Sammanfattning Focusgrupper PDF

Samordningsgruppen i Stöde

S T Ö D E EN BYGD I UTVECKLING INTE AVVECKLING

I mitten på mars 2012 offentliggjordes ett förslag från en ledningsgrupp för Stöde – Matfors skolområde. De förespråkar en flytt av Stöde högstadium till Matfors

Inom loppet av ett dygn bildades en “Samordningsgrupp” i Stöde för att koordinera argument, protester, skrivningar, analyser av och mot det lagda förslaget. I Stödebygden har berörda av detta förslag arbetat intensivt och med ett brinnande engagemang för att samla fakta, analysera och formulera sig i skrift.

Det är bl.a. föräldrar, elever, Hembygdsförening, Stöde IF, Kyrka, Frikyrka, Företagarförening, projektet Stödebygdens Landsbygdslots mfl och invånare i bygden, både nyinflyttade och ortsbor sedan lång tid.

Människor har arbetat i olika focusgrupper för att hinna med att bearbeta så många delområden som möjligt.

Följande sidor är en lätt redigerad sammanställning av det arbetet som mynnar ut i två rader:

Låt Stödebygden få fortsätta utvecklas

Låt högstadiet i Stöde vara kvar


2

Argument för att behålla högstadiet på Stöde skola 1) Sundsvalls kommun ska bli Sveriges bästa skolkommun 2021. Att flytta Stöde år 7-9 till Matfors är inte ett steg i rätt riktning. Stöde skola är en förebild med välskött ekonomi och en starkt uppåtgående trend vad gäller resultat och måluppfyllnad. 2011 nådde Stöde skola över riksgenomsnittet vad gäller andelen elever årskurs 9 som når målen i alla ämnen och låg näst högst av de kommunala skolorna vad gäller behörighet till gymnasiet. Detta innebär att vi är en av de resurseffektivaste enheterna i kommunen som klarar av att hålla hög undervisningskvalitet och hög måluppfyllnad till fastlagd budget.

• Stöde skola har som en av tre skolor i kommunen hållit sin budget (+41 000 SEK 2011, Källa: ST).

• Stöde skola har mellan 2010

och 2011 ökat sitt meritvärde från 188,6 till 201,4 och ligger därmed över kommunens snitt (Källa: Skolverket).

• Stöde skola ligger näst högst bland de kommunala skolorna i Sundsvall vad gäller behörighet till gymnasiet, 84,4%. (i Matfors 81,7%, snittet för Sundsvalls kommunala skolor är 73,7%, Sundsvall totalt 76,7% och 83,5% för riket totalt (avser antagning till naturvetenskapligt och tekniskt program). Källa: Skolverket.


3

• I Stöde skola når 81,3% målen i alla ämnen (i Matfors är samma siffra 68,3%, snittet i de kommunala skolorna i Sundsvall är 68,5%, inkl. friskolor 71,1% och för riket totalt 77,3%). Källa: Skolverket.

• Stöde skola har idag behöriga lärare på alla fasta tjänster utom musik.

• Stöde skola har personal med kombinationen utbildad HKK lärare/SYV utbildning. Aktuell forskning visar att SYV kommer att bli mycket viktig även för de yngre barnen.

• Stöde skola har lång erfarenhet av att kunna erbjuda alternativa verktyg i sitt lärande. Vi har specialpedagogiska resurser med hög kompetens, en med magisterexamen i specialpedagogik (avancerad nivå) och en med inriktning Ma/No med den nya speciallärarutbildningen i matematik.

• Stöde skola har belönats med flera utmärkelser och har haft ett mycket framgångsrikt årligt tema arbete runt teknik.

• Stöde skola har en tradition av nära relationer och samarbete över klassgränserna med bla. utedagar där elever från högstadiet leder grupper bestående av yngre elever och aktiviteter efter skoltid för de yngre eleverna som arrangerats av de äldre.

• Stöde har ett starkt engagemang från föräldrar med samspel såväl i skolan som utanför skolan.

• Stöde skola har av tradition ett långt och nära samarbete med det lokala näringslivet.


4

I kommunens Mål och resursplan för 2011/2012 (2013/2014) kan man läsa: Vår utgångspunkt är Sundsvalls elever och vårt mål är att ge Sundsvalls barn och ungdomar en skola där varje enskild elev får möjlighet att utvecklas optimalt. Genom att ta lärdom av goda exempel och se till att skolan har tillräckliga resurser kan vi nå dit. Vi rekommenderar att man utser Stöde skola som en förebild och ett Gott Exempel inom kommunen! 2) Det är inte för dyrt att driva ett högstadium i Stöde Stödes högstadium (åk 7-9) gör ett nollresultat vid ett elevantal på 87 elever, dvs den nuvarande kalkylen att högstadiet går back och drivs på bekostnad av F-6 är är baserat på elevunderlaget 2011/2012. Data visar att elevantalet i Stöde kommer att öka under de kommande 10 åren (Källa: Johan Henriksson).

• HT2012: 70 elever • HT 2013: 79 elever • HT 2014: 85 elever • HT2015: 86-95 elever • HT2016: 94 elever

Hösten 2014 (troligen innan det lagda förslaget hinner träda i kraft) kommer åk 7-9 i Stöde skola att vara ekonomiskt självbärande! 3) Lokalerna i Stöde skola kan hantera elevantalet de kommande 5-10 åren med stora årskullar

Enligt den lokalinventering som Sweco gjort ligger Stöde högt bland skolorna i Sundsvalls kommun vad gäller lokalyta. Varje elev disponerar 23,2 kvm att jämföra med andra skolor som ligger så lågt som 10-12 kvm/elev och skolan byggdes för att kunna ta emot ett 2- och tom 3-parallelligt högstadium. Det är oklart hur en skola som förut hade tillräckliga utrymmen åt ett mycket större elevantal idag kan vara för liten? Krävs det mer kvm per barn nu än då skolan byggdes?


5

Används lokalerna effektivt? Har man beaktat nedanstående alternativ?

• Flytta tillbaks Nedansjö 4-6 till Nedansjö för att minska storleken på barngrupperna (om nu detta är problemet)

• Har man inventerat övriga kommunala lokaler i Stöde; kommunhuset, Stödehuset? Kan viss verksamhet bedrivas där? Tillfällig förskola?

• Hemklassrum för högstadiet?

• Åldersintegrerade/blandade klasser?

• Musiksalen: Kan man ha musikundervisningen i caféet/matsalen eller församlingshemmet och frigöra musiksalen till ett vanligt klassrum?

• Kan man undersöka om man kan ha musikundervisning tex. på Bethel?

• Terassen: kan man ta bort läktaren och använda som vanligt klassrum?

• Personalens gamla matrum? Grupprum

• Ett av klassrummen i C-korridoren används som förråd. Frigör detta.

• Kan man återta paviljongerna för skolverksamhet?

• Lokaler för syslöjd och träslöjd • Kan man flytta dessa till kommunhuset? • Kan Stöde nyttja Matfors slöjdlokaler och frigöra för

vanliga klassrum?

• Hemkunskap • Temavecka på annan ort? • Kan Stöde nyttja Matfors hemkunskapslokaler och

frigöra för vanliga klassrum?


6

• Samnyttja speciallokaler och personal med Matfors, tex. lab-salar (NO), slöjd, hemkunskap och undervisning i moderna språk?

• Kan vi dela språklärare med Matfors? Måste bli betydligt billigare och miljövänligare att låta en pedagog pendla än 90 elever

• Kan Stödes elever åka till Matfors för vissa lektioner?

Det saknas en dokumenterad inventering av lokaler, olika undervisningsmetodiker för att hantera stora barngrupper samt beaktande av möjligheterna till samverkan med Matfors i form av speciallokaler och specialpedagoger enligt de riktlinjer man getts. 4) Förskolan

Swecos rapport har identifierat att Knutsgårdens förskola behöver ersättas av arbetsmiljöskäl. Vi föreslår man bygger ut förskolan genom att bygga nya lokaler i anslutning till Slättåbygdens förskola. Det finns kommunal mark för nyproduktion och många vinster med att samordna detta. Dessa lokaler byggs flexibelt för att kunna utnyttjas av såväl förskola som skola beroende på barnkullarnas storlek.

• Minskade personalkostnader i och med effektivare placering av befintlig personal. Det blir mindre vikariekostnader, det blir mindre "spring" mellan olika byggnader och man sparar in arbetstid vid både öppning och stängning.

• Skapar och underlättar bättre samarbete mellan avdelningarna och personalen, tex vid sjukdom & nödfall.

• Effektivare och mer ekonomisk användning av resurser

• Underlättar för matbespisningen och det utesluter krånglig och tidsödande frakt av mat mellan de olika avdelningarna.


7

• Ökad trygghet då man ej blandar de mindre barnen med stora barn

Satsa på en utökad förskola i Stöde genom att bygga ut den nuvarande förskolan vid Slättåbygden och möjliggör att låta paviljongerna återgå till grundskoleverksamheten. 5) Att flytta ett välfungerande högstadium är inte rimligt ur ett barnperspektiv!

Resorna • För många barn kommer flytten innebära orimliga

restider, speciellt för barn från Storhullsjön, Ulvsjön, Viskan/Ede.

• Förslaget innebär långa väntetider för anslutningsbussar för vissa barn. Om varje elev måste vänta i 70 minuter per dag så motsvarar det 210 timmar per elev och år.

• Det finns ingen befintlig lokaltrafik mellan Stöde/Matfors!

• Minskar tiden för återhämtning, läxläsning och fritidsaktiviteter

• Försämrad hälsa till följd av minskad tid för fritidsintressen


8

• Stor risk för minskad måluppfyllnad • Matfors uppvisar idag sämre resultat än Stöde • Den effektivaste faktorn för lärande är goda

relationer. Flytten innebär ökad otrygghet för elever, speciellt allvarligt då de flyttas i en tidpunkt då betygen ska sättas

• Mycket otrygg situation för barn med speciella behov som ska ryckas upp från välkända lokaler och pedagoger

• Försämrade sociala relationer och familjesituationer • I Stöde är det vanligt att äldre syskon tar ansvar för

sina yngre syskon och åker buss eller går med dem till och från skolan. Om 7-9 inte går på Stöde skola blir det en stor försämring för många familjer rent praktiskt och kommer leda till ökat behov av fritids

• Genom att flytta högstadiet tappar man den naturliga samverkan mellan äldre och yngre elever som utgör en mycket viktig gemenskap och social kontroll i Stöde!

• Försämrad situation för asylbarnen • Man har nyss placerat ett asylboende i Stöde som

har integrerats mycket framgångsrikt i bygden. Dessa barn ska förutom att tillbringa tid i asylklassen också tidigt integreras i sin tillhörighetsklass. Hur ska detta gå till för de barn som tillhör högstadiet? Ska man påtvinga långa bussresor och nya miljöer och personal för dessa barn som redan har en mycket otrygg tillvaro?


9

Ingen konsekvensbeskrivning av det lagda förslaget är gjord. Enligt projektdirektivet ska både konsekvenser och kostnader beskrivas översiktligt.

6) Ekonomi Kalkylen på den besparing man skulle uppnå genom en flytt av Stöde åk 7-9 har många frågetecken. Enligt uppgift från skolintendenten skulle en flytt innebära en besparing på 454 tkr. Detta är ej korrekt! Denna besparing gäller endast under 2012 och 2013 då elevunderlaget är lägre än 87 elever vilket är det elevantal då högstadiet är ekonomiskt självförsörjande. Observera dock att Stöde skola inte går med förlust pga detta, utan att man genom att fördela resurser över hela skolan F-9 ändå håller en nollbudget med goda studieresultat.

• Den besparing på 470 tkr man hänvisar till angående samvinster i moderna språk bör jämföras med kostnaden för dela pedagog, men att pedagogen pendlar till Stöde istället för att 90 barn pendlar till Matfors.

• Det är också tveksamt om det finns någon ekonomisk vinst kvar när man beaktat kostnaden för transporter. En uppskattning visar att två bussar Matfors-Stöde kostar ca 1,8 Mkr/år och innebär avsevärda CO2 utsläpp. Förslaget innebär också dubbla anslutningsturer inom Stödes stora upptagningsområde då F-6 kommer att behöva åka en tur, och åk 7-9 en egen tur för att hinna ansluta nere i Stöde.

• Vilket kritiskt elevantal krävs för att förslaget ska ha ekonomisk bärighet? Vad händer om endast 50 elever väljer Matfors? 40 st? 30st? 20st? Har man utrett vart Nedansjös föräldrar kommer placera sina barn? Utan ett högstadium i Stöde kommer få föräldrar välja Stöde för åk 1-6 om det innebär att deras barn sedan ska byta skola ytterligare en gång i åk 7.


10

1. Är inte den mest naturliga förändringen för skolorna i Matfors och Stöde att lägga ner Runsviks skola och flytta de barnen till Matfors skola? Eller överväga att flytta barn från västra Sundsvall till Matfors dit det redan finns etablerad länstrafik som trafikerar?

2. Viktigt också att man inser att det varken idag eller tidigare finns några naturliga kopplingar mellan Matfors och Stöde!! Stödes föräldrar kommer till stor del INTE att välja Matfors skola vilket tar bort underlaget för hela förslaget.

3. Många familjers vardag baseras på att äldre syskon går hem med och tar hand om yngre syskon efter skolan. Om högstadiet flyttas måste våra yngre barn stanna kvar på fritids vilket ökar belastningen. Finns det kapacitet och ekonomi för detta?

4. Det måste också poängteras att man ej kan anta förslaget för att rädda Matfors ekonomi och kvalitet.

Ingen konsekvensbeskrivning av det lagda förslaget är gjord. Enligt projektdirektivet ska både konsekvenser och kostnader beskrivas översiktligt. De kostnader och besparingar man redovisat som underlag för förslaget är mycket bristfälliga, saknar validitet och saknar viktiga komponenter. 7) Förslaget strider mot Sundsvalls kommun egna processmål Enligt Sundsvalls kommuns Mål och Resursplan:

• Skolan och utbildningsprocessen ska, med fokus på ökade kunskaper, ge eleverna förutsättningar att utveckla sin fulla potential i en trygg och utvecklande skolmiljö.


11

• Genom att ta lärdom av goda exempel och se till att skolan har tillräckliga resurser kan vi nå dit.

• Vi måste alla arbeta mot samma mål med elevens bästa för ögonen.

• För oss är det självklart att samverkan för elevernas bästa sätts i fokus.

• Varje barn och ungdom i Sundsvalls skolor ska känna glädje och trygghet för att skolarbetet ska bli meningsfullt och effektivt.

Vi anser att det lagda förslaget för lokalförsörjningsplanen för Stöde/Matfors skolområde saknar förankring i de vägledande principerna, att de har utarbetats utan nära samarbete med verksamheten, att de strider mot Sundsvalls kommun egna processmål och att de strider mot våra barns bästa. Låt Stöde skola bli en förebild i kommunen i arbetet med att göra Sundsvall till Sveriges bästa skolkommun 2021!


12

Utveckling i stad – avveckling på landsbygd Den demokratiska processen som försvann

Projektmålet säger att: planen ska föreslå förändringar av lokalnyttjanden och översiktligt beskriva konsekvenser och bedömda kostnader. ************************************ Text Ur Landsbygdsprogrammet: Syftet med landsbygdsprogrammet är att ge bättre förutsättningar för en levande landsbygd med en väl fungerande service som bygger på medborgarnas behov och tillgängliga offentliga resurser. Idéer och initiativ från landsbygden skall tas tillvara i det kommunala arbetet och man skall kunna stödja personer och organisationer/föreningar som vill arbeta med utveckling av sin bygd. Landsbygdsprogrammet skall fungera som en ”hävstång” vid politiska beslut som skall ha en konsekvensbeskrivning hur beslutet påverkar speciellt landsbygden.

Strategisk inriktning för det nationella landsbygdsprogrammet Kommittén föreslår att den övergripande strategiska inriktningen för det nya landsbygdsprogrammet ska vara: • Ökat fokus på åtgärder som främjar företagande, tillväxt och

sysselsättning på landsbygden och som stärker lantbrukets konkurrensförmåga.

• En fortsatt hög miljöambition som ska bidra till att de nationella miljökvalitets-målen med koppling till jordbruket ska kunna uppnås. Lokalt engagemang ska stödjas och ett brett deltagande från många grupper i arbetet för landsbygdens utveckling ska eftersträvas.

En helhetssyn på landsbygden ska eftersträvas i planering och genomförande. Samordningen mellan olika instanser ska stärkas. Samordna pågående landsbygdsutveckling För landsbygdens fortsatta utveckling anser landsbygdsgruppen att pågående verk-samhet i landsbygd bör samordnas bättre.


13

Landsbygdsgruppen vill därför lyfta frågor om demokrati i form av landsbygdsboendes möjlighet till inflytande och påverkan i verksamheter som berör dem

Frågor: 1. Var i den lagda lokalförsörjningsplanen finns konsekvenserna

beskrivna?

2. Var i den lagda lokalförsörjningsplanen finns kostnaderna beskrivna? Trots att förslaget innebär omfattande nybyggnationer finns inga kalkyler (rusta Matfors skola invändigt/utvändigt, tillbyggnad av förskola Slättåbygden, Runsvik och Lucksta slås ihop och en helt ny skola byggs, moduler på Sörängsbacken och Ängoms förskola ersätts av permanenta lösningar = nybyggnad)

3. Hur har arbetsgruppen resonerat kring att Projektmålet har en mycket svårbegriplig avgränsning: projektet kommer ej att utreda övriga konsekvenser som tex förändrade konsekvenser för lärare, busstransporter, skolkök?

4. Anser ni att denna avgränsning är rimlig med tanke på de enorma resurser som måste sättas in för att bussa Stödes 90 elever till Matfors . Det finns inte någon fungerande lokaltrafik som kan nyttjas och upptagningsområdet runt Stöde är mycket stort?

KVALITEN PÅ UNDERVISNINGEN Om man går igenom Skolverkets underlag för skolorna i Sundsvalls kommun HT 2011 samt information från ST kan man tolka data som att:

• Stöde skola har som en av tre skolor i kommunen hållit sin budget (+41 000 SEK 2011, Källa: ST)

• Stöde skola har mellan 2010 och 2011 ökat sitt meritvärde från 188,6 till 201,4 och ligger därmed över kommunens snitt (Källa: Skolverket). Det lägre meritvärde som idag redovisades på i Sundsvalls tidning är från HT 2011 och i underlaget finns särskilda faktorer som man ej beaktat.


14

• Stöde skola ligger högt bland de kommunala skolorna i Sundsvall

vad gäller behörighet till gymnasiet (84,4%), Matfors 81,7%, snittet för Sundsvalls kommunala skolor är 73,7%, Sundsvall totalt 76,7% och 83,5% för riket totalt (avser antagning till naturvetenskapligt och tekniska program). Källa: Skolverket.

• I Stöde skola når 81,3% målen i alla ämnen (i Matfors är samma siffra 68,3%, snittet i de kommunala skolorna i Sundsvall är 68,5%, inkl. friskolor 71,1% och för riket totalt 77,3%). Källa: Skolverket

Vår tolkning är att Stöde måste vara en av de resurseffektivaste enheterna i kommunen som klarar av att hålla för kommunen hög undervisningskvalitet och måluppfyllnad till fastlagd budget I kommunens Mål och resursplan för 2011/2012 (2013/2014) kan man läsa: Vår utgångspunkt är Sundsvalls elever och vårt mål är att ge Sundsvalls barn och ungdomar en skola där varje enskild elev får möjlighet att utvecklas optimalt. Genom att ta lärdom av goda exempel och se till att skolan har tillräckliga resurser kan vi nå dit.

Frågor: 5. Hur har arbetsgruppen resonerat kring ovanstående när man föreslår

att flytta ett högstadium som trots allt visar goda resultat?

6. Vilka underlag finns som visar att en flytt av Stöde högstadium skulle innebära en ökad kvalité på undervisningen? Hur resonerar ni ?


15

BRISTANDE ELEVUNDERLAG & DÅLIG EKONOMI I STÖDE Enligt presentation på Stöde skola 120320 påstods att Stödes högstadium går back och detta är ett argument till varför man ej kan behålla högstadiet. Samtidigt visar underlag att Stödes högstadium (åk 7-9) gör ett nollresultat vid ett elevantal på 87 elever. Stöde kommer att ha följande elevunderlag på högstadiet de kommande åren:

7. HT2012: 70 elever 8. HT 2013: 79 elever 9. HT 2014: 85 elever 10. HT2015: 86-95 elever 11. HT2016: 94 elever

Dvs 2014 är Stödes högstadium ekonomiskt självbärande.

Frågor: 1. Hur förklarar ni att man lagt ett förslag som baserar sig på data som

ej längre är giltiga vid genomförandet av förslaget?

2. Hur motiverar ni förslaget att flytta högstadiet när det redan hösten 2014 (troligen innan det lagda förslaget ens hinner träda i kraft) kommer vara ekonomiskt självbärande?

3. Hur påverkas den ekonomiska grunden för förslaget av hur många elever från Stöde som kommer att välja Matfors skola om förslaget går igenom? Finns det en kalkyl som visar vinsterna om 20 barn går dit, 30, 40 osv.? Har man inte räknat med att elever kanske försvinner till annan kommun? Vilket kritiskt elevantal har ni fastställt för att förslaget ska visa en ekonomisk vinst?

4. Finns det en mer detaljerad redovisning av Stöde skolas ekonomi före och efter flytt av 7-9?


16

5. Är ni medveten om att det för de flesta Stödebor inte finns någon

naturlig koppling mellan Matfors och Stöde och att många föräldrar kommer att välja andra skolor om förslaget går igenom?

6. Hur har man resonerat runt de ökade förskolegrupperna när man lagt förslaget? Är elevunderlaget i Stöde egentligen för litet eller för stort?

LOKALERNA Projektdirektivet visar att huvudsyftet med projektet är att friställa lokaler och minska lokalkostnaden/elev. Enligt den lokalinventering som Sweco gjort ligger Stöde högt bland skolorna i Sundsvalls kommun vad gäller lokalyta. Varje elev disponerar 23,2 kvm. I argumenten för att flytta högstadiet lägger man nu fram platsbrist i Stöde.

Frågor: 1. Hur ser kostnadsvinsten ut för en flytt av Stödes högstadium?

2. Vilken lokalkostnad/elev innebär denna förändring för Stöde? En

flytt av 90 elever måste ge en kraftig ökning/elev i Stöde då detta är en stor andel av det totala antalet elever, dvs slår stort på kostnaden.

3. Vilken lokalkostnad/elev innebär denna förändring för Matfors?

4. Var finns inventeringen över skollokalerna i Stöde?

5. Hur resonerade man runt möjligheten att frigöra lokaler som idag används sporadiskt (Musiksalen, Terassen, Personalens gamla matrum, ett av klassrummen i C-korridoren används som förråd)

6. Har man diskuterat att ta tillbaks paviljongerna för skolverksamheten?


17

7. Hur gick det till när dessa skänktes till förskoleverksamheten?

8. Projektdirektivet säger att man ska noga beakta samnyttjandet av lokaler. Vilka kostnader beräknade man för alternativet att låta Stöde elever åka till Matfors för syslöjd, träslöjd och hemkunskap för att frigöra dessa lokaler i Stöde?

9. Vad skulle det kosta att samnyttja No och Moderna språk med

Matfors? Vad visar utredningen om möjligheten att dela språklärare med Matfors? Det måste bli betydligt billigare och miljövänligare att låta en lärare pendla än 90 elever

RESORNA Som vi ser det är det inte rimligt ur ett barnperspektiv att flytta ett välfungerande högstadium som kommer att skapa en försämrad livskvalitet för barnen med långa resor. Vi kan inte heller se att man kan ”räkna hem” detta förslag då ingen ens översiktligt utrett kostnaden för transporter, Speciellt då det inte ens finns befintlig länstrafik mellan Stöde och Matfors.

För många barn kommer flytten att innebära orimliga restider, inte minst för barn från Storhullsjön, Ulvsjön, Viskan/Ede. Har man tagit hänsyn till konsekvenserna för barn med särskilda behov vad gäller resor?

Har någon vuxen i BUN åkt dessa vägar under höst, vinter eller vår och fått möta tex timmerbilar - vintertid?

Fråga

1. Hur har arbetsgruppen översiktligt dokumenterat dessa effekter och kostnader? (Projektmålet säger att: planen ska föreslå förändringar av lokalnyttjanden och översiktligt beskriva konsekvenser och bedömda kostnader.)

2. Eleverna får väsentligt längre skoldagar. Tar man hänsyn till detta när

man talar om att det “är för barnens bästa”?


18

3. Elever tvingas pendla på en dokumenterat olycksdrabbad väg. Viken hänsyn tar man till det?

4. Hur tanker man hjälpa barn som av skilda anledningar missar sin skolbuss från Stöde? Det finns ju idag knappt några allmänna kommunikationer från Stöde till Matfors centrum

5. Långa bussresor skapar en otrygg miljö med mobbing och kränkningar som följd. Hur tänker man lösa det?

6. Barn i behov av särskilt stöd påverkas mest negativt. Hur har man tänkt på dem?

7. Det finns vissa barn som inte klarar av bussresor överhuvudtaget. Vad tanker ni göra för dem? Miljökonsekvenser av alla dessa bil- och bussresor tas överhuvudtaget inte alls upp i ledningsgruppens förslag. Hur kan man undvika det i tider när man försöker utbilda både nya och äldre generationer att alltid ta maximal hänsyn till miljön?

Lokaltrafiken Stöde-Matfors –hur skulle det se ut idag? Exempel 1 Utvecklings samtal klockan 13:00 Matfors skola Buss från Stöde avg 10:55 ank. Matfors station 12.45 Buss från Matfors station avg 14.00 ank. Stöde 15.25 Exempel 2 Utvecklings samtal klockan 14.00 Matfors skola Buss från Stöde avg 10:55 ank. Matfors station 12.45 Buss från Matfors station avg 14.50 ank Stöde 16:50


19

Exempel 3 Utvecklings samtal klockan 15.00 Matfors skola Buss från Stöde avg 10:55 ank. Matfors station 12.45 Buss från Matfors station avg 15.40 ank Stöde 17.13 (Enl ”Din Tur” 2:a april 2012 )

ASYLBARNEN Man har nyligen placerat ett asylboende i Stöde som har integrerats mycket framgångsrikt i bygden. Vore intressant att höra hur ni resonerat runt detta. Ska man påtvinga långa bussresor och nya miljöer och personal för dessa barn som redan har en mycket otrygg tillvaro?

1. Var finns konsekvenserna för dessa barn beskrivna? Dessa barn ska förutom att tillbringa tid i asylklassen också tidigt integreras i sin tillhörighetsklass. Hur ska detta lösas för de barn som tillhör högstadiet?

2. Vilken skola kommer dessa barn tillhöra? Ska de höra både till Stöde skola och Matfors skola?

Den demokratiska processen • Ingen berörd människa har fått information om det pågående arbetet

som utmynnat i ett märkligt illa underbyggt förslag - som man sedan låter brisera rakt in i människors vardag.

• Det blir något av ett hån mot såväl föräldrar som barn att erbjuda dem möjligheter att ”komma med förslag” när det saknas både relevanta underlag och konsekvensanalys.

• Det har varit nästintill omöjligt för engagerade människor, som står upp för sin hembygd, att ens få besked om hur och när beslut i frågan skall fattas.


20

• Den ”remisstid” som i all hast förlängdes till den 10 april – försätter man mer eller mindre ur spel i och med att nytt förslag skall tas fram till den 5 april.

• Hur är det möjligt att ett förslag som så i grunden påverkar en hel bygds framtid, lags fram utan vare sig insyn eller delaktighet från dem som berörs?

• Varför följer man inte det Landsbygdsprogram som alla partier i Sundsvalls kommun varit överens om?

• Gäller inte Landsbygdsprogrammet för Stödebygden? Pedagogiska förutsättningar och konsekvenser Att en sammanhållen f-9 skola ger pedagogiska fördelar är en självklarhet för alla. Vi kommer i detta dokument ta upp både fördelar med att behålla högstadiet i Stöde och nackdelar med att flytta det. Låt oss redan nu klargöra att vi inte ser någon fördel för eleverna att bussas till Matfors i enlighet med ledningsgruppens förslag. I Skollagen finns flera grundläggande principer för hur undervisning skall bedrivas. Vi bifogar utdrag ur skollagen med detta dokument samt ett textutdrag från Skolverket. Vi instämmer i Förskolegruppens förslag att Slättåbygdens förskola 1-5 skall byggas ut så att Knutis kan flyttas dit. Man får då en samlad förskoleverksamhet. Förskolegruppen föreslår vidare att Förskoleklass och Fritidsverksamhet skall inrymmas i paviljongerna.


21

Vi stöder även detta förslag men det kan innebära att en ny paviljong behövs för att lågstadiet ska få plats. Man kan också utreda möjligheten att flytta tillbaka årskurs 4-6 till Nedansjö, vilket innebär en massa fördelar. (Se gruppens förslag) Att ha en sammanhållen F-9 skola skapar förutsättningar för samarbete över stadierna och maximalt utnyttjande av lokaler och lärarresurser. • Om man flyttar högstadiet, vad kommer då att hända med hemkunskap,

slöjd, musik, bild och gymnastikundervisningen för elever på kvarvarande stadier?

• Hur har man då tänkt sig få ett maximalt utnyttjande av lokalerna för dessa ämnen?

• Hur tror man att man ska få behöriga lärare till dessa ämnen om högstadiet försvinner?

• För att öka intresset för Moderna Språk bör man behålla

språkundervisningen i årskurs 6 och utforma den så att eleverna får prova på 2 språk i årskurs 6. Detta tillvägagångssätt används framgångsrikt i Ånge kommun.

Att en sammanhällen f-9 skola ger pedagogiska fördelar är en självklarhet för alla. • Kontinuiteten i planering av undervisningen stärks givetvis. • Problematiken vid stadieövergångar underlättas, särskilt som all

pedagogisk personal vid Stöde skola delar samma personalrum • En f-9 skola är en förutsättning för ett bra samarbete mellan elever över

stadiegränserna • Att följa barnens utveckling i en f-9skola ger dessutom specifika

möjligheter till kontakter mellan lärare, föräldrar, och elevhälsovård. Detta är extremt viktigt för barn i behov av särskilt stöd.


22

Vad blir resultatet om man flyttar högstadiet till Matfors? • Eleverna får väsentligt längre skoldagar • Elever tvingas pendla på en dokumenterat olycksdrabbad väg

• Långa bussresor skapar en otrygg miljö med mobbing och kränkningar

som följd • Barn i behov av särskilt stöd påverkas mest negativt • Det finns vissa barn som inte klarar av bussresor överhuvudtaget. • Ny miljö, nya vuxenkontakter skapar otrygghet och rädsla Avslutningsvis vill vi påpeka att det finns andra sätt än de nuvarande att organisera klasserna på Stöde skola. Rektor bör i samråd med personal och föräldrar undersöka dessa möjligheter. För att undvika för stora klasser eller för många små kan man ha följande organisation: 1 klass åk 1 1 klass åk 1-2 1 klass åk 2 1 klass åk 3 1 klass åk 3-4 1 klass åk 4


23

Refererad text från Skolverket

Utdrag ur Skollagen 1 kap 4 § … I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättning- ar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Särskild hänsyn till barnets bästa 10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 4 kap 9 § Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen.


24

De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. … 10 § Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse. Forum för samråd 13 § Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna. Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. … 5 kap Arbetsmiljö 3 § Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Någon riskbedömning enligt Arbetsmiljölagen har inte gjorts av ledningsgruppen. I det arbetet skall elevskyddsombudet ges möjlighet att delta.


25

• Sammanfattning från Förskolegruppen

Vi har pratat med Johan Henriksson-Skolintendent och kommit fram till att Paviljongerna idag tillhör Slättåbygdens Förskola och därmed är förskoleanpassade. Men det är i teorin inga hinder att "ge tillbaka" dessa lokaler till Skolan och det är inga som helst problem enligt förskolepedagoger vi talat med att omvandla dessa lokaler till att driva Förskoleklass, samt Fritidsverksamhet. (Det här till en smärre kostnad givetvis). Att omvandla paviljongerna till FSK samt Fritids skulle även skapa en tryggare miljö för förskolebarnen i och med den inhägnade uteplatsen med bla gungställningar mm Det är med andra ord redan relativt bra anpassat för dessa åldrar. Då vårt förslag innebär att Paviljongerna ska bli ämnade till Fritids o FSK så föreslår vi att man bygger ut Slättåbygdens Förskola för att rymma Stödes alla förskolebarn ålder 1-5 år.

Fördelar med detta

• Minskade personalkostnader, i och med effektivare placering av befintlig personal. Det blir mindre vikariekostnader, det blir mindre "spring" mellan olika byggnader, som i sin tur leder till mer tid till barnen och mycket mindre stress för personalen.

• Detta skapar och underlättar bättre samarbete mellan avdelningarna och personalen, tex vid sjukdom & nödfall.

• Effektivare och mer ekonomisk användning av resurser

• Det kommer underlätta för matbespisningen och det utesluter krånglig och tidsödande frakt av mat mellan de olika avdelningarna.


26

• Kokerskans förberedelser (paketering osv.) effektiviseras.

• Det minskar även framtida arbetsskador hos dem som dagligen

fraktar vagnar med mat, material, sopor, disk.mm. Som det ser ut idag så har vi 4 st enheter/byggnader. Vissa familjer har barn i upp till 3 olika enheter, som i sin tur leder till stor stress och oro för barnen vid lämning/hämtning. Med detta förslag så föreslår vi inte att vi skall ha en enda stor barnenhet med alla barn i samma utemiljö, givetvis ser man över utemiljön o rättar till eventuella brister. Däremot vill vi ha en stor byggnad, alt 2 byggnader där barnen delas upp i lämpliga grupper. Detta stärker gemenskapen och förståelsen mellan både barn och personal. Dessutom visar studier att små barn har stort utbyte av större barn, det främjar deras utveckling. Vid en större enhet, som enligt vårt förslag får barnen kontakt med alla fröknar på ett sätt som gör att de sällan/aldrig behöver mötas av främmande ansikten, vid semestertider, sjukdom samt utbildning mm. Vid utformningen av vårt förslag så har vi sett till de vägledande principerna och försökt minimera ombyggnationen. I förslaget från arbetsgruppen vill man få in barnen från Knutsvägen in i skolans lokaler, detta om något skulle leda till väldigt stora och dyra ombyggnationer av de befintliga skollokalerna, för att inte tala om utemiljön. Vi kan inte i vår lilla grupp, hur vi än vrider o vänder på det, se någon som helst fördel med att placera små barn bland de stora skolbarnen. Det känns både otryggt och opraktiskt i våra ögon. Vad hände med olika åldrars behov som skall tas i beaktande? Med vårt förslag så ser vi att Stöde skola F-9 skall förbli verklighet Vi avslutar nu med ett citat ur de vägledande principerna;


27

"Skolområdenas utveckling skall ske med målsättningen att erbjuda ett tydligt helhetsperspektiv från förskola till grundskola åk 9” Slutord Stöde är en vacker landsbygd i den västra delen av Sundsvalls Kommun som många barnfamiljer de senaste åren valt att flytta till. Det är en vacker miljö, den allmänna service som många vill ha närhet till finns, vi har goda kommunikationsmöjligheter till Sundsvall, många duktiga näringsidkare, fortfarande låga huspriser, ett rikt föreningsliv och framförallt så har vi en skola med ett helhetsperspektiv från förskola till årskurs nio. Det är många som är uppvuxen här och gått i Stöde Skola som väljer att återvända när de själva bildar familj. Dessutom är det många utan släktanknytning som de senaste åren valt att bosätta sig i Stöde. Tittar vi bakåt på antalet barn i våra barnkullar i Stöde så kan vi konstatera att de idag jämfört med för ca 6 år sedan är ca 10 barn fler per barnkull! Detta ser vi som otroligt positivt, dessa barn är vår och vår bygds framtid! Detta är annars ett vanligt problem som landsbygden idag brottas med, hur man ska lyckas få fler att se fördelarna med att bo på landet och få fler att flytta dit. Detta tycks vi i Stöde ha lyckats med, att vänt en negativ trend med minskade barnkullar till istället ökade barnkullar och ett ökat behov av förskoleplatser och fler barn i skolan. Enligt den nya Förskoleplanen ska förskolan exempelvis jobba mer mot matematik och teknik, detta anser vi vara ett ypperligt tillfälle att samarbeta mellan förskola och skola. Förskolan kan till och med kanske använda sig av skollokalerna i större utsträckning i deras lärande. Vi ser även här möjlighet till de alltid lika värdefulla synergieffekterna som det kan ge om elever lär av elever i alla stadier.


28

Yttrande angående förslaget om flytt av årskurs 7-9 från Stöde skola Konsekvenser av en flytt av årskurs 7-9 ur ett landsbygdsperspektiv • Eleverna får långa resvägar med tidsödande bussresor; extremt långa

för dem som bor i Hullsjön, Ulvsjön, Viskan och Vigge. Minskad tid för läxläsning, idrott och fritidsaktiviteter leder till sämre livskvalitet för ungdomarna i Stöde med omnejd.

• Elevunderlaget för Stöde skola kommer vid en flytt av årskurs 7-9 att hamna nära gränsen på 200 elever och kan vid nästa svacka i barnafödandet leda till att hela skolan läggs ner. Om årskurs 7-9 flyttas väljer de flesta som har barn i Nedansjö skola att aldrig sätta sina barn i Stöde skola, vilket minskar elevunderlaget ytterligare. Ett närliggande exempel är Svartviks skola, där man flyttade eleverna i årskurs 6 höstterminen 2011 och redan nu planerar att stänga hela skolan.

• Asylklassen på Stöde skola har elever från F-9 i en gemensam klass. Ett längre avstånd mellan hemmet och skolan leder till sämre kommunikation mellan föräldrarna och skolan och ökar otryggheten hos asylsökande ungdomar som redan lever i en mycket pressad situation. Risken för konflikter med andra ungdomar ökar.

• Trygghetsperspektivet är en viktig faktor för många som väljer att leva på landsbygden. I årskurs 7-9 befinner sig ungdomar i en känslig ålder, där debuten för alkohol och droger oftast görs. En flytt till Matfors leder till minskad social kontroll. Att gå på en stor skola gör eleverna mer anonyma och det är lättare att få tag på alkohol och droger i Matfors. Det drabbar främst de elever som redan har en svår livssituation. På sikt leder en flytt av årskurs 7-9 till tidigare debut av kriminalitet och missbruk och en sämre självbild för att man kommer från landsbygden.

• Transportkostnaderna blir mycket höga och försämrar miljön.


29

• Underlaget för bibliotek, fritidsgård, skolhälsovård och vårdcentralen

minskar, vilket kan leda till att Stöde mister en stor del av sin samhällsservice.

• Det finns ca 150 småföretagare i Stöde, som inte får samma möjligheter att utvecklas genom ung arbetskraft som känner till bygden. Företagen kommer även att få större svårigheter att hitta unga människor som vill ta över vid generationsväxlingar.

• Färre personer väljer att återvända till Stöde efter utbildning på annan ort och bildande av familj om det inte finns en F-9 skola.

• Föreningslivet som består av drygt 50 föreningar drabbas negativt, främst idrottsrörelsen genom Stöde IF. Om ungdomarna väljer att idrotta på annan ort riskerar flera fotbollslag att få lägga ner, färre ungdomar väljer att bli tränare för yngre lag i Stöde och på sikt hotas Stöde IF:s existens.

• Stöde blir mindre attraktivt för inflyttning

• Sundsvalls kommun kommer att gå miste om kompetent arbetskraftsinvandring från Holland, som genom företaget Destis i Stöde är mycket intresserade av att flytta till landsbygden i Sverige. Flera holländare med kompetens som saknas inom olika yrkesområden i Sundsvalls kommun är intresserade av att flytta hit och vill bo på landsbygden, men kommer med stor sannolikhet att välja annan ort i Sverige som har en F-9 skola om detta saknas i Stöde. Det leder till att Sundsvalls kommun går miste om flera personer som kan bidra till tillväxt och utveckling av hela kommunen, vilka har kompetens som saknas inom exempelvis hälso- och sjukvården, IT-branschen, skogsföretagen, ingenjörsyrken samt entreprenörer som planerar att starta nya företag.


30

• Sundsvalls kommun kommer att gå miste om flera planerade företagsetableringar av både svenskar, holländare och EU-medborgare, vilka genom projektet Stödebygdens Landsbygdslots är mycket intresserade av att flytta till Stöde med omnejd.

• Västernorrland arbetar för att öka turismen i länet. En levande landsbygd är en mycket viktig del för att attrahera fler att stanna och turista i vackra Ljungandalen. Fler turister leder på sikt till ökad inflyttning.

• Förslag till alternativa lösningar för att kunna behålla årskurs 7-9 på Stöde skola

• Bygg en ny förskoledel bredvid Slättåbygdens förskola för att lösa förskolans problem med lokalbrist.

• Bygg om ämnessalarna i NO så att de kan användas av både förskolan och skolan för att utveckla kunskaperna enligt den nya läroplanen.

• Gör Stöde till en modern framtidsinriktad skola genom att använda fiberteknik för att utveckla intresset och kunskaperna hos Stöde skolas elever. Samarbete kan ske med KTH, Chalmers eller andra universitet för att visa laborationer, informera om aktuella forskningsområden, inspirera och utveckla lärandet inom NO och matematik. Ett samarbete kan ske med skolor i England, Tyskland, Spanien och Frankrike för att eleverna direkt ska kunna träna sina språkkunskaper tillsammans med andra elever och lärare som har dessa språk som modersmål. Fibertekniken kan också användas för att musikundervisning av vissa instrument, visa konserter, teaterföreställningar etc.


31

• Utveckla landsbygden genom att förskolan och skolan samarbetar med lokala företagare, inspirera eleverna för områden som är intressanta för forskning, utveckling och förädling. Hjälp eleverna som har kreativa idéer att utveckla dem och få kunskap om småföretagande, så att de kan stanna kvar på landsbygden och starta egna företag om de så önskar.

• Hyr ut skolans lokaler till småföretagare, studiecirklar, föreläsningar, läger med mera, de tider de inte utnyttjas av skolan, för att få en bättre finansiering av lokalkostnaderna.

• Starta caféverksamhet i skolans matsal efter elevernas lunch, för att också attrahera fler besökare till biblioteket.

Kommentar till befintligt förslag • Vi kräver att en helhetsöversyn av konsekvenserna för hela bygden

görs, utifrån en analys enligt landsbygdsprogrammet, som är ett av kommunens styrdokument.

• Vi kräver att flera alternativa förslag på lösningar läggs fram och inte endast ett. Ett av dessa förslag skall innehålla ett framtidsscenario som utgår från vilken skola som behövs om det blir tillväxt och utveckling i Stöde.

• Skolan är enligt Carlos Rojas på företaget MIKLO den enskilt viktigaste faktorn för utvecklingen i en bygd. Ta hänsyn till detta i ert beslut!


32

Barn i behov av särskilt stöd Hur vill Sundsvalls kommun arbeta för att ge dessa barn de bästa förutsättningarna för att uppnå fullgod måluppfyllelse inom grundskolan? Många elever når idag inte grundskolans kunskapsmål, vilket i sin tur leder till att dessa elever saknar behörighet att söka vidare till de nationella programmen i gymnasieskolan. Anledningen till att elever inte når kunskapsmålen kan variera och vara många. Det vi vet idag är att antalet barn/elever i behov av särskilt stöd ökar inom grundskolan liksom även komplexiteten kring behoven. Dessa barn måste erbjudas en skolgång som präglas av trygghet och kontinuitet genom hela grundskolan. Genom en F-9 skola säkerställer man även att viktiga individuella insatser inte tappas bort på vägen. Att barnets bästa alltid ska vara i fokus framhäver både svensk skollag och Barnkonventionen. Vi var många föräldrar som för några dagar sedan helt utan förvarning möttes av informationen kring de stora lokalförändringar inom skolan som planeras genomföras inom Sundsvalls kommun inom den närmsta framtiden. Vi är många i Stöde som blir direkt berörda av kommunens planerade förslag att splittra Stöde skola som helhet men en grupp som drabbas extra hårt av de förändringar som förslaget skulle innebära är barnen som är i behov av särskilt stöd i skolan. Barn som redan idag har svårt att nå upp till grundskolans kunskapsmål, vi pratar om barn med eller utan diagnos. Kanske framförallt den gruppen av barn som ej är diagnostiserade men som av olika anledningar har svårt att anpassa sig till skolans dagliga miljö och de krav som skolan ställer på dem. Problematiken och de olika behoven av specialinsatser hos dessa barn varierar självklart i grad, allt utifrån barnets individuella förutsättningar. Däremot vet vi att vissa grundläggande faktorer krävs för att ge barnen i fråga de bästa grundförutsättningarna för att uppnå fullgod måluppfyllelse i grundskolan.


33

Två viktiga grundfaktorer är: • En samlad skolgång genom en F-9 organisation där barnen får en

kontinuitet i sin skolgång från början till slut. För dessa barn krävs en ”röd tråd” genom hela grundskolan. Några av fördelarna av en F-9 organisation är också att det möjliggör ett större samarbete ur pedagogisk synvinkel samt att det underlättar möjligheten att upptäcka elever i behov av särskilt stöd i ett tidigare skede. I en F-9 organisation tar man också till vara på lärarnas kompetens och erfarenhet på bästa sätt. Det tar tid att upptäcka elever i behov av särskilt stöd, rätt specialinsatser ska tillsättas, ett speciellt ”tänk” ska arbetas fram, ett nära och gott samarbete med barnets nätverk (barn, föräldrar, lärare, habilitering m fl.) ska utformas mm. Ju tidigare denna process startar upp kring barnet som är i behov av särskilt stöd, desto bättre förutsättningar ger man barnet i fråga. Man måste också förstå att detta är en aktiv process som fortskrider under hela barnets skolgång, barnets förutsättningar kan förändras under årens gång och därmed är det extra viktigt att man som lärare har den helhetsbild ”den röda tråden” av barnet som arbetats fram från tidig ålder för att under hela skolgången erbjuda de bästa förutsättningarna för en god måluppfyllelse hos barnet.

• Mindre klasser i en samlad mindre omgivning/skolmiljö. Många studier visar på att mindre klasser ger dessa barn bättre förutsättningar för att klara av grundskolans kunskapsmål.

En annan fördel är också att barnen från tidig ålder känner till lärarna i skolan vilket i sin tur leder till trygghet och därmed ökade möjligheter till högre måluppfyllelse. Enligt skollagen har skolan ett speciellt ansvar för barn i behov av särskilt stöd, detta måste efterföljas genom att främst se till att grunden för barns förutsättningar till lärande blir så god som möjligt. Vi är många föräldrar som idag ser fördelarna med att ha våra barn i just Stöde skola som idag uppfyller dessa viktiga grundpelare genom sin F-9 organisation som i sin tur leder till kontinuitet och trygghet för våra barn under dessa viktiga skolår.


34

Det är en stor händelse i varje barns liv att börja skolan, även ur ett föräldraperspektiv. I sammanhanget är det viktigt att poängtera vikten av att man från början ser möjligheterna till en sammanhängande skolform där den ”röda tråden” kan följas genom hela grundskolan för att skapa de allra bästa möjligheterna till en fullgod måluppfyllelse hos dessa barn. Låt oss föräldrar få känna tryggheten som Stöde skola ger oss, denna trygghet avspeglas naturligt på våra barn. Vi kan inte se några som helst fördelar ur förslaget att bryta upp våra barn inför de tre sista mycket viktiga skolåren i högstadiet genom att låta dessa barn börja om i en helt ny skolmiljö och allt vad detta innebär. Mycket dyrbar och viktig skoltid skulle gå förlorad för våra barn till att ”börja om” i processen som bla innefattar trygghetskänslor, anknytningsprocessen till nya vuxna och elever mm. De långa skolresorna skulle också vara rent förödande för dessa barn. Redan idag är det svårt för dessa barn att hantera skolans krav på läxor och hemuppgifter. Att dagligen lägga till långa skolresor för dessa barn skulle innebära betydligt sämre förutsättningar till att hitta den koncentration, motivation och studiero som krävs för att uppnå godkända studieresultat. Sundsvalls kommun strävar efter en god och attraktiv skola för alla. Låt då viktiga argument som dessa ligga till grund inför ert kommande beslut kring eventuella omorganisationer inom grundskolan. Låt Stöde skola finnas kvar i sin nuvarande organisation som F-9 skola och ta därmed tillvara på möjligheterna som skolan erbjuder idag samt den kompetens som personalen arbetat fram genom denna helhetsorganisation. Ge oss föräldrar och våra barn den tryggheten och de bästa förutsättningarna till goda lärorika skolår som Stöde skola innebär i sin nuvarande helhetsform!


35

Hur påverkas näringsliv och föreningsliv i Stöde av en flytt av årskurs 7-9? Punkterna nedan är sedda ur ett flerårigt tidsperspektiv. Färre invånare i Stöde! Varför? • Färre ungdomar kommer att flytta tillbaks till Stöde när de ska bilda

egen familj om de vet att skolan inte är en F-9 skola. • Svårare att marknadsföra Stöde för potentiella nyinflyttningar. Konsekvens • En mindre marknad för företags varor och tjänster. • Sämre lönsamhet. • Försämrad vilja till nyetableringar. • Svårare att rekrytera personal. Försämrad kontakt mellan näringsliv och skola Varför? • Svårare att genomföra gemensamma projekt mellan näringsliv och

skola om inte de högre åldrarna finns på skolan. De samverkansprojekt som tidigare genomförts gemensamt med elever, skola, företagare och föräldrar har varit mycket givande för alla inblandade. Omöjligt att genomföra om inte 7-9 finns i Stöde!

• Mindre naturligt att få eller ordna praktikplatser på företagen i Stöde om inte eleverna finns i Stöde under resten av året.

Konsekvens • Eleverna får en försämrad inblick i vilka företag som finns aktiva på

orten. Detta ger en försämrad samhörighetskänsla mellan elever och ”bygden”. Lättare för ungdomarna att känna att de måste söka sig någon annanstans för att hitta arbete.


36

Försämrad offentlig service Varför? • Ju färre invånare som bor i Stöde ju svårare blir det att upprätthålla

övrig offentlig service i området. Vårdcentral, Åldringsvård, Badhus, Fritidsgård, Buss, Tåg, osv.

Konsekvens • En fortsatt nedåtgående avvecklingsspiral som slår hårt på hela

samhället när fler och fler väljer att flytta/inte flytta hit. Punkterna här ovan är direkt överförbara på Föreningslivet i Stöde med omnejd. • Färre invånare slår hårt på medlemsantal, möjlighet att aktivera

människor, möjlighet att söka föreningsbidrag, möjlighet att söka privat sponsring.

Insändare/ Rör inte högstadiet i Stöde! Vi föräldrar och vårdnadshavare i Stöde accepterar inte det förslag som ledningsgruppen i Matfors-‐Stöde skolområde har lagt fram som innebär att flytta hela högstadiet till Matfors. Vi anser att en flytt är fullkomligt vansinnig, främst därför att alltför många elever (77) får en för lång skoldag. Det gäller inte minst de elever som bor i byarna runt omkring Stöde, ex. Ulvsjön och Hullsjön. Våra elever mister den trygghet det innebär att gå i en 0-‐9skola. Många elever har gått i samma skola som sina föräldrar och syskon alltsedan förskolan och känner därför både lärare och skolans övriga personal. I ett litet samhälle som Stöde, där alla känner alla är den sociala kontrollen stark, vilket innebär att vuxenvärlden har större möjligheter att hjälpa eleverna att utvecklas positivt.


37

Eftersom alla stadier finns på Stöde skola elimineras problem som ofta uppstår vid stadieövergångar. Personalen vid Stöde skola delar samma personalrum vilket underlättar kontakterna över stadierna till gagn för elevernas inlärning. Stöde skola har en fin utemiljö vid skog, elljusspår, hockey och fotbollsplaner. Något lockande köpcentrum finns inte i närheten. På Stöde skola har man sedan länge ett gott samarbete mellan skolan och företag, föreningar och organisationer. Man har genomfört en rad framgångsrika projekt. Tack vare de fina förutsättningar som Stöde skola har gett flyttar nu många fd. elever hem till Stöde, bildar familj och driver företag. Många säger nu att de aldrig skulle ha flyttat hem om det inte hade funnits ett högstadium. Vi är övertygade om att den inflyttning som skett de senaste åren kommer att upphöra om högstadiet läggs ner För oss här i Stöde är det fullkomligt chockartat att man lagt fram ett förslag som får så ödesdigra följder för en hel bygd, dess innevånare och näringsidkare. Vi befarar att fler samhällsfunktioner och företag försvinner om förslaget går igenom. Vad är då orsaken till detta idiotiska förslag? Jo, för det första påstås att man sparar 1, 2 miljoner. Detta är inte sant, menar vi, eftersom man inte redovisat en enda kostnadsberäkning vare sig av ombyggnadskostnader eller skolskjutsar. Enbart kostnader för skolskjutsar äter upp den besparingen! För det andra säger man först att elevantalet är för litet för att bedriva en ändamålsenlig undervisning. I nästa stund står rektor på ett offentligt möte och hävdar att han behöver mer luft i skolan, dvs att skolan är för trång. Närvarande föräldrar som själva gått i skolan när den var både två och treparallellig häpnade. Vad beträffar en ändamålsenlig undervisning konstaterar vi att Stöde skola varken har bättre eller sämre resultat än andra högstadier i Sundsvalls kommun. Så låt oss nu prata klarspråk! I Sundsvalls kommun har antalet friskolor sakta men säkert urholkat den kommunala skolekonomin. Att man därför försöker dra ner på bl. a lokalkostnader förstår vi, men vi hävdar med emfas att det inte är Stödes elever som går i friskolor. Vi vägrar acceptera att våra barn i Stöde ska betala priset för att den kommunala skolan i Sundsvalls tätort inte klarar av konkurrensen från friskolorna. Det här förslaget har tagits fram i slutna rum av ledningsgruppen helt i strid med det landsbygdsprogram som antagits av Sundsvalls politiker. Ingen som är berörd av detta förslag, varken föräldrar, elever eller personal har fått någon som helst information eller tillfälle att yttra sig förrän förslaget presenterades på kommunens hemsida.


38

Detta är ur demokratisk synvinkel en ren skandal. Hur är det möjligt att ett så illa underbyggt förslag, fullt av felaktigheter, utan relevanta kostnadsberäkningar och i total avsaknad av konsekvensanalys kan få lägga en död hand över en hel byggds fortsatta utveckling??? Samordningsgruppen i Stöde Låt Stödebygden få fortsätta utvecklas.

Låt högstadiet i Stöde vara kvar

Documents

Sammanfattning Focusgrupper PDF