket för att förädla inte bara staden Motala utan hela denna innovativa och attraktiva del av östgö-taregionen. Motala, Borensberg, de mindre tätorterna och landsbygden bildar en helhet som har så många möjligheter att bli något ännu bättre i framtiden.

Så här går vi vidare

Tidpunkt Kunskapsresan - seminarier under 2012 - 2013

1 Nov 2012 Historien om Tranås – stadsvisionsarbete i Tranås kommun

2 Dec 2012 Kommunal tillväxt – konsten att hantera lokala förutsättningar (Lunds universitet och Ulricehamns kommun)

3 Mars 2013 Planering för utveckling och gemenskap (CKS)

4 April 2013 TTP – Stationsnära planering - praktikfall

5 Juni 2013 Bostadsbyggande i kommuner

6 Juni 2013 Scenarioanalys – workshop med Bobo af Ekenstam

7 Sep 2013 Framtidsdagen

8 Okt 2013 Arena för tillväxt (Swedbank)

9 Okt 2013 Byggbranschdagen

10 Okt 2013 SamSPELET

11 Nov 2013 Stadsbyggnadsvisioner – visioner för staden (två workshopps med Tyréns AB)

12 Nov 2013 Linköpings universitet i framtiden

Bilaga 1. Kunskapsseminarier som genomförts

STADSVISION MOTALA

48

Bilaga 2. Exempel på dialoger med olika grupperingar under 2012 - 2013

Förutom kunskapsseminarier och de fem beskrivna medborgardialogerna så har dialoger förts i de olika delprojekt som sammanhänger med projektet Framtidens Motala.

Studiecirklar (3 st) Möten med nätverks- och intressentgrupper Möte med kommunens chefer Frukostmöten tillsammans med Tillväxt Motala AB Framtidsdagen – möte med näringslivet m.fl. Möten med fullmäktiges ledamöter (flera tillfällen) Möten med kommunstyrelsen och övriga nämnder Möten med alla förvaltningar i olika former Motala Expo 2013 Motala Expo 2014 Rotaryklubbar (2 st) Dialoger i Cykelprojektet Dialoger i Kulturstadsdelsprojektet Samråd och dialoger om Motala Centrum 2025 Dialoger om idéprogram för fritidsanläggningar Medverkan vid Broinvigningen 8 oktober 2013 (tält) Medverkan vid Cykelveckan/Vätternrundan juni 2013 (tält)

STADSVISION MOTALA

49

Ansvarskommittén, SOU 2003:123: Utvecklingskraft för hållbar välfärd. Delbetänkande av Ansvarskommittén

Ansvarskommittén, SOU 2007:10: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Ansvarskommitténs slutbetänkande

Ansvarskommitténs skriftserie:

Färre kommuner av Björn Sundström och Lennart Tingvall, mars 2006

Staten och kommunerna av Sören Häggroth, december 2005

Statens nya geografi av Daniel Brandt och Erik Westholm, juli 2006

Arena för tillväxt: Sveriges Nya Geografi 2012

Arena för tillväxt: Presentation av Roland Lexén vid konferens i Stockholm 15-16 oktober 2012

Arnell, Sven-Inge (2010): Arbete för alla? Kartläggning av den sociala ekonomi i Östergötland, publicerad som rapport av Regionförbundet Östsam

Arvonen, Jouko. (1989). Att leda via idéer. Lund: Studentlitteratur.

Bergström, Fredrik (2010): Framtidens handel

Collins, Jim (2011): Good to Great - hur vanliga företag tar språnget till mästarklass

Docere AB – diverse material I form av kursmaterial “Kurs i omvärldsanalys”, bildspel m.m.

Ekonomistyrningsverket (2005): I have a dream. Från vision till verklighet. Om visionsarbete i staten

Erlingsson, Gissur, Moodysson, Jerker och Öhrvall, Richard: Regional och lokal tillväxtpolitik. Vad kan och bör offentliga aktörer göra? Tillväxtanalys. Working paper/

PM 2011:28

Fjertorp, Jonas, Larsson, Rolf G., Mattisson, Ola (2012): Kommunal tillväxt. Konsten att hantera lokala förutsättningar. Rapport 7 i Natkom-serien.

Hallquist, Bo: Framtidsvisioner i sex mellanstora svenska kommuner. C-uppsats vid Luleås Tekniska Universitet 2003

Jönsson, Niklas et al: Skapa och leva visionen i Sverige. Dokumentation från Mgruppens ledarskapsutbildning 2009

Karlsson, Nils & Skånberg, Ola (2012): Matchningen på svenska arbetsmarknaden. Underlagsrapport nr 9 till Framtidskommissionen.

Lundblad, Niklas, 2000: Fönster mot framtiden. Då, nu och sedan – framtidsforskarens bild av framtiden. Uppsala Publishing House

Referenslista

STADSVISION MOTALA

50

Niedomysl, Thomas: Seminarium vid BIS-dagen den 28 september 2012 i Motala.

Nutek (2006 a); Internationaliseringen driver på strukturomvandlingen i Nya Fakta och Statistik, nr 9, mars 2006-11-12

PriceWaterhouseCooper 2006: Cities of the future – global competition, local leadership

Regionförbundet Östsam: Regionalt utvecklingsprogram 2030

Regionförbundet Östsam och Mikael Sonesson PM (2012): Antalet äldre – idag och imorgon

SCB. Ny befolkningsprognos 2012. www.scb.se

Senge, Peter (1995): Den femte disciplinen. Den lärande organisationens konst.

Stockholms läns landsting. En ny ekonomisk geografi. Ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige. Rapport 5:2013

Sveriges Kommuner och Landsting (2010): Vägval för framtiden. Utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2020.

Sveriges Kommuner och Landsting (2008) och Per Lennart Börjesson: Välfärdsmysteriet. Kommunsektorns utveckling 1980-2005

Tapper, Hans: Östergötlands ekonomiska utveckling 1990-2007, publicerad som rapport av Regionförbundet Östsam

Von Otter, Carsten, 2003: Låsningar och lösningar i svenskt arbetsliv. Slutsatser från en trendanalys. Arbetslivsinstitutet

Wahlin, Karl (2013): Enkätundersökning inom Framtidens Motala

Wetterberg, Gunnar (2000): Kommunerna. SNS förlag

Wilkinsson, Richard & Pickett, Kate (2010): Jämlikhetsanden – därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen. Karneval förlag

Talme, Linda & Södertun, Viktoria (2010): Kommunvisioner – En verklig handlingsplan eller symbolpolitik. Uppsats vid Lunds universitet,

Statsvetenskapliga instiutionen

Targama, Axel: Att styra med en vision – fungerar det? En forskningsöversikt. Handelshögskolan i Göteborg. Material till Sveriges Kommuner och Landsting 2006.

Thelin, Katina: Gemensam vision – en illusion? En studie av medarbetares visioner om skolan. CD-uppsats vid Linköpings universitet

Tillväxtanalys rapport 2010:065: Städer och tillväxt

Tillväxtanalys rapport 2011:08: Städer och deras tillväxtförutsättningar

Tillväxtanalys rapport 2011:11: Orter med befolkningsökning

Tyréns Temaplan underlag från Ulf Strömqvist från 2006

Tyréns AB. Underlagsrapport – Stadsbyggnadsvision, februari 2014

STADSVISION MOTALA

51

STADSVISION MOTALA

52

Läs mer om projektet Framtidens Motala – en utvecklingsplan för tillväxt via framtidensmotala.se