Motala cykelstad 2015

Lägesrapport 2013 Motala Cykelstad 2015

Slutrapport AR

Datum: 2016-12-13

2

Sammanfattning Motala kommun beviljades år 2012 ekonomiskt stöd för projektet Motala cykelstad 2015 av

Delegationen för Hållbara Städer. Syftet med projektet var att utnyttja de stora förändringarna

i Motalas trafikapparat som den nya Motalabron innebär för att kraftsamla kring cykelns

fördelar. Projektet som startades i oktober 2012 ska slutrapporteras till Boverket senast

2016-12-31.

I slutrapporten redovisas genomförda aktiviteter i enlighet med beslutad projektplan.

Projektets budget uppgick till 2 860 000 kr. Upparbetade kostnader t o m 2016-12-16 uppgår

till 3 033 000 kr. Återstående kostnad för revision av projektet beräknas uppgå till ca 10 000

kr. Det slutliga utfallet beräknas uppgå till ett underskott på ca 183 000 kronor.

Orsaken till att budget överskrids är att arbetad tid i projektet överstiger budget med 421 400

kr. Den ökade arbetsinsatsen har delvis kompenserat den förändrade finansieringen av

projektet. Avvikelsen har redovisats i den årliga lägesrapporten som godkänts av

Kommunstyrelse och Boverket. Revisionsrapport bifogas slutrapporten.

Uppföljning av projektet har kontinuerligt genomförts under projekttiden i enlighet med

redovisad uppföljningsplan. Målet att andelen cyklister som använder cykel för den dagliga

resan sommartid ska uppgå till 40% och vintertid till 20% har inte uppnåtts trots genomförda

insatser. Kännedomen om Motala kommuns insatser för ökad cykling är enligt SCB´s

medborgarundersökning god och ökande. Enligt de objektiva kriterierna i den årliga

Cykelvelometern utnämndes Motala till Sveriges bästa cykelstad i kategori mindre kommuner

både år 2015 och 2016.

Slutrapporten har upprättats i enlighet med Boverkets PM från 2011-07-27

Dnr 1413-2279/2011 Angående rapportering från projekt som har statligt stöd för hållbara

städer, SFS 2008:1407, 2011:344

Slutrapporten är sammanställd av Marie Kristoffersson, projektledare 2014-10-01 – 2016-12-31

Datum: 2016-12-13

3

1. Inledning ................................................................................................................................. 4

1.1 Bakgrund ..................................................................................................................... 4 1.2 Syfte ............................................................................................................................. 4 1.3 Utgångspunkter i slutredovisningen ............................................................................ 4

2 Mål och måluppfyllelse ...................................................................................................... 5 2.1 Kommunala mål och strategier ........................................................................................ 5

2.1 Projektmål Motala cykelstad 2015 .............................................................................. 5 2.2 Mätbara indikatorer ..................................................................................................... 5 2.3 Måluppfyllelse ............................................................................................................. 6

2.3.1 Körsträcka med egen bil ....................................................................................... 6

2.3.2 Andelen invånare som använder cykeln dagligen ................................................ 8 2.3.3 Cykelfrämjandets Kommunvelometer 2015 ...................................................... 10 2.3.4 Medborgarnas kunskap om Motala som cykelstad ............................................ 10

2.4 Effekter avseende nationella miljömål ...................................................................... 12 2.5 Effekter avseende övriga relevanta nationella mål .................................................... 12

3 Genomförda aktiviteter .................................................................................................... 13 3.1 Cykelplan – planeringsunderlag ................................................................................ 13

3.1.1 Planeringsunderlag ............................................................................................. 13 3.1.2 Digital cykelkarta ............................................................................................... 15 3.1.3 Erfarenheter Cykelplan ...................................................................................... 16

3.2 Kommunikationsinsatser ........................................................................................... 17 3.2.1 Målgrupp Allmänhet .......................................................................................... 17

3.2.2 Målgrupp Barn och ungdomar ........................................................................... 19 3.2.3 Målgrupp Anställda i kommunen ....................................................................... 21

3.2.4 Resultat och slutsatser Kommunikation ............................................................. 22 3.3 Utvärdering ................................................................................................................ 22

4 Sammanfattning och slutsatser ......................................................................................... 23 5 Ekonomisk redovisning .................................................................................................... 24 6 Bilagor .............................................................................................................................. 25

Datum: 2016-12-13

4

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Motala kommun beviljades år 2012 ekonomiskt stöd för projektet Motala cykelstad 2015 av

Delegationen för Hållbara Städer. Motiveringen var att projektet kommer att bidra med nya

lösningar och kunskapsutveckling i arbetet för omställning till ett hållbart samhälle. Det ska

även bidra till viktig kunskap om helhetssyn, sektorövergripande planering, integrerade

system och inte minst vikten av samverkan och delaktighet i ett sammanhang där människan

är i centrum.

Syftet med projektet har varit att utnyttja de stora förändringarna i Motalas trafikapparat som

den nya Motalabron innebär för att kraftsamla kring cykelns fördelar. De nya

förutsättningarna erbjuder nya möjligheter att skapa ett attraktivare och hållbarare Motala med

färre korta bilresor och mer gång och cykel. För att ta till vara på effekterna av den nya

infrastrukturen, de minskade fordonsflödena och den trafiksäkrare miljön krävs en ökad

satsning på att öka andelen cyklister. Projektets mål var att ta fram en cykelplan inklusive en

cykelstrategi samt att genomföra kommunikationsinsatser och beteendepåverkande åtgärder

för att komplettera fysiska investeringar och understödja de nya cykelmöjligheterna. Projektet

baserades på tidigare genomförda utvärderingar och resvaneundersökningar som initierades i

projektet ”Smartare Trafik” som pågick mellan åren 2001 - 2004. Utvärdering har ingått som

ett moment under, mellan och efter projekttiden för de båda projekten.

1.2 Syfte

Motala kommun ska enligt Boverkets beslut senast den 31 december 2016 lämna en

lägesrapport till Boverket. Slutrapporten ska innehålla en ekonomisk redovisning av hur

stödmedlen har använts, en slutredovisning av projektet samt ett revisorsintyg rörande

redovisningens korrekthet och tillförlitlighet.

1.3 Utgångspunkter i slutredovisningen

Vägledande för utformningen av slutredovisningen har varit de villkor som redovisas i

Boverkets beslut 2012-09-20, information i påminnelse 2016-02-22 samt PM slutrapport.

Slutredovisningen följer samma struktur som tidigare inlämnade lägesrapporter. Redovisade

lägesrapporter avseende 2012, 2013, 2014 och 2015 har behandlats av kommunstyrelsen i

Motala samt godkänts av Boverket.

Datum: 2016-12-13

5

2 Mål och måluppfyllelse

2.1 Kommunala mål och strategier

Motala kommun har en lång tradition som cykelstad med Vätternrundan som

samarbetspartner och förespråkare för cykel både som färdmedel, motionsredskap och

sportevenemang. I kommunens lokala utvecklingsprogram beskrivs tre politiskt prioriterade

områdena för mandatperioden 2015 till 2018.

Under området ”Ett stolt och attraktivt Motala” beskrivs de utmaningar som krävs för att

kommunen ska möta framtiden genom samhällsplanering och exploatering. Det konstateras

att Motala är en cykelstad som har höga ambitioner att vara cykelvänlig för både invånare och

besökare. Arbetet med cykelstaden ska fortsätta för att minska resorna med bil. Tillgången till

kollektivtrafik, cykelvägar och andra kommunikationer utpekas även som ett strategiskt

område för att skapa levande bostadsområden som motverkar segregation och socio-

ekonomiska skillnader.

Under området ”Ett nyskapande och hållbart Motala” redovisas hur Motala måste medverka

till att minska utsläppen av växthusgaser bl a genom förändrade resvanor.

Projektet Motala cykelstad bidrar till att genomföra kommungemensamma resultatmål:

Resultatmål 8 Attraktiva och klimatsmarta boendemiljöer

Resultatmål 22 Klimatsmart resande (primärt)

Arbetssättet med en aktiv medborgardialog ansluter även till Motala kommuns målsättning att

verka för ökad delaktighet.

2.1 Projektmål Motala cykelstad 2015

I projektplanen redovisas två mål för projektet:

En cykelplan med ett helhetsperspektiv ska tas fram som underlag för åtgärder i syfte

att förbättra infrastrukturen för Motalas cyklister.

En kommunikationsplan ska tas fram samt beskrivna åtgärder genomföras.

Kommunikationsplanen ska innefatta projekttiden samt en övergripande långsiktig

plan som ska användas efter projektets genomförande. Målet med

kommunikationsinsatserna är att öka medborgarnas kunskap om cykelns fördelar och

de förutsättningar som finns i Motala för ett ökat cyklande. Genom aktiviteter är

avsikten att förändra mobilitetsbeteenden parallellt med den förändring som

infrastrukturen genomgår.

2.2 Mätbara indikatorer

Enligt projektplanen ska fyra mätbara indikatorer följas:

Datum: 2016-12-13

6

Körsträckan med egen bil för boende i Motala ska minska med 10 % till år 2020.

Andelen invånare som använder cykel för den dagliga resan ska öka och år 2020

vara 40 % sommartid och 20 % vintertid.

Kommunen ska tillhöra de 25 % bästa i varje års mätning av Cykelfrämjandet.

Medborgarnas kunskap om Motala som cykelstad ska öka.

2.3 Måluppfyllelse

En uppföljningsplan har upprättats i enlighet med Boverkets villkor för beslut om statligt stöd

till projektet. Uppföljningsplanen har redovisats för samt antagits av kommunstyrelsen som en

del av projektplanen för Motala cykelstad 2015, 2013-02-19 KS§46.

Alla planerade utvärderingar har genomförts enligt beslutad uppföljningsplan.

Nedan redovisas data enligt senast genomförd uppföljning.

2.3.1 Körsträcka med egen bil

Uppgifter rörande körsträcka med egen bil baseras på statistik från SCB som levereras med ett

års eftersläpning. Körsträckan per person har varierat något under projekttiden. Efter en viss

minskning år 2013 är nu körsträckan samma som vid projektstarten år 2012. Den kraftiga

ökningen som kan noteras mellan år 1999 och 2008 för Motala kommun överensstämmer med

utvecklingen i Östergötland och riket. I Motala kvarstår körsträckan per person på samma

nivå medan tendensen i länet och riket är något minskande.

Fig 1. SCB Körsträcka med egen bil. Nationell indikator för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.

Indikatorn är även viktigt för uppföljning av miljökvalitetmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen

övergödning samt God bebyggd miljö.

Under 2000-talet har Motala alltmer integrerats i den regionala arbetsmarknaden. Statistik

från SCB visar att sammanlagt 6 000 personer från Motala pendlar till sina arbeten i andra

kommuner. Sammanlagt pendlar drygt 2600 personer in till Motala från andra orter.

Anslutningen av Motala tätort till det regionala pendeltågssystemet har skapat nya och bättre

förutsättningar både för invånare i och inpendlare till Motala. Samtidigt har utbudet av

regiontrafik med buss mellan Motala och Linköping minskat och servicen försämrats.

Enligt statistik från Östgötatrafiken har antalet resenärer med kollektivtrafik ökat under både

år 2014 och 2015 sedan Motala tätort anslutits till det regionala pendeltågssystemet.

Datum: 2016-12-13

7

Framförallt är det Östgötapendeln som uppvisar en kraftig ökning av resandeutvecklingen

medan antalet resenärer på expressbussarna mellan Motala och Linköping har minskat.

Stråktrafiken mellan Motala - Linköping och Motala – Vadstena har ökat både år 2014 och

2015 medan övrig landsbygdstrafik med buss minskat.

Kollektivtrafik, antal påstigande i Motala kommun

Resandeutveckling Resandeutveckling

2013 2014 2015

2013-2014 2014-2015

Östgötapendeln tåg 93 309 141 737 199 577

51,9% 40,8%

Expressbuss Motala-Linköping 165 905 149 498 94 672

-9,9% -36,7%

Stråktrafik buss Motala-Linköping Motala-Vadstena 215 048 226 623 240 629

5,4% 6,2%

Landsbygdstrafik buss 111 434 95 080 93 381

-14,7% -1,8%

Stadstrafiken buss 941 153 928 166 1 019 047

-1,4% 9,8%

1 526 849 1 541 104 1 647 306

Fig 2. Antal påstigande kollektivtrafik i Motala kommun

Baserat på statistik från Östgötatrafiken.

Stadstrafiken med buss har ökat efter att angöring och tidtabell koordinerats med pendeltågen.

Över tid uppvisar antalet påstigande i tätortstrafik en nedåtgående trend som bryts av

tillfälliga uppgångar som kan hänföras till genomförda förändringar och förbättringar i

tätortstrafiken.

Fig 3. Antal påstigande tätortstrafik Motala

Källa: Östgötatrafiken, bearbetning Motala kommun

Datum: 2016-12-13

8

I studien Beteendepåverkande åtgärder som syftar till ett ökat kollektivt resande beskriver

Sonja Forward från VTI resandeutvecklingen med kollektivtrafik i Östergötland mellan åren

2012 – 2014. ”Kollektivtrafiken uppvisar en ökande trend och antalet resande med

Östgötapendeln ökade sammanlagt med 2 procent. Utvecklingen inom länets olika delar

uppvisar dock stora geografiska skillnader. I Linköping och Norrköping visar tätortstrafiken

en svagt ökande trend, medan den i Motala visar en kraftig minskning med 15 procent från

2012 till 2014. Även resandeutvecklingen på det regionala stråket mellan Motala och

Linköping visar negativa siffror med hela 17 procent i minskning från 2012 till 2014. Stråket

Motala – Vadstena visar ingen förändring. För övriga redovisade stråk i länet är

resandeutvecklingen statisk eller svagt ökande. ” (Ref. Forward, Sonja (2016) Synen på det kollektiva resandet och hur egna erfarenheter kan bidra till ett positivare synsätt.

VTI Notat 26-2016)

Det är glädjande att notera att den nedåtgående trenden som observerades i studien 2014 har

brutits. En möjlig förklaring till den kraftiga nedgången som S. Forward hänvisar till är att

den studerade perioden sammanföll med de stora förändringar i infrastruktur och

kollektivtrafik som genomfördes under åren 2012 – 2014.

2.3.2 Andelen invånare som använder cykeln dagligen

Jämförbara resvaneundersökningar har genomförts vid fem tillfällen i Motala tätort sedan

år 2003. Enligt den senaste statistiken från 2016 så har andelen av invånarna i tätorten som

använder cykeln för den dagliga resan minskat både sommartid och vintertid. Målet 40 %

sommartid och 20 % vintertid har ännu inte uppnåtts.

Observerade förändringar kan kort sammanfattas som att

något färre cyklar frekvent

bussåkandet har ökat något

det dagliga bilåkandet ökar

tågresandet ökar

Fig 4. Andel invånare som använder cykel

Källa: RVU 2016 Intermetra på uppdrag av Motala kommun.

Datum: 2016-12-13

9

Sedan projektstarten år 2012 är det dock en högre andel som uppger att de åker cykel mer än

tidigare jämfört med före projektet år 2010. Det är också färre som uppger att de åker mindre

cykel än tidigare. I resvaneundersökningen år 2010 uppgav 29 % att de åkte mindre cykel än

tidigare och andelen hade då stadigt ökat. Trenden bröts vid resvaneundersökningen år 2013

och bekräftades i RVU 2016. ( Ref. Intermetra AB (2016) Resvaneundersökning Motala)

Fig 5. Andel som uppger att de förändrat sitt resbeteende

Källa: RVU 2016 Intermetra på uppdrag av Motala kommun

Andelen som uppger att de åker mindre bil än tidigare är endast 10,8 %. Andelen som åker bil

ligger relativt konstant men allt fler uppger att de åker bil dagligen, se figur 5.

Detta bekräftas av den ökade körsträckan med egen bil enligt SCB´s statistik.

Fig 6. Andel invånare som använder bil

Källa: RVU 2016 Intermetra på uppdrag av Motala kommun

Datum: 2016-12-13

10

2.3.3 Cykelfrämjandets Kommunvelometer 2015

Enligt projektplanen ska Motala kommun tillhöra de 25 % bästa i varje års mätning av

Cykelfrämjandet. Motala kommun tilldelades både år 2015 och 2016 Cykelfrämjandets pris

som bästa kommun i kategorin kommuner med en befolkning under 50 000 invånare.

Bedömningen baseras på sex olika frågeställningar som värderas utifrån ett antal enkätfrågor.

Plats Antal deltagare Plats i procent

2011 Deltog ej 17

2012 21 33 64%

2013 17 31 55%

2014 12 34 35%

2015 7 37 19%

2016 6 48 12%

Fig 7. Motala kommuns placering Kommunvelometern.

Fig 8. Resultat Kommunvelometer (Tabell kopierad från Cykelfrämjandets Kommunvelometer 2016)

Cykelfrämjandet framhåller i sina rekommenderar betydelsen av cykelplanen för att hjälpa

kommunen att prioritera bland åtgärder som gör det bättre, säkrare och mer attraktivt att cykla

i kommunen. Utöver detta så föreslår Cykelfrämjandet kommunen att öka sin andel skyltade

cykelvägar.

2.3.4 Medborgarnas kunskap om Motala som cykelstad

Hösten 2015 genomfördes SCB´s medborgarundersökning. Totalt deltog 78 kommuner i

undersökningen. Motala kommun har deltagit även år 2011 samt 2013. År 2013 och 2015

beställdes även fem tilläggsfrågor i syfte att kartlägga attityder rörande cykel. En av frågorna

avser indikatorn i cykelstadsprojektet.

Datum: 2016-12-13

11

Fig 9. SCB Medborgarundersökning 2013 och 2015.

Data år 2005 RVU Motala kommun

Kännedomen om kommunens satsning på att uppmuntra fler att cykla bedöms som god. Olika

mätmetoder har använts i SCB´s medborgarundersökning och den resvaneundersökning som

genomfördes år 2005. Den stora skillnaden i resultat indikerar ändå en ökad kännedom.

I SCB´s medborgarundersökning ingår en kartläggningen av nöjd-medborgar-index (NMI).

Enligt denna är nöjdheten med kommunens gång- och cykelvägar något högre än

genomsnittet men skillnaden ligger inom den statistiska felmarginalen. Samma förhållande

gäller för kommunens miljöarbete, medan nöjdheten med gator och vägar är samma som för

kommuner av motsvarande storlek. Kommunikationer, Gator och vägar samt Miljöarbete är

tre verksamheter som kommunen enligt SCB´s analys bör prioritera för att få nöjdare

medborgare i Motala kommun. En förbättring av gång- och cykelvägnätet bedöms inte

resultera i ett höjt NMI.

Resultatet av tilläggsfrågorna visar att 70 % av de tillfrågade helt eller delvis instämmer i

påståendet att det är enkelt att cykla i Motala. Endast 5 % tar helt eller delvis avstånd för

påståendet. 16 % uppger att de inte vet om det är enkelt att cykla i Motala.

På frågan om man ser cykeln som ett viktigt färdmedel för sig själv i framtiden instämmer

62 % helt eller delvis, medan 33 % svarar nej på frågan. Endast 5 % väljer alternativet

”vet inte”.

52 % instämmer helt eller delvis i påståendet att vi kommer att få se fler cyklister i Motala i

framtiden. 7 % tar helt eller delvis avstånd och 21 % uppger att de inte vet.

En analys av svaren med avseende på variabler som kön, ålder, boendeort och boendetid

indikerar stora skillnader i attityder mellan olika grupper. På frågan om vilka trafikslag som

ska prioritera i utvecklingen av Motala centrum kan några tendenser observeras:

Könsskillnader i prioritering av vilka trafikslag som bör prioriteras där kvinnor i

betydligt högre utsträckning prioriterar högre framkomlighet med kollektivtrafik,

cykel och gång.

Gruppen 25 – 44 år är minst positiva till ökad framkomlighet med bil medan både

yngre och äldre är mer positiva till bil

Män, boende utanför tätort samt de som bott länge i kommunen prioriterar bilen högre

än andra grupper

Datum: 2016-12-13

12

Materialet om totalt 300 genomförda enkäter är dock för litet för att ovanstående tendenser

ska vara statistiskt signifikanta.

Resultatet bekräftas av 58 % av de tillfrågade i RVU 2016 uppger att de känner till Motala

kommuns klimatarbete där cykelprojektet ingår. Kännedomen var 59 % år 2013 vilket är i

nivå med år 2016. År 2010 innan projektet startade var kännedomen om kommunens 42 %

d v s betydligt lägre. Andelen som uppger att de känner till att det går att cykla över

Motalabron är har minskat något jämfört med år 2013. Även andelen som känner till åtgärder

som kommunen har vidtagit för att underlätta för cyklister har sjunkit. År 2013 genomfördes

mycket utåtriktade aktiviteter i samband med invigningen av Motalabron vilket kan förklara

skillnaden. De konkreta åtgärder som flest uppgav att de känner till var nya cykelbanor.

2.4 Effekter avseende nationella miljömål

Hållbara transporter bedöms av Miljömålsrådet som det mest prioriterade åtgärdsområdet i

arbetet för minskad klimatpåverkan. Åtgärderna rör flera av generationsmålets strecksatser

och bland miljökvalitetsmålen främst Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft samt

God bebyggd miljö.

Fossilfri fordonsflotta år 2030

Även om fokus är på förnybara drivmedel så nämner Miljömålsrådet även andra åtgärder som

avgörande för att målet ska nås, exempelvis att minska mängden transporter, cykla och gå

mer.

2.5 Effekter avseende övriga relevanta nationella mål

Genom att underlätta för cykel och stimulera till ökad cykling bidrar projektet på ett positivt

sätt till förbättrad folkhälsa och en god livsmiljö i Motala kommun.

Folkhälsoinstitutet utpekar transportpolitiken som ett av nio politikområden under målområde

nr 9 ”Fysisk aktivitet”. Fysisk aktivitet är en viktig bestämningsfaktor för ökad folkhälsa.

Boverket beskriver medborgardialog kring fysisk planering som ett verktyg för att uppfylla

fem nationella mål med koppling till inflytande. Barnkonventionen manar oss att lyssna på

barn och unga. Erfarenheter från personer med funktionsnedsättning är viktiga för

planeringen. Hänsyn till jämställdhet ger bättre planunderlag. Att få ingå i ett sammanhang

stärker hälsan och en lokal dialog om miljökvalitetsmålen främjar en god livsmiljö.

Datum: 2016-12-13

13

3 Genomförda aktiviteter Projektet har omfattat två delprojekt som trots att de har tydliga beröringspunkter drivits som

parallella processer. Huvudansvarig för framtagande av cykelplan har varit en trafikingenjör

på tekniska förvaltningen medan ansvaret för kommunikationsinsatserna har varit en

trafikinformatör. Projektet har samordnats av miljösamordnare/miljöstrateg på

kommunledningsförvaltningen.

I genomförandet av aktiviteterna har samtliga funktioner medverkat utifrån sina uppdrag och

kompetenser.

Upparbetad tid fördelat på aktiviteter

Timmar

År 2012 2013 2014 2015 2016

Aktiviteter

1.1 Fokusgrupper medborgardialog 33 190 29 45 48,5 345,5

1.2 Interaktiv medborgardialog 0 102 11 71,5 6 190,5

1.3 Kampanjer målgruppsanpassning 11 143 423 168 40,5 785,5

1.4 Cykeln i jobbet 0 52 25,5 14 91,5

2.1 Cykelplan projektledning 135 333 151 441,5 303 1363,5

2.2 Cykelkarta 0 5 6,5 16 27,5

3.1 RVU extern 1 46 0 2 3 52

3.2 Kommunvelometer 0 62 7 3 19,5 91,5

180 876 678 763 450,5 2947,5

3.1 Cykelplan – planeringsunderlag

Cykelplanen är ett kommunövergripande styrdokument för utbyggnad av cykelvägar, andra

cykelåtgärder samt drift och underhåll av cykelvägar. Cykelplanen omfattar en strategidel och

en del med behovsanalys och åtgärder. I del 1 beskrivs den långsiktiga inriktningen för

cykelrelaterade frågor i den kommunala verksamheten. Del 2 omfattar en behovsanalys samt

redovisning av önskvärda åtgärder som underlag för verksamhetsplanering och budget. Del 1

antogs av kommunfullmäktige i augusti 2016. Del 2 antogs av kommunstyrelsen i juni 2016

och ska årligen uppdateras i samband med verksamhetsplanering och budget.

3.1.1 Planeringsunderlag

Fram till början av 2016 lades mycket arbete på att ta fram strategier för det långsiktiga

arbetet med cykelfrågor i Motala kommun. En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från

Tekniska förvaltningen Gata & Park, planeringsenheten och driftenheten samt

Kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsenheten har deltagit. Under 2016 har

merparten av arbetstiden gått åt till att färdigställa cykelplanen till den version som gick ut på

remiss.

Tid har även lagts på att uppdatera nulägesanalys samt ta fram en behovsanalys för åtgärder

som behöver genomföras i Motala kommun för att få fler att cykla. Behovsanalysen baseras

Datum: 2016-12-13

14

på genomförda medborgardialoger och innehåller både förslag på nya cykelstråk, identifierade

”felande länkar” på befintliga stråk och andra åtgärder som ska underlätta för cyklister.

Behovsanalysen ger underlag för kommunens långsiktiga planering med budget.

Konkreta mål för hur cykelstaden Motala ska uppnås har formulerats och under slutet av

2015/början 2016 har uppföljningsprinciper för dessa tagits fram i en intern dialog.

Cykelplanen består av fyra olika delmål som alla ska bidra till att öka cykelandelen i Motala

kommun. För varje delmål har ett antal indikatorer tagits fram. Varje indikator ska följas upp

med olika intervall beroende på typen av indikator. Uppföljningen specificeras i en

uppföljningsplan som redovisas i cykelplanen.

Framtagande av cykelplan för Motala kommun

Många olika kommunala roller har involverats i framtagandet av cykelplanen. En bred

arbetsgrupp med deltagare från kommunledningsförvaltningen (planarkitekter och

miljöstrateg), arbetsledare från gatudriften samt deltagare från planeringsenheten Gata & Park

(trafikplanerare, trafikingenjör, parkingenjör, gatuingenjör, projekteringsingenjör) har deltagit

och bidragit utifrån sina expertområden för att göra cykelplanen så bra som möjligt. I början

av arbetet involverades även kommuninvånare med hjälp av medborgardialog och förslag på

hur Motala skulle kunna förbättras som cykelstad.

Även styrgruppen för projektet Motala cykelstad 2015 har aktivt medverkat i arbetet med

cykelplanen genom att bidra med expertkunskaper. De har även bidragit med synpunkter på

förslaget till cykelplan inför remissen våren 2016.

Förslaget till cykelplan remitterades till 68 berörda myndigheter, politiska partier i Motala

kommun, kommunala nämnder och styrelser, organisationer, elevråd och föräldraråd i

kommunens skolor. Cykelplanen var även tillgänglig publikt på Motala kommuns webbplats,

i kommunhusets foajé samt på Biblioteket för att ge fler möjlighet att lämna synpunkter.

Remisstiden pågick mellan 1 april – 12 maj 2016. Totalt inkom 32 yttranden över förslaget

som sammanställts i ett samrådsyttrande med en kort sammanfattning av inkomna synpunkter

från varje remissinstans samt förslag till åtgärd. Relevanta synpunkter har arbetats in i den

slutgiltiga version av cykelplanen till som behandlades av kommunstyrelsen i juni 2016 och

antogs av kommunfullmäktige i augusti 2016. Behovsanalysen beslutades av

kommunstyrelsen.

Medborgardialog, synpunkter, aktiviteter

Under 2013 genomfördes olika aktiviteter för att skapa en dialog kring cykelfrågor. I samband

med olika typer av arrangemang och aktiviteter genomfördes en enkätundersökning med

målsättningen att få en så bred representation som möjligt. Totalt besvarades enkäten av ca

450 personer i åldern 15 år och uppåt. Antalet respondenter i åldersintervallen mellan 21 och

60 år är relativt jämn med något färre i gruppen 15 – 20 år samt 61 år och äldre. Fler kvinnor

än män svarade på enkäten.

Enkätsvaren har analyserats och legat till grund för cykelplanens åtgärder. Ett tydligt resultat

av enkäten var prioritieringen av trygga och trafiksäkra cykelvägar som svar på vilka åtgärder

som skulle få respondenterna att cykla oftare.

Datum: 2016-12-13

15

Medborgardialogen kommer att permanentas genom att kommuninvånarna involveras i en

cykelpanel. Tekniska nämnden beslutade våren 2016 att införa en cykelpanel under två år

som ett led i arbetet med cykelfrågor. Cykelpanelen består av 20 stycken kommuninvånare

som all cyklar regelbundet, tjänstemän från Tekniska förvaltningen samt politiker från

Tekniska nämnden, Bildningsnämnden och Kommunstyrelsen. Genom cykelpanelen får

deltagarna inblick i vilka cykelfrågor kommunen jobbar med för tillfället, de får komma med

synpunkter och förslag på var pengar bör satsas för cykelåtgärder och dylikt. Cykelpanelen

ska först pågå fram till 2017, därefter ska ett nytt beslut tas om panelen ska fortleva.

Åtgärder ur ett ”hela-resan-perspektiv” Vid utformningen av resecentrum för anslutning av det regionala pendeltåget och busstrafik

har angöring med cykel prioriterats. Kampanjer har genomförts för att informera om de nya

möjligheterna att kombinera cykel och kollektivt för den regionala resan. Riktade insatser har

genomförts i syfte att inhämta resenärernas synpunkter på åtgärder som skulle underlätta för

cyklisterna vid omstigningspunkten Motala resecentrum. Exempelvis i samband med

invigningen av pendeltåget år 2013, år 2014 i samverkan med Linköpings kommun i

kampanjen Bike n´Ride samt år 2015 i VTIs studie ”Synen på det kollektiva resandet och hur

egna erfarenheter kan bidra till ett positivare synsätt” där 110 personer deltog i en förstudie

och 41 personer i en studie över attityder och beteenden rörande kollektivtrafikresande.

3.1.2 Digital cykelkarta

En digital cykelkarta har utvecklats i samverkan med kommunlantmäteriet och tekniska

förvaltningens GIS-resurs. En tidig version marknadsfördes tillsammans med applikationen

för Motala kommuns felanmälan och synpunktshanteringssystem. Den nya tekniken

marknadsfördes i samband med större evenemang så som Motala Expo och Vätternrundan, se

kommunikationsaktiviteter nedan.

Under hösten 2016 har även tid lagts på att ta fram en digital version av Motala kommuns

cykelvägnät för ytterligare kartbaserade tjänster. Med en digital karta blir det möjligt att

kontinuerligt uppdatera cykelvägnätet i kommunen allt eftersom det byggs ut. Den digitala

kartan ska vara anpassad för smarta telefoner och ska finnas tillgänglig som en applikation på

Motala kommuns hemsida i början av 2017. Den ska spridas som en nyhet på kommunens

hemsida samt på sociala medier. Möjligheter för ruttplanering ska även undersökas om det

kan användas i applikationen för att göra den mer mångsidig.

Diskussioner fördes år 2012 om möjligheterna att ta fram en mobilapplikation för att på så sätt

logga hur medborgare rör sig och vilka typer av resor de gör. Idag finns det flera sådana

applikationer på marknaden varför Motala kommun inte har satsat på att ta fram en egen

applikation utan denna tjänst kan förslagsvis köpas in från konsultföretag om det är intressant

att ta fram informationen om cyklisters resmönster. Motala kommun har deltagit i

forskningsprojektet Guide2Wear som VTI har drivit där frågeställningen har varit att

undersöka hur personer som idag inte reser med kollektivtrafik får testa på detta under två

veckors tid. Uppföljning gjordes efter 3 månader för att se hur många som fortfarande reste

kollektivt och anledningen till att testdeltagare inte gjorde det längre. Inom ramen för

Datum: 2016-12-13

16

projektet diskuterades även framtagandet av en applikation som samlade in information om

hur testdeltagarna reste och med vilka färdmedel vid en workshop anordnad av VTI.

3.1.3 Erfarenheter Cykelplan

Framtagandet av Motala kommuns cykelplan ger underlag för en bred satsning på ökad

tillgänglighet av cykelinfrastruktur i Motala kommun och en förbättrad funktionalitet i

cykelvägnätet. Cykelplanen har redan nu givit ett bestående resultat i hur cykelfrågorna

hanteras i den långsiktiga infrastrukturplaneringen och vilka ytor cykel får i gaturummet.

Även i framtagandet av nya detaljplaner har cykel fått en mer framstående del i planeringen

och trafikslaget behandlas idag jämställt med de andra trafikslagen.

Fysisk planering Projekt Motala cykelstad och cykelplanens antagande har förbättrat förutsättningarna för

Motala kommun att jobba med åtgärder som underlättar för cyklister. Idag är cykel alltid med

i de tidiga planeringsskedena, både i detalj- och översiktsplanering.

Cykel som trafikslag har fått en mycket tydligare roll i framtagandet av nya detaljplaner

genom att cykel alltid finns med på agendan på startmöten i nya detaljplaner. På så sätt är det

möjligt att säkerställa att cykel faktiskt kan få de förutsättningar som krävs för att cykeln ska

vara ett attraktivt förslag för boende i Motala kommun.

Motala kommun startade framtagandet av en ny översiktsplan under 2015 där cykel kommer

att få en stor roll jämfört med tidigare ÖP. I framtagandet av en ny ÖP kommer cykelplanen

att vara ett viktigt planeringsunderlag med avseende på stråkutbyggnad mellan kommunens

olika tätorter och stråk till andra kommuner.

Investeringar

Efter antagande ska cykelplanen realiseras genom ett successivt genomförande av beslutad

behovsanalys. Ombyggnads- och utbyggnadsprojekt för cykelvägar och andra cykelåtgärder

finansieras i kommunstyrelsens investeringsbudget under en post som heter ”Trygg, säker och

tillgänglig” tillsammans med andra typer av tillgänglighets- och trygghetsprojekt.

Kommunens egna investeringsmedel kan ”växlas upp” genom att söka medfinansiering

exempelvis genom LTP, Klimatklivet eller andra program

Motala kommun arbetar aktivt för att genomföra fysiska åtgärder i cykelvägnätet för att

säkerställa funktionalitet, säkerhet och tillgänglighet på kommunens cykelvägar. Exempel på

olika projekt är utveckling av nya cykelöverfarter i kommunen, förbättring av

asfaltsbeläggning på cykelvägar samt omdaningen av de tre riksvägar som tidigare gick

genom tätorten. Tack vare den nya Motalabron har mycket av den tunga trafiken som tidigare

passerade genom stadskärnan lyfts ut. Genom att omdana de gamla riksvägarna har det

tillkommit möjligheter för cykelvägar utmed vägen vilket skapar tryggare och mer attraktiva

miljöer för cyklister.

Drift

Arbetet med cykelplanen har förändrat synen på cykel även på driftsidan. Ett konkret resultat

är förståelsen för behovet att ha väl underhållna cykelvägar i kommunen för att cykeln ska

Datum: 2016-12-13

17

vara ett reellt alternativ året runt. Det gäller att hålla i detta nu och fortsätta prata om cykel

internt och i vissa fall hålla interna utbildningar för att cykel ska stå fortsatt högt på agendan i

kommunen.

Genom att se över driftsbudgeten för gator och vägar underlättar kommunen också för

cyklister. Under 2016 ska driftsbudgeten separeras för gång-/cykeltrafik och biltrafik för att

på detta sätt få bättre överblick hur mycket driftspengar som läggs på gång- och cykelvägar.

Även nya driftsmetoder för vinterväghållning ska testas i Motala då det har tagits beslut av

Tekniska nämnden att testa sopsaltning under två vintersäsonger. Sopsaltning leder till ökad

framkomlighet och större säkerhet för både gående och cyklister och om testet blir lyckat

kommer metoden att fortsätta användas i kommunen. En högre standard på

huvudcykelstråken i tätorten gör det lättare att attrahera de cyklister som inte cyklar under

vintersäsongen idag. Samtidigt får året-runt-cyklister det bättre än tidigare vintrar. En

uppdaterad drift- och underhållsplan för cykelvägar har tagits fram i arbetet med cykelplanen

och ska börja användas under 2016.

3.2 Kommunikationsinsatser

Enligt projektplanen ska kommunikation och medborgardialog fördelas på fyra olika typer av

insatser. Budget samt redovisning av aktiviteter och kostnader följer denna struktur.

Gränsen mellan de olika typerna av insatser har delvis varit svår att identifiera. Redovisningen

av aktiviteter, tid och kostnader är därför inte helt konsekvent.

Enligt projektplanen ska kommunikationsinsatserna fördelas på tre målgrupper. En

kommunikationsplan upprättades för att säkerställa att projektet syfte och mål uppfylldes.

En analys av genomförda aktiviteter fördelat på målgrupper och aktivitet har genomförts.

Aktiviteter för projektets tre målgrupper har genomförts i enlighet med beslutad projektplan.

Genomförda aktiviteter redovisas under vad som bedöms som den primära målgruppen men

kan omfatta flera målgrupper. Totalt har 73 kommunikationsaktiviteter genomförts. För varje

aktivitet har en särskild aktivitetsrapport upprättats.

Utöver planerade aktiviteter har vi inom projektet aktivt arbetat mot media med

pressmeddelanden varav de flesta resulterat i nyhetsreportage.

3.2.1 Målgrupp Allmänhet

Totalt har 39 aktiviteter riktade mot allmänheten genomförts. Fördjupade samtal har förts

med olika målgrupper i syfte att öka kunskapen i centrala frågeställningar kopplade till

projektmålen. Exempel på frågeställningar som har belysts är attityder och beteenden hos

bilpendlare och hur dessa kan påverkas genom ökad kunskap om kollektivtrafikresan ur ett

hela-resan-perspektiv, se rapport VTI. Inom projektet initierades en cykelpanel med ett 25-

tal representanter för allmänhet, politiker och tjänstemän som redan erbjuder ett etablerat

forum för att driva utvecklingen av Motala som cykelstad. Konkreta aktiviteter för

definierade grupper ger utrymme även för inhämtande av synpunkter enligt en fastställd

agenda. Aktiviteter som cykelskola, frukostmöte, trygghetsinventeringar och konstprojekt

är exempel på uppskattade teman med ett begränsat antal inbjudna deltagare.

Datum: 2016-12-13

18

Öppna forum för en interaktiv medborgardialog har skapats särskilt inom projektet men

även erbjudits i samband med andra större event med koppling till infrastruktur och

utvecklingsfrågor. Etablerade mötesplatser är exempelvis Vätternrundan och Motala Expo.

Tillfälliga arrangemang som invigningen av Motalabron och dubbelspåret har utnyttjats för

att involvera besökarna i dialog om cykel i synnerhet och klimatsmart resande i allmänhet.

Dialogtillfällen har även anordnats i samverkan med olika samarbetspartners som skolan,

Bostadsstiftelsen Platen och Centrumföreningen. Genom projektet har vi även bjudit in till

dialog exempelvis genom vår årliga Miljöalmanacka eller i samband med

synbarhetskampanjer på stan.

Generella informationskampanjer har riktats mot målgruppen boende och mer specifika

mot pendlare.

Fokusgrupper medborgardialog Målgrupp

15.13 Guide2Wear Bilister

16.10 Cykelsafari med cykelpanelen Cyklister

14.4 Cykelskola för invandrarkvinnor Nya svenskar, kvinnor

13.3 Frukostmöte för politiker och näringsliv Näringsliv, politiker

13.4 Cykeltur i trygghetens tecken med politiker Politiker

13.6 Konstprojekt i trygghetens tecken Unga

Interaktiv medborgardialog 13.1 Hållbart arbete inom förskolan med personal och föräldrar Barnföräldrar

13.7 Gratis elcykeltest under centrumföreningens höstfest Bilister

15.11 Elbilsevent Bilister

13.10 Invigning av Motalabron - aktiviteter mot allmänheten Boende

13.15 Motala Expo utställning Boende

13.17 Pendeltågsinvigningen Boende

14.2 Cykelfototävling Boende

14.7 Motala Expo utställning Boende

15.4 Cykelfilm och tävling Boende

15.8 Cyklande intervjuer Boende

13.13 Vätternrundan Boende, besökare

14.11 Vätternrundan Boende, besökare

13.14 Synbarhetskampanj Cyklister

14.9 Synbarhetskampanj Cyklister

16.2 Temakväll cykel på Biblioteket Cyklister

13.18 Platendagen Hyresgäster

Kampanj riktad mot olika målgrupper 13.12 Tidningen Upplysningen Alla hushåll

13.2 Europeiska trafikantveckan Boende

15.3 Cykelfilm Boende

15.9 Dekoration dörrsnurran entré kommunhuset Boende

15.12 Europeiska trafikantveckan Boende

Datum: 2016-12-13

19

15.15 Naturkartan vepa, roll-up och visitkort Boende

15.17 Storvepa kommunhuset Boende

16.1 Cykelutställning Biblioteket Boende

16.7 Bioreklam Bilgymnastik Boende

16.9 Kortversion cykelplan Boende

15.10 Earth Hour och kärleksveckan Boende

14.1 Bike and Ride Pendlare

15.2 Busskyltar Pendlare

16.8 Pendlingsfilm på FaceBook Pendlare

16.11 Europeiska trafikantveckan bussaffischer Pendlare

16.12 Digital cykelkarta Cyklister

16.15 Miljöalmanacka 2017 Alla hushåll

Erfarenheter:

Motala kommun har sedan projektet startades 2012 utvecklat en modell för medborgardialog

inom ramen för ett projekt på SKL. Medborgardialogen som genomförts inom ramen för

Motala cykelstad uppfyller inte helt kriterierna enligt nu antagen policy för medborgardialog.

De möten som genomfördes har ändå på ett värdefullt sätt bidragit med olika perspektiv i

arbete med cykelplanen. En fördjupad dialog med en avgränsad grupp ger möjlighet att skapa

en djupare förståelse för olika gruppers behov och de problem som ska hanteras i

planeringsprocessen.

Den interaktiva medborgardialogen genomfördes i anslutning till större evenemang. Genom

att utnyttja forum med många besökare synliggörs både projektets budskap samtidigt som

många människor bjuds in att bidra med sina erfarenheter. Relativt få personer i förhållande

till det stora antalet på plats tar sig tid för det personliga mötet eller ett aktivt deltagande i ex

en enkätundersökning. Den höga kännedomen om cykelprojektet vid RVU 2013 indikerar att

det ändå är ett effektivt sätt att synliggöra budskapet.

I informationen riktad mot olika målgrupper har nya kanaler prövats för att öka synligheten

och höja kostnadseffektiviteten med gott resultat. En cykelfilm som spreds via FaceBook

exponerades för 33 000 personer och videon spelades upp mer än 11 000 gånger. 649

personer gillade, kommenterade eller delade filmen. Filmat material har sedan redigerats för

olika målgrupper och använts i samband med andra aktiviteter ex europeiska trafikantveckan.

Med hjälp av bidrag från Trafikverkets LTP-medel och i samverkan med andra kommuner i

Östergötland producerades en film i syfte att påverka föräldrar och rörande resan till skolan.

Filmen ”Bilgymnastik” har visats 62 000 gånger på biograferna i Östergötland och mött stor

uppskattning för att med humor som redskap presentera ett allvarligt budskap.

3.2.2 Målgrupp Barn och ungdomar

Totalt har 13 st aktiviteter genomförts specifikt riktade mot barn och ungdomar. För fyra av

aktiviteterna ses föräldrarna som den primära målgruppen. Föräldrarna har en avgörande roll

för att få barn och unga att gå och cykla till skolan och därmed etablera goda vanor och

resebeteenden. Arbete med fokusgrupper har framförallt genomförts med elever på

gymnasienivå där konst i gatumiljö har varit ett tema. God gestaltning av våra cykelvägar som

Datum: 2016-12-13

20

verktyg för att locka fler att cykla var ett annat tema. Olika mötesplatser för en interaktiv

medborgardialog har testats i samband med Vätternrundan, cykla till skolan-kampanjer,

cykelsäkerhetsutbildningar och en designtävling mot grundskolan.

Riktade kampanjer har genomförts mot målgrupperna barn och föräldrar.

Fokusgrupper medborgardialog Målgrupp

15.18 Uppdrag UNGATIO Gymnasiet

13.6 Konstprojekt i trygghetens tecken Gymnasiet

Interaktiv medborgardialog 13.1 Hållbart arbete inom förskolan med personal och föräldrar Föräldrar

13.19 MiniVättern Föräldrar

13.5 Designtävling sadelskydd - grundskolan Elever grundskola

15.7 Utbildning åk 4 i cykelsäkerhet Elever grundskola

Kampanj riktad mot olika målgrupper 14.3 Cykelhjälm till 5-åringar i kommunen Barn

15.5 Cykelhjälm till 5-åringar i kommunen Barn

14.6 Förskoleaktivitet med lådcyklar Barn

15.1 Bilgymnastik Föräldrar

15.12 Europeiska trafikantveckan Föräldrar

16.3 Annonsering Natur- och miljöpärmen Barn

15.7 Utbildning åk 4 i cykelsäkerhet Barn

Erfarenheter:

Det finns ett stort behov av att permanenta en organisation för att upprepa etablerade budskap

till nya årskullar av föräldrar och elever. Uppgiften kräver stöd och förankring i den

kommunala organisationen på förvaltningsöverskridande nivå. Utbildning i cykelsäkerhet är

en uppgift som både kan kopplas till en bestämd årskurs men även bör beaktas i utbildningen

av nyanlända svenskar.

Cykelaktiviteter för små barn i samband med stora arrangemang som Vätternrundan,

pendeltågsinvigning, Platendagarna mm har varit ett effektivt sätt att nå föräldrar med

information och attitydpåverkande insatser.

Projekt där äldre barn och ungdomar involveras i skapande aktiviteter kopplade till cykel har

varit ett framgångsrikt koncept för att etablera en plattform för dialog i konkreta frågor.

Konceptet har fungerat väl både för elever på mellanstadiet i designtävlingen för sadelskydd

som mot gymnasiet i konstprojekt och designprojekt.

Försäljning av cykelhjälmar till kommunens 5-åringar har bara utnyttjats av en begränsad

mängd av årskullen och bedöms därför inte som effektivt.

Datum: 2016-12-13

21

3.2.3 Målgrupp Anställda i kommunen

Inom projektet har 21 aktiviteter riktats mot olika grupper inom kommunen.

Nyckelpersoner har bjudits in till dialog i samverkan med olika externa aktörer.

Cykelprojektet har medverkat i samband med den s k innovationsveckan som årligen

anordnas av Region Östergötland tillsammans med Linköpings universitet och länets

kommuner för att berätta om cykel kopplat till infrastrukturprojektet kring rv50 och

dubbelspåret. Elcykel lyftes specifikt i samband med ett elbilsevent som anordnades i EU-

projektet BEAST. Cykelprojektet har även presenterats vid besök av Riksdagens trafikutskott

och Cykelfrämjandet där även Vätternrundan medverkat.

Särskilda nyckelpersoner i det fortsatta arbetet med att utveckal Motala cykelstad har

identifierats och involverats i riktade aktiviteter.

Aktiviteter som riktats mot all personal är exempelvis test av elcykel, hållbarhetsarbete inom

förskolan samt möjlighet att rusta sin privata cykel vår/höst. Arbete pågår att utveckla

formerna för samverkan med kommunens personalenhet och personalklubben. Genom

projektet har vi även haft möjlighet att utveckla cykeln som tjänstefordon.

Samverkan extern aktörer

16.4 Möte Riksdagens trafikutskott

16.12 Besök cykelfrämjandet

16.5 Möte cykelfrämjandet och Vätternrundan

Alla anställda

15.9 Dekoration dörrsnurran entre kommunhuset

15.11 Elbilsevent

13.16 Test av elcykel

13.20 Föredrag om cykel under innovationsveckan

13.1 Hållbart arbete inom förskolan med personal och föräldrar

15.14 Inspirationsföreläsning kommunens hälsoombud

13.8 Vårrusta cykeln

14.10 Vårrusta cykeln

15.19 Vårrusta cykeln

16.6 Vårrusta cykeln

13.9 Höstrusta cykeln

16.13 Hälsoinspirationsföreläsning Tema cykel

16.14 Vardagscykling Träna inför Vätternrundan

Nyckelpersoner och politiker

15.6 Cykelsafari

13.11 Seminarium kring fyrstegsprincipen

14.5 Seminarium kring snöröjning

14.8 Skolvägsinventering

15.16 Skolvägsinventering

Datum: 2016-12-13

22

Erfarenheter: Kommunens anställda är en viktig målgrupp som är relativt lätt att nå med aktiviteter. Genom

samverkan med andra nyckelfunktioner nås stort genomslag och hög resurseffektivitet. En

förutsättning för samverkan är ett ömsesidigt intresse och tillräckliga resurser för

genomförande.

En genomgående erfarenhet är att intresset är stort för olika typer av aktiviteter men att

organisation och uppdrag behöver ses över för att förtydliga roller och ansvar. Viktiga

styrdokument som behöver uppdateras och utvecklas är exempelvis kommunens resepolicy

samt gemensamma anvisningar för tjänsteresor och gemensamma anvisningar för

tjänstefordon.

3.2.4 Resultat och slutsatser Kommunikation

Den kompetens och personalresurs som projektet Motala cykelstad har kunnat erbjuda innebär

att cykelfrågorna aktualiserats i olika nätverk och uppdrag. Konkreta resultat är uppföljningen

av kommunens resepolicy som inleddes med en uppföljning av tillhörande anvisningar för

tjänstresor och tjänstefordon. Uppföljningen genomfördes som en del av kommunens

internrevision för år 2015. På uppdrag av personalnämnden ska ett handlingsprogram

upprättas och resepolicyn uppdateras.

Genom det kommunala näringslivsbolaget Tillväxt Motala nås de ca 100 medlemsföretagen.

Det fördjupade samarbetet med Tillväxt Motala är även viktigt ur ett långsiktigt perspektiv då

vi tillsammans skapar en mer samstämmig kommunikation för att stärka platsvarumärket

Motala, Östergötlands sjöstad. I ett större geografiskt sammanhang förs diskussioner om cykel

som tema för destinationsutveckling och hållbar turism.

Projektet har även presenterats i regionala och nationella sammanhang som Boverkets

plattformsdagar för den hållbara staden, VTI Transportforum, Regionala energinätverket samt

de nationella cykeldagarna där Motala kommun två år i rad har utnämnts till årets

cykelfrämjare i kategorin mindre städer av Cykelfrämjandet.

Projektet har sammanfattningsvis både bidragit till att sprida kunskap om cykel i olika forum

men även till att stärka det lokala platsvarumärket.

3.3 Utvärdering

Uppföljning genomfördes i enlighet med beslutad Uppföljningsplan för projektet:

- Data avseende körsträcka med egen bil för boende i Motala, SCB

- Extrafrågor beställdes till SCB´s medborgarundersökning 2015

- Cykelfrämjandets Kommunvelometer årligen sedan år 2012

- Resvaneundersökning Intermetra år 2013 och 2016 (följer upp 2003, 2005 och 2010)

- Genomförda aktiviteter har dokumenterats

Resultat av utvärderingen redovisas under avsnitt 2 Mål och måluppfyllelse.

Datum: 2016-12-13

23

I projektet har vi haft möjlighet att följa utvecklingen av kommuninvånarnas resvanor under

en längre tid. Motala kommun började tidigt att sammanställa en årlig miljöredovisning vilket

innebär att det finns tillgång till mätdata redan från 1999. Under åren 2001 – 2004 drevs

cykelfrågorna inom projektet Smartare trafik. I den avslutande resvaneundersökningen

sammanfattas samtliga genomförda undersökningar.

De långsikta trender i resvanor som observeras i uppföljningarna överlagras av snabba

förändringar som kan kopplas till åtgärder i kollektivtrafiksystem och/eller infrastruktur.

4 Sammanfattning och slutsatser

Intern förankring avgörande för implementering

Motala kommun har konsekvent arbetat med cykelfrågor under 15 års tid genom projekten

Smartare Trafik och Motala cykelstad 2015. Exempel på viktiga funktioner för att

vidmakthålla uppnådda resultat i projektet är medarbetare inom fysisk planering,

driftsansvariga för cykelvägarna och personalenheten.

Hög kännedom om projektet men kommunikation är ”färskvara”

Hög kännedom om projektet bekräftas av både SCB´s Medborgarundersökningar samt

Resvaneundersökningarna. Många kan även ge konkreta exempel på projektets innehåll.

Cykelprojektet är dock mindre känt än exempelvis ”Gröna påsen” som haft större resurser för

kommunikation och är mer synligt i människors vardag. Enligt resvaneundersökningarna var

kännedomen högre år 2013 då även antalet genomförda kommunikationsinsatser var som

högst.

Digitala medier ger stor spridning

Genom digitala medier kan ett budskap snabbt få stor spridning och nå målgrupper som

annars är svåra att komma i kontakt med. Det är effektivt och resurssnålt samt skapar nya

möjligheter att påverka attityder och beteenden. Cykelfilmen som exponerades för 33 000

personer och spelades 11 000 gånger på FaceBook är ett konkret exempel.

Tillgängligheten viktig för upplevelse och resvanor

De utvärderingar som gjorts av kommuninvånarnas resvanor visar att långsiktiga trender

överlagras av trendbrott som kan relateras till större förändringar i infrastruktur och

kollektivtrafik. Den minskning av cykelfrekvensen från 32 % till 27 % som noteras i

resvaneundersökningen 2016 kan möjligen korreleras till de störningar som uppkommit i

samband med den omfattande ombyggnationen av den gamla genomfarten vid Drottningplan.

Regionalisering av arbetsmarknad ger nya förutsättningar för vårt resande

Strukturomvandling av Motalas näringsliv och den pågående regionaliseringen av vår

arbetsmarknad innebär att allt fler reser längre i sin vardag. Allt färre kan idag ta cykeln för

”hela resan”. Idag pendlar ca 6 000 av Motalas invånare till arbetsplatser utanför kommunen.

Effekten är framförallt ett ökat bilresande även om också antalet resenärer i kollektivtrafiken

Datum: 2016-12-13

24

ökar. Ska kollektivtrafiken vara ett attraktivt erbjudande för fler krävs ökat fokus på hela

resan för att minimera restiden från dörr till dörr. Enligt genomförda

medborgarundersökningar är det framförallt trygga, trafiksäkra och snabba cykelvägar som

efterfrågas.

5 Ekonomisk redovisning Upparbetade kostnader t o m 2016-12-16 uppgår till 3 033 000 kr. Återstående kostnad för

revision av projektet beräknas uppgå till ca 10 000 kr. Det slutliga utfallet beräknas uppgå till

ett underskott på ca 183 000 kronor.

Budget

Akt UTGIFTER (tkr) Tid Kontant SUMMA

1 Kommunikation/medborgardialog

1.1 fokusgrupper medborgardialog 190 025 233 438 423 463 600 000

1.2 interaktiv medborgardialog 104 775 235 563 340 338 500 000

1.3 kampanjer riktat mot olika målgrupper 432 025 487 275 919 300 560 000

1.4 cykla till jobbet - samarbete med företag/HR 50 325 135 493 185 818 200 000

2 Cykelplan – planeringsunderlag

2.1 resurs för koordinering, projektplanering,

sammanställning

2.2 Digital cykelkarta/GIS skikt 15 125 69 795 84 920 120 000

3 Utvärdering

3.1 Resvaneundersökning - extern 28 600 116 500 145 100 400 000

3.2 Cykelfrämjandet Kommunvelometern 50 325 49 865 100 190 70 000

1 621 125 1 412 063

Totalt utgifter 2012-2016 3 033 188 2 860 000

410 00084 134 834 059749 925

Utfall

I projektet har tjänstemän från Tekniska förvaltningen samt Kommunledningsförvaltningen

medverkat. Antalet redovisade arbetstimmar uppgår till knappt 3 000 timmar till ett

sammanlagt värde av ca 1,6 miljoner kronor beräknat på en timkostnad motsvarande 550

kr/timme. Kalkylerad arbetsinsats enligt budget uppgick till 1,2 miljoner kronor. Den ökade

arbetsinsatsen om 421 000 kr har delvis använts för att täcka upp uteblivet bidrag från

Trafikverket.

Medfinansiering egen tid

År 2012 2013 2014 2015 2016

Aktiviteter

1.1 Fokusgrupper medborgardialog 18 150 104 500 15 950 24 750 26 675 190 025

1.2 Interaktiv medborgardialog 0 56 100 6 050 39 325 3 300 104 775

1.3 Kampanjer målgruppsanpassning 6 050 78 650 232 650 92 400 22 275 432 025

1.4 Cykeln i jobbet 0 0 28 600 14 025 7 700 50 325

2.1 Cykelplan projektledning 74 250 183 150 83 050 242 825 166 650 749 925

2.2 Cykelkarta 0 0 2 750 3 575 8 800 15 125

3.1 RVU extern 550 25 300 0 1 100 1 650 28 600

3.2 Kommunvelometer 0 34 100 3 850 1 650 10 725 50 325

99 000 481 800 372 900 419 650 247 775 1 621 125

Datum: 2016-12-13

25

Finansieringen av projektet avviker således från beslutad budget. Avvikelsen har redovisats i

den årliga lägesrapporten som godkänts av såväl Kommunstyrelsen som Boverket. Det

uteblivna bidraget från Trafikverket har ersatts med 199 tkr kronor i beviljade projektmedel

från Länstransportplanens pott för beteendepåverkande åtgärder samt 201 tkr i ökad

arbetsinsats.

6 Bilagor

Revisionsrapport