Svensk Framtid 3/08

svensk ungdoms politiska tidskrift

nr 3 2008

svensk framtid

k ungl ig vardag

svensk framtid nr 3 20082

svensk framtidnr 3 2008

CHEFrEDAKTÖrpeter ”poppe” sjöholm

[email protected]

Formgivningadverbi

pärmbilDbolshakov

AnsvArig uTgivArE oscar ohlis

[email protected]

mEDvErKAnDE oscar ohlis

mats löfströmhannes Wallin

stephanie lindbergantonia boström

janna rantaanna juntunen

minna lindberg

rEDAKTionEnsimonsgatan 8 a

00100 helsingfors

TElEFon (09) 693 072 47 FAx (09) 693 19 68

E-posT [email protected]

TryCKErihufvudstadsbladets

tryckeri, vanda upplAgA 6 000

issn 078-4427

mEDDElA

ADrEssänDringAr Till

[email protected]

svensk ungdom är

sfp:s ungdomsför-

bund. vår grundidé

bygger på humanism,

en ekologisk helhets-

syn, socialt ansvar och

medmänsklighet. de

äldre generationerna

är inte allvetande –

de unga ska höras i

beslutsfattandet. om

du är intresserad av

su:s verksamhet, gå in

på WWW.su.fi. där

hittar du diskussions-

forum, uttalanden,

politiska program med

mera.

om

sv

en

sk u

ng

do

m

innEHåll

ledaren kommunalval övervakning faces provinssirock proFilEn stephanie lindberg

presidentvalet i usa

nepal

04 05 06 10 11 16 18 20

ATT CyKlA i lAnDETs HuvuDsTAD KAn vArA någoT Av ETT

ävEnTyr. hörnet av mannerheimvägen och simonsgatan (mitt i centrum, utanför su:s kansli) har varit uppgrävt en tid, på grund av att staden lägger spårvagnsskenor. såväl fotgängare som bi-lister och cyklister berörs av bygget. ibland känner jag nästan lite medlidande för bilisterna som ringlar fram i köerna. nästan.

säga vad man vill om vägtullar, men bilarna är definitivt ett problem i kärncentrum. även om nuvarande trafikkultur är bätt-

re än vad den är i många sydligare land, finns det ännu mycket att förbättra. farliga situationer uppstår varje dag, eftersom många bilister inte verkar inse att det finns situationer då cyklis-ter har förkörsrätt. det är sist och slutligen inte för mycket man kan göra som cyklist, om det kommer en bil med hög hastighet. då gäller det bara att se till att man inte är i vägen, hur mycket lagen än är på ens sida. samtidigt verkar det behövas människor som kastar sig framför bilarna, bara för att lära bilisterna en läxa. kom ihåg hjälmen, bara...

cykelvägarna i centrum har aldrig varit speciellt mycket att hänga i julgranen. för att ta mig 2,3 kilometer till jobbet finns det två hack, där cykelvägen försvinner för att bli fotgängarom-råde. det finns utmärkta cykelvägar i helsingfors, men då måste man ta sig utanför kärncentrum. samtidigt är det speciellt i kärn-centrum som cykelvägarna måste vara i skick för att uppmuntra människor att cykla till arbetet.

det skulle också vara intressant att se siffror på hur mycket dy-rare det blir med uppvärmda cykelvägar på vintern. uträkningar av hur de kunde påverka koldioxidutsläpp kunde också intres-sant, med tanke på alla faktorer som finns med (uppvärmning mot underhåll, cykel mot motordrivna fordon, och så vidare). vem utreder?

Med livet som insatslEDArE

CHEFrEDAKTÖr peter ”poppe” sjö[email protected]/poppe

svensk framtid nr 3 2008 3

jobba för att höja studiestödet och inkomstgränserna, su fick också ett mandat för att jobba för en minskad ungdomsarbetslöshet, större satsningar på miljön och för att avskaffa behovsprövningen av bostadstillägget. bland annat dessa frågor lyftes upp på den lista av vik-tiga frågor som su gav sfp innan regeringsförhandling-arna inleddes.

redan i regeringsförhandlingarna bestämdes att stu-diestödet liksom inkomstgränserna skulle höjas. det var därför roligt då studiestödsminister stefan Wallin kunde meddela att så också sker. från och med 1 au-gusti höjdes studiestödet med 15 %. den första höj-ningen på 15 år.

i årets budgetria 26-28 augusti beslöts också en rad andra positiva förbättringar ur su:s synvinkel. den för-åldrade behovsprövningen av bostadstillägget avskaffas för studerande vars make, maka eller sambo jobbar. det gör att man får bort de absurda exempel då folkpen-sionsanstalten begärt ritningar på lägenheter och ställt frågor om man delar tandkrämstuber med andra då fpa satt lika med tecken mellan att dela lägenhet och att ha ett förhållande. det är roligt att finlands mest studeran-

Regeringsperioden - en framgång för SU

Anna Bertills ny sfp-vice

FÖrbunDssEKrETErArE mats löfströmlofstrom.blogspot.com

mATs HAr orDET

ny sFp-viCEorDFÖrAnDE

devänliga minister kommer från svenska folkpartiet.men inte bara studierelaterade frågor har gått su:s

väg. beslutet att sänka inkomstskatterna med 0,8 miljar-der gör att människor får mer pengar i handen. det be-hövs i tider av stigande priser. stigande priser som också gjort att statens inkomster växt. på grund av högre priser så har statens momsskatter växt med dryga 2 miljarder de senaste åren som vi alla betalar extra. utrymme finns minsann att sänka inkomstskatterna och på så vis föra tillbaka pengar till människor och dessutom sända ut en stark signal om att det lönar sig att arbeta.

det blir också miljösatsningar på kollektivtrafik. fem miljoner euro satsas på kollektivtrafiken i storstäderna. den är nödvändig för att bryta bilberoendet i städerna. lägg till elektrifieringen av järnvägen mellan vasa och seinäjoki så har vi fått en till bra miljö- och nationell trafiksatsning.

nuvarande regeringsperiod visar på att den enskilda su:arens aktivitet och motioner på kongressen också får inverkan på regerings politik. alla ovanstående sa-ker har su gått inför på kongressen. nu är det också införda i hela landet.

rEgEringEn slog DEn 28 AugusTi FAsT siTT AnDrA

buDgETFÖrslAg FÖr rEgEringspErioDEn. där fanns en rad för su viktiga frågor – igen. efter ett lyckat riksdagsval för sfp i allmänhet och su i synnerhet så lyckades sfp få igenom många av sina målsättningar vid förhandlingsbordet i ständerhuset under regeringsför-handlingarna för ett och ett halvt år sedan.

su fick i riksdagsvalet av väljarna ett mandat för att

AnnA bErTills, su:s TiDigArE

FÖrbunDsorDFÖrAnDE vAlDEs

Till viCE orDFÖrAnDE FÖr

svEnsKA FolKpArTiET på pArTi-

DAgEn. totalt kandiderade fyra personer för de tre posterna vice ordförandeposterna. bertills var röstkung med 992 röster mot 535 för christel liljeström och 606 för nils torvalds.

anna bertills är 28 år, politices magister, och hemma från vörå. hon var förbundsordförande för su 2005 till 2007 och är för närva-rande ordförande för sfp i vörå.

under partidagen lyfte su speci-ellt upp vikten av att unga är med på alla nivåer av beslutsfattandet. su lyckades väl med sina motio-ner. bland annat godkändes mo-tioner om studerandepåverkande, homosexuellas rätt att donera blod och rättvisemärkt porr.

sF: Hur syns det att du är su:are på vice ordförandeposten?AnnA: jag tror själv att jag fortfarande har en stark su-prägel och det är jag stolt över. frågor som berör unga i dagens finland står fortfarande högt på min politiska agenda och vill därför också fortsätta stöda den politiska ungdomsrörelsen med det jag kan.

sF: vilka är de viktigaste frågorna inför kommunalvalet?AnnA: kommunalvalets utmaningar ter sig förstås olika beroende på kommun men en sak har alla kommuner i gemensamt just nu: förändringar gällande servicestruk-turer. där ligger också den största frågan just nu. detta tycker jag att fört med sig en ännu större fråga: hur be-varar vi närdemokratin med allt större enheter? hur får vi människor, unga som gamla, att engagera sig i de lokala frågorna om det plötsligt känns allt avlägsnare?svenska språkets ställning i större enheter är också en av de viktigaste frågorna i kommunalvalet. så är också röst-rättfrågan för 16-åringar, energifrågor och arbetskrafts-bristen viktigt. så skall man inte heller glömma kommu-nernas utmaningar vad gäller satsningar på förebyggande åtgärder vad gäller hälsa och motion. valfrågorna varie-rar - kommunalvalet handlar också mera om konkreta frågor, dvs. mera ”här och nu”.


med vem(vänner och ovänner av kommunal- och servi-cestrukturreformer emellan även kallat kssr). senast som omfattande strukturförändringar var aktuella, med åtskilliga kommunsamman-slagningar som följd, var på 1960-70-talet. då steg röstningsaktiviteten till över 75%. folk brukar alltså tendera att vilja säga sitt då det händer saker. i en del kommuner har det redan skett en hel del t.ex. i åboland och västra nyland, men reformtakten fortsätter. det viktiga nu fram till kom-munalvalet i slutet på oktober är att alla inser att det är nu det händer igen, med sällan skådad fart!

kommunerna står för den allra största delen av den offentliga servicen som vi använder i vardagen. behovet av ökat sammarbete mellan kommunerna denna gång beror bl.a på svårigheterna att med nuvarande finansie-ringsbas kunna garantera kvaliteten och kostnadseffek-tiviteten på och tillgängligheten av den kommunala servi-cen i en situation då medelåldern blir allt högre i landet. samtidigt sker flyttrörelser som påverkar såväl de orter som avfolkas, som de som växer. omvärlden förändras och ökar behoven av handlingskraftiga, starka enheter som dessutom står sig i en internationell konkurrens.

all de reformer som nu processas innebär förutom en gigantisk hög papper och en del nya kartor, även att det kanske inte är samma lucka du vänder dig till nästa gång du behöver t.ex. hälsovård eller annan service.

Nappar valfångst i ankdammen?

viCE orDFÖrAnDE hannes Wallin

åsKlEDArEhuvudsaken är dock att du får din service där och då du behöver den, att den är kvalitativ och att du får den på ditt modersmål. det är inte bara kommunerna som förändras, även t.ex. tingsrätterstillhörigheten ändras. på väntelistan för omstöpning står landskapen och den statliga förvaltningen och valdistrikten. det finns knappt något område av den offentliga verksamheten i vårt land i framtiden som inte påverkas av de val som görs den närmaste tiden och i en central roll står de för-troendevalda i kommunerna, och alltså du som väljare eller kandidat och de val som du gör!

att de förändringar som vi är med om att godkänna inte inverkar negativt på oss finlandssvenskar är ingen självklarhet. vid varje förändring skall vi i dagens läge kämpa för att inte den språkliga aspekten skall glöm-mas bort. tvåspråkigheten är inte ett kvalitetskriterie bland andra kriterier då konsekvensbedömningar görs av förändringarna som våra kära sammarbetspartier ofta verkar uppfatta situationen, utan en subjektiv och grundläggnade rättighet som vi som samhällsbä-rande befolkning aldrig ger en tum avkall på. för att se gynnsamma resultat även i framtidens för oss finlands-svenskar behöver vi varje röst och varje kandidat till vår organisation. fångstlyckan består endast om vi kan behålla och stärka de finmaskiga näten i svenskfinland. united we stand, divided we fall!

nu är vAl-säsongEn inlEDD igEn. su som känner till de unika särförhållandena i kustområdenas kända vat-ten bäst av alla, har gett sig in i valfångsten med stor pas-sion, och är väl rustat därtill. hur stor är efterfrågan på val överhuvudtaget bland de som bebor kustlandskapen nuförtiden? vad väcker intresset för val denna säsong?

valdeltagandet i senaste kommunalval för fyra år sedan var under 60% i medeltal i hela landet. histo-riskt har andelen av befolkningen som släpar sig till röstningsbåset varit hög då stora förändringar varit på gång. som få kunnat undgå, pågår som bäst en diskus-sion om hur bl.a. kommunerna och regionerna skall sköta sina hushåll framöver och vem som vill gifta sig

Demokratin måste demokratiseras

om minDrE än Två månADEr är DET KommunAl-

vAl. många viktiga frågor inom kommunen är viktiga för oss unga. inom kommunen lyfts lokala frågor upp och de beslut som fattas berör den enskildes vardag. det är sådana frågor vi inom svensk ungdom skall fokusera oss

på. i dagens samhälle har de unga inte det inflytande och den makt de är förtjänta av. många vuxna försöker styra de unga och göra sina önskningar till deras. medan de unga faktiskt är dynamiska och nytänkande med dröm-mar, visioner och idéer. för bättre förutsättningar för ett ungt livskraftigt samhällsengagemang krävs det där-för att de äldre beslutsfattarna stöder de yngre och ger dessa en ärlig chans. vi måste därför göra politiken mer lättbegriplig för att få flera unga samhällsengagerade och använda sin rösträtt i kommunalvalet. demokratin måste demokratiseras. hotet mot demokratin ligger inte i ungas påstådda ointresse och misstro mot demokratin. de ligger i att de äldre låter unga växa upp utan att få redskap att agera i en demokrati. de unga tillåts inte att vara delaktiga på riktigt och många tror att ungdomar inte kan ta ansvar och fatta beslut. varje gång en ung människa lämnas utanför beslut som berör henne och bara förväntas göra som hon blir tillsagd kommer hon ett steg längre från att ha valet och möjligheten att vara en

FÖrbunDsorDFÖrAnDE

FÖrbunDsorDFÖrAnDE oscar ohlisbloggen.fi/ohlisillusTrATion christa björkstam

medborgare som är aktiv i demokratiska processer. ge-nom att som ung medborgare delta i diskussioner, vara med och fatta beslut ges en demokratisk bildningsnivå som gynnar all demokrati. de ungas åsikter borde lyftas fram mer ofta. därför tycker svensk ungdom att det i varje kommun skall finnas ett ungdomsråd/ungdomsfull-mäktige. dessa bör höras i alla frågor som berör unga av kommunens samtliga beslutande organ samt ha tillgång till en egen budget och tillgång till tjänstemän. kommu-nen ska trygga förekomsten av ungdomslokaler, kultur- och idrottsutrymmen för alla, samt tillräckligt med per-sonal för ungdomssektorn. svensk ungdom vill lyfta upp frågor som berör de ungas vardag. dagens unga måste få tänka själva och ges en möjlighet att utveckla ett in-tresse för samhällsengagemang och stödas i tron på sina egna visioner. det inkommande kommunalvalet är ett ypperligt tillfälle för de unga väljarna att bestämma hur politiken skall utvecklas i framtiden. ett ungt politiskt engagemang är viktigt för demokratin.


KUNglig vardagTill HÖsTEns KommunAlvAl går su unDEr slogAnEn ”Kunglig vArDAg”. vi anser att alla har en rätt att vara kungar i sin vardag. målet är att få åtminstone två invalda su:are i alla kommuner där vi ställer upp kandidater.

su lyfter specifikt upp tre teman inför valet – ung och samhällsengagerad, ung och klimatsmart samt ung och företagsam.

samhällsengagerad – vi vill att alla ungdomar ska få möjlighet att utveckla intresse för samhällsengagemang. ett viktigt steg är att införa ungdomsfull-mäktigen i alla kommuner. de beslut som fattas i dag ska vi också leva med i framtiden.

klimatsmart – klimatfrågorna är ytterst viktiga också kommunal nivå. kommunerna kan se över sin egen energianvändning och erbjuda sina invånare för-nyelsebara energialternativ. många energibolag ägs av kommunerna. också små metoder kan bidra till en bättre miljö. de åtgärderna ska uppmuntras.

företagsam – finland behöver fler företagare och företagsamma medborgare. kommunerna kan göra mycket för att uppmuntra den verksamheten. små och medelstora företag utgör den del av företagsvärlden som har den bästa möjligheten att råda bot på arbetslösheten.

andra viktiga frågor är de ungas välmående, föräldrarnas ställning och utbildning.

mera information om valet och su:s kandidater finns på www.su.fi.

tidtabell för valet5.9 rösträttsuppgifterna slås fast10.9 rösträttsregistret upprättas16.9 deadline för kandidatansökan25.9 kandidatuppställningen klar15-21.10 förhandsröstning i finland15-18.10 förhandsröstning utomlands26.10 valdag

KommunAlvAl

k ungl ig vardag

har en förebyggande effekt på brott.flera varuhus, barer och biografer har dessutom för-

bjudit kepsar, mössor, hattar och tröjor med huva.ett argument som ofta används om övervakning är

att de inte är ett hot så länge man inte har något att döl-ja. frågan i så fall är vad gränsen ska dras. i george or-wells roman 1984 finns det en kamera i varje hem. det är ju inte ett problem om man inte har något att dölja. en videoförbindelse från alla sovrum direkt till polisen, då? inte heller ett problem om man inte har något att dölja. att missbruk skulle ske är väl också otänkbart?

samma argument har också använts när sverige klub-bade igenom den så kallade fra-lagen. i korthet ger lagen rätt åt svenska försvaret att lyssna på all kabel-buren teletrafik som passerar över sveriges gränser. det innebär bland annat telefonsamtal, internettrafik och e-postmeddelanden. av den finländska e-postmedde-landena som ska till utlandet passerar kring 80 procent sverige. samma gäller den finländska internettrafiken.

trots protester från journalister (källskyddet), advo-kater (mänskliga rättigheter och skydd av kommunika-tion mellan jurist och klient) och svenska säkerhetspoli-sen säpo drevs lagen igenom i sveriges riksdag.

hanne kjöller, ledarskribent vid svenska dagens ny-heter drar paralleller till den åsiktsregistrering som un-derrättelseorganisationen ib, den svenska motsvarighe-ten till cia, sysslade med under 50-, 60- och 70-talet. det arbetet drevs utan insyn och formella regler, vilket ledde till att många fullständigt oskyldiga människor

TExT peter ”poppe” sjöholmFoTo emmar & davescunningplan

ÖvErvAKning

hamnade i organisationens register.new york times kunde år 2005 rapportera att ame-

rikanska national security agency, nsa hade spionerat på amerikaner utan att först ha skaffat en fullmakt för det. nyligen beviljade det amerikanska underhuset am-nesi åt de telebolag som hade möjliggjort nsa:s avlyss-nande.

säkerhetskontrollerna på flygfälten blir också allt mer avancerade. den amerikanska forskaren bruce schneier använder ordet säkerhetsteater, för att beskriva kon-trollerna – säkerhetsåtgärder som har liten påverkan på säkerheten, men samtidigt ger bilden av höjd säkerhet.

problemet med säkerhetsteatern (frånsett att den inte leder till bättre säkerhet) är att den leder till längre köer och inskränkningar på privatlivet. saker som beslagtas kan oftast köpas på andra sidan kontrollen. det är inte heller ovanligt att saker råkar slinka igenom. skribenten själv har till exempel rest med fiskarssaxar och red bull-burkar i handbaggaget.

all utökad övervakning har en stor skadeeffekt. det är alltid lättare att inkräkta på integritetsskyddet om ribban har sänkts. en generation som har vuxit upp med kameror i skolorna, accepterar lättare kameror på andra ställen. rättigheter får inte offras på grund av skräck för terrorism, överfall och skadegörelse.

den amerikanska delstaten new hampshires motto är ”live free or die”. frasen står dessutom på alla regis-terplåtar i delstaten. de ger inte efter för skrämseltak-tik. de vill inte leva i en övervakningsstat. vill du det?

DEn som gEr borT FriHET FÖr ATT KÖpA TEmpo-

rär säKErHET, FÖrTjänAr vArKEn FriHET EllEr

säKErHET är ett känt citat från benjamin franklin. i dag ser man fler och fler skolor som installerar övervak-ningskameror. på flygfälten förekommer allt mer över-drivna säkerhetskontroller och i sverige driver riksdagen igenom lagar som gör att all internet-trafik kommer att övervakas.

su förespråkar frihet under ansvar. det innebär att vi tror på individen och hennes förmåga att se skillnad på rätt och fel.

ser skolorna ett behov av övervaka eleverna med kameror har något gått snett för länge sedan. kame-rorna kommer alltid att vara ett substitut för närvaro. med kameror i taket kan lärarna fly in i lärarrummet på rasterna. stämningen i skolorna är fel om det behövs kameror. då är inte lösningen att ytterligare höja på sä-kerheten.

risken är också stor att eleverna, väl medvetna om var kamerorna finns, bara flyttar på mobbningen – till toaletter och omklädningsrum. en undersökning från brittiska lärarfacket atl visar att nästan tio procent av skolorna har installerat kameror på toaletterna.

två tredjedelar av de utfrågade lärarna är inte hel-ler medvetna om hurdana riktlinjer skolan har gällande övervakningen. samtidigt uppger lärarna att kamerorna inte bara används för säkerhet och att förebygga van-dalism. över hälften av lärarna noterar att kamerorna också används för att övervaka eleverna beteende och närvaro.

- vi har inte skaffat kamerorna för att hålla koll på eleverna, säger ändå janika Wagner, högstadierektor i helsinge skola till hbl.

london är troligen världens mest övervakade stad. med 250 miljoner euro har ministeriet home office fi-nansierat 10 000 kameror. utöver det finns det många övervakningskameror som har finansierats med privata medel – den totala siffran torde ligga kring en halv mil-jon kameror. samtidigt uppger londonpolisen att bara tre procent av alla gatustölder löses med hjälp av kame-rabilder. undersökningar visar också att kamerorna inte


Storebror

Kamouflerade kameror i Helsingfors.


Övervakningsstatistik

ser dig

skola Kamera inne Kamera ute Kamera planerasÖsterbotten jakobstad x

korsholmkronoby xnärpespetalax xvasavasa övningsskolavöråsyi x

åboland katedralskolan xpargas x

nyland borgåekenäsgrankullahangö

skola Kamera inne Kamera ute Kamera planerashelsinge x xkaris-billnäs xkyrkslättlovisamattliden xsibbovirkby x1 x

Helsingfors lärkan x xtölö x xprakticum x x

sråköarna björneborg x xkotka x xtammerforsuleåborg

1) bara i datasal


Då su går Till KommunAlvAl unDEr slogA-

nEn ”Kunglig vArDAg” KÖr sFp mED ”räTT-

visT”. partiet har ett eget rättvist-märke och vill ha rättvisa kandidater i kommunerna, som driver en rättvis politik.

enligt sfp är rättviseaspekten en genomgående grundvärdering för partiet, vid sidan om språket och liberalismen.

tanken bakom märkningen är samma som rättvisemärkt-märket, som används rejäl handel-kampanjen använder sig av. då man ser märket, vet man att produkten, eller i sfp:s fall, politikern och politiken är rättvis. märkena ska ändå inte blandas ihop. rejäl handel

drivs av en politiskt obunden organisation. rättviseaspekten kan lyftas in i alla politiska frågor – är kommunerna rättvisa arbetsgivare, behandlar vårt vårdsys-

tem oss rättvist och behandlar vårt utbildningsväsende eleverna rättvist, eller inte? viktigt är också det kom-

munala självbestämmande. visst är det rättvist att kommunerna får bestämma över sina egna ären-den?

sfp:s valprogram innehåller 112 teser, gällande utbildning, fritid, miljö och andra frågor som berör kommunen. bland annat ska ungdomar garanteras rätt till gratis personlig rådgivning, gällande preventivmedel samt sex- och samlev-

nadsfrågor. ungdomsfullmäktige ska också få budgetmedel och initiativrätt till kommunstyrel-sen. en annan fråga som valprogrammet lyfter upp är att också yrkeshögskolestuderande ska ha rätt till

fungerande hälsovård.kampanjsången ”ett litet stort parti”, från riks-

dagsvalet har också fått en uppföljare. the party people:s sång ”rättvist” kan laddas ner på www.rättvist.fi.

där hittar du också alla sfp:s och su:s kandidater.

”59. Kollektivtrafiken ska göras så lättillgänglig och smidig att den blir ett verkligt alternativ till pri-vatbilismen – förbättra kollektivtrafiken och vi minskar utsläppen från trafiken. Kollektiv-trafiken måste vara tillgänglig och fungera i hela landet.” – Klippt ur valprogrammet

Sfp vill ha rättvisa

unDEr ETT år HAr HunniT gå sEDAn riKsDAgsvA-

lET, mEn nu bÖrjAT DET åTEr bli DAgs ATT DrA sig

moT vAlurnAn. söndagen den 26 oktober kommer 888 vallokaler att stå öppna över hela finland.

förutom vissa undantag finns det fyra allmänna val i finland – kommunalval, riksdagsval (senaste år 2007), presidentval (senaste år 2006) och europaparlaments-val som kommer att arrangeras sommaren 2009.

bland alla val kan kommunalvalet räknas som det viktigaste för su:s del. vi kommer att ha kring 150 kan-didater uppställda i kring 35 kommuner. i riksdagsvalet ställde su upp 18 kandidater, så skillnaden är påtalig.

kommunalvalet är en ypperlig chans att vara med och påverka där det verkligen beror, det vill säga de lokala frågorna. synd är därför att valdeltagandet är lägst i kommunalvalet och högst i presidentvalet, där frågorna inte berör det lokala. trots en liten uppgång i deltagandet år 2004 är statistiken dyster. för att hitta sämre siffror än de två kommunalval som förrättades på 2000-talet måste man gå 50 år tillbaka i tiden.

SAMMANSlAgNiNgAR

i svenskfinland är det flera kommuner som går samman i samband med valet. bland annat pargas, houtskär, iniö och korpo går samman och samma gäller ekenäs,

Mycket nytt i kommunalvalet

rÖsTräKningEn1. partiets röster i kommunen räknas ihop.

2. kandidaterna får ett jämförelsetal som är partiets röster dividerat med placeringen bland de andra kandidaterna på partiets lista.

fyran får t.ex. partiets röster dividerat med fyra.3. alla uppställda i kommunen listas enligt sitt jämförelsetal.

4. beroende på kommunstorlek blir 13 till 85 personer invalda.

karis och pojo. på kimitoön går dragsfjärd, kimito och västanfjärd samman. karleby kommer också att växa, i och med att tre kommuner slås ihop med staden. se-dan senaste kommunalval har bland annat vörå och maxmo slagits ihop. sammanslagningarna innebär att färre människor blir invalda. i hela landet minskar anta-let platser i fullmäktige med kring 1500.

det kommer också att bli kommunalval nästa år. lo-visa, pernå, strömfors och liljendal väljer bara fullmäk-tige för ett år. kommunerna går samman 2010, och har ett nytt val före det.

en annan nyhet i årets kommunalval är elektronisk röstning. tre kommuner – högfors, grankulla och vich-tis gör ett försök med elektronisk röstning. det är ännu inte klart om systemet kommer att införas i större skala om försöket är lyckat.

år 2004 var 1453 stycken av de invalda under 35 år gamla. av dem var 95 sfp:are och en betydande andel av dem su:are. på grund av kommunsammanslagning-arna kommer antalet invalda sfp:are och su:are att sjunka. målet är ett betydande antal su:are och andra unga invalda.


mArginAlisEring

Våga vägra marginalisering!TExT stephanie lindbergFoTo sanja gjenero

trots den nya ungdomslagen, trots eu:s fem grund-principer för styrning (öppenhet, delaktighet, ansvar, effektivitet och samstämmighet) som även borde til-lämpas på den kommunala nivån vad gäller ungdoms-

frågor, upplever fort-farande 86 procent av de österbottniska ung-domarna enligt lupp:s undersökning att de har små, eller ganska små möjligheter, att föra fram åsikter till

dem som bestämmer i kommunerna. om ungdomarna i österbotten vill påverka väljer de oftast att vända sig till föräldrar eller lärare och hela sju av tio ungdomar svarar att de inte vet hur de kan påverka i samhället. detta även om hela 52 procent har svarat att de vill vara med och påverka i kommunen.

tyvärr återspeglas detta även i att många anser att politik och lokalsamhället är tråkigt. ungdomar ses som en följd av detta oftast snarare som ett problem, än som en möjlighet. för att återigen hänvisa till öst-erbotten, saknas till exempel ett ungdomsråd i flera av de österbottniska kommunerna. detta är givetvis ett problem, när ungdomsråden kunde ha en aktiv roll i att fånga upp de ungas åsikter och politiska intressen. få av

ungdomsråden har en egen budget, eller som redan tidigare nämnt en heltidsanställd tjänsteman,

något som givetvis skulle vara viktigt både ur ett demokratiskt perspektiv och

för medborgardelaktigheten. så länge som de unga upplever

att de inte har påverk-ningsmöjligheter är det

rätt naturligt att in-tresset för politik

och frågor som berör kom-

munen inte finns.

miTT biDrAg Till TrEnDEn på AnsiKTsboKEn i vågA

vägrA-TrEnDEn sKullE vArA: våga vägra marginali-sering av ungas påverkningsmöjligheter i kommunerna! detta är ett ständigt aktuellt tema, inte minst i öst-erbotten. inom projektet barn- och ungdomspolitik i österbotten genomfördes ungdomsenkäten lupp (lo-kal uppföljning av ungdomspolitiken) i 17 högstadier under år 2007. den påföljande rapporten visade att 23 procent av niondeklassisterna har en vilja att påverka i frågor som berör den egna kommunen. utöver detta kan 17 procent tänka sig att sitta i ungdomsråd, eller ungdomsfullmäktige.

enligt ungdomslagens (27.01.2006/72) § 8 skall de

unga ges möjlighet till ”att delta i behandlingen av ären-den som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal och regional nivå”. trots att det är två år sedan denna lag trädde i kraft, finns fortfarande stora luckor gällande kommunala barn- och ungdomspo-litiska program. ofta på grund av felpriorite-ringar i kommunerna, när tjänstemännen som ansvarar för ung-domsarbetet har ett alldeles för stort uppgiftsområde. ofta saknas även en helhetsbild av hur man bäst skulle använda de resur-ser som kommunerna ger åt de unga. i österbotten har det visat sig att kommunernas resurser många gånger går till föreningsbidrag och ytterst få kommuner har en heltidsanställd ungdomssekreterare. frågor som berör ungdomar kopplas ofta ihop med fritidsnämnden, där ungdomsfrågorna enbart behandlas.

”Om ungdomarna i Österbotten vill påverka väljer de oftast att vända sig till föräldrar eller lärare och hela sju av tio ungdomar svarar att de inte vet hur de kan påverka i samhället.”


den äldsta i sitt slag festivalen i europa. från runsalas camping område och canned heat har festivalen kom-mit väldigt långt och växt otroligt i sin storlek. nu är det många scener och långa dagar som gäller med både internationella och inhemska stjärnor.

etnofestivalen faces började i slutet på 1990-talet vid raseborgs slottsruiner och har även den växt till sin storlek under åren. numera är festivalen vid billnäs bruk i pojo och lockar ett rätt så stort antal besökare varje år. området har även där växt till sig, tältområdet har lämnat den fuktiga åstranden och scenantalet har ökats. de flesta som en gång besökt faces brukar troget återkomma år efter år för att söka den genuina samhö-righet och stämning som där råder.

faces väckte en del debatt såväl på diskussionsforum som på tidningarnas insändarsidor i början av augusti. några besökare uttryckte sin förvåning över att svensk-an verkade saknas i arrangemangen kring och på festi-valen. inga dylika rubriker lyftes fram under ruisrock. det skall väl vara mer förståeligt att man där föredrar

skyltning på engelska framom svenska. jag förstår den besökare som tycker att det är synd att svenskan verkar saknas bland de som arbetar på faces men samtidigt så vill jag också ta tillfället i akt och försvara festiva-len lite. hela faces som koncept bygger på volontärer. problemet är egentligen att vi svenskspråkiga helt en-kelt inte ställt upp i talkoarbetet kring de praktiska ar-rangemangen. ja visst, hemsidorna var bedrövliga, men nästa gång går det att skicka en svensk översättning per e-post och bidra till att bevara faces som en multikultu-rellfestival där alla är välkomna.

en ideell organisation kan man helt enkelt påverka bäst genom att själv engagera sig i den.

små som stora, festivaler, de hör helt enkelt somma-ren till. tror ändå om du bara har möjlighet att besöka en festival nästa sommar att du skall rikta stegen mot den nya staden raseborg och njuta av det mångkultu-rella musik utbud de har där. eller om pengarna sinar i kassan, köp en biljett till ruisrock och ställ upp som volontär på faces.

sommAr oCH FEsTivAlEr HÖr på någoT säTT iHop

mED vArAnDrA. tyvärr tenderar sommaren att vara fylld av en massa bra festivaler och allt för få lediga veckoslut. denna sommar hade jag möjlighet att be-söka två festivaler, ruisrock i åbo och faces etnofes-tivalen i pojo.

då veckosluten som sagt var begränsade beslöt jag mig för att hitta två från varandra helt skilda festivaler. är ganska nöjd med mitt val. ruisrock med sin saliga bland-ning av såväl heavy-, mainstream indiepop fans och några förvirrade åbobor och sedan faces med halva södra fin-lands genuina och mindre genuina hippin. försök hitta något annat likande (kanske kaustby och tuska, men det är lite väl extremt i en begränsad festivalsommar).

för många hör ruisrock och dess sandstränder, öl-tält och världsklass stjärnor juli-månad till. festivalen är

TExT anna juntunen

FACEs


höra att pressbiljetter hade fixats. jag lovade honom att hålla ögonen och öronen öppna och skriva en liten poli-tisk artikel till sf gällande det jag sett och hört, erfaren gonzo-journalist som jag är.

jag packade med mig min fina su-t-skjorta, plojknap-par, klistermärken, ett häfte samt annat viktigt för att få mig på kreativt humör och överleva ett helt veckoslut bland finska människor som säkerligen inte var med-vetna om vad förkortningen su står för – åtminstone i det skedet…

campingområdet är stort, men festivalen slutsåld. det betyder att campingområdet är proppfullt med glada och mindre glada människor. när vi äntligen hitta några kvadratmeter ledig mark på området möter vi vår första utmaning – hur får vi upp våra tält, det finns ing-et utrymme att breda ut sig på. det tar inte länge före våra grannar kommer och hjälper oss. tälten är fast i varandra och det kräver balans och tålamod att hitta ut från tältdjungeln, men det gör ingenting, alla är på bra humör och solen skiner. jag har på min fina su-t-skjorta vilket väcker uppmärksamhet. det är några som vågar sig fram och frågar vad su står för, här fick jag min chans att förklara vad vi håller på med jag tog fram min kamera och fotade ungefär 100 pressfoton – alla ville hjälpa till med min artikel och de lovade att posera

framför kameran. under första dagen hade jag redan hittat många nya vänner som alla var snälla, hjälpsam-ma och pratglada.

senare på kvällen var dags att ge sig ut på festivalom-rådet. över 20000 biljetter hade sålts och det märks – området är fullpackat med människor, men ingen ver-kar ha brottom någonstans. alla ler och några kommer och frågar vad jag har som hänger runt min hals. jag får svara att det är ett presskort, vilket gör att människorna genast blir mer intresserade och vill bli fotade.

stämningen är fantastisk, det känns som alla skulle tillhöra en stor familj – en stor festivalfamilj. som foo fighters ledsångare dave grohl sammanfattade på sön-dagen: ”det känns inte som om vi skulle spela framför en kritisk publik, det känns som man skulle spela fram-för 10000 vänner”. och det var helt sant. på en festival är det ingen skillnad om din politiska ideologi är höger eller vänster, varifrån du kommer, vilket språk du talar eller hur mycket pengar du har. på en festival, eller i varje fall på provinssirock fick man den äkta känslan av att du inte behöver försöka vara någon annan. du kan vara just dig själv och hitta många nya vänner.

jag efterlyser lite mera festivaltänkande i människors vardag – hjälp grannen eller gå och bli bekant med nya människor! livet kan vara en festival!

provinssiroCK, som ArrAngErAs i juni vArjE år,

är En Av FinlAnDs sTÖrsTA roCKmusiKFEsTivA-

lEr. festivalen pågår i tre dagar och utspelar sig på ön törnävä som ligger i närheten av seinäjoki i södra österbotten. provinssirock arrangerades för första gången 1979 och hade då cirka 4500 besökare. i år firade festivalen sitt 30-årsjubileum med 75000 besö-kare – slutsålt.

redan för ett år sedan bestämde jag mig att jag ska besöka provinssirock och igen leva äkta campingliv bland andra människor, myggor, lera och smuts – just det som gör en festival till en festival. måndagen före veckoslutet då jag skulle fara till seinäjoki ringde min vän till mig och kom med dåliga nyheter, festivalen vi-sade sig vara slutsåld. hela min värld kollapsade för en stund – nästan åtminstone. nu blev det att ta mig själv i nacken och utnyttja de kontakter som jag hade hunnit skapa under min karriär i svensk ungdom. jag tog tele-fonen i vacker hand och slog en signal till poppe. han lovade göra sitt bästa och några dagar senare fick jag

TExT janna ranta

provinssiroCK

Jannas resa till Östermyra(Seinäjoki)

P r o v i n s s i r o c kDecade null

AD

Op

tiO

N S

U a

nse

r at

t al

la m

ynd

iga

pers

oner

, öve

r 25

år

ska

ha

rätt

att

prö

vas

som

ado

ptiv

förä

ldra

r. H

omos

exu

ella

pa

r är

lik

a go

da

förä

ldra

r so

m a

ndra

par

och

där

för

bord

e så

väl i

nter

n so

m e

xter

n ad

opti

on t

illå

tas

även

för

dem

.

BA

RN

fAM

ilJe

R E

nli

gt S

U ä

r de

t fa

milj

en s

om a

nsv

arar

fö

r up

pfos

tran

och

ska

pand

e av

try

gghe

t. V

år f

amilj

epol

itik

sk

a be

akta

och

bej

aka

den

mån

gfal

d av

fam

iljef

orm

er s

om

fin

ns

i dag

. All

a ko

mm

une

r bö

r er

bju

da

förä

ldra

rådg

ivn

ing.

SU

vil

l se

en fa

milj

epol

itik

som

gör

det

möj

ligt

att

kom

bine

ra

barn

och

kar

riär

. Gen

om m

odel

len

4+4+

4 d

är m

amm

an o

ch

papp

an r

ättv

ist

dela

r på

för

äld

rale

dig

hete

n är

ett

ste

g i r

ätt

rikt

nin

g m

ot e

tt m

era

jäm

stäl

lt f

öräl

dra

skap

. Kom

mu

nern

a h

ar e

n vi

ktig

rol

l i

att

stöd

a ba

rnfa

milj

ern

a oc

h ge

de

den

tryg

ghet

och

hjä

lp d

e är

i be

hov

av.

BO

Stä

De

R S

U a

nse

r at

t ko

mm

une

rna

i för

sta

hand

ska

av-

hjäl

pa b

osta

dslö

shet

en g

enom

att

se

till

att

det

fin

ns

till

räck

-lig

t med

bos

täde

r i a

lla

pris

klas

ser.

Ock

så m

arkp

lane

ring

en sk

a ge

indi

vide

n va

lmöj

lighe

ter.

Des

suto

m d

et a

llm

änn

a bo

stad

s-bi

drag

et i

nte

ska

ha n

ågon

max

imig

rän

s fö

r an

tale

t kv

adra

t-m

etra

r i b

osta

den,

end

ast e

n gr

äns

för

max

imih

yra.

Inte

hel

ler

huse

ts å

lder

elle

r re

nove

ring

sår

ska

påve

rka

stöd

ets

stor

lek.

De

MO

KR

At

i SU

tyc

ker a

tt d

emok

rati

stå

r för

män

nis

kan

s gr

und

lägg

ande

rät

tigh

eter

och

frih

eter

, bla

nd d

em r

ätte

n at

t u

ttal

a si

g, r

ätte

n at

t fö

ren

a si

g oc

h m

ötas

sam

t rä

tten

att

ha

en p

olit

isk

åsik

t. M

akte

n i e

n de

mok

rati

kom

mer

från

folk

et,

varj

e m

edbo

rgar

e ge

s ch

anse

n at

t på

verk

a po

liti

skt

på o

lika

n

ivåe

r. D

e de

mok

rati

ska

rätt

ighe

tern

a m

åste

try

ggas

ock

så i

fram

tide

n.

DJU

RSK

yD

D D

et f

öreb

ygga

nde

arbe

tet

är y

tter

st v

ikti

gt

inom

dju

rsky

dd.

Dju

rsky

ddsb

rott

är

und

erst

älld

a st

raffl

a-ge

n oc

h SU

an

ser

att

stra

ffen

för

dju

rsky

ddsb

rott

ska

skä

r-pa

s. R

ätte

n at

t h

ålla

ell

er s

köta

dju

r bö

r gå

för

lora

d i

sam

-ba

nd m

ed fä

llan

de d

om fö

r dj

urs

kydd

sbro

tt.

el

eV

Vå

RD

All

a el

ever

ska

ha

till

gång

til

l en

stu

die

han

d-le

dar

e, s

kolk

ura

tor,

häl

sovå

rdar

e oc

h ps

ykol

og. T

rösk

eln

att

besö

ka s

kolp

syko

loge

n m

åste

gör

as l

ägre

gen

om a

tt s

kolk

u-

rato

rn s

yns

i sko

lvar

dag

en o

ch g

enom

att

all

a el

ever

bes

öker

så

väl s

kolh

älso

vård

aren

som

psy

kolo

gen

rege

lbu

ndet

. Ant

a-le

t el

ever

per

ele

vvår

dst

eam

mås

te b

egrä

nsa

s ti

ll 6

00.

eN

eR

gi

SU v

ill t

a ti

ll v

ara

den

outn

yttj

ade

ener

gipo

tent

ia-

len

som

fin

ns

i vår

t lan

d i t

.ex.

bio

avfa

ll fr

ån la

ntbr

uk,

sko

gs-

bru

k oc

h li

vsm

edel

sind

ust

ri s

amt

från

vin

dkr

aft

och

and

ra

utv

eckl

ings

bara

pro

dukt

ion

smet

oder

. S.k

. in

mat

nin

gsta

rif-

fer

bör

tas

i bru

k fö

r at

t und

erst

öda

loka

lpro

duce

rad

elkr

aft.

T

illg

ånge

n på

ene

rgi k

an ä

ven

förb

ättr

as g

enom

ene

rgie

ffek

-ti

vite

t. D

et i

nhe

msk

a ku

nn

ande

t i e

nerg

isek

torn

ska

tas

til

l va

ra o

ch s

töd

as m

er k

raft

full

t än

i d

ag.

Utg

ångs

pun

kten

i

all e

nerg

ipro

dukt

ion

ska

vara

eko

logi

sk h

ållb

arhe

t och

eti

skt

godt

agba

ra m

etod

er. M

atgr

ödor

ska

int

e od

las

för

anvä

nd-

nin

g i e

nerg

ipro

dukt

ione

n.

fÖ

Re

tA

gA

ND

e P

riva

tför

etag

are

är g

rund

en t

ill

att

nya

arbe

tspl

atse

r sk

apas

i v

årt

sam

häl

le. F

öru

tsät

tnin

garn

a fö

r pr

ivat

för

etag

sam

het

bör

förb

ättr

as g

enom

att

gör

a de

t lä

t-ta

re a

tt g

rund

a ny

a fö

reta

g oc

h ny

anst

älla

. Sm

å oc

h m

edel

-st

ora

före

tag

utg

ör d

en d

el a

v fö

reta

gsvä

rlde

n so

m h

ar d

en

bäst

a m

öjli

ghet

en a

tt r

åda

bot

på a

rbet

slös

hete

n.

Spec

iell

t u

nga

mås

te f

å de

t st

öd d

e be

höve

r oc

h up

pmu

ntra

s ti

ll a

tt

star

ta e

gna

före

tag.

Fra

mti

den

s Fi

nla

nd b

ehöv

er fl

er f

öret

a-ga

re o

ch fö

reta

gsam

ma

med

borg

are.

fly

Kt

iNg

pO

lit

iK S

U s

töde

r ar

bete

t fö

r et

t gr

änsl

öst

Eu

ropa

och

vil

l sam

tid

igt r

iva

de m

ura

r som

byg

gs u

pp k

ring

E

uro

peis

ka u

nio

nen

s yt

tre

grän

ser.

SU s

er d

et m

ångk

ult

ure

l-la

sam

häl

let

som

en

utm

anan

de m

öjli

ghet

och

int

e so

m e

tt

hot

och

kräv

er a

tt F

inla

nd t

ar e

n ök

ad a

ndel

av

det

glob

ala

ansv

aret

för

män

nis

kor

på fl

ykt.

Vi

behö

ver

arbe

tskr

afts

in-

vand

ring

som

ett

med

el f

ör a

tt r

ädd

a vä

lfär

dss

tate

n, n

är d

e st

ora

ålde

rskl

asse

rna

går

i pe

nsi

on.

Där

för

mås

te F

inla

nd

göra

sin

arb

etsm

arkn

ad a

ttra

ktiv

are

och

kraf

tigt

för

kort

a h

and

lägg

nin

gsti

der

och

byrå

krat

i so

m r

ör i

mm

igra

tion

en

och

god

kän

nan

de a

v u

tlän

dsk

a ex

amin

a.

HA

ND

iKA

pp

fR

åg

OR

SU

tyc

ker

att

kom

mu

nern

a sk

a ga

rant

era

hjäl

p so

m u

nder

lätt

ar d

e h

and

ikap

pade

s va

rdag

. Fu

nkt

ion

shin

dra

de o

ch p

å an

nat

sät

t h

and

ikap

pade

ska

ha

rätt

til

l en

pers

onli

g as

sist

ent.

Det

ska

ock

så v

ara

lätt

are

att

röra

sig

i o

mgi

vnin

gen

med

t.e

x. r

ull

stol

. Oav

sett

av

han

di-

kapp

ska

all

a h

a rä

tt t

ill e

n vä

rdig

var

dag

.

HÖ

gSK

Ol

eU

tB

ilD

NiN

ge

N F

ör a

tt i

fra

mti

den

tryg

ga

den

sven

sksp

råki

ga h

ögsk

oleu

tbil

dn

inge

n sk

a de

t sk

e en

st

örre

sam

ord

nin

g m

ella

n de

sve

nsk

språ

kiga

utb

ild

nin

gsen

-he

tern

a. D

en sv

ensk

språ

kiga

hög

skol

eund

ervi

snin

gen

gara

n-

tera

s ge

nom

en

språ

kigt

sve

nsk

a hö

gsko

leen

hete

r. U

nder

vis-

nin

gen

och

han

dle

dn

inge

n vi

d de

två

språ

kiga

hög

skol

orn

a sk

a h

ålla

sam

ma

kval

itet

på

båd

a sp

råke

n. S

ven

sksp

råki

ga

stu

dera

nde

vid

en t

våsp

råki

g hö

gsko

la s

ka h

a ti

llgå

ng t

ill a

ll

allm

än in

form

atio

n sa

mt

tent

fråg

or p

å sv

ensk

a.

Hä

lSO

- Oc

H M

eN

tA

lVå

RD

SU

an

ser a

tt e

n fö

r med

bor-

garn

a fö

rmån

lig

och

lätt

illg

ängl

ig h

älso

- oc

h sj

ukv

ård

bör

erbj

ud

as, e

fter

som

den

utg

ör e

n vi

ktig

del

av

vårt

väl

färd

s-sa

mh

älle

. För

ebyg

gand

e ar

bete

och

vår

d i e

tt s

å ti

dig

t sk

ede

som

möj

ligt

är

vikt

igt.

Det

här

gäl

ler

såvä

l sju

k-, h

älso

- oc

h m

enta

lvår

d so

m m

issb

ruka

rvår

d. D

en o

ffen

tlig

a se

ktor

n sk

a ga

rant

era

prod

ukt

ione

n av

bas

vård

, men

beh

över

int

e sj

älv

prod

uce

ra d

en.

iDe

Ol

Og

i SU

:s i

deol

ogi

bygg

er p

å li

bera

lism

. Lib

eral

ism

är

en

ligt

SU

fri

het

und

er a

nsv

ar; f

rihe

t at

t gö

ra s

ina

egn

a va

l m

en o

ckså

att

ta a

nsv

aret

för s

ina

han

dli

ngar

och

and

ras

väl-

befi

nn

ande

.

JäM

Stä

ll

DH

et

För

SU

är j

ämst

älld

het ä

r en

nat

url

ig fö

r-u

tsät

tnin

g fö

r at

t in

div

iden

s fr

ihet

och

likv

ärd

iga

möj

ligh

e-te

r i s

amh

älle

t sk

a fö

rver

klig

as. K

ön, å

lder

, urs

pru

ng, s

pråk

, re

ligi

on,

över

tyge

lse,

åsi

kt,

häl

soti

llst

ånd

, se

xuel

l lä

ggn

ing

och

fun

ktio

nsh

inde

r av

gör

inte

en

män

nis

kas

värd

e. S

U v

ill

se li

ka lö

n fö

r li

ka a

rbet

e oc

h at

t ar

bets

giva

rkos

tnad

ern

a fö

r fö

räld

rale

dig

hete

n sk

a fö

rdel

as j

ämnt

mel

lan

alla

arb

etsg

i-va

re s

å at

t int

e u

nga

kvin

nor

dis

krim

iner

as v

id a

nst

älln

ings

-si

tuat

ione

r.

KO

ll

eK

tiV

tR

Af

iK S

U t

ycke

r at

t ko

llek

tivt

rafi

ken

ska

göra

s m

era

lock

ande

för

att

få

med

borg

arn

a at

t an

vänd

a si

g av

den

i s

törr

e gr

ad. I

tät

orte

r sk

a ko

llek

tivt

rafi

ken

vara

så

helt

äcka

nde

och

förm

ånli

g so

m m

öjli

gt f

ör a

tt m

insk

a pr

i-va

tbil

ism

en. V

i tyc

ker

att

det

är v

ikti

gt a

tt d

et ä

ven

i gle

sbyg

-de

rna

fin

ns

en f

ung

eran

de k

olle

ktiv

trafi

k. D

är p

rise

rna

blir

os

käli

ga b

ör d

e su

bven

tion

eras

så

att

koll

ekti

vtra

fike

n ka

n va

ra e

tt v

erkl

igt

alte

rnat

iv ä

ven

på g

lesb

ygde

n.

KO

MM

UN

iKA

tiO

Ne

R

Fung

eran

de

kom

mu

nik

atio

ner

är e

n gr

und

sten

för

väl

måe

nde

regi

oner

och

av

ytte

rsta

vik

t fö

r at

t m

öjli

ggör

a en

kon

tinu

erli

g u

tvec

klin

g av

hel

a la

ndet

. M

ed k

omm

un

ikat

ione

r av

ses

både

väg

-, tå

g- o

ch fl

ygfö

rbin

-de

lser

sam

t lo

kalt

rafi

k. F

ör a

tt u

ppm

unt

ra t

ill

milj

övän

ligt

tä

nka

nde

ska

koll

ekti

vtra

fik

vara

bil

liga

re ä

n at

t åk

a bi

l en

m

otsv

aran

de s

träc

ka.

KU

ltU

R D

et s

ka v

ara

möj

ligt

att

ta

del a

v ol

ika

form

er a

v ku

ltu

r i

alla

reg

ione

r. K

omm

une

rna

ska

i m

ån a

v m

öjli

ghet

st

öda

kult

urv

erks

amhe

ten

geno

m a

tt u

pprä

tth

ålla

oli

ka

verk

sam

hets

form

er s

åsom

mu

sik-

och

bil

dko

nst

skol

or, b

ib-

liot

ek o

ch lo

kali

tete

r fö

r ku

ltu

reve

nem

ang.

Kä

RN

KR

Af

t S

U a

nse

r at

t kä

rnkr

afte

n by

gger

på

en ä

ndlig

n

atu

rres

urs

och

ber

oend

et a

v kä

rnkr

afte

n bö

r av

veck

las.

Ifa

ll sa

mm

a m

ängd

pen

gar s

om s

atsa

ts p

å at

t utv

eckl

a kä

rnkr

afte

n ha

de sa

tsat

s på

alte

rnat

iva

ener

gifo

rmer

sku

lle v

i i d

ag h

a ko

m-

mit

bet

ydlig

t lä

ngre

med

den

hål

lbar

a ut

veck

ling

en.

Sven

sk

Ung

dom

kon

stat

erar

änd

å at

t en

avve

ckli

ng in

te ä

r möj

lig i

da-

gen

s lä

ge. D

ärem

ot m

åste

sat

snin

garn

a på

alt

ern

ativ

a en

ergi

-kä

llor

ökas

kra

ftig

t för

att

på

sikt

ku

nn

a er

sätt

a kä

rnkr

afte

n.

lA

Nt

BR

UK

Lev

ande

lan

dsb

ygd

och

lant

bru

k är

ou

mbä

r-li

ga i

livs

med

els-

och

vir

kesp

rodu

ktio

nen

. Lan

tbru

kets

vik

ti-

gast

e up

pgif

t är p

rodu

ktio

nen

av b

asli

vsm

edel

, men

när

inge

n är

ock

så f

örkn

ippa

d m

ed m

iljö-

, ku

ltu

r- o

ch l

and

sbyg

dsf

rå-

gor.

Vi m

åste

sat

sa m

er p

å re

na

och

ekol

ogis

ka p

rodu

kter

. SU

an

ser

att

en g

od s

töd

serv

ice

är e

n fö

ruts

ättn

ing

för

att

ung

a sk

a ku

nn

a oc

h h

a vi

lja a

tt jo

bba

inom

bra

nsc

hen

.

Mil

JÖ F

ör a

tt r

ädd

a m

iljön

mås

te d

et s

ke e

n at

tity

dfö

ränd

-ri

ng o

ch m

iljöt

änka

ndet

mås

te b

li e

n n

atu

rlig

del

av

vard

a-ge

n fö

r al

la i

ndiv

ider

. D

enn

a at

tity

d än

dra

s ge

nom

milj

ö-fo

stra

n. D

e gl

obal

a kl

imat

förä

ndri

ngar

na

är v

år t

ids

stör

sta

utm

anin

g. D

et ä

r al

las

ansv

ar a

tt s

e ti

ll a

tt m

oder

jord

äve

n

i fra

mti

den

mår

väl

. För

änd

ring

ar b

ehöv

s nu

för

att

civ

ilis

a-ti

onen

ock

så i

fram

tide

n sk

a ku

nn

a le

va v

idar

e.

MiS

SBR

UK

Mis

sbru

karv

ård

på s

ven

ska

bör

vara

en

själ

v-kl

arhe

t. M

öjli

ghet

til

l gr

atis

utb

yte

av s

pru

tor

ska

fin

nas

i

kom

mu

nern

a. I

sam

band

med

utb

ytet

ska

mis

sbru

karn

a oc

kså

kun

na

få a

nn

an h

älso

vård

och

in

form

atio

n om

oli

ka

vård

form

er m

ot m

issb

ruke

t so

m t

ill

exem

pel

med

icin

erin

g oc

h te

rapi

. Vi m

otsä

tter

oss

en

lega

lise

ring

av

dro

ger.

Re

lig

iON

SU

an

ser

att

alla

har

rät

t at

t vä

lja v

ad d

e vi

ll t

ro

på.

Rel

igio

nsf

rihe

t är

en

män

skli

g rä

ttig

het.

Där

för

mås

te

dag

ens

reli

gion

sund

ervi

snin

g sk

rota

s oc

h er

sätt

as m

ed li

vså-

skåd

nin

g. D

e st

örre

rel

igiö

sa s

amfu

nden

s h

isto

ria

och

inne

-bö

rd s

ka b

ehan

dla

s i h

ögre

gra

d än

i d

agen

s lä

ge fö

r at

t ge

en

ökad

förs

tåel

se fö

r ol

ika

kult

ure

r oc

h li

vsås

kåd

nin

gar.

StA

D O

cH

lA

ND

SBy

gD

Vi

behö

ver

såvä

l en

lev

ande

st

adsb

ygd

som

en

leva

nde

land

sbyg

d.

Det

ska

var

a m

öjli

gt

att

leva

i he

la la

ndet

, åre

t ru

nt.

StU

Die

StÖ

D S

U a

nse

r at

t st

uder

ande

ska

ha

reel

la m

öjlig

-he

ter a

tt st

uder

a på

hel

tid

och

att s

tud

iest

ödet

ska

vara

det

som

gö

r det

möj

ligt.

Vi a

nse

r att

stö

det s

ka v

ara

knut

et ti

ll le

vnad

s-ko

stn

adsi

ndex

et o

ch i

nko

mst

grän

sern

a sk

a sl

opas

då

stud

e-ra

nde

idag

mås

te p

rest

era

stud

iepo

äng

för

att

erhå

lla

stöd

et.

SU t

ycke

r at

t ga

mm

alm

odig

t tä

nka

nde

som

att

stö

det

påve

r-ka

s av

sam

bos

inko

mst

er e

ller

förm

ögen

het

ska

slop

as, s

töde

t sk

a va

ra b

eroe

nde

enda

st a

v st

uder

ande

s eg

na

pres

tati

oner

.

SVe

NSK

Se

RV

ice

T

illg

ånge

n ti

ll s

tark

a sv

ensk

språ

kiga

in

stan

ser

mås

te s

äker

stäl

las

geno

m s

pråk

lig

kon

sekv

ensb

e-dö

mn

ing

i sam

band

med

sam

tlig

a om

stru

ktu

reri

ngar

inom

st

at,

kom

mu

n oc

h rä

ttsv

äsen

de i

reg

ione

rna.

Det

ta f

ör a

tt

tryg

ga s

ervi

cen

på s

ven

ska

och

möj

ligh

eter

na

att

leva

som

sv

ensk

språ

kig

i Fin

land

i fr

amti

den

.

UN

g i

KO

MM

UN

eN

SU

an

ser

att

de u

ngas

åsi

kter

bor

de

lyft

as f

ram

mer

oft

a. D

ärfö

r ty

cker

vi a

tt d

et i

varj

e ko

mm

un

ska

fin

nas

ett

ung

dom

sråd

ell

er -f

ull

mäk

tige

. D

essa

bör

hö-

ras

i all

a fr

ågor

som

ber

ör u

nga

av k

omm

une

ns

sam

tlig

a be

-sl

uta

nde

orga

n sa

mt

ha

till

gång

til

l en

egen

bu

dget

och

til

l-gå

ng t

ill t

jän

stem

än. K

omm

une

n sk

a tr

ygga

före

kom

sten

av

ung

dom

slok

aler

, ku

ltu

r- o

ch id

rott

sutr

ymm

en fö

r all

a, s

amt

till

räck

ligt

med

per

son

al fö

r u

ngdo

mss

ekto

rn.

UN

gD

OM

SAR

Be

tSl

ÖSH

et

SU

vil

l at

t sp

ecie

lla

sats

-n

inga

r ge

nom

förs

för

att

få

ner

ung

dom

sarb

etsl

öshe

ten

. D

els

geno

m e

n fö

reby

ggan

de c

oach

ing

för

att

förh

ind

ra a

tt

ung

a h

amn

ar s

nett

i b

örja

n av

stu

die

- oc

h ar

bets

live

t, d

els

geno

m a

tt g

öra

det e

nkl

are

att a

nst

älla

per

sone

r äve

n fö

r kor

-ta

re t

ider

. För

det

ta b

ehöv

s m

er fl

exib

ilit

et p

å ar

bets

mar

kna-

den

och

min

dre

trö

skla

r fö

r an

stäl

lnin

gar

sam

t et

t tr

ygga

re

stöd

syst

em v

id e

vent

uel

la ö

verg

ångs

peri

oder

mel

lan

olik

a ar

bets

giva

re.

Ut

Bil

DN

iNg

Det

är

en m

änsk

lig

rätt

ighe

t at

t få

utb

ild-

nin

g. S

U a

nse

r at

t al

la s

ka h

a rä

tt t

ill

likv

ärd

ig u

tbil

dn

ing

ober

oend

e av

vem

man

är,

var

man

bor

ell

er v

ad m

an h

ar fö

r ba

kgru

nd. U

tbil

dn

inge

n sk

a h

ålla

en

hög

kval

itet

i bå

de n

a-ti

onel

l so

m i

nter

nat

ione

ll j

ämfö

rels

e.

För

att

gara

nter

a en

hö

g kv

alit

et p

å u

tbil

dn

inge

n ty

cker

att

det

är v

ikti

gt a

tt k

las-

sern

a in

te ä

r fö

r st

ora

– så

att

var

je in

div

id f

år u

trym

me,

och

at

t sk

olvä

gen

inte

bli

r fö

r lå

ng.

Ut

RiK

eSp

Ol

itiK

Fin

land

ska

för

a en

akt

iv o

ch h

ållb

ar

utr

ikes

poli

tik.

Det

är

vikt

igt

att

det

god

a sa

mar

bete

t m

ed

Nor

den

och

EU

fort

sätt

nin

gsvi

s u

tvec

klas

. Sa

mar

bete

t m

ed

Bal

tiku

m m

åste

förb

ättr

as. F

inla

nd s

ka v

ara

en a

ktiv

akt

ör i

inte

rnat

ione

lla

sam

arbe

tsfo

rum

och

org

anis

atio

ner.

Vå

lD

Det

fin

ns

mån

ga o

lika

form

er a

v vå

ld o

ch v

åld

sam

het

i vår

t sam

häl

le. V

i an

ser

att d

et ä

r en

rät

tigh

et a

tt k

un

na

leva

tr

yggt

i v

årt

sam

häl

le.

SU m

otsä

tter

sig

vål

d i

alla

for

mer

. Sa

mar

bete

t m

ella

n ol

ika

serv

icen

ivåe

r oc

h in

stan

ser

bör

för-

bätt

ras

för

att

mot

arbe

ta a

ll f

orm

av

våld

frå

n så

tid

ig å

lder

so

m m

öjli

gt.

SU a

nse

r at

t de

ssa

prob

lem

mås

te l

yfta

s up

p m

era

i of

fent

ligh

eten

för

att

sän

ka t

rösk

eln

till

att

an

mäl

a ol

ika

form

er a

v vå

ld.

Jag

vill

vet

a m

era

ww

w.s

u.fi

De

t

Hä

R

Vi

ll

V

i,

V

AD

V

il

l

DU

?

Ri

V U

t O

cH

Sp

AR

A

AD

Op

tiO

N S

U a

nse

r at

t al

la m

ynd

iga

pers

oner

, öve

r 25

år

ska

ha

rätt

att

prö

vas

som

ado

ptiv

förä

ldra

r. H

omos

exu

ella

pa

r är

lik

a go

da

förä

ldra

r so

m a

ndra

par

och

där

för

bord

e så

väl i

nter

n so

m e

xter

n ad

opti

on t

illå

tas

även

för

dem

.

BA

RN

fAM

ilJe

R E

nli

gt S

U ä

r de

t fa

milj

en s

om a

nsv

arar

fö

r up

pfos

tran

och

ska

pand

e av

try

gghe

t. V

år f

amilj

epol

itik

sk

a be

akta

och

bej

aka

den

mån

gfal

d av

fam

iljef

orm

er s

om

fin

ns

i dag

. All

a ko

mm

une

r bö

r er

bju

da

förä

ldra

rådg

ivn

ing.

SU

vil

l se

en fa

milj

epol

itik

som

gör

det

möj

ligt

att

kom

bine

ra

barn

och

kar

riär

. Gen

om m

odel

len

4+4+

4 d

är m

amm

an o

ch

papp

an r

ättv

ist

dela

r på

för

äld

rale

dig

hete

n är

ett

ste

g i r

ätt

rikt

nin

g m

ot e

tt m

era

jäm

stäl

lt f

öräl

dra

skap

. Kom

mu

nern

a h

ar e

n vi

ktig

rol

l i

att

stöd

a ba

rnfa

milj

ern

a oc

h ge

de

den

tryg

ghet

och

hjä

lp d

e är

i be

hov

av.

BO

Stä

De

R S

U a

nse

r at

t ko

mm

une

rna

i för

sta

hand

ska

av-

hjäl

pa b

osta

dslö

shet

en g

enom

att

se

till

att

det

fin

ns

till

räck

-lig

t med

bos

täde

r i a

lla

pris

klas

ser.

Ock

så m

arkp

lane

ring

en sk

a ge

indi

vide

n va

lmöj

lighe

ter.

Des

suto

m d

et a

llm

änn

a bo

stad

s-bi

drag

et i

nte

ska

ha n

ågon

max

imig

rän

s fö

r an

tale

t kv

adra

t-m

etra

r i b

osta

den,

end

ast e

n gr

äns

för

max

imih

yra.

Inte

hel

ler

huse

ts å

lder

elle

r re

nove

ring

sår

ska

påve

rka

stöd

ets

stor

lek.

De

MO

KR

At

i SU

tyc

ker a

tt d

emok

rati

stå

r för

män

nis

kan

s gr

und

lägg

ande

rät

tigh

eter

och

frih

eter

, bla

nd d

em r

ätte

n at

t u

ttal

a si

g, r

ätte

n at

t fö

ren

a si

g oc

h m

ötas

sam

t rä

tten

att

ha

en p

olit

isk

åsik

t. M

akte

n i e

n de

mok

rati

kom

mer

från

folk

et,

varj

e m

edbo

rgar

e ge

s ch

anse

n at

t på

verk

a po

liti

skt

på o

lika

n

ivåe

r. D

e de

mok

rati

ska

rätt

ighe

tern

a m

åste

try

ggas

ock

så i

fram

tide

n.

DJU

RSK

yD

D D

et f

öreb

ygga

nde

arbe

tet

är y

tter

st v

ikti

gt

inom

dju

rsky

dd.

Dju

rsky

ddsb

rott

är

und

erst

älld

a st

raffl

a-ge

n oc

h SU

an

ser

att

stra

ffen

för

dju

rsky

ddsb

rott

ska

skä

r-pa

s. R

ätte

n at

t h

ålla

ell

er s

köta

dju

r bö

r gå

för

lora

d i

sam

-ba

nd m

ed fä

llan

de d

om fö

r dj

urs

kydd

sbro

tt.

el

eV

Vå

RD

All

a el

ever

ska

ha

till

gång

til

l en

stu

die

han

d-le

dar

e, s

kolk

ura

tor,

häl

sovå

rdar

e oc

h ps

ykol

og. T

rösk

eln

att

besö

ka s

kolp

syko

loge

n m

åste

gör

as l

ägre

gen

om a

tt s

kolk

u-

rato

rn s

yns

i sko

lvar

dag

en o

ch g

enom

att

all

a el

ever

bes

öker

så

väl s

kolh

älso

vård

aren

som

psy

kolo

gen

rege

lbu

ndet

. Ant

a-le

t el

ever

per

ele

vvår

dst

eam

mås

te b

egrä

nsa

s ti

ll 6

00.

eN

eR

gi

SU v

ill t

a ti

ll v

ara

den

outn

yttj

ade

ener

gipo

tent

ia-

len

som

fin

ns

i vår

t lan

d i t

.ex.

bio

avfa

ll fr

ån la

ntbr

uk,

sko

gs-

bru

k oc

h li

vsm

edel

sind

ust

ri s

amt

från

vin

dkr

aft

och

and

ra

utv

eckl

ings

bara

pro

dukt

ion

smet

oder

. S.k

. in

mat

nin

gsta

rif-

fer

bör

tas

i bru

k fö

r at

t und

erst

öda

loka

lpro

duce

rad

elkr

aft.

T

illg

ånge

n på

ene

rgi k

an ä

ven

förb

ättr

as g

enom

ene

rgie

ffek

-ti

vite

t. D

et i

nhe

msk

a ku

nn

ande

t i e

nerg

isek

torn

ska

tas

til

l va

ra o

ch s

töd

as m

er k

raft

full

t än

i d

ag.

Utg

ångs

pun

kten

i

all e

nerg

ipro

dukt

ion

ska

vara

eko

logi

sk h

ållb

arhe

t och

eti

skt

godt

agba

ra m

etod

er. M

atgr

ödor

ska

int

e od

las

för

anvä

nd-

nin

g i e

nerg

ipro

dukt

ione

n.

fÖ

Re

tA

gA

ND

e P

riva

tför

etag

are

är g

rund

en t

ill

att

nya

arbe

tspl

atse

r sk

apas

i v

årt

sam

häl

le. F

öru

tsät

tnin

garn

a fö

r pr

ivat

för

etag

sam

het

bör

förb

ättr

as g

enom

att

gör

a de

t lä

t-ta

re a

tt g

rund

a ny

a fö

reta

g oc

h ny

anst

älla

. Sm

å oc

h m

edel

-st

ora

före

tag

utg

ör d

en d

el a

v fö

reta

gsvä

rlde

n so

m h

ar d

en

bäst

a m

öjli

ghet

en a

tt r

åda

bot

på a

rbet

slös

hete

n.

Spec

iell

t u

nga

mås

te f

å de

t st

öd d

e be

höve

r oc

h up

pmu

ntra

s ti

ll a

tt

star

ta e

gna

före

tag.

Fra

mti

den

s Fi

nla

nd b

ehöv

er fl

er f

öret

a-ga

re o

ch fö

reta

gsam

ma

med

borg

are.

fly

Kt

iNg

pO

lit

iK S

U s

töde

r ar

bete

t fö

r et

t gr

änsl

öst

Eu

ropa

och

vil

l sam

tid

igt r

iva

de m

ura

r som

byg

gs u

pp k

ring

E

uro

peis

ka u

nio

nen

s yt

tre

grän

ser.

SU s

er d

et m

ångk

ult

ure

l-la

sam

häl

let

som

en

utm

anan

de m

öjli

ghet

och

int

e so

m e

tt

hot

och

kräv

er a

tt F

inla

nd t

ar e

n ök

ad a

ndel

av

det

glob

ala

ansv

aret

för

män

nis

kor

på fl

ykt.

Vi

behö

ver

arbe

tskr

afts

in-

vand

ring

som

ett

med

el f

ör a

tt r

ädd

a vä

lfär

dss

tate

n, n

är d

e st

ora

ålde

rskl

asse

rna

går

i pe

nsi

on.

Där

för

mås

te F

inla

nd

göra

sin

arb

etsm

arkn

ad a

ttra

ktiv

are

och

kraf

tigt

för

kort

a h

and

lägg

nin

gsti

der

och

byrå

krat

i so

m r

ör i

mm

igra

tion

en

och

god

kän

nan

de a

v u

tlän

dsk

a ex

amin

a.

HA

ND

iKA

pp

fR

åg

OR

SU

tyc

ker

att

kom

mu

nern

a sk

a ga

rant

era

hjäl

p so

m u

nder

lätt

ar d

e h

and

ikap

pade

s va

rdag

. Fu

nkt

ion

shin

dra

de o

ch p

å an

nat

sät

t h

and

ikap

pade

ska

ha

rätt

til

l en

pers

onli

g as

sist

ent.

Det

ska

ock

så v

ara

lätt

are

att

röra

sig

i o

mgi

vnin

gen

med

t.e

x. r

ull

stol

. Oav

sett

av

han

di-

kapp

ska

all

a h

a rä

tt t

ill e

n vä

rdig

var

dag

.

HÖ

gSK

Ol

eU

tB

ilD

NiN

ge

N F

ör a

tt i

fra

mti

den

tryg

ga

den

sven

sksp

råki

ga h

ögsk

oleu

tbil

dn

inge

n sk

a de

t sk

e en

st

örre

sam

ord

nin

g m

ella

n de

sve

nsk

språ

kiga

utb

ild

nin

gsen

-he

tern

a. D

en sv

ensk

språ

kiga

hög

skol

eund

ervi

snin

gen

gara

n-

tera

s ge

nom

en

språ

kigt

sve

nsk

a hö

gsko

leen

hete

r. U

nder

vis-

nin

gen

och

han

dle

dn

inge

n vi

d de

två

språ

kiga

hög

skol

orn

a sk

a h

ålla

sam

ma

kval

itet

på

båd

a sp

råke

n. S

ven

sksp

råki

ga

stu

dera

nde

vid

en t

våsp

råki

g hö

gsko

la s

ka h

a ti

llgå

ng t

ill a

ll

allm

än in

form

atio

n sa

mt

tent

fråg

or p

å sv

ensk

a.

Hä

lSO

- Oc

H M

eN

tA

lVå

RD

SU

an

ser a

tt e

n fö

r med

bor-

garn

a fö

rmån

lig

och

lätt

illg

ängl

ig h

älso

- oc

h sj

ukv

ård

bör

erbj

ud

as, e

fter

som

den

utg

ör e

n vi

ktig

del

av

vårt

väl

färd

s-sa

mh

älle

. För

ebyg

gand

e ar

bete

och

vår

d i e

tt s

å ti

dig

t sk

ede

som

möj

ligt

är

vikt

igt.

Det

här

gäl

ler

såvä

l sju

k-, h

älso

- oc

h m

enta

lvår

d so

m m

issb

ruka

rvår

d. D

en o

ffen

tlig

a se

ktor

n sk

a ga

rant

era

prod

ukt

ione

n av

bas

vård

, men

beh

över

int

e sj

älv

prod

uce

ra d

en.

iDe

Ol

Og

i SU

:s i

deol

ogi

bygg

er p

å li

bera

lism

. Lib

eral

ism

är

en

ligt

SU

fri

het

und

er a

nsv

ar; f

rihe

t at

t gö

ra s

ina

egn

a va

l m

en o

ckså

att

ta a

nsv

aret

för s

ina

han

dli

ngar

och

and

ras

väl-

befi

nn

ande

.

JäM

Stä

ll

DH

et

För

SU

är j

ämst

älld

het ä

r en

nat

url

ig fö

r-u

tsät

tnin

g fö

r at

t in

div

iden

s fr

ihet

och

likv

ärd

iga

möj

ligh

e-te

r i s

amh

älle

t sk

a fö

rver

klig

as. K

ön, å

lder

, urs

pru

ng, s

pråk

, re

ligi

on,

över

tyge

lse,

åsi

kt,

häl

soti

llst

ånd

, se

xuel

l lä

ggn

ing

och

fun

ktio

nsh

inde

r av

gör

inte

en

män

nis

kas

värd

e. S

U v

ill

se li

ka lö

n fö

r li

ka a

rbet

e oc

h at

t ar

bets

giva

rkos

tnad

ern

a fö

r fö

räld

rale

dig

hete

n sk

a fö

rdel

as j

ämnt

mel

lan

alla

arb

etsg

i-va

re s

å at

t int

e u

nga

kvin

nor

dis

krim

iner

as v

id a

nst

älln

ings

-si

tuat

ione

r.

KO

ll

eK

tiV

tR

Af

iK S

U t

ycke

r at

t ko

llek

tivt

rafi

ken

ska

göra

s m

era

lock

ande

för

att

få

med

borg

arn

a at

t an

vänd

a si

g av

den

i s

törr

e gr

ad. I

tät

orte

r sk

a ko

llek

tivt

rafi

ken

vara

så

helt

äcka

nde

och

förm

ånli

g so

m m

öjli

gt f

ör a

tt m

insk

a pr

i-va

tbil

ism

en. V

i tyc

ker

att

det

är v

ikti

gt a

tt d

et ä

ven

i gle

sbyg

-de

rna

fin

ns

en f

ung

eran

de k

olle

ktiv

trafi

k. D

är p

rise

rna

blir

os

käli

ga b

ör d

e su

bven

tion

eras

så

att

koll

ekti

vtra

fike

n ka

n va

ra e

tt v

erkl

igt

alte

rnat

iv ä

ven

på g

lesb

ygde

n.

KO

MM

UN

iKA

tiO

Ne

R

Fung

eran

de

kom

mu

nik

atio

ner

är e

n gr

und

sten

för

väl

måe

nde

regi

oner

och

av

ytte

rsta

vik

t fö

r at

t m

öjli

ggör

a en

kon

tinu

erli

g u

tvec

klin

g av

hel

a la

ndet

. M

ed k

omm

un

ikat

ione

r av

ses

både

väg

-, tå

g- o

ch fl

ygfö

rbin

-de

lser

sam

t lo

kalt

rafi

k. F

ör a

tt u

ppm

unt

ra t

ill

milj

övän

ligt

tä

nka

nde

ska

koll

ekti

vtra

fik

vara

bil

liga

re ä

n at

t åk

a bi

l en

m

otsv

aran

de s

träc

ka.

KU

ltU

R D

et s

ka v

ara

möj

ligt

att

ta

del a

v ol

ika

form

er a

v ku

ltu

r i

alla

reg

ione

r. K

omm

une

rna

ska

i m

ån a

v m

öjli

ghet

st

öda

kult

urv

erks

amhe

ten

geno

m a

tt u

pprä

tth

ålla

oli

ka

verk

sam

hets

form

er s

åsom

mu

sik-

och

bil

dko

nst

skol

or, b

ib-

liot

ek o

ch lo

kali

tete

r fö

r ku

ltu

reve

nem

ang.

Kä

RN

KR

Af

t S

U a

nse

r at

t kä

rnkr

afte

n by

gger

på

en ä

ndlig

n

atu

rres

urs

och

ber

oend

et a

v kä

rnkr

afte

n bö

r av

veck

las.

Ifa

ll sa

mm

a m

ängd

pen

gar s

om s

atsa

ts p

å at

t utv

eckl

a kä

rnkr

afte

n ha

de sa

tsat

s på

alte

rnat

iva

ener

gifo

rmer

sku

lle v

i i d

ag h

a ko

m-

mit

bet

ydlig

t lä

ngre

med

den

hål

lbar

a ut

veck

ling

en.

Sven

sk

Ung

dom

kon

stat

erar

änd

å at

t en

avve

ckli

ng in

te ä

r möj

lig i

da-

gen

s lä

ge. D

ärem

ot m

åste

sat

snin

garn

a på

alt

ern

ativ

a en

ergi

-kä

llor

ökas

kra

ftig

t för

att

på

sikt

ku

nn

a er

sätt

a kä

rnkr

afte

n.

lA

Nt

BR

UK

Lev

ande

lan

dsb

ygd

och

lant

bru

k är

ou

mbä

r-li

ga i

livs

med

els-

och

vir

kesp

rodu

ktio

nen

. Lan

tbru

kets

vik

ti-

gast

e up

pgif

t är p

rodu

ktio

nen

av b

asli

vsm

edel

, men

när

inge

n är

ock

så f

örkn

ippa

d m

ed m

iljö-

, ku

ltu

r- o

ch l

and

sbyg

dsf

rå-

gor.

Vi m

åste

sat

sa m

er p

å re

na

och

ekol

ogis

ka p

rodu

kter

. SU

an

ser

att

en g

od s

töd

serv

ice

är e

n fö

ruts

ättn

ing

för

att

ung

a sk

a ku

nn

a oc

h h

a vi

lja a

tt jo

bba

inom

bra

nsc

hen

.

Mil

JÖ F

ör a

tt r

ädd

a m

iljön

mås

te d

et s

ke e

n at

tity

dfö

ränd

-ri

ng o

ch m

iljöt

änka

ndet

mås

te b

li e

n n

atu

rlig

del

av

vard

a-ge

n fö

r al

la i

ndiv

ider

. D

enn

a at

tity

d än

dra

s ge

nom

milj

ö-fo

stra

n. D

e gl

obal

a kl

imat

förä

ndri

ngar

na

är v

år t

ids

stör

sta

utm

anin

g. D

et ä

r al

las

ansv

ar a

tt s

e ti

ll a

tt m

oder

jord

äve

n

i fra

mti

den

mår

väl

. För

änd

ring

ar b

ehöv

s nu

för

att

civ

ilis

a-ti

onen

ock

så i

fram

tide

n sk

a ku

nn

a le

va v

idar

e.

MiS

SBR

UK

Mis

sbru

karv

ård

på s

ven

ska

bör

vara

en

själ

v-kl

arhe

t. M

öjli

ghet

til

l gr

atis

utb

yte

av s

pru

tor

ska

fin

nas

i

kom

mu

nern

a. I

sam

band

med

utb

ytet

ska

mis

sbru

karn

a oc

kså

kun

na

få a

nn

an h

älso

vård

och

in

form

atio

n om

oli

ka

vård

form

er m

ot m

issb

ruke

t so

m t

ill

exem

pel

med

icin

erin

g oc

h te

rapi

. Vi m

otsä

tter

oss

en

lega

lise

ring

av

dro

ger.

Re

lig

iON

SU

an

ser

att

alla

har

rät

t at

t vä

lja v

ad d

e vi

ll t

ro

på.

Rel

igio

nsf

rihe

t är

en

män

skli

g rä

ttig

het.

Där

för

mås

te

dag

ens

reli

gion

sund

ervi

snin

g sk

rota

s oc

h er

sätt

as m

ed li

vså-

skåd

nin

g. D

e st

örre

rel

igiö

sa s

amfu

nden

s h

isto

ria

och

inne

-bö

rd s

ka b

ehan

dla

s i h

ögre

gra

d än

i d

agen

s lä

ge fö

r at

t ge

en

ökad

förs

tåel

se fö

r ol

ika

kult

ure

r oc

h li

vsås

kåd

nin

gar.

StA

D O

cH

lA

ND

SBy

gD

Vi

behö

ver

såvä

l en

lev

ande

st

adsb

ygd

som

en

leva

nde

land

sbyg

d.

Det

ska

var

a m

öjli

gt

att

leva

i he

la la

ndet

, åre

t ru

nt.

StU

Die

StÖ

D S

U a

nse

r at

t st

uder

ande

ska

ha

reel

la m

öjlig

-he

ter a

tt st

uder

a på

hel

tid

och

att s

tud

iest

ödet

ska

vara

det

som

gö

r det

möj

ligt.

Vi a

nse

r att

stö

det s

ka v

ara

knut

et ti

ll le

vnad

s-ko

stn

adsi

ndex

et o

ch i

nko

mst

grän

sern

a sk

a sl

opas

då

stud

e-ra

nde

idag

mås

te p

rest

era

stud

iepo

äng

för

att

erhå

lla

stöd

et.

SU t

ycke

r at

t ga

mm

alm

odig

t tä

nka

nde

som

att

stö

det

påve

r-ka

s av

sam

bos

inko

mst

er e

ller

förm

ögen

het

ska

slop

as, s

töde

t sk

a va

ra b

eroe

nde

enda

st a

v st

uder

ande

s eg

na

pres

tati

oner

.

SVe

NSK

Se

RV

ice

T

illg

ånge

n ti

ll s

tark

a sv

ensk

språ

kiga

in

stan

ser

mås

te s

äker

stäl

las

geno

m s

pråk

lig

kon

sekv

ensb

e-dö

mn

ing

i sam

band

med

sam

tlig

a om

stru

ktu

reri

ngar

inom

st

at,

kom

mu

n oc

h rä

ttsv

äsen

de i

reg

ione

rna.

Det

ta f

ör a

tt

tryg

ga s

ervi

cen

på s

ven

ska

och

möj

ligh

eter

na

att

leva

som

sv

ensk

språ

kig

i Fin

land

i fr

amti

den

.

UN

g i

KO

MM

UN

eN

SU

an

ser

att

de u

ngas

åsi

kter

bor

de

lyft

as f

ram

mer

oft

a. D

ärfö

r ty

cker

vi a

tt d

et i

varj

e ko

mm

un

ska

fin

nas

ett

ung

dom

sråd

ell

er -f

ull

mäk

tige

. D

essa

bör

hö-

ras

i all

a fr

ågor

som

ber

ör u

nga

av k

omm

une

ns

sam

tlig

a be

-sl

uta

nde

orga

n sa

mt

ha

till

gång

til

l en

egen

bu

dget

och

til

l-gå

ng t

ill t

jän

stem

än. K

omm

une

n sk

a tr

ygga

före

kom

sten

av

ung

dom

slok

aler

, ku

ltu

r- o

ch id

rott

sutr

ymm

en fö

r all

a, s

amt

till

räck

ligt

med

per

son

al fö

r u

ngdo

mss

ekto

rn.

UN

gD

OM

SAR

Be

tSl

ÖSH

et

SU

vil

l at

t sp

ecie

lla

sats

-n

inga

r ge

nom

förs

för

att

få

ner

ung

dom

sarb

etsl

öshe

ten

. D

els

geno

m e

n fö

reby

ggan

de c

oach

ing

för

att

förh

ind

ra a

tt

ung

a h

amn

ar s

nett

i b

örja

n av

stu

die

- oc

h ar

bets

live

t, d

els

geno

m a

tt g

öra

det e

nkl

are

att a

nst

älla

per

sone

r äve

n fö

r kor

-ta

re t

ider

. För

det

ta b

ehöv

s m

er fl

exib

ilit

et p

å ar

bets

mar

kna-

den

och

min

dre

trö

skla

r fö

r an

stäl

lnin

gar

sam

t et

t tr

ygga

re

stöd

syst

em v

id e

vent

uel

la ö

verg

ångs

peri

oder

mel

lan

olik

a ar

bets

giva

re.

Ut

Bil

DN

iNg

Det

är

en m

änsk

lig

rätt

ighe

t at

t få

utb

ild-

nin

g. S

U a

nse

r at

t al

la s

ka h

a rä

tt t

ill

likv

ärd

ig u

tbil

dn

ing

ober

oend

e av

vem

man

är,

var

man

bor

ell

er v

ad m

an h

ar fö

r ba

kgru

nd. U

tbil

dn

inge

n sk

a h

ålla

en

hög

kval

itet

i bå

de n

a-ti

onel

l so

m i

nter

nat

ione

ll j

ämfö

rels

e.

För

att

gara

nter

a en

hö

g kv

alit

et p

å u

tbil

dn

inge

n ty

cker

att

det

är v

ikti

gt a

tt k

las-

sern

a in

te ä

r fö

r st

ora

– så

att

var

je in

div

id f

år u

trym

me,

och

at

t sk

olvä

gen

inte

bli

r fö

r lå

ng.

Ut

RiK

eSp

Ol

itiK

Fin

land

ska

för

a en

akt

iv o

ch h

ållb

ar

utr

ikes

poli

tik.

Det

är

vikt

igt

att

det

god

a sa

mar

bete

t m

ed

Nor

den

och

EU

fort

sätt

nin

gsvi

s u

tvec

klas

. Sa

mar

bete

t m

ed

Bal

tiku

m m

åste

förb

ättr

as. F

inla

nd s

ka v

ara

en a

ktiv

akt

ör i

inte

rnat

ione

lla

sam

arbe

tsfo

rum

och

org

anis

atio

ner.

Vå

lD

Det

fin

ns

mån

ga o

lika

form

er a

v vå

ld o

ch v

åld

sam

het

i vår

t sam

häl

le. V

i an

ser

att d

et ä

r en

rät

tigh

et a

tt k

un

na

leva

tr

yggt

i v

årt

sam

häl

le.

SU m

otsä

tter

sig

vål

d i

alla

for

mer

. Sa

mar

bete

t m

ella

n ol

ika

serv

icen

ivåe

r oc

h in

stan

ser

bör

för-

bätt

ras

för

att

mot

arbe

ta a

ll f

orm

av

våld

frå

n så

tid

ig å

lder

so

m m

öjli

gt.

SU a

nse

r at

t de

ssa

prob

lem

mås

te l

yfta

s up

p m

era

i of

fent

ligh

eten

för

att

sän

ka t

rösk

eln

till

att

an

mäl

a ol

ika

form

er a

v vå

ld.

Jag

vill

vet

a m

era

ww

w.s

u.fi

Aalto-universitetet tar sitt namn av arkitekt Alvar Aalto som bland annat har skapat Tekniska hög- skolans campusområde. Det är ännu oklart om Aalto-universitetet får ett gemensamt campus och var det i så fall placeras. FoTo tor lillqvist


DEn KommAnDE HÖsTEn är En inTrEssAnT TiD

inom HÖgsKolEpoliTiKEn oCH FÖr sTuDErAnDE. regeringens proposition till ny universitetslag kommer att behandlas på hösten. den nya lagen medför, utan att överdriva, de största reformerna inom det finska högskoleväsendet sedan förstatligandet av hög-skolor-na i början av 80-talet. från att vara statliga ämbets-verk förvandlas nu högskolorna till offentligt rättsliga

juridiska personer eller alternativt till privaträttsliga stiftelser. majoriteten av högskolorna torde välja den offentligt rättsliga modellen. den nya aalto-högskolan (bildas av tekniska högskolan, konstindustriella hög-skolan samt helsingfors handelshögskola) kommer dock att vara en privaträttslig stiftelse.

tRepARtSMODelleN HOtAD

angående den aktuella reformen är det ur studerande synvinkel på sin plats att lyfta upp studentrepresen-tationen i högskolornas beslutande organ. hittills har beslutsfattandet inom högskolorna fungerat enligt den så kallade trepartsmodellen. i denna modell finns repre-sentation från tre grupper: studerande, personal och professorer. dessutom har vissa högskolor, till exempel åbo akademi, anlitat från högskolan utomstående re-presentanter i sina styrelser. under beredningen av den nya universitetslagen har det tydligt framkommit att un-dervisningsministeriet i framtiden vill se flera utomstå-ende medlemmar i högskolornas styrelser. det här med-för givetvis att tillökningen sker på någon annan grupps bekostnad. en stor fråga är därför i vilken utsträckning studentrepresentationen finns i framtiden. kommer det överhuvudtaget att finnas studentrepresentanter?

förstå mig inte fel, utomstående styrelseledamöter har en klar beställning i högskolornas styrelser. de med-för sannolikt ett helhetstänkande för högskolans bästa. något som kanske ibland saknas i dagens styrelser. sam-tidigt är det helt klart att ingen annan än vi studerande vet hur det är att studera vid en högskola och vilka be-hov som finns. anmärkningsvärt är också att det ofta sägs att studerande är den grupp som är minst benägen ”att dra hemåt” och istället ser på helheterna. av stor vikt är också att den forskande och övriga personalen finns representerad i de organ som gör de stora linje-dragningarna inom högskolorna. det här är tyvärr ing-en självklarhet, vilket klart kan ses i sammansättningen i den nyligen utnämnda styrelsen för aalto-högskolan. alla styrelsemedlemmar är från högskolan utomstående

doktorer. lite tvivelaktigt är det att högskolans stude-rande representeras av en annan högskolas professor. observera att detta inte är kritik mot denna person, utan mot den totala urvattningen av trepartsmodellen. på initiativ av förbundet liberala studentklubben (lsk) uttalade sig landets samtliga politiska studerandeför-bund för att denna modell inte skulle följas av de öv-riga högskolorna.

då det kommer till den offentligt rättsliga model-len ser läget bättre ut. en-ligt utkastet till regeringens proposition till ny universitetslag kan högst hälften av styrelsemedlemmarna utgöras av professorer, personal och studerande. på sfp:s partidag lyckades lsk och su driva igenom en motion enligt vilken partiet ska jobba för att alla grupper, d.v.s. utomstående, professorer, personal och studerande ska vara lika representerade i högskolornas styrelser. det blir intressant att se hur den slutgiltiga formuleringen ser ut efter riksdagsbe-handlingen.

BeHOVSpRÖVNiNgeN SlOpAS

trots att hösten ännu är ung har den redan bjudit på glada nyheter. vid budgetrian förde partiordförande Wallin på ett framgångsrikt sätt fram tanken om att slopa behovsprövningen vid beviljande av studiestödets bostadstillägg. detta är något som även lsk fört fram på sfp:s partidag i juni och till svenska riksdagsgruppen på hösten. den gamla modellen var ohjälpligt föråldrad. i dagens samhälle kan man inte automatiskt utgå ifrån att personer som bor tillsammans är makar på grund av att de är av motsatt kön och i samma ålder. med tanke på personers privatliv kan man starkt ifrågasätta de utredningsätt som fpa tillämpat i behovsprövningen.

det är oskäligt att studerande genom besvär tvingats utreda sin sexuella läggning och sitt privatliv. grunden till dessa problem har varit ett antagande att den eko-nomiskt mer starka sambon skall försörja den mindre bemedlade sambon. ett liknade tankesätt var rådande i 1700-talets patriarkaliska samhälle, men hör definitivt

inte hemma på 2000-talet. så det finns verkligen skäl att vara nöjd över att be-hovsprövningen nu slopas! det är en stor vinst för oss studerande.

en annan fråga vi fört vidare till riksdagsgruppen är studentlunchens prishöj-ning. de av läsarna som är studerande har säkert märkt ändringen i lunchpriset. fpa har beslutat att prisen höjs på grund av de ökade allmänna kostnaderna i samhäl-let. det här betyder att en betydande del av den länge längtade studiepenningshöjningen bokstavligen äts upp av lunchprishöjningen. situationen är ohållbar då stu-dentlunchen för många studerande är den enda varma måltiden under dagen.

avslutningsvis utrycker undertecknad sin besvikelse över att social- och hälsovårdsministeriet i sitt budget-förslag inte har beaktat det stora behovet av tilläggsre-surser till yrkeshögskolestuderandes hälsovård. trots många vackra ord syns inga konkreta förbättringsåt-gärder. förslagsvis kunde en del av de resurser som riktas till den allmänna hälsovården riktas till stude-randehälsovården. det är obegripligt att studerande fortfarande sätts i olika ställning beroende på var de studerar. en fungerande hälsovård är en grundrättig-het som tillhör alla! det här en fråga som med fördel kan och skall lyftas upp i det kommande kommunal-valet. inte bara staten utan även kommunerna måste ta sitt ansvar i ordnandet av yrkeshögskolestuderandes hälsovård.

en intressant höst inom högskolepolitikenorDFÖrAnDE Förbundet liberala studentklubben otto andersson

lsK

”Det är oskäligt att studerande genom besvär tvingats utreda sin sexuella lägg-ning och sitt privatliv.”



Stephanie är ny AntoniaproFilEn

TExT & FoTo peter ”poppe” sjöholm

ETT vAKTombyTE HAr nyligEn sKETT på su:s ÖsTEr-

boTTEnKAnsli. antonia boström flyttar ner till helsing-fors och blir riksdagsassistent för mats nylund. ny poli-tisk sekreterare för österbotten blir stephanie lindberg.

stephanie erkänner att hon är rätt ny inom su. hon skrev in sig 2007, i tiderna kring riksdagsvalet. till slut blev det sara eklunds valkampanj som fick stephanie att ta steget fullt ut. samtidigt var det ett beslut som hade mognat en längre tid. politiken har alltid legat nära hjärtat.

– jag studerade i sex år och hann sitta ett av dem i politivas styrelse som kassör, säger stephanie.

politivas, det vill säga samhällsvetarnas ämnesfören-ing vid åbo akademi i vasa är också ett bra ställe att lära känna människor. i samma styrelse satt också su:s nuvarande förbundsordförande oscar ohlis.

bologna-processen var något av en spark i baken för stephanie. våren 2008 blev det 45 studieveckor avlagda (motsvarande kring 70 studiepoäng) och magisterspap-per i statskunskap.

– det gäller att stänga av telefonen och isolera sig. man behöver definitivt självdisciplin och förmågan att välja bort saker, säger stephanie.

samtidigt var hon övertygad om att ett ytterligare år av studier inte hade varit bra.

– jag märkte tydligt att de yngre förmågorna var på kommande, säger hon.

BARN AV VäStKUSteN

stephanie är född i åbo, men uppväxt i idylliska rimal i korsholm, där hon fick sköta om får och kor. vasa är också välbekant, bland annat från studietiden. lokal-kännedomen sträcker sig över stora delar av västkusten. i nyland finns det också en del släktingar,. i österbot-ten uppskattar stephanie speciellt de sociala kontak-terna och nätverken.

– man träffar hela tiden bekanta på stan. samtidigt är kretsarna ändå rätt så små, säger hon.

i åboland är det speciellt sommarparadiset nagu som känns familjärt.

– min farfar har byggt en stuga där och så älskar jag att hyra hästar, säger stephanie.

pOlitiK

österbottens krets står inför många utmaningar. det ryktas om många kommunsammanslagningar, bland annat i vasatrakten. stephanie är ändå inte övertygad och svarar nja på frågan om det behövs ett storvasa.

– kommunsammanslagningar är bra i teorin, men i praktiken blir det svårt att bevara servicen. det gäller både för österbotten och åboland, säger stephanie.

hon konstaterar också att flera av de sammanslag-ningar som har diskuterats skulle leda till otroligt stora geografiska områden.

stephanie tror inte på terminsavgifter för utländska studerande och kan tänka sig att sänka åldern för röst-rätt. dessutom anser hon att finland borde vara själv-försörjande med livsmedel.

– trots att livsmedlen blir dyrare i handeln, får inte bönderna mera i handen. det är ett klart problem, säger stephanie.

i kretsen hoppas hon att få mera aktivitet inom lokal-avdelningarna. de unga vuxna som har slutat studera, kommer också att vara ett område som kunde utvecklas.

– de unga vuxna riskerar lätt att falla mellan systemen. su:s medlemsålder går ändå upp till 35, säger stephanie.

för de minderåriga, som har krogar att gå på, önskar hon flera aktiviteter.

– politiskt räknar jag mig själv till mitten, men lite till höger därifrån, säger stephanie.

ANtONiA tAcKAR

en ny tjänsteman innebär samtidigt en avgående tjäns-teman. antonia går vidare, men tackar för den tid hon han jobba med kretsen.

– det finns en otrolig drive just nu, en massa nya per-soner som är kunniga och intresserade. jag hoppas att de aktiverar sig ännu mera, säger antonia.

samtidigt noterar hon att det finns mycket att ta i, ur ett ungdomligt perspektiv – barndagvård, skolorna, ungdomsråd och ungt näringsliv.

– jag hoppas att jag har tillfört något till kretsen och tror nog at jag kommer att vara med i framtiden, på ett sätt eller annat, hälsar antonia.

nAmn stephanie junia alexandra

lindberg

ålDEr 25 (född 83)

FAmilj mamma, pappa och hunden

luddWig (född på runebergsdagen)

bor vasa (egen lägenhet)

KÖr saab & cykel

DriCKEr vin, cider, skumpa,

mjölk, vatten

äTEr försöker äta hälsosamt

rEsEr mest till nagu. men annars

gärna till de grekiska öarna pga

den historiska inblick de erbjuder.

läsEr allt! boknarkoman.

surFAr facebook, hbl, vbl, åu

lyssnAr på det mesta. uppvuxen

med 60-tal och klassiskt.

smulTronsTällE nagu.

på havet & hästryggen.

su är glädje, nya vänner,

en chans att aktivt få vara

med och påverka.

viKTigAsT jusT nu att väcka

intresset för politik hos unga

och inte minst få fler aktiva unga

kandidater till kommunalvalet.

proFil

KommunAlvAl 26.10 – rÖsTA!


stora delstaterna ohio och pennsylvania för att ha vin-sten bärgad, och i de delstaterna är det alltjämnt ovisst. delstaten iowa brukar också trots sin ringa storlek vara av stor strategisk betydelse. bush vann senast, i den del-stat som oftast brukar visa vägen för hela landet, med mycket liten marginal.

efter att ha spenderat en av sommarmånaderna i usa skulle man kunna tro att nästa president skulle vara re-publikan och heta ron paul, i alla fall om man ser till antalet skyltar längs de amerikanska vägarna. att frifrä-saren paul har så stort aktivt understöd längs vägarna, trots att han bara fått ett par procent av rösterna i re-publikanernas primärval sänder en klar signal: ett stort flertal är trötta och uppgivna på både det demokratiska och republikanska partiet. det stora flertalet amerika-ner som jag själv han träffa under bilresan från portland (oregon) via seattle (Washington) och helena (mon-tana) ned till denver (colorado) säger att de upplever att inget av partierna håller vad de lovar. man är trött på etablissemanget.

hur upplevs då kandidaterna i usa? mccain är ingen folkkär favorit men många upplever honom till skillnad från obama som en mer erfaren och rutinerad kandi-dat. obama upplevs på många ställen som för orutine-rad att leda landet (det är därför ingen slump att det är där mccains kampanjgrupp nu sätter in stöten i hans kampanj). samtidigt frågar sig amerikanerna som hela tiden verkar vara ute efter ”change” eller förändring vad mccain och obama står för som inte tidigare kandi-dater stått för. som joe, en medelålders man från den liberala delen av texas (austin) uttryckte det till mig:

”they doesn’t bring any new to the table”. joe konsta-terade att han skulle vilja se en oberoende kandidat, som han trodde kunde vara riktigt framgångsrik i ett val då väljarna är trötta på både demokraterna och re-publikanerna. problemet för en oberoende kandidat är dock att de amerikanska partierna finansiellt är så starka. det är svårt att konkurrera med dem. michael bloomberg kunde vara en oberoende kandidat (som dessutom skulle ha råd med en kampanj) men han kom-mer knappast att kandidera. därför blir det ena obama eller mccain som blir varld i höst. men oberoende kan-didater är helt klart på frammarsch (och kommer bli framgångsrika i kongressvalet i höst) i usa.

vem som är vicepresident har en stor betydelse. john edwards som skulle vara en dröm vicepresident för obama tackade nej och hillary clinton var antagligen aldrig med i leken heller. istället valde obama joe biden, ett gammalt säkert kort som kan framställa demokra-ternas och obamas kampanj som mer erfaren och ru-tinerad och på så sätt punktera republikanernas värsta smutskastning. ännu viktigare är det dock för mccain att hitta rätt vicepresidentkandidat. yrsa grüne skrev på ledarplats i hbl för några veckor sedan att condoleezza rice skulle vara det som den republikanska kandidaturen skulle behöva för att bli framgångsrik. dels för att hon som kvinna skulle symbolisera förändring och dels för att hon är känd i europa. jag delar inte analysen och tror inte heller att hon kommer bli vicepresidentkandidat. rice skulle kanske appellera till väljare i kalifornien och new york (och andra klassiska demokratiska fästen), men de delstaterna har mccain ändå ingen chans att vinna.

ATT obAmA blir usA:s näsTA prEsiDEnT så är HElT

självKlArT om mAn Får Tro FinlänDsK EllEr

norDisK mEDiA. men trots att media synligheten såväl här som i usa domineras av obama så är utgången i allra högsta grad oviss då marginalerna alltid är små i det amerikanska presidentvalet. det är lätt att förenkla det amerikanska presidentvalet genom att lyssna på mannen på gatan i new york (new york), san francisco (kalifornien), chicago (illinois) eller seattle (Washing-ton), som av tradition är starka fästen för demokra-terna. men om man lyssnar på dem lär man dock få en gravt förenklad och felaktig bild av hur valet kommer att gå. för det är inte väljarna i de städerna eller del-staterna som kommer att avgöra presidentvalet. det spelar nämligen ingen roll om en miljon fler amerikaner väljer att rösta på obama i stället för mccain, då det är delstaterna och deras elektorer som väljer president. så är det i ett valsystem där ”the winner takes it all” i de femtio olika delstaterna. valet kommer därför som vanligt i stället att avgöras i bland annat columbus (ohio), pittsburgh (pennsylvania), detroit (michigan) och des moines (iowa), stater som är så kallade ”swing states”. obama vinner antagligen florida (som också klassas som en ”swing state”) men enbart florida kom-mer inte att räcka. obama behöver nog åtminstone de

TExT mats löfströmFoTo mCCAin WigWam jones FoTo obAmA jack thielepape

prEsiDEnTvAlET i usA

pR eSiDeN t VA let i USA

är helt ovisstA NA lyS AV Det A MeR iK A NSK A pR eSiDeN t VA let


WinnEr TAKEs iT All usa:s valsystem är indirekt där folket väljer elektorer till ett elektorskollegium. valet sker samtidigt i usa:s 50 del-stater (+ district of columbia). den kandidat som vinner i delstaten får rätt att utse samtliga elektorer i den delstaten. så om obama vinner delstaten florida med endast 100 rösters marginal får ändå obama i så fall samtliga 27 elektrorer från den delstaten.

ElEKTorEr den presidentkandidat som kontrollerar 270 av de 538 elektorerna blir usa:s president. hur många elektorer som finns per delstat fastställs på basen av delstatens befolkning. kalifornien med

störst befolkning (36,5 miljoner invånare) har flest elektorer (55 stycken) medan bland annat alaska, montana och Wyoming med liten befolkning endast har 3 elektorer vardera.

sWing sTATEs potentiella slagfält mellan kandidaterna betecknas som swing states, delstater där opinionsundersökningarna är mycket jämna och där partierna bedömer att de kan få majoritet. potentiella swing states upplevs i alla fall vara: ohio, pennsylvania, michigan, colorado, florida, Wisconsin och iowa.

i mellanvästern där valet kommer att avgöras väger dessvärre religionen tyngre än jämställdhet och man bryr sig inte heller om vad europa tycker (se bara på bush de senaste åtta åren). att hon dessutom associe-ras med en impopulär bush administration är spiken i kistan för hennes chanser. mccain är långt mer värde-liberal (och vänster) än georg W. bush, vilket hittills har varit ett problem för honom. bush:s chefsstrateg karl rove har de senaste 10 åren flyttat republikanerna långt mer högerut i det framgångsrecept som förenat kristna och konservativa (och som gjorde att bush blev vald till president). i bland annat ohio (där potentiellt den tuffaste fighten kommer bli) upplever många re-publikaner jag hunnit träffa att mccain är på tok för liberal. de hade i det republikanska primärvalet i stäl-let röstat på mormonen mitt romney. romney kan på många sätt vara nyckeln för mccain till det konserva-tiva västra pennsylvania, ohio och resten av mellan-västern där han nu upplevs vara för liberal.

trots att obama nu har ett försprång i opinionen så kan man ännu nämna att den uppgivenhet som finns mot både demokraterna och republikanerna troligtvis drabbar demokraterna hårdare. lägg sedan till obe-roende kandidater som bland annat raplh nader som även om han inte kommer att dra lika mycket röster som i tidigare presidentval ändå kommer dra en del demokratiska röster från obama och ställa till det för obama på samma sätt som han gjorde för al gore.

sammanfattningsvis kan man därför säga att ut-fallet i det amerikanska presidentvalet i allra högsta grad kommer vara helt ovisst fram till valdagen.

pR eSiDeN t VA let i USA

är helt ovisstA NA lyS AV Det A MeR iK A NSK A pR eSiDeN t VA let

på kartan syns alla delstater, samt antalet elektorer. Färgerna visar hur staterna röstade i senaste presidentval. De röda staterna rös-tade på republikanernas george W. bush och de blåa på demokraternas john Kerry. Demokraterna är rätt långt koncentrerade till de folkrika delstaterna på kusten. bush tog hem valet med 286 elektorer, mot Kerrys 251.


kulan och det fanns röstningsställen som måste stängas på grund av skottlossningar. men det fanns också rösta-re som glatt berättade att man röstat för t.ex. släktingar som bor utomlands. alla kunde inte heller i praktiken rösta, trots att de hade rösträtt. för att rösta krävdes nämligen identitetsbevis men väldigt många fattiga och personer i de lägre kasten har inga id bevis och kunde därmed inte rösta. hotelser, försvinnanden och döds-fall kom man inte heller undan. men trots det, ansågs valen vara med tanke på omständigheterna, giltiga.

valet förrättades och till mångas förvåning, framför allt i västvärlden, fick de tidigare militära rebellerna, communist party of nepal (maoist), överlägset mest platser i ca. nepali congress, som under de senaste årtionden varit kungens stöd och fungerat i olika in-terima regeringar, förlorade stort och har jobbat hårt för att hitta ett sätt att samarbeta med maoisterna. det man i alla fall inom de 25 partier som blev invalda i ca kunde enas om, var att kung gyendra ska ut och landet ska reformeras stort. idag leds landet av pre-sident ram baran yadav och statsminster prachanda (maoist). trots att övergången till republik gick enligt

många experter mycket smidigare och fredligare än väntat, så fanns det också de som protesterade. bland annat bombade monarkister byggnader i huvudstaden kathmandu. man räknar också med att trots att freds-avtalet efter inbördeskriget mellan maoisterna och ne-palesiska staten (kungen och nepali congress i prakti-ken) undertecknades för över två år sedan, beräknas nästan 1000 personer fortfarande vara försvunna. allt det här betyder ju att det finns många sår som måste läkas innan republiken kan fungera som den ska. myck-et av arbetet måste också göras utanför huvudstaden. skolor, vägar och brunnar måste byggas också ute på landsbygden och i de små byarna i bergen. det måste finnas arbetsplatser och utbildade människor som har mat på borde och tak över huvudet, för att skapa den trygghet för att freden ska hålla. och just nu har nepal alla förutsättningar att lyckas.

fiNlANDS BiStåND- eN DROppe i HAVet elleR eN RäDDANDe äNgel?

en stor del av det finländska biståndet till nepal går till

rEpubliKEn nEpAl FÖDDEs i mAj 2008, efter en lång väg fylld av konflikter, rebeller, politiska kriser, blod-bad i kungafamiljen men också demokratiska val och utvecklande av samhället. vägen från att vara den sista hinduiska monarkin till en republik tog 239 år.

den 14 april i år ordnades för första gången egentliga, verkliga, demokratiska val i nepal. valet blev framflyttat flera gånger men äntligen i april fick folket gå till urnor-na och rösta. man röstade om ett konvent, constitu-tional assembly, vars uppgift är att skriva grundlagen i den nya republiken. själva valet var enligt den nepale-siska valkommissionen rättvist och demokratiskt. trots det kommer man inte undan att det de facto skedde en hel massa som inte kan räknas inom ramen för rättvist val. det fanns maoister som kontrollerade hela byar där man antingen röstade på maoister eller fick smaka på

TExT minna lindbergFoTo markus koljonen

nEpAl

Vägen från hindum onarki till republik1.

3.4.


projektet education for all (efa). målet är att alla barn i nepal ska få möjligheten att gå i grundskola och få utbildning efter det – antingen en yrkesutbildning eller fortsätta till högskolor. många barn börjar de facto i skolan redan nu, men drop out procenten är förskräck-ligt hög. en del av barnen slutar skolan redan efter för-sta eller andra året, eftersom de behövs i arbetet så att familjen ska kunna livnära sig. projektet som finland är med och finansierar tillsammans med bland annat världsbanken, den danska och australiensiska staten samt europeiska kommissionen, ger familjerna ekono-miskt möjlighet att ge sina barn ens baskunskaper som att kunna läsa och räkna. efa projektet understöder också skolorna och utvecklandet av dem. eftersom ungdomsarbetslösheten är oerhört stor i landet vill man också satsa på yrkesinriktad utbildning och ett system för läroavtalsutbildningar. en av de stora utmaningarna i det nepalesiska skolsystemet är mångspråkigheten. ibland måste eleverna tillverka sina skolböcker själva, eftersom det inte finns på deras modersmål. i nepal bor det nästan 30 miljoner människor, vilka delas in i 126 olika etniska grupperingar och det finns mellan 30

och hundra talade språk. så utmaningarna är stora för skolan att erbjuda undervisning för eleverna på sitt eget modersmål!

det som ändå är ur finländskt perspektiv mest oro-väckande just nu, är att vår utrikeshandels- och bi-ståndsminister vill rikta biståndet till att bekämpa klimatförändringen. det i sig är ju självfallet inte illa, men för efa projektet betyder det flere miljoner euro mindre pengar om finland drar sig ur. (under de tre se-naste åren har finland bidragit med drygt 5m€ till efa projektet). finland har de senaste åren visat sin styrka i speciellt frågor kring skola, undervisning och utbildning och därför skulle det vara synnerligen beklagligt om vi minskar vår andel i att sprida den kunskap och erfaren-het vi har av lärarutbildning och undervisning.

iNtRycK AV Det VAcKRA MeN fÖROReNADe lANDet

nepal beskriver jag bäst utgående från mina erfaren-heter i landet med några adjektiv; fascinerande – kul-turen och religionens närvaro var påtaglig, vackra och

färggranna kläder och fantastisk natur. trafiken i kath-mandu placerar jag nog också i kategorin fascineran-de. smuts och förorening var något som ingen av oss kunde undvika att märka. sophantering och partikel-filter är för många främmande begrepp och för andra en ekonomisk omöjlighet. fattigdomen och hungers-nöden var påtaglig. de små byarna i bergen har hårda levnadsvillkor, precis som också de kastlösa daliterna har (trots att kastsystemet är förbjudet i lag). men den gästvänlighet som jag upplevde har jag inte sett någon annanstans. vi möttes alltid av ett leende, välkomstgå-vor, te, joghurt eller blommor – en gäst bjöds alltid in till hemmet.

jag ser fram emot ett svarsbesök till finland av en delegation nepalesiska ungdomspolitiker. då hoppas jag att få gengälda den gästfrihet och de erfarenhe-ter jag fick av att tillsammans den finska delegationen som besökte nepal i maj i demo finlands regi. jag väl-komnar också redan nu alla som är intresserade att komma med i programmet som sedan ordnas – ett möte med en politiker från en annan kultur är lärorik och givande!

Vägen från hindum onarki till republik

1. jari-pekka kaleva från sdp unga får en välkomst tika av demo finlands koordinator och översättare basu. 2. på batan square står ståtliga tusentals år gamla hindutempel. varje morgon går hinduerna till templena, bl.a. de röda färgen som man får av vissa blommor, bringar lycka 3. på besök i ett samhälle för de kastlösa, daliterna. en del av barnen var blyga för utomstående och utlän-nignar men med såpbubblorna glömde de sin blyghet 4. på gatorna i katmadu var det fart och stoj. de var fyllda med trafikanter i de mest olika farkoster, tuk-tukar, bilar, mopeder och egna konstruktioner. gatukök och små affärer och massor människor. många av gatora var inte asfvalterade och dammade därför något oerhört 5. den finska och nepalesiska delegationen vandrar i dukuchhap på väg till byn danuwar. på vägen möttes vi av kvinnor som arbetade på fältet och som förvånades av den samlade troppen som vandrade i stekande hettan 6. äntligen framme i danuwar, en av bergsbyarna i dukuchhap. skolan hade flere klasser, alla försedda med pulpeter och en krittavla. på gården finns utrymme för barnen att leka och springa av sig på rasterna. idag kunde de dock inte koncentrera sig då hela hopen av främlingar besökte lektionerna.

6. 2.

5.


nEpAl i ett nötskal

sTATsKiCK republikpoliTisKA sysTEm

parlamentarisk demokratiinvånArAnTAl ca 30 miljoner

HuvuDsTAD katmanduspråK nepalesiska samt en

mängd andra språkrEligionEr 87% hinduer, 8% buddhister, 4% muslimer

läsTipswww.demofinland.orgwww.global.finland.fi

http://www.nepalitimes.com.np/http://www.su-iu.blogspot.com’

http://vihrealanka.fi/blogi/patikka- retkidemokratiaan

boKTips manjushree thapa ”forget kathman-

du: an elegy for democracy”

De StÖRStA iNVAlDA pARtieRNA äR fÖlJANDe

Till Constitutional Assembly (CA) valdes 601 delegater

CommunisT pArTy oF nEpAl (maoisterna) Cpn-m 220 platser/601 platsercpn-m grundades år 1994 och var också de som år -96 startade ”nepalese peoples war”. de hade länge kontroll över landsbyggsorter. de strävar efter en socialreform i nepal, decentralisering av makten och monarkin. cpn-m beräknas ha stora militära styrkor, trots att man inte längre godkänner våld som ett maktmedel. man räknar med att cpn-m har en knapp miljon sympatisörer.

nEpAli CongrEss nC 110/601nc är det äldsta partiet och grundades år 1946 indien och har självdefinierat sig som socialdemokratiskt parti. de har under historien stött kungen men efter valet senast säger sig alla vara överens att avskaffa monarkin. nc har före valet strävat efter en demokratisk monarki. nc beräknas ha ca en miljon medlemmar vararv 20 000 är aktiva.

CommunisT pArTy oF nEpAl (united marxist and leninist) Cpn-uml 103/601cpn-uml grundades 1949 och beskriver sig som en politisk representant för arbetarna och patrioterna. cpn-uml vill utveckla nepal till att bli en välfärdsstat med socialskydd, utbildning för alla och full sysselsättning. partiets guidelines är marxism, leninism och socialism för att uppnå sina målsättningar. de stöder också ett mångpartisystem.

mjF 52/601 Terai madesh Democratic party 20/601sedan valdes också ett antal mindre partier där några fick strax under 10 platser men de flesta endast en eller två paltser. dessa småpartier representerar ofta olika delar av samhället, exempelvis de kastlösa daliterna.

vy över huvudstaden katmandu från det största buddhist templet bouda.

Söker du utlopp för dina idéer?

Politikerskolan2008-2009

Är du framtidens ledare?

Politikerskolan?Politikerskolan handlar om att lära sig hur vårt samhälle fungerar, höra intressanta talare och forma nätverk med dagens och framtidens politiker.

Politikerskolan ger dig färdighet att bli morgondagens påverkare, ledare och politiker!

Politikerskolan går inte ut på att berätta vilka poli-tiska åsikter som är rätt och fel. Den erbjuder istället redskap för att kunna göra den politik du vill, på ett så bra sätt som möjligt.

Politikerskolan ger dig färdighet att skriva insändare, hålla tal och delta i debatter. Vi diskuterar också de vanligaste frågeställ-ningarna och problemen man ställs inför som politiker.

Såhär funkar det...Som utbildare fungerar erfarna människorsom jobbar med politik i sin vardag. Ubild-ningen består av föreläsningar, diskussion-er, övningar med mera.

Vi kör igång i oktober 2008 och trä�as un-gefär var tredje vecka på vardagskvällarhela hösten 2008 och våren 2009, för det mesta i huvudstadsregionen. Var ändå be-redd på att något tillfälle också kan infallapå ett veckoslut.

Utbildningen är helt gratis. Svensk Ung-dom står för deltagarnas rese- och utbild-ningskostnader.

FöreläsareTidigare föreläsare är bland annat ministerStefan Wallin, minister Astrid Thors, sven-ska riksdagsgruppens samt Folktingets ordförande Ulla-Maj Wideroos, utrikeskor-respondent Anna-Lena Laurén, OSSE-rep-resentant Eva Biaudét och stadsstyrelsele-damot Calle Haglund samt chefredaktörer, ambassadörer och medlemmar av Högsta domstolen.

Intresserad?Du som går gymnasiet eller yrkesskola. Skicka en fritt formulerad ansökan tillsam-mans med din meritförteckning till janna.ranta@su.�, senast den 26 september.

Om du har frågor kan du rikta dem till Janna Ranta på 0457-731 0277 eller janna.ranta@su.�.

Vad är SU

och SFP?

En företroendevalds arbetsuppgifter

Besök riksdagen,

ministerier och

Högsta domstolen

Skillnaden på kommunal-, riks-

och EU-politik

Hur gör man val?

sTipEnDiETs sTorlEK är pEr månAD: 1 100 euro i bryssel och 1 500 euro i london. praktikperioderna är från januari 2009 till och med juni 2009.

i din fritt formulerade ansökan hoppas vi att du berättar om varför just du skulle vara rätt person att få åka till london och vilka erfa-renheter du har som skulle stöda dig i arbetet. bifoga gärna meritför-

teckning. ansökningstiden går ut den 28 september. ansökningar tas emot på adressen: [email protected]

mer information om stipendiet finns på www.su.fi/praktik

tilläggsinformation om stipendiet ges av Mats Löfström, (09) 693 072 50, 0457 379 88 78 eller [email protected]

Vill du åka på liberal praktik till Bryssel eller London?

svEnsKA KulTurFonDEn oCH svEnsK ungDom lEDigAnslår TrE prAKTiKAnTplATsEr

liberal internationals kontor i london (www.liberalinternational.org)international federation of liberal youths kontor i london (www.iflry.org)

european liberal democrats kontor i bryssel (www.eldr.org)

svensk ungdom, engagerar unga människor i politisk verksamhet och bedriver en omfattande utbildnings- och informationsverksamhet.

svensk ungdom är ett liberalt politiskt ungdomsförbund med ca 4500 medlemmar i hela svenskfinland.

vi söker nu en politisk sekreterare för nylands krets.

poliTisK sEKrETErArE

FångA KungEn i vArDAgEn!hur ser din kungliga vardag ut? ta en bild och vinn en överraskningspåse!

tävlingen är öppen för individer, grupper och lokalavdelningar. skicka in bidraget till [email protected], senast den 1 oktober.

heltidstjänsten på su:s förbundskansli på simonsgatan 8 i helsingfors är tidsbegränsad till två år med möjlighet till förlängning. jobbet ger dig enastående erfarenheter av verkligheten i en modern finlandssvensk politisk ungdomsorganisation i stark utveckling. under perioden kom-mer du ha en viktig roll då det gäller att vinna europaparlamentsvalet sommaren 2009.

mer information om tjänsten kan du läsa på www.su.fi/rekryteringdin fritt formulerade ansökan med meritförteckning vill vi ha senast den 28 september per e-post: [email protected]. du förutsätts kunna börja jobba i månadsskiftet oktober november. tilläggsuppgifter får du av vår förbundssekreterare Mats Löfstöm, 0457 379 88 78, [email protected]

Documents

Svensk Framtid 3/08