of 35/35
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala 1 Datum: 4/3, 2015 Projektledare: Jonas Lagander Beställare: Motala Kommun, Bildningsförvaltningen Hemsida: www.motala.se/socialekonomi Sociala Ekonomin i Motala har genomfört en kvalitativ kartläggning av Motalas tredje sektor och tagit fram förslag på externt och internt riktade stödstrukturer och strategier för att stärka denna sektor, både på kort och lång sikt. Projektet ägdes av Motala Kommun (Fritidskontoret) under 2014 och var en del av Regionförbundet Östsams projekt ” Östgötamodellen - för stöd, stimulans och för sociala företag/arbetskooperativ”. Det regionala projektet tog avstamp i rapporten ”Arbete för alla” som kartlagt de arbetsintegrerande sociala företagen i Östergötland och analyserat potentialen för tillväxt och ökning av jobbtillfällen inom denna sektor. Även i detta arbete deltog medarbetare från Motala Kommun. Ett officiellt budgetbeslut togs i Motala kommunfullmäktige november 2012 om att medverka till ett utvecklingsarbete inom sociala ekonomin utifrån denna bakgrund. Förlängning av ”Sociala Ekonomin” skedde under vårterminen 2015 då det flyttades från bildningsförvaltningen till kommunledningsförvaltningens stab. Detta skedde via finansiering från Samordningsförbundet Västra Östergötland som även delfinansierat olika extraaktiviteter under projekttiden. Projekt Sociala Ekonomin i Motala – Slutrapport Kort sammanfattning

Projekt sociala ekonomin i motala - slutrapport 2015

  • View
    17

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Projekt sociala ekonomin i motala - slutrapport 2015

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    1

    Datum: 4/3, 2015 Projektledare: Jonas Lagander Bestllare: Motala Kommun, Bildningsfrvaltningen Hemsida: www.motala.se/socialekonomi

    Sociala Ekonomin i Motala har genomfrt en kvalitativ kartlggning av Motalas tredje sektor och tagit fram frslag p externt och internt riktade stdstrukturer och strategier fr att strka denna sektor, bde p kort och lng sikt. Projektet gdes av Motala Kommun (Fritidskontoret) under 2014 och var en del av Regionfrbundet stsams projekt stgtamodellen - fr std, stimulans och fr sociala fretag/arbetskooperativ.

    Det regionala projektet tog avstamp i rapporten Arbete fr alla som kartlagt de arbetsintegrerande sociala fretagen i stergtland och analyserat potentialen fr tillvxt och kning av jobbtillfllen inom denna sektor. ven i detta arbete deltog medarbetare frn Motala Kommun. Ett officiellt budgetbeslut togs i Motala kommunfullmktige november 2012 om att medverka till ett utvecklingsarbete inom sociala ekonomin utifrn denna bakgrund. Frlngning av Sociala Ekonomin skedde under vrterminen 2015 d det flyttades frn bildningsfrvaltningen till kommunledningsfrvaltningens stab. Detta skedde via finansiering frn Samordningsfrbundet Vstra stergtland som ven delfinansierat olika extraaktiviteter under projekttiden.

    Projekt Sociala Ekonomin i Motala Slutrapport

    Kor

    t sam

    man

    fatt

    ning

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    2

    Innehll

    Inledning .................................................................................................................................................. 4

    Definitioner ......................................................................................................................................... 4

    Metod .................................................................................................................................................. 5

    Projektets resultat ................................................................................................................................... 6

    Nulgesrapport AF Motala-Vadstena: lnebidragsanstllningar och sysselsttningsplatser. . . . . . . 6

    Framtidens arbetsmarknad inom sociala ekonomin ........................................................................... 7

    Freningslivets status och potential ................................................................................................... 7

    Arbetsintegrerande sociala fretag i Motala ...................................................................................... 9

    tervinningen ...................................................................................................................................... 9

    Kooperativet Grenverket ................................................................................................................... 10

    Andra sociala fretagsverksamheter och idburna organisationslsningar ..................................... 10

    En grundstrategi fr Motalas Sociala ekonomi ..................................................................................... 11

    Online portal .................................................................................................................................. 12

    Freningshus ................................................................................................................................. 13

    Samhllsrd ................................................................................................................................... 14

    Organisationen fr sociala ekonomin och dess funktioner ........................................................... 14

    Behvda resurser inledningsvis ..................................................................................................... 14

    En modell fr idburen tillvxt .......................................................................................................... 15

    The Cleveland model ..................................................................................................................... 15

    Svenska varianter av delar i The Cleveland Model .................................................................... 16

    Cleveland-modellens frutsttningar i Motala ............................................................................. 17

    En social fretagsinkubator ........................................................................................................... 17

    Finansiella stdstrukturer ................................................................................................................. 19

    Finansiella innovationer och den sociala ekonomin ..................................................................... 19

    Mikrofonden stergtland (st) ................................................................................................... 20

    Kommunalt stdsparprogram ....................................................................................................... 20

    En kooperativ markstiftelse........................................................................................................... 21

    En kooperativ fretagsbytesring ................................................................................................... 23

    En kooperativ lokal bank ............................................................................................................... 23

    En vergripande finansiell stdstruktur fr sociala ekonomin ..................................................... 23

    Relationsbaserade stdstrukturer ..................................................................................................... 26

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    3

    verenskommelsen ....................................................................................................................... 26

    Kommunala stdstrukturer ............................................................................................................... 27

    Sociala hnsyn vid offentlig upphandling ...................................................................................... 27

    Policyfrslag sociala hnsyn vid offentlig upphandling - ............................................................... 28

    Riktade inkp och reserverade kontrakt ....................................................................................... 28

    Policyfrslag sociala fretag .......................................................................................................... 29

    Policyfrslag sociala ekonomin ..................................................................................................... 30

    Fysiska och kompetensmssiga stdstrukturer fr arbetsintegrerande sociala fretag .............. 31

    Ekonomiska stdstrukturer ........................................................................................................... 32

    Utbildningsmssiga stdstrukturer ............................................................................................... 33

    Generella utbildningsmssiga stdstrukturer ............................................................................... 33

    Tema Social Ekonomi och Innovation p gymnasieniv ................................................................ 33

    Hgre utbildning inom social ekonomi ......................................................................................... 34

    Rekommendationer i steg ..................................................................................................................... 35

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    4

    Inledning Den sociala ekonomin har potential att anstlla betydligt fler mnniskor n den gr idag. Kommunen ser den sociala ekonomin som ett verktyg fr att f fler i arbete och som en viktig resurs fr samhllets totala utveckling. Denna sektor r med och bidrar till att mnniskor knner sig behvda och att de kan delta i samhllets utveckling utifrn eget intresse. I slutndan r det positivt fr oss alla med en aktiv social ekonomi dr mnniskor arbetar, utan srskilt vinstsyfte, fr att n olika samhlleliga ml som de sjlva brinner fr. Socialt fretagande r ett instrument fr att f fler mnniskor i arbete och genom arbetsintegrerande sociala fretag/sociala arbetskooperativ kan nya mjligheter skapas fr medborgare som str utanfr arbetslivet att via rehabilitering och anstllning pverka sin egen livssituation. Under 2014 initierades en kartlggning av den sociala ekonomin i Motala och i samband med denna gavs uppdraget att ta fram anpassade stdstrukturer. Mlet r en stark tredje sektor i Motala med god frmga att bidra till vr gemensamma vlfrd och den ekonomiska utvecklingen i kommunen. Kommunfullmktige tog ett budgetbeslut i november 2012 om att bidra till ett utvecklingsarbete inom den sociala ekonomin i Motala. Detta utifrn perspektivet att samhllet delas in i tre sektorer: offentlig, privat och social, dr den sociala ekonomin (den tredje sektorn) kan ses som ett komplement till vriga aktrer p marknaden. Projektet utgjorde en del av Region stsams (numera en del av Region stergtland) projekt "stgtamodellen - fr std, stimulans och fr sociala fretag/arbetskooperativ" vars syfte var att ta fram regionala stdstruktur fr sociala fretag. Definitioner Social ekonomi - "Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primrt har samhlleliga ndaml, bygger p demokratiska vrderingar och r organisatoriskt fristende frn den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i freningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmnnytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som frmsta drivkraft." Socialt fretag - Det finns mnga olika former och variationer av sociala fretag, men de r alla en del av den sociala ekonomin. Tillvxtverket har tagit fram fljande kriterier som definierar ett "arbetsintegrerande socialt fretag" vilket r den typ av socialt fretag som detta projekt huvudsakligen tittat p: "Arbetsintegrerande sociala fretag r fretag som driver nringsverksamhet (producerar och sljer varor och/eller tjnster): med vergripande ndaml att integrera mnniskor som har stora svrigheter att f och/eller behlla ett arbete, i arbetsliv och samhlle som skapar delaktighet fr medarbetarna genom gande, avtal eller p annat vl dokumenterat stt som i huvudsak terinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter som r organisatoriskt fristende frn offentlig verksamhet"

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    5

    Metod Projektet samlade in fakta genom personliga kontakter kvalitativa intervjuer och mten seminarier, studiebesk och workshops. Detta med intressenter frn alla samhllssektorer men alla med intresse och uppdrag inom eller riktat mot sociala ekonomin. Tanken var att hitta kvalitativa perspektiv fr att kunna gra en bedmning av tillgngar och behovsluckor. Kvantitativa data gllande graden av anstllningar med anstllningsbidrag frn arbetsfrmedlingen inom den sociala ekonomin hmtades frn Arbetsfrmedlingen Motala-Vadstena. Research via internet, litteratur, rapporter och studier skedde naturligtvis ocks. Personlig kontakt: projektet har varit i direktkontakt med ett 40-tal freningar och merparten av de sociala fretag som finns i Motala. Antingen via mejl, mten eller besk. Dokumenterade intervjuer har genomfrts med 18 av dessa utifrn ett faststllt standardformulr. Vidare har presentationer av projektets hllits fr gemensamma freningsmten vid ett antal olika tillfllen.

    Workshops och seminarier: 2 strre seminarier med representanter frn sociala ekonomin och kommunen har genomfrts fr att samla in kunskap om "t vilket hll det blser" intressemssigt fr dessa frgor och vilken kunskap som finns. Frst ett inspirationsseminarium med inbjudna frelsare inom relaterade mnen, och senare ett visionsseminarium dr vi krde workshops kring fyra olika teman - stdstrukturer fr socialt fretagande, freningscenter, ntverk sociala ekonomin och verenskommelsen. Vidare hlls tv korta kunskapsworkshops finansierat av samordningsfrbundet fr intressenter inom sociala ekonomin i Motala, detta med Tema EF och Karrir-Kraft. Under vecka 45 bidrog projektet med ett heldagsseminarium om Finansiella innovationer och den sociala ekonomin (mer om detta senare i rapporten) samt tv mindre fredrag genomfrda av Sveriges studentkrer och det sociala fretaget MKEF frn Vxj. Eget deltagande i studiebesk, ntverk, seminarier och workshops: Exempel p genomfrda studiebesk r Koop M i Vadstena, Kooperatrshuset i Gteborg, Karrir-Kraft i Gteborg, Freningshuset i rebro, Fontnen i Linkping, Kooptjnst Norrkping, Basta i Nyqvarn, Kooptima Norrkping samt Grenverket och tervinningen i Motala. Vid flera tillfllen under 2014 deltog projektledaren vid trffar fr det nationella SKL-ntverket fr tjnstemn som arbetar med socialt fretagande i olika former. Flera nationella seminarier besktes ocks dr hjdpunkten nog var stgtakommissionen fr folkhlsas "Frn tanke till handling" i Norrkping dr Sir Michael Marmot medverkade som frelsare. Andra srskilt nmnbara seminarier var Integrera Mera anordnat av integrationsministern samt spridningsseminariet fr Tema EF. Samtliga aktiviteter som projektledaren deltog i under 2014 finns redogjort fr i projektets delrapporter. Dessa finns tillgngliga p www.motala.se/socialekonomi.

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    6

    Projektets resultat Nulgesrapport AF Motala-Vadstena: lnebidragsanst llningar och sysselsttningsplatser Under maj mnad 2014 hade Arbetsfrmedlingen Motala-Vadstena sysselsttningsplatser hos anordnare enligt nedan - 40% hos freningar 10% hos hjlporganisationer 3% hos sociala Fretag 47% hos fretag/kommun Dessa anordnare finns i bde Motala, Sknninge, Vadstena och Linkping. Dessa stder kan rknas som tillhrande en gemensam arbetsmarknadsarena fr Arbetsfrmedlingen Motala-Vadstena. Sysselsttningsplatser hos freningar: Totalt 96 placeringar (ca 450 000kr/mn) frdelat i - 18 idrottsfreningar 3 trossamfund 3 intressefreningar/folkbildningsfrbund Hjlporganisationer: 23 placeringar (105 000kr/mn) Sociala fretag: 6 placeringar (ca 30 000kr/mn) Totalt: 7 miljoner kronor per r. Nr det gller lnebidrag och trygghetsanstllningar i samma stder sg det ut s hr - Freningslivet hade 66 anstllningar frdelade i 18 idrottsfreningar 10 trossamfund 17 Intressefreningar/folkbildningsfrbund Hjlporganisationer: 31 anstllningar Sociala fretag: 52 anstllningar Totalt: nstan 19 miljoner per r (schablonmssigt rknat) i utbetalade anstllningsstd. Nyckeltal Ovanstende statistik kommer snabbt att bli inaktuell och Arbetsfrmedlingen Motala-Vadstena har lovat att frse kommunen med nollmtningar varje vr- och hsttermin under

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    7

    kommande r. P s vis kan kommunen mta om gjorda insatser har pvisat effekt p sysselsttningen. Kommande nollmtningar kommer fokusera p enbart Motala enligt fljande nyckeltal; antal individer med anstllning utifrn social hnsyn, dvs. anstllning med anstllningsstd frn Arbetsfrmedlingen inom Motala kommun, frdelat p kommun, sociala fretag och ideella freningar/organisationer samt ordinarie nringsliv.

    Framtidens arbetsmarknad inom sociala ekonomin 348 freningar finns registrerade i Motala kommuns freningsregister vilket sannolikt betyder att denna resurs r underutnyttjad fr sysselsttning. Det r frmst strre freningar och organisationer som bidrar med sysselsttningsplatser och anstllningar med lnebidrag. "Att vga ta klivet" att anstlla som en liten frening, kanske utan egen lokal, innebr att kliva ver en mycket hg trskel. Hr krvs anpassade stdstrukturer fr att underltta om mindre freningar ska skapa fler sysselsttningsplatser och lnebidragsanstllningar. VIA Ekens har mjlighet att bidra genom att ta p sig ett arbetsgivaransvar i vissa fall. Detta r ngot som skulle kunna kopplas till en generell stdstruktur fr freningslivet och fr uppstart av nya sociala fretag. Men det rcker inte om en frening inte ens har egen lokal. Allts behvs en eller flera fysiska platser dr freningar kan dela p resurser - ett freningshus eller fristende lokaler i ngon slags samordningslsning. Fr att VIA Ekens ska kunna g in med stdstrukturer krvs en tydlig och stabil social fretagsplattform. I linje med ovanstende visar intervjuer med freningsrepresentanter inte p ngot generellt strre intresse fr att anstlla mnniskor eftersom detta antas krva ett strre ideellt engagemang. Ett engagemang som redan lggs i hg utstrckning p befintliga verksamheter och olika inkomstbringande events, inte minst Vtternrundan. Vissa deltagare ppekar att det vore synd att lgga kade brdor p eldsjlar nr dessa redan gr s mycket ideellt arbete med Vtternrundan, Piraterna och andra verksamheter som betyder s mycket fr Motala. Att undvika att stlla orimliga krav betyder dock inte att nya mjligheter inte kan grundlggas och vxa fr att med tiden bli ngot som bidrar till kad sysselsttning. Inte minst gllande socialt fretagande dr freningslivet, om rtt stdstrukturer etableras, sannolikt skulle kunna bli en strre tillgng bde gllande socialt entreprenrskap, samarbeten och som kund. Freningslivet i Motala har varit bra p att starta fretag med mnga samtida goda exempel att visa upp, som Vtternrundan och tervinningen. Sjlvfallet ska vi klara av att bygga vidare p denna goda anda och de positiva erfarenheter som finns. Freningslivets status och potential Mnga intervjuade har ptalat att den ideella sektorns deltagare blir allt ldre och att tervxten r skral. "Nr vi r borta frsvinner det", sade en medlem i uppndd pensionslder inom handikappsrrelsen som deltog i ett mte projektet anordnade. Den hr knslan av att det gr bakt med freningslivet finns inte bara i Motala utan tycks

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    8

    vara nationell. Sant verkar vara att delar av freningslivet fr svrare att nyrekrytera och medlemmar r inte lika trogna som frr utan byter ofta mellan freningar fr att man vill prva p nya saker. Detta gr det svrt att rkna med att personer finns tillhanda fr de ideella uppdrag som behver utfras. Drfr menar vissa att man kan se en trend av professionalisering inom den svenska ideella sektorn, dr mycket av det som tidigare utfrdes ideellt blir inkpt som tjnster av fretag. Hr finns sklart ppningar fr socialt fretagande att fylla en roll. Men r det verkligen s illa med freningslivet som det upplevs av vissa? Den forskning projektet tittat p menar att s inte r fallet. Svenskarna tillhr de folk i vrlden som engagerar sig allra mest ideellt p sin fritid. S har det varit under hela 1900-talet och inga tecken finns som tyder p att detta hller p att frndras. Dremot kan det eventuellt vara s att traditionella freningar inte r lika lockande p grund av frndringar i synen p ideellt arbete hos nya generationer. Med dagens IT-lsningar behvs ofta inget organisationsnummer fr att gra avtryck i sitt ideella engagemang. Dremot nr det handlar om mer organiserat samarbete och bidragsanskningar s behvs fortfarande den ideella freningen. Det r inte skert att nya generationer vljer att ansluta sig till befintliga freningar mnga vljer hellre att starta en egen. Via detta kan knslan av att det gr bakt inom ldre freningar frsts p ett annat stt. Sen gr det naturligtvis trender i vad mnniskor vljer att lgga sitt ideella engagemang p. Projektet har via detta tittat p mjligheten att skapa stdstrukturer fr att lnka samman freningslivet s att broar mellan nya och ldre freningar kan byggas. Drmed kan ideella krafter synkas vid behov ven om dessa krafter i dagens kontext inte r s lojala till enskilda organisationer. Organisationerna kan hitta varandra istllet och samarbeta vilket de sklart redan gr i Motala, men allt kan bli bttre. Central lotsning och marknadsfring av freningar och frivillighetsarbete kan exempelvis erbjudas mer konkret och tydligt. I detta skall sgas att de idrottsfreningar som deltagit i projektet inte alls haft samma svrigheter som exempelvis vissa sociala freningar. Idrotten str stark i Motala men ven hr finns problemet med att medlemmar inte r lika trogna en idrott som tidigare utan vill testa p mnga olika saker och drmed oftare byter freningar. Men generellt har inga tecken visats att srskilda stdstrukturer behvs, mer n de som redan erbjuds, fr att lsa ngra svrare problem. Idrotten anstller idag en hel del mnniskor i Motala och har ven engagerat sig i arbetsmarknadsprojekt, exempelvis det framgngsrika projekt MAGIC som drevs av stergtlands Idrottsfrbund (IF) och strkte mnniskor i utanfrskap genom att lta dem, bland annat, prva p olika idrotter. 60% av motaladeltagarna gick vidare till arbete eller studier efter sin tid i MAGIC. Erfarenheterna av detta projekt bedms definitivt vara av intresse att frska ta tillvara p i Motala ven nu efter projektets avslutande. Kompetensen finns kvar. Generella stdstrukturer fr att accelerera det som redan finns och bygga broar mellan olika freningssektorer definieras som den huvudsakliga mjligheten fr att gynna freningslivet i Motala - gllande att stimulera fram nya arbetstillfllen. Strukturella brobyggen behver ven etableras mot den sociala fretagarsektorn och ordinarie nringslivet. Projekt MAGIC fanns p flera hll i stergtland och dr samarbetade IF med handikappsrrelsens sociala fretag Kooptima i flera kommuner ett typexempel p hur broar kan byggas fr att ge hvstng p olika kompetenser och resurser inom den sociala ekonomin. Att stressa eldsjlarna genom att avkrva dem att ta ett strre ansvar fr sysselsttningen

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    9

    utan att ge ngonting tillbaka r inte en gngbar vg. Och ngon quick fix kan inte ses som mjlig. Istllet rekommenderas en lngsiktig strategi fr att att accelerera eldsjlarnas insatser och ge hvstng p de resurser som redan finns. Ett sdant lngsiktigt arbete krver strukturella insatser som fr att lyckas helst inte ska utmana utan komplettera de strukturer och praxis som redan r gllande i Motala. De nya insatser som grs br utg frn proportionell universalism (i enlighet med stgtakommissionen fr folkhlsas rekommendationer), social- och ekonomisk inkludering, resursjmlikhet och sjlvfallet demokrati. Fr att lyckas med detta r det av vikt att den sociala ekonomins organisationer knner att makten ver stdstrukturerna ven delvis ligger i deras egna hnder. Egenmakt r det frmsta sttet att accelerera och skapa drivkrafter hos mnniskor och organisationer bestr uppenbart av intet annat n just mnniskor. Vi kan ven hmta inspiration frn Tillvxt Motala och hur den organisationen gynnat nringslivet. S fr att f bttre kraft inom Motalas sociala ekonomi och p sikt ka antalet anstllningar r det denna typ av inriktning som nya stdstrukturer br ges. Egenmakten br vara bde social och ekonomisk. Arbetsintegrerande sociala fretag i Motala Det huvudsakliga fokuset i detta projekt nr det gller socialt fretagande r arbetsintegrerande socialt fretagande. P Tillvxtverkets hemsida sofisam.se listas Sveriges arbetsintegrerande sociala fretag som uppfyller Tillvxtverkets definition. Motala har tv fretag med p den listan - tervinningen och Grenverket. Bda dessa behandlades ingende i dvarande regionfrbundet stsams rapport "Arbete fr alla" fr den som vill frdjupa sig. En kort introduktion ges nedan samt ngra andra exempel p sociala fretagsverksamheter och idburna organisationslsningar.

    tervinningen "tervinningen" heter egentligen Motala tervinningsfrening och r en ideell frening som ger ett fretag, Motala Legomontering AB. tervinningen som startades 1992 r ett av Sveriges ldsta arbetsintegrerande sociala fretag och har p senare tid expanderat med filialer i bde Linkping och Norrkping. Verksamheterna innefattar caf, restaurang, hushllsnra tjnster och tervinning - dr deras vlknda second handbutiker utgr krnan. Restaurangerna heter 71:an och 59:an och utgr bda tidigare kommunala dagcentraler. tervinningen anstller totalt uppt ett 70-tal personer och str huvudsakligen p egna ben utan ngot srskilt std frn kommunen. Uppstarten i brjan av 90-talet stddes av dvarande Samordningsfrbundet Motala-Vadstena (som senare "slppte taget") och eldsjlen Bruno Lindblom var en grundlggande drivkraft, d som nu, i fretaget. Den huvudsakliga mlgruppen fr rehabiliteringsarbetet r mnniskor med olika typer av funktionsnedsttning, tidigare missbruksproblematik och lngtidsarbetslshet. tervinningen har verlevt ngra svra perioder vilket gr att hr finns mycket intressanta erfarenheter och kompetenser att bygga vidare p i ett generellt utvecklingsarbete fr socialt fretagande i Motala. Bruno Lindblom har deltagit i flera av de aktiviter som projektet genomfrt.

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    10

    Kooperativet Grenverket "Grenverket" startades 2007 som en avknoppning till dvarande Samordningsfrbundet Motala-Vadstenas rehabiliteringsverksamhet "Basverksamheten". Kooperativet stttas fortfarande av Samordningsfrbundet (efter 2014 kallat "Samordningsfrbundet Vstra stergtland") via kp av arbetstrningsplatser och i styrelsen sitter befintliga och fre detta hgt uppsatta tjnstemn frn kommunen och samordningsfrbundet, samt andra personer med nyckelkompetenser och lokala ntverk. Mot slutet av 2014 hade Grenverket 36 anstllda med AF-bidrag och 3 anstllda utan AF-bidrag. Verksamheten innefattar 5 cafer p hgstadieskolor, 1 caf p gymnasieskola, 1 personalcaf p Socialkontoret. Kk som tillverkar till caferna och ven catering. Andra delar r trdgrdsarbete, trdfllning, rjning och snskottning till privatkunder och fretag/freningar. Viss legotillverkning utfrs till olika fretag. Stdning till privatkunder och fretag/freningar samt flytthjlp ingr ocks i verksamhetsbredden. Man kan ven bist med administrativa tjnster som utskrifter, kopiering med mera. Ett problem Grenverket har r att de i mngas gon, exempelvis inom nringslivet, ses som en kommunal verksamhet vilket de inte r utan en fristende ekonomisk frening. Drfr ser de ett behov av att samarbeta mer med Tillvxt Motala, men ven andra sociala fretag, fr att f en strre frstelse fr sin verksamhet. Flera verksamhetsledare frn Grenverket har medverkat i projektets olika aktiviteter.

    Andra sociala fretagsverksamheter och idburna organisationslsningar Det finns mnga andra idburna nringsverksamheter i Motala dr den mest knda sannolikt r Vtternrundan. Denna freningsstdstruktur lr gissningsvis vara overtrffad nr det gller att generera inkomster till ideella sektorn - ven ur nationellt hnseende. Vtternrundan r, likt tervinningen, en ideell frening som ger aktiebolag. Just denna organisationslsning som frenar aktiebolagets nringsfrdelar med den ideella freningens idburna plattform verkar vara en vanlig lsning i Motala. ven speedwayklubben Piraterna har strukturerat sin organisation via en aktiebolagslsning. Likvl det lyckade experimentet Tillvxt Motala dr den ideella freningen ersatts med en ekonomisk frening. r denna organisationslsning ngot vi br bygga vidare p i framtida kompetensmssiga stdstrukturer? De goda exemplen finns det i alla fall gott om i Motala. Andra nmnbara arbetsrehabiliterande verksamheter r bistndsorganisationen och regionala Second Handkedjan "Hjrta till Hjrta" och (nnu en gng) Piraterna som bda anstller mnniskor med bidrag frn AF. Fler idrottsfreningar och andra freningar anstller ocks med lnebidrag, sjlvfallet. Men alla ryms inte i denna rapport i och med inriktningen mot arbetsintegrerande sociala fretag. I ett fortsatt generellt utvecklingsarbete fr sociala ekonomin finns stora tillgngar i form av bde drivkraft och kompetens kring detta i mnga organisationer som br kunna generera kad sysselsttning med rtt incitament och std. Vi har ven organisationer som redan jobbar fr att starta arbetsintegrerande sociala fretag i Motala - freningen Verkstadsliv, K-Ringen samt det vinstdrivande fretaget Radix Kompetens r sdana exempel.

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    11

    En grundstrategi fr Motalas Sociala ekonomi Motala har idag en framgngsrik lsning i form av Tillvxt Motala som ftt uppdrag av kommunen att driva traditionella nringslivsfrgor. En nringslivsstrateg fr interna nringslivsfrgor inom kommunen kompletterar. Tillvxt Motala r en ekonomisk frening med hundratals lokala fretag som medlemmar som ger ett Aktiebolag. En samhllssektoriell lsning som skapat operationell egenmakt, frtroende och flexibilitet fr nringslivet. Tillvxt Motala AB arbetar med vergripande nringslivsfrgor som platsmarknadsfring, destinationsutveckling, etableringsfrgor och stdstrukturer fr nyfretagande. Med inspiration frn Tillvxt Motala har projektet tittat p att skapa en komplett samhllssektoriell lsning (se bild ovan) dr ven Sociala ekonomin fr en organisatorisk representant, kompletterad med en strateg fr sociala ekonomin p kommunen. P s vis skapas en flexibel helhet dr egenmakt och operativ sjlvstndighet r grundlggande fr de tv fria samhllsorganisationerna bde gentemot varandra och kommunen. Fr att f fler i arbete samt uppmuntra deltagande i- och ka effekterna av den sociala ekonomins fria insatser i samhllet har ett antal olika stdstrukturer definierats som kan kopplas till modellen. Det r viktigt att dessa s lngt det r mjligt sammankopplas med behov och tillgngar hos Tillvxt Motala fr att f maximala hvstngseffekter p skattemedlen. Denna sammankoppling kan ske p distans eller fysiskt i gemensamma lokaler i vad som skulle kunna beskrivas som ett samhllscentrum (se nedanstende bild).

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    12

    Via denna synergistiska lsning skapas underlag fr gemensamma projekt, sociala innovationer, CSR-samarbeten och en social fretagsinkubator organisationerna emellan. Resurserna finns redan i Motala eller r p vg att skapas. Vissa kan behva tillfras av kommunen som tminstone inledningsvis ven kommer att behva st fr finansiering. Tillvxt Motala som r i utvecklingsfasen av ett nytt fretagscentrum med inkubator (version light) har uttalat sig positivt om att dela gemensamhetslokaler med den sociala ekonomins aktrer om mjligheten ges. I workshops har freningslivets representanter stllt sig mycket positiva till att komma nrmare Tillvxt Motala p detta stt. Genom adderande av den sociala ekonomins organisation i Tillvxt Motalas lokaler fr ven denna sektor del av stdstrukturerna (version light) och kar relevansen i Tillvxt Motalas satsning. Resultatet blir ett samhllscentrum fr grnslsa mten och samarbetsmjligheter samt resurseffektivisering. Distanslnkar och satellitlsningar kommer sjlvfallet alltid att existera i modellen eftersom samhllets resurser r utspridda. Online portal Stdstrukturer online har efterfrgats dr en portal innehllande olika freningsresurser kan integreras med www.motala.se (se bild ovan). Detta fr att samla de idburna organisationer som av olika anledningar har svrt att interagera fysiskt inne i centrum exempelvis landsbygdsfreningar - men ven fr att underltta generellt fr mnniskor att engagera sig ideellt. Det ska ven bli enklare fr idburna organisationer att hitta- och samarbeta med varandra genom att exempelvis dela resurser. Det r inte viktigt att hela online-systemet bestr av en enda mjukvarulsning, d detta eventuellt kan krva bde stora utvecklingskostnader och frsening av implementerings-fasen, utan portalen kan best av olika delar som lnkas samman p en hemsida. Vill kommunen satsa p en egen helhetslsning finns sannolikt olika projektmedel att ska fr detta men frgan r om vi d riskerar att uppfinna hjulet en gng till eller att ge oss p ngot som senare visar sig vara en felsatsning? Inledningsvis kan olika befintliga lsningar kpas in fr integrering med varandra. Projektet har definierat ett inkp av rebros volontrfrmedling och Mckelnfreningarnas front office-lsning (eller Tillvxt

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    13

    Motalas) att integreras tillsammans med gratisverktygen Vote-IT (medlemsmten online) och A-Frening (back-office), som ett enkelt och billigt frsta steg dr kommunen slipper ta risker. Det viktiga r att f till integreringen online p ett bra stt. Frslagsvis driftas portalen av organisationen fr sociala ekonomin och om s nskas kan en bttre version tas fram i ett senare skede. Freningshus Vissa freningsrepresentanter har uttryckt behov av ett traditionellt freningshus. Projektet har drfr beskt Fontnen i Linkping samt Freningshuset i rebro. Drtill arrangerades en frelsning med Gteborgs Freningscenter. Viktig kunskap och inspiration har erhllits. Projektet har dock via intervjuer och mten inte kunnat styrka ett vergripande behov gllande detta. De flesta freningar har lokaler eller kan ordna detta tillflligt via studiefrbund och andra lsningar. Dessutom har kommunen under detta r kpt in Gamla Folkets hus som nu skall drivas av en ideell frening och erbjudas freningslivet som event- och mteslokal. Drmed r stora delar av grundbehovet redan tckt. Vissa freningshuskomponenter som ett par fria bokningsbara mteslokaler och mikrokontor med freningsskp och samt administrativa tjnster kan dock vara en intressant light-lsning att prva eftersom vissa freningar efterfrgat detta. Fretrdesvis kunde dessa stdstrukturer inlemmas i Tillvxt Motalas nya lokaler dr nringslivsinkubatorn skall inhysas. P s vis kan ett Samhllscentrum (version light) sannolikt etableras relativt snart och erstta ett eventuellt behov av ett klassiskt freningshus. De idburna organisationer som behver kan d anvnda de nya resurserna tills ett behov av utkning brjar mrkas. De administrativa tjnsterna kan ocks erbjudas genom att hnvisa till sociala fretag som r intresserade av att utfra dessa. Visar sig detta fungera med Tillvxt Motalas nya lokallsning vore det ju fint om verksamhetsledaren (den operativa stdstrukturen) fr den freslagna nya organisationen ocks kunde sitta dr. Allt fr att skapa synergier. I detta sammanhang br ven nmnas att det finns en politisk vilja att minska ner p freningsbidragens finansiering av lokalhyror. Ju fler gemensamhetslsningar fr freningslivet vi kan hitta desto mer kan freningsbidragen g till krnverksamhet som ju r det reella syftet. Gemensamhetsytor innebr ven mtesplatser vilket gr att fler ider och samarbetslsningar kan komma att uppst. ven ver grnserna mellan nringslivet och sociala ekonomin - vilket kan ge upphov till nya idburna fretag, CSR, projekt och andra utvecklande verksamheter. Detta r nskvrt inte minst ur arbetsmarknadshnseende. Vidare gllande att kunna minska hyresvrdarnas andel av freningsbidraget r det sannolikt frdelaktigt om portalen online kan innehlla ngon form av resursdelningslsning dr freningar kan hitta varandra fr att dela lokaler och boka gamla folkets hus, och ven andra tillgngar (ideell tid/utrustning), fr att ka freningsbidragets effektivitet, alternativt uppehlla detta om politiken skulle vlja att dra ned p utbetalningarna i ngot sammanhang. Att p detta stt f freningar att brja samarbeta och dela lokaler/resurser ute i Motalas nrsamhllen kan potentiellt ha en gynnande effekt p integrationsarbetet och ppna upp fr satellitenheter till organisationen fr sociala ekonomins stdstrukturer. Drmed nr vi ut mer effektivt och p ett mer inkluderande stt med dessa. Genom portalen online

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    14

    mjliggrs effektiv kommunikation och medlems- och styrelsemten kan genomfras ven d deltagare inte kan mtas fysiskt (Vote IT). Samhllscentrum blir i denna och andra bemrkelser bde en fysisk plats och en sambandscentral fr hela sociala ekonomin i Motala Kommun. Samhllsrd Anledningen till att ett samhllsrd inkluderats i modellen r att de olika sektorerna behver en gemensam mtesarena. En plats dr all ndvndig information kan lggas p ett bord fr samtliga aktrer att verblicka och ta stllning till. Med sdan transparens kan meningsskiljaktigheter enklare lsas och konflikter undvikas. Drmed optimeras mjligheterna fr gemensamma ml i det operativa arbetet, samt att n dessa. Deltagarna kan sedan tillgodose att samhllsrdets frslag kommuniceras ut till sina respektive medlemmar/uppdragsgivare. Protokollen lggs frslagsvis upp online fr samtliga medborgare att ta del av. ppenhet skerstlls och stuprrseffekter undviks. Organisationen fr sociala ekonomin och dess funkti oner Driva freningsfrgor, lotsa/uppmuntra frivillighetsarbete och hlla rdslag mellan

    idburna organisationer Delta med representant i Samhllsrdet Organisera ett lokalt konsortium fr sociala fretag/kooperativ med tillhrande

    stdstrukturer dit bland annat kommunen kan knoppa av verksamheter Skapa, lnka och uppehlla stdstrukturer t idburna organisationer fysiska och

    online Organisera och utfra events, utbildningar och projekt Tillhandahlla projektstd likviditetsfond, administration, utbildning med mera Verka generellt fr att uppehlla de mjuka sociala vrdena i Motalas nrsamhllen Gynna och utveckla idburna innovationer Tillhandahlla en fond fr socialt riskkapital och gemensamma investeringar inom

    freningslivet

    Behvda resurser inledningsvis En styrelse med representanter frn Motalas sociala ekonomi. Denna ska p

    medlemmarnas uppdrag styra den nya organisationen, operativt oberoende av kommunen. Frslag p arbetsnamn fr uppstarten: Idburna Motala.

    En verksamhetsledare med spetskompetens inom freningsutvecklingsfrgor, praktiskt

    styrelsearbete, workshoparbete samt kooperativt- och socialt fretagande att leda organisationens operativa delar. Kompetenser inom socialt fretagande br premieras eftersom kompetens kring freningsutveckling redan finns i Motala.

    Kontor t verksamhetsledaren samt 1-3 fria mteslokaler och eventuellt 1-3 hyrbara

    mikrokontor med freningsskp. Fretrdesvis i Samhllscentrum tillsammans med Tillvxt Motala om detta r mjligt. Mikrokontoren kan fretrdesvis delas med nringslivsinkubatorn vid behov.

    En kommunal strateg fr sociala ekonomin som stttar fr att strka upp strategins

    olika delar och se till att den fungerar fr de olika parterna. Tjnstemannen skall ven

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    15

    kommunicera den sociala ekonomins frgor inom och utt frn kommunen, mta och utvrdera resultat frn gjorda satsningar, docka med regionala och nationella strategier, starta och delta i projekt, lotsa, bedriva omvrldsbevakning med mera utifrn behov.

    En modell fr idburen tillvxt Den grundlggande strategin definierades tidigt i projektet och har lpande dockats med bde politiker, tjnstemn, Tillvxt Motala och representanter fr den sociala ekonomin. Den sammantagna bilden r att den uppfattats som en innovativ, ppen och gngbar vg. Drfr har projektet fortsatt att ta detta spr vidare. Utan denna uppmuntran och konstruktiva kritik frn olika hll kanske en annan strategi hade valts. Projektledaren har med andra ord upplevt att mandat har funnits fr ovanstende stdstrukturer och idn om hur de kan kopplas samman. Drfr fresls detta som den grundlggande strategiska plattformen. Det gr dock troligen att gra mer fr att ka synergierna, flexibiliteten och kraften i modellen. Drfr har projektet underskt stdstrukturer och strategier gllande detta p andra hll i Sverige och utomlands. The Cleveland model Projektet har tittat p resultatinnehll frn 15r av forskning vid University of Maryland som handlar om hur man kan optimera ett lokalsamhlle fr hllbar idburen tillvxt. Deras operativa forskningscenter Democracy Collaborative har utformat vad som ftt namnet Cleveland-modellen. Den utgr frn den i nringslivssammanhang knde Harvardprofessorn Michael J Porters forskning om ankarinstitutioner och deras potential fr lokalsamhllets ekonomiska utveckling - kopplat till kooperativa lsningar bland annat

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    16

    frn baskiska Mondragon (vrldens strsta arbetskooperativ). Frdelen med ankarinstitutioner r att de har som enda uppdrag att stanna kvar i lokalsamhllet och tillhandahlla olika former av samhllsnytta. Detta i kombination med en vanligtvis tillhrande ekonomisk robusthet gr att de kan anvndas som strategiska verktyg fr att behlla vlstnd p en given plats. Cleveland-modellen utgr frn lsningar som redan r i ropet i Sverige idag s som social hnsyn vid offentlig upphandling och offentliga reserverade inkpskontrakt. Skillnaden r att i Cleveland grs upphandlingarna frn privata ej vinstdrivande sjukhus och universitet (lokala ankarinstitutioner) vilket skapar mer flexibilitet n svenska offentliga ramverk gr. I modellen ingr ven en vlstndsfond fr att bygga upp och tercirkulera medel i lokala idburna tillvxtsatsningar samt en samhllsorganisation - The Cleveland Foundation - som str fr olika typer av strategiska stdstrukturer. Dessa finanseras via CSR och vlgrenhetskapital. I modellen gr ankarinstitutionerna riktade inkp frn arbetskooperativ med speciellt anpassade verksamheter fr att tillgodose deras behov, uppstartade av The Cleveland Foundation. Dessa kooperativ gs av personal som rekryterats frn stadens fattigaste omrden mnniskor med sm utsikter att f jobb p annat stt. Kooperativen avstter 10% av sina intkter till vlstndsfonden som finansierar Cleveland Foundations sociala inkubatorsarbete. Om ett kooperativ fallerar kan arbetare, precis som i Mondragon, flyttas till ett annat kooperativ som gr bttre s att f eller inga anstllningar behver sgas upp. Likvida medel kan ocks flyttas mellan kooperativen vid behov. Konsortiet heter Evergreen Cooperatives och har enbart grna affrsverksamheter ett miljvnligt tvtteri, ett solelsfretag och en hgteknologisk ekologisk vxthusodling vilket gr att Cleveland-modellen nr bde miljmssiga, sociala och ekonomiska ml. Svenska varianter av delar i The Cleveland Model Den sociala fretagsinkubatorn Sfinx i Gteborg identifierade hllbara affrsmodeller och bjd sedan in lngtidsarbetslsa att starta upp kooperativ med deras std. Coompanion Gteborg, som gde projektet, gick in som delgare i kooperativen fr att skapa ekonomisk robusthet inledningsvis med tanken att senare knoppa av. Mondragonlsningen med att avstta delar av intkterna till en gemensam fond anvnds ven av Kooptjnst (Kooperativtjnst K Ekonomisk Frening) som r stergtlands idag strsta arbetsintegrerande sociala kooperativ. I Ydre kpte kommunen in en ansenlig mngd tjnstetimmar i frskott av Kooptjnst fr att f detta sociala fretag att etableras sig dr. I Gteborgs stad pgr just nu ett projekt dr man frbereder frsrjningsstdstagare, genom utbildning, till att kunna tcka kompetensbehov i framtida offentliga upphandlingar. Via sociala hnsynskriterier stller sedan upphandlingsenheten krav p att just dessa personer ska anstllas om anbudsgivaren skall kunna vinna upphandlingen. P s vis minskar man sina kostnader fr frsrjningsstd.

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    17

    Cleveland-modellens frutsttningar i Motala I Motalakontext fr kommunen ses som den primra ankarinstitutionen ven om fler sekundra ankarinstitutioner ocks kan definieras, exempelvis Tillvxt Motala och Vtternrundan. En Community Foundation ingr i den freslagna strategin i form av en ny organisation fr sociala ekonomin - kopplad till samhllsrdet som kan rikta stdstrukturerna hos sina deltagande parter p ett effektivt stt. Tillvxt Motala med sina hundratals fretagsmedlemmar kan ocks ses som en viktig samhllsorganisation i detta dr CSR-lsningar, gemensamma projekt och resursdelningslsningar br kunna ge god hvstngspotential i en sdan hr strategi. Dessutom br arbetet gynna Tillvxt Motalas verksamhet och medlemmar i samma grad som den sociala ekonomin gynnas. Detta eftersom starka institutioner, jmlikhet och friska medborgare r viktiga faktorer fr ekonomisk tillvxt. Genom att den sociala ekonomin ges verktyg fr att ta ett strre ansvar fr jmlikhet, folkhlsa och socialt vlstnd i Motala kan framtida behov av skattehjningar p arbete och fretagande potentiellt dmpas. Det som gr Motalamodellen helt unik r att den samhllssektoriella lsningen skapar en direktlnk mellan kommun, nringsliv och social ekonomi, och kan frankra nda ned till grsrotsniv genom de tv fria samhllsorganisationerna. Tas ett beslut om riktat samarbete br satsningen ha goda frutsttningar. Eftersom den samhllssektoriella modellen r frivillighetsbaserad behver ingen knna sig verkrd utan samtliga deltar av egen fri vilja. Den innebr ven att de tv samhllsorganisationerna smidigare n vad som r fallet idag kan hitta egna lsningar p samhllsproblem utifall kommunen i ngot framtida lge skulle svika sitt uppdrag eller inte ha muskler kvar att stvja dem p grund av globaliseringseffekter eller liknande. Det samhllssektoriella tnket finns inte i Cleveland-modellen och drmed adderas en nyskapande dimension i Motalamodellen, helt sprungen ur vad som tidigare visat sig gngbart i vr egen kommun. Gemensamma lyckade projekt br borga fr kad vi-knsla och drmed kad stolthet ver vr stad. Till grundstrategin behver dock adderas en vlstndsfond dit gemensamt skapade kooperativ kan stta in medel fr att skerstlla varandras verlevnad och finansiera nystarter. Fondens medel och finansiering kan med frdel delas med Tillvxt Motala fr att pvisa jmlikheten och syskonskapet organisationerna emellan. Tillvxt Motala skulle till exempel kunna anvnda fondmedlen som riskkapital till nya lokala fretag och lta vinsterna g till att finansiera olika satsningar eller dela ut den till investerande medlemmar (som ven d skulle kunna vlja att avst egen vinst till frmn fr sociala ekonomin som en CSR-lsning). Projektet har i samarbete med nringslivsstrategen genom lotsning och affrsider uppkomna under projekttiden testat samhllssektoriellt samarbete under ret. Resultatet blev att ett inkommande fretag vill starta upp en cykelbaserad bud- och fraktverksamhet, en std och underhllsverksamhet och en serviceinriktad verksamhet inom ramen fr socialt fretagande i Motala. Drmed gynnas flera av kommunens ml att frmja sysselsttning, cykelkultur och destinationsutveckling. Pongen r att det var nringslivsstrategens arbete inom nringslivet som pvisade en ppning som fylldes genom projektet sociala ekonomins idburna kontakter. Om det varit den ptnkta Motalamodellen som startade dessa verksamheter hade delar av intkterna kunnat tervinnas till nnu fler sociala fretagssatsningar via vlstndsfonden. Vad skulle vi inte kunna gra i staden om Tillvxt Motala, organisationen fr sociala ekonomin och kommunen samarbetade strukturellt p liknande vis via

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    18

    samhllsrdet och riktade sina gemensamma resurser via sina led av medlemmar, intressenter och verksamheter? Hur mycket lotsning kan bedrivas gemensamt? Hur mycket medel till socialt riskkapital skulle kunna byggas upp? Hur mnga nya sociala fretag skulle kunna startas? I spanska Baskien under Franco-regimens tid grundades den tidigare nmnda kooperativa federationen Mondragon som idag har ver 100 000 anstllda, som ger verksamhetens olika delar tillsammans. Dessa bestr av bland annat olika industrifretag, en kooperativ bank och ett universitet. Baskien som region drabbades minst av den senaste finanskrisen som slog mycket hrt mot vriga Spanien med hg arbetslshet och ven hemlshet som fljd. Det r ett intressant exempel att inspireras av i det hr utvecklingsarbetet. Kan en sdan hr lsning dr vi lnkar oss ttare samman i socialt- och ekonomiskt samarbete leda till att Motala bttre kan tackla globaliseringseffekter och kriser? Kan vi bygga upp ett konsortium av Motalakooperativ som vrnar lokala arbetstillfllen i flera generationer framt? En social fretagsinkubator En social fretagsinkubator kan skapas genom att tillfra resurser om kooperativt/socialt fretagande och rehabilitering till Tillvxt Motalas nringslivsinkubator. Dessa resurser finns till stora delar i Motala redan i dag eller kan tillskansas enkelt genom utbildningssatsningar. Det kan rcka med en anpassad studiecirkel fr att lgga en grund innan individerna tar steget att brja nyttja Tillvxt Motalas stdstrukturer. Projekt stgtamodellen har tagit fram gratis stdlitteratur p ltt svenska fr detta ndaml. Ett arbetsintegrerande socialt fretag behver dock handledare vilket mste finansieras p ngot vis. Hr kommer kommunen troligen att behva kliva in med resurser. Varje nytt socialt fretag mste ha stdstrukturer som anpassas efter individerna som ska st fr uppstart och gande. Genom att ta fram affrsmodeller som passar kommunens visionsprogram och mlsttningar, samt matchar kommande inkpsbehov, kan en synergi skapas som ger underlag fr reserverade kontrakt och upphandlingar med sociala hnsyns-kriterier fr att ge en stabil inledande ekonomi fr de nya Motalakooperativen. Nr kommunen gr in med skattemedel fr direktstttning kan man dock tnka sig att kravet br stllas att de nya sociala fretagen placerar 5-10% av sina intkter, enligt Mondragon-princip, i en fond kontrollerad av ett konsortium fr att se till att anstllningarna bibehlls. Konsortiet fr Motalakooperativen skulle exempelvis kunna vara en del av organisationen fr den sociala ekonomins verksamhet. Drmed fr kommunen ven en lsning fr avknoppande av egna verksamheter och de nya sociala fretagen fr en strre organisation, kopplad till Samhllsrdet, som stttar dem fortlpande p olika stt. Alternativt ser kommunen till att de ansluter sig till ett befintligt konsortium som Kooptjnst, Kooptima, Vgen ut!-kooperativen, Koop M-familjen eller Karrir-Kraft. Motalakooperativen kan frslagsvis ven ta in nya medlemmar som inte stttats igng av kommunen om dessa nskar det och accepterar konsortiets vrdegrund och regler. Tack vare den samhllssektoriella modellen r det dock inte skert att kommunen behver agera som ankarinstitution i detta utan Tillvxt Motala kan troligen hitta medlemsfretag som kan tnka sig att sttta en sdan hr samhllsnyttig verksamhet och samtidigt vinna lokala underleverantrer genom riktade inkp eller andra typer av stttning. Det framgngsrika sociala arbetskooperativet Koop M i Vadstena har exempelvis pensionerade lokala fretagare i sin styrelse som stller upp helt ideellt fr att de inspireras av

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    19

    verksamheten och drfr vill bidra med sin kompetens och sina ntverk. Likt Sfinx-projektet i Gteborg kan man ven tnka sig att Tillvxt Motala och/eller organisationen fr sociala ekonomin, eller medlemmar till dessa, gr in som delgare i de nya sociala fretagen fr att ankra dem ekonomiskt och kompetensmssigt samt se till att de integreras vl i Motalas nringsliv och sociala ekonomi. Med den hr strategin kan helt enkelt alla som vill f vara med och bidra till det gemensamma vlstndsbygget genom att ansluta sig till en organisation representerad i samhllsrdet som politiker, fretagare eller medlem i en idburen organisation och drmed tillfra just sina resurser, ider och kompetenser. Sjlvfallet kan den sociala fretagsinkubatorn anvndas ven av normalfungerande personer som vill bli fretagare men inte starta eget utan starta vrat i form av ett kooperativ eller ett fretag med samhlleliga ml utan vinstkrav. Nr ett fretag r p vg att lgga ned i Motala kunde ju ett alternativ i vissa fall kunna vara att de anstllda sjlva tar ver verksamheten och d finna stttning i Motalamodellen. Sdana lsningar kan troligen gynnas genom att Motala Kommun ansker om medlemskap i den kooperativa utvecklingsorganisationen Coompanion stergtland som drmed kan tillfra viktiga kompetensmssiga resurser till modellen, detta ven gllande arbetsintegrerande sociala fretag. Finansiella stdstrukturer Finansiella innovationer och den sociala ekonomin Under en heldag i Motala Convention Center som projektet anordnade i samarbete med Regionfrbundet stsam och Samordningsfrbundet Motala-Vadstena, hll 3 internationella och 2 regionala frelsare presentationer om olika finansiella idburna innovationer. Dessa vara idburna lokala banker, kooperativa fretagsbytesringar, mikrofonder, Kooptjnst (som presenterade sin anpassade variant av Mondragonmodellen) samt kooperativa markstiftelser. Huvudtalare var Richard Werner, Professor i nationalekonomi vid Southampton University, deltog gjorde ven TradeQoin (NL), Saving Communities (USA) och Coompanion stergtland. Motala bjds med andra ord p flera mjligheter till innovativa lsningar att sttta i en lokal strategi, inte bara fr den sociala ekonomin utan fr ett generellt vlstndsbygge i kommunen. Projekt stgtamodellen presenterar dessa framtidsmjligheter nrmare i sin rapport Kartlggning av finansieringsmjligheter fr sociala fretag som kommer att finnas p Region stergtlands hemsida. Mjligheter till att delta i projekt kring dessa mnen tillsammans med gsttalarnas organisationer kan komma att finnas inom en snar framtid fr den som s nskar. Seminariet var en del av innovationsveckan vecka45 och fick uppmrksamhet i bde lokal- och nationell media. Tv riksdagsledamter, Annika Lillemets och Valter Mutt frn miljpartiet, deltog aktivt bde vid publikfrgor och p efterminglet. Totalt deltog cirka 70 personer frn hela landet under dagen. Vi hade ven en beskare frn Norge. Frelsningarna och intervjuer frn seminariet fngades p video och kommer att lggas upp p www.youtube.com/motalakommun under 2015.

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    20

    Mikrofonden stergtland (st) Under seminariet p Motala Convention Center presenterade Coompanion stergtland sitt arbete med att etablera Mikrofonden st. En finansiell mellanhand som skall tillhandahlla krediter, riskkapital och borgen till idburna organisationer i stergtland. Mikrofonden kommer att vara en regional satellit inom en nationell infrastruktur som gs av organisationen Hela Sverige skall Leva Mikrofonden Sverige. VD r Ulla Herlitz som ven r styrelsemedlem i Ekobanken. Projektet finner det mycket positivt att stergtland ntligen fr en mikrofondslsning. Mikrofonden Vst har framgngsrikt stttat upp ett flertal samhllsnyttiga organisationer, inklusive Gteborgs flaggskepp nr det gller socialt fretagande Vgen ut!-kooperativen. Gteborgs stad tecknade nyligen ett avtal med Mikrofonden Vst dr 10 miljoner stts in i fonden med villkoret att dessa riktas enbart mot Gteborgs sociala ekonomi. Motala har mjlighet att frhandla fram en liknande lsning med Coompanion stergtland fr att upprtta ett lokalt idburet riskkapital. En mjlighet kan ven vara att Kommunen, Tillvxt Motala och organisationen fr sociala ekonomin upprttar en egen lokal mikrofond inom Mikrofonden Sverige. Oavsett bedmer projektet det som gynnsamt fr Motala Kommun att sttta Coompanion stergtland genom att g med som medlem i Mikrofonden st och placera pengar dr. Den lsningen skulle kunna bli vr motsvarighet till vlstndsfonden i Clevelandmodellen med alla licenser frn Finansinspektionen redan ordnade t oss via Mikrofonden Sverige. Frdelaktigt vore ven om Region stergtland gick in med pengar i fonden fr att kompensera kommuner som investerar i frebyggande folkhlsoarbete, exempelvis ungas uppvxtvillkor och socialt fretagande. Motalas och vriga regionens sociala ekonomi skulle via detta f stora summor pengar tillgngliga fr att gra nnu mer nytta via exempelvis socialt fretagande. Hr br Motala kommun idka pverkansarbete p Region stergtland. Kommunalt stdsparprogram Kommunalt stdspar innebr att en kommuns sparande ger organisationer mjlighet till rntefritt lnekapital hos Jak Medlemsbank. P s stt kan kommunen sttta lokal utveckling och olika framtidsprojekt, utan att behva riskera sina pengar. Flera kommuner anvnder sig idag av denna mjlighet, bland annat Skellefte som pionjerade 2007. Skellefte har genomfrt 7 stdsparprojekt och har 3 nya p gng i dagslget. Pengarna p stdsparkontot tillhr kommunen och riskerar inte att frloras. JAK Medlemsbank gr en sedvanlig kreditprvning p anskande organisation. Om och nr lnet har beviljats, tillkommer en lneavgift fr organisationen motsvarande 3 - 4 procent effektiv rnta. Det r allts inte kommunen som ger kredit utan kommunen ppnar enbart ett konto hos JAK vars affrsmodell krver att en lntagare ven sparar innan eller samtidigt som den amorterar. Med kommunalt stdspar s fr den lnande organisationen snkta mnadskostnader genom att kommunen str fr sparandet. Kommunens enda ekonomiska insats r medlemsavgift i JAK och uppgivandet av rnteintkter frn kontot.

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    21

    Frdelar

    1. Ekonomisk insats fr den sociala ekonomin utan risk fr egna medel eftersom JAK-konton skyddas av statlig insttningsgaranti.

    2. Underlttar fr invandrarorganisationer att f tillgng till lnekapital. Inom

    exempelvis Islam r att erhlla eller att betala rnta ett religist brott. JAK Medlemsbank har drfr mnga muslimer som medlemmar. Motala Kommun kan

    via denna lsning bidra till kat socialt fretagande och freningsutveckling inom sdana medborgargrupper. Det r dessutom en fin gest mot dessa grupper att kommunen sjlv vljer att avst sparrnta fr att erbjuda dem denna rntefria lnemjlighet. Detta kan sannolikt gynna integrationen i kommunen.

    3. JAK Medlemsbank r i sig sjlvt en finansiell innovation inom ramen fr den

    sociala ekonomin. Att stdja denna gr i linje med den freslagna strategin.

    4. Synergier med mikrofonden kan skapas eftersom denna kan ge borgen till organisationer som nskar lna frn kommunens stdsparkonto.

    Nackdelar

    1. Uppgivande av rnta p sparmedel vilket ger en mindre ekonomisk frlust p kort sikt.*

    *Notering: pengarna kommer ju att cirkulera i den lokala ekonomin via givna JAK-ln istllet, vilket sannolikt lr betyda skatteintkter. Frslag p kriterier p kommunalt stdsparprogram i Motala:

    Stdspar r endast fr fretag/organisationer som har sitt ste inom kommunen.

    Fretaget/organisationen ska bedriva samhllsnyttig verksamhet

    utan enskilt vinstintresse och med en demokratisk garstruktur.

    Sparpong ges till verksamheter vars syfte r att skapa eller bibehlla arbetstillfllen i kommunen, samt frbttring eller uppfrande av allmnnyttiga tillgngar inom den sociala ekonomin - exempelvis bygdegrd, idrottsanlggning, digitala resurser, lokal fr utvande av religion, naturled och liknande.

    Sparpong ges fretrdesvis till verksamheter vars syfte ligger i linje

    medkommunens visionsarbete eller med lokala utvecklingsprogram.

    En projektbeskrivning ska inlmnas till kommunen. En kooperativ markstiftelse Motala Kommun skulle kunna rikta intkter frn markgande till att gynna den sociala

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    22

    ekonomin. Frdelen med en sdan strategi r att skattemedel inte behver blandas in. Markhyresintkterna skulle exempelvis kunna fylla p den sociala investeringsfonden. Genom att utka markinnehavet utkas d ven den sociala investeringsfondens kapital ver tid. Lsningen r baserad p samma id som Norges och Alaskas oljefonder. Gllande svenska exempel finns bland annat Orsa Besparingsskog som anvndes framgngsrikt i brjan av 1900-talet fr att finansiera olika vlfrdstjnster och infrastruktur fr ortens innevnare. Denna modell gav Orsa ett vlstnd som stod ut gentemot sina grannorter, bland annat genom skattefrihet under decennier. Som jmfrelse drar Hong Kong idag in nra 40% av sina offentliga intkter via utleasing av mark vilket bland annat finansierat deras hgteknologiska tunnelbanesystem och gjort att staden inte behvt infra mervrdesbeskattning. Kommunens eget fastighetsbolag skulle hr kunna vara ett gngbart verktyg fr att verfra tomthyror och arrendeintkter till sociala ekonomin. En fristende kooperativ markstiftelse kan skapa mindre men liknande effekter genom att lta delar av sina intkter g till samhllsnytta exempelvis fr att lngsiktigt finansiera organisationen fr den sociala ekonomin lnkat via en vlstndsfond. Drmed minskar kommunens kostnader fr denna ver tid allteftersom markstiftelsen vxer och hyresintkterna kar. Eller om vi vnder p det organisationens egenmakt kar ju mindre beroende av kommunala skattemedel den blir. Egenmakt fder kreativitet och handlingskraft! En tankemodell r att organisationen fr sociala ekonomin skulle kunna ing ett partnerskap med Tillvxt Motala fr att etablera en kooperativ markstiftelse med inspiration frn den modell som presenterades av Saving Communities under seminariet Vecka 45. Det skulle innebra att Tillvxt Motala och dess medlemmar (med organisationsnummer registrerade i kommunen) skulle investera i lokal mark och lyfta avkastning frn arrendeintkterna. Finns byggnader eller andra frbttringar p marken s sljs dessa. Med denna modell delas intkterna i 3 delar dr investerarna inom lokala nringslivet erhller 1, stiftelsen utkar markinnehavet med 1 och den sociala ekonomin erhller 1. Detta vore allts en regelrtt Impact Investment-lsning fr Motala. Tillvxt Motala skulle ocks kunna bli delgare fr att finansiera delar av sin egen verksamhet sklart och drmed frhoppningsvis minska sitt beroende till skattemedel ver tid. Det r inne i staden som de hga markhyrorna str att finna. Drmed ger urbana markinvesteringar bst avkastning ver tid tminstone s lnge ekonomin utvecklas positivt eftersom detta hjer markvrdena och ocks hyrorna (Ostlnken kommer sannolikt pverka detta i hg grad). Det r viktigt att markstiftelsen drivs affrsmssigt och att inte hyrorna subventioneras eftersom mlet r att f s mycket intkter som mjligt till samhllsutvecklande verksamheter. I USA har vissa ej vinstdrivande markstiftelser ftt problem att utvecklas och uppbringa socialt investeringskapital nr delgande markarrendatorer vant sig vid subventionerade hyror och brjat rsta i ekonomiskt egenintresse istllet fr generell samhllsnytta. Ett delvis vinstintresse frn utomstende gare skapar en sprr mot detta. Fr att locka boende och fretag till en stiftelsegd tomt kan det dock vara frdelaktigt om stiftelsen betalar kommunala avgifter och eventuella fastighetsskatter s lngt det r mjligt utan att minska fldet av medel till vlstndsfonden fr mycket. Stiftelsen skulle ven kunna anvndas fr att subventionera boende fr hemlsa i Motala kommun, vilket skulle skapa en trygghetslsning som r oberoende av skattemedel ver tid. Detta skulle kunna vara ett incitament fr kommunen att sjlv investera i en sdan lsning. Projektet

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    23

    freslr att en utredning grs gllande potentialen fr en kooperativ markstiftelse i Motala utifrn ovanstende strategier. En kooperativ fretagsbytesring Denna kompletterande handelslsning presenterades av Annette Jeninga-Henriksen frn TradeQoin under vecka 45-seminariet. Teorin bakom bytesringssystemet beskrivs utfrligt i Projekt stgtamodellens slutrapport. TradeQoin har bjudit in regionen att starta upp en egen kooperativ fretagsbytesring som lnkas till Nederlndska TradeQoin och andra nordeuropeiska lnder som ansluter sig. P s vis ppnas en kompletterande penningls handelskanal fr smfretag och idburna organisationer (inte minst sociala fretag) bde fr lokala och internationella transaktioner. Detta r ett intressant verktyg att ha tillgngligt eftersom de sm fretagen anstller flest mnniskor men har svrast att f tillgng till ln hos vanliga banker. Dessutom r Nederlnderna en intressant marknad fr vra turistfretag som exempelvis kan byta lgssongsvouchers mot marknadsfring i Nederlnderna, och annat de kan tnkas behva. Den hr typen av handel riktar in sig helt p de varor och tjnster som vanligt frblir oslda obokad arbetstid eller lokaler, oslda annonsplatser, oslda klder, oslda livsmedel och s vidare. Via de resursanvndningseffektiviserade aspekterna adderas ven en ekologisk dimension i detta varfr kasta osld mat nr den istllet hade kunnat bytas bort innan datumet gick ut? I Schweiz finns frlagan till TradeQoin WIR med 62 000 medlemmar och 6 miljarder Schweiziska francs i rlig byteshandelsomsttning. Under den stora finanskrisen p 30-talet var WIR en viktig tillgng fr nringslivet och rddade mnga smfretag frn konkurs. Motala har nu mjligheten att g fre i stergtland och starta upp ett lokalt TradeQoin. Det krvs minst 100 medlemmar inskrivna i bytesringen innan handeln startar upp. Tillvxt Motala har betydligt fler medlemmar n detta. ven hr br med andra ord ett partnerskap mellan Tillvxt Motala och organisationen fr sociala ekonomin kunna etableras. Tillvxt Motalas medlemmar fr den huvudsakliga affrsnyttan och delar av vinsterna anvnds fr att finansiera verksamheter inom den lokala sociala ekonomin. Man

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    24

    kan ven tnka sig att vinsterna frn bytesringen delas mellan Tillvxt Motala och organisationen fr sociala ekonomin. Det finns flera olika fonder att ska medel ur fr den hr typen av projekt. Fr arbetsintegrerande sociala fretag kan denna lsning innebra att personer delvis kan anstllas via ln i bytesringskrediter kompletterat med lnebidrag och/eller erhlla bonusar i sdana. Detta gr att Tillvxt Motalas medlemmar kan f sina idag outnyttjade tillgngar riktade till de mnniskor i samhllet som kanske behver dem allra mest. Systemet r helt lagligt och skatteverket gjorde 2009 ett srskilt utltande om bytesringar dr myndigheten klargjorde att den inte har ngra synpunkter s lnge en bytesringskredit redovisas som 1 krona i bokfringen (och sjlvfallet att alla sedvanliga skatter betalas in i SEK). En kooperativ lokal bank Professor Richard Werners huvudpong under seminariet vecka 45 var att stora banker lnar ut till stora fretag, sm banker lnar ut till sm fretag. Vill vi ha en frodande smfretagarsektor (dr 80% av jobben skapas) mste vi allts ha lokala sm, och grna kooperativa, banker. Bland de sm fretagen inkluderas ven de sociala fretagen. Koop M i Vadstena r ett av vldigt f sociala arbetskooperativ i landet som faktiskt har tillgng till bankkredit. Detta beror p att kooperativet r vlintegrerat i det lokala nringslivet och har en idburen lokal bank i byn Vadstena Sparbank. Motala kan tyvrr inte starta upp en Sparbank eftersom det redan finns ett Swedbank-kontor i staden. Swedbank och Sparbankerna finns i princip aldrig p samma ort p grund av deras nra samarbete. Ngra fullt likvrdiga alternativ till Sparbankerna finns idag inte i Sverige. Ekobanken och JAK Medlemsbank har konton hos Nordea, respektive Swedbank och har drmed inte tillgng till den bankinfrastruktur som krvs fr att bli en s kallad Tier 1-bank med konto hos Riksbanken. Det r eventuellt mjligt att vi skulle kunna etablera en ny regional Sparbank fr stergtland men den frgan har inte delgivits ngot svar under projektperioden. Richard Werner har dremot bjudit in Motala och Region stergtland att delta i ett projekt fr att etablera ett ntverk av sm idburna banker i Europa med tillgng till den infrastruktur som krvs fr att rknas som Tier 1-bank. En sdan lsning skulle gra att vi skulle kunna ha minst en idburen lokal bank i Motala, kanske fler. I Tyskland finns samhllen med frre innevnare n Motala men med flera lokala smbanker, med personliga bankmn som betjnar de lokala smfretagen, som terinvesterar vinsterna lokalt. Dessa mikrobanker kade sin utlning under finanskrisen nr de stora affrsbankerna minskade sin till nytta fr hela Tyskland, enligt Werner. Bankinfrastrukturen till projektet skulle hmtas frn dessa tyska idburna bankntverk. ven i detta fall skulle delar av vinsten i en sdan verksamhet sannolikt kunna terbrdas till allmnnyttiga verksamheter i Motala, exempelvis skulle Mikrobanken Motala kunna placera rntevinster i Mikrofonden Motala (som en riktad del av Mikrofonden stergtland). Detta r sklart ett avancerat projekt som troligen krver flera nationella samarbetsparters. Strre projektsummor kommer att behvas. En fin lsning vore sklart om ngon av vra storbanker sg potentialen att sttta ett sdant hr projekt. Forskningen vid Southampton tyder p att detta tillhr de mer kraftfulla satsningarna som kan gras fr att gynna sysselsttningen lokalt p ett lngsiktigt strukturellt stt. Det br vara till gagn ven fr vra vinstdrivande storbanker att vi fr kad jobbtillvxt i vra lokala ekonomier.

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    25

    En vergripande finansiell stdstruktur fr sociala ekonomin Om varje idburen finansiell innovationslsning som presenterades under seminariet Vecka 45, levererar det som fresprkarna hvdar br de alla komplettera varandra vl. Inte minst ekonomisk jmlikhet, jobbskapande tillvxt, nybyggnation/samhllsfrttning och ekonomisk stabilitet br vara faktorer som gynnas p de platser dr de etableras. Varje lsning r utvrderad i olika lnder och tidsepoker under i princip samma ekonomiska system vi har idag. Genom att lnka vinsterna frn fretagsbytesringen, markstiftelsen och den kooperativa banken till Mikrofonden stergtland som sedan kan tercirkulera dessa medel som kreditgarantier, mikroln och riskkapital till den regionala sociala ekonomin br vi, tminstone teoretiskt, kunna f en helhetslsning som kan gynna idburen tillvxt i hela stergtland p lng sikt. Om de finansiella idburna lsningarna etableras i Motala kan vinsterna tercirkulera till just Motalas sociala ekonomi via avtal med Mikrofonden stergtland. Ls grna mer om de finansiella innovationerna i stgtamodellens rapport Kartlggning av finansieringsmjligheter av sociala fretag.

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    26

    Relationsbaserade stdstrukturer verenskommelsen Ett stt att utveckla samarbetet mellan Motala Kommun och sociala ekonomin r att starta en dialog mellan fretrdare fr kommunen/regionen och de idburna organisationerna. Dialogen kan leda fram till en lokal verenskommelse dr man enas om hur samverkan ska se ut. Fr detta finns mallar framtagna som flera kommuner och regioner har anvnt sig av, bland annat Linkping, Norrkping, rebro och Gteborg. En nationell stdstruktur finns i form av ett kansli dr Motala kan f rd och hjlp med processen. Ett frsta uppstartsmte med sociala ekonomins representanter kan arrangeras med kansliets personal som ledare. Den nationella verenskommelsen handlar om verksamheter inom den sociala sektorn. Dialogen som utgr processen kan ta lng tid och br inte skyndas p i syfte att f processen avklarad snabbt. De bra verenskommelserna kan ta upp till 2 r att f till. Beslut om skrivelser mste f mogna och frankras ver tid mellan alla parter. Det r viktigt med en bred politisk frankring fr att uppn lngsiktighet i resultatet. verenskommelsen ska ligga latent oavsett vilket politiskt styre som gller i kommunen vid en given tidpunkt. Likvl ska den ligga fast och vara funktionsduglig oavsett hur strukturerna inom den sociala ekonomin skiftar. De idburna aktrerna hittar ofta varandra genom processen med en verenskommelse, vilket leder till nya samarbeten. kad samverkan med sociala ekonomin fr bde offentlighet och nringsliv blir ofta ett mtbart resultat vid sidan om de nya banden inom den idburna sektorn. S positiva sidoeffekter br rknas in som troliga p vgen mot en frdig verenskommelse. Tv viktiga processer pgr just nu som Motala br invnta innan beslut om att inleda en process fr en egen "verenskommelse" tas - "Riktlinjer fr redovisning av upphandling av sociala fretag/idburna aktrer" r ett

    verktyg som SKL just nu hller p att ta fram. Med detta kan samverkansml i en verenskommelse mtas i frhllande till offentlig upphandling. En nyckelperson med kunskap om detta arbete r Anna-Karin Berglund, SKL.

    "Inventering av verenskommelser" ska vara klar till sommaren 2015 och ge en bild

    av hur de olika verenskommelserna i landet fungerat. Hur har de pverkat relationen mellan offentlighet och sociala ekonomin - och vriga samhllet? Vad har fungerat bra, och vad har fungerat dligt? ven hr ges Motala Kommun ett verktyg att anvnda sig av i sin egen process om en sdan initieras. Det r ondigt att beg misstag i ondan och hr kommer en klla finnas fr att lra av fr att kvalitetsskra lngsiktigheten i en egen verenskommelse med Motalas sociala ekonomi.

    Under visionsseminariet hsten 2014 framkom tydligt att en verenskommelse r ngot som nskas av freningslivet i Motala. Projektet freslr att en sdan verenskommelse initieras tidigast hsten 2015 efter utvrdering av de nya rapporter och verktyg som hller

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    27

    p att tas fram (enligt ovan) och att processen kopplas till de samhllssektoriella strategier som presenteras i denna rapport. Det skall ven tillggas att de workshops, utbildningar och heldagsseminariet som hlls av projektet under 2014 till viss del kan sgas vara ett frstadium till en verenskommelseprocess dr potentiella delar i en framtida verenskommelse redan definierats som behvda eller intressanta. De presenteras samtliga i denna rapport. Kritik mot verenskommelseprocessen har ocks delgivits projektet gllande att verenskommelsen i vissa kommuner inte blivit mer n ett fint dokument utan strre operativt inflytande. Fr att undkomma detta kan det vara bra att ha en frdig lsning klar fr hur implementeringen av en verenskommelse ska g till. Vilket r anledningen till att implementeringen fresls ovan att kopplas till strategierna som fresls i denna rapport. Med andra ord br Organisationen fr sociala ekonomin bildas frst och utgra plattformen fr verenskommelsearbetet. Eller s skapar vi en helt egen avtalslsning i Motala med den nationella verenskommelsen som inspiration och hjlpverktyg. En verenskommelseprocess r sannolikt en utmrkt vg fr att upprtta ett kontrakt mellan organisationen fr den sociala ekonomin och kommunen. D fr verenskommelsen ngot greppbart att docka mot och den sociala ekonomin kan med enad rst upprtta olika former av samarbeten med kommunen - dr samtliga deltagande organisationer har rstrtt kring hur detta ska se ut. Utifrn den freslagna strategin br det ven vara intressant att bjuda in Tillvxt Motala Ekonomisk Frening fr att addera en verenskommelse fr Samhllsrdet. En plattform dr konkreta diskussioner kring hur vi tillsammans kan bygga Framtidens Motala kan ske. Hr br finnas utrymme fr en i hg grad innovativ och ppen samhllsverenskommelse vr stad verkligen kan knna stolthet ver om den blir framgngsrik. Dialog och operativa gemensamhetsprocesser fr att n det goda samhllet i framtidens Motala r sannolikt ngot som behver ske lpande. Vilket r ett stt att skapa ett hllbarare samhllskitt. Kommunala stdstrukturer Sociala hnsyn vid offentlig upphandling Fr att koppla samman kommunens inkp med den freslagna strategin krvs att dessa riktas ven mot den sociala ekonomin. Detta kan gras med sociala hnsynskriterier vilket kommunfullmktige redan 2012 beslutade ska anvndas dr det r mjligt och relevant. En bttre riktad policy fr upphandling med sociala hnsyn behvs fr att tydliggra detta. Kommunfullmktige rekommenderas att stta ett tydligt ml fr i vilken utstrckning sociala hnsynskriterier br anvndas. Norrkpings kommun beslt jmfrelsevis nyligen att 50% av samtliga tjnsteupphandlingar ska ske med sociala hnsyn senast 2020. Gteborg tog samma mlbeslut redan fr r 2014 och har avsatt resurser fr att uppn detta. Gteborg har ven satt mlet att 1000 personer ska vara anstllda i sociala fretag 2020. Projektet freslr att samtliga upphandlande enheter i kommunen ges i uppdrag att ta fram upphandlings-case dr sociala hnsynskriterier kan prvas. En process br ven inledas

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    28

    fr att dessa strvanden ska harmoniseras med arbetet i Inkpssamverkan, Vstra stergtland. Policyfrslag sociala hnsyn vid offentlig upphandl ing - "Anbudsgivande fretag och organisationer, inklusive eventuella underentreprenrer, som har anstllda br uppfylla kollektivavtalsvillkor i de fall lagen ger utrymme fr detta. Tillmpning ska ske vid kp av tjnster, byggentreprenader och tillverkning av varor efter bestllning. Vid upphandlingar ska villkor stllas om sociala hnsyn nr det r mjligt och relevant. Det kan exempelvis innebra att anbudsgivaren vid utfrandet

    anstller eller anordnar utbildning fr personer som str utanfr den reguljra arbetsmarknaden,

    frmjar mngfald i frga om kn, lder, funktionsnedsttning och etniskt ursprung,

    tillgodoser tillgngligheten fr personer med funktionsnedsttning,

    skerstller att kommuninvnares synpunkter tas tillvara samt erbjuder praktik-

    eller lrlingsplatser. Upphandlingar ska utformas s att de underlttar fr och uppmuntrar till fler anbudsgivare, bland annat lokala smfretag och aktrer inom den sociala ekonomin. Upphandlingar med social hnsyn ska med frdel lpa under lngre perioder. CSR-taganden r meriterande vid likvrdiga anbud. Upphandlande enhet ska regelmssigt analysera om det r lmpligt att anvnda sociala kriterier vid upphandlingar fr att frmja behov av inkludering, arbete och jmstlldhet i kommunen. Srskilda utbildningsinsatser och andra typer av std kan ges inom kommunen vid behov fr att mta kraven av denna policy. Riktade inkp och reserverade kontrakt Kommunen fr kpa in tjnster av ett socialt fretag fr under 505 800 SEK per r, utan upphandling. Detta r ett bra stt att bidra till att sttta befintliga- och etablera nya sociala fretag inte minst om kommunen betalar fr x antal tjnster i frskott. En given mjlighet r att kpa platser fr arbetsrehabilitering men mycket annat kan ocks kpas in. Varje upphandlande enhet, inklusive Bostadsstiftelsen Platen, br utvrdera vad som kan lmpa sig fr direktinkp frn sociala fretag. Strategen fr sociala ekonomin kan sedan arbeta fr att matcha en kommunal inkpslista med sociala fretag i kommunen, den sociala fretagsinkubatorn eller sociala fretag som vill etablera sig i Motala. I ny lagstiftning som implementeras 2016 kommer ven mjligheten till reserverade kontrakt att finnas dr kommunen kan rikta inkp mot ett utvalt fretag i tre r. Via detta kan kommunen p ett kraftfullt stt bidra till den sociala fretagarsektorns utveckling. Grna delvis med frskottsbetalning fr att de sociala fretagen snabbt ska f likviditet i sin verksamhet.

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    29

    Policyfrslag sociala fretag Projektet har tittat p olika kommuners policys fr socialt fretagande och ven diskuterat frgan med olika nationella experter inom fltet. Utifrn detta har sammanstllts en policy baserad p de mer kraftfulla formuleringsexemplen fr att rikta kommunens resurser p ett effektivt stt - men ven utifrn uppdraget frn politiken att arbeta ur samhllssektoriellt perspektiv och sjlvfallet utifrn vrdeorden innovation, ppenhet och stolthet. Projektet har ven tagit fasta p stgtakommissionens rekommendationer att utg frn folkhlsoperspektiv detta utifrn Sir Michael Marmots vrldsledande forskning om jmlikhet och hlsa. Anledningen till att projektet freslr en egen policy fr socialt fretagande r att denna bransch har en srstllning i arbetsmarknadshnseende och alltid kommer att ha speciella frutsttningar i frhllande till vriga sociala ekonomin som mste lyftas fram om kommunen ska kunna sttta effektivt fr att f fler i arbete. Policyn gller alla sociala fretag som stter samhllsnytta baserad p en brande id fre vinstintresse, men syftar srskilt p arbetsintegrerande sociala fretag som bygger sin verksamhet p att rehabilitera och anstlla mnniskor som str lngt frn arbetsmarknaden. Frslaget r som fljer - Motala Kommun erknner den moderna forskning som visar att ekonomisk jmlikhet minskar risken fr ohlsa i samhllet. Drfr mste tillvxt och jmlikhet fljas t. Sociala fretag, och i synnerhet arbetsintegrerande sociala fretag, har potentialen att rehabilitera och ge riktiga anstllningar till mnniskor som idag str lngt ifrn arbetsmarknaden. Drmed r de en viktig del i en strategi fr kad jmlikhet och folkhlsa. I arbetsintegrerande sociala fretag ges individen kad egenmakt och bttre inflytande ver sin tillvaro. En utveckling av arbetsintegrerande socialt fretagande bidrar drfr till att skapa ett bttre och mer inkluderande samhlle, dr fler mnniskor hittar en plats p arbetsmarknaden som inte bara ger dem ekonomisk trygghet, utan ven kad livskvalitet. Sociala fretag r en nringslivsinriktad del av den sociala ekonomin som frbttrar den gemensamma vlfrden och bidrar till hllbar utveckling. Detta sker ofta i partnerskap med den offentliga sektorn men Motala kommun understryker vikten av att de sociala fretagen behver sjlvstndighet fr att fylla sin funktion i samhllet. Nra frknippat med detta r CSR och olika typer av idburna innovationer som kan vara med och bidra till utvecklingen av socialt fretagande. Sammantaget handlar detta om att skapa det goda samhllet dr alla mnniskor ges mjlighet att vara med att bidra till vrt gemensamma vlstndsbygge, fr sin egen skull och fr varandra. Av ovanstende anledningar ska Motala kommun - aktivt arbeta fr att ka sin kunskap om sociala fretag och deras villkor

    aktivt strva efter ett kat samarbete med viktiga aktrer inom omrdet

    arbeta fr att synliggra de sociala fretagen svl internt som externt i kommunen

    aktivt bidra till att sociala fretag startas och fortlever

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    30

    uppmuntra goda relationer och samarbeten mellan sociala fretag, freningsliv och

    det vinstdrivande nringslivet lra sig mer om, uppmuntra och stdja utvecklingen av innovationer inom den sociala

    ekonomin, CSR (Corporate Social Responsibility) och andra investeringsmetoder som kan gynna finansiering av sociala fretag

    underltta fr individer i den egna organisationen som vill starta ett socialt fretag

    gra de egna frvaltningarna och bolagen ansvariga fr att bidra till att sttta den

    sociala fretagarsektorn utifrn sina respektive omrden, mjligheter och resurser Policyfrslag sociala ekonomin En policy fr hela sociala ekonomin dr alla idburna organisationer innefattas bedms som ett gngbart alternativ till flera policys och rekommenderas att utformas fr att passa den samhllssektoriella modellen och matchas mot stgtakommissionen fr folkhlsas slutrapports rekommendationer. Ett utkast p mjliga formuleringar erbjuds hr: Samhllet delas in i tre sektorer: offentlig, privat och social, dr den sociala ekonomin (den tredje sektorn) kompletterar de vriga med ett idburet fokus. I Motala finns en rik social ekonomi. Mnga enskilda verkar aktivt fr ett mer hllbart och levande samhlle genom freningar, sociala freta, byalag och andra strre eller mindre gemenskaper. Mnga tar redan i dag ansvar fr miljinsatser, idrottsverksamhet, sysselsttning, anstllningar med social hnsyn mm, vilket resulterar i en kad delaktighet och bttre hushllning med gemensamma resurser. Sammantaget bidrar detta till att gra Motala till en mer attraktiv plats bde fr boende, beskare och fretag. Kommunens samverkan med den Sociala Ekonomin berr mnga mlgrupper barn, ungdomar, vuxna, personer med funktionshinder, ldre och anhriga som vrdar alla med olika bakgrund och kulturer. Fokusomrden fr kommunens samarbeten r att bidra till jmlik hlsa, en stimulerande och meningsfull fritid, en rik nrmilj och social inkludering dr anstllningar med social hnsyn spelar en viktig roll. Den sociala ekonomin bidrar ven till ekonomisk tillvxt och cirkulr ekonomi via exempelvis sparbanksstiftelser, turistiska evenemang, grna affrsverksamheter och olika former av idburna innovationer. Den samtida sociala ekonomin samverkar ofta med nringsliv och akademi via projekt, innovationsarbete och samhllsentreprenrskap. Motala kommun betraktar den sociala ekonomin som ett viktigt utvecklings- och forskningsomrde som behver belysas, stttas och synliggras mer i strvan fr att n det hllbara samhllet med balans mellan mnniska, milj och ekonomi. Syftet med samverkanspolicyn r att uttala ett fr Motala kommun gemensamt frhllningsstt i kontakten och samverkan med den sociala ekonomin. Utgngspunkten fr samverkan r att uppn den enskildes bsta genom ett frtroendefullt arbete p jmbrdig niv med msesidig vilja, egenmakt och respekt.

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    31

    Riktlinjer - Motala kommun skall i samverkan med den sociala ekonomin verka fr ett frbttrat samhllsklimat med gemenskap och respekt mellan mnniskor i olika ldrar och med olika bakgrund samt fr enskilda mnniskors inflytande, egenmakt och delaktighet

    - Motala kommun skall utg ifrn och betona den sociala ekonomins sjlvstndighet som en av tre fristende samhllssektorer dr nringsliv och offentlighet utgr vriga delar. - Samhllssektoriell samverkan skapar frutsttningar fr en helhetssyn kring hur vi tillsammans i Motala kan mta enskilda mnniskors sociala behov, gynna nrmiljn och cirkulr ekonomi, samt bidra till en idburen tillvxt med fler arbetstillfllen. Drfr vill kommunen, om sociala ekonomins aktrer s nskar, bidra till en gemensam samhllsorganisation fr den sociala ekonomin i Motala, som kompletterar Tillvxt Motala med ett idburet och resursjmlikhetsfrmjande fokus. Organisationen skall vara den sociala ekonomins gemensamma samarbetsarena och rstbrare samt kommunens kanal fr demokrati- och idburet innovationsarbete och olika stdstrukturer utformade fr- och tillsammans med sociala ekonomins aktrer. - Freningslivet fyller en viktig roll som demokratifrmedlare, vlfrdsutvecklare och vrnare av naturmiljn. Motala kommun ger freningsstd och andra std till olika idburna verksamheter som frstrker och kompletterar den verksamhet som kommunen bedriver. Freningsstdet skall medverka till att skapa frutsttningar fr en meningsfull fritid, jmlik hlsa, lokalt miljarbete och social inkludering - Samarbeten mellan sociala ekonomin och nringslivet, exempelvis via sociala innovationer och CSR, skall uppmuntras av Motala kommun. - Nyetablering av sociala fretag och befintliga sociala fretagverksamheter skall uppmuntras, synliggras och stttas av kommunen. Ekonomiska direktbidrag med skattepengar skall ej givas till sociala fretag eftersom detta riskerar att inskrnka deras egenmakt och sjlvstndighet. Fysiska- och kompetensmssiga resurser samt samarbete med idburna finansiella aktrer och frmjande av idburna innovationer r mer lmpliga stdstrukturer, som skrar de sociala fretagens sjlvstndighet och hllbarhet. Att direkthandla tjnster av sociala fretag och upphandla med social hnsyn r en msesidig samarbetslsning dr sociala fretag och kommunen agerar som sjlvstndiga marknadsaktrer p likvrdig basis. - Motala kommuns stttning av den sociala ekonomin ska utg frn proportionell universalism och kommunens krnvrden. Kommunen skall bidra till kad kunskap om den sociala ekonomins metoder, villkor och potential i samhllet, bde internt och externt, samt ta aktiva steg fr att synliggra Motalas egen sociala ekonomi och frmja ett kat lokalt frivillighetsarbete. Fysiska och kompetensmssiga stdstrukturer fr arb etsintegrerande sociala fretag Arbetsintegrerande sociala fretag behver handledare med spetskompetens i arbetsrehabilitering och kooperativt ledarskap. Vid LSS-verksamhet behvs ven utbildade socionomer i handledningen enligt lag. En kommunal handledningspool skulle kunna vara en mjlig stdstruktur fr avknoppade verksamheter och nya sociala fretag som startas

  • Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

    32

    igng via den sociala fretagsinkubatorn. Kommunen har ven mjlighet att bidra med lokaler fr att sttta arbetsintegrerande sociala fretag. Nr det handlar om kooperativ LSS-verksamhet kan det vara helt ndvndigt att kommunen uppehller olika stdstrukturer av den hr typen. Detta gr de sociala fretagen beroende till kommunen men denna typ av semi-socialt fretagande kan vara det som krvs nr det handlar om LSS med mlgrupper dr det inte bedms realistiskt att ett riktigt jobb ngonsin kommer att hittas. Den mer fria organisationsstrukturen kan nd bidra till knsla av egenmakt och empowerment hos deltagarna. Sdana semi-sociala fretag finns bland annat i Gteborg dr projektet har beskt Kooperatrshuset som kan delgivas som exempel. Men exempel finns ven p kooperativ LSS-verksamhet utan srskilda offentliga std annat n kp av platser, exempelvis det sociala arbetskooperativet Karrir-Kraft. Karrir-Kraft bedms som en intressant lsning att etablera i Motala, eventuellt som en avknoppningslsning fr kommunal LSS-verksamhet. Std till sociala fretag dr LSS-verksamhet inte ingr br tidsbegrnsas. Likvl std till kommunala avknoppningar av samma typ. Exempelvis kan 5r av std vara en grns innan handledaren gr vidare till ett nytt socialt fretag (eller mste anstllas), den kommunalgda lokalen brjar lyfta hyra och s vidare. Detta fr att sjlvstndighet gentemot offentligheten och marknadsmssighet skapar en bttre lngsiktig hllbarhet. Sociala fretag r inte offentliga verksamheter utan fria marknadsbaserade organisationer med ett idburet innehll. Drfr r det viktigt att kommunen slpper taget om dem. Befintliga sociala fretag i Motala, och ven medlemmar hos Tillvxt Motala, har nmnt behovet av hjlp med att skriva anbud till offentliga upphandlingar. Hr finns en mjlighet fr den nya organisationen fr sociala ekonomin att fylla en ytterligare funktion. Via samhllsrdet och/eller webbportalen kan information om kommande upphandlingar med social hnsyn spridas och respektive organisationer kan frbereda sig tillsammans fr att s mycket som mjligt av upphandlingarna ska komma vr lokala ekonom