NA

TU

RV

ET

AR

E N

R1

20

15

N U m m E R 1 2015

Du e ll om e komat SID 9 | fåg laR Nas B ig BaNg SID 29 | pi m pe lfiske m e R äN e N le k SID 64

måNADENS fRåGA:

Vilket är ditt mål

för 2015?

Sara och Peter fick jobb direkt Efter plugget

K A R R I ä R , V E T E N S K A P, N äT V E R K

7tips. Så använder du lönestatistiken

Koraller dör av övergödning

Salt mäter strålning

PR I S: 75 k r o N o r

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E66 N R 1 2 0 1 4

C H E F

Ny för MåN för föRETAGARE i Natu rVetar Na

www.driva-eget.se

Nr 8201479 kr

UNDVIK SKATTE-SMÄLLEN FÖRE TOLV-SLAGET

RICHARD BRANSONS råd till Sveriges småföretagare

Nätsnackisen lyfte Jons burgare >>

Stick utpå nätet

TEMA 10 SIDOR

BLI RIK PÅ NÅGON

ANNANS SNILLE

ANDERS & CAMILLA

”Skärp er, politiker!”

LIDER DU AV

AVBOCKAR- SJUKAN?

» Tjäna mer på sociala medier » Dra ifrån

med en nätstrategi » 29 råd som lyfter dig

”HJÄLP! MIN KUND ÄR PSYKOPAT”

DEG1408 Omslag.indd 1

2014-12-05 14:33

Tidningen Driva EgetInspirerar och ger dig:– tips och råd som förenklar ditt företagande, ökar lönsamheten, får företagets pengar att växa, sänker skatten och hittar fler kunder.

Mer på webbenDu får tillgång till Driva egets hemsida med guider för bland annat marknadsföring och försäljning, samt ett brett utbud av kalkyler för exempelvis prissättning och fakturering. Du kan också prenumerera på deras nyhetsbrev som kommer två gånger i veckan.

Du får också:

» 100-sidig handbok med 401 råd om hur man driver företag

» Driva Egets app Mobila kontoret

» 100 kr rabatt på Driva Egets event Driva Eget-dagen

ordinarie pris är 495 kr för en årsprenumeration. för företagarmedlemmar i Naturvetarna ingår Driva eget i medlemskapet.

Innehåll

naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 e-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.Bokning och materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

ISSn: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.Nästa nummer kommer ut den 26 mars, annonsstopp den 9 mars.

Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB.

Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Anna Ledin Wirén.

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör08-562 920 19

Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

Johanna Rösth, JRreporter08-466 24 57-466 24 57

naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Christina Jägare, CJreporter, layout08-466 24 87

sid 9

sid 12

sid 25

R e DAKT I On e n

Nr 1 2015

An n On S B OK n I n G

sara Hassanzadeh och Peter Gustafsson har båda läst vidare efter grundutbildningen.

Världens korallrev går att rädda. Jobba först – fira sedan. då får du saker gjorda.

Anna Norberg, ANskribent08-562 920 29

duELLEN Är ekomat bra för miljön? Fors-kare vid SLU är oense om det.

ZANdRA tiLLBAKA Hur gick det sen? Zandra Hed-lund har fått livet tillbaka efter att ha varit utbränd. Nu har hon bytt karriär.

stRåLANdE sALtMed vanligt koksalt mäter fors-kare strålningen i Tjernobyl. Salt fungerar bra vid låga strål-doser.

fåGLARNAs BiG BANGDet var ett vetenskapligt ge-nombrott förra året. Åldrande möss som blir unga och nya bokstäver i DNA bidrog till att flytta fram forskningsfronten.

sid 29

16

36

34

månADenS FRåGA:

Vilket är ditt mål

för 2015?

Annonsbokningen i sverige ABEmelie Eriksson, 035-295 38 40Materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

ATT r Eg LE r A ETT yr k E – e lle R I nTemånga professioner strävar efter att bli reglerade. kanske för att uppnå synlighet, tydlighet och högre status. Förhoppningen är säkert

också att regleringen i slutändan ska bidra till bättre karriärmöjligheter och högre lön. Betänkandet om det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet har gjort frågan om regleringar högaktuell.

marita Teräs, strateg på naturvetarna, skriver i tidningen Qvintensen, 17 december 2014

Vilken banan väljer du?när jag var i Costa rica för runt tio år se-dan gjorde jag ett nedslag i en bananplan-tage. Jag gjorde mig beredd på att ducka för flygbesprutningar av kemikalier och vandra i en död undervegetation. Men mina förvänt-ningar kom på skam. Bananföretaget hade städat upp det värsta på sin bakgård för att göra de europeiska konsumenterna nöjda.

Låga löner var det enda arbetarna knorrade över. Det kan vara tillräckligt för att välja de lite dyrare ekologiska och rättvisemärkta ba-nanerna. Då vet man att de anställda har lö-ner som det går att leva på och har rätt att organisera sig fackligt.

Men det finns ett annat skäl som väger minst lika tungt. Inte så att jag oroar mig för att res-ter av kemiska bekämpningsmedel skulle på-verka min hälsa. Där kan vi vara trygga, enligt toxikologer på Livsmedelsverket.

Värre är effekterna av den fortfarande stora användningen av kemikalier i odlingarna. kemikalier läcker ut i vattendragen och når grundvattnet. Fiskar och andra organismer dör, vittnar en marinbiolog om längre fram i tidningen. Han talar om en vansinnig produk-tion, som ingen borde acceptera. Därför väljer

han alltid ekologiska bananer.

Vid sidan av den forskningen jobbar han för att rädda värl-dens koraller, som på många

håll håller på att gå under som en följd av övergödda

hav, bland annat från jord-bruket. Men också från avlopp och fiskodlingar.

glädjande är att koral-lerna återhämtar sig på mindre än ett år efter

att utsläppen har stoppats. I Vietnam har man lyckats

hitta lösningar som räddar korallerna samtidigt som fisk-

odlingen kan fortsätta.

n AT U R V e TA R e4 n R 1 2 0 1 5

CHEfREdAKtöR

”Det är klart att jag blir glad när folk säger att de tycker att jag ser

bra ut. Det tror jag att alla skulle bli.”

SVT:s meteorolog nils holmqvist har fått många kvinnor att bli intresserade av väderrapporten.

Aftonbladet 9 december 2014

10 000 till den som fixar henne ett jobb10 000 kronor i belöning till den som kan hjälpa henne till ett fast jobb. Stina Sundqvists inlägg på Facebook har rönt stor uppmärksamhet.

– Jag har fått jättemycket tips och svar. Det är även flera företag som ringt och anmält intresse. Det känns verkligen jätteroligt. Och inte någon av alla dem som hört av sig vill ha några pengar, säger hon.

Luleåbon Stina Sundqvist, 29, är utbildad ekolog och det är en sådan tjänst hon vill ha hjälp att få.

– Det är väldigt hård konkurrens om ekologjobben på arbetsmarknaden. Det är 80-200 sökande på varje tjänst.

När kan du ha något jobb klart, tror du?– Något har jag redan till februari, tror jag. Drömjobbet har jag om ett halvår.

Stina Sundqvist, ekolog och medlem i naturvetarna, intervjuas i norrländska Socialdemokraten, nSD, 10 januari.

n AT U R V e TA R e I m e D I A

5n AT U R V e TA R en R 1 2 0 1 5

O P I N I O N

Högutbildade har stått för hälften av den ekonomiska ut-vecklingen i Sverige under åren 2001-2010. Våra regionala hög-skolor har bidragit till de fram-stegen. Nu är det dags att ge högskolorna utanför storstäderna ökade forskningsanslag.

sverige har under senare tid ökat antalet studieplatser och byggt ut framför allt högskolorna och de fyra nya universiteten. resultatet är en kraftig uppgång i utbildningsnivå. Forskningsrap-porten från Entreprenörskapsfo-rum En fungerande arbetsmark-nad – nyckel till innovation och kunskapsdriven tillväxt (2014 professor Johan Eklund m.fl.) vi-sar att andelen högutbildade i re-gionerna runt de nya lärosätena har ökat med 34 procent.

de nya forskningsresultaten vi-sar att så mycket som hälften av svensk ekonomisk tillväxt under det senaste årtiondet förklaras av högutbildade anställda, med-an resterande tillväxt härrör från bland annat teknisk och ekono-misk utveckling.

här är natu rvetar e och an dra välkom na att g e si na syn pu n kte r

i aktu e lla frågor som rör natu rvetar e.

Satsa på forskning i hela landet!

nA-debatt

O P I N I O N

det är tydligt att de nya univer-siteten och högskolorna spelar en oerhört viktig roll i denna ut-veckling. Men tyvärr är det lika tydligt att dessa lärosäten kraf-tigt missgynnas ur forsknings-perspektiv. Här går närmare 40 procent av alla studenter, men de får mindre än 9 procent av de statliga forskningsanslagen. Sett till effekten på samhällets utveckling bör möjligheterna med starka utbildnings- och

forskningsmiljöer över hela Sverige prioriteras. Tillväxten 2001-2010 hade inte kunnat ske om högskolorna inte kun-nat verka och utvecklas.

tillgång till forskning, kompe-tensförsörjning och kontinuer-lig kompetensutveckling är en ödesfråga för svenska företag, inte minst för bas- och tillverk-ningsindustrin som har sin pro-duktion och utveckling utanför

storstäderna. Det är här som tillgången till utbildad arbets-kraft behövs. Det är här som den kontinuerliga kompetens-utvecklingen måste äga rum. Det är här som forskningen kan bidra till att finna lösningar på problem som företagen står inför. Behov av högutbildade får inte bli en anledning till var-för företag måste flytta verk-samhet ut ur landet.

Om fördelningen i den kom-mande forskningspropositio-nen skulle justeras så att Sve-riges nya universitet och hög-skolor under perioden fick upp till 15 procent av forsknings-medlen, tillsammans med en ökad stimulans för forskning i samproduktion med näringsli-vet, är jag övertygad om att det skulle stärka Sveriges konkur-

renskraft betydligt.

Madelene sandström, vd KK-stif-telsen

de regionala högskolorna bidrar till ekonomisk utveckling och borde få mer pengar till forskning, menar KK-stiftelsen.

n AT U R V e TA R e6 n R 1 2 0 1 5

K O m m e n TA R e R F R å n W e B B e n

MåNAdE N s fRåGA:

VI Lk ET Är D ITT MÅL Fö r 2015?

Utvecklas som kom m U n i katörAtt utvecklas i min relativt nya roll som vetenskapsjournalist och kommunikatör. Jag vill lära mig mer och få fler uppdrag och på så sätt informera allmänheten om all spännande forskning och vetenskap som finns.

frida HJ

Läs mer på sid 10.

i nte vi la på han e nmitt jobbmål är att fortsätta ligga på topp och att inte vila på hanen. Är på en relativt ny arbetsplats och får väldigt mycket po-sitiv feedback. Då är det lätt att man slappnar av och blir bekväm tänker jag. Privat vill jag få grepp om ekonomin och bli mera sparsam, i detta ligger också i att konsumera mindre, och i så fall köpa second hand i första hand. Bra för plånboken och miljön.

Albert

du E LLE N:

Är E kO MAT B r A Fö r M I LJ ö N?

Jor db r U k m e r än ton pe r h e ktarAtt kalla ekologiskt tankesätt för pseudoveten-skapliga dogmer tycker jag är ett lågvattenmärke

för en professor och anser att hans åsikter i övrigt inte hel-

ler är mycket värda. Ekologiskt tankesätt väger in fler aspekter än skörd i ton per hektar. Varje nå-gorlunda bildad person förstår att

Läs mer på sid 9.

”Mitt mål är att få fatt i ett jobb som jag

trivs med som varar längre än fältsäsongen. Privat

vill jag skaffa mig en trädgård.”

Helena

”Jag ska förbereda mig så att livet som pensionär blir så bra som möjligt”.

tijej

cykla m e rmina mål är att stressa mindre hemma och sluta oroa mig över små saker. konsumera mindre och använda cykeln mer än bilen.

Linn

konventionella metoder skadar miljön på många olika sätt. Exempelvis övergöd-ningen av östersjön har koppling till mine-ralgödsel och inte naturlig näring. Man kan

blunda för detta faktum en stund men inte för alltid, men tidsaspekten är väl en pseudo-

vetenskaplig dimension för professorn. Vi har mycket outnyttjad jordbruksmark i Sverige sam-

tidigt som vi redan är ett land som importerar mycket av vår mat. Igenväxning av jordbruksmark är ett problem med minskad biologisk mångfald som följd.Pseudoprofessor

7n AT U R V e TA R en R 1 2 0 1 5

O P I N I O N

onödigt höJa taketInkomstförsäkringen är en trygghet, eftersom A-kassetaket ligger så lågt sedan lång tid tillbaka. Men att höja taket på 80 000 kr verkar onödigt. Alla borde klara sig på denna inkomst. Det vore bättre att förkorta tiden på minst12 månaders anställning för att kunna nyttja försäkringen. Alltför många tvingas idag ta kortare anställningar, som vikariats-, projekt- och säsongsanställningar.

Vänliga hälsningar Karin

natU rvetar nas J U lkale n de rAgronomen magnus Stark var en av luckorna i vår julkalender på Facebook och Instagram. Fram till jul presenterade vi sedan en av våra professioner varje dag. Till ex-empel gömde sig kemist, hippolog, djursjukskötare, biomedicinsk ana-lytiker och hortonom bakom några andra luckor. Det går bra att kika på julkalendern i efterhand och läsa mer om olika spännande saker våra medlemmar jobbar med.

https://www.facebook.com/ Naturvetarnaeller Naturvetarna på instagram.com

”Bra jobbat; även om jag hoppas att jag aldrig

behöver nyttja försäkringen!”

m1nn13

Vi vill veta vad du gör i din vardag! Dela med dig av dina bilder på Instagram. Fotografera din vardag och publicera bilderna med hashtag #naturvetarekan och skriv en kommentar. Sedan publicerar vi bilden i magasinet och på vår webb.

#naturvetarekanKom ihåg!

fRåN NYH Ets B R EV N R 10

Fö r BÄTTr AD I N kO M STFö r SÄk r I N g F r ÅN 1 JAN UAr I

från facebook.

mest lästa på www.naturvetarna.se år 2014

1. Artikel: Ingen tackar dig när du blir sjukskriven.

2. månadens fråga: Vill du jobba i kontorslandskap?

3. månadens fråga: Har du blivit utsatt för trakasserier på jobbet?

4. månadens fråga: Är du för gammal för att byta jobb?

5. Duellen: Ska vi bygga hus i trä eller betong?

5 i topp på webben

n AT U R V e TA R e8 n R 1 2 0 1 5

O P I N I O N

Hur vill du se Naturvetarna i framtiden?

För decemberöverenskom-melsen som ger förutsättningar för stabila och långsiktiga politiska beslut över blockgränserna.

För att antroposofiska och andra motsvarande preparat kan komma att klassas som läkemedel utan att ha genomgått vetenskap-liga och kliniska prövningar.

alla medlemmar har chans att påverka för-bundet genom egna idéer och tankar genom att skriva motioner.

ni kanske tycker att jag är tidigt ute med att inspirera inför kongressen. Men vi vet av erfa-renhet att tiden rullar på snabbt. Rätt var det

är så är det november och ni und-rar var tiden tog vägen.

önskar er alla med-lemmar ett riktigt gott arbetsår. Kom ihåg att vi finns för er.

vi hade alla förhoppningar om en bra start på det nya året. Men terrorattack-en på medarbetarna vid satirtidningen Charlie Hebdo i Paris har kastat en mörk skugga över januari 2015. Alla vi som tror på det fria ordet och att människor med olika bakgrund och etnicitet ska leva sida vid sida känner oss bestörta och sorgsna.

mitt i det mörka ska vi inte glömma de positiva händelserna som har manifes-terats genom Nobels fredspriser. Pris-tagarna Kailash Satyarthi och Malala Yousafzai, som båda har överlevt dödliga attentat, visar på den positiva kraft som finns hos människor. Det ger mig gläd-je och värdighet att vara människa. De som på olika sätt gör goda insatser för mänskligheten är värda all uppmärksam-het och stöd.

i andra delar av världen kan fack-liga företrädare vara måltavlor för terror och förföljelse. Rätten att organisera sig och jobba fackligt tar vi för självklar här i Sverige, och har sin grund i det så kalla-de Saltsjöbadsavtalet från 1938. Den rätt-en måste vi förvalta och utveckla på bäs-ta sätt. För Naturvetarna handlar det om att vårda och utveckla avtalen, liksom att påverka politiker och andra beslutsfattare i frågor om till exempel forskning och utbildning, hot och våld på jobbet och psykosocial arbetsmiljö.

på kongressen i höst har du chans att påverka Naturvetarnas framtid. Jobbar vi med rätt frågor eller finns det annat som du tycker är viktigare? Vi i förbundsstyrelsen har tillsam-mans med kansliet redan börjat pla-nera för hur saker ska löpa fram till kongressen. Nu närmast ska delega-ter nomineras till valet. Läs mer på den här tidningens baksida.

i princip kommer den mesta av tiden på styrelsemötena framöver att vikas åt kon-gressen. Propositioner ska tas fram, motioner ska läsas och beslutas, men också bokslut och summering av den gångna mandatperioden. Allt detta för att lyckas med förbundets viktigaste händelse: kongressen i november.

men en kongress kan bara lyckas om vi har medlemmarna bakom oss. Alla 31 000 medlemmar kan inte vara med på kongressen. Desto vikti-gare är det att ni väljer delegater med omsorg och att era kloka val ger oss en kongress som speglar vår med-lemskår. Det finns inga speciella krav på en delegat förutom att man är medlem i Naturvetarna, och sedan är det en fördel om den som nomineras vill vara delegat.

l e D A R e n

iVAR dE LA CR uZ , förbundsordförande Naturvetarna ivar.delacruz@naturvetarna.se

I VA r D E L A C r U Z , F ö r B U N D S O r D F ö r A N D E

Maria Wivstad , forskare och föreståndare för Epok, vid Sveriges lantbruksuniversitet

Är ekomat bra för miljön?

duellen

Holger KircHMan , professor vid Sveriges lantbruksuniversitet

den biologiska mångfalden gynnas och pollinerarna blir fler. Kemiska bekämpningsmedel sprids inte i miljön. Utsläpp av över-gödande ämnen varierar mellan gårdar och produktionsinriktning-ar, vilket gör det svårt att bedöma vilket som är bäst i klassen.

ekologiska mjölkgårdar släpper ut ungefär lika mycket växt-husgaser per liter producerad mjölk som konventionella. Ekogår-dar ger visserligen cirka 10 procent lägre mjölkavkastning, men fodret odlas mer klimatsmart. Variationen i utsläpp av växthusga-ser på gårdar som producerar vegetabilier är stor.

Många studier visar att exponering för bekämpningsmedel utgör ett konkret problem för hälsan. För producenterna finns ökad risk för exempelvis Parkinsons sjukdom. Andra studier visar risk för in-lärningssvårigheter hos barn till mödrar som på olika sätt expone-rats för bekämpningsmedel.

det är en utmaning att få maten att räcka och fördelas rättvist. Ekologisk produktion ger idag lägre avkastning är konventionell, både i Sverige och på andra håll i världen, men skördegapet varie-rar starkt mellan produkter. Båda systemen utvecklas och bidrar på olika sätt till en mer hållbar livsmedelsproduktion.

Kväveläckaget är normalt större vid ekoodling. Räknat per produ-cerad vara blir utlakningen betydligt större av både kväve och fosfor. Anledningen är att naturliga gödselmedel levererar växtnäring under hela året, även när växterna inte tar upp näringen.

det konventionella. Den lägre produktionen vid ekologisk odling leder till att mindre kol fastläggs i marken som mull. Dessutom mås-te naturmark (skog mm.) uppodlas för att maten ska räcka , vilket orsakar större utsläpp av växthusgaser.

ekomärket är ingen garanti för att livsmedlen är mer hälsosamma. Gränsvärden för rester av kemiska bekämpningsmedel är satta så att man med god marginal ska kunna äta mat utan några kända häl-sorisker. Många livsmedel innehåller naturliga substanser i mycket högre koncentrationer än bekämpningsmedel och dessa kan vara lika giftiga som syntetiska bekämpningsmedel.

nej, om all åkermark skulle brukas ekologiskt i Sverige minskar mängden mat drastiskt eftersom eko-skördarna är 20-50 % lägre. Vi skulle bli mer beroende av livsmedelsimport. Cirka 1,8 miljoner hektar extra mark skulle behöva uppodlas för att täcka matbehovet vid 100 % ekoodling.

Forskare vid SLU har under många år varit oense om värdet av ekologisk produktion. Trots att båda sidor lutar sig mot vetenskapen kommer de till olika slutsatser. Men de kan också lära sig av varandra.

JA NEJvarför är ekologisk mat bra/inte för miljön?

vilket odlingssystem är mest klimatsmart?

vilket är bäst för hälsan?

räcker ekomaten till alla?

n at U r v e ta r e10 n r 1 2 0 1 5

MånAD E n S F R åGA:

att sätta upp mål är en bra metod för att kunna utvecklas. Det gäller även utanför jobbet och kan handla om allt från att göra drömresan till att oftare träffa sina vänner. nu undrar vi vilka dina mål är för nästa år.

Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga Läs kommentarer från webben, sid 6.

ViLkET är diTT MåL För 2015?

11n at U r v e ta r en r 1 2 0 1 5

Det tog fem år för LRF:s regionkontor i Västernorrland att bli Sveriges bästa ar-betsplats.

– Vi satte ett tydligt mål och satsade på att utveckla medarbetarna. Vi fokuserade på några saker och valde bort. En nyckel är att ha tålamod: Håll i och håll ut, säger Stig Wiklund, tidigare regionchef.

Så här i efterhand inser han att resan dit var roligare än själva priset, som blev något av en bonus och kvitto på att de gjorde rätt.

– För en grupp är det viktigt att alla är med på tåget och att man har en gemen-sam målbild, som ska följas upp och ut-värderas. Den ska hållas levande och inte gömmas undan. Sätt upp en skylt eller fäst målbilden på kylskåpet.

I dag är han mental coach för flera världsstjärnor i skidor och för chefer i nä-ringslivet. Den idrottsintresserade minns kanske Johan Olssons femmil på skid-VM, där han gjorde det omöjliga och gick loss efter mindre än halva sträckan och vann.

spränger gränser

Stig Wiklund menar att det finns många beröringspunkter mellan att lyckas i idrott och i arbetslivet. Båda handlar om att pre-stera och vara bäst när det gäller, där men-tal träning kan få folk att spränga gränser.

– Att sätta upp mål kan också handla om att må bra, kopplat till mat, motion och sömn. Ett personligt mål kan vara att snitta

till exempel 10 000 steg per dag, att träffa sina vänner oftare, eller att göra den där re-san som man har drömt om länge.

Han varnar för att sätt ribban för högt, även om det kan passa en del. Rimliga mål med delmål är bättre för de flesta. De mås-te vara möjliga att nå.

– Det ger inre motivation att nå delmål och fira det. För högt uppsatta mål leder lätt till frustration och uppgivenhet när de inte uppnås.

Med sina skidstjärnor har Stig Wiklund testat en metod som inte har resultatfokus. Det innebär att man släpper tanken på att till exempel bli bland de tre bästa i världscupen.

– Sätt i stället upp prestationsmål, som bara du själv kan påverka. Då frigörs positiv energi och du undviker prestationsångest.

Hur kan ett prestationsmål se ut?– Det kan handla om förbereda sig på

bästa sätt genom att slipa detaljer, som för skidåkaren kan innebära att träna stakning eller skejting.

Kan jag använda metoden i arbetslivet? – Ja, istället för att sätta upp målet att bli

befordrad lägger du fokus på sådant som du själv kan påverka. Förbered dig för upp-giften och öva på att vara ledare, slipa på detaljer och bygg upp en trygghet för att klara uppdraget.

Precis så gjorde en av Stig Wiklunds chefer som han coachade. Istället för att bli frustrerad över mål som inte infriades blev hon glatt överraskad när hon erbjöds att bli högre chef.

Vad är poängen med att sätta upp mål?– Själva processen har ett värde i sig och

är ett sätt att medvetandegöra vad man vill och hur man ska nå dit. Positiv press ger energi och inre motivation. LEL

För en grupp är det viktigt att alla är med på tåget och att man har en gemensam målbild”

Mål ska vara möjliga att uppnå, gärna med delmål på vägen. Sätt hellre målet att förbereda dig perfekt och slipa dina talanger än att bli mästare. Det ger positiv energi, enligt mentala coachen Stig Wiklund.

Sätt upp mål som du själv kan påverka

Stig Wiklund är mental tränare för flera skid-stjärnor.

N AT U R V E TA R E12 N R 1 2 0 1 5

N Y H E T E R

Texten som först publice-rades i tidningen Naturvetare handlade om utbrändhet och berörde på djupet. Även de som inte har varit där själva kunde förstå hur det kan upplevas att inte orka någonting. Bara att stiga upp ur sängen på morgo-nen är ett stort projekt.

När Zandra Hedlund skrev texten hade hon den värsta ti-den bakom sig och hon jobbade halvtid på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Arbetstiden ökade successivt och hon gick upp i tid med må-let att komma tillbaka på heltid.

Men det var hon inte mogen för, utan föll tillbaka och för-sökte igen, och igen.

är saMHällsdebattör

Nu är hon tjänstledig från sitt ordinarie jobb för att studera medieteknik. Den virala suc-cén gjorde att hon fick erbju-danden från olika tidningar och webbar. I dag är hon sam-hällsdebattör och har skrivit för bland annat Aftonbladet och Nyheter 24.

Zandra Hedlund har fått en ny karriär och ett mervärde i livet.

– Nu inser jag att jag är duk-tig på att skriva och har hit-tat ett sätt att uttrycka mig. Jag skrev rätt mycket när jag var yngre, men inte på senare tid.

Hon hade på känn att texten om utbrändhet skulle ge viss uppmärksamhet.

– Men jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig att de stora tidningarna i Norden skulle publicera min text.

Genomslaget i sociala medier kom också som en överraskning.

Många har också kontaktat henne, en del bara för att tala om att de gillade texten, medan andra ville ha goda råd och dela med sig av sina erfarenheter.

– När man är mitt upp i sjuk-domen är det svårt att ge råd.

Mår MycKet bättre

I dag är det annorlunda. Att inte vara på jobbet har gjort stor skillnad. I dag är hon for-mellt friskskriven.

– Jag mår mycket bättre än för ett år sedan, även om jag inte är helt återställd. Under hösten har jag jobbat med min magisteruppsats i kostveten-skap och varit tjänstledig från arbetet.

Det är ingen tvekan om att hon gillar uppmärksamheten, som kan ha påskyndat tillfrisk-nandet. Men hur var det att komma tillbaka till jobbet och hur reagerade kollegorna?

– Reaktionerna från dem var positiva. Nästan alla kollegor har läst och tyckte det var bra. Chefen hade dock uppskattat att få veta att min artikel skulle publiceras. Vid sidan av det har folk kommit fram på stan och tackat. Det visar att man inte

behöver vara rädd för att be-rätta. För mig har det varit till fördel att inte smyga med min sjukdom.

Fick du den hjälp som du förväntade dig?

– Stödet från Företagshäl-sovården passade inte mig. Jag orkade inte med den krävande behandlingsformen – kognitiv beteendeterapi – och fick skuld-känslor.

MindfUlness Hjälpte

Desto bättre var stödet från den öppna psykiatrin vid Lands-tinget.

– Där var det gruppbehand-ling som gällde och vi praktise-rade medveten närvaro – mind-fulness. Det var mer kravlöst

Zandra har återvänt till livet

vad Hän d e s e n?

För nästan ett år sedan publicerade vi ett läsarbrev, som fick en otrolig spridning i sociala medier. Efter ett nytt uppsving runt nyår har texten delats totalt 150 000 gånger.– Jag har bytt karriär, säger dietisten och skribenten Zandra Hedlund.

Ett magasin som fick stor upp-märksamhet i media.

NA

TU

RV

ET

AR

E N

R2

20

14

N u m m e r 2 2014

dU E ll om kosTTi llskoTT s i d 9 | b li E N möTEsExpE RT s i d 38 | sj U NgA i köR s i d 64

månadens fråga:

Vill du jobba i landskap?

Mer blågult på tallriken?

Zandra Hedlund blev utbränd

Vägen tillbaka

7 tips som håller

hjärnan pigg

K a r r i ä r , v e t e n s K a p, n ät v e r K

POSTTIDNING Bavsändare: Naturvetarna, box 760, 131 24 NackaInloggning: www.naturvetarna.seanvändarnamn: ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid)Lösenord: de fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Tankenötter

After workHäng med på

Tema: Marknadsför din kompetensTa chansen att under trevliga former bredda ditt kontaktnät och få tips på hur du marknadsför dig själv och din kompetens. Vi startar med ett föredrag och minglar vidare under kvällen.

U n de r vår e n b e söKe r vi föLjan de orte r:» göteborg: 20 mars, Gothia Towers, Mässans gata 24» Linköpings universitet: 25 mars» stockholms universitet: 1 april» Karolinska institutet: 2 april» Lunds universitet: 7 april» alnarp, sLU: 8 april» Umeå universitet: 15 april» Uppsala universitet: 23 april

Du är välkommen att bjuda med en vän.

Läs mer och anmälan: www.naturvetarna.se /afterwork

Jag orkar göra saker och är inte längre likgiltig och apatisk”

13n at U r v e ta r en r 1 2 0 1 5

Hippologen johanna bogren var volontär på ett av läkare utan gränsers fältsjukhus för ebolasmittade i sierra leone i höstas. i sitt andra liv i sve-rige är hon stallchef på polis-myndigheten.

– Jag mår bra av att göra saker som jag behärskar. Det är också ett unikt äventyr som jag inte vill vara utan. Att se en människa resa sig och bli frisk ger en otrolig lycko-känsla. Alla som överlever ebola firas med sång och dans på sjukhuset.

vilken var din roll?– Jag jobbade med HR-frågor, vilket innebär att vara lite av allt i allo. Det handlar bland annat om att rekrytera per-sonal, lägga scheman, se till att löner utbetalas och att sä-kerhetsutrustning finns på plats.

Hur fungerar en fältklinik?– För att inte smitta andra bygger man upp en klinik bara för ebolapatienter. Till 60 bäddar behövs närmare 300 lo-kalanställda och 20-30 internationella experter. Personal som behövs är bland annat läkare och sjuksköterskor, lik-som personal som sprayar med klorin för att hindra smitt-spridning, kockar, ambulansförare och bårbärare för att nämna några.

är det svårt att rekrytera personal?– I Sierra Leone är det lätt eftersom jobben är så få där. Det är svårare att locka så många experter från andra län-der eftersom man normalt endast jobbar en till två måna-der och sedan ersätts.

Hur bedömer du riskerna?– Det är ett lugnt land, så det är säkert på det sättet. Med de hårda säkerhetskrav vi har så är risken liten att bli sjuk, men ett antal internationella volontärer har dock smittats, så visst finns risken. Av den inhemska befolkningen räk-nar man med att knappt hälften av de smittade som får vård överlever.

är en vändning på gång?– Ja, i Liberia där smittan slog till med full kraft direkt. Där lägger man också stora resurser för att jaga viruset.

Hur var det att komma hem?– Det har gått bra, bland annat tack vare en förstående chef som tog reda på fakta om sjukdomen och dess smittspridning. Jag stod under temperaturkontroll under inkubationstiden, tre veckor efter hemkomsten. LEL

Vad Fick dig aTT åka

TiLL SiErra LEonE?

där och jag lärde mig att känna igen kroppens signaler.

Hur märks det att du är nästan frisk i dag?

– Jag orkar göra saker och är inte längre likgiltig och apatisk. Jag kan bli trött, men känner mina gränser. Så visst kan man

säga att jag har fått livet tillbaka.Ditt bästa råd till andra?– Våga be om hjälp och kon-

takta Företagshälsovården. Kom ihåg att arbetsgivaren har ett an-svar för arbetsmiljön och ska ge stöd. Dra i handbromsen innan det är för sent. LEL

Fo

to

: J

er

ry

Bo

ma

n

i dag mår Zandra Hedlund mycket bättre. Våga be om hjälp och dra i hand-bromsen är hennes råd till andra som är riskzonen.

n y s t U d i e Vårt im-munsystem påverkas mer av miljön än av våra genetiska anlag. Det visar en ny studie från Karolinska insti-tutet. Forskarna har jämfört tvillingar och sett att deras immun-försvar ser olika ut

och att skillnaderna blir större med tiden. Miljön påverkar ge-nom till exempel den normala bakterieflo-ran, infektioner, vac-ciner, födoämnen och andra faktorer som immunförsvaret kän-ner av och anpassar

sig till. Forskarna bak-om studien hoppas att fynden ska kunna bidra till att förutsäga vilka som har hö-gre risk att drabbas av immunrelaterade sjukdomar, och till att utveckla behand-lingar. an

n Y H E T E R

n at U r v e ta r e14 n r 1 2 0 1 5

MILJö VIKTIGARE än ARV

2 miljonerf o r s K n i n g s a n s l a g Sabine Reinfeldt och Malin Johansson har fått en miljon kronor vardera från Hassel-bladsstiftelsen.

Sabine Reinfeldt forskar i medicinteknik vid Chalmers tekniska högskola, och har tagit fram en ny typ av hörse-limplantat. Malin Johanssons forskning inom medicinsk kemi och cellbiologi vid Göteborgs Universitet handlar om hur tarmen skyddas från bakterier. Detta kan leda till bättre be-handling för personer med inflammatoriska tarmsjukdomar.

Hasselbladsstiftelsen delar varje år ut forskningspeng-ar till kvinnliga naturvetare vid Chalmers tekniska hög-skola, Göteborgs universitet eller Karlstads universitet. Stiftelsen har också skrivarstipendier för naturvetare. an

s at s n i n g Chal-mers har startat en ny institution för forskning inom bio-teknik. Institutionen för biologi och bio-teknik kommer att engagera 160 perso-ner inom livsmed-elsvetenskap, indu-striell bioteknik, sys-tembiologi och ke-misk biologi. Några

tillämpningar är tillverkning av nya material, energi eller läkemedel. Satsningen innebär också ett större fokus på utbildningarna i bioteknik. an

M i l j ö För fem år sedan definie-rades nio viktiga miljöprocesser som styr jordens stabilitet och hur stora förändringar i dessa som är hållbart för planeten. Ny forskning som publicerats i Science janua-rinummer visar att gränsen har överskridits för de fyra riskfakto-rer som står högst på listan.

Det innebär stora risker för da-gens och framtida samhällen, till exempel störningar i ekosystem och högre temperaturer. Forskar-na bakom rapporten hoppas att FN:s globala hållbarhetsmål, som ska antas i höst, kan skapa förut-sättningar för långsiktig mänsklig välfärd inom planetens gränser. an

Chalmers satsar på bioteknik

risker som hotar jorden

Jens nielsen blir prefekt för institu-tionen för biologi och bioteknik.

9

1. klimatförändringar

2. Förlust av biologisk mångfald

3. Förändrad markanvändning, till exempel avskogning

4. Förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor

5. ozonskiktets uttunning i stratosfären

6. Havsförsurning

7. Färskvattenanvändning

8. Mikroskopiska partiklar i atmosfären

9. nya kemiska substanser

15n at U r v e ta r en r 1 2 0 1 5

3 snabba börje börjesson, ställföreträdande prefekt på skogsmästarskolan vid slU, har tilldelats silverkvisten av föreningen skogen.

1. Hur känns det?

– Lika roligt som överraskande. Jag var på ett seminarium om kommunikation i skogen när motiveringen lästes upp. Då viskade bordsgran-nen till mig: ”Det måste vara du”. Annars brukar det vara någon som är mitt i skogsbranschen som får Silverkvisten. även om jag är med och formar framtidens skogsfolk, så befinner jag mig lite i periferin.

2. Varför är det så viktigt med fler kvinnor i skogen?

– Vi måste bredda rekryteringen och inte bara locka grabbar från landsbygden. Tjejer och kil-lar med olika etnisk bakgrund från städerna be-rikar och ger en mer kreativ miljö. Det motver-kar också en machokultur som branschen än i dag präglas av på sina håll. Kom ihåg att allt fler skogsägare är kvinnor.

3. Ännu ett skäl till priset är ditt arbete för kontakter med arbetslivet. Hur job-bar ni med det?

– Det har blivit något av vårt signum. Våra kon-takter med näringen måste hela tiden vårdas. Vi lägger in studiebesök och exkursioner hos företag och myndigheter, som också kommer hit och föreläser. Företagen är med på noterna, är generösa och ställer upp, vilket de också vin-ner på. LEL

b a r o M e t e r … av svenskarna tycker att den vetenskapliga utvecklingen de senaste 10 till 20 åren har gjort livet bättre. Det visar Vetenskap & allmänhets barometer för 2013/14. Andra slutsatser är att de flesta anser att det är viktigt att satsa pengar på grundforskning och att några av de viktigaste ämnena är effek-

tivare och miljövänliga energikällor och genteknik för behandling av sjukdomar.

Majoriteten av de tillfrågade har gan-ska eller mycket stort förtroende för forskare. Inställningen påverkas ofta av medias rapportering och ju mer forsk-ning man läser om desto mer positiv ver-kar man bli. an

l a n t b r U K Att ha friska djur och ett bra smittskydd är viktigast för det svenska lantbrukets konkurrenskraft. Det anser medlemmarna i Lantbrukar-nas Riksförbund, LRF, enligt en ny un-dersökning. De tycker också att det är angeläget att ta fram en svensk livsmed-elsstrategi. Andra viktiga frågor är att undvika att handelsgödselskatten åter-införs, myndigheters handläggningsti-der och livsmedelsindustrins förädling.

– En god djurhälsa är den största konkurrensfördel svenskt lantbruk har gentemot omvärl-den. Vi har medlemmar inom alla led i lantbruket och många arbe-tar med att säkerställa att djuren mår bra. Att man anser att djur-hälsa och smittskydd är viktigast är väldigt glädjande, säger Kristo-fer Jervinge, utredare arbetsmark-nadspolitik Naturvetarna. an

88 procent…

God djurhälsa ger konkurrens-kraft

årets barometer visade att förtroendet för forskare minskat något, men från en hög nivå.

N AT U R V E TA R E16 N R 1 2 0 1 5

Nybakade naturvetare fårsnabbt jobbTre av fyra nyutbildade naturvetare har jobb tre månader efter examen. Men universiteten måste bli bättre på att förbereda studenterna för arbetslivet. Kunskap om arbets- livet ger en bättre start i karriären, menar rapportförfattarna.T E x T : l A R s - E R i k l i l j E b ä c k f o T o : A N N A l E d i N W i R é N

87% har ett relevant arbete eller är nöjda med s itt

arbete och har inga planer på att byta

N y r a p p o r t f r å N N at u r v e ta r N a:

t e M a

52 28 20

49 14 37

43 24 31

37 24 39

27 25 47 1

2

Mer än 12 månader

7-12 månader

4-6 månader

1-3 månader

Innan studierna avslutades

Liten eller mycket liten

Varken eller

Stor eller mycket stor

Vet ej

I vilken utsträckning fick du information om arbetsmarknaden under studietiden?

sara hassanzadeh och peter gustafsson ser en framtid inom life science.

När fick du ditt första jobb efter examen?

ju mer information man får om arbetsmarknaden under studietiden desto snabbare får man jobb efter examen, enligt naturvetarnas undersökning.

%

T E M A

N AT U R V E TA R E18 N R 1 2 0 1 5

”De som har en yrkesexamen

är också generellt nöjDare

meD kontakten meD arbets-

livet unDer utbilDningen

ärapå alla, 94 pro-cent av de som tog examen under läs-året 2010/11, har eller har haft ett kvalificerat arbete efter examen.

– Arbetsmarknaden ser bra ut för natur-vetare. De flesta etablerar sig snabbt och karriärmöjligheterna är goda, säger Marita Teräs, strateg på Naturvetarna.

Men det finns saker som kan bli bättre, vi-sar den undersökning som hon har gjort till-sammans med kollegan Elisabeth Möller.

– Många är missnöjda med den informa-tion som universiteten ger om karriärmöj-ligheter och den arbetsmarknad som väntar efter examen, säger hon.

iNTREssANT sAmbANd

Rapportförfattarna ser ett samband mellan den bristfälliga informationen och hur väl man lyckas på arbetsmarknaden. De stu-denter som har fått liten inblick i arbetslivet tar längre tid på sig att komma in i jobbet och de har mindre relevanta arbeten.

Här finns en stor skillnad mellan natur-vetare som har gått en yrkesutbildning och de som har en generell examen. Hela 45

Nvi lka t i llf r ågad es?Enkätundersökningen genomför-des i maj 2014. av 2 600 naturve-tare som tog en examen (kandidat-, magister-, master-, yrkes- eller fors-karexamen) under läsåret 2010/11 svarade 52 procent. enkäten skicka-des till alla naturvetare, både med-lemmar i Naturvetarna och de som inte är medlemmar.

r ap po rts läp pRapporten presenterades på ett seminarium 29 januari. ladda ner rapporten: www.naturvetarna.se

H u r s e r d et ut påd itt lär osäte?Vi kan ta fram specifika fakta om de olika uni-versiteten som ingick i undersökningen. kontakta oss, så kommer Naturve-tarna till ditt läro-säte och presen-terar resultaten.

elisabeth möller och marita teräs har un-dersökt arbetsmarknaden för nyutbildade.

procent av dem med en generell masterex-amen är missnöjda med informationen om arbetsmarknaden. Motsvarande siffra för dem som har en yrkesexamen är 8 procent.

De är också generellt nöjdare med kon-takten med arbetslivet under utbildningen. Jägmästarna och skogsmästarna sticker ut med en nöjdhet på 80 procent, medan snit-tet är 54 procent, enligt Marita Teräs.

skäRpNiNg kRäVs

Att så många upplever att kontakten med arbetslivet är dålig tycker rapportförfattar-na är oroande.

– Här krävs det skärpning av universi-teten, eftersom vi vet att kontakten med arbetslivet är så viktig för hur väl studen-terna lyckas i yrkeslivet, säger Marita Teräs och Elisabeth Möller.

Kanske den svaga kontakten med ar-betslivet är en förklaring till att bara 54 procent av de nyexaminerade skulle välja samma utbildning igen om de fick välja på nytt. Men även här sticker naturvetare med yrkesexamen ut. Sju av tio skulle välja om samma utbildning.

– Det främsta skälet är missnöje med karriärmöjligheter, vilket motsägs av rap-porten, som pekar på att dessa i själva ver-ket är goda. Möjligen kan det vara så att de nyutbildade inte är tillräckligt bra förbe-redda för arbetslivet snarare än att de har fel inriktning på sina studier, spekulerar Marita Teräs.

VidgAR s iNA VyER

Desto mer glädjande är att många, 85 pro-cent, vidgar sina vyer under utbildningen. Det handlar om allt från att arbeta extra och ha förtroendeuppdrag till att praktise-ra och göra exjobbet utanför akademin.

– De får snabbare ett relevant och kva-lificerat jobb, en fast anställning efter exa-men, säger Elisabeth Möller.

HoppAs på dRAgHjälp

Vad är ert budskap till universiteten?– De måste ta frågan om att förbereda

studenterna för arbetslivet på allvar. Det behövs styrning och struktur för det. I dag

bygger det allt för ofta på eldsjälar, vilket inte är hållbart, säger Marita Teräs.

Vad kan studenterna själva göra?– Vi vill peppa dem att ställa krav på

sin utbildning, samt att redan under stu-dietiden börja fundera på vad de vill, vart de är på väg samt vad som krävs för att nå dit.

75% hade jobb inom tre

månader efter

examen

>

”e r i k håf f, jäg mästar e

ARbETAR HElTid

ARbETAR dElTid

ANNAT

fÖRäldRAlEdig

dokToRERAR

sTUdERAR

sÖkER ARbETE

dRiVER EgET fÖRETAg

Vilken är din huvudsakliga sysselsättning idag?

De flesta i min kurs fick jobb ganska lätt”

N AT U R V E TA R E20 N R 1 2 0 1 5

Efter ett kort mellanspel i ett tidigare yrke som anläggningsdykare fick Erik Håff ett jägmästarjobb kort tid efter examen. Som skogsbränsleledare på Mellanskog såg han till att hyggesrester kom till nytta som biobränsle.

– De flesta i min kurs fick jobb ganska lätt. Utbildningen var mycket bra. Den roll jag har idag som skogsförvaltare i kommu-nen hade jag inte klarat utan min jägmäs-tarexamen.

Däremot är han inte lika nöjd med ar-betslivskontakten under utbildningen.

– Den var främst inriktad på det tradi-tionella produktionsskogsbruket i skogsbo-

lagen. Min profil låg på jakt, fiske och sko-gens sociala värden. De intressena blev inte lika väl tillgodosedda, sett till informatio-nen om den arbetsmarknad som väntade.

Men Erik Håff hittade rätt ändå. När det lediga jobbet i Järfälla blev ledigt sökte han det direkt. Där stortrivs han.

– Det är ett mångsidigt jobb, där vi ökar värdet av skogen. Men inte virkesvärdet i första hand. Många här i Järfälla bor gran-ne med skogen och gillar att vistas där.

Jobbet handlar om att skapa miljöer för biologisk mångfald genom att gynna ekar och andra ädellövträd, liksom blomman-

de örter. För att uppnå det krävs det ofta röjning och fäll-ning av barrträd.

– Det är inte all-tid så populärt att för-ändra miljön genom att fälla träd. En fördel är att jag ofta möter allmänheten direkt och kan förklara kommunens av-sikter. Det kan ibland vara en pedago-gisk utmaning.

I jobbet ligger också ansvar för vil-tet på kommunens marker, liksom för det småskaliga sågverket och att bygga bänkar, skyltar och annat som under-lättar för invånarna att besöka skogen.

Vad gör du om tio år?– Det finns ett mål att flytta hem till

Jämtland. Men jag trivs bra här, så vi kanske blir kvar.

Erik har hittat rätt

e r i k håf f

Utbildning: Jägmästare, examen 2010.

Arbete: skogsförvaltare i Järfälla kommun.

familj: fru och två barn i viksjö. Bördig från Östersund.

ålder: 33 år.

Håller sig attraktiv på arbets-marknaden: Har koll på bran-schen och går kurser. Jag utmanar mig själv, som att framträda i media och hålla föredrag.

fritid: familj och vänner, friluftsliv, jakt, fiske, utförsåkning och träning.

filmtips: Monty python och Band of Brothers.

Som de flesta jägmästare fick Erik Håff jobb nästan direkt efter examen. I dag är han skogsförvaltare i Järfälla kommun, som har mycket tätortsnära skog. Där handlar det mer om att skapa ekologiska än ekonomiska värden.

det lilla sågverket, som drivs i egen regi, förser kommunens friluftsområden med virke till bänkar, skyltar och annat som gör att invånarna lockas ut i skogen.

T E M A

21N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 5

Kristin Häglund har dubbla kompeten-ser. Med nutrition i botten spetsade hon sin utbildning med toxikologi.

– Jag har nytta av båda utbildningarna, som har kemin gemensam. I mitt nuva-rande jobb på H&M betyder kunskaperna i toxikologi mest.

Som nutritionist fick hon jobb direkt efter examen på ett konsultföretag för märkning av livsmedel. Det var ett som-marvikariat, där hon skötte konsument-kontakterna.

Till jobbet på H&M skickade hon in en spontanansökan och hoppades att de skulle höra av sig.

– Det gjorde de när en i personalen skulle vara föräldraledig. Lagom till att vikariatet upphörde slutade en kollega. Då blev jag erbjuden en tillsvidareanställ-ning. Så visst har det flutit på bra.

Intresset för textilier väcktes när hon gjorde exjobb på Kemikalieinspektionen, där hon knöt kontakter med folk i textil-branschen. I dag sätter hon kravspecifi-kationer på det globala klädföretagets till-verkning i olika delar av världen, främst Asien.

– Men det handlar inte bara om kläder, utan även skor, accessoarer och övrigt sortiment som företaget erbjuder. Det är mycket att hålla sig uppdaterad om när det gäller potentiellt farliga kemikalier i olika material, som plast, glas och metall.

Hon förklarar att H&M går före och håller sig på en nivå som överstiger lag-kraven.

– Lagstiftningen är lite bristfällig när det gäller konsumentprodukter av det här slaget. Vi samarbetar med andra företag i världen för att göra produkterna säkrare.

Just nu har Kristin Häglund annat i tan-karna. Hon är föräldraledig och avser att vara tillbaka på jobbet efter sommaren. Studietiden känns redan avlägsen. När jag frågar henne om hur arbetslivskontakten var så skilde den sig mellan utbildningarna.

– När jag läste nutrition var det mest

vi själva, som genom Nutri-tionistfören-ingen ordnade studiebesök, arbetsmarknads-kvällar och liknande.

Toxikologutbildningen var mer forskningsinriktad. Men det fanns ändå plats för studiebesök på kemika-lieinspektionen, giftinformationscen-tralen och i läkemedelsindustrin. Det varvades med gästföreläsare som kom till Karolinska institutet.

Bra f lyt för Kristin

k r i st i n häg lu n d

Utbildning: kandidatexamen i nu-trition år 2010, stockholms univer-sitet och masterexamen i toxikologi, karolinska institutet år 2013.

yrke: kemisk specialist på H&M.

ålder: 27 år

familj: sambo erik ardelius (fri-lansfotograf/journalist) och barnen edvin 3 år och Henning 6 mån.

fritid: fotboll.

lästips: Egenmäktigt förfarande av lena andersson.

bästa karriärtips: fundera på vilken slags karriär du vill göra.

Exjobbet på Kemikalieinspektionen gav Kristin Häglund kontakter i textilbranschen. I dag är hon kemisk specialist på H&M.

dubbla examina har tagit kristin häglund till h&m.

T E M A

N AT U R V E TA R E22 N R 1 2 0 1 5

Det var många som konkurrerade om den dok-torandtjänst som Peter Gustafsson har.

– Jag hade fördelen att behärska de molekylära teknikerna och kunde producera direkt, säger han ödmjukt.

Han ingår i en forskargrupp på 40 personer inom hjärt- och kärlmedicin vid Karolinska institutet.

– Min roll är att titta på hur genetiska variatio-ner påverkar fettmetabolismen och hur fett inlag-

p ete r g ustaf s sonExamen: Master i biomedicin, 2012.

gör nu: doktorand på karolinska in-stitutet inom hjärt- och kärlmedicin.

ålder: 26 år.

fritid: distriktsdomare i innebandy. Håller igång fysiskt och träffar vän-ner.

bästa sida: Noggrann. vill ha sa-ker på mitt sätt (kanske också kan vara en svaghet).

boktips: The End of Faith – Religion, Terror and the Future of Reason av sam Harris.

Raka spåret för PeterBiomedicinaren Peter Gustafsson vet vad han vill och är nöjd med sitt utbildningsval. Det är forskning inom akademin som fångar hans intresse.

ras i blodkärlen, så kallad åderförfett-ning. Det är en vanlig orsak till stroke och hjärtinfarkt.

Förhoppningen är att forskningen ska leda till bättre behandlingsme-toder mot hjärt- och kärlsjukdomar. Grundforskningen handlar om att öka kunskapen om mekanismerna bakom sjukdomarna.

Peter Gustafsson har pre-cis fått en tjänst. De första två åren var det doktorandbidrag som gällde, vilket är praxis på KI.

Även om han gick raka spå-ret till forskningen, så gjorde han lite annat mellan kandi-datexamen och masterexamen. Då var han assistent och job-bade med olika labbtekniker.

Det är ingen tvekan om att han har hamnat rätt.

– Om jag fick välja om ut-bildning idag skulle det bli samma. Det är så himla kul att gå till jobbet. Jag gillar den frihet som grundforskning innebär.

Vad gör du om tio år?– Jag har fått blodad tand

för akademisk forskning, så det vill jag fortsätta med det, antingen här eller utomlands. Att jobba i andra länder skulle

gynna både min per-sonliga och professionella utveckling.

Han har inte stängt dörren till världen utanför akademin.

– Jag kan tänka mig att jobba i indu-strin under en period och sedan komma tillbaka. Det tror jag berikar forskningen.

Var du nöjd med arbetslivskontakten när du gick grundutbildningen?

– Fokus låg på akademin, som var mitt intresse och därför var jag mot-taglig för det. KI ville ha kvar oss bio-medicinare, vi är attraktiva som grupp.

under studietiden fick peter gustafsson bra information om att göra karriär inom akademin.

Sara Hassanzadeh valde att bygga på sin BMA-examen med två år och få en master i biomedicin.

– Det ångrar jag inte. Den examen är en väg in i life science-världen och ger andra möjligheter än att jobba inom landstinget, som i dagsläget inte har tjänster för den dubbla kompetensen.

Även om hon är nöjd med sin BMA-ut-bildning tycker hon att det är lite för låga krav för att komma in, liksom för att få examen. Det menar hon urholkar kvalite-ten på sikt.

– Men det är stora skillnader mellan ut-bildningarna. Som tidigare ambassadör för utbildningen fick jag bra inblick. Till exem-pel finns inte längre den kurs i instrument-teknik, som KI erbjöd tidigare. Den gav ett försprång på arbetsmarknaden.

För sin egen del fick hon jobb direkt ef-ter examen på ett privat vårdbolag efter att ha praktiserat där. Sedan följde en kortare

anställning som BMA i lands-tinget. Men hon kände

att hon ville utveck-las och komma

vidare.

Så i dag är hon klinisk prövningsle-dare inom aka-

demin.

– Det är en jättebra erfarenhet och kan bli den språngbräda jag hoppas på. Jag sö-ker motsvarande jobb inom industrin, men där är konkurrensen hård.

Som klinisk prövningsledare är hen-nes roll att samordna och kvalitetssäkra de studier som görs. En studie handlar om hur sömn påverkar metabolism – ämnesom-sättningen i kroppen. Där pågår även stu-dier om fetma och anorexia.

Hur var arbetslivskontakten?– Praktiken i slutet av BMA-utbildning-

en var värdefull. I övrigt ordnade vi genom Naturvetarna studiebesök på bland annat Läkemedelsverket och Livsmedelsverket.

Däremot håller hon inte med om att arbetsmarknaden för BMA är så bra som det sägs.

– Det är få lediga jobb och de som finns är ute i landet. Jag vill jobba i Uppsala-Stockholm.

Vad gör du om tio år?

– Jag vill kunna kombinera mina kun-skaper i labbvetenskap och biome-dicin, och bidra till global hälsa.

23N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 5

sara has san zade h

Utbildning: leg biomedicinsk analy-tiker, examen 2010, ki och master- examen i biomedicin, examen 2013 från BMC, uppsala universitet.

jobbar: klinisk prövningsledare på Bio-medicinskt centrum, uppsala universitet.

ålder: 27 år.

bor: i uppsala.

kopplar av med: tränar på gym, pro-menerar och umgås med vänner och familj.

stark sida: driven och envis. kan ut-veckla mitt tålamod.

förtroendeuppdrag: var tidigare ordförande för BMa-föreningen inom Naturvetarna.

Sara byggde på sin BMAAtt kombinera kunskaperna i labbvetenskap och biome-dicin är målet för Sara Has-sanzadeh. Men hon håller inte med om att det är gott om jobb för biomedicinska analytiker som har vidareut-bildat sig.

som biomedicinsk analytiker och biomedicinare vill sara hassandezah jobba inom life science-branschen.

stiftelsen kamratfondendelförbundet skogsakademikerna bildade 2005 stiftelsen kamratfonden av de pengar som återstod efter fusionen med Naturvetareförbundet.

Bidrag kan sökas av skogsakademiker eller av den som studerar till en skogsakademisk examen. syftet är att stödja och uppmuntra samt stärka sam-manhållningen skogsakademiker emellan. Medlem-mar i skogsakademikerna har företräde.

Bidrag kan sökas till studieresor, kompetenshöj-ning, behövande skogsakademiker eller behövande anhöriga till avliden skogsakademiker, uppmuntran eller belöning av skogsakademiker som väsentligt bidragit till att öka skogsakademikernas kompetens eller anseende, trivselfrämjande aktiviteter.

stiftelsen von porats fonddelförbundet skogsakademikerna hanterar läns-jägmästare ernst von porats donationsfond. fonden kom till efter ett testamente på 10 000 kronor från ernst von porat år 1909 och heter nu stiftelsen von porats fond. stiftelsens syfte är att ge medlemmar ekonomiskt bidrag i en medicinskt eller socialt svår situation. pengar delas ut som engångsbelopp till stöd och uppmuntran.

utdelningen från von porats fond baseras på di-rektavkastningen från föregående år.

för båda stipendierna gäller:ansökan kan normalt göras en gång per år. ansökningarna bereds av fondernas styrelse och ska skickas in senast den 15 april. ansökningshandlingar returneras inte.

så ansöker du:ange syfte med ansökan samt eventuell projektbe-skrivning (mål, metod och förväntat resultat). ange vilken fond ansökan riktas till samt vilken typ av bi-drag som söks. ange namn och kontaktuppgifter samt eventuell grupp eller organisation. ange even-tuell handledare eller projektledare, liksom kostnads-kalkyl, budget och sökt belopp.

ansökan kan bara göras för projekt, resor eller annat, som ännu inte påbörjats eller genomförts vid ansökningstidens utgång.

återrapportering skall göras inom tre månader efter avslutad resa eller avslutat projekt. ange i an-sökan hur det ska ske. det kan vara en rapport eller som en artikel i Naturvetare. ange namn och kon-taktuppgifter. ange skäl och bakgrund till sökt bi-drag och storleken på det.

skicka ansökan till: skogsakademikerna c/o Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka ulf.bergius@naturvetarna.se

C H E F

Skogsakademikernas stipendier det finns pengar att söka från två stipendier som hanteras av skogsakademikerna, som ingår i Naturvetarna. dessa är kamratfonden och von porats fond.

R E P O R TA G E

T e x T J o h a n J o e l s s o n f o T o J o n aTa n J a c o b s o n

>

Saltet som fångar upp och mäterstrålningEfter fältprover i Tjernobyl och i Fukushima har forskare i Lund utvecklat en metod för att mäta strålning med bordssalt. Vid låga stråldoser verkar salt fungera lika bra som dosimetrar.

Maria Christiansson och Christian Bernhardsson bestrålar en docka från olika vinklar i experimenten.

R E P O R TA G E

N AT U R V E TA R E26 N R 1 2 0 1 5

liggjorde noggrannare mätningar. Det var då vi kom in i det här, säger Chris-tian Bernhardsson.

– Forskarna före oss konstaterade bara att det gick att använda salt. Men vi har nu testat det praktiskt i ryska byar samt i Japan, säger Maria Christiansson.

TesTaT i TJernobyl

Genom att placera ut salt i Tjernobyl-området – i köksskåp, utomhus på fasta stationer och i behållare som männis-kor burit runt halsen – har forskarna vid upprepade tillfällen kunnat mäta de strålningsnivåer som härstammar från den tragiska kärnkraftsolyckan 1986.

Analyserna av det strålningsexpone-rade saltet har sedan jämförts med på plats-mätningar gjorda med traditionella dosimetrar. Successivt gick det upp för forskarna att saltets kapacitet att lagra information om hur mycket strålning det exponerats för, var betydligt bättre än vad man tidigare anat. Under fält-arbetet, som pågick i flera år, strävade forskarna hela tiden efter att få saltet att registrera allt lägre nivåer av strålning.

skyddas från lJus

– Höga stråldoser, som man inte överle-ver, är mindre relevanta att studera. Vid lägre doser går det att sätta in behandling. Eller informera om att doserna är försum-bara i förhållande till normal bakgrunds-

tt saltkorn har be-tydligt bättre min-ne än vad man tidi-gare trott. I alla fall när det kommer till att registrera låga doser strålning.

Med hjälp av vanligt bordssalt i svarttej-pade behållare, utplacerade i Tjernobyl-området och i Fukushima, har svenska forskare upptäckt att salt i flera avseen-den är lika pålitligt som de dosimetrar som används inom exempelvis kärn-kraftsindustrin.

Bakom de nya rönen står en Malmö-baserad forskargrupp inom medicinsk strålningsfysik knuten till Lunds uni-versitet. Gruppen bildades 2006 och består idag av sex personer, bland an-nat Maria Christiansson och Christian Bernhardsson som båda disputerat med avhandlingar på temat salt och strål-ningsdetektion.

fokus på bordssalT

När vi ses i ett konferensrum på Skå-nes universitetssjukhus i ett vintergrått Malmö berättar de att det från början var tänkt att gruppen skulle studera hur tegel och porslin reagerar på strålning.

Men eftersom processen är omständ-ligare valde man att istället fokusera på bordssalt – en produkt som även har den fördelen att den finns i nästan alla hushåll världen över. Redan på 1950-talet upp-täcktes det att salt hade ett slags ”minne”. Men efter att ha slagit fast att salt kunde fånga upp och registrera höga strålnings-doser i labbmiljö gjordes knappt någon ytterligare forskning i ämnet.

– För något årtionde sedan blev ap-paraterna mer sofistikerade, vilket möj-

E

Genom att bestråla det strål-ningsexponerade saltet med blått ljus – så kallad optisk stimulerad luminiscens – utsöndras energi i form av ljus från saltet. Detta ljus är proportionerligt med den strål-ning som saltet tidigare utsatts för. Ljuset som utsöndras från saltet när det bestrålas kan sedan mätas med hjälp av en så kallad OSL-apparat.

strålning, säger Christian Bernhardsson.I Maria Christianssons avhandling,

som lades fram i våras och i huvudsak fokuserar på den konkreta utläsnings-tekniken, gjordes även mätningar med salt i japanska Fukushima. Precis som i Tjernobylområdet placerades saltbehål-lare ut i olika miljöer under en begrän-sad period. Försöken skedde både un-der 2013 och 2014.

– Det var en kollega till mig som skulle dit i ett annat ärende. Så jag pas-sade på att skicka med dosimetrar och salt som placerades ut med lyckat resul-tat, säger hon.

En förutsättning för att metoden ska fungera är att saltet som ska avläsa

Så funkar det

”Redan på 1950-talet upptäcktes det att salt hade ett slags ”minne”

R E P O R TA G E

27N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 5

ce nTr u m för e ros ion ss kador

ystad har tillsammans med 21 andra kommuner i Skåne, Halland, Blekinge, Öland och Gotland bildat Erosionsskadecentrum. Det är ett samarbetsorgan för att få fram ef-fektiv och miljöanpassad erosions-skyddsteknik. Forskare, konsulter och entreprenörer knyts till olika projekt som initieras av organisa-tionen.

Källa: NEStrandfodring är bara en del i Ystads kommuns kustskyddsarbete.

Christian Bernhardsson genomför en fältmätning tillsammans med representanter från svenska Strålsäkerhetsmyndigheten och Research Institute of Radiation Hygiene, Sankt Petersburg.

R E P O R TA G E

N AT U R V E TA R E28 N R 1 2 0 1 5

strålningen förvaras dunkelt. Om det utsätts för exempelvis solljus försvin-ner den energi som forskarna analyse-rar för att få fram strålningsinforma-tion (se faktaruta).

Fältproverna i Tjernobylområdet och i Fukushima har även komplette-rats med mätningar utförda i laborato-riemiljö på Skånes universitetssjukhus och utomhus på räddningstjänstens övningsbana i Löddeköpinge.

sTrålad fanTom

Där har en skivad gummidocka som ska representera en människokropp – en så kallad fantom – bestrålats från olika vinklar. Genom strålningsdetek-torer och fasttejpade saltförpackningar på dockan har forskarna kunnat mäta hur mycket strålning mänskliga organ utsätts för beroende på var strålkällan kommer ifrån.

Det här är ett spår som forskarna vill studera närmare i framtiden:

– Att undersöka relationen mel-lan signalen i salt och risken för sena hälsoeffekter är något vi kommer att arbeta mer med, säger Christian Bern-hardsson.

salT med poTenTial

Maria Christiansson och Christian Bernhardsson undersöker även förut-sättningarna för att utveckla en slags billig saltdosimeter för allmänt bruk. Sådana skulle exempelvis kunna bäras av oövervakade privatpersoner i miljö-er som misstänks vara kontaminerade.

Eller, som ett komplement till tradi-tionella mätinstrument, placeras ut på tusentals punkter i ett kontaminerat om-råde för att få fram exakta strålningsni-våer för specifika platser. Saltet har po-tential och möjligheterna är många.

– Vårt mål är att på sikt hitta ett bil-ligt och effektivt sätt för att bestämma stråldoser för ofrivilligt expone-rade individer, säger Christian Bernhardsson.

I laboratoriet bestrålar Christian Bernhardsson och Maria Christiansson det strålningsexponerade saltet med ljus, med hjälp av en så kallad OSL-apparat.

I OSL-apparatens fack (bilden till höger) placeras små portioner salt som sedan belyses.

CHRIStIan BeRnHaRdS-SOn

ålder: 34 år.

bor: I Malmö.

utbildning: Sjuk-husfysiker, doktor.

Gör just nu: Fors-kare i medicinsk strålningsfysik, Malmö.

Tidigare jobb: ”Har inte gjort något annat”.

MaRIa CHRIStIanS-SOn

ålder: 34 år.

bor: I Ystad.

utbildning: Ingen-jör i medicinsk bild-vetenskap, doktor.

Gör just nu: Arbetar halvtid som fors-kare i medicinsk strålningsfysik och halv-tid som ingenjör på Skånes universitets-sjukhus i Malmö.

Tidigare jobb: Forskningsingenjör.

salt är ett mineral som huvudsak-ligen består av natriumklorid. Fören-ingen utvinns dels ur havsvatten och saltsjöar, dels ur stensalt. Dessutom erhålls natriumklorid numera som biprodukt vid avsaltning av havsvat-ten. Salt har en urgammal använd-ning inom livsmedelshanteringen på grund av sin konserverande effekt, samt som krydda.

KäLLA: NE OcH WIKIPEDIA

Salt

29N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 5

v e t e n s k a p

Intressanta i studier av evolutionen.

Fåglarnas big bangOch f ler vetenskapliga genombrott 2014För 65 miljoner år sedan small det till och några fågelarter utvecklades till tusental. Den upptäckten var ett av förra årets vetenskapliga genombrott, enligt tidningen science. att kunna föryngra åldrande möss och genetikens två nya bokstäver bidrog också till framstegen. T E X T N ATA l i E V o N d E R l E h R

N AT U R V E TA R E30 N R 1 2 0 1 5

Fåglar fascinerar och deras släkt-skap är en av de klassiska frågorna inom systematiken, förklarar Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Upp-sala universitet.

– De första fågelarterna uppstod för ungefär 100 -150 miljoner år sedan, det är egentligen inte så länge sedan. I bör-

jan fanns bara några få arter, nu finns mer än 10 000 och de kan se väldigt olika ut. Det finns ett egenvär-de i att beskriva hur släktskapet ser ut ef-tersom det är en vik-tig pusselbit i att för-stå hur livet omkring

oss har uppkommit och för att förstå den biologiska mångfalden, påpekar han.

Ny TEkNik

Hans Ellegren är själv fågelskådare, i alla fall i den mån han hinner. Nu visar han upp fåglarnas nya släktträd som hans forskargrupp och många andra forskare har tagit fram med hjälp av analysen av fåglarnas arvsmassa. I de aktuella studi-erna har arvsmassan från 48 fågelarter kartlagts och analyserats i ett stort inter-nationellt samarbete.

– Analysen är oerhört krävande och är omöjlig för en enskild forskargrupp.

Små föRäNdRiNgAR – SToR SkillNAd

Ungefär samtidigt som dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan började fågelsläktet förgrena sig på allvar. Troli-gen finns ett samband mellan dessa hän-delser, men det är inte bevisat. Den snab-ba utvecklingen kan låta överraskande men är egentligen inte det.

– Helt plötsligt fanns det ett utrymme där nya former kunde klara sig och utvecklas vi-dare till nya arter, förklarar Hans Ellegren.

Husdjur är enligt honom ett bra och

Utveckling som smällde till Ny forskning om fåglarnas evolution visar nu hur små förändringar kan göra stor skillnad och hur viktigt det är att bevara den biologiska mångfalden. fåglarnas big bang visar vägen.

kanske mer välkänt exempel hur nya for-mer kan utvecklas när omständigheterna ändras. Vargar visar ganska liten utseen-demässig variation men däremot finns det väldigt många hundraser. Dessa ra-ser har utvecklats efter att människan har tämjt vargar och avlat vidare på djur med vissa egenskaper. Det blev underlaget för de hundraser som vi ser idag, som kan ha väldigt olika utseende och beteende.

– Mycket av den genetiska variationen som finns i naturen kommer aldrig att leda till förgrening och bildande av nya arter. Men när utrymmet finns ser vi den typen av snabb utveckling som fågelsläktet uppvisar. I slutändan är det egentligen små genetiska förändringar som kan göra en stor skillnad.

VikTigT ATT bEVARA måNgfAldEN

De aktuella studierna av fåglars evolution visar alltså att evolution kan gå snabbt. Men den kanske viktigaste lärdomen är

De första fågelarterna uppstod för 1OO - 15O

miljoner år sedan

v e t e n s k a pF

oto

: M

ika

el

Wa

ll

er

st

ed

t,

Up

ps

al

a U

niv

er

sit

et.

Hans Ellegren.

Ett överraskande fynd var att förmå-gan att minnas och kunna återge olika ljud har kommit till oberoende av varan-dra i tre fågelgrupper: papegojor, sång-fåglar (tättingar) och kolibrier.

Den egenskapen är mycket ovanlig i naturen och är bland däggdjuren be-gränsad till människan.

Därför kan vi lära oss mer om minnet och talförmågan hos människor genom att studera fågelhjärnan; zebrafinken används till exempel inom forskningen.

fågelsång som lär oss om minnet

Papegoja.

Kolibri.

Bofink.

Fåglar som minns, härmar och sjunger.

1

31N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 5

v e t e n s k a p

fåglarnas evolution kartlagd

forskningssamarbetet The Avian phylogenomics Consortium har hittills involverat fler än 200 forskare från 80 institutioner i 20 olika länder.

Projektet omfattar 23 vetenskapliga artiklar, bland annat i ett specialnum-mer av den vetenskapliga tidningen science.

Science utnämnde studierna till ett av de tio viktigaste vetenskapliga genombrotten under 2014.

Analysen av datamängden har krävt fler än nio superdatorcentra i Usa och tyskland.

databasen över de 48 fågelarternas arvsmassor är fritt tillgängligt för fors-karsamhället.

för 70 miljoner år sedan fanns bara tre olika utvecklingslinjer; den ex-plosiva förgreningen innebar en re-kordsnabb utveckling av ett trettiotal släkten under bara cirka tio miljoner år. Hela 95 procent av alla 10 000 få-gelarter som finns idag härstammar från denna explosiva förgrening.

förutom Ellegrens forskargrupp har även anders Ödeen och hans forskar-kollegor vid sveriges lantbruksuniver-sitet bidragit till studierna genom att studera fåglarnas syn.

här är några ytterligare exempel från topp tio-listan, som tidningen Science har utsett. läs hela listan på www.sciencemag.org

det är ett av de tio viktigaste genombrotten under 2014

betydelsen av att bevara den biologiska mångfal-den. Av de tre fågelsläkten som fanns för 70 mil-joner år sedan utvecklades grenen Neoaves till de flesta av alla fågelarter som finns idag.

– Man skulle kunna säga att det väl inte gör nå-got om en art försvinner, men faktum är att det inte går att förutse vilken utveckling som kommer att ske och därför är det viktigt att bevara den bio-logiska mångfalden. Det är en viktig lärdom från dessa forskningsstudier, avslutar Hans Ellegren.

Ebola har skördat nästan 8 000 dödsoffer under 2014. De länder som drabbats är främst Guinea, Liberia och sierra Leone. Mer än 20 000 människor har smittats med sjukdomen.

Dessutom befaras det finnas många sjukdoms- och dödsfall som inte rapporterats. Utbrottet pågår fortfarande och flera kliniska försök med nya vaccin och läkemedel är på gång. Läs mer om ebola och de nya behandlingsmetoderna i naturvetare nr 6 -2014.

När gamla möss får blod från yngre möss blir de som unga igen. Möss som är motsvarande 70 män-niskoår gamla får starkare och uthål-ligare muskler, friskare hjärtan och en tillväxt av nya nervceller i hjärnan. Mössen får även ett bättre rumsmin-ne och luktsinne.

Forskarna bakom studien har kommit fram till att GDF11, en fak-tor som finns i blodet, ligger bakom föryngringen. GDF11 finns även hos människor och nu har det påbörjats kliniska försök där patienter med alzheimers sjukdom behandlas med blodplasma från unga människor.

T E X T N aTa l i E v o N d E r l E h r

Nya vaccin på gång.

Fler genombrott

Vaccin mot ebola

gammal blir ung

Nytt blod ger ny ungdom.

2

3

inspirerad av termiter bygger några ro-botar en stack. De jobbar oberoende av var-andra men genom att följa vissa regler och läsa av omgivningen kan de tillsammans konstruera murar, trappor och byggnader. Robotarna kan hämta byggklossar och lägga dem på rätt ställe. I andra studier har robotar format bokstäver eller olika möns-ter genom att känna var de andra robotarna befinner sig.

Byggrobotarna kan komma till använd-ning vid katastrofer och för att bygga forsk-ningsstationer på havsbotten eller på pla-neten Mars.

N AT U R V E TA R E32 N AT U R V E TA R E N R 1 2 0 1 5

Så gammal visade sig den målning vara som hittades i en indonesisk grotta för flera decennier sedan. I år kunde forskare datera radioaktivt uran i droppstensformationer som växte på målningarna och på så sätt visa att de gjordes för 35 000 – 40 000 år se-

den genetiska koden är upp-byggd av bokstäverna a, t, C och G. nu har forskare lagt till två nya bokstäver, X och Y, i levande e. Co-li-bakterier. X och Y påverkar inte bakterierna men i framtiden kan det bli möjligt att använda tekniken för att skapa helt nya proteiner som är

uppbyggda av andra ami-nosyror än de 20 som finns nu.

4

genetikens alfabet får fler bokstäver

We, Robots

Byggrobot som snabbt reser ett nytt hus.

Strålande uran daterar grottmålningar.

Med X och Y kan nya

proteiner byggas.

dan. tidigare har många forskare häv-dat att den figurativa konsten först upp-stod i europa men nu verkar det som om asiaterna lärde sig att måla ungefär samtidigt som européerna – eller ännu tidigare, innan våra förfäder lämnade afrika för 60 000 år sedan.

5 6 40 000 år

v e t e n s k a p

33N R 1 2 0 1 5 N AT U R V E TA R E

är strålning från mobiler en risk?Hjälper det att använda hands-free för att miska riskerna med strålning?

inga mobiltelefoner ger så hög expo-nering för radiovågor att det medför någ-ra säkerställda hälsorisker, inte ens när mobilen hålls direkt mot kroppen.

Det finns dock en svag, men veten-

Behöver fåglar matas på vintern?Vilket är bästa sättet att stödutfodra sjöfåglar på vintern?

många sjöfåglar, som gräsänder, vigg, skrak, knipa, och knölsvan, klarar sig ofta bra under normala vintrar och de hittar utan större problem sin naturliga föda. Dock kan det bli svårt för vissa arter att hitta föda om vi får en mycket kall vinter med mycket is i både insjöar och längs kusterna.

I dessa lägen gör stödutfodringen mycket nytta och kan minska dödligheten hos främst svanar, men också hos gräsänder. Dessa två arter tar sin föda från botten och när grunda

Fråga en

NaturVEtarE

går det att bromsa muskelförlusten? Med ökad ålder minskar muskel-massan har jag hört. Går det att kompensera med träning? Gäller samma princip för hjärnan?

Utan träning kan man räkna med att förlora en knapp procent av sin muskelmassa per år efter fyrtio års ålder. en orsak är att vi generellt är mindre aktiva ju äldre vi blir.

Med ökad ålder är det framför allt de snab-ba, typ II-fibrerna, som förloras. Det går ut-märkt att bromsa denna muskelförlust genom både styrke- och konditionsträning. explosiva övningar och styrketräning är särskilt viktiga för att aktivera typ II-fibrerna och därmed beva-ra eller till och med öka muskelmassan. Detta sker oavsett om vi är unga eller gamla. I vilken

utsträckning de existerande muskelfibrerna blir starkare och mer uthålliga beror på

typ av träning.

skapligt grundad, misstanke om ökad risk för hörselnervstumör och gliom vid lång-varig användning av mobiltelefon. Mobil-telefoner har använts utbrett av den vuxna befolkningen i mer än femton år nu. Om det hade fun-nits en så tydlig riskökning som en del forskare hävdar så borde det ha visat sig genom trend-brott i cancerstatistiken, vilket inte är fallet.

sedan 2004 rekommende-rar strålsäkerhetsmyndigheten att man av försiktighetsskäl använder handsfree eller hög-talarfunktion och håller ut mobil-telefonen från kroppen under samtal.

Det är ett enkelt sätt att minska onödig radiovågsexponering av huvudet. att lägga mobiltelefonen i fickan under samtal inne-bär bara en flyttning av exponeringen från huvudet till andra kroppsdelar.

J immy ESTENbERg, MYnDIGHets- speCIaLIst på eLektROMaGnetIska FäLt vID stRåLsäkeRHetsMYnDIGHeten

vatten och vikar fryser till så har de pro-blem hitta föda. vigg, skrak och knipa är dykänder och klarar i allmänhet att hitta föda på djupt vatten eller på botten, bara det finns öppet vatten.

när de gäller växtätare som svanar och gräsänder är bröd ett utmärkt foder, bara

det inte är mögligt. Det är tillåtet att fritt ut-fodra med spannmål, men däremot finns det regler för när man lägger ut förädlade pro-dukter. Gör man det i mindre skala till fåglar hemmavid är det okej, men för större mäng-der krävs tillstånd.

ToRSTEN möRNER, statsveteRInäR vID sLU

när det gäller hjärnan finns det många studier som försöker förstå trä-ningens positiva effekter. en faktor som undersöks mycket är proteinet BDnF (brain-derived neurotrophic factor), som hjälper till vid nybildning av hjärnceller och ökar vid fysisk ansträngning. Mer forskning kring detta behövs.

JESSicA NoRRbom, FORskaRe kaROLInska InstItUtet OCH peRsOnLIG tRänaRe

Vill ha brödbit vid kyla.

Behåll musklerna.

Strålande nalle.

När haven tar emot koldioxid sjunker pH-värdet, som på sikt påverkar korallernas livs-miljö. Men det är inte klimatförändringarna som är det största hotet mot världens koraller.

– Ett större gissel i dagsläget är övergöd-ning och andra föroreningar som gör att kor-aller blir sjuka av patogena mikroorganismer, säger Michael Tedengren, marinbiolog och forskare vid Stockholms universitet.

Inbyggd konflIkt

Han har genomfört flera studier av belast-ningen på tropiska korallrev, bland annat i södra Vietnam, där fiskodlingen har ökat i omfattning. Många tusen fiskkassar i havet har blivit ett miljöproblem.

– Tyvärr har kassarna anlagts i områden med korallrev. För att få en ändring till stånd samarbetar vi med en lokal NGO, Non-go-vernmental organization. Vi tar fram riktlin-jer för fiskodlingen, som bland annat handlar om att ha säkerhetsavstånd till korallreven, vilket vi har fått visst gehör för.

Han beskriver det som en inbyggd konflikt där miljöintressen står mot lokalbefolkning-ens möjligheter att bedriva fiske och få en försörjning. De intressena försöker Michael Tedengren balansera, bland annat genom att också göra socioekonomiska studier.

Skörare koraller

En effekt av övergödningen är att korallerna blir skörare när kalkinlagringen inte hänger

n at U r V e ta r e34 n r 1 2 0 1 5

Det har tänts en strimma hopp för världens korallrev. Marinbiologen Michael Tedengren menar att de går att rädda om utsläppen av övergödande ämnen från avlopp, fiskodling och jordbruk minskar. t e x t Å S a f a g e r S t r ö m o c h l a r S - e r I k l I l j e b ä c k

I n S P I r at ö r e n

Korallrevenkan räddas

Blekta och missfärgade koraller signalerar sjukdom i ett rev som utsatts för övergödning.

k a r r i ä r

35N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 5

m I chae l te d e n g r e n

aktuell: Marin-biolog som fors-kar om koraller i tropiska hav och om grundläg-gande ekologi i Östersjön. Han är knuten till Stock-holms universitet.

gör mer: Forskar om miljögifter från bananplantager i Centralamerika. Det är fortfarande ett stort problem med kemikalier som förorenar floder, sjöar och vattenreservoarer. ”Det är en van-sinnig verksamhet. Därför väljer jag all-tid ekologiska bananer.”

trivs bäst: Fantastiskt att få jobba med havsfrågor och att undervisa unga marinbiologer ute till havs.

reser på vintersemestern: Med fa-miljen på Kap Verdeöarna.

tips till unga forskare: Gör det du tycker är roligt – det är då du får fram din kreativitet.

med i den snabba tillväxten. De drabbas också av sjukdomar, som orsakar blekning och i förlängningen koralldöd.

Ungefär hälften av världens koraller är hotade på grund av övergödning, som har sin källa i jordbruk, avlopp och andra verk-samheter på land.

I de korallrika reven utanför Florida har forskarna studerat hur särskilda experiment-områden förändrats under tre års tid. Här har korallerna i vissa områden utsatts för kon-trollerad övergödning med kväve och fosfor.

rePar SIg Snabbt

Rebecca Vega-Thurber är en av de ameri-kanska forskare som står bakom studien.

– Vi blev chockade över hur snabbt kor-allerna fick sjukdomar och blektes då de utsattes för föroreningar på en ganska nor-mal nivå.

Mer förvånande var att korallerna kunde återhämta sig inom tio månader om tillför-seln av näringsämnen stoppades, säger hon.

En sjukdom som hittades på ungefär hälften av korallerna i förorenade områ-den var ”dark spots syndrome”.

– Det här är den första längre studien av övergödningens negativa effekter, som också utvärderar hur lång tid det tar för korallerna att hämta sig. Men korall-rev utsätts för stress på många olika sätt – förhöjd vattentemperatur, utsläpp av gödningsmedel eller gifter, säger Michael Tedengren.

Vända trenden

Ett ständigt överskott av näringsämnen vore kanske inget problem i sig, om det inte gynnade tillväxten av patogena mik-roorganismer som ger korallerna en säm-re motståndskraft mot andra hot. Växt-huseffekten, som ger en gradvis ökad tem-peratur i världshaven, är ju svår att kom-ma till rätta med genom lokala åtgärder.

Det är däremot fullt möjligt att mot-verka övergödning av korallreven genom satsningar på avloppsrening, och metoder för minskad avrinning från jordbruksom-rådena.

– Vill vi rädda korallreven så gäller att minska den totala belastningen, och den här studien visar på en sådan möjlighet, säger Michael Tedengren. #

fakta om korallr eVe n:

Mer än 80 procent av korallreven i det Karibiska havet har försvunnit under senare tid.

En fjärdedel av allt liv i världshaven finns vid korallreven - trots att reven utgör mindre än en procent av den marina miljön.

Nästan 2 miljoner arter fiskar och andra vattenlevande djur är beroen- de av korallrevens ekosystem.

Förutom försörjningsmöjligheter innebär korallreven skydd mot exempelvis tsunamier i många kust- områden.

K ä llo r: o r E G o N Stat E U N i V E r S i t y, W W F

U N G E Fä r H ä lF t E N aV Vä r lD E N S Ko r a llE r ä r H ota D E på G r U N D aV ÖV E r G Ö D N i N G

Forskarna förvånades över hur snabbt korallerna repade sig när övergödningen upphörde.

n at U r V e ta r e36 n r 1 2 0 1 5

Har du svårt att få saker gjorda? Du är inte ensam. Svåra eller tråkiga uppgifter skjuter vi gärna upp, medan vi direkt tar itu med det som är lätt och roligt. Psykologiforskaren Alexander Rozental tipsar om vad du kan göra för att slippa pressen inför deadline.

Jobba först

m a n U a l e n

TEXT An nA nor b E rg I LLUSTrATIon MAr IA rAYMon D S DoTTE r / SÖD E r b E rg Ag E nTU r

M E D G läDj E K lar ar MaN o C KSå

Str ES S E N bättr E

fira sedan

Det plingar i mobilen, en ruta om nytt mejl skymtar på datorskärmen, musiken på radion går över i nyheter, det luktar kaffe … och jag kollar Facebook i stället för att på-börja den här texten. Den ska ju inte vara klar förrän om tre veckor och jag behöver ringa för att kolla upp några saker.

– Jag gör det någon annan gång. I mor-gon hinner jag säkert, tänker jag.

Prokrastinering betyder just detta: att skjuta upp något till morgondagen som vi borde göra i dag. Inom psykologin används ordet för att beskriva att man väntar med att göra något trots att man vet att det kan få negativa konsekvenser.

– Oftast handlar det om obehagliga, tråkiga och svåra uppgifter, aktiviteter som på något sätt väcker motstånd. Det som är lätt att genomföra, roligt eller ger ett omgående resultat tar vi itu med direkt, sä-ger psykologen Alexander Rozental, som forskar på

hur man kan behandla prokrastinering.Han hjälper personer som har stora pro-

blem med att få saker gjorda. Där beteendet kan gå ut över arbete, studier, ekonomi eller relationer.

– Men att skjuta upp saker är inte all-tid ett problem. Ibland kan det vara smart, om man behöver tid för att fatta bra beslut, samla mer information eller tillbringa tiden med vänner eller familj.

När uppskjutandet blir ett återkomman-

de mönster med negativa följder kan det ge större problem med nedstämdhet och ång-est. Eller fysiska problem, till exempel om man väntar med läkarbesök eller inte tar sin medicin.

– Mycket går också ut över andra män-niskor. Det påverkar våra relationer, till ex-empel trivseln hemma eller samarbetet med kollegor på jobbet.

Varför prokrastinerar vi då? När vi vet att det varken är bra för oss själva eller omgivningen. Enligt Alexander Rozental handlar det om fyra faktorer:

1. Värdet. Det måste finnas en tillräcklig belöning, en morot för att ta itu med uppgiften.

2. Förväntan. Vi behöver tro på vår egen förmåga att slutföra uppgiften och ha tidigare erfarenhet av att bli belönade när vi gör det.

3. Tid. ju längre fram i tiden värdet infaller de-sto mindre motiverade är vi. Därför känns träning, pensionssparande eller projekt med deadline långt fram mindre intressanta för oss i dag.

4. Impulsivitet. Vår förmåga att kunna vän-ta med belöningen. att kunna välja det som ger värde på lång sikt i stället för omgående.

Samma faktorer är också nyckeln till att komma tillrätta med beteendet. Mycket hand-

lar om självkontroll, att sätta upp mål för sig själv och ta sig förbi hinder och mot-stånd.

De flesta människor skjuter upp saker. Forskningen tyder på att alltfler upplever att det ger dem problem i vardagen och att de skulle behöva hjälp.

– Samhället har förändrats så att möj-ligheterna till snabba belöningar är fler, vilket gör det svårare att ta itu med ange-lägna saker.

Alexander Rozentals tips för att få sa-ker gjorda:

1. Använd konkreta delmål för stör-re arbetsuppgifter med deadline långt fram i tiden, till exempel ”på måndag 14.00 ska jag ha skrivit två sidor på rapporten”. Det mins-kar möjligheten till undanflykter och det blir tydligt när man är i mål

2. Många uppgifter är inte belönande i sig – men försök att öka värdet av att bli klar med dem. belöna dig själv när du klarat av de mål du satt upp för en arbetsdag med till exempel middag eller biobesök.

3. Försök att minska distraktioner i arbetet. Stäng av pling från telefon och mail. Ha inte flera program öppna samtidigt som tävlar om din uppmärksamhet.

4. Skapa en avskärmad miljö där du kan arbeta fokuserat med en sak i till exempel 45 minuter. ta sedan paus. #

boktips: Dansa på deadline av alexander rozental och lina Wennersten hemsida: dansapådeadline.se

Alexander Rozental.

k a r r i ä r

37N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 5

K a r r i ä r

f r Å g a e x P e r t e n :Natu rvetar Nas expe rte r svarar på fråg or fråN m e dle m mar Na

Vid arbetslöshet får du ersättning från a-kassan med 80 procent av inkomsten på månadsinkomst upp till 18 700 kr. Som med-lem i Naturvetarna har du också en inkomst-

Vad händer med min ekonomi om jag blir uppsagd?Min arbetsgivare omorganiserar och har varslat om uppsägningar. Jag är orolig för att bli arbetslös och und-rar vilket ekonomiskt skydd jag har om jag blir det?

försäkring som viktig medlemsförmån. Den kompletterar a-kasseersättningen för dem som har högre inkomster än så. Det bety-der till exempel att den som tjäner 40 000 kr sammanlagt får 32 000 kr i månadser-sättning.

Från första januari i har vi förbättrat vår inkomstförsäkring genom att öka anta-let ersättningsdagar från 120 till 150. Det motsvarar ersättning i nästan 7 månader. Vi höjer också ersättnings- taket från 80 000 kr i månaden till 100 000 kr. Man kan dock aldrig få mer än 80 procent av sin inkomst i sammanlagd ersättning från a-kassa och inkomstförsäkring.

Vill man ytterligare gardera sig mot in-komstbortfall vid lång arbetslöshet går det att teckna en tilläggsförsäkring som ger ersättning i nästan 14 månader. till-läggsförsäkringen tecknar man individuellt och premien varierar med inkomsten. att försäkra en månadsinkomst på 30 000 kr kostar 56 kr i månaden och 40 000 kr

kostar 89 kr i månadspremie. till-läggsförsäkring går att teckna

via vår hemsida och där finns också all information om in-komstförsäkringen.

Ulf bergIUS, chef ekonomI och

admInIStratIon PÅ natUrVetarna

n at U r V e ta r e38 n r 1 2 0 1 5

deltid slår mot pensionenP e n S I o n S fä l l a En ny rapport från Saco visar att deltidsarbete kan ha stor påverkan för din framtida pension. Hårdast slår det mot tjänstemän i privat sektor. En privatanställd tjänsteman med en månads-lön på 45 000 kronor som går ner i tid med 25 procent går miste om två tredje-delar av tjänstepensionen.

– Deltidsarbetet är förrädiskt eftersom det ofta får mycket större effekter på pensi-onen än vad som syns i lönekuvertet, säger ossian Wennström, pensionsexpert på Saco och författare till rapporten ”Föräldraledighe-ten och den framtida pensionen”. JR

det nya arbetslivet med ständig uppkoppling och ut-suddade gränser mellan jobb och fritid gör att allt fler har sömn-

svårigheter. Sömnforskarna ger rådet att varva ner innan man går och lägger sig, och att inte förlägga arbetsplatsen till sovrummet.

arbetsmiljön spelar också roll för sömnen. Stress och psykiskt påfrestande jobb ger sämre sömn, liksom mobbning.

personer som får bra stöd på jobbet, kontroll över sina arbetsuppgifter och att de blir rättvist behandlade har bättre sömn, enligt en undersökning

från Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Tufft på jobbet ger sämre sömn

Grubblerier.

Möjligheten att göra avdrag för pensions-sparande begränsades vid årsskiftet.. Nu lig-ger maxbeloppet på 150 kronor per månad.

löneväxling är ett bra alternativ för dem som tjänar över 40 000 kronor per månad.

Växla lön mot pension Det fungerar så att man byter en del av lönen mot pension. pengarna dras på brut-tolönen och beskattas när du tar ut dem.

En poäng är att det blir lite lägre skatt för arbetsgivaren. arbetsgivaravgiften för in-komster är 31,42 procent, medan löneskat-ten för pensionspremier är 24,26 procent.

Mellanskillnaden kan arbetsgivaren, om den vill, betala in till din pension utan att det kos-tar extra.

tänk på att om du löneväxlar så ska tjäns-tepensionen betalas in på den lön du hade före löneväxling. annars förlorar du tjänste-pension på att växla lön mot pension. LEL

CHARKUTERISTEN KNEP TOPPJOBB PÅ KAROLINSKA

Ny undersökning visar ungas vilja att hitta sitt drömjobbLjusnande arbetsmarknad jobbig för många arbetssökande

AEA INFORMERAR NR 1 2015

Starten på Lennart Martinssons yrkesliv var inte svår att förutspå. Fortsättningen blev desto mer överraskande.

MEDLEMSPORTRÄTTET. Lennart Martinsson drömde om att bli ICA-handlare, en höjdarposition i femtonåringens värld. 20 år senare hade han nått nästan hela vägen fram. Då ställer han sig frågan: Är detta vad jag egentligen vill? Svaret blir nej.

TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER

Såklart unga vill jobba85 procent av de unga tycker att det är viktigt med fast jobb och för gruppen 27-30 år är det 91 procent. 39 procent tror sig ha stora eller mycket stora möjligheter att få sitt drömjobb.

Och man är beredd att gå långt för att få ett riktigt bra jobb: 82 procent är beredda att utbilda sig om krävs för att få jobbet, 68 procent kan tänka sig flytta inom Sverige

Pappa jobbade på ICA, storebrorsan job-bade på ICA och det var här, hos ICA-gros-sisten i Årsta som Lennart får anställning när han gått ut Enskede gårds gymnasiums tvååriga DK-linje, ”distribution och kon-tor”, med siktet inställt på sin handlar-karriär.

– Jag började med att sälja mejerivaror på telefon. Och trivdes jättebra, jag hade ju ränt runt på pappas jobb sedan jag var liten.

Finare än att vara säljare var det att vara inköpare, Lennart avancerar:

– Jag blev inköpare på charksidan, och samtidigt fi ck jag en internutbildning till ICA-handlare.

Till en konkurrentDet går ett par år, men så händer något som gör att Lennart avviker från sin kurs – han får ett erbjudande: han är headhuntad av konkur-renten Dagab till jobbet som inköpschef för kött och chark.

– Då hade jag redan förstått att ICA-hand-lare, det skulle jag inte bli. Det är ett dygnet runt-jobb, mer som en livsstil faktiskt.

Men efter fem år på Dagab vinner ICA ho-nom tillbaka, de lockar med en helt ny idé, då 1994: ”snabbgross”.

– Handlarna skulle kunna komma till hal-larna i Årsta och själva plocka med sig de va-ror de ville ha. Det var ett nytt sätt att tänka, jag skulle vara med och starta verksamheten och ta en del av ansvaret.

– Det var spännande, absolut, men också det slitigaste jobb jag haft. Jag fi ck verkligen kavla upp ärmarna.

Dags för skolbänkenSå när verksamheten väl rullar börjar Lennart se sig om efter något annat.

– Jag funderade på controller och sökte ett par tjänster. Nog för att jag hade rätt bra koll på debet och kredit men att jag inte ens hade gymnasium så det räckte, det gick inte att ta sig runt. Jag insåg att jag måste utbilda mig.

Till vadå? Lennart beställer hem en katalog från Stockholms universitet.

– Wow, vilket utbud! Jag rannsakade mig själv, vad ville jag bli? Svaret fanns där, jag hade bara inte vågat lyssna … Jag ville bli psykolog!

Lennart tar tjänstledigt ett år och börjar plugga på Komvux i rekordfart. Matte A, B, C och D på en termin. Och sedan samhällskun-skap, svenska, engelska, historia.

– Det var fantastiskt roligt att få ge sig ut på den resan. Visst, vi hade det inte så fett, vi sålde ena bilen och tältnätter i skärgården ersatte utlandssemester, men de sommarledig-heterna är några av de fi naste familjen haft …

Lennart söker till psykologlinjen.– Och kom inte in! Jag hade 4,7 i snitt och

behövde 5. Men enstaka kurser kunde man ju läsa så det gjorde jag. När jag tog mina första poäng, det var stort!

Andra terminen får Lennart upp ögonen för sociologi, som tangerar socialpsykologi. Han väljer inriktningen ”kvantitativa utredningar”.

– Jag hade börjat bli lite mer yrkesinrik-tad och visste att det fanns jobb för utredare inom forskningen, bland annat på Karolinska Institutet.

Studier ger arbeteHär gör han också sitt ex-arbete, Lennart förbereder en studie om cervixcancer och utformar en enkät riktad till kvinnor med invandrarbakgrund. I samma veva blir han headhuntad igen: en professor vill ha honom som forskningsassistent i sin stora tvillingstu-die. Det har gått fem år sedan Lennart läm-nade ICA. Efter ytterligare två år, 2004, börjar han arbeta som projektkoordinator på KI, man studerar mental ohälsa och hämtar in data.

– Inte alls bara på papper, utan också i DNA-form, vi samlar blod och saliv, gör biopsier och tar MRI-bilder av hjärnan.

Ytterligare ett par år senare får Lennart ti-teln projektledare.

– Jag började dra mer komplexa forsknings-projekt, från start till mål.

Och där är han i dag, Lennart som helt och hållet bytte liv, på KI:s institution för medi-cinsk epidemiologi och biostatistik.

– En fantastisk arbetsplats. Här är jag hem-ma, säger han.

TiPSVar ärlig mot dig själv: vad är det egentligen du vill, med livet, med jobbet? Svaret finns där garante-rat. Och låt inte ekonomin hindra dig från att ta klivet, den går att få ihop!

och 53 procent är beredda att flytta utom-lands.

Svaren är från en undersökning som Akademikernas a-kassa gjort i samarbete med bl.a. Arbetsmiljöverket och TCO, där Sifo har ställt frågor till 1 000 personer mel-lan 16 och 30. Rapporten hittar du på aea.se/generationjobb

Hittade rätt inom forskningen

Namn: Lennart Martinsson.Ålder: 52 år.Bor: Tungelsta.Familj: Fru och två söner, 14 och 23 år.Intressen: Målar akryl, åker ut med båten, går gärna och skrotar på landstället Lisö och snickrar och mekar.

Arbetsförmedlingen 2015Av regleringsbrevet för Arbetsförmedlingen 2015 fram-går att man har som mål att

• förbättra matchningen

• anpassa verksamheten till arbetsgivarnas och de arbetssökandes behov

• minska ungdomsarbetslöshet och långtids- arbetslöshet.

Kallelse till föreningsstämmaDistriktens ombud vid Akademikernas a-kassas förenings-stämma kallas till ordinarie stämma torsdag 4 juni klockan 16.00 i AEA:s lokaler i Stockholm.

Ärenden• fastställande av föregående års resultaträkning och balansräkning

• beslut om ansvars- frihet för styrelse- ledamöterna

• fastställande av budget och avgifter för kassan för näst- kommande år

• val av ledamöter och suppleanter i styrelsen

• val av revisorer och suppleanter

Övriga frågor som framläggs av styrelsen eller reviso-rer, samt fråga som väckts av medlem.

90 krOförändrad avgift till AEAÄven 2015 är med-lemsavgiften till Akademikernas a-kassa 90 kr i månaden.

inom forskningen

a N N o N S F r å N a E a

Utges av akademikernas a-kassaansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63

Arbetslösheten minskar och förväntas fortsätta sjunka även under 2015 och 2016. I november 2014 var antalet arbetslösa 27 500 färre än för ett år se-dan. Totalt var drygt 374 000 personer (16–64 år) inskrivna som arbetslösa (d.v.s. öppet arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd).

Att arbetslösheten sjunker är förstås i grunden positivt, men faktum är att det kan upplevas tuffare att vara ar-betslös när arbetslösheten är lägre.

Det märker jag inte minst på de reaktioner vi får. Medlemmar berättar att det ibland känns riktigt jobbigt när arbetslösheten sjunker och det finns goda möjligheter att få jobb. ”Så varför är jag då utan?” blir frågan många ställer sig.

Det är lätt att hamna i gamla spår så försök att hitta bra personer som kan komma med nya idéer och tankar. Kanske kan tiden som arbetslös leda till något nytt och på så sätt vändas till något bra. På nätet finns det också bra tips och råd, inte minst på arbetsför-medlingen.se.

I AEA informerar nr 4/2014 skrev vi att regeringen ville höja dagpenningen, men de politiska förutsättningarna för en höjning i år verkar obefintliga. I stället väntar vi nu i februari på slutrapporten från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen som utrett sjuk- och arbetslöshetsförsäkring sedan 2010.

”För 90 kr/månad kan du vara arbetslöshetsförsäkrad hos AEA.

Uppfyller du både arbetsvillkoret och medlemsvillkoret kan du få inkomstre-laterad a-kassa. Den har ett tak på 680 kr/dag.

För nästan alla inkomstförsäkringar via fack och andra försäkringsgivare är det en förutsättning att du får a-kassa.

Om du uppfyller arbetsvillkoret men inte medlemsvillkoret har du rätt till s.k. grundbelopp om du är arbetslös, 320 kr/dag före skatt.

Medlemsvillkoret innebär att du ska betala a-kasseavgift i minst 12 må-nader. Arbetsvillkoret är uppfyllt om du har arbetat 80 timmar eller mer i minst sex månader under en samman-hängande 12-månadersperiod.

För att räknas som arbetslös ska du bl.a. vara anmäld på arbetsförmed-lingen, kunna arbeta och vara aktivt arbetssökande.

Ersättningsperioden är 300 dagar och är du helt arbetslös får du 5 ersätt-ningsdagar per vecka. Har du barn under 18 år kan ersättningsperioden förlängas med 150 dagar.

Jobbigt då andra lyckas hitta jobben

Katarina Bengtson Ekström Kassaföreståndare AEA

TipsDet gäller för din a-kassa

12

3

4

5

6

7

Faktum är att det kan upplevas tuffare att vara arbetslös när arbetslösheten sjunker.

a N N o N S F r å N a E a

K a r r i ä r

Mario BabanNytt jobb: projektledare, Viedoc på pharma consulting group.

Tidigare jobb: laboratorie- ingenjör på Fresenius Kabi.Utbildning: biomedicinar- programmet vid Uppsala universitet.

Pernilla Thalin Nytt jobb: Vd på Nordens ark i Sotenäs kommun.Tidigare jobb:

Chef för orsa björnpark.Utbildning: biolog.

Vad ska du göra? – jag kommer att bidra med grön kompetens när vägar och järnvägar ska byggas, bland annat genom att göra miljökonsekvensbeskrivningar och naturvärdesinventeringar i olika projekt.Vad lockade med tjänsten? – i första hand att få prova på något nytt efter 25 år i kommunen. att jobba i projekt känns också lockande. tidigare granskade jag miljö-konsekvensbeskrivningar och tillståndsansök-ningar, nu kommer jag att sitta på andra sidan skrivbordet. Dessutom har företaget fått goda

Lars by tte sida till konsultbranschenP å N y T T J o B B

f l e r P Å n y t t j o b b

Gisela HolmNytt jobb: Dricksvatten-expert på bransch- föreningen Svenskt Vatten.

Tidigare jobb: Ekotoxikolog på astra Zeneca.Utbildning: phD i ekotoxiko-logi/zoologi, biologlinjen med inriktning på akvatisk ekologi vid Stockholms universitet.

Karin ElbingNytt jobb: Säljspecialist på GE health-care.Tidigare jobb: biträdande

forskare på medicinska fakul-

teten vid lunds universitet.Utbildning: Doktorsexamen i biovetenskap vid Chalmers tek-niska högskola.

Martin WikströmNytt jobb: Expert/ Senior projektledare för forsknings-

och utbildningspolitik på iVa.Tidigare jobb: ansvarig för myndigheten tillväxtanalys internationella arbete om forsknings- och utbildnings-politik.Utbildning: Kemist och neuro-biolog, disputerad vid Ki.

att gå från det rutinmässiga arbetet i kommunen till nya arbetssätt inom konsultbranschen sporrade biologen lars bohlin att ta nästa steg. han har nytt jobb som miljöhandläggare på Åf infrastruktur i Västerås.

43n at U r V e ta r en r 1 2 0 1 5

referenser som arbetsplats och det är viktigt.Vad blir största utmaningen? – Det blir intressant att skaka om i huvudet och anta nya utmaningar. att ha kapacitet att ge det de vill ha blir också en utmaning, men jag tror det ska gå bra då jag har lång erfarenhet. Varför fick du jobbet? – De behövde någon med grön kompetens

och de kände mig sedan tidigare. Sedan tror jag det har att göra med personkemi. Som konsult måste man vara pålitlig och bra på att samarbeta. att jag haft många kontakter med jordbrukare, djurhållare och näringsidkare ge-nom åren är en fördel. Hur kan infrastruktur bli grön och hållbar? – till exempel kan man göra passager under eller över vägar för att underlätta för djur och växter att röra sig. Genom att göra en miljö-konsekvensbeskrivning kan vägens utformning anpassas för att minska påverkan på miljön. att minska påverkan av buller och föroreningar av vattentäkter är andra utmaningar.Karriärtips till andra naturvetare? – Det är bra att veta vad man vill, men det är inte alltid samma sak som det man ville under studietiden. Det är okej att ta en omväg och gå efter magkänslan. jr

Lars Bohlin

Anne-Li FiskesjöNytt jobb: Miljövårds-direktör vid läns-styrelsen i

Södermanland. Tidigare jobb: Chef för naturvårdsavdelningen vid Huddinge kommuns miljö- och samhällsbyggnads- förvaltning.Utbildning: jägmästare.

fo

to

: N

or

de

Ns

ar

k

I tidningen och på webben lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt

steg i karriären. Tipsa om ditt nya jobb på www.naturvetarna.se/nytt-jobb

HAR Du ockSå

nytt jobb?

k a r r i ä r

N AT U R V E TA R E44 N R 1 2 0 1 544

– Utgå från vad kunden är beredd att betala för en föreläsning, utredning eller annan tjänst. Kom ihåg att det alltid är möjligt att ändra sitt pris. Kunden vill ha kvalitet och är inte så priskänslig.

Men det är inte så enkelt att det finns tabeller med färdiga arvodesnivåer som passar alla. En föreläsare kan ta allt från 6 000 kronor upp till en halv miljon för en dag. En tumregel är att den som utför jobbet föreslår ett pris.

– Jag tar i normalfallet 25 000 kronor för en heldag. Och då ingår allt, resor, förberedelser, presentationsbilder, hotell-rum. Kunden vill ha ett totalpris.

baka In allt

Han menar att man med tiden lär sig hur tjänsterna ska prissättas.

– Jag brukar kalkylera med 1 000 kro-nor i timmen för att komma fram till mitt pris. Kunden vill veta vad det kommer att kosta och gillar inte överraskningar. Det ska alltså inte tillkomma kostnader för tåg-resor, övernattning och annat. Baka istället in det i priset.

Men det är ju olika momssatser. Hur ska man hantera det?

– Kunden köper en tjänst och inte en resa. Därför är det helt fel att lyfta ut resan.

Baka ihop allt och låt momsen vara 25 procent på det totala beloppet.

Så det behövs ingen särredovisning?– Nej, det blir lite löjligt att göra det.

Hur du reser och väljer att äta är kunden inte intresserad av. Kunden vill veta slut-priset, där allt ska ingå: förberedelser, resor, restid, PP-bilder och sådant.

hUr hItta rätt PrIS?

Det finns några olika metoder för att hitta rätt pris.

– Den kundbaserade prissättningen är den enda rätta, men också den svåraste. Det gäller att veta vad kunden är beredd att betala. Att förhandla om pris kan vara tungt, särskilt om man ligger långt ifrån varandra. I de fallen är det ofta bättre att avstå från uppdraget.

– Björn Lundén har ett knep som dock ska användas med försiktighet. Med glim-

ten i ögat kan han säga: ”Jag är för dyr för er.” När han se-dan avslöjar sitt pris framstår det som lägre än vad kunden tänkte sig.

Det händer också att han lägger sig för lågt i pris och uppräcker efteråt att han hade kunnat få ut mer.

– Gå inte i fällan och gräm dig över det. Dra i stället lärdom av det till nästa gång. Att sälja en tjänst är inte som att sälja en li-ter mjölk. Priset kan variera och styrs av vad kunden är beredd att betala vid det tillfället.

Han berättar att vissa föreläsare tar mer betalt om det är många i publiken.

– Jag gör inte den skillnaden. Tvärtom kan det vara lättare och roligare att tala in-för en stor publik.

blI Ingen räknenISSe

Är det idé att prissätta utifrån sina egna kostnader?

– Den kostnadsbaserade prissättning-en är inget jag rekommenderar. Däremot måste jag veta vad jag får över efter av-

Våga ta betalt för dina tjänster!Att prissätta sina tjänster handlar om fingertoppskänsla, enligt föreläsaren och författaren björn Lundén. Han menar att de flesta företagare tar för lite betalt och inte inser sitt värde.

En tumregel är att lägga på 60 procent

på den timlön du vill ha

TEXT lar s-E r i k li lj E bäck

f ö r e ta g a r e

Björn Lundén.

k a r r i ä r

45N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 5

drag för semester, sociala avgifter, avtals-försäkringar, pension, fika och annat. En tumregel är att lägga på 60 procent på den timlön du vill ha.

Ovanpå det kommer kostnader för lo-kal, dator, telefon och annat.

Björn Lundén menar att man måste ha koll på sina kostnader, men avråder

45

b j ör n lU n dé n S b äSta t i p S

ta reda på vad kunden är beredd att betala.

det är möjligt att ändra sitt pris.

gräm dig inte över ett för lågt satt arvode. lär dig av det.

klaga aldrig på att affärerna går dåligt.

baka in allt i priset, också resor och mat, använd ”en” momssats.

Urban Åhgren, eko-nomikonsult. är agronomie doktor i industriell mark-nadsföring, SlU.

– jag utgår normalt från en miniminivå som ger en rimlig lön och täcker kostnader för arbetsgivaravgifter, pensionsavsättningar och liknande. i andra änden handlar det om att få ut varenda kro-na som kunden är villig att betala. Däremel-lan balanserar man på marknadens villkor.Vad tar du per timme?– Mellan 600 kronor och 1 200 kronor. Debiteringsgraden ligger på runt 80 pro-cent, men det varierar. i vissa branscher, som läkemedelsindustrin, kan man ib-land ta ut ett högre pris. långa och säk-ra uppdrag säljer jag billigare än korta och tillfälliga jobb.

annika Söder-palm, Vera kom-munikation. är journalist och dis-puterad i zoologi.

– jag har räknat på vilket arvode jag behöver för att täcka mina kostnader. jag har också tittat på vad konkurrenterna tar. Men det är nog dags att se över hur jag arbetar. Det känns som jag jobbar mycket och fakturerar lite.Vad tar du per timme?– Mellan 850 kronor och 1 100 kronor, beroende på typ av uppdrag och upp-dragsgivare. och uppdragets storlek jag tar bara betalt för effektivt arbete, och räknar till exempel inte in kafferaster. Mycket tid går till att sälja in eftersom mina uppdrag ofta handlar om bara någ-ra timmars arbete.

hUr tar dU betalt?

från att lägga för mycket energi på det.– Reducera inte ditt jobb till att bli en

räknenisse. Det är inte värt besväret. Sat-sa i stället på det du är bäst på och som drar in pengar.

Att sätta sitt arvode utifrån en tänkt månadslön på till exempel 40 000 kronor kan man visst göra.

– Gör det på kul. Men lägg hellre tid och kraft på att göra ett bra jobb som skapar värde till företaget, avslutar Björn Lundén.

Just när jag ska lägga på luren vill han säga en sak till: ”Klaga aldrig på att affä-rerna går dåligt. Ingen vill anlita en förlo-rare. Kunder attraheras av framgång.” #

Kostnader för bilresa, fika och annat ingår i priset.

läs mer: www.blinfo.se

n at U r V e ta r e46 n r 1 2 0 1 5

l e d a r S k a P

Flexibilitet och frihet i arbetet är för många något att föredra framför stämpelklockan. Men om du inte själv sätter gränser kan det lätt resultera i stress och ohälsa. T E X T j o h a n n a r ö s T h

P

Sätt gränser i ettgränslöst arbetsliv

chef eller medarbetare vill man visa att man inte missbrukar förtroendet, säger Christin Mellner, forskare i psykologi på Stockholms universitet.

Dagens teknik möjliggör också ett mer flexibelt arbetsliv. Man kan vara konstant tillgänglig, oavsett var man befinner sig och gränserna mellan jobb och privat suddas ut.

– I ett arbete utan gränser är det lättare att gå utanför sina egna gränser. Många arbetar mycket på eget initiativ, fast man vet att det kanske inte är hållbart i läng-den, säger Christin Mellner.

För många blir det gränslösa arbetet en stressfaktor. Stress av att inte kunna stänga av tankarna på jobbet eller av att känna att man inte räcker till. Förr fick de flesta en naturlig vila från jobbet på kväl-lar och vintern. Idag fungerar inte det i samma utsträckning.

– För att hantera detta måste du själv sätta dina gränser. Reflektera medvetet och fundera på vilka gränskontroller du kan sätta upp. #

Här är Christin Mellners tips på hur du skapar en egen gränskontroll:

boka möten med dig själv.

Säg till hemma innan du måste jobba kväll.

ta ut tid i efterhand om du jobbat extra.

Sätt tidsbegränsning om du ska jobba hemifrån.

Sluta blanda ihop och mejla privat och jobb om vartannat.

Fundera på vilka gränskontroller du

kan sätta upp

chrIStInS tIPS om att Sätta gränSer

å Chefsfredag i Stockholm be-rättade Christin Mellner om sin forskning om hållbart le-darskap i ett föränderligt ar-

betsliv. Idag lever vi i ett samhälle där för-ändringar sker allt snabbare. För att kunna anpassa oss till detta ställs krav på flexibilitet, både för oss som individer och för organisa-tioner.

– Många uppskattar flexibiliteten och de flesta vill inte tillbaka till stämpelklockan. Men det innebär också ökade krav. Som

Skapa din egen gränskontroll genom att boka möten med dig själv är ett tips från Christin Mellner.

K a r r i ä r

47n at U r V e ta r en r 1 2 0 1 5

8 tips för hållbart chefskap

tivt och kompetensen utnyttjas på bästa sätt. Våga delegera uppgifter till dina medarbetare, och kom ihåg att ge de befo-genheter som behövs för att kunna utföra uppgiften. Prioritera dina medarbetare och sätt av tid till samtal med dem.

4. lägg in pauser. Ta chansen att ta en långlunch, en sovmorgon, ett tränings-pass eller en tidig eftermiddag när det

går. Ett bra knep är att boka in egen tid i din kalender. Ibland blir det en intensiv arbetsperiod, och det kan också vara sti-mulerande. Men om det alltid är så, blir arbetsmiljön lidande och du måste säga ifrån. Ju mer du har att göra, desto vik-tigare är det att fortfarande planera in återhämtning.

1. Säg nej. lär känna dina gränser och säg ifrån när det blir för mycket. Det är bättre att göra färre saker riktigt bra än många halvbra. Lita på dig själv som chef och lyss-na inte för mycket på hur andra säger att de gör. Så länge du levererar det som efter-frågas kan du göra på ditt eget sätt.

2. finns det tydliga mål, ansvarsfördel-ning och rutiner? Annars ska du kräva av din arbetsgivare att det tas fram och tydlig-görs. Det du har ansvar för, måste du också ha mandat och resurser för. Hur ni arbetar med att ta fram och konkretisera mål kan variera mellan organisationer, men det ar-betet måste göras. Det gäller att hitta rätt nivå detaljstyrning kan också skapa stress.

3. delegera och prioritera. Fokusera på chef- och ledarskapet. Kräv administrativt stöd. Det kan vara en känslig fråga och du kan uppfattas som ”märkvärdig” om du inte hanterar din administration själv. Men alla vinner på att arbetet organiseras effek-

Boka in en paus i din kalender för återhämtning.

PaUS

FortSättNiNG på NäSta SiDa

n at U r V e ta r e48

K a r r i ä r

Vad ska stå i mitt chefsavtal?

arbetsgivaren bestämmer om förord-nandet ska förlängas eller upphöra. Där-för bör du redan från början göra klart vad som gäller.

av anställningsavtalet ska det framgå att du har en tillsvidareanställning och att det till den kopplas ett chefsförordnande. Gör ock-så klart vilken typ av tjänst du har i botten.

i avtalet ska framgå hur och när du ska få information om förordnandet skall upp-

elISabet

engdahl lInder

ombudsman för chefer på Naturvetarna

höra. Skriftlig information sex månader innan, så att du får tid för omställning, är rimligt. Du kan få ditt avtal granskat om du skickar det till: chef@naturvetarna.se

lönen kan konstrueras antingen som ett chefstillägg på grundtjänsten eller som en chefslön. Har du det sena-re, bör du göra klart vad som gäller om förordnandet upphör, så att du inte tap-par den löneutveckling du haft under tiden som chef.

Se till att det klart framgår vad mål-et med ditt uppdrag är och på vilka grunder det kommer att utvärderas. Chefsansvar och chefsbefogenheter skall hänga ihop. planera redan från början med vem och när utvecklings-samtal skall ske så att du och arbets-

givaren gemensamt kan utvärdera och utveckla uppdraget.

Det är bra att göra en karriärplanering för tiden som chef, med utbildning/ut-veckling både som chef och ledare. Det kan också vara bra att du får möjlighet till någon form av externt stöd som chefsnätverk, coach eller mentor.

Genom Naturvetarna chef kan du få ditt avtal granskat, hjälp med karriärplanering och hitta seminarier för chefer.

n r 1 2 0 1 5

c H e F S F R å g A n

Jag har en tillsvidareanställning och har nu erbjudits ett chefsförordnande på tre år. Vad bör jag tänka på?

Läs gärna ”Ha kul på jobbet och prestera bättre” i Naturvetare nr 7 2014:

5. Stäng av. Som chef behöver du ib-land jobba på kvällar och helger, men inte jämt. Planera in tid när du ska vara helt ledig och försök att stänga av tankarna på jobbet då. Ägna dig gärna åt något annat intresse eller engagemang utanför jobbet.

6. Sovra bland informationen. Som chef behöver du inte läsa alla mejl. Du be-höver absolut inte läsa alla mejl på en gång, ibland löser sig saker av sig själv. Var tydlig mot dina medarbetare vilken information du vill ha och hur du vill ha den presenterad. Be inte bara om un-derlag, utan även om lösningsförslag. Se också till att ha tydliga riktlinjer för hur ni hanterar mejl. Vem behöver informa-tionen och vems är ansvaret att agera?

7. använd tekniken – låt den inte styra dig. Teknik skapar flexibilitet. Det är po-sitivt och ger dig möjlighet att utnyttja re-sor och väntetider för att jobba. Men glöm

inte att bort punkt 5 och 6: stäng av och sovra bland informationen, an-nars kan tekniken skapa stress.

8. ha roligt på jobbet. Ta inte allt på för blodigt allvar, utan lek i varda-gen och bejaka lust och glädje. Välj i större utsträckning arbetsuppgifter och människor som ger energi, för-sök att välja bort det som stjäl energi och som du vet att du går i gång ne-gativt på. Se till att variera arbets-uppgifterna. Byt jobb om det roliga har försvunnit.Källa: SaCo CH E FSråD

www.naturvetarna.se/kul-pa-jobbet

boka In kommande chefSfredagar

är du chef och medlem i Naturve-tarna? Då är du välkommen Chefs-fredag som Naturvetarna har i sam-arbete med Svensk Chefsförening och flera andra Sacoförbund.

Kom på ett spännande mingel där du kan nätverka med chefer inom olika delar av näringslivet. Det bjuds även på intressanta semina-rier med efterföljande god dryck och tilltugg.

på nästa sida ser du de aktuella datumen och orter för vintern och våren.

på www.naturvetarna.se/chef kan du läsa mer om programmen och anmäla dig.

49n at U r V e ta r en r 1 2 0 1 5n at U r V e ta r e49 n r 7 2 0 1 4

k a l e n d e r

läS M E r på: www.naturvetarna.se/Kalender Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

Inspiration Fyra föreläsare samlas för att ge dig en riktigt givande dag. Det är en kostnadsfri förmån för dig som är yrkesverksam. Några av vå-rens föreläsare är peter Österberg med temat ”le-darskap, konflikt, kreativitet” och Cecilia Hedström med ”om hur man tar sig vidare när livet förändras för alltid!”. Kelly odell håller föreläsningen ”Mänsk-ligt ledarskap – 10 budord för den (o)fullständige ledaren”. www.akademikerkompetens.se

AkademikerKompetens

Boka in vårens seminarier och kurser! Nedan ser du några av Naturvetarnas aktiviteter.

N y S o M C H E F

12/3 Västerås

19/3 Lund

15/4 Göteborg

6/5 UmeåN o V E M b E r

at t D r i Va F Ö r E ta G

12/3 Västerås

19/3 Lund

15/4 Göteborg

6/5 Umeå

Fa C K l i G a K U r S E r

18-19/2 Stockholm – Facklig grundkurs statlig sektor

10/3 Stockholm – Utbildning i förhandling

24-25/3 Stockholm – Facklig grundkurs privat sektor

5/5 Stockholm – Fackligt ledarskapp

7/5 Stockholm – Kurs för arbets-miljöombud

18-22/5 Vaxholm – UGl: Utbildning i ledarskap & medarbetarskap

20-21/5 Stockholm – Facklig grundkurs kommun- och landstings-sektor

a K a D E M i K E r - K o M p E t E N S

10/2 Norrköping

18/2 Västerås

26/2 Uppsala

17/3 Malmö

8/6 Halmstad

l E a D E r S H i p F r i D ay

20/2 Göteborg Morgan borg: Den inre kompassens makt

20/3 Stockholm bengt Kallenberg: laget framför jaget

24/4 Malmö Morgan borg: Den inre kompassens makt

8/5 Göteborg bengt Kallenberg: laget framför jaget

C H E F S F r E D a G

13/2 Malmö

20/2 Gävle

6/3 Eskilstuna

13/3 Umeå

20/3 Norrköping

27/3 Jönköping

24/4 Sundsvall

22/5 Göteborg

29/5 Stockholm

Utveckling lotta Fogels föreläsning berör följande ämnen: att vara chef och le-dare, ledarstil och självkän-nedom, situations-/indivi-danpassat ledarskap och att prioritera sin tid och hantera press och prestation. lotta Fogel har lång och bred yr-

keserfarenhet och ledarerfarenheter från såväl näringsliv som offentlig förvaltning. anmälan sker två månader i förväg på www.saco.se

Ny som chef

Lotta Fogel.

marknadsföring Vilka är dina viktigaste kunder? Vilka utmaningar har dessa kunder? Vilket specifikt värde erbjuder du som är unikt i din bransch? Hur säljer du ditt unika värde på två minuter? affärs-coachen Niklas Eriksson

föreläser om hur man marknadsför sitt varu-märke och sin affärsidé. anmälan sker två må-nader i förväg på www.saco.se

Att driva företag

Niklas Eriksson.

Datum med rosa färg är kurser specifikt för förtroendevalda.

K a r r i ä r

Gästkrönika

- Jag blickar ut över havet. Det är en kall dag i december. Sjöröken sveper in bron över Sundsvallsfjärden som i en vit slöja, och plötsligt: ”pang pang pang, pang pang!”

Publiken rycker till. Mannen på scenen fortsätter:

– Nu ser jag hur fordonen krock-ar ute på bron och jag hör hur bilplåt knycklas samman. Sedan blir det tyst.

Kring elektroniska ögon forskar benny thörnberg. Sådana ögon kan till exempel se en tunn isskorpa som ett mänskligt öga inte upptäcker. För-delarna med att ha koll på väglaget är uppenbara: att kunna salta, sanda eller sänka hastighetsgränsen så snart halka uppstår.

Benny Thörnberg var en av 55 forskare i Forskar Grand prix 2014, en tävling i att presentera sin forskning så intresseväckande, begripligt och un-derhållande som möjligt. Det gäller att fånga publiken, förklara hur forskning-en går till och vilka resultat den kan leda till – på bara fyra minuter.

För att lättare klara utmaningen erbjuds coachning och föreläsningar i sådant som muntlig presentation,

retorik och dramaturgi. presentationerna bedöms sedan av en expertjury och av pu-bliken.

Forskar Grand Prix i Sundsvall vanns av benny thörnberg. i den nationella fi-nalen i Stockholm, där han tävlade mot sju andra regionala vinnare, kom han trea. Segrade gjorde Michael braian som forskar om att 3D-printa tänder.

För 2013 års vinnare andreas ohlin har segern sannolikt räddat liv. Hans forskning om hur ändrade hygienrutiner kan minska dödligheten bland för tidigt födda barn har fått stor uppmärksamhet. Många av Sveri-ges sjukhus har infört de nya rutinerna.

Att tävla i bästa framträdande pas-sar nog inte alla, men att berätta om sin forskning är varje forskares uppgift – så att resultaten kan komma till nytta, så att allmänheten vet hur skattemed-len används, så att politiker har fakta-baserade beslutsunderlag, så att nyfi-kenhet på vetenskap kan väckas och nya generationer forskare växa upp.

Forskning visar också att forskare som är duktiga på att kommunicera är mer framgångsrika. De har lättare att finna finansiering och samarbetspartners, och de får nya perspektiv och idéer – som gör dem till ännu bättre forskare.

Problemet är att kommunikation inte lönar sig, i alla fall inte på kort sikt. trots att det står i högskolelagen att forskare ska samverka med det om-givande samhället är det få lärosäten som räknar det som en merit vid löne-sättning eller tillsättning av tjänster.

Jag hoppas och tror att tävlingar som Forskar Grand prix kan inspirera forskare att förstå värdet av kommuni-kation, så kan många fler få upp ögo-nen för hur forskning kan förbättra väglag och mycket annat i vår vardag.

Läs mer: www.forskargrandprix.se

Cissi Askwall Generalsekreterare Vetenskapsrådet

Kommuniceradforskning räddar liv

n at U r V e ta r e50 n r 1 2 0 1 5

Det elektroniska ögat varnar för is.

51n at U r V e ta r en r 1 2 0 1 5

Apotekarsocieteten är en ideell förening med fokus på läkemedel, från tidig forsk-ning till användning. Som ett led i detta delar vi ut stipendier för doktoranders deltagande i forskarkurser, kongresser, resebidrag eller dylikt samt post doc stipendium. Forskningens koppling till läkemedelsområdet ska framgå tydligt i ansökan.

Stipendier för forskarkurser, kongresser m m✚✚ Elisabeth och Alfred Ahlqvists stiftelse✚✚ C D Carlssons stiftelse✚✚ Apotekarsocietetens stipendiestiftelse för vetenskaplig forskning

Post doc stipendium✚✚ Elisabeth och Alfred Ahlqvists stiftelse utlyser minst ett post doc stipendium

för att främja grundläggande läkemedelsforskning under ett år (heltid) vid ett välrenommerat universitet, i första hand utomlands, efter avlagd doktorsexamen.

✚✚ Richard Dahlboms stiftelse inom området läkemedelskemi.

Stipendieansökan

✚✚ Sista ansökningsdag för våren 2015 är den 31 mars. För mer information om kriterier, utlyst belopp samt ansökan gå in på vår hemsida www.apotekarsocieteten.se under Lediga stipendier.

✚✚ Ansökan kan göras för aktiviteter som bör-jar efter den 1 juli 2015. Stipendier delas inte ut i efterskott. Medlemskap i Apotekarsocie-teten ger företräde. Inte medlem? Ansök på www.apotekarsocieteten.se

✚✚ För ytterligare upplysningar kontakta Birgitta Karpesjö, tel 08-723 50 42, birgitta.karpesjo@apotekarsocieteten.se.

Apotekarsocieteten utlyser forsknings-stipendier inom läkemedelsområdet

3 mars 2015Norra Latin, Stockholm

Osäkerhetens pris – beslut på bräcklig grund

En del av Apotekarsocieteten

Fyra myndigheter bjuder in till samtal kring osäkerhetens pris – beslut på bräcklig grund. Anmäl dig idag på lakemedelsakademin.se/lmr.

Foto: Istockphoto

n at U r V e ta r e52 n r 1 2 0 1 5

När KI fick inbjudan att vara med i ett samarbete med två av världens bäs-ta universitet kunde man inte säga nej. MOOC, massive open online courses, har redan blivit en succé.

Hittills har KI som pionjär i Sverige gett två kurser som är avslutade och två är på gång. Den ena är en metodkurs i statistik som lockade drygt 37 000 delta-gare från 196 länder. Alla fullföljde inte, men närmare tre tusen blev godkända.

– Det är ändå en mycket hög siffra i jämförelse med våra kurser som genom-förs på plats, säger Jan-Olov Höög, de-kanus för utbildning på KI.

bäSta marknadSförIng

Han menar att de har mycket att vinna på att vara med i samarbeten av den här ty-pen där bland annat Harvard och Massa-chusetts Institute of Technology, MIT, in-går. En förutsättning för KI var att det inte fanns något vinstintresse, utan kurserna ska vara gratis.

Det finns fler skäl till att KI gör den här satsningen.

– Vi marknadsför oss internationellt och når nya studenter, främst på masternivå. Det är också ett sätt att föra ut kunskap till nya grupper. Och inte minst lär vi oss ny teknik och får nya idéer som vi kan använda inom våra ordinarie ut-bildningar.

På vilket sätt?– Vi måste an-

passa oss och ha mer användarvän-liga program. Det fungerar inte med

Som första universitet i Sverige ger karolinska institutet öppna kurser online, Mooc. kursen i statistik lockade 37 000 deltagare och marknadsför svensk utbildning i hela världen. t e x t l a r S - e r I k l I l j e b ä c k

S T U D E N T

KI först med öppna kurser online

KI visade vägen, men nu är också Lunds universitet och Chalmers på gång med MooC.

DET äR ETT SäTT ATT FöRA UT KUNSKAP TILL NyA GRUPPER

53n at U r V e ta r en r 1 2 0 1 5

K a r r i ä r

långa föreläsningar. Här är det korta inslag på runt sju minuter som gäller, följt av något som aktiverar, till exempel frågor och svar. Att er-bjuda diskussionsforum finns det också behov av.

Jan-Olov Höög jämför med att zappa framför

tv:n. Om det inte är tillräckligt roande och underhållande så tappar studenterna intres-set och växlar till något annat.

– Visst är det pedagogiska utmaningar, en av de större är att undervisningen sker på engelska, där vi konkurrerar med län-der som har engelska som modersmål.

nyckeln är att fängSla

Han visste att de håller en hög nivå forsk-ningsmässigt, men att det fanns frågeteck-en kring det engelska språket.

– Vi klarade även den konkurrensen, sä-ger han. Nyckeln är att fängsla.

Även kursen i ”Behavioral medicine” lockade många deltagare från hela världen, knappt 20 000. Så många som var fjärde var från USA, men också i länder som Kina och Indien är kurser online efterfrå-gade. Två procent av deltagarna i statistik-kursen var svenskar.

Hur funkar det tekniskt, vilken plattform används?

– Det finns några olika ett välja mellan,

vi valde EdX, som startades av Har-vard och MIT. Den skiljer sig från andra plattformar, då den bygger på öppen källkod.

andra följer efter

Nu är även Lunds universitet och Chal-mers på gång bland svenska universitet.

– Vi ska inte konkurrera, utan sam-arbeta och marknadsföra Sverige som

Jan-olov Höög.

Studenter som läser online på KI får nöja sig med att se den här byggnaden på bild.

Fo

to

: U

lF

Sir

bo

rn

en forsknings- och utbildningsnation.Däremot går det än så länge inte att

tillgodoräkna sig kursen i en examen. En anledning är att det är svårt att ve-rifiera vem som går kursen. Så hittills får man nöja sig med ett intyg.

– På sikt tror jag att det är möjligt att hitta system för identifiering. Sådana sä-kerhetssystem finns som bekant redan i dag inom till exempel bankvärlden. #

N AT U R V E TA R E54 N R 1 2 0 1 5

S PA N A R I N

n y t e k n i k

Ny elektronik i din vardagSjälvkörande bilar har man pratat om rätt länge. Nu är vi nästan där. Elektronikmäs-san i Venedig första veckan i januari visade vägen. Kanske lite oväntat har Google utvecklat en bil som i början av året kommer att ta sig fram på egen hand på gatorna Silicon Valley. Volvo är inte sämre och har en självgående bil på gång. Så snart kan du fika och läsa tid-

ningen i bilen även när du är ensam i bilen.En snackis på mässan var tvättmaskinen från LG, som gör

det möjligt att köra två omgångar tvätt samtidigt, en för fintvätt och en för mer smutsad tvätt.

Några andra heta trender: Tv-skärmar som är uppkoppla-de mot nätet och kan styras med fjärrkontroller. Självvattna-de blomkrukor, flygande kameror och 3D-skrivare som lagar mat kanske vi också får nytta av. LeL

P o d dt i P s

Pär Holmgren förSt ut Som miljöPratare

miljömärkningen Svanen har startat poddsändningar där man diskuterar klimat och miljö. Pär Holmgren, me-terolog och miljödebattör,

pratade i första avsnittet om hur jordklotet mår och om

hur vi människor påverkar detta. Om energiförbrukning, konsumtion och klimat-förändringar. Om hur dessa ökar risken för ex-trema väderförhållanden. Och om att miljömärk-ningen är viktig för att konsumenterna ska kun-na göra bra val utan att behöva vara experter.

Syftet med podden är att prata om vad var och en kan göra för att inte bidra till klimathotet och rädda världen lite varje dag. An

Boken om flugfiske lottas ut. Vill du vara med i utlottningen av vårt recensionsexemplar så mejlar du: redaktion@naturvetarna Skriv ”Flugfiske” i ämnesraden.

flugfiske har aldrig fått mig att gå i spinn. Men något hände när jag bläddrade i boken ”Flugfiskeliv i strömmande vatten”. De vackra bilderna från olika vattenmiljöer, fiskar och flug-fiskare i aktion vevade in mig i texten.

Jag fick reda på en massa saker som jag inte kände till innan. Till exempel utsätter sig harren för stora risker när den hänger, gärna

med några kompisar, vid ytan och låter sig matas av insekter och annat som kommer drivande med strömmen. Men det kan snabbt bli ombytta roller, där harren blir ett byte för fåglar som dyker blixtsnabbt genom luften.

Och inte visste jag att det är en stor utmaning att fånga en storöring, som enligt författarna är kung där nere bland stenarna. Vid sidan av uttern har den i stort sett inga fiender, om nu inte flugfiskarna har tränat intensivt och blivit så skickliga att de lyckas få storöringen på kroken. LeL

b o k t i P s

För fler än storfiskare

Chans att vinna

o d L i n g

Ta in svampskogen i köketSvampsäsongen känns avlägsen och champinjo-nerna i affärens grönsaksdisk ser trötta ut. Om du ändå vill plocka färsk svamp kan du starta din egen odling hemma. Det finns flera olika svampodlingskit på mark-naden. De består av svampkompost av till exempel såg-spån och kaffesump som ympats med svampmycel. Du behöver i stort sett bara vattna, titta på när svamparna växer fram och skörda. Sedan kan du se fram emot att äta till exempel ostronskivling, shiitake eller igelkotts-taggsvamp. An

Fo

to

: E

ko

Fu

ng

i

shiitake (Lentinula edodes)det svenska namnet är ekskivling.

googles självkörande bil.

Fo

to

: g

oo

gl

e

55N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 5

Bli en bättre medarbetare

et vimlar av böcker om ledarskap, men det är svårare att hitta littera-tur för den som vill bli bättre som medarbetare.

Den luckan har nu täppts till.– Det är lika viktigt för medarbetare

som för chefer att utvecklas i samspe-let med andra. I det ligger att ta reda på

vem man är och hur man reagerar i olika situationer. Det som kallas för självkän-nedom, säger Peter Unelind, som i dag är global inköpschef på Sandvik.

Att det blev en bok beror på att han un-der åren har samlat på

sig mycket kunskap och idéer i olika roller hos olika företag.

– Jag ville dela med mig. Dessutom har jag jobbat med coachning på friti-den. Det är så ofta jag stöter på perso-ner som vill komma vidare i yrkeslivet. Vill man se en skillnad måste man också göra något.

BöRjA i dET lillA

Men de flesta sitter still i båten och låter möjligheter glida förbi. Han menar att det till slut blir en livslögn som förlamar.

– Våga ta tag i saker och ändra bete-ende. Varför inte passa på nu när det är nytt år, säger han retoriskt. Man behöver inte göra allt på en gång. Börja i det lilla.

Vad skulle det kunna vara?– Gör ditt jobb så bra som det bara är

möjligt. Det inger förtroende. Att vara trevlig och social i all ära, men du är väl på jobbet för att prestera? Sådant märks.

Men jag vill bli chef, hur gör jag då?– Agera som om du redan är chef. Ta

initiativ och styr upp processer som inte fungerar eller om det gnisslar mellan olika avdelningar. I stället för att prata bakom ryggen är det bättre att hitta lös-ningar och driva saker framåt. Visa le-darskap så blir du chef, tids nog.

”En handbok för medarbetare” är så konkret och rakt på som titeln ger sig-naler om. Man får tips om det mesta som är bra att veta i det dagliga arbe-tet. Det handlar om allt från att hantera mejl till att ha effektiva möten.

Att gilla jobbet och göra sitt bästa är grundtipsen i ”En handbok för medarbetare”. Fysikern Peter Unelind och civilekonomen Niklas Madsen delar med sig av sina erfarenheter från olika roller i arbetslivet.

S E NT NyåR S Lö FTE

– Ett möte ska ha en tydlig agenda och i inbjudan ska det tyd-ligt framgå vad målet är och varför jag ska vara med. Annars kan man tacka nej och nöja sig med att bli informerad i efter-hand.

STäNg MEjlBoxEN

Peter Unelind lämnar inget åt slumpen. Där-för är det naturligt för honom att sätta sig ner och lista vad som ska göras på jobbet.

– Skriv ner på eftermiddagen vad du ska göra nästa dag. Det du inte hinner med hamnar överst på listan dagen efter. Skriv enkla punkter, det ger dessutom chans till reflektion.

Att hålla fokus är en av hans deviser. Risken är annars stor att man fastnar i ekorrhjulet när man låter mejlboxen och kollegor som vill prata styra ens vardag.

Men är inte det asocialt?– Nej det tycker jag inte, men om det

känns så, be om ursäkt och förklara att du inte har tid.

I boken tar han också upp den viktiga frå-gan om feedback och medarbetarsamtalet.

– Berätta för chefen vad du har gjort. Det är inte skryt, utan ett sätt att hjälpa chefen att få en bild av dig och dina pre-stationer.

Författarna påminner också om att gå hem efter jobbet och hitta en bra balans i livet. LeL

Peter Unelind, global inköps-chef på sandvik.

drygt 100 sidor med bra tips.

skriv ner på eftermiddagen vad du ska göra dagen efter. det ger struktur och inget faller mellan stolarna.

Tisdag:

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

N AT U R V E TA R E56 N R 1 2 0 1 5

– Titta inte bara på din yrkesgrupp, utan ta fram löneuppgifter för flera urval. Använd de tabeller som passar din profil bäst, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna.

Han påpekar att det är dina prestationer, din kompetens och ditt ansvar som ska värderas. Lönestatistiken ger vägledning om i vilket lö-nespann du bör ligga.

Ett mått på hur bra den individuella löne-sättningen fungerar är att titta på lönesprid-ningen för en grupp. Det illustreras av dia-grammen där vi bland annat jämför lönesprid-ningen mellan offentlig och privat sektor.

– Med större lönespridning följer som regel högre löner för hela gruppen, Det ger också större chans för individen att göra en löne- karriär, säger Magdalena Kubien, statistiker på Naturvetarna.

Hon har också tagit fram siffror för löneut-vecklingen under 2014 för alla medlemmar i Naturvetarna.

– Räknat på identiska individer som inte har bytt befattning höjdes lönerna med 3,7 procent mellan 2013 och 2014. Jämfört med märket i industrin som var 2,1 procent så lyckades våra medlemmar bättre, säger Magdalena Kubien.

En anledning till det kan vara att många av Naturvetar-nas löneavtal är sifferlösa.

– Det visar att akademi-ker tjänar på sifferlösa

avtal, säger Kristofer

Nya löner för naturvetare Tack till alla som svarade på löneenkäten. Ditt svar har bidragit till en tillförlitlig lönestatistik. Vi visar hur den kommer till nytta i förhandlingen.

Relativ lönespridning för naturvetare i privat och offentlig sektor. De streckade linjerna anger medianlönen för respektive grupp.

Diagrammet visar den relativa lönespridningen för naturvetare i life science-branschen och skogsbranschen. De streckade linjerna anger medianlönen för respektive bransch.

Tack till alla som svarade

på löneenkäten!

Jervinge.Svarsfrekven-

sen på löne- enkäten ham-nade på 55 pro-cent, vilket är tillräckligt för att lönestatis-tiken ska vara tillförlitlig. LEL

Kä

ll

a:

Na

Tu

rv

eTa

rN

as

lö

Ne

sTa

Tis

TiK

20

14.

25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 55 000 60 000 65 000 70 000

LifE sciEncE

skogsbRanschEn

Kä

ll

a:

Na

Tu

rv

eTa

rN

as

lö

Ne

sTa

Tis

TiK

20

14.

20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 55 000 60 000

offEnTLig sEkToR

pRivaT sEkToR

57N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 5

7 tips1. Gör många urvalTa fram löneuppgifter för många ur-val. Jämför löner i olika branscher och yrken, liksom för olika arbetsuppgifter och befattningar. Det ger vägledning om i vilket lönespann du ska ligga. Kom ihåg att det är dina prestationer som ska värderas.

2. Vad krävs för att komma upp en nivå?Du känner att du ligger lågt i förhål-lande till andra. Ta upp frågan med din lönesättande chef och be om en motivering. Fråga vad som krävs för att komma upp på en högre nivå, och vilka lönekriterier som tillämpas.

3. Vidga dina vyerAtt titta på medianlönen kan vara in-tressant. Men vidga hellre dina vyer, och kolla in hela lönespannet, från 10:e till 90:e percentilen. Vad krävs för att du ska ta dig till 90:e percenti-len? Kanske det är förknippat med större ansvar, fler arbetsuppgifter och att du behöver kompetensutveckling.

4. Sätt upp målStatistiken är inget facit för dig eller argument för att du ska ha högre lön. Använd istället statistiken som ett stöd för att sätta upp ett eget lönemål utifrån dina prestationer och förvän-tade resultat. Att sätta upp mål är en bra metod för att utvecklas.

Använd lönestatistiken på rätt sätt. Läs mer på www.naturvetarna.se/sacolonesok

5. Var påhittigVissa arbetsgivare har sin egen löne-statistik. Då gäller det att vara kreativ och använda de tabeller som passar din profil bäst. Kom ihåg att Natur-vetarnas statistik har samma relevans som arbetsgivarens, och kanske dess-utom är mer aktuell.

6. Dina insatser ska värderas Din lön ska inte sättas utifrån vad andra tjänar. Kom ihåg att det är ditt ansvar och dina insatser som ska be-dömas, liksom hur kvalificerade dina arbetsuppgifter är och vilken kompe-tens som krävs.

7. Gör ett nytt urval i Saco LönesökKanske du redan nu ligger bra till lö-nemässigt. Då kan det vara läge att byta grupp att jämföra sig med. Gör ett nytt urval i Saco Lönesök. Kanske du har fått mer kvalificerade arbets-uppgifter och större ansvar. Med det följer en högre lön.

Detta påverkar

din lönMarknaden Tillgång och efterfrågan på olika yrkesgrupper och kompe-tenser. en bred arbetsmarknad med med många arbetsgivare ökar chansen till högre lön.

Bransch Lönsamhet och omsättning av pengar. Det finns högre fi-nansiella värden i till exempel läkemedelsbranschen än i jord-bruket.

Arbetsgivare privat, statlig eller kommunal. lönerna är som regel högre i privat sektor än i offentlig. fö-retagens lönsamhet påverkar också lönenivåerna.

Individen Din kompetens, dina resultat och ditt ansvar.

N AT U R V E TA R E58 N R 1 2 0 1 5

– Vi tycker att det är viktigt att göra politikerna medvetna om att våra in-spektörer hotas i arbetet. Och att fram-förallt hot på nätet blir mer och mer vanligt, säger Kristofer Jervinge, utre-dare hos Naturvetarna.

Flera Sacoförbund deltog i diskussio-nerna. Representanter från Jusek, Sveriges Veterinärförbund och Akademikerförbun-det SSR berättade om att hot och trakasse-rier är ett vanligt problem också för deras medlemmar. Inom vissa arbetsgrupper ses det till och med som en del i arbetet.

– Men ”Jag ska döda dig!” är ett hot och ska polisanmälas av arbetsgivaren. Det ska finnas rutiner för hur man gör det, sa Erika Lejnefors från Jusek.

De närvarande representanterna från justitieutskottet ansåg att Brottsföre-byggande rådet, Brå, bör få i uppdrag att göra en kartläggning av hur situationen ser ut för tjänste-männen inom of-

fentlig sektor när det gäller trakasse-rier, hot och våld.

Sätt stopp för hot och våld på jobbet I december ordnade Naturvetarna ett seminarium på temat Hot och våld i arbets-livet – ett hot mot demokratin? Det blev en fullsatt tillställning med engagerade diskussioner och en känsla av att frågorna lyftes upp ordentligt.

Margareta Jonsson, livsmedelsinspektör:

– Att våra arbets- givare ska få lagligt stöd att vägra lämna ut våra personuppgifter. Hot och våld är aldrig acceptabelt. Vi ska väg-

ra vänja oss vid ”lågfrekventa” hot.

Martin bertilsson, Miljö- och hälsoskyddssektion- en inom naturvetarna:

– Att våra medlem-mar och deras familjer får en större trygghet. Det är lätt att få fram adressuppgifter och det

kan ofta leda hot och våld även utanför ar-betstid. Vi måste förhindra att sakägare,

kristofer Jervinge, naturvetarna.

Det är arbetsgivarens ansvar att polisanmäla hot och trakasserier i arbetslivet.

aktivister och andra påverkar myndighets-utövningen genom hot och våld. Det leder i förlängningen till att genomförandet och efterlevandet av demokratiskt fattade beslut inte kan säkerställas.

Elisabeth schöning, Djurskyddsinspektörer-nas Riksförening inom naturvetarna:

– Att ha bra säker-hetsrutiner och att de följs. Att arbetsgivaren tar problemen på allvar

så att polisanmälan alltid blir gjord utan att den som är utsatt känner sig ifrågasatt. Ar-betsgivarna behöver också bli mer offensiva mot nät-trollen och föra ut budskapet ”rör inte/hota inte vår medarbetare” i större ska-la till allmänheten. an

Vilken är den viktigaste frågan för din profession?

>>>>>>>>>>>

59N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 5

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

Möt oss i vår nya lokal i Lund! Vi vill kunna träffa så många medlemmar som möjligt i per-sonliga möten. Därför satsar Naturvetarna nu på att förstär-ka vår närvaro i södra Sverige.

Studenter får forskning & framsteg

– Efterfrågan på våra tjänster har ökat i framförallt södra Sverige. Därför har vi valt att stärka upp vår verksamhet

i Lund. Att kunna möta fler medlem-mar ansikte mot ansikte hoppas vi kommer att skapa ett större mervärde för våra medlemmar, sä-ger Helena Nicklas-son, förbundsdirek-tör på Naturvetarna.

I Lund kommer verksamheten främst att vara inriktad på karriärservice. Kar-riärrådgivning, intervju- och cv-coach-ning, karriärprofilanalys samt coach-ning i lönesamtal kan nu erbjudas i ett personligt möte i vår lokal i Ideon Sci-ence Park i Lund.

Även vår specialiserade rådgivning för chefer, företagare, doktorander och studenter med fokus på karriärfrågor finns tillgänglig i Lund.

– Målet är att öka utbudet av semi-narier och aktiviteter i regionen, säger Johan Runesson som är karriärrådgi-vare på Naturvetarnas säte i Lund.

Vill du boka personlig karriärråd-givning i Lund kontaktar du oss som vanligt via formulär på webben eller på karriar@naturvetarna.se. JR

L ä S N I N G Som naturvetare är det viktigt att hålla sig uppdaterad och ha koll på vad som händer i den veten-skapliga världen. Det kan gälla allt från nya läkemedel och supermaterial till hjärnans mysterier och rymdens gåtor. Men också sådant som ligger i gränslandet till samhällsvetenskap och humaniora.

Vi är övertygade om att den typen av kunskap gör dig bättre rustad när det är dags att börja jobba. Våra egna undersökningar visar att naturvetare som skaffar sig en extra kompetens, till exempel ekonomi, IT eller juri-dik får ett försprång på arbetsmark-naden.

Därför får nu alla studenter som är medlemmar i Naturvetarna tid-

ningen Forskning & Framsteg utan kostnad under hela sin studietid. Det första numret har redan landat i din brevlåda.

Övriga medlemmar i Naturvetar-na får 10 nummer för 299 kr. LEL

Nytt avtal ger studenter jobb J O B B C H A N S Nu öppnas möjligheter för studenter att jobba inom kommuner och landsting. Ett nytt avtal mellan Akademiker-alliansen, där Naturvetarna ingår, har banat väg för det.

Tanken är att studentmedarbetaren ska kunna jobba upp till 15 timmar per vecka och anställas för en termin i taget. En bonus är att studenten ska ha en mentor knuten till sig.

Även kommuner och landsting vinner på avtalet. Där finns ett stort behov av per-sonal under de tio kommande åren. Det här är ett sätt för arbetsgivare att attrahera kompetent arbetskraft. Avtalet började gälla 1 januari 2015. LEL

Håkan sandin är årets hortonom

U T M ä R k E L S E R Årets hortonom 2015 delades ut för fjärde gången av Sveri-ges Hortonomförbund vid förbundets årsmöte i Al-narp den tredje december.

Motivering: ”Horto-nom Håkan Sandin har genom sitt arbete som

verksamhetsledare för Tillväxt trädgård i Al-narp, bidragit till att öka intresset för de gröna näringarna på många plan, både hos fö-retagare och närliggande organi-sationer, samt inom akade-min. Hållbar utveckling står i centrum och Håkan San-din är en energisk igång-sättare av olika projekt och utvecklingsidéer.” an

Johan Runesson.

håkan sandin.

INTE

RP

RES

S 0

744

-01

7 3

88

074

40

750

9 •

re

tur

vec

ka

v 0

7

INTE

RPRE

SS 0

744-

01

7388074

407509

RETU

RVEC

KAv

07

”Kågg” är vägen till ett bättre samhälleDessutom: Tacka månen för livet på jorden

For

skn

ing

 & Fr

am

steg #1—

2015 eb

ola

• må

nen

s ur

spru

ng

– qo

g • sv

ensk

a ek

Fat • ino

mh

usm

iljö o

ch

oh

älsa

Kemisk analys av vin från svenska ekfat

De sjuka husens gåta Att resa genom maskhål i rymden

# 1–2015 Pris 75 kr[€ 9.10. NOK 85]För Dig som är nYFiken på allvar

Kampenmotebola

Läkaren Fredrik Rücker har mött överlevarna som kan hjälpa

forskarna att besegra smittan

OMSLAG_NR1_rygg.indd 2

2014-12-11 14:26

nyttig tidning på köpet. vi gratulerar.

N AT U R V E TA R E60 N R 1 2 0 1 5

”Ett bra sätt att utbyta erfarenheter”

P R O f I L I N AT U R V E TA R N A

MAGNUS HELLSTRAND

aktuell: var ombud på Naturvetar-nas kongress 2012.

Uppdragsgivare: forskningsingenjör på swetox sedan ett halvår.

familj: Gift och två barn.

fritid: sport, både att utföra och att titta på.

senast sedda film: sune i fjällen.

En perfekt helg: att inte ha så mycket aktiviteter, hellre umgås med familjen.

”Den utbyggda medlemsservicen och inkomst- försäkringen.”

Bra med Naturvetarna!

Magnus Hellstrandh var ombud på Naturvetarnas kongress 2012. Att få samhället att inse nyttan av naturvetare var en fråga han då drev.

vad lockade med att vara kongress-ombud?– Jag var väldigt fackligt aktiv i och det föll sig naturligt. vid den tidpunkten arbetade jag heltid med nedläggningen av forsknings-verksamheten vid astra Zeneca i södertälje. Jag blev nominerad av kollegor och det kän-des väldigt bra.

vad är ditt starkaste intryck av kongressen? – Det var intressant att få träffa så många olika typer av naturvetare med olika inrikt-ningar. Det blev flera givande diskussioner! Jag hade aldrig varit på en kongress förut, men det var både trevligt och spännande att följa med i processer.

hur fick du vara med och påverka? – vi var uppdelade i olika grupper för att jobba med de inkomna motionerna. inom

gruppen diskuterade vi specifika motioner, liksom formalia kring kongressen.

varför tycker du att man ska delta på kongressen? – Det är ett ypperligt tillfälle att träffa an-dra fackligt aktiva personer. Man får chans att lyfta fram naturvetares ställning i sam-hället och förbättra för medlemmar. Och även möjlighet att påverka vilken riktning och innehåll som Naturvetarna ska ha.

vad var roligt?– att träffa andra medlemmar, med bak-grund inom olika sektorer: stat, privat och kommunal. Det var ett väldigt bra sätt att utbyta erfarenheter och träffa människor.

har du tips på hur man bäst förbe-reder sig?– Det är förstås bra att läsa på i det mate-rial som skickas ut. Både vad som kommer att tas upp och hur det ska gå till. cJ

Läs mer om kongressen och hur du kan nominera till den påwww.naturvetarna.se/kongress-2015

61N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 5

Toxikolog som framhåller allas roller

M å N A D E N S N AT U R V E TA R E

saker som Naturvetarna jobbar med nu3

film om vår lönepolitikVarför: Vi tycker att lönen ska sättas individu-ellt – det ger bäst förutsättningar för en bra löneutveckling för våra medlemmar.

Men varför tycker vi det? Hur tjänar både medarbe-tare och arbetsgivare på detta? en ny film ger svaren på dessa frågor och kan användas av förtroende- valda i deras arbete med den lokala löneprocessen.

Motverka hot och våldVarför: flera av våra medlemsgrupper är ut-satta för hot och våld i sin yrkesutövning.

Mest påtagligt är det för djurskyddsinspektörer, där tidigare undersökningar visar att sju av tio har hotats i jobbet. Det är förstås inte acceptabelt. åtgärder: i löneenkäten, som medlemmarna svara-de på i höstas, ställde vi frågor om hot och våld för att få en bild av hur utbrett problemet är.

strax före jul arrangerade vi ett seminarium i frågan, läs mer på sidan 58. avsikten är att Naturvetarna nu ska intensifiera arbetet med att få politikerna att inse allvaret med hot och våld i arbetslivet.

kvalitet i utbildning och forskning

Varför: Vi vill att all utbildning och forsk-ning ska hålla hög kvalitet och högkvalitativ forskning ska premieras.

för att säkerställa kvaliteten måste bedömningen av vad som är kvalitet vara rättvis.

Naturvetarna bemöter förslagen från universi-tetskanslersämbetet och vetenskapsrådet angåen-de kvalitetsutvärdering samt kvalitetsdriven resurs-fördelning. en särskilt aktuell och angelägen fråga är att kunskap om och anknytning till arbetslivet ses som en kvalitetsaspekt för utbildningarna.

>

>

>

För två år sedan startade sex perso-ner TKT, Toxicology Knowledge Team Swe-den AB.

När Astra Zenecas forskning i Söder-tälje lades ner fick de möjlighet och valde att starta eget.

– Vi kände att det borde finnas be-hov i Sverige av vår unika expertis inom läkemedelstoxikologi. Små läke-medelsföretag har sällan toxikologer anställda för att bedöma risken för bi-verkningar. Startmaterialet och slut-produkten har man i regel kunskap om, men mellanstegen måste hela ti-den riskbedömas.

ROLIG UTMANING

Genom sin långa erfarenhet har de ett stort nätverk. De möter nästan alltid någon tidigare kollega, antingen de säljer sina tjänster eller hyr in expert-

kunskap inom närliggande områden som behövs i ett projekt.

– Detta är den roligaste utmaningen vi har haft! Att vara egen och få be-stämma själv, och att avgöra hur resur-serna ska fördelas. Avgångsvederlaget gav oss möjligheten. Hur var processen i början?

– När vi startade var vi helt oerfar-na som företagare, men hade mycket idéer om hur vi skulle driva företaget. Vi fick bra rådgivning inom juridik och ekonomi, och med tiden har vi nu byggt upp företaget på ett sätt som passar oss. Det kan liknas vid att bli förälder för första gången, man måste lyssna på sin magkänsla!

För oss är det viktigaste att jobba som ett team, både för att säkra den vetenskapliga kvaliteten, men också för att minimera administrationen. Hur är det att starta företag med kollegor?

– Vi är alla disputerade naturvetare som är vana att jobba självständigt. Det funkar inte att en plötsligt är allas chef. Alla måste visa varandra förtro-ende och lojalitet och kämpa tillsam-mans, och alla måste vara överens om beslut som tas. Om vi inte värderar allt arbete lika skulle det finnas risk att vis-sa arbetsuppgifter inte blir gjorda. cJ

Läs hela intervjun: www.naturvetarna.se/Manadens-naturvetare

kerstin kenne var med och startade ett framgångsrikt konsultföretag inom toxiko-logi. Nedläggningen av Astra Zenecas forskning i Södertälje blev lyckosam för dem.

Tipsa oss! Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbets-plats: redaktion@naturvetarna.se

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

inte acceptabelt.

kerstin kenne.

N AT U R V E TA R E62 N R 1 2 0 1 5

Region Örebro län söker

Forsknings-BMA till forskningsmiljön Urologisk Cancer vid Urologiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro

www.regionorebrolan.se/uso/jobb Ansökan senast 22 februari 2015

Mer information och fler jobb hittar du på:

www.vgregion.se/jobb

Just nu söker vi:

Botanister Vill du vara med och utveckla en av Europas främsta botaniska trädgårdar och ett av Västsveriges största besöksmål? Ref.nr: 2014/2131Sista ansökningsdag: 2015-03-01

Vi är Västra Götalandsregionen

Göteborgs botaniska trädgård

Vi söker fältpersonalInstitutionen för skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå ansvarar för flera stora inventeringsprogram.

Dessa har till syfte att följa upp tillstånd och förändring i skogen och andra landmiljöer i det svenska landskapet. Inför fältsäsongen 2015 söker vi dig med biologisk eller skoglig kompetens, som har körkort och vill ha ett varierande och ofta fysiskt krävande utom-husjobb. Sista ansökningsdag 2015-02-25. Närmare beskrivning och ansökningsformulär finns på: http://www.slu.se/srh

Vi ser fram emot din ansökan.

Annonsbokningen i sverige AbEmelie Eriksson tel: 035-295 38 40

Materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

Vill du nå Sveriges naturvetare?

Boka er annons hos mig!

63N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 5

VI SÖKER

Naturvårdshandläggare (ref.nr: 112-147-2015)

Mer information om tjänsten finns på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping eller www.offentligajobb.se

Vill du arbeta med naturvård i Dalarna?Vi söker en rovdjurshandläggare till Länsstyrelsens kontor i Falun

Läs mer och sök tjänsten påwww.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb

ww

w.fa

cebo

ok.c

om/la

nsst

yrel

seni

dala

rna

Den nationella forskarskolan, FontD, är ett samar-bete mellan nedanstående 11 lärosäten.

Forskarskolan erbjuder 19 forskarutbildningsplat-ser, ledande till licentiatexamen, för yrkesverk-samma lärare och förskollärare. I mån av plats kan även forskarutbildningsplatser i matematikdidak-tik eventuellt erbjudas vid några av lärosätena.

Forskarutbildningen pågår under fyra år och sker på 50 % av heltid parallellt med 50% undervisning på den egna skolan. Skolan betalar hela lönen.

För närmare information se www.isv.liu.se/fontd/lic-fontd3

Detta är sista chansen för er med examen före 1/7 2007 att antas enligt övergångsbestämmelserna (Förordning 2006:1053) - se hemsidan.

Sista ansökningsdatum 2015-03-15

Linköpings universitet (LiU)Lena Tibell, lena.tibell@liu.se, tel. 011-36 33 76Jonas Hallström, jonas.hallstrom@liu.se, tel. 011-36 30 41Högskolan Kristianstad (HKr)Andreas Redfors, andreas.redfors@hkr.se,tel. 044-20 34 21Anders Jönsson, anders.jonsson@hkr.se,tel. 044-20 34 09Malmö högskola (Mah)Jesper Sjöström, jesper.sjostrom@mah.se,tel. 040-665 80 50Karlstads universitet (KaU)Niklas Gericke, niklas.gericke@kau.se,tel. 054-70 01 516Mälardalens högskola (MDH)Tor Nilsson, tor.nilsson@mdh.se, tel. 016-15 34 19Umeå Universitet (UmU)Mikael Winberg, mikael.winberg@umu.se,tel. 090-786 69 73Madelen Bodin, madelen.bodin@umu.se, tel. 090– 786 96 18

Linnéuniversitetet (Lnu)Inger Edfors, inger.edfors@lnu.se,tel. 0480-44 62 48Mittuniversitetet (Miun)Magnus Oskarsson, magnus.oskarsson@miun.se,tel. 0611-86144, 0730-363193Högskolan i Gävle (HiG)Iiris Attorps, iiris.attorps@hig.se. 0738-230102Högskolan i Halmstad (HH)Pernilla Nilsson, pernilla.nilsson@hh.se,tel. 0708-352772Lunds universitet (LU)Ann-Marie Pendrill, ann-marie.pendrill@fysik.lu.se,tel. 031- 786 9018, 070-787 0427

�� forskarutbildningsplatsertill Nationella forskarskolan i naturvetenskapernasoch teknikens didaktik

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E64 N R 1 2 0 1 5

T E X T A N N A N O R B E R G

Pimpelf iske mer än en lek Isdubbar, spö och borr. Mycket mer behöver du inte för pimpelfiske, och för att uppleva en ny sida av naturen. Från isen.

Sittande på en sträv renfäll ute på sjön. Sol och kyla. Ren is och klart vat-ten. En skugga närmar sig under isen. Det pirrar till i magen. Stilla nu, bara en försiktig rörelse med pirken. Och lock-blänket glimmar till.

– I nio fall av tio simmar fisken vidare, men ibland låter den sig luras och nappar, säger biologen Micael Söderman.

Han tycker att pimpelfiske är spännan-de eftersom man kommer ut till ställen och miljöer man annars bara når med båt.

– Det är häftigt att man är ute när det så kallt. Man borrar genom isen och nå-gonstans därnere finns fisken. Fisket är nästan primitivt när man drar linan och fisken med händerna.

Han tror att många lockas av det enkla, att man bara behöver det korta pimpel-spöet, en borr och en så kallad skrylla, en plastdunk man kan sitta på och ha sin utrustning i. Allt kan hängas över ryggen och är lätt att få med sig.

Grundmetoden för pimpelfiske är att släppa ned betet till botten – rycka – räkna till tre – rycka – räkna till tre…

– Men många har en utprövad rörelse med pimpelspö och lina som man tror bäst lockar fisken att hugga.

I södra och mellersta Sverige pimplar man mest abborre och i norr röding och harr. Fiskesäsongen är den tid på året då isen bär.

– Man måste alltid tänka på säkerhe-ten och ha med isdubbar runt halsen. Oavsett om isen är tjock eller tunn finns det alltid ställen där den är sämre. Jag har gått igenom med benet någon gång och det är väldigt kallt.

För en fisketur på fyra timmar kan det ligga dagar av förberedelser, då man sli-par krokar, knyter tackel och planerar för att prova nytt bete eller nya vatten. Och tänker ut en taktik.

– Det är en fördel att vara biolog om man ska bli en framgångsrik fiskare. Det gör att jag förstår fisken på ett bättre sätt. Till exempel när vissa arter leker och hur de rör sig under säsongen.

Micael Söderman har varit intres-serad av fisk och av fiske i olika former sedan han som barn följde med sina två

äldre bröder och sin morfar för att meta abborre.

Intresset för naturen gjorde att han läste till biolog, och mycket i livet kretsar kring naturvetenskap.

– Jag jobbar med att återställa våtmarker och fria vandringsvägar för fisk. Till exempel har sötvat-tenslekande gäddor fått problem när man dikat ut våtmarker och skapat vandringshinder som skurit av dem från deras lekplatser. Våt-markerna är också viktiga för fåg-lar, och fungerar som reningsverk så att mindre mängder näringsäm-nen når kusten.

Den som vill veta vilken fisk man fått på kroken kan ta hjälp av appen Fisknyckeln, som Micael Söderman arbetat med att ta fram. I den finns information om alla Sveriges fiskarter.

– Inget slår naturupplevelsen i att fiska. Att sitta i timtal på ett ställe och upptäcka saker och bli ett med naturen. Från att solen går upp till att den går ner. #

65N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 5

M IcaE l SödE R Man

Yrke: Projekt-ledare fiskevård på Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsför-bund.

Utbildning: Ekologipro-

grammet vid Högskolan på Gotland.

Bor: norrtälje.

Familj; Sambo (biolog) och två barn.

Bästa fångst: Mört på 950 g eller kanske min gräskarp på över 14 kg.

Trendspaning: Internet och sociala medier gör att kidsen kan lägga upp bilder på sina gäddor direkt och få re-spons. det har blivit ett uppsving för fisket.

FöR dE n SOM vI ll BöRJa M E d P I M PE lFISkE

» Ta kontakt med din lokala fiskeklubb och se om du kan få följa med ut.

» Skaffa lämplig utrustning för det du vill fiska – du kan få hjälp i fiskebutiken.

» Läs på om säkerhet på isen hos sportfiskarna.se eller issakerhet.se.

v I kTIG uTR uSTn I nG» Säkerhetsutrustning: isdubbar, ispik, livlina, flytoverall

» Extrakläder

» Borr

» Ryggsäck eller skrylla

» Termos med varmt kaffe

» Mackor

» Pimpelspö

» Lina 0,18 nylon

» Bete och limkrok

RAGGAGIRAFF-

DJUR

OVAN-

LIG

KOS-

TYM

FLOCK GRYMT-

OXAR ÄR JAG

TILL MIN PRAT-

MUSIK VARA

MED TYMIN

ICKE ORKAR

STOR-

PLANET

ASTRO-

NOMISK

ENHET

TALA

HACK-

IGT

SOM

LEDINS

ISABELLA

TURIST

TJUVA VARU-

HUS ELEK-

TRON LÅNG-

HALM-

SMILAR

HYLL-

NING SLIPA NAT-

RIUM

MOBIL

ÖVERRU-

MPLARE

VERA

I TUB

FÅGEL

ÖGON-

RÖR

TANKE

PADDA

AVHÅLL-

SAMHET

FLERA

SOM DU TVENNE SÖNDER-

DELADE

MATEN

INGÅR

I KULL SÅN

KAN

TRYTA

BJÖRN

SVÄVAN-

DE DAM

FLÖT

MED

WEST ÅTER

PÅ BIL

FRÅN

MANILA

PARK

VERK-

SAM ILSK

FRONT

BRÖD-

VERK-

STAD VASS-

STRÅ SNABB-

LÄSA LÖPER

REN

LÄNGS?

SAME-

HYDDAN BO

UNDER

JORD

VILL

SNAT-

TARE

RUTI-

NERAD SAKRALT

INTER-

JEKTION

GNOLA

URAN KOLO-

RERA

SKÄNKA

AVSKAF-

FADES

1979

LEMUR-

KRYSS

2015

Konstruktör: Lena Holmlund

HAR UPPSTÅTT

MELLAN KÄRA

KATTER?

SUB-

STAN-

SER MED

PSYKO-

LOGISK

EFFEKT

ORGA-

NISE-

RAD

KUN-

SKAP

BLÅ

BONDE-

BEFOLK-

NING?

KADAVER

DRAR

LÖRN-

AKTIG

BALLE-

RINA?

HAN SKREV

ANNA KARENINA

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E66 N AT U R V E TA R E66 N R 1 2 0 1 5

na-kRYSSET

Tävla och vinn!

Skicka in dina lösningar på korsordet. vi lottar ut datorväskor till vinnarna. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast 19 februari vill vi ha din lösning.

Vinnare av förra numrets korsord är Elsa Landgren.

E F T E R J O B B E T

67N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

9 4 1 8

6 5 9

7 1

4 7 9 2 1

4

4 7

6 4 9

3 1 4 5

4 2

7 6 5 2 3

1 8 4 3 2 7

3 2 8 9 4 5 6

6 5 8 3

8 3 2 7 1 9 5 6

1 5 6 3 8 9 2

5 1 3 8 2 7

2 8 9 7 6

7 9 5 6 8 3 1

ko N ta kt

www.naturvetarna.se

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

O R D F Ö R A N D E : ivar de la Cruz, 073–366 24 79

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R : Helena Nicklasson, 08–466 24 36

M E D LE M SJ O U R : jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80för frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

K A R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

A K A D E M I K E R N A S A - K A S S A , A E A : www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

I N KO M S T F Ö R S Ä K R I N G E N : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0770–78 20 50

A K A D E M I K E R F Ö R S Ä K R I N G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R 1 2 0 1 5 67N AT U R V E TA R E

g N u g g a D i N a g e N i k N ö l a r

su Doku

taN ke Nötte r

Varje våg- och lodrät rad, och varje block, ska innehålla siffrorna 1-9. Varje siffra får finnas med en gång per rad och block.

1) av fyra schampoflaskor av plast går det att tillverka en ny flaska. om du samlar och lämnar 32 flaskor till återvinning. Hur många nya kan man tillverka?

2) ett tre meter högt träd planteras. sedan växer trädet, så att det blir lika många centimeter högre varje år. efter fem år är trädet 50 pro-cent högre än vad det var efter två år. Hur högt var trädet efter fyra år?

3) åtta personer står i en rak kö. Hur lång tid tar det för dem att ställa sig i alla tänkbara ord-ningar, om det tar tio sekunder för dem att ställa sig i en ny ordning?

ku r iosa

Var hittar du vanligen bakterierna Lactobacillus bulgaricus och Strepto-coccus thermophilus?5

3

3

2

2

6

5

2

1

Förra numrets sudoku:

73

84

5

Svar Kuriosa:I yoghurt. Tankenötter: 1) 10 (Först kan man göra åtta nya, sedan ytterligare två när man återvinner dessa).

2) 6 meter högt. 3) 4 dygn och 16 timmar (Antal olika köer = 8 • 7 • 6 • 5 • 4 • 3 • 2 • 1 = 40320 köer -> 403200 sekunder -> 6720 minuter -> 112 timmar -> 4 dygn och 16 timmar).

5

9

Brukar du göra egna tankenötter?

skicka dem gärna till oss.

Den klurigaste nöten

publicerar vi i nästa nummer

och belönar med en

biobiljett.

redaktion@naturvetarna.se

9

6

4

2 7

8 1

8

6

7

POSTTIDNING BAvsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

Inloggning: www.naturvetarna.seAnvändarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid)Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

C H E F

KONGRESS 2015 Nu är det dags att nominera ombud till Naturvetarnas kongress i höst, där vi sätter riktningen för förbundets framtid. Vem vill du ge förtroendet att påverka naturvetares vardag och möjligheter i arbetslivet och i samhället?

Du kan nominera dig själv eller någon annan du tycker har bra åsikter och idéer.

Natu rVetar Nas koNg r ess 13–14 NOVEmBER 2015

Kongressen är Naturvetarnas högsta beslutande organ och ett forum där du som medlem kan påverka vilka frågor förbundet ska driva de närmaste tre åren.

uppdatera dina kontaktuppgifter på Mina sidor på naturvetarna.se, så att du får all information.

”Jag vill jobba för en bättre löneprocess och för att det ska finnas tydliga karriärvägar för naturvetare. Det är på kongressen man kan påverka.” Itembu Lannes, kongressombud 2012. Arbetar som sjukhusfysiker på KI.

skicka in dina förslag via hemsidan: www.naturvetarna.se/kongress-2015Möjligheten att nominera ombud stänger 22 mars.