”Man tjänar mer på McDonalds”

MAKE IT #1 | PRIS: 39 KR

Sportljuden på tv är fejk

FAT-gruppen

Dessutom: Nobelpriset för sillpruttar | 30 dagar inomhus | QuizMe | Jobba som speltestare | Stort test av träningsappar | Hashtaggen | MAKE

IT # 1Make IT avslöjar:

PCMACvsDen eviga kampen

CS-stjärnan:

Konstnärerna som hackar Google

2

Redaktörernas ord

ALLT BÖRJADE EN kall morgon på Presstop på Drottninggatan i Göteborg tidigt i vår. Sömnsnur-riga över varsin kaffe stod vi förvirrade framför 10 kvadratmeter teknikmagasin, med omslag på bilar, datorer, telefoner och kameror. Ett överflöd av pryltidningar av gubbar för gubbar.

Förvånade insåg vi avsaknaden av människor. Var är alla de som utvecklar, uppfinner och inte minst använder de prylar som vi alla är så beroende av för att få livet att gå ihop?

DET LUKTADE MODELLJÄRNVÄG och mans-svett. Vi bestämde oss för att göra ett magasin för nyfikna om nyfikna. Om de som utvecklar morgon-dagens appar, spel och program. Om de som gör internet mer demokratiskt, om de som snickrar fejkljuden till sportsändningarna och om de som utvecklar reklamen som är perfekt anpassad till just dig.

Ett modernt, inspirerande och underhållande magasin för alla de som nödvändigtvis inte är nördar, men som använder datorer, telefoner och internet dagligen. Vi känner på oss att vi har lyckats.

MIN FÖRSTA TANKE när jag blev redaktör för Make IT var YES! Min andra var FAN, Diablo III kommer ju ut snart!

Världen stannade lite när jag insåg att årets kanske mest hajpade datorspel, ett spel jag har väntat på i… tja jag vet inte hur många år, skulle komma ut under tiden vi gjorde första numret till vårt magasin.

Hur skulle jag göra? Det fanns inte en chans att jag med gott samvete skulle kunna köpa spelet och samtidigt jobba med maga-sinet till sena kvällar. Spelet skulle ju ligga alldeles övergivet hemma när jag var borta och förmodligen gråta tunga tårar för att jag inte levlade tillräckligt snabbt. Jag kunde inte vara så grym mot det stackats spelet.

Jag bestämde mig för att ta pris i självbe-

härskning och vänta med att köpa det. Da-gen då Diablo III släpptes gick jag till skolan utan att ha köat halva natten. Jag kände mig så duktig, så vuxen.

Så jag blev inte lite bitter när en av redaktionsmedlemmarna dök upp som en zombie efter en hel natts Dia-blospelande… Min inre gamernörd satt och grät i en garderob och tyckte att livet var hemskt orättvist. Jag ville också spela!!

NU GÅR FÖRSTA numret av Make IT till tryck och jag vet att vi har gjort ett ruskigt bra magasin. Det har varit värt allt slit och allt arbete.

Hoppas ni får en underbar läsning, själv ska jag spela Diablo III.

Man kan väl säga att vi blev förvånade...

Min första tanke var YES!

Ivar Huntington, redaktör

Anna Erlandsson, redaktör

3

InnehållYoko dj hjälper dig bli djCarolina Dahlberg är en fena på designHåkans krönika - 30 dagar senareSå lyckades QuizMe och OnlinePizza

You’d better dig it - en interaktiv nattklubbSvenska communitydödenVerklighetens simulatorerApornas teknikFlipp eller flopp - knäppaste uppfinningarna

Ig Nobel prisar pruttande sillarSå funkar en touchscreenSå funkar jeansbehandlingar

Hemma hos - laser- och rökfest

Riktad facebookreklamHarley ”dsn” Örvall - CS-proffsFejkade sportljudNätaktivism för ett fritt internetFAT-lab blandar konst och teknikRobin Ohlsson - speltestare

12 appar för att bli fit for fightMias krönika - håll koll på träningenMac vs PCBlogga - Vilken plattform passar dig?

De fann varandra onlineIdas krönika - om aggressive follow churnHashtaggen - vad ligger bakom?Prylarna för distanskärlek

Lisas krönika - om gårdagens FacebookVic-tone Records pressar vinyl i Småland

57

5960

912131416

182021

22

242830323538

40414446

48525354

5658

DO IT

IMAGINE IT

KNEW IT?

LIVE IT

BEHIND IT

COMPARE IT

CONNECT IT

RETROSPECT IT

Carolina Dahlberg ritar väggtexturer och spelkaraktärer på dagarna. Läs om hur hon lärde sig designa.

De tvättas med stenar, träs upp på uppblåsbara gummiben och bränns med laser. Så behandlar man jeans för att de ska bli mjuka och slitna.

Kärleken räckte till andra sidan jorden. Jason och Mia träffades på medeltiden i onlinespelet Evony.

Google får det att vibrera - FAT-lab vet hur man ska få ut det mesta av surfandet.

Anna Erlandsson, redaktör

4

Caroline Jägerfeld, skribent– Konsumerar orimligt mycket Harry Potter.

Anna Erlandsson, redaktör – Se på Top Model och Project Runway.

Ivar Huntington, redaktör– Musikaler! Karlar i trikåer som börjar sjunga falsett i tid och otid.

Filip Arvidsson, layoutchef– Att hetsäta godis i smyg!

Håkan Öberg, skribent– Att lyssna på perverst töntig hårdrock.

Ida Jonsson, skribent– Älskar att lyssna på Westlife och sjunga med när ingen hör.

Jessica Warringer, skribent– Gillar verkligen rostade mackor med nutella!

Lisa Bacharach, skribent– Att sitta och gråta till cheesy, amerikanska, romantiska kom-edi- och dramafilmer.

Mattis Wikström, skribent– 2 1/2 Men och det ryska bandet T.A.T.U.

Mia Pettersson, skribent– Följer Kissies blogg slaviskt. Läser den i princip varje dag.

Peter Östberg, skribent– Älskar fortfarande filmen Karate Kid. Originalet så klart.

Johan Renvall, webbredaktör– Missbruka smaksatt eucalyp-tussnus vid festliga tillfällen.

Simon Krona, bildchef– Att lyssna på Backstreet Boys och (om jag är i ljudisolerad miljö) sjunga med.

Redaktionen

Redaktörer:Anna ErlandssonIvar Huntington

Layoutchef:Filip Arvidsson

Bildchef:Simon Krona

Skribenter/redigerare:Lisa Bacharach Ida JonssonCaroline JägerfeldMia PetterssonJessica WarringerMattis WikströmHåkan ÖbergPeter Östberg

Webbredaktör:Johan Renvall

Make IT svarar: ”Vad är din guilty pleasure?”MakeIT #1

Redaktionen

Om magasinet Make IT

Information

Make IT är Sveriges enda teknik-magasin för unga. Magasinet fokuserar på det nya, det coola och framförallt det intressanta som händer inom teknikvärlden. I Make IT kan du läsa om rela-tioner, sociala medier, appar och coola prylar.

Make IT utkommer med 9 nummer per år.

Ansvarig utgivare: Per Alm

Tryck: Journalistutbildningen JMG vid Göteborgs universitet

Twitter: @MakeITMagazine

Webb: www.makeitmagazine.tk

5

Yoko Djs – jämställt dj:ande

– FÖR ATT bli dj gäller det att ha kontakter och där hjälper vi till. Viktigast är att möta och läsa av publiken, säger Magdalena Klingstrand projektledare på Yoko Djs.

Hennes kollega Henrik Palmqvist flikar in att det inte är fel med god takt-känsla heller. Speciellt om man vill spela elektronisk musik som bygger på beatmix-ing. Svårighetsgraden på dj:ande varierar mellan musikgenrerna.

YOKO DJS är en ideell förening som Magdalena startade upp för drygt tre år sedan, i slutet av sin utbildning till kultur-projektledare på Kulturverkstan i Göteborg. Föreningen arbetar för en bättre och mer jämställd klubbscen i Göteborg. Både

Magdalena och Henrik säger att det nästan bara är killar som är dj:s.

– Eftersom de flesta klubbarna anordnas av killar så tar de in sina killpolare som dj:s, säger Henrik.

– Vår målsättning är att tre fjärdedelar av de som vi lär dj:a ska vara tjejer, säger Magdalena.

Hon arrangerade tidigare i år en pa-neldebatt där en blandad panel bjöds in för att diskutera jämställdhetsfrågan inom Göteborgs klubbscen. Men än finns det mycket att diskutera och därför vill hon gärna ordna fler debatter.

I Yoko Djs lokaler finns den utrustning som behövs för att ta steget till att bli en dj. Utrustningen finns tillgänglig att träna

Alla kan bli en dj, tekniken är inte så svår som man kan tro. Har du bara lite taktkänsla hjälper Yoko Djs dig med resten. Men är du sugen på att spinna vinyl får du göra det digitalt. Att släpa med sig vinylski-vor blir alltmer sällsynt. Text och foto: Peter Östberg

Yoko Djs startades av Magdalena Klingstrand och idag lär hon och Henrik Palmqvist fler och fler ungdomar att dj:a.

6

på för Yoko Djs omkring 50 medlem-mar. De lär ut dj:ande i små grupper men de tycker att det fungerar bäst med privata workshops på några timmar. Efter en sådan workshop kan eleverna det som behövs för att klara av att köra ett dj-set.

Nivån på medlemmarna sträcker sig från nybörjare till de som har gjort sig ett namn bakom spelaren.

– Det finns de som kan ha tre spel-ningar i veckan och nästan livnär sig på att dj:a, säger Magdalena.

ATT KÖPA UTRUSTNING tycker Henrik är onödigt om man inte har en nördig ådra och vill fördjupa sig i tekniken. När man spelar ute finns klubbarnas utrustning eller så går det att hyra.

Vad det gäller cd eller vinyl så lär Yoko Djs ut tekniken för båda formaten. Magda-lena spelar bara cd-skivor men Henrik kör även vinyl. De säger att nästan alla dj:s nu för tiden enbart använder cd-utrustning. Det är på hiphop- och reggaeklubbar som vinylen fortfarande snurrar.

När vinyl används är det ofta tillsam-mans med digital teknik. Tekniken kallas Digital Vinyl Systems (DVS) och den fungerar så att ljudsignalen från en vinyl-spelare synkas, med hjälp av programmet Serato, mot ljudfilerna på din dator. Det gör det möjligt att hålla kvar vinylkänslan utan att travar med skivor behöver släpas med till varje spelning. Det enda som dj:n behöver göra är att lyfta på nålen när skivan är slut.

MEN TROTS MÖJLIGHETERNA med DVS-tekniken väljer de den största delen att spela cd-skivor som bygger på att musiken mixas mellan två spelare. På de flesta cd-spelare går det också, precis som på vinylspelare, att ”scratcha” skivorna.

Henrik och Magdalena tycker det är bättre att lära sig dj:a på en något äldre utrustning, som den Yoko Djs har, för den kräver lite mer arbete. Arbetet betalar av sig med goda grundkunskaper. Sen är det bara att boka in sitt första gig!

Huvudmålsättningen för Yoko Djs är att knyta nya personliga kontakter med personer som vill syssla med dj:ing. De blir Yoko Djs representanter ute i klubbvärlden och för att göra ett avtryck är det viktigt att majoriteten av dem är tjejer.

• Privat workshop cirka tre timmar, 400 kr.

• Yoko Djs kommer att spela under Andra Långdagen 9 juni.

• info@yokodjs.se

• facebook: yoko djs Att köpa en ny cd-bänk med två spelare och en mixer, kostar från 20 000 kronor.

Yoko Djs

7

Carolina - en grafisk göteborgareCarolina Dahlberg har arbetat med allt från att designa annonser till att ha varit med och gjort datorspel. Men hon har inte alltid känt sig säker på vad hon ville bli.

− DET FANNS två orsaker till att jag valde estetisk animation. En var en gammal dröm om att göra tecknad film. Den andra var för att komma bort från Hultsfred, säger Carolina Dahlberg.

Länge var det tecknad film som var hen-nes mål. Men när hon stod med studenthat-ten i handen så kände hon att hon aldrig mer ville hålla på med animation. Mycket av det beslutet berodde på skolan och hen-nes lärare.

− De ville att man skulle göra klassisk animation medan jag ville lära mig mer om

3D som jag tyckte var otroligt ballt. Så efter gymnasiet började hon plugga da-torgrafik och insåg snabbt hur mycket det fanns att lära sig.

− Min starka sida är att jag är duktig på att teckna och var bäst på 2D i Photoshop, därför fortsatte jag arbeta med det och blev textureartist, säger hon.

MEN TANKEN PÅ att lära sig 3D lockade fortfarande. Sena kvällar satt Carolina och tränade 3D-modellering för att sedan få feedback från arbetskamrater.

Grafiker, speldesigner och projektassistent. Carolina har hunnit med mycket för att bara vara 26 år.

Text: Anna Erlandsson Foto och illustrationer: Carolina Dahlberg

8

Framstegen och ar-betsviljan gjorde att hon fick klartecken att kunna syssla med 3D på arbetstid, något hon senare hade stor nytta av när hon fick fast anställning på samma ställe där hon hade gjort sitt examensarbete.

− När man börjar använda 3D-model-

ler inser man snabbt att lägger man en kant lite snett... Ja då blir allting fel. Så man får snabbt en ganska

stor respekt för de som är riktigt duktiga.

CAROLINA BLEV direkt involverad i arbetet med att göra datorspelet ”The Chronicles of Riddick:

Assault on Dark Athena”, ett first-person-shooterspel som har sitt ursprung i filmerna ”Pitch Black”

och “The Chronicles of Riddick” med Vin Diesel i huvudrollen.

Över 80 personer arbetade med spelet och Carolinas uppgift var att göra texturer för väggar och golv men hon gjorde även 3D-modeller för de olika banorna.

– I credsen står det bara att jag var textureartist . Man fick bara välja en titel eftersom det hade blivit så otroligt långa endcredits annars, säger Carolina. IDAG ARBETAR Carolina på GR Utbild-ning som projektassistent och grafiker och enligt henne själv är detta det bästa jobb hon haft.

− Här kan jag göra saker som inte många får göra under första året på ett nytt

jobb. Jag har till exempel fått formge en fyra sidor lång annons i Metro.

Jag får prata med så många männis-kor och jobba med det jag älskar,

att kommunicera med bild och form.

• Ta det lugnt

• Testa hemma och prova dig fram för att lära dig mer, det finns till ex-empel massor av bra Youtube-klipp

• Man behöver inte gå en utbildning. En universitetutbildning har sina fördelar men det är inte värt att gå de där extra åren bara för att du ska få en examen när det du vill göra är att få jobba.

Carolinas 3 tips för att lyckas

Riskfylld uppgång i ett av rymdskeppen i ”The Chronicles of Riddick: Assault on Dark Athena”

En del av interiören till spelet ”The Chronicles of Riddick: Assault on Dark Athena” som Carolina varit med och gjort.

Ett porträtt Carolina ritt till sin karaktär i datorspelet Baldurs Gate

9

Sitta och snacka med en stilla öl eller röja sönder på dansgolvet? Skrika halsen hes eller dansa och känna sig dum i takt med halvtam bakgrundstechno? Det finns en lösning på detta outgrundliga krogdilemma – en interaktiv klubb som anpassar sig efter sina besökare.

Dansa från i hur många sekunder du vill!

0 –100

Text: Caroline Jägerfeld Foto: Roger Steen

10

T ung. Döv. Fet. Lik. Mask. På den stora videoduken ser man två par händer som lägger Alfapet i takt med dunket från musi-ken. Current dance level 65 % kan man läsa ovanför spelbrädet på skärmen, och framför den står en klunga och dansar sig svettiga i blåblixtrande ljus.

Någon börjar hoppa och veva med armarna. Ytterligare några rycks med och börjar dansa mer intensivt. Musiken tycks gasa, takterna blir fler och fler och bild-spelet skiftar till ett självläggande pussel. Current dance level 70 %.

YOU BETTER DIG IT! kallas klubben och i taket över dansgolvet sitter en trådlös kamera. Den senaste bilden jämförs med tidigare bilder och förändringen i rörelse och antal personer på dansgolvet påverkar sedan musiken och bildspelen – desto fler intensivt dansande människor, desto mer avancerad musik och coolare videor.

Skaparna Martin Törnros och Roger Steen är båda programmerare och gick Medieteknikprogrammet vid Linköpings Universitet. Idén till You better dig it! föd-des en kväll på Världens Bar i Norrköping, berättar Roger.

– Vi satt och drack öl och snackade om saker som borde vara annorlunda. Till

exempel att om ingen är på dansgolvet så borde musiken automatiskt sänkas. Sedan spann vi vidare på det.

Martin berättar att de kände att Norrköping be-

hövde en bra klubb med musik och miljö att känna sig hemma i.

– Ifall besökarna själva fick styra inne-hållet i klubben så skulle det bli ”deras klubb”. Ingen dj kan veta vad besökarna egentligen vill lyssna på. Så gick tankarna.

I början styrde You better dig it! bara videor som Martin och Roger hade fixat i förväg, men med tiden ut-vecklade de koncep-tet och mjukvaran.

– Senare delade vi ut en videoka-mera till besökarna och samlade in allt visuellt material på plats, vilket var väldigt roligt när folk fick se sina egna verk projicerade på väggen, säger Martin.

Både Martin och Roger känner att You better dig it! har fått väldigt bra respons, och att folk har reagerat väldigt snabbt när de insett att de själva kan påverka innehållet.

– Även om de inte har tänkt dansa, till exempel om de var på väg till baren eller toaletten, så är det ofta som de har fast-nat på dansgolvet ändå, säger Martin.

EN ANNAN IDÉ Roger och Martin har diskute-rat är origamidjur i loungemiljö.

Vi satt och drack öl och snackade om saker som borde vara annorlunda. Till exempel att om ingen är på dansgolvet så borde musiken automatiskt sänkas.

11

grejer kommer dyka upp i många olika sammanhang.

– Man skulle kunna koppla in sig mot alla möjliga sensorer och data, säger Mar-tin. Till exempel låta barförsäljningen styra ljus och låta biljettförsäljningen styra något annat. Man kan även sätta upp andra inter-aktiva delar där besökarna styr ljus och ljud genom att banka på barbordet eller genom att gå på toaletten.

– Jag kan garantera att det kommer att finnas inom en massa områden, säger Roger. Han ger sedan ett exempel på en idé han själv funderat över.

– När jag bodde mitt i röran i Norrköping tyckte jag att det var lite väl livat på nät-terna, så jag tänkte att det skulle dyka upp en stor käft på huset mitt emot och skrika ”håll käften” när det blev för mycket liv.

MEN ÄVEN OM interaktivite-ten kommer sprida sig på olika områden inom klubbvärlden tror inte Roger att den virtuella dj:n kommer döda den verkliga.

– Jag tror att dj- och vj-scenen kommer att förbli styrd av män-niskor, men det är ju ekonomiskt för mindre barer att ha en mjuk-vara som dj:ar.

Roger tycker dock inte att man ska jämföra en klubb med vir-tuell dj med en där en levande människa styr musik och video.

– Det är ju olika upplevelser. Att lyssna på en dj och titta på en vj:s grejer kan ju vara som att gå på en utställning, att klubba på You better dig it! är ju mer som att hänga på en lekplats.

Jag tänkte att det skulle

dyka upp en stor käft på

huset mitt emot och

skrika ”håll käften” när det blev för mycket liv.

Det skulle utgå från samma princip som You better dig it! men istället för bildspel projiceras djur som går omkring på väggar och möbler.

– Till exempel en fågel som kommer och sätter sig på ett handtag. Om folk börjar röra sig i rummet eller om ljudnivån höjs så flyger fåglarna iväg, och efter ett tags lugn så kommer de och sätter sig igen, säger Roger.

– Konceptet går att driva hur långt som helst, säger Martin. Att styra video och musik utifrån rörelser är egentligen bara en början.

I FRAMTIDEN FÖR interaktiva klubbar finns det egentligen inga gränser, och både

Martin och Roger tror att fler liknande

Kolla videor på makeitmagazine.tk

12

I MITTEN AV millenniet hade Lunarstorm och Playahead över en halv miljon unika besökare varje vecka. Vardera. 2010 var de knappt en tredjedel så många enligt KIA-index. Och båda stängdes ned.

Playaheads grundare Jonas Frost bor idag i Thailand. Lunarstorms Rickard Eriksson är engagerad i en rad mindre projekt som få hört talas om. Ingen av dem har gått att nå för en kommentar.

– Lunar och Playahead hade en svår nisch, nämligen extremt trendkänsliga ungdomar. Det är väldigt resurskrävande att hänga med trender på internet.

Så säger Emanuel Karlsten – expert på internet. Bland annat har han varit sociala medier-redaktör på Expressen och panelmedlem i P3:s webbprogram Browser.

FÖR ATT FÖRKLARA massdöden bland svenska communities drar Emanuel paral-leller till Altavista. Sökmotorn regerade i början av 2000-talet, men sen slog girigheten till. Hela sajten täcktes av reklam.

– Och så kom Google. En helt ren sida. På ett liknande sätt menar Emanuel att

Lunar blev stressade i sin affärsmodell och

försökte tjäna pengar på sätt som ”inte var naturliga”.

– De försökte skapa en säregen kultur med olika ord, symboler och smileys. Face-book, å sin sida, ville att vi skulle digitali-sera våra riktiga kontaktnät i stället för att skapa en helt ny identitet.

MED EN SMARTARE strategi tror Emanuel att Lunarstorm och Playahead hade kunnat överleva. Som jämförelse nämner nätgurun Flashback, som lyckats nagla sig fast på bokmärkesfälten trots upptrappad konkur-rens.

– De har levt på anonymitet och absolut yttrandefrihet. Skriv vilken skit du vill, liksom. Ett koncept som alltid attraherat internets undre värld, och som inte passar Facebook.

Den som vill slå igenom med ett nytt webbkoncept behöver nog tänka så. Hitta en plas och en funktion Facebook inte norpat, alltså. En utmaning som besegrat många storföretag – men inte hopplös, tror Emanuel.

– Med rätt idé kommer det att funka. Dä-remot tror jag inte på ett nytt stort socialt nätverk, säger Emanuel.

ställde svenska nätverken

schack matt

Lunar och Playahead definierade svenskars nätvanor på 00-talet.Men något gick snett. Facebook.

Text: Mattis Wikström

13

MÅNGA ÄR DE som styrt sina Sims-karaktärer undan tjuvar, bränder eller jobbiga grannar eller rattat spakarna på en jumbojet i Flight Simulator. Samtidigt är det en växande marknad med utbild-ningssimulatorer för bilförare, piloter och grävmaskinister. Några som ligger i fram-kant av utvecklingen i Sverige är Tenstar Simulation. Magnus Björkman är företagets tekniska chef och idéspruta.

− Det är spelvärlden som leder utveck-lingen framåt. Spelvärlden är väldigt bra på att designa stressmoment och överrask-ningar, som gör att folk blir hooked.

FÖRUTOM ATT MAGNUS är delägare och teknisk chef på Tenstar AB är han rektor för en KY-utbildning för speldesig-ners i Falun. Magnus menar att dagens simulatorer för utbildning lånar väldigt mycket från spelvärlden, och det är därför självklart att det är speldesigners som ut-vecklar dagens simulatorer för truckförare, skogsarbetare och grävmaskinister. För-utom själva simulatorstolarna knåpar de i företagets studio i Falun även ihop både ljud- och bildgra-fik.

− För att göra det så verkligt som möjligt har vi utvecklat över-raskningsmoment i våra simulatorer. En del saker kan man ju inte öva på i en riktig maskin, som att undvika att köra över människor. Det hade blivit för far-ligt, säger Magnus.

TRAFIKANTER OCH BILAR som gör oväntade rörelser, eller att maskinen går sönder om man gör fel är något som man möter i företagets simulatorer. De är främst byggda för att vara pedagogiska, men innehåller också olika moment som gör att man vill sitta kvar och öva mer.

− Det ska vara kul att utbilda sig. Tan-ken är att man sitter halva tiden i en simu-lator, och andra tiden i en riktig maskin. Fast ju mer man sitter, desto bättre är det förstås.

SAMTIDIGT GÅR DET inte att göra simu-latorerna hur verkliga som helst. En riktig maskin är alltid en riktig maskin. Magnus säger att det är en balansgång mellan pengar och realism. De flesta yrkesutbild-ningar vill inte lägga ut flera miljoner på en simulator med hytt, rörlig plattform eller ett stort displaysystem med böjda skärmar. I takt med att simulatorer blir vanligare på utbildningarna tror han att de kan locka nya grupper, främst yngre och tjejer, till ofta mansdominerade utbild-ningar.

− Tjejer gillar simulatorerna, och sitter längre. När de väl börjar köra de riktiga maskinerna är de därför mer försiktiga och noggranna.

Verklighetens spelSpelgrafiken utvecklas i en rasande fart, och i takt med att simulatorer-na blir snyggare ökar också kraven på mer realism.

Kolla vår lista över de knäppaste simulatorerna på: makeitmagazine.tk

Dagens simu-latorer för utbildning lånar väldigt mycket från spelvärlden. Det är därför självklart att det är spelde-signers som ut-vecklar dagens simulatorer.

Text: Ivar Huntington

Foto: Tenstar

14

• En av djungelns största producen-

ter av elektronisk musik.

• Ligger bakom hits som In the

jungle, Hakuna banana och Swing-

ers in the trees.

• Började använda avancerad musik-

utrustning vid tre års ålder.

PRODDAR-PABLO

Appar för apor. Orangutangerna på ett zoo i Miami har lärt sig använda Ipads. Men när tar aporna över våra egna favvosysslor?

PÅ JUNGLE ISLAND i Miami har skö-tarna testat en originell metod att kommu-nicera med orangutanger. Apples surf-plattor. Vanligtvis används ett särskilt teckenspråk, men med Ipads kan aporna kommunicera med dem som inte behärs-kar viftandet.

– Orangutangerna är fångar i sina krop-par. De har intellektuella förutsättningar att prata, men saknar stämband, säger Linda Jacobs, ansvarig för programmet, till Yahoo news.

De unga aporna tycker att Ipaden är intressant och rolig. Inte de äldre.

– Jag tror de tänker ungefär ’äh, jag har ju klarat mig utan datorer hela livet, varför börja nu?’ säger Linda.

Men apornas touchskärmsdebut har inte varit smärtfri. Deras knubbiga fingrar gör det svårt att pricka ikonerna. Och ib-land försöker de använda sina naglar, men det funkar inte.

Men framför allt är plattorna för dyra och ömtåliga för att aporna ska få egna. På längre sikt kan det bli aktuellt med speciella, ap-anpassade paddor med skyddande höljen.

FRÅGAN ÄR VAD den här utvecklingen är början på. När kommer evolutionens hänsynslösa hand och drar aporna in i framtiden?

Make IT har gått loss på spekulationer-na. Det här är resultatet.

Text och grafik: Mattis Wikström

15

Apornaframför skärmarna

• Spelar tv-spel minst tolv timmar

om dagen.• Favoritspel: Ape Espace, Donkey

Kong, Monkey Island samt banan-

skalen i Mario Kart: Double Dash.

GAMER-KONNY• Använder datorn för att hålla koll på barnbarnens framfarter och att googla info om katter.• Tycker det är svårt att förstå alla nymodigheter på moderna datorer.• Efter år av intensiv träning är hon snart uppe i femton tangenttryck i timmen.

PRAKTISKA MARIANNE

16

Förarlösa bilarDet var Steve Mahan från Nevada, med en synkapacitet på 5 procent som testkörde Googles nya uppfinning tidigare i år. 32 000 mil har bilen kört på egen hand innan företaget beslöt sig för att någon skulle få testköra den förarlösa bilen. Vart han körde? Lunch på Taco Bell, och sen vidare till kemtvätten. Med hjälp av radar, laser och en 360-graderskamera på taket läser bilen av intilliggande trafik och tar dig dit du vill genom GPS. Tanken är att den första förarlösa bilen ska kunna tillverkas för konsumenter inom de närmsta åren, och redan nu har flera bilföretag visat intresse. Men det är hårda krav på bilarna, 1600 mil utan förare måste bilen ha åkt innan den godkänns för vägarna, och om bilen skulle krocka kostar det företaget absurda 7 miljoner dollar. Dessutom måste en godkänd förare sitta bredvid och se till så bilen sköter sig och inte går bananas.

Flipp eller flopp? – Make IT listar de knäppaste uppfinningarna

Text: Ivar Huntington

Eagle EyesSolglasögon som fungerar som örnögon? Örnar har en särskild olja i ögonen som gör deras blick skarpare, och skyddar dem mot solstrålning. NASA utvecklade tidigt särskilda solglasögon, som bygger på samma

princip som örnögon, för deras astronauter som skulle skydda dem om de kom för nära solen. Nu kan du köpa dig ett par egna. Linsen i solglasögonen

består bland annat av guld och olja, som gör blicken skarpare, och gör att du inte bländas lika lätt av till exempel mötande trafik eller starkt solsken. Nackdelen är att allt

får en gulaktig ton. Och om du inte tycker att astronauter, piloter eller marinkårssoldater ser häftiga ut lär du heller inte tycka att glasögonen gör det.Foto: eagleeyessunglassesthestore.co.cc

JetvingeTycker du också att Boba Fett är den häftigaste karaktären i Star Wars? Då är Yves Rossy med hans jetdrivna vinge något för dig. För fyra år sedan lyckades den schweiziske militärpiloten Yves Rossy, eller ”The Jetman” som han själv kallar sig, vid 48 års ålder att ta sig över Engelska kanalen på en höjd av 2500 meter. Det enda han hade på sig var en skyddsdräkt och en 2,5 meter bred vinge på ryggen. Vingen är tillverkad i karbon, och drivs av fyra små ombyggda flygplansmotorer. Trots att vingen väger 55 kilo fulltankad, kan den ändå nå upp till hastigheter av 330 kilome-ter i timmen. Fotogenet som driver den framåt räcker däremot bara i en kvart. För säkerhets skull bör man därför ha med sig en fallskärm. Det hade som tur var Yves Rossy när han året därpå, 2009, försökte sig på att ta sig över Gibraltarsundet. Tre kilometer från spanska kusten var han tvungen att lösa ut fallskämmen och störtade i havet. Han klarade sig från händelsen med bara några skråmor, och idag jobbar han på att utveckla en ny prototyp.

Foto: Impactlab

Kolla in blinde Steve Mahan köra bil på: makeitmagazine.tk

17

18

IG NOBELPRISET har delats ut sedan 1991 och är något av en parodi på Nobelpriset. Namnet är en ordlek med det engelska or-det ignoble som betyder oädel. Priset delas ut årligen i tio kategorier som till exempel biologi, kemi och fysik. Kategorierna kan skifta från år till år.

Pristagarna belönas för udda upptäck-ter som ”först får folk att skratta och sedan tänka efter”. Priset har tilldelats svenska forskare vid två tillfällen. Senast var 2004 då forskarna Håkan Wester-berg och Magnus Wahlberg tilldelades priset i biologi.

– Syftet med priset, förutom att det är en kul grej, är att skapa ett större intresse för vetenskap bland ungdomar. Man vill

komma från den märkvärdiga stäm-

peln som ofta omger vetenskaplig forsk-ning, säger Håkan.

Håkan och Magnus belönades för sin forskning om det ljud som produceras när luftbubblor passerar sillars analöppning, med andra ord studerade de sillars prut-tande. Sillars anatomi är speciell och gör det möjligt för dem att släppa ut gas från simblåsan.

ANLEDNINGEN TILL att Håkan och Mag-nus började undersöka sillars pruttande var att marinen under 1990-talets början hörde av sig till dem. De ville att Håkan och Magnus skulle lyssna på ljudupptagningar som marinens ubåtar hade gjort. Ljudupp-tagningarna misstänktes vara utländsk ubåtsaktivitet.

Prisad sillpruttFredspris till uppfinnaren av karaoke, studerandet av svärdslukningens biverkningar och pruttande sillar. Det låter kanske som ett skämt men det är sådan forskning, som belönas med Ig Nobelpriset. Make IT har träffat Håkan Westerberg, en av de svenska pristagarna.

Text och foto: Peter Östberg

19

• Fredpriset 2004 till japanen Daisuke Inoue som uppfann karaoke. Motiveringen var att han med karaoke har ska-pat en helt ny väg för människor att tolerera varandra.

• Medicinpriset från 2007 där sidoeffekterna av svärdsluk-ning undersöktes.

• Priset i folkhälsa, 2009, till Elena N. Bodnar. Hon tog fram en bh som i en nödsituation kan göras om till en skyddande ansiktsmask för bh-bäraren och en åskåda-re. Under ceremonin fick bland andra nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman, prova masken.

• Biologipriset 2003 där holländaren, C.W. Moeliker, lade fram det första vetenskapliga beviset på homosexuell nekrofili hos gräsänder.

Håkans Ig NobelfavoriterMen så här i efterhand visar Håkans och

Magnus undersökningar, som till början var hemligstämplade, att den misstänkta ubåtsaktiviteten egentligen var pruttande sillstim.

HÅKANS OCH MAGNUS forskning var med bland de omkring 7000 – 8000 nya nomineringar som varje år kommer in till Ig Nobelpriset. Prisceremonin hålls på Harvard University i Boston.

– Vill man vara med på prisceremonin får man bekosta resa och boende själv. Några prispengar delas inte ut. Men man får vara med om en riktigt trevlig helkväll, säger Håkan.

VARJE ÅR har ceremonin ett tema. 2004 var temat diet. I den andan spelades en opera om Atkins diet upp. Pristagarna mås-te hålla sina tal korta, högst tre minuter.

– Om man går över tiden börjar en liten flickas röst klaga, ”Please stop I’m bored”, i högtalarsystemet, berättar Håkan.Intresset har ökat stort i Sverige de senaste åren. När Håkan och Magnus fick priset 2004 var det inte många medier som uppmärksammade det. Det senaste året har intresset för deras pris varit betydligt större. Men i USA, förutom på Harvard, är intresset för Ig Nobel fortfarande svalt. Hå-kan tror det beror på att amerikanarna inte tilltalas av prisets humoristiska inramning. Humorn går mer i brittisk anda.

VILL DU VETA mer om Ig Nobel och sillars koppling till ubåtsjakten kolla in Vetenska-pens Värld från den 16 april i år.

20

...en touchscreenVarför rör det sig när man drar med fingrarna på skärmen? Och varför fungerar det inte med vantar på? Make IT har kollat upp hur en touchscreen fungerar.

DEN VANLIGASTE TYPEN av pekskärm bland smarta telefoner och surfplattor är den kapacitiva skärmen, som bygger på strömledande teknik. Längs med hela ytan på skärmen leds en svag ström som bryts när du placerar fingret på den. Ett osyn-ligt rutnät känner av var strömmen bryts, och kan på så sätt veta var på skärmen du trycker.

Tekniken bygger på att man använder något som är strömledande för att trycka på skärmen. Fingrar fungerar eftersom våra kroppar leder ström, och även föremål av metall. Om du försöker trycka med ett material som inte är ledande bryts inte strömmen i skärmen, och rutnätet kan inte känna av var du trycker. Därför fungerar det inte om du har vantar på dig.

Om du fryser om händerna kan du använda speciella touch-vantar som går att styra pekskärmen med. De har en liten yta längst ut i fingertopparna som leder ström. Vantarna kan också behövas för att pekskärmen ska fungera korrekt när det är kallt. Strömtekniken i skärmen förutsätter att det är olika temperatur på fingrarna och skärmen för att fungera som den ska. Om du blir kall om fingrarna kan den därför bli svår att styra. Det kan också hända att skärmen blir svårstyrd om den är blöt eller om det är väldigt varmt.

EN FÖRDEL MED tekniken i den kapacitiva skärmen är att man kan ha en hård skärm av glas att flytta fingrarna på. Det gör att den inte är så ömtålig för tryck. Om man tappar den på ett hårt underlag kan den dock spricka ganska lätt. Tekniken i skär-men är också dyr och komplicerad.

FÖR NÅGRA ÅR sedan var det vanligare med resistiva skärmar som är mattare och mjukare än de kapacitiva. Istället för ström bygger de på tryckkänslig teknik med olika lager. Överst finns ett mjukt lager som du trycker på. När det övre lagret får kontakt med det undre leds ström mellan dem och små sensorer känner av var på skärmen du har tryckt. Tekniken är inte lika exakt som i den kapacitiva skärmen. Därför brukar man använda en speciell penna att trycka med eftersom den har mindre träf-fyta än ett finger.

I DEN RESISTIVA skärmen är tekniken enklare och billigare, men eftersom det översta lagret måste vara mjukt är den inte lika hållbar för användning som den kapa-citiva skärmen. Däremot håller den troligen bättre om du tappar den.

Källa: Björn Thuresson, Kungliga tekniska högskolan

Text och grafik: Jessica Warringer

När det mjuka övre lagret möter det undre leds ström mellan dem

Sensorer som känner av var strömmen bryts

Hård glasyta

Kapacitiv pekskärm

Resistiv pekskärm

Så funkar

En fördel med tekniken i den kapacitiva skärmen är att man kan ha en hård skärm av glas att flytta fingrarna på.

Isolerande distanspunkter

Strömmen längs skärmen bryts när fingret nuddar

LCD-display LCD-display

21

...jeansbehandlingarNya jeans direkt från symaskinen är stela, mörka och torrfäller. Så är det inte många som vill ha dem. Istället behandlas de för att bli mjuka, sköna och snyggt slitna. Här är metoderna som används för att behandla jeans.

De mekaniska behandlingarna sliter på jeansen på olika sätt. Till exempel kan de färdigsydda byxorna träs upp på uppblåsbara gummiben och slipas med sandpapper. Högar av jeans kan också köras i en tvättmaskin tillsammans med stenar. Man använder pimpsten som är lätt och porös, och det går åt enorma mängder eftersom man använder 4-5 gånger jeansens vikt i sten när man gör detta. Man kan även sandblästra jeansen. Då hänger man upp jeansen och sprutar kvartssand på dem med en högtrycksspruta. Snyggt, men farligt för arbetarna. Om de andas in det finkorniga dammet kan de drabbas av stendammslunga eller lungcancer.

Ett nyare sätt att behandla jeans är med enzymtvättar. Enzymer är något naturligt som även finns i vanliga tvättmedel för att ta bort fläckar. Till jeansbehandlingar använder man en viss typ av enzymer som gillar cellulosan i bomullen. De hjälper till att sätta fart på olika reaktioner så färgen och fibrerna bryts ner. Enzymtvättarna gör så ytan på jeansen slits, speciellt på ställen med tjockt tyg och många sömmar. Jeansen blir mjukare och känns använda.

Källa: Mats Johansson, Textilhögskolan i Borås

Text och foto: Jessica Warringer1. Mekanisk behandling

2. Enzymtvättar

3. LaserbehandlingVid laserbehandlingar hänger man upp jeansen och bränner dem med la-ser för att få till snygga slitningseffekter och hål. Lasern bränner lätt på ytan och sliter bort färgen. Det brukar framförallt användas för att få till veck vid ljumskarna. Laserbehandlingarna brukar göras av en programmerad robot, vilket man kan se om man tittar på några jeans av samma modell och upptäcker att de har likadana hål på exakt samma ställen.

Det finns olika typer av beläggningar av akrylat eller polyuretan som man stryker på jeansen om man vill ha en glansig och plastig yta.

4. Beläggningar

22

Hemma hos Erik Ki fräser en rökmaskin till under en stol i

vardagsrummet. Vid diskbänken snurrar en laser som klyver röken,

Den rullar ut över golvet och dränker människor och möbler i ett blixtrande

dis. Det är inget vanligt folkölshäng när Erik och hans polare drar ihop till efterfest.

Hemma hos Lasermannen

Erik Ki och Anthony Lappas driver tillsam-mans med Rasmus Sundqvist klubben

KITCHEN på Röda Sten i Göteborg.3,5-drickandet får en extra touch av en 1500 Watts rökmaskin, två stroboskop på 50 respektive 1500 Watt , en Stairville laser på x antal mega Watt, ett antal PAR56-kannor samt ett American DJ Tri-Gem Stairville DMX-master för programmering av ljuset.

23

Den klassiska kampen om vilken

låt som bör queuas först på Spotify

blandas upp med vinyl

och iTunes.

Foto: Erik Ki

24

och faktum är att vi nog inte hade velat vara utan dem heller. Hade det inte varit för dina cookies hade varorna du lagt i kundvagnen när du nätshoppar inte varit kvar när du kom till kassan. Och tycker du det är skönt när din adress redan är inskriven när du loggar in på mailen eller Facebook? Tacka en

cookie för det. Men sedan har vi också så kallade third party coo-kies. Tjuvlyssnar-kakor som inte bara hanterar informa-tion mellan dig och den hemsida du besöker, utan som skickar vidare den till en tredje part. FÖR ATT DETTA tjuvlyss-nande ska fungera krävs det

att den tredje parten – sociala medier eller Google till exempel – har ett redskap på sidan den vill ha information ifrån. För att fortsätta med jämförelsen med din skoldag: Skval-lerbyttorna i kiosken hade en speciell telefon som reklamföretaget gett dem. På internet motsvaras detta av ett script som sidan du besöker låtit den tredje parten bädda in där – exempelvis i form av en ”gilla”-knapp… Hänger du med? Alla de sidor Facebook har

FÖRESTÄLL DIG ATT du ska till skolan. På väg dit kurrar det i magen vilket du kurerar genom att knalla in på närmsta kiosk och köpa en ostfralla och en kexchoklad. När du ändå är där passar du dessutom på att köpa en tatueringstidning.

Tänk dig nu att du, när du kommer fram till skolan, får en massa reklamblad tryckta i din hand. Med reklam för ett fik känt för sina frallor, Marabou och en tatuerings-studio. Märkligt samman-träffande? Nja. Gymmet du besökte och ki-osken där du handlade har nämligen registrerat vad du haft för dig - och därefter skickat informationen till företag som använder den för att göra reklam speciellt anpassad för dig. Känns det obehagligt? Som ett intrång på ditt privatliv till och med? Vänj dig vid tanken, för detta är något som konstant pågår på internet.

DET HANDLAR OM COOKIES. Små bitar av information som lagras på din dator när du surfar och som minns var du varit och vad du har gjort. Cookies i sig är inget nytt

Bröllopsklänningar eller fotbollsskor? Att vi möts av olika reklambudskap på Facebook beroende på kön och civilstatus får inte längre folk att höja på ögonbrynen. Var sidor som denna får all sin information ifrån – och hur utbrett det här är – skulle nog däremot förvåna de flesta.

Företagen i dina hasor

Text: Mia Pettersson Foto: Ein Andersson Illustration: Alexandra Johansson

Känns det obehagligt? Som ett intrång på ditt privatliv till och med?

25

ett litet blått ”f” på berättar för Facebook att du besökt dem. Eller ligger det en liten an-nons med en ännu mindre Google-logga där? Då vet Google vad du håller på med.

– Man sluter ju ett avtal med exempelvis Facebook när man registrerar sig, därför får de göra så här.

Nicolas Sahlqvist är valkretsledare i Pi-ratpartiet i Göteborg, den politiska organisa-tion som starkast vänder sig emot olika typer av datalagring.

Han förklarar varför det som hade varit olagligt i verklighten – att sälja information om kunders beteende – kan ske online.

– Och även om det hade varit olagligt i Sverige ligger de flesta stora webbföretags servrar inte här, eller ens i Europa. Då spelar inte våra lagar någon roll. Finns det pengar att tjäna kommer företag alltid hitta sätt att gå runt sådana lagar ändå, säger Nicolas.

SOCIALA MEDIER OCH sökmotorer är naturligtvis inte ensamma om att vilja ha kolla på sina användares surfvanor. De flesta nättidningar tar till exempel hjälp av

trackingföretag som hjälper dem att hålla koll på deras läsa-res beteende. Tidningen vet om att du läser sporten, ser en filmsnutt och sen delar dess länk på Twitter. Och viktigast av allt: den vet vilken reklam som visats samtidigt, hur många gånger du sett just den reklamen samt om du faktiskt klickat på den. För det är ju detta samband som är det intressanta för företagen: vem är du, hur kan man profilera dig – och vilken reklam lockar din typ av läsare?

Det finns dock en viktig skillnad mellan när till exempel gp.se följer dig i hasorna och när sociala medier eller Google gör det: GP vet inte vem du är. För dem, precis som för de flesta sidor, är du bara en massa siffror, olika koder som paras ihop med varandra för att optimera annonsörernas genomslag. Annat är det så klart med de sidor där vi

26

angett en mängd information om oss själva. Där kopplas vårt surfande inte bara till anonyma siffror utan till namn och person-nummer. FÖRETAG SOM GOOGLE försöker, tvärte-mot vad man kanske tror, inte hemlighålla det faktum att man håller koll på vad deras användare gör. Men att orsaken skulle vara att tjäna pengar genom att optimera annonsering erkänner man naturligtvis inte. Istället heter det att man gör det för användarens skull, för att vi ska mötas av annonser och klickförslag som matchar våra intressen.

– Det låter väl fint, men vi pratar fortfarande om en fruktansvärd mängd infor-mation som kan hamna i fel händer, säger Nicolas.

Enligt honom behöver man inte vara kon-spirationsteoretiker för att tycka att de stora webbföretagens informationssamlande är obehagligt.

– Man kan tycka att, ”det gör väl inget om Facebook vet att jag läser matbloggar.” Men till slut blir det många detaljer och man kan

få en hel bild av en person, som man dess-utom kan sälja dyrt till olika parter.

– Det räcker med en illvillig anställd på Google, systemet är helt öppet för miss-bruk.

Men webbföretagen svär ju dyrt och heligt på att de aldrig skulle missbruka den information de samlar in om sina använ-

dare. Kan man inte lita på det?

– Nej, det tycker jag inte. Det är dyrare att anställa en programmerare som installerar filter för utrens-ning av information än att köpa servrar som sparar den. Stora företag tar sig alltid friheter, det är inget nytt direkt, säger Nicolas.

HAN JÄMFÖR allmänhe-tens förståelse för internet-säkerhet med den

klassiska grodan-i-kastrullen. Slänger man i den när det kokar hoppar den ur, men är den med från början medan värmen sakta stiger märker den inget och kokar ihjäl. På samma sätt blir vi enligt honom bit för bit tillvanda vid att registreras och övervakas, så att vi till slut inte tycker det

...vi pratar fortfarande om en fruktansvärd mängd information som kan hamna i fel händer.

Nicolas Sahlqvist under en diskussion om ACTA-avtalet i Frölunda Kulturhus 2011.

27

Foto: Printscreen från YouTube

är konstigt att multinationella webbföretag känner till våra privatliv och preferenser in i minsta detalj. Och även om vi skulle reagera på det varma vattnet är det inte säkert att vi har kunskap nog att göra något åt saken.

– Medelsvenssons datorvana är oftast ganska dålig. Till och med de som haft internet hela sitt liv kan inte mer kompli-cerade saker än att logga in på Facebook eller kolla sin mail, och har mycket att lära om de ska förstå sig på IT-säkerhet och hur man skyddar sig. Det finns ett stort kunskapsgap här helt enkelt, säger Nicolas.

– Det finns en gammal science fiction-film där människor blir identifierade genom att deras ögon skannas av, och så får de anpassad reklam baserat på skan-ningen. Det kanske inte är så långt borta ändå!

De flesta företag som samlar information om sina användares surfvanor säger att detta bara sker så länge man är inloggad hos dem. Många gånger tänker man dock inte på att man är inloggad på till exem-pel Facebook eller Google, och det finns också de som menar att en utloggning inte heller hjälper till hundra procent.

Man kan rensa sitt cacheminne varje gång man surfat klart, men då tar man också bort de ”bra” cookies datorn använder för att göra surfandet smidigare.

För den som vill ha koll finns det olika plug-ins man kan ladda ner till sin webb-läsare, exempelvis Collusion. Den visar i realtid vilka sidor som följer ditt surfande och möjliggör också blockering av detta.

Vad kan man göra?

Se en film om hur det går till på makeitmagazine.tk

Skärmdump från Youtube som visar hur information skickas mellan olika hemsidor.

28

HARLEY ÖRVALL SITTER i sin lägenhet i centrala Göteborg och spelar Counter-Strike. Många proffs brukar välja ett annat nickname när de spelar på skoj, men inte Harley. Han kör på sitt riktiga nick: dsn.

Yrke: Counter-StrikeÄr du duktig på datorspel? Chansen finns att du kan försörja dig på det. Harley Örvall spelade Counter-Strike på heltid i nio år innan han be-stämde sig för att sluta i september 2011. Make IT har träffat killen som är världskänd för sina headshots och sniper-skills för att prata om hur det är att leva som professionell datorspelare.

– Det är ändå ingen som tror på att det är jag, säger han.

Det går sådär. Ända sedan han avslu-tade sin proffskarriär förra året har han bara spelat lite då och då, och man tappar tekniken snabbt.

Han leder med sina 30 kills och 25 deaths, men är ändå inte nöjd.

– Äh, när jag var aktiv skulle jag ha dubbelt så många kills för att det skulle klassas som bra.

Några minuter senare sitter han tillbakalutad i en fåtölj i vardagsrum-met. Han berättar om hur han har spelat Counter-Strike ända sedan det kom ut 1999, men det var först runt 2004 som det började likna ett yrke snarare än en hobby.

– Det var väldigt slumpartat. Jag hamnade i ett lag, utmärkte mig där och blev upplockad av ett annat lag. Och så klättrade jag.

TILL SLUT HADE han nått storlaget Fnatic. Harley levde drömlivet. Han försörjde sig på spelet han älskar, och gjorde det dessutom i ett av världens absolut bästa lag. Framför allt älskade han resandet mellan turneringarna, som hölls i alla världens hörn.

– Då kunde man stanna kvar lite efter tävlingen, så blev det lite som en semester, säger han.

Text och foto: Simon Krona

Harley ”dsn” visar sina numera undangömda pris-checkar, från storhetstiden som CS-proffs.

Ålder: 26

Har varit en av världens bästa Counter-Strike-spelare och vunnit stora turneringar som CPL, WEM och KODE5.Idag försörjer han sig på poker.

Harleys tre bästa tips för att lyckas som datorspelsproffs:

• Utmärk dig! Det är svårt att bli upplockad av ett bra lag. De rekryterar inte en okänd, hur bra man än är.

• Sök upp bra spelare och lär av dem. Det finns chattkanaler på IRC för att hitta mixlag.

• Spela mycket! Inför turneringar var det i princip det enda jag gjorde förutom att äta och sova.

Harley ”dsn” Örvall

29

Fickpengar var dock en bristvara. Lönen som spelarna fick från sina lag var inte särskilt bra, och även om prispengarna i turneringarna kunde ligga på tiotusentals dollar så skulle det delas upp mellan de fem lagmedlemmarna och organisationen.

– Visst gick man runt, resorna var ju betalda. Men man tjänar nog mer på McDonalds än

vad vi gjorde, säger Harley.De dåliga pengarna är inte proffslivets enda baksida. Det är asocialt också.

– Jag satt hemma själv i princip varje kväll och spelade till sent på natten. Det var

inte alltid jag var vaken till att äta lunch med kompi-sarna.Blev de sura?

– Nä, de visste hur det var för mig. De flesta följde mina matcher, men när jag blev 25 tyckte de att det var dags för mig att göra något vettigt, säger han med ett leende.

PRECIS SOM I alla andra idrotter finns det fans som he-jar på lagen och spelarna. Som

värst är det i Kina.– Folk kände igen mig på

flygplatsen och ville ha auto-grafer och ta kort med mig. I Sverige är de lite mer sansade. Det händer då och då att jag blir

igenkänd på stan, men inte mer än så.Nu har han slutat med Counter-Strike

och istället satsat på nätpoker. Men det var varken pengarna eller den sociala biten som låg bakom avskedet.

– Det var mest ett resultatbaserat beslut. Vi presterade dåligt i ett par turneringar och det kändes inte lika kul längre. Vi hade alltid en bra stämning i gruppen, men när det går dåligt och man spenderar så mycket tid med varandra i laget blir det lite slitningar i gruppen.

Inget i lägenheten vittnar om Harleys tidigare liv som ”dsn”. Det känns som att någonting saknas.

Var är alla dina pokaler?– De stod där innan, säger han och gör

en gest mot en hylla som löper längs med hela väggen. Men jag orkade inte förklara för alla som kommer hit vad jag har sysslat med, så jag tog ner pokalerna till källaren.

Se klippet på makeitmagazine.tk

Counter-Strike passar den som är trigger happy.

Kommentarer på en fan-producerad film till dsn:

– Is AWP-frags are just plain ridi-culous. Five stars! -WillsteMichflachsen

– I almost started to cry when i saw the list of all the events he had won over the years, i have followed him since 2006.. and now he is not playing anymore, feels sad!Thank you for everything you have done for the 1.6 scene and i wish you the best.-cho1233221

Saxat från YouTube

30

DET FINNS EN hel arsenal metoder för att spetsa sportsändningar. Publik flyttas för att synas framför kamerorna. Mikrofoner placeras ut framför hejarklackar, längs med sarger och till och med på enskilda spelare. Men jakten på den perfekta sänd-ningen slutar inte där.

– När vi gör trav för TV4 använder vi en förinspelad ljudloop. Vi kallar det ’ho-varna’, ett dovt muller som ligger som en matta bakom det riktiga ljudet, säger Jens Thelander, ljudtekniker på produktions-bolaget Kanal 75.

– Risken är bara att man går för långt. Det har till exempel hänt att någon råkat köra galoppljudet när det varit trav, fort-sätter han.

Det gäller att skapa en illusion av att tittaren befinner sig mitt i smeten. Syns något i bild ska det också höras. Och i tr-avfallet är orsaken enkel. Budgeten räcker sällan till nog många mikro-foner för att fånga ljudet naturligt.

Men fus-ket slutar inte där.

– Värst är det ute i Europa. Man säger nästan vad ska vi med mikrofoner till? Vi har ju en effektknapp, tryck på den, säger Jens Thelander.

NICKLAS STRÖMBERG ÄR ljudtekniker på ett annat produktionsbolag, Mediatec. De gör fotboll och hockey för Canal plus. Han har också varit med om ljudmyglet, men säger att det främst gäller utländska produktioner.

– Golf görs till exempel av ett engelskt bolag som följer touren i sina gröna bus-

Sportljuden spetsas Hovklapprandet i travsändningar är inspelat på förhand. Ljudet från golfsvingarna är ofta fejk. Och enligt ljudteknikerna slutar inte fusket där. Syftet: hotta upp direktsänd sport.

Ingen vill nog prata om det, ingen ljudtek-niker säger ”Ja, jag använder effekter”

Text: Mattis Wikström Foto: Simon Krona

31

sar. Inuti sitter en samplingsnisse beredd med rätt swischljud för rätt klubbor, inspelningar som funkar om en boll skulle plumsa i vattnet och så vidare, berättar han.

– Men de här metoderna används nog mest i sporter där ljudet är konstant, statiskt. Rodd, skidåkning och cykling till exempel. Jag som är yrkesskadad kan reagera på att ljudet i skidsändningar inte alltid är synkat med det som händer i bild, säger Nicklas Strömberg.

Vare sig Nicklas eller Jens har fuskat med något annat än trav. Men Jens är övertygad om att det förekommer.

– Ingen vill nog prata om det, ingen ljudtekniker säger ’ja, jag använder ef-fekter’. Men det är nog väldigt frestande att till exempel lägga på extra publikljud under hockey-VM när Globen gapar tomt, säger Jens Thelander.

I BBC:S RADIODOKUMENTÄR ”The sound of sport” berättar ljudteknikerna Dennis Baxter och Bill Whiston om metoderna de använder under OS.

Bågskytte kryddas med swischljud som spelas upp från ett keyboard. I roddtävlingar är årornas skvalpande inspelat på förhand.

Men de svenska tv-cheferna känner inte till looparna och samplingarna. Stefan Karlsson, produktionschef på TV4 Sport, har visserligen hört om ”hovarna” som körs till trav och galopp – men inte någon an-nan typ av ljudfusk. Varken i Sverige eller utomlands.

– Jag kanske är blåögd och naiv, men jag blir förvånad om det är så. Samtidigt är jag inte ute och kollar varenda produktion. Min bild är att det inte pratas om det här, jag har aldrig hört någon nämna det över huvud taget, säger Stefan Karlsson.

På Viasat, som både sänder massor av golf och OS 2014 och 2016, låter det likadant.

– Det finns ingen som lägger till något ljud i våra sändningar. Frågan har inte ens varit uppe, det är inget vi vill göra, säger Per Nunstedt, chef på Viasat fotboll.

Men OS-produktionen är ju spet-sad?

– Jag vill sätta mig in mer i OS innan jag uttalar mig om det.

Lyssna på fejkade travljud makeitmagazine.tk

32

Under den arabiska våren försökte diktaturer kontrol-lera internet. Nätaktivister slogs mot censuren och övervakningen. Plötsligt började folk förstå att ett fritt inter-net inte bara handlar om fildelning.

ÅNGA PLATSER som varit del-aktiga i den arabiska våren har nu svalnat en aning, men många problem återstår. Egypten och Tunisien hade mer eller min-dre genomförda revolutioner och nu förs en öppen diskussion om övervakning och censur, sådant man inte talade om förut.

Christopher Kullenberg, doktor i veten-skapsteori vid Göteborgs universitet, förfat-tare till Det nätpolitiska manifestet och engagerad i aktivistgruppen Telecomix menar att den största delen av problemet egentligen kommer från västvärlden.

– Folk blir väldigt upprörda när de inser att människor blir övervakade i Syrien men vi blir sällan särskilt upprörda över att vi blir övervakade själva. Det är samma typ av

Text och foto: Håkan Öberg Illustration: Peter Edgar

övervakning på en tek-nisk nivå. Sen används det till andra syften, säger Christopher. Svenskar blir övervakade med exakt samma utrustning som de blir i diktaturstater som Syrien, vilket många inte tänker på. Vi har lagar om datalagring och övervakning och därför byggs det in i systemen. När Sverige sedan säljer infrastruktur till länder som Syrien, så bygger vi inte det annorlunda mot hur det skulle byggts för Europa. Skillnaden blir att övervakningssystemen används till att förtrycka befolkningen istället för att beskydda den.

– Det är lite som att vapnet AK-47 har spritts över hela världen och dödat fler

Västerländska företag säljer mjukvara som enbart är till för att spionera på människor.

För ett fritt internet

M

33

alltså alla datorer som finns i Syrien. Man anropar de här datorerna och när de svarar avger de ett visst finger-avtryck. Då hittade vi sju stycken avvikande datorer på det nätet som visade sig vara Bluecoatmaskiner. Det är speciella datorer som tillverkas av ett amerikanskt företag och är

gjorda för övervakning av nätet. De får egentligen inte säljas till Sy-

rien eftersom USA har exportförbud dit, säger Christopher.

UNDER DEN egyptiska revo-lutionen stormade egyptiska demonstranter inrikesministe-riet och tog med sig massvis med papper som de senare bläddrade igenom. Plötsligt hittade de ett handelsavtal från Gamma In-ternational för att få använda sig av programmet FinFisher. De scannade in det och la ut det

på internet.FinFisher är ett spionprogram

som gör att du kan kapa datorer. Det ger full kontroll över datorn som

angrips. Samma företag säljer även FinFisher Intrusion Kit som används för att få tag på människors lösenord till e-mail, Facebook och så vidare genom att sniffa på trådlösa nätverk som inte är ordentligt krypterade.

– Västerländska företag säljer mjukvara som enbart är till för att spionera på män-niskor och då kan man börja ifrågasätta om det är okej att sälja den typen av teknik till en diktatur. Det kan vara bra att den här mjukvaran används som ett redskap i Europa och USA för att jaga organiserad brottslighet och terrorister. Men då man säljer den till Assad, Mubarak eller Ben Ali så kan man räkna med att den kom-

människor än något annat vapen. Det ska-pades för att försvara Sovjet men spreds för vinden och användes till massa andra saker, säger Christopher.

NÄTAKTIVISTER HAR därför börjat jobba mer långsiktigt än tidigare. Mitt under revolutionerna var det väldigt bråttom att försöka hjälpa personer. Nu försöker man istället ta reda på vilken övervaknings-utrustning som används. För att kunna kringgå övervakning måste man veta vilken sorts övervakning man har att göra med.

– Vi gick igenom hela Syriens IP-range,

För ett fritt internet

Spionprogram som FinFisher jagar privata internetanvändare.

34

mer användas till saker som inte är okej, säger Christopher. Telecomix försöker nu att kartlägga hur handeln med teknik från Europa och USA har sett ut i de överva-kade länderna eftersom att det är genom påtryckningar mot företagen som man kan

göra stora skillnader.– Vad vi i Sverige kan göra är att sluta bygga infrastruktur som

övervakar medborgarna. Om vi slutar upp med det och får en modell som fungerar. Då först kan vi börja exportera nätverk och då kan vi göra en stor skillnad. Förr var strategin för oss nätaktivister att hjälpa de akut utsatta men wnu kombinerar vi den strate-

gin med att försöka svänga om hur vi tänker om teknik. Det är

bra att Carl Bildt, Hillary Clinton och politiker från andra europeiska

länder talar varmt och brett om nätfrihet men de begriper inte riktigt att de är med-skyldiga till nätofriheten, säger Christopher.

FRÅGAN ÄR HUR man kan påverka före-tagen att sluta bygga in övervakning i sina system. Det mest effektiva sättet att bygga ett nätverk är att få det att skyffla trafik på ett så effektivt sätt som möjligt. Men rent ekonomiskt sett finns det mer pengar att tjäna på att använda sig av övervakning. Ett exempel är att Telia Sonera vill börja ta betalt för folks användning av telefon-programmet Skype. För att kunna göra det måste all internettrafik övervakas och ana-lyseras för att kunna se om du ringer med Skype och hur länge du i sådana fall ringer.– Företag har en svag punkt och det är dålig

publicitet. När dålig publicitet kostar mer än vad övervakningen ger

så kommer de sluta övervaka. Så man får utnyttja de här

fallen som när till exem-pel Uppdrag Granskning avslöjade att Telia Sonera

byggde övervakning i Azerbaijan. Det ska kosta att övervaka männis-kor, säger Christopher.

Christopher Kullenberg är medlem i nätaktivitsgruppen Telekomix.

Se Håkan Öbergs inslag om nätaktivism på makeitmagazine.tk

35

Fuck internetjättar och främja

frihet!

Popkultur och en kamp om makten över internet. Med digital graffiti, google-vibratorer och verktyg för hightech-luffare tar FAT-lab både konst och teknik till högre höjder.

Text: Caroline Jägerfeld Foto: Free art and technology lab

36

ahoo is a narc lyser det i neon-turkost. De meterhöga bokstäverna sträcker sig över en hel betongvägg. Lysande droppar börjar rinna ner mot marken. Plötsligt försvinner texten, men strax sprayas ett nytt Yahoo is a narc fram i mörkret. Ett tiotal meter från väggen står en projektor, och bakom den en FAT-labbare med en laserpenna i handen.

FAT-LAB, FREE ART and technology-lab, är ett internationellt kollektiv av 21 hackers och konstnärer. Det bör-jade med att Evan Roth och Ja-mes Powderly drog igång Graffiti Research Lab. De samlade ihop en grupp graffare och bestämde sig för att ta gatukonsten till en annan nivå genom att utveckla den med hjälp av tekniska hjälpmedel. Med tiden utvecklades överorganisationen FAT som idag består av konstnärer, ingenjörer och artister från flera länder, vars tekniska konst och konstiga teknik är spridd över hela världen.

Om du skriver ”fuck” i Googles tjänst ”What do you love?” blir du istället genast omdirigerad till sökordet ”kittens”. FAT-labs Jamie Dubs hackade sig igenom deras källkod och lyckades på så vis avslöja alla de ord Google inte vill ta i sin mun. Förutom ord som penis, cunt och cyberfuck tycker Google tydli-gen inte att det är okej att älska homos eller shemales. På svenska kan du dock fortfarande komma undan med diverse runda ord och få vänliga tips om både böcker och annat, till exempel Juan Manuel de Pradas bok Fittor. Du kan även få senaste nytt inom området och starta en diskussionsgrupp om du skulle känna för det. Hela listan på Goog-les bojkottade ord hittar du på vår hemsida makeitmagazine.tk.

Googlher kan ge surfandet en extra touch. Den minskar inte Googles kontroll och big-brother-fasoner på internet, men för förhoppningsvis tankarna bort från det. Varje gång Google pingar dig, det vill säga varenda gång de kollar ifall du gjort något nytt på din webbläsare, uppdaterat din

blogg eller gjort en sökning på ”cats in hats” eller dylikt, aktiveras en liten äggformad vibrator.

Som de flesta av FAT-labs produkter finns Googl-her inte att köpa, men är du hyfsat teknikkunnig och har lite random sladdar och kontakter hemma kan du

bygga en alldeles egen. En länk till instruktionerna hit-tar du på vår hemsida makeitmagazine.tk. Fuck Google

and do it by yourself!

Kittens istället för cunts

YGlöm Google med Googlher

37

Fuckflickr är ett bildgalleri där du kan ladda upp dina foton. Det har skapats av FAT-lab som ett alternativ till en viss välkänd Yahoo-ägd fotosida. FAT-lab motsät-ter sig Yahoo främst efter att de skvallrat på en man vid namn Shi Tao. Han skrev artiklar om att en politisk reform kanske var på sin plats i diktaturen Kina. Nu avtjänar han ett tioårigt fängelsestraff.

Med Fuckflickr lovar skaparna att de inte ska skvallra för varken myndigheter eller andra, så du riskerar varken att hamna i fängelse eller i bråk med mamma efter avslöjande efterfestbilder. Om inte myndighet eller mamma själv kol-lar in Fuckflickr, vill säga.

Fri från fängelse och Yahoo

Låt en gammal luffartradition i ny tappning guida dig själv och andra genom staden. Förr ristade man in olika tecken i trägrindar med kniv. För den moderna luffaren är det smartphone och sprayfärg som gäller. FAT-lab har tagit fram ett program som inverterar QR-koder till stenci-ler, vilket gör att man enkelt kan spraya, eller måla fram koderna på gator, väggar eller var det passar. De har även tagit fram en serie av hundra koder som kan både varna och tipsa om allt från dåligt kaffe till cykeltjuvar, men saknas det någon kan du alltid göra din egen. Programmet och instruktionerna finns att ladda ner gratis på FAT-labs hemsida fffff.at.

• Hitta något att prata om (politiskt, kungen, medialt, Lady Gaga eller något annat, typ äpplen).

• Hitta ett medium (foto, webb eller an-nat) .

• Fundera ut hur du ska få folk att rea-gera (humor, ilska, djupa tankar).

• Gör det snabbt. Tar det över åtta timmar är det inget speed-project (QR-kod för att fuska på matteprov – speed-project. Mona Lisa – inte speed-project)

• Dokumentera ditt arbete (fota som fan) • Lägg till rap-musik (Kanye West funkar

alltid). • Berätta för världen om det (Twitter,

Facebook, snacka med grannen).• Repetera.

8 Steg till snabb FAT

FAT-lab mixar samhällskritik och humor med teknik och konst. När de inte sprayar Pacman på höga byggnader, bygger de avancerade sexleksaker eller jobbar för att frige fängslade journalister i Kina.

Läs mer om bojkottade ord och Googlher på makeitmagazine.tk

38

– VISST ÄR det glassigt på många sätt, och fantastiskt för cv:t!

När Robin går på jobbintervjuer frågar de alltid om jobbet som speltestare först. Trots att han har skaffat bättre erfarenheter sedan han slutade med speltestandet för fyra år sedan.

ROBIN ÄR 23 år och flyttade till London för fem år sedan när han tog studenten. Mest för att det lät som en kul grej, och för att han var sugen på att resa.

– Från början hade jag tänkt flytta hem igen efter ett år, men planer är till för att ändras! säger han.

Att tjäna pengar på att spela tv-spel låter kanske som världens bästa jobb. Men hur bra är det egentligen? Make IT har pratat med Robin Ohlsson som jobbade som speltestare i London efter gymnasiet.

Världens bästa jobb?

Text och foto: Jessica Warringer

Make IT har pratat med Robin Ohlsson om hur det är att vara speltestare i London. Foto: privat

39

HAN JOBBADE PÅ Topshop ett år, men tröttnade på att alltid jobba helg och sade upp sig. Han började leta efter jobb där de sökte svensktalande personer och hittade jobbet som speltestare.

– Det var den enda riktiga färdighet jag hade. Allt som krävdes var flytande svenska och ett intresse för tv-spel.

Tv-spelsintresset är något som alltid har funnits där. Det började framför Super Nintendot, som han fortfarande tycker är den bästa spelkonsolen någonsin.

– Min mor skrattar fortfarande åt hur jag satt i saccosäcken med napp i munnen och spelade Super Nintendo när jag var 3-4 år gammal, säger han.

ROBIN FICK JOBB som lingvistisk spel-testare, vilket gick ut på att korrekturläsa svenskan i spelen. Han kollade så allt var översatt, var på rätt plats och att texten inte var längre än det fanns utrymme för.

– I praktiken innebar det att man spelade spelet tills man kunde det utan och innan, om och om igen tills man hade sett varenda liten del av spelet.

Han hade ett anställningskontrakt som innebar att arbetsgivaren ringde någon dag innan han behövdes för ett projekt. Projek-ten kunde vara upp till tre månader långa, men Robin jobbade på kortare projekt som varade ett par veckor. Arbetstiderna var 9-17, måndag till fredag, och timlönen runt 100 kronor.

– Det blev omkring 12 000 efter skatt per månad, om man jobbade heltid. Det fanns ingen som helst trygghet, att få lön var inte garanterat eftersom man aldrig visste hur mycket man skulle få jobba, säger han.

– Dock erbjöds man en fast anställning om och när man hade jobbat heltid i tre månader.

SPELEN SOM TESTADES på företaget va-rierade mycket, från Singstar och Disney till racing- och shooterspel.

– Man ska inte förvänta sig att få spela sina favoritspel. Visst kan man hamna på ett projekt med ett hysteriskt roligt spel, men man kan också hamna på ett barnspel från Disney. Och tänk då ett barnspel från Disney på Nintendo Wii, där du måste stå upp hel dagarna och röra på dig – man blir trött!

– Och om man inte är en hejare på att

sjunga kan jag inte tänka mig att testa Singstar är drömjobbet. Men jag hade tur och hamnade aldrig på något sådant projekt.

EFTER TVÅ MÅNADER slutade Ro-bin med speltestandet. Det var dåligt med projekt och han kunde inte försörja sig på lönen han fick.

– Det är en tuff industri generellt eftersom det finns så otroligt många som vill jobba med det. Jämfört med andra liknande jobb är det underbetalt, just för att det finns så otroligt många som vill ta sig in i branschen.

IDAG JOBBAR HAN som webbprodu-cent för ett stort företag som bygger upp och underhåller hemsidor i Europa, Mellanöstern och Afrika. Robin har ingen fullständig utbildning men har läst några kurser på distans under åren i London, bland annat mate-matik och en del programmering. Intresset för tv-spelen har inte släppt men han tror att han kom-mer stanna inom online-världen. Kanske bygga hemsidor åt Nin-tendo någon gång i framtiden.

– Någonstans där inne sitter ännu en treåring med napp och spelar Super Nintendo med den enda drömmen att en dag få tillverka tv-spel.

• Flytta utomlands och sök jobb som svensk speltestare. Men räkna inte med få en lön som går att leva på, eller en fast anställ-ning. Det kan vara ett bra extrajobb medan man pluggar.

• Spela, spela och spela lite till.

• Läs programmering för att lära dig hur spelen fungerar ur ett tekniskt perspektiv. Prova att bygga ditt eget spel, och sedan några till. Sök jobb som speltestare eller programmerare när du känner dig redo. Övning ger färdighet!

• Är du inte sugen på att plugga stenhårt, designa eller program-mera kan QA-testare, som letar buggar, vara ett alternativ. Men även där behövs någon form av utbildning.

Robins tips till dig som vill bli speltestare

Man ska inte förvänta sig att få spela sina favoritspel. Visst kan man hamna på ett projekt med ett hysteriskt roligt spel, men man kan också hamna på ett barnspel från Disney.

40

Fit for fight med teknikens hjälp

Prenumererar du på proteinpulver och sover med dina dragremmar? Eller söker du med ljus och lykta efter motivation för att släpa dig ut i löpspåret?

Oavsett vilken träningstyp du är finns det hjälp att hämta i närmsta appstore. Men utbudet är enormt och att hitta det som passar just dig kan vara klurigt.

Som tur är har Make IT tagit sitt ansvar och rotat runt, testat och tyckt till. (Och eftersom vi är snåla har vi bara kollat på appar som är gratis).

För den som vill göra det alla fitnessgurus föresprå-kar: hålla koll på sin träning så man kan göra stadiga framsteg. Välj övning, fyll i vikt, antal set och repeti-tioner. Går även att fylla i konditionspass m.m. och då räknas kaloriförbrukningen också ut.+ Inte mycket, finns san-nolikt konkurrenter som gör samma sak fast bättre.– Saknar en översiktsvy, man borde kunna se sina framsteg i form av grafer. Hade kunnat vara mer användarvänlig. Ful.

Trän

ings

dagb

okFinns för antingen separata delar av kroppen eller ”total workout”. (Betalversionen har allt i samma). Övning-arna radas upp en efter en genom tydliga filmsnuttar där de demonstreras samti-digt som en klocka visar hur lång tid det är kvar av varje övning.+ Extremt enkel, två klick och man är igång. Är på svenska.– Inga alternativ finns för den som har passerat nybörjarnivå i sin styrketrä-ning. Ful.

Dag

lig W

orko

ut

Är egentligen ett helt paket som kopplar ihop sig med det gym du går på – om de har registrerat sig för det. Fungerar dock fint utan det också. Guidar dig genom ett stort antal övningar med hjälp av videoklipp sorte-rade efter antingen redskap, den muskel man vill träna eller i bokstavsordning. Man kan skapa egna program el-ler få inspiration av andras.+ Bra med sorteringsmöj-ligheterna; vill jag träna rumpa, med hantlar eller ett program? Tydliga videos, både framifrån och från sidan. Roligt att göra egna träningsprogram. – Man kan inte logga vad man gjort om man inte ska-par träningsprogram.

Virt

ual T

rain

er

Välj mellan ”get lean”, ”toned”, ”strong” eller ”focused”. Varje kategori har olika svårighetsgrader och varje övning illustreras med en filmsnutt. Kan kopplas ihop med musiken på din telefon och man kan spara sina pass, vilka framsteg man gör samt kämpa mot olika belöningar. + Snygg, tydlig och inne-hållsrik!– Nivån ”advanced” är inte särskilt avancerad. Verkar bara rikta sig till tjejer men det märker man först efter att man laddat ner och provat appen.

Nik

e Tr

aini

ng

Styrketräning

Text: Mia Pettersson

41

Använder telefonens GPS för att mäta motions-rundan. Enkelt att koppla samman med musiken på telefonen och man kan även välja att höra en röst som uppdaterar en då och då (avklarad sträcka, fart) under rundans gång. Resultaten sparas på din profil på nätet och kan delas på t.ex. Facebook. Åsikterna om vilken av de två apparna som är bäst går isär, i stort sett har de samma funktioner och fungerar oftast lika bra. Det bästa är att testa själv och se vad som passar en bäst! + De två populäraste apparna i sin kategori, och man förstår varför. Oerhört enkla och an-vändarvänliga med tanke på alla de funktioner som följer med.– Fungerar dåligt om telefonens GPS är dålig, som hos exempelvis vissa äldre modeller. Är inte direkt appens fel dock.

Endo

mon

do/

Run

keep

er

Tanken är att rörelsesens-orn i telefonen känner varje steg man tar och håller räkningen åt en. Sen kan man enkelt se hur långt och fort man gått och ungefär hur många kalorier man förbränt. + Man får ange vikt och längd vilket gör att antalet förbruka-de kalorier kommer närmare sanningen. Lättanvänd.– Den har ett känslighetsreg-lage som känns lika onödigt som det reglage som finns på dammsugaren. Reglaget är dessutom åt fel håll, man hö-jer genom att dra åt vänster. Även på högsta känslighet så missar dock ”Pedometer” ungefär vart tredje steg.

Pedo

met

er 2

4/7

En enkel konditionsapp för nybörjaren eller den som helst tränar hemma. Små filmsnuttar med olika övning-ar radas upp och det är bara att härma tjejen i filmen.+ Lätt att komma igång. Bra med en app som inte räknar med att alla är redo att springa milen.– Väldigt lite ingår i gratisver-sionen. Ful design.

Dag

lig c

ardi

o

För joggingnovisen. Appen hjälper en att lägga upp en fem kilometers löprunda samt ett mer övergripande schema där målet är att till slut klara av att springa rundan utan att stanna. Appen kopplas till musiken på telefonen och mäter sträckan med hjälp av dess GPS.+ Väldigt bra upplägg! Många som tror att de inte ”kan” löpning hade med hjälp av denna app kunnat komma igång och så sakteliga nå fina resultat.– GPS-funktionen är något begränsad jämfört med andra löpappar, men det är å andra sidan inget man behöver fokusera på i detta stadie av sin löpträning.

5k tr

aini

ng

En app som ska hjälpa en att stressa ner. Genom att man pressar sitt finger mot telefonens kamera kan ap-pen läsa av ens puls, och sedan gäller det att andas på ett speciellt sätt utefter den pulskurva (tänk EKG) som flyter fram på skärmen. Resultatet sparas och går att dela på både Facebook och Twitter.+ Fungerar förvånansvärt bra – innan man vet ordet av har man suttit i fem minu-ter och fokuserat på sin and-ning. Tydliga instruktioner, både i text och videoformat. Trevligt att de inte försöker pracka på en någon betal-version.– Inga svenska instruktioner kanske kan krångla till det för vissa.

Stre

ss D

octo

r

Appen ska försätta dig ett meditativt tillstånd och därigenom hjälpa dig att slappna av och ”nå inre visdom”. Detta görs genom att man lyssnar på ett 37 minuter långt ljudspår där en man talar till dig på ett mycket hypnotiskt sätt sam-tidigt som suggestiv musik spelas. Innehåller även en 48 sidor lång e-bok om självhypnos.+ Såvida man inte är allt för skeptiskt inställd så ”fungerar” detta – i alla fall i bemärkelsen att man bli lugn och avslappnad. Enkel: man kommer igång med ett klick.– Mannen på ljudspåret lå-ter läskig. I menyn kan man välja ”journal” – men där är bara tomt. Bugg eller något man får om man betalar?

Inne

rWis

dom

Välj mellan ett färdigt program eller komponera ihop ditt eget från ett stort bibliotek. Positionerna är sorterade efter svårighets-grad och visas både med bild och information. När ditt valda program startas kompletteras bildvisningen av lugn musik och en instru-erande, peppande röst.+ Enkel att använda, lätt att komma igång. ”Time spent on yoga” sparas i en kalen-der. Mååååånga positioner att välja på, fastän det är gratisversionen.– De mer avancerade poserna hade man gärna haft en filmsnutt till, inte bara bild. Mer än ett färdigt program hade de kunnat bjuda på.

Yoga

Fre

e

Övrigt

Kondition

42

Det finns mer träningshjälp att hämta från teknikens värld än appar. Make IT har kollat närmare på Fitocracy och Funbeat, två sidor som kombinerar sociala medier-tänket med det klassiska träningsforumet.

Fitocracy är ett enormt com-munity med många funktioner. Grundtanken är att man loggar all träning man utför och genom detta samlar poäng. Ju fler poäng desto högre level når man, vilket naturligtvis motiverar en att träna mer. Smart! Dessutom finns det olika ”achievements”

att sträva efter, typ bänkpressa si eller så mycket, som ger en en speciell symbol på ens sida när man lyckas. Utöver detta finns det så klart grupper och diskussionsforum.

Jag har en hel del problem med Fitocracy, trots att jag är långt ifrån tekniskt obegåvad. Saker sparas inte som de ska och det är väldigt svårt att navigera och förstå systemet till en början. Förklaringen stöter jag av en händelse på i sidans forumdel; tydligen är det hela fortfarande en beta-version. Hur som helst är det synd eftersom allt strul sannolikt skrämmer bort folk från en sida som i övrigt är riktigt bra och byggd på ett smart grundkoncept.

Funbeat är ett svenskt community med liknande funktioner som Fitocracy, fast utan samma poäng- och tävlingsfunktioner. Logga din träning och se vilka framsteg du gör, via hemsidan eller deras app. Diskutera med andra i forumet el-ler läs någon av de många tränings-bloggarna. En annan bra funktion är de träningsprogram som olika

användare skapat och som man själv kan ge sig på. Även om det även här finns en hel del för den som styrke-

tränar känns Funbeat lite mer inriktad mot konditionsträ-nings med mycket löptips och liknande. Den som föredrar att kommunicera med sina träningsvänner på svenska ska nog också helst välja Funbeat framför Fitocracy – eller den som vill slippa sitta och fundera på vad ”hantel” och ”skivstång” heter på engelska.

Jag har inte alls samma problem att hantera Funbeat som Fitocracy, sannolikt ett resultat av att Funbeat är mer använ-darvänligt men också mer innehållslöst.

RÄTT MUSIK i lurarna. Sällskap. Absolut inget sällskap. Tid på dygnet, tid sedan senaste måltid, tid i livet. Utrustning och väder.

Trots att det rör sig om ganska enkla aktiviteter påverkas vår träning av en uppsjö olika faktorer. Jag till exempel, jag föredrar att träna ensam till housemusik, gärna vid 11-snåret innan dagens första måltid. Men oavsett om man föredrar fågelkvitter eller hårdrock, kolhydratuppladd-ning eller 24-timmars fasta, finns det enligt mig två saker som krävs för att man ska göra framsteg med sin träning.

För det första: att man håller koll och vet hur långt och snabbt man sprang eller hur tungt man lyfte senaste träningspasset. Dessutom krävs motivation. Jag menar, oftast är stegen som styr mot gymmet lätta, men dagarna då jag helst hade dragit täcket över huvudet och ätit ostbå-gar dyker naturligtvis också upp med jämna mellanrum.

Därför tycker jag sidor som Fito-cracy och Funbeat är så bra. Aldrig har det varit så smidigt att hålla koll på sina aktiviteter samtidigt som man finner den efterlängtade motivationen – dels genom interak-tion med andra träningsintresserade, men också för att det noggranna loggandet gör tävlandet mot sig själv så mycket enklare. 85 kg i marklyft förra veckan? Halv-milen på en halvtimma? Nu jävlar ska det slås nya rekord!

Mia Pettersson

Håll koll!

Kolla in apparna: makeitmagazine.tk

43

44

Mac mot pc

Gräset är grönare under äppelträdet

hjärndött

NÄR KIM JONG Il avled pumpade kärn-vapendiktaturen Nordkorea ut bilder på folkmassor som grät tillsammans. Gator och torg fylldes av förtryckta invånare som inte vågade annat än uttrycka sin avgrundsdjupa sorg (?) offentligt.

Samma sak hände när Steve Jobs gick bort förra året. Men till skillnad från nord-koreanernas var Apple-anhängarnas tårar äkta. Mac-maffian är en sekt med kollektiv ögonbindel. De skulle aldrig få för sig att res-pektera, och ännu mindre köpa, en produkt som konkurrerar med Apples motsvarighet. Och nu är deras frälsare död.

Sektens argumentation är ungefär lika effektiv som Steve Jobs alternativa cancerbo-temedel. Det pratas om att Apple-produkter är snyggare, sexigare och fungerar bättre. Sanningen är att en modern Windows-pc är billigare och fungerar precis lika bra. Dess-utom är utbudet av mjukvara mycket större.

Men produktionen övervakades inte av Steve Jobs.

45

Första världskriget. Vietnam. Mest meningslöst är ändå kriget mellan Mac- och pc-förespråkare. Och det fortsätter långt efter Steve Jobs cancerdöd.

Text och illustration: Mattis Wikström

Överlägsna chalmerister hånar MacDE SITTER I Chalmers-korridorerna och hånler åt n00b-gänget som går förbi i solen utanför det smutsiga fönstret. N00bs som varken behärskar programmeringssprå-ket Assembler eller kan överklocka en processor. Inte växte upp med Jolt-Cola, Counter-Strike och social fobi.

Ingenting har de förstått om livet, tänker Chalmers-elitisterna och kliar sig i fjun-

mustschen.Och pc-fanatikern är kanske ännu mer trångsynt nedlåtande än Macffian.

I deras värld gör Apple datorer för idioter som inte förstår datorer. Det går inte att hö-gerklicka (jo, så klart) och dårarna betalar fantasibelopp för underlägsen prestanda.

Och för fan – Counter-Strike finns ju inte ens till Mac. Vilka tror de att de är?

46

Det kan vara svårt att välja blogg-plattform. Make IT guidar dig genom den snåriga djungeln så att du hittar den sajt som passar dina behov bäst.

Vilken blogg passar dig?

Text: Ida Jonsson Illustration: Andrine Johansson

47

2007

Textinlägg. Bilder. Videoklipp. Ljudklipp. Kopplat till Spotify och SoundCloud. Möjligt att bädda in media i inlägg.

Det finns flera basmal-lar som går att anpassa genom att ändra typsnitt och färg. Man kan även ladda upp egen bakgrund och header. Det går att redigera i HTML-koden.

Inga annonser

Gratis, men vissa mallar måste man betala för att använda.

För den rastlöse som vill blanda film- och ljud-klipp med textinlägg.

2005

Textinlägg. Bilder. Möj-ligt att bädda in media i inlägg.

19 gratismallar, 8 premium-mallar för de med Pro-konto. För att anpassa mallen till att få en mer personlig prägel går man in och ändrar i HTML-koden.

Man kan välja mellan att ha annonser eller betala för annonsfritt.

Basnivå: gratis. Pro: 59 kronor i månden. Annonsfritt, premiummallar, etc. För mainstreamblogga-ren som vill blogga där alla andra bloggar.

1999

Textinlägg. Bilder. Vi-deoklipp från datorn och mobilen. Kopplat till You Tube. Möjligt att bädda in media i inlägg.

Det finns flera basmal-lar, som går att an-passa. Man kan välja en av Bloggers hundratals olika bakgrunder, eller använda en egen. Även header, layout, typsnitt och färger går att ändra. Man kan även anpassa den via mallens HTML-kod.

Inga annonser

Gratis

För den som inte bryr sig om att Google spio-nerar på allt man gör.

2006

Textinlägg. Bilder. Videoklipp via Video-fyMe. Videoblogga live via Bambuser. Länka till kläder från olika butiker via MyLoveBasket. Möj-ligt att bädda in media i inlägg.

Det finns en basmall som man sedan kan an-passa genom att ändra färger och typsnitt och även ladda upp egen header och bakgrunds-bild.

Annonser

Gratis

För den modeintresse-rade med en kärlek för rosa och hjärtan.

2003

Textinlägg. Bilder. Be-talfunktion för att ladda upp videoklipp från datorn. Möjligt att bädda in media i inlägg.

Wordpress har flera oli-ka mallar att välja mel-lan. De går att anpassa till viss del, genom att ändra färger eller ladda upp eget sidhuvud eller bakgrundsbild. Vill man göra större förändringar kan man köpa funktio-nen ”Anpassad design”.

Man kan välja mellan gratis med annonser eller att betala för an-nonsfritt.

Att skapa en blogg är gratis, men många funk-tioner kostar extra.

För dig som vill flasha med att du har råd att lägga pengar på din blogg.

Wordpress.com Tumblr.com Blogg.se Blogger.com Devote.se

Kostnad

1

2

3

4

5

6

1.2.

3.

4.

6.5.

Startår

Funktion

Design

Reklam

För vem?

Vilken blogg passar dig?

48

Det började med ett möte i ett onlinespel. Mia satt i Göteborg, Jason på an-dra sidan jorden. De började prata och efter bara några månader bestämde sig Mia för att åka och hälsa på honom. Men det blev inte riktigt som de hade tänkt sig.

DEN 7 OKTOBER 2010 satt Jason Johnson hemma i Esperance, i sydvästra Australien, och spelade onlinestrategispelet Evony. Då var han medlem i en allians med över hundra spelare. Plötsligt fick han syn på en grannstad i spelet med ett namn som verkligen stack ut. De flesta städer i spelet hade oftast namn i stil med War, Killer eller andra testosteronladdade namn. Den här staden hette Dream. Dess ägare Mia Rehnberg och satt i ett mulet och grådi-sigt Göteborg på andra sidan jorden.

– Vi började snacka med varandra om våra drömmar och märkte ganska snabbt

att vi delade samma intressen och värde-ringar. Men då visste vi inte om varken den andres ålder eller om det var en kille eller tjej, säger Mia.

SPELET EVONY är ett strategiskt krigsspel där man har sin egen stad och ska sedan försöka ta över andras städer. Enligt Mia och Jason påminner det mycket om Age of Empires.

Allt eftersom började de snacka mer och mer med varandra i spelet, och efter två veckor gick de över till Facebook och sedan Skype.

Text och foto: Filip Arvidsson

Onlinekriget blev offlinekärlek

49

Då fick vi äntligen se hur den andre såg ut, vi blev inte direkt avskräckta. Vi snackade hela tiden, typ åtta timmar om dagen.

50

– Då såg vi att vi var i samma ålder och fick äntligen se hur den andre såg ut, och vi blev inte direkt avskräckta, säger Mia och skrattar. Vi snackade hela tiden, typ åtta timmar om dagen.

– Det hela var så spännande att det var svårt att låta bli, säger Jason.

I BÖRJAN VAR DET bara Mia som hade en webbkamera, men efter ett tag köpte sig Jason en egen så de kunde se varandra samtidigt. På grund av tidskill-naden gick Mia upp runt klockan fyra på morgonen för att prata med Jason och sedan fortsatte de resten av dagen, även på jobbet.

Mia skrattar till och berättar att när hon jobbade hemifrån brukade de låta hans kamera vara på när han skulle lägga sig så hon kunde se honom sova.

– Det var hennes favoritgrej tror jag, att se mig sova, säger Jason.

De kunde inte få nog av varandra och efter tre månader bestämde Mia sig för att åka och hälsa på. Hon packade resväs-

kan, tog tjänstledigt från sin doktorstjänst i medicin och blev sedan borta i tre månader. Livet i Australien blev inte riktigt som de hade tänkt sig. Inför besöket fick Jason höra många hårda ord av sina vänner som sa att de tyckte han var dum i huvudet som

gick på att det skulle vara en tjej i hans egen ålder som kom ner från Sverige för att hälsa på just honom.

– De sa att det förmodligen var en fet gubbe som satt i New York och runkade hemma på rummet, säger Jason.

När Mia kom fram efter en 72 timmar lång resa blev hon inte heller särskilt väl mottagen av Jasons vänner. Esperance är en stad där majoriteten är strängt religiösa och att flytta ihop med en kvinna utan att vara gift gil-lades inte.

UNDER DEN här tiden jobbade Jason som egenföretagare inom byggbran-schen. Hyresvärden han bodde hos råkade även vara hans firmas största uppdragsgi-vare och slutade omedelbart att ge honom

De sa att det förmodligen var en fet gubbe som satt i New York och runkade hemma på sitt rum.

Mia och Jason möttes i strategispelet Evony, som går ut på att bygga upp en stad och tillhörande armé för att sedan attackera andra spelare.

51

mer jobb när han förstått att Mia och Jason ville bo tillsammans.

– Jag blev kallad hora av Jasons vänner och vi blev mer eller mindre utslängda ur huset han bodde i. Vi fick inte ha separata sovrum, jag fick inte ens sova på soffan. De sa till Jason att hon inte kommer in under detta tak, för ni är inte gifta, säger Mia.

BESKEDET VAR TUNGT för Jason, för utan uppdragen från sin hyres-värd skulle han få svårt att bo kvar i Esperance. Mia och Jason tröttnade till slut på att smyga in och ut ur huset. De började bo i bilen, de köpte ett tält och campade på stranden men blev snart ivägkörda av parkvakterna. Till slut fick de nog av detta och bestämde sig för att flytta från Esperance och fick efter en tid tag i ett hus där de kunde hyra in sig utan att bli ifrågasatta.

Efter tre månader var det dags för Mia att resa tillbaka hem. Trots allt motstånd och alla jobbig-heter tröttnade de inte på varandra utan snarare tvärt om. Jason hade nu bestämt sig för att följa med upp till Sverige. Han sa upp sig från sitt jobb och tog flyget en vecka efter Mia. Här i Sverige har det sedan varit fullt upp med att ordna alla tillstånd och visum som behövs för att få bo och arbeta.

JUST NU ÄR Mia arbetslös och Jason får något ströjobb då och då.

De hoppas på mer jobb, det är gan-ska tufft nu ekonomiskt. I framtiden funderar de på att starta ett företag ihop. Gärna något där de har möjlighet att resa runt utan att vara bundna till en viss plats, berättar Jason.

De ser fortfarande nykära ut och i januari förlovade de sig.

Men spelandet har de lagt på hyllan. – Vi har egentligen inte spelat något

alls sedan vi började snacka med var-andra på Facebook, vi tappade liksom intresset för spelet, säger Mia och tittar på Jason.

Jag blev kallad hora av Jasons vänner.

52

JAG VET VEM han är. Och jag vet vad han vill. Han vill att jag ska börja följa honom tillbaka. Men jag tänker inte ge honom den tillfredställelsen. Han har försökt snärja mig i flera månader. Jag vägrar bli utnyttjad av någon som hänsynslöst trampar på folks känslor, som inte ens bryr sig om att folk blir sårade.

Det första mailet från Twitter kom i januari. ”X is now following you on Twitter!”. Ingen jag kände, enligt hans profil bor han i min hemstad. Men när jag en stund senare loggar in på mitt konto så har jag ingen ny följare. Först trodde jag att han börjat följa mig av misstag, och därför avföljt mig.

Så var det inte, skulle det visa sig. Nya mail kom. Och det var alltid samma sak. ”X is now following you on Twitter!”. Men han avföljer alltid. ALLTID.

Vid fjärde mailet får jag nog. Han gör det medvetet. Men varför? För att terrorisera folk? Jag ställer frågan till oraklet Google. ”Twitter follow unfol-low”.

Det finns en oskriven regel inom Twitter-världen, får jag lära mig. ”Föl-jer du mig så följer jag dig”. Det anses ohyfsat att inte följa en person tillbaka.

Ändå har twittrare med ett högt antal följare, men som själva inte följer så många, högre status än andra. Och för att uppnå detta har folk börjat med en metod som på engelska kallas ”Aggressive follow churn”. Man börjar följa så många personer som möjligt, för att inte långt

därefter avfölja alla. Personerna får då ett mail från Twitter om att de fått

en ny följare, och alltid är det någon som nappar och börja följa tillbaka, lyckligt ovetan-des om att personen ifråga redan avföljt henom.

Genom alla mail jag fått från Twitter de senaste månaderna har jag kunnat följa killens väg till fler följare.

• 30 januari: 582 following, 371 fol-lowers

• 9 februari: 317 following, 629 fol-lowers

• 15 mars: 915 following, 2912 followers• 29 mars: 1529 following, 3910 fol-

lowers• Idag: 593 following, 3891 follower

Det värsta är inte att han valt ut mig som ett av sina offer. Det värsta är att hans taktik faktiskt fungerar. Han har dessutom lyckats få ett flertal kändisar på kroken. Jag följer också Unni Drougge, men hon har fan inte börjat följa mig tillbaka. Och jag är en mycket trevligare person, trots att jag inte har 4000 följare.

Han vet inte ens vem jag är. För honom är jag bara en av alla twittrare i cyberspace. Han skiter fullständigt i hur mycket det svider varje gång han avföljer mig.

Det har blivit som en besatthet. Jag läser hans blogg. Jag lyssnar på hans podcast. Jag vet var han jobbar.

Men jag följer honom inte på Twitter!

Följer du mig så följer jag inte dig

Jag har fått ett nytt mail från Twitter. Man får det när en ny person börjat följa ens Twitter-konto. Detta är dock ingen ny person.

Det värsta är att hans taktik faktiskt fungerar.

Jag följer också Unni Drougge, men hon har fan inte börjat följa mig tillbaka.

Ida Jonsson

53

NÄR MAN SÄTTER nummertecken (#) framför ett ord eller en hopskri-ven fras så gör man en hashtagg.

Ordet kommer från engelskans ”hash” för nummertecken och ”tag” för etikett. På Twitter används detta för att koppla ihop inlägg som handlar om samma sak. Det blir då också lättare att söka efter tweets inom ett särskilt ämne man är intresserad av.

En av de mer uppmärksammade hash-taggarna i Sverige är #prataomdet. För-fattaren och jour-nalisten Johanna Koljonen twittrade om ett sexuellt över-grepp hon varit med om. Det började som en diskussion mellan henne och hennes vänner, och för att de lättare skulle kunna hålla ordning taggade de tweetsen med #prataomdet.

#twittboll skapades i januari 2010 av @sofoe och @CalleKula. De brukade tillsam-mans med sina vänner diskutera fotboll på Twitter, och det gick inte att få plats med allas användarnamn i tweetsen. Då skapade de hashtaggen för att enklare kunna kom-municera med varandra. I februari skapade de en profil för Twittboll, och skrev till andra användare och föreslog att de skulle använda #twittboll när de twittrade om fotboll. Idag har twittboll blivit den hash-tagg alla svenska twittare använder sig av när de skriver om fotboll. Nu har #twittboll också fått en systertagg #twittpuck, som handlar om ishockey.

HASHTAGGEN HAR VARIT en del av Twitter sedan 23 augusti 2007. Twitter

Twitter, en injektion för hashtaggen

hade då funnits i ett halvår, och en använ-dare, Chris Messina, föreslog i en tweet att folk skulle börja använda nummerteck-en (#) framför vissa ord för att gruppera Twitter-konversationer.

GENOMBROTTET FÖR HASHTAGGEN kom i oktober samma år. San Diego hade drabbats av skogsbränder. Chris och hans vänner började

twittra om händelsen, och taggade tweetsen med #sandiegofire. Detta uppmärksam-mades av media, och spred sig till resten av USA.

ENLIGT CHRIS BEROR en del av hastaggens popularitet på att man kan använda Twitters gräns på 140 tecken på ett mer effektivt sätt. Genom att an-vända en hashtagg så markerar man vad tweeten handlar om, och kan då fokusera på att skriva korta, kärnfulla inlägg utan att behöva skriva en förklaring om vad inlägget handlar om.

De flesta har hört begreppet hashtagg. En slags märkning som länge använts i viss omfattning på internet i chatter och sociala medier. Men det är först nu genom Twitter som hashtaggen verkligen spridit sig till allmänheten.

Text: Ida Jonsson Foto: Simon Krona

54

Så klarar ni distansen

KramvästenOm du saknar kramar men inte har någon att kramas med så finns det en uppfinning för dig! Uppfinningen består av en väst som simulerar kramar tillbaka med tryckluft. Den japanska doktoranden Nobuhiro Takahashi (bilden) kom på idén ”bara för att han var nyfiken på hur det skulle kännas”.

MutsugotoMed hjälp av en ring kan man rita ljusstrålar på partnerns kropp och säng. Ett anpassat datorseen-de och ett projiceringssystem gör att två personer kan rita på varandra medan de ligger i sängen. Teckningarna projiceras live mellan de två sängarna. Mutsugoto är designad för att ”kommunicera intimitet som ett alternativ till sms och mejl”. Möjligtvis intressantare än mejl och sms men det känns ändå inte riktigt värt pengarna och

krånglet. Känns då bättre att lägga pengarna på att resa till sin älskade istället. Uppfinnare är Tomoko Hayashi, Stefan Agamanolis och Matthew Karau.

Tactile Kiss TransmissionMed hjälp av en, minst sagt osexig, apparat kan du skicka dina tungrörelser, som sen återskapas i en annan apparat någon helt annan stans på jordklotet. Den fungerar genom att den ena perso-nen lirkar sin tunga kring ett plaströr, rörelserna omvandlas till en digital signal som skickas över till mottagarens apparat. Uppfinna-ren är Nobuhiro Takahashi.

Pillow TalkBåda personerna i förhållandet har varsin kudde, och en ring som är

en hjärtsensor. När någon lägger sig på sin kudde lyser den andra partnerns kudde försiktigt upp. Man hör också partnerns hjärtslag i

realtid. Nästan samma sak som att sova tillsammans, eller? Uppfinnaren är en 23-årig skotte, Joanna Montgomery.

Med denna kyssapparat kan du nästan låtsas att din älskling är hos dig.

Långa distanser kan ta kål på vilket förhållande som helst. Lyckligtvis finns det personer som gör sitt bästa för att du lättare ska kunna hålla lågan brinnande.

Läs mer på makeitmagazine.tk

Text: Lisa Bacharach Foto: Nobuhiro Takahashi

Uppfinnaren Nobuhiro Takahashi med sin kramväst.

55

Mac iPad iPhone

Ö S T R A H A M N G A T A N · K U N G S G A T A N

56

Jag och en kompis hittade en gammal trä-låda i en container. Den var fylld med brev och fo-tografier från familjen Humör.

Den flitigaste skribenten var den unge Sven som rapporte-

rade från sin tjänstgöring i andra världskriget.

57

STEGEN EKAR genom trappuppgången, några långsamma, några snabba. Jag hör ljudet från brevinkastet, sen dunsen på dörrmattan. Är där något till mig?

Likt en hund som hör ljudet av sin husses dörrnycklar i låset springer jag till dörren. Ett pocahontas-kuvert. Till mig!

Jag går in på mitt rum och sliter upp kuvertet, det är från min brevkompis Anna i Falun. En kompis jag aldrig träf-fat, bara sett på bild i KP. Det kanske inte ens var hon på bilden.

HON SKRIVER OM sina dagar och jag skriver om mina, om killar man är kär i och hur orättvisa ens föräldrar och lärare är. Det går liksom aldrig djupare än det där. Kanske beror det på åldern, kanske på omständigheterna och for-matet.

Jag flyttade hemifrån när jag började gymnasiet nästan femtio mil bort. Jag hade en hemtelefon men inget internet. Det hade man liksom inte då. Det jag kommer ihåg mest från den tiden är inte snacket i telefon utan breven. Det gjorde hela min vecka när jag fick ett brev från min bästa kompis hemifrån. Nu var det Hello Kitty-brevpapper som gällde. Vi lade ner väldigt mycket tid på det vi skickade till varandra. Klistermärken och ett tjugotal olikfärgade tuschpennor. Gulligt.

NU ÄR DET ÅR och dar sen jag fick ett brev. Jag fick ett vykort från en kompis förra sommaren. Det gjorde den veckan.

Jag skickade ett paket till min kompis i London nyligen. Hon svarade på

Facebook att hon ”skrattgrät värre än när jag såg Peter

Jöback”. Viktigt att tillägga är att hon, förvånansvärt

nog, är ett extremt stort fan av herr Jöback.

Och på tal om att vara ett stort fan,

det är de enda breven jag skriver nu för tiden.

Idolbrev. Jag har stalkat min idol, Billy Bragg, ett tag

nu. Jag tänker att riktiga brev sticker ut mer än ett meddelande på Facebook. Och det gjorde det

visst, han kom ihåg mitt brev. Men på den vägen ska jag inte gå in på nu. Då kommer det här bli en helt annan text.

Brev var det ja. När jag var liten var förresten Post-

kontoret det roligaste spelet jag visste. Där satt jag, en ensam sjuåring, och lekte postkontor och skickade brev på låtsas till kompisar och släkt.

DET BÄSTA MED BREV är att man kan spara dem. Det kan man inte med telefonsamtal. Jag sparade ju i och för sig MSN-konversationer också men det var nog bara jag. I alla fall, alla brev jag fått har jag sparat. Jag tar fram dem lite då och då när den där nostalgiska andan faller på. Jag drar dem alltid med mig när jag flyttar. Om huset skulle börja brinna så är det nog fan de jag skulle greppa tag i först.

Det där med tuschpennorna kan jag förbanna idag. Texten är nästan försvunnen allaredan.

Men mailen finns kvar. Och jag har en hel hög med gamla SIM-kort fulla av sms. Jag har nog mitt på det torra. Men jag funderar ändå på att skanna in alla brev. För säkerhets skull. Eller så litar jag på att mitt förflutna finns även om det inte är där rent fysiskt.

Lisa Bacharach

Breven gör min dag

58

Vic-tone Records pressar vaxVinylförsäljningen har ökat kraftigt de senaste åren. Sveriges enda vinyltillverkning hittas i de småländska skogarna. Make IT har talat med Carl-Johan Victor, mannen vid pressarna.

Vill du veta mer om hur tillverkningen går till, besök då Make IT på webben.

SKANDINAVIENS ENDA vinyltillverkning, Vic-tone Records, ligger i småländska Urs-hult. Sedan sju år drivs den av Carl-Johan Victor. Han har mycket att göra som en följd av de senaste årens uppsving för vinyl-försäljningen. Vic-tone har tre pressar för produktionen och varje maskin producerar omkring hundra skivor i timmen.

– Även de större skivbolagen har återi-gen börjat intressera sig för vinyl. Innan fick jag mest förfrågningar från mindre bolag, säger Carl-Johan.

Det är Carl-Johan själv och en prakti-kant som styr över maskinerna. Innan de kan börja trycka skivor måste de ha en matris, en mallskiva, att utgå ifrån. Ma-trisen tillverkas oftast från en cd-master vars ljudspår graveras in i lacken på vad som kan liknas vid en tjock lp-skiva. Från denna tjocka lp-skiva tillverkas metallski-vor, det vill säga matriserna, som Carl-Johan använder för att trycka upp nya vinylskivor. För varje skiva krävs det två matriser som blir till den nya lp-skivans a- och b-sida.

ATT TILLVERKA EN vinylskiva kostar cirka 30 – 40 kronor och det är betydligt mer än vad det kostar att framställa en cd.

Av de skivor som tillverkas på Vic-tone så är omkring 90 procent svensk musik. Den mesta musiken som trycks

upp är gitarrbaserad rock. Carl-Johan nämner

kända artister som Anna Ternheim,

Johnossi och Bob Hund.

Det trycks också mycket punk och rocka-billy.

– Punken har alltid varit trogen vinylen, säger Carl-Johan.

Själv har han alltid varit lite av en bakåt-strävare som samlar på vinyl med retromu-sik.

– Jag tycker att vinyl ger ett bredare ljudspektra. Det digitala formatet pres-sar ihop ljudet så att topparna och dalarna försvinner. Och den skillnaden tycker jag att man kan höra.

Carl-Johan tror att en anledning till att vinylförsäljningen har ökat beror på att cd-skivan är på väg ut och för den är vinylen det mest attraktiva fysiska alternativet på musik.

Framtiden ser ljus ut för Vic-tone Records eftersom vinylen nu även har börjat hitta in på hyllorna hos en del större hemelektronik-kedjor och det bådar gott för Carl-Johan.

Jag har alltid varit lite av en bakåtsträ-vare som samlar på vinyl med retromusik.

Text: Peter Östberg Foto: privat

59

EFTER ATT HA kisat mig fram halv-vägs till kvartersbutiken började mina ögon vänja sig vid det fruktansvärda ljuset och jag såg att det även blivit vår. Snön var borta, gräset var nyklippt och två farbröder stod vid en öppen bilhuv och rökte cigaretter. Hur länge har jag suttit inne? Vilket år är det?

JAG LA UPP ETT storpack toalettpap-per på disken och betalade kassörskan. På vägen tillbaks börjar jag nysta i mysteriet med min borttappade tid.

Tillbaks inne i lägenheten kunde åter öppna ögonen ordentligt. Efter ett snabbt besök på internetbanken var det uppenbart vad som har hänt. För en månad sedan gick det iväg en betaln-ing på hundra kronor till Blizzard Entertainment. Jag hade fått ett återfall! Jag är så besviken på mig själv. Efter att ha slutat spela World of Warcraft fem gånger tycker jag att jag borde ha lärt mig hur man gör.

Jag hade inte tänkt på WoW på flera månader. Men plötsligt ringde min gamla guildmaster en tidig söndags-morgon och berättade att den fruk-tansvärda draken Deathwing, världs-brytaren, förgöraren, har återvänt till Azeroth. Fem minuter senare var jag inte Håkan Öberg längre. Jag var Urban Usling, den legendariska dödsriddaren från gillet ”Du har fågel”. Plötsligt åter-vände mitt minne.

ALLA SOM NÅGON gång haft ett kraftfullt World of Warcraft-beroende vet hur snabbt ett återfall går över styr. Vi lurar oss att vi är lite mognare och inte kommer missbruka spelet den här gången men långsamt och säkert går det alltid åt helvete. Så var det dock inte den här gången. Det var som att jag hade planerat att gå så långt ner i missbruket som möjligt på så kort tid som möjligt.

30 dagar senare...

Nyckeln till ett riktigt tungt spelmiss-buk är att beställa all mat färdiglagad på internet. Man kan inte förvänta sig att göra 15000 skada i sekunden på Ragnaros om man samtidigt måste stå i köket och hacka lök. Det är bara noobs som tror någonting annat.

Det näst viktigaste är att isolera sig. Täck fönstren så att du inte ser ut! Upptejpade pizzakartonger fungerar utmärkt. Ifall det är fint väder ute kan du annars bli lurad att göra någonting

annat som att till exempel umgås med människor som inte spelar

World of Warcraft. Dessutom ska du helst inte veta vilken tid

det är. Då kan du få för sig att det är för tidigt eller sent att sitta och spela. Slå sedan av mobilen helt.

Det är nu vi kommer till det viktigaste, den enda

anledningen till att jag skriver detta istället för att utkämpa ett heroiskt slag vid Wyrmrest Temple i Dragonblight. Toalett-

papper. Mängden toalettpapper är det som sätter gränsen för hur

länge du kan hålla isolationen igång.

MAT, LÄSK och godis, eller kostpyra-miden som jag brukar kalla den, går att beställa från online-pizza. Det kan man inte göra med Toapapper. Det måste handlas i affären. Jag gjorde några tappra försök att använda mig av piz-zakartongerna men hoppet från Lambi till grov kartong med rester av stark kebabsås var alldeles för stort.

Så här sitter jag nu. Den stora krig-aren fälld av ett tunt papper. Deathwing skrattar åt mig hela vägen från Az-eroth. Jag längtar hem till den förtrol-lade världen men jag kommer aldrig återvända. Från och med nu blir det inga storpack av toalettpapper.Håkan Öberg

Solljuset brände mig i ögonen som en svetslåga när jag klev ut från trappuppgången. Det är tydligen dagtid tänkte jag.

60

• Frågesportsapp där du tar poäng av motståndaren när du vinner.

• Varje match består av 5, 10, 15 el-ler 20 frågor och går på tid.

• Appen har ungefär 350 000 aktiva spelare.

• Som bäst tredje mest nedladdade appen på Appstore och femte på Android Market.

• Du kan tävla i kategorier som allmänbildning, djur och natur, film och musik, geografi, historia, kul-tur, sport och fritid, språk, teknik och vetenskap. Källa: Andreas Bergström och applo-vin.se

Kort om QuizMe

QuizMe växte från 10 000 användare till 350 000 på några månader. Make IT har quizzat dem om hur man lyckas.

inte servrarna med riktigt. Det blev ett väldigt tryck vilket gjorde att vi drabbades av driftstopp i början. En del buggar har vi även fått jobba bort. Det är inte bara en dans på rosor ska man komma ihåg, det ligger mycket slit bakom. Vi jobbar all vår lediga tid med det här.

Om man har en egen idé till en app, eller hemsida, hur går man bäst vidare för att få den framgångsrik?

– Är det en idé man tror på så ska man absolut våga satsa på den. Saknar man de kun-skaper som behövs kan man alltid teama upp sig med andra, drivna personer, som har de kunskaper som man behövs. Sätt er ner och brainstorma och se till att ha en tydlig tidsplan när ni väl sätter igång.

Hur ser den närmsta tiden ut för er nu, vad jobbar ni med?

– Vi har precis släppt en engelsk version till Android av QuizMe så att alla engelsk-talande i världen kan spela spelet. Nästa steg blir att släppa en engelsk version även till Iphone. Vi har dessutom slagit ihop oss med ett annat företag och är nu ett renodlat Quiz-företag, kan man säga.

Quiz med QuizMe

När Andreas Bergström, 24, inte utvecklar appar pluggar han ekonomi.

Saknar man de kunskaper som behövs kan man alltid tea-ma upp sig med andra.

Text: Johan Renvall Foto: privat

Hej Andreas Bergström, en av perso-nerna bakom QuizMe!

Hur började det, hur kom ni på idén?– Vi satt och spånade ganska fritt. Det

var när Wordfeud var väldigt populärt som vi kände att vi ville komma på något annat som skulle kunna funka. Vi kom fram till att quiz och frågesport alltid uppskattas och ville därför göra en app där folk kunde möta varandra, oavsett om man hade en Android eller Iphone.

Hur lång tid tog det innan er app slog igenom?

– Det gick väldigt fort. Vi släppte första versionen den 24 januari och hade 10 000 använ-dare på ett par veckor. I dag, drygt tre månader senare har vi 350 000 användare.

Vilka reaktioner har ni fått?

– Vi har varit intervjuade i Göteborgs-Posten och en del lokaltidningar. Men det har även varit en det uppståndelse på annat håll, men det är än så länge lite hemligt och inget jag kan prata om just nu.

Har ni stött på några motgångar?– I och med att vi växte så fort så hängde

61

• Erik Mellström Byrenius driver tjänsten med Per-Anders Bjelkstål och Dan Castillo. Från början var också Ulf Engstrand med.

• 973 pizzerior i 161 städer är an-slutna till tjänsten.

• Förutom i Sverige finns också tjänsten i Finland, Polen och Öster-rike

• OnlinePizza har 150 000 aktiva användare.

• Köptes i början av 2012 upp av tyska Delivery Hero. Köpsumman ligger på över 250 miljoner kronor.

Källa: onlinepizza.se och Wikipedia

Kort om OnlinePizza

Miljonpizzan -en bakisidé

Hej Erik Mellström Byrenius, en av skaparna bakom OnlinePizza!

Hur började det, hur kom ni på idén?– Det började som ett eget behov. Vi

vaknade upp en söndag efter en festkväll och var sugna på pizza. Vi tyckte att det hade varit väldigt skönt att slippa ta sig ut till pizzerian samt att vi inte hade några kontanter att betala med. Varför fanns det ingen tjänst där man kunde beställa pizza online och betala med kort? Där anade vi att det fanns något att satsa på.

Hur lång tid tog det innan ni slog igenom?

– Vi satte igång i april 2005 och satsade sedan hela sommaren på att utveckla idén. Det blev vårt sommarjobb kan man säga. Vi lanserade sedan sidan lagom till våra stu-dier vid Linköpings universitet drog igång igen på hösten. Det blev en snackis direkt. På riksnivå slog väl sidan igenom runt 2008 ordentligt.

Vilka reaktioner har ni fått?– Många har kallat det en ”räddare i

nöden” på söndagarna. Många påpekar också att det är praktiskt. Både de som bestäl-ler pizzan och de som gör den. Man slipper missförstånd, ordern skrivs ut på ett papper och är det är tydligt för bagaren vad man vill ha.

Har ni stött på några motgångar?– Den riktigt stora motgången kom som-

maren 2006 när vi skulle sprida hemsidan utanför Linköping. Vi reste runt till bland annat Örebro, Uppsala och Karlstad men fick egentligen bara en ny pizzeria som ville vara med. Den sommaren var tung och vi tvekade på om idén var tillräckligt bra. Men vi gav inte upp, vi var envisa och bestämde oss för att satsa vidare.

Om man har en egen idé till en app, eller hemsida, hur går man bäst vi-dare för att få den framgångsrik?

– Det finns tre nyckelkriterier skulle jag säga. Först gäller det att hitta en idé som inte redan finns och se om det finns en marknad för din idé. Sedan måste du kolla om folk är beredda att betala för din idé. Många idéer är bra men faller på att du inte kan tjäna pengar på den. Till sist handlar det om att fokusera. Det krävs mer jobb än vad man tror. Vi jobbade säkert 14 tim-mar om dagen under sommarloven med OnlinePizza.

Hur ser den närmsta tiden ut för er nu, vad jobbar ni med?

– Vi jobbar vidare för att göra produkten ännu bättre. Vi blev nyligen uppköpta av ett tyskt bolag som redan har verksamhet i sex länder. Målet i det långa loppet är att bli världsledande på onlinebeställning av mat.

OnlinePizza.se började som cravings på bakfyllan. Idag är

de ett mångmiljonföretag.

Erik Mellström Byrenius, 28, är en av tre som driver tjänsten onlinepizza.se

Text: Johan Renvall Foto: privat

MAKEIT # 2

”Skrattade högt på bussen. Jag gil-lar när det händer, känns som att man är bättre än de andra som inte förstår vad man skrattar åt.”– Lisa Bacharach

Dessutom: | 30 dagar utan teknik | 3D-skrivareKraftverk med fotosyntes | Grey goo-teorin | Minidisc

MAKE IT #1 | PRIS: 39 KR

64Sidors läsning!

The reactable - Revolution inom elektronisk musik?

Mannen utan liv bor i GöteborgVi har träffat ”Kungen”!

AndroidiOS

vs

Kriget fortsätter

Med hjälp av mobiltelefonenRockstjärna

Dejtingsidan för nördar

Nästa nummer!

Eller är det ett konstverk?Är det ett datorspel?

63

Sveriges största spelkonvent

Est. 1977

Påskhelgen 2013 , Göteborg.

www.gothcon.se

Den definitiva spelupplevelsen för dig som gillar Roll-, Figur-, Kort-, och Brädspel och mycket, mycket mer.

64

Stansa ut QR-koden och sprid budskapet. Skär klipp, hugg eller riv och spraya, måla, rita eller kladda. MAKE IT.