Download pdf - Offentliga Affärer nr-3 2012

Helena vakar över Sverige

AVTALSNYTTTEMA OFFENTLIG SÄKERHET

Hög tid att ställa krav på digitala läromedelLäs mer på 32-33

>>> Dåligt utbud och ingen prispress:

Ingen glädjeyra

över elbils-avtalet

Östersund väger kostnad mot vatten-kvalitetLäs mer på 14-15

FOKUS SKOLANS INKÖP

20årsjubilerar

A F F Ä R S T I D N I N G E N F Ö R O F F E N T L I G S E K T O RA F F Ä R S T I D N I N G E N F Ö R O F F E N T L I G S E K T O R

Missa inte bilagan! Vipresenterarviktiga ramavtal

Nr 3 2012 | Pr is 99 k r | 20 :e årgången|U p phandl ing | E konomi | Jur id ik | E - för va l tning | L e d arsk ap | Mi l jö

>>> Prisvinnare 2012:

Bästa offentliga chefen finns i Rosengård

AVTALSNYTTAvtalsnytt nr 1 2012

>>> Servrar och lagring samt närliggande produkter och tjänster:Servrar för 850 miljoner kronor >>> Klient – datorer, läsplattor, bildskärmar och tunna klienter:Datorer till myndigheter i hela landet >>> Tjänstefordon och förmånsbilar:Nio leverantörer fick avtal med staten

Byggarbete upphandlas mest • Många ärenden i domstol • Bättre statistik kring bilinköp

Ramavtalsbilaga till Offentliga Affärer nr 3 2012

”Pengar finns i många vackra färger. Men ändå envisas en del att göra dem svarta.”

Lars Täuber, vd ISS Sverige

A world of Service

För Lars handlar svarta pengar om mänsklig värdighet. Den som tvingas utföra sitt arbete mot svart betalning ställs utanför samhället. Anställningsavtal gäller inte. Arbetsskadeförsäkringar gäller inte. Intjänande av pension gäller inte. Normala kontakter med banker och fondsparande gäller inte. Allt det vi betraktar som det normala livet ställs man utanför. Man är inte en riktig samhällsmedborgare. Man berövas den värdighet som är självklar för oss andra. Inom ISS är vi en halv miljon människor över hela världen som är engagerade inte bara i vad vi gör utan också i att alla kan utföra sitt arbete på ett värdigt sätt. Allt för att du med gott samvete ska kunna fokusera på din egen verksamhet.

www.se.issworld.com 020-155 155

”Pengar finns i många vackra färger. Men ändå envisas en del att göra dem svarta.”

Lars Täuber, vd ISS Sverige

A world of Service

För Lars handlar svarta pengar om mänsklig värdighet. Den som tvingas utföra sitt arbete mot svart betalning ställs utanför samhället. Anställningsavtal gäller inte. Arbetsskadeförsäkringar gäller inte. Intjänande av pension gäller inte. Normala kontakter med banker och fondsparande gäller inte. Allt det vi betraktar som det normala livet ställs man utanför. Man är inte en riktig samhällsmedborgare. Man berövas den värdighet som är självklar för oss andra. Inom ISS är vi en halv miljon människor över hela världen som är engagerade inte bara i vad vi gör utan också i att alla kan utföra sitt arbete på ett värdigt sätt. Allt för att du med gott samvete ska kunna fokusera på din egen verksamhet.

www.se.issworld.com 020-155 155

Nu är programmet klart! – Några av årets höjdpunkter är:

Från jävla skitsystem till skitbra system!I den digitala arbetsmiljön är det männi-skan som tvingas anpassa sig till maski-nerna istället för tvärtom. Hur ändrar vi på det? Hur skapar vi enkla system och e-tjänster som stärker människans kompe-tens istället för att begränsa den? Jonas Söderström, författare till boken ”Jävla skitsystem” och Thomas Petersson, styrelse-ordförande Usify

regeringens syn på framtidens e-förvaltning

Hur ska Sverige bli bäst i världen på att an-vända digitaliseringens möjligheter? Ta del av regeringens planer och visioner för framtidens e-förvaltning. Henrik Hans-son, Politiskt sakkunnig hos IT- och energiminister Anna-Karin Hatt.

Nästa generations eFörvaltningHur kan vi anpassa oss efter människors sätt att ständigt förändra sin kommunikation? Citizen eHub är ett projekt som syftar till att skapa framtidens e-förvaltning med hjälp av en digi-tal plattform för myndighetskon-takter. Projektet är ett samarbete mellan Fujitsu Sweden och representanter från fyra länder. Urban Bertling, ansvarig för Open Source E-Government, Fujitsu Sweden AB och Claes Johannes-son, Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad.

erfarenheter från It-haverietDen 25 november drabbades Nacka kommun av ett stort IT-haveri som tog mer en två månader innan allt var återställt. Är det rätt eller fel att lägga alla system hos en leverantör? Hur säkerställer man en fungerande kommunikation när krisen är framme? Ta del av erfarenheterna.

Debatt – Håller vi på att förlora informationen?Hur säkerställer vi digital lagring på lång sikt? Hur minskar vi kostnaderna för lagring och hantering av information? Vad kan vi göra redan idag för att förhindra att information försvinner?

Svar direkt!Vilka frågor återstår?Ställ dem direkt till vår expertpanel!

Expertpanelen svarar på dina frågor. Pär Hedén, enhetschef inom informa-tionsförsörjningen Lantmäteriet, Anna Kelly, PwC och Jörgen Sandström, IT-strateg på avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL med flera.

laDDa Ner programmet!Gå in på www.eforvaltningsdagarna.se och boka din plats redan nu, eller senast den 4 augusti så gör du en bra affär!

eDiamond award 2012 – årets e-förvaltningsprisMissa inte utdelningen av e-diamond award under festkvällen den 10/10 Rösta fram t o m den 21 september. Gå in på www.eforvaltningsdagarna.se

Från vision till handling och konkreta tips. Politiker och tjänstemän har fortsatt fokus på att skapa enklare och effektivare tjänster för Sveriges invånare i sina olika roller. eFörvaltningsdagarna skall ses som ett initiativ för att ge en årlig injektion till detta arbete och för tredje året i rad belyser vi vikten av strategiskt planerande i samklang med taktiskt och praktiskt införande. eFörvaltnings-dagarna 2012 går av stapeln den 10-11 oktober och är mötesplatsen för dig som berörs av IT-baserade smarta tjänster och arbetssätt för dagens och morgondagens samhällsbyggnad och verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning.

Årets moderator är Carin Hjulström journalist och författareCarin är en ofta anlitad moderator och debatt-ledare. Hon har under många år synts flitigt i tv-rutan, senast i program som Carin 21.30.

Namnlöst-1.indd 1 2012-06-13 09.00

Nu är programmet klart! – Några av årets höjdpunkter är:

Från jävla skitsystem till skitbra system!I den digitala arbetsmiljön är det männi-skan som tvingas anpassa sig till maski-nerna istället för tvärtom. Hur ändrar vi på det? Hur skapar vi enkla system och e-tjänster som stärker människans kompe-tens istället för att begränsa den? Jonas Söderström, författare till boken ”Jävla skitsystem” och Thomas Petersson, styrelse-ordförande Usify

regeringens syn på framtidens e-förvaltning

Hur ska Sverige bli bäst i världen på att an-vända digitaliseringens möjligheter? Ta del av regeringens planer och visioner för framtidens e-förvaltning. Henrik Hans-son, Politiskt sakkunnig hos IT- och energiminister Anna-Karin Hatt.

Nästa generations eFörvaltningHur kan vi anpassa oss efter människors sätt att ständigt förändra sin kommunikation? Citizen eHub är ett projekt som syftar till att skapa framtidens e-förvaltning med hjälp av en digi-tal plattform för myndighetskon-takter. Projektet är ett samarbete mellan Fujitsu Sweden och representanter från fyra länder. Urban Bertling, ansvarig för Open Source E-Government, Fujitsu Sweden AB och Claes Johannes-son, Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad.

erfarenheter från It-haverietDen 25 november drabbades Nacka kommun av ett stort IT-haveri som tog mer en två månader innan allt var återställt. Är det rätt eller fel att lägga alla system hos en leverantör? Hur säkerställer man en fungerande kommunikation när krisen är framme? Ta del av erfarenheterna.

Debatt – Håller vi på att förlora informationen?Hur säkerställer vi digital lagring på lång sikt? Hur minskar vi kostnaderna för lagring och hantering av information? Vad kan vi göra redan idag för att förhindra att information försvinner?

Svar direkt!Vilka frågor återstår?Ställ dem direkt till vår expertpanel!

Expertpanelen svarar på dina frågor. Pär Hedén, enhetschef inom informa-tionsförsörjningen Lantmäteriet, Anna Kelly, PwC och Jörgen Sandström, IT-strateg på avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL med flera.

laDDa Ner programmet!Gå in på www.eforvaltningsdagarna.se och boka din plats redan nu, eller senast den 4 augusti så gör du en bra affär!

eDiamond award 2012 – årets e-förvaltningsprisMissa inte utdelningen av e-diamond award under festkvällen den 10/10 Rösta fram t o m den 21 september. Gå in på www.eforvaltningsdagarna.se

Från vision till handling och konkreta tips. Politiker och tjänstemän har fortsatt fokus på att skapa enklare och effektivare tjänster för Sveriges invånare i sina olika roller. eFörvaltningsdagarna skall ses som ett initiativ för att ge en årlig injektion till detta arbete och för tredje året i rad belyser vi vikten av strategiskt planerande i samklang med taktiskt och praktiskt införande. eFörvaltnings-dagarna 2012 går av stapeln den 10-11 oktober och är mötesplatsen för dig som berörs av IT-baserade smarta tjänster och arbetssätt för dagens och morgondagens samhällsbyggnad och verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning.

Årets moderator är Carin Hjulström journalist och författareCarin är en ofta anlitad moderator och debatt-ledare. Hon har under många år synts flitigt i tv-rutan, senast i program som Carin 21.30.

Namnlöst-1.indd 1 2012-06-13 09.00

6 Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

InnEhåLL Offentliga Affärer nr 3 2012

Papper till kontoret ?

PRINTING AND OFFICE PAPER • VISUAL COMMUNICATION SUPPORT MATERIAL • PACKAGING SOLUTIONS • SERVICES AND SOLUTIONS

Det ska bara fi nnas där, precis som mjölken i kylskåpet. Kontorspapperet kan ses som företagets baslivsmedel, för en fungerande vardag på jobbet. Hos Antalis fi nns marknadens bredaste sortiment för kontorets alla typer av skrivare och kopiatorer. Så om du behöver något utöver mjölk till kontoret: Just ask Antalis!

010 707 70 00 www.antalis.se

AT-Office-SE-185x65.indd 1 19/07/11 13:04

10 Profilen – Helena lindbergGeneraldirektören på MSB, vill ge fler kvinnor chansen inom Räddningstjänsten. Frågan som vållar en hätsk debatt i den traditionellt mansdominerade branschen får inte Helena Lindberg att rygga tillbaka.

24 fullt upp för säkerhetschefen i MalmöBilden av Malmö stad som en våldets och gängkrigens stad är en mediebild som inte stämmer överens med verkligheten, menar säkerhetschef Per-Erik Ebbeståhl. För Offentliga Affärer berättar han hur man får invånarna att känna trygghet i staden.

28 JUriDiKGenom en ny lag som föreslås träda ikraft den 1 januari 2013 ökar möjligheterna att föra talan mot olagligt statligt stöd, och konkurrenter till en stödmottagare ges stora möjligheter att ifrågasätta riktade stöd.

36 Sveriges första doktor i offentlig upphandlingSverige har fått sin första doktor i offentlig upphandling, Andrea Sundstrand från Stockholms universitet. Ett hittills rätt så smalt forskningsfält börjar växa – och forskningen är efterfrågad, säger Konkurrensverket.

46 Det är inte du – det är organisationen!Det finns mycket forskning och litteratur om hur man blir en bra chef som fokuserar på individens kompetens och egenskaper. Men forskning om vilka förutsättningar cheferna har att utöva sitt ledarskap har det varit brist på. Tills nu och projektet CHEFiOS.

48 Bästa chefen finns i rosengårdUppdraget att leda stadsdelen Rosengård i Malmö inkluderar många utmaningar.– Jag brukar kalla det för mitt hedersuppdrag som jag fått specifikt från kommunledningen, säger stadsdelschef Eva Ahlgren som nyligen utsågs till Årets Offentliga Chef 2012.

52 elbilar – genombrottet dröjer 2012 var förutspått att bli elbilens genombrott. Men det går trögt – och beror delvis på den stora Elbilsupphandlingen som inte kan erbjuda de senaste och mest populära modellerna.

10

2452

Ma kugu dhib baa xiriirka? Is deji, waan ku caawineynaa![Svårt att kommunicera? Lugn vi hjälper dig!]

■■■ Tillgänglighet, kostnadseffektivitet och hög kvalitet är Transvoices ledord. Våra anställda tolkar arbetar i kontrollerad callcentermiljö och hjälper er att kommunicera på arabiska, somaliska, ryska, kurdiska, turkiska, persiska, dari och spanska.

Utan förbokning eller ledtid har du säker tillgång till språk assistans oavsett ärende. Vi hanterar tolksam-tal för hela offentliga sektorn, såsom sjukvård, rätts-väsende, social, försäkring och arbetsmarknad. Du får tolkhjälp när du behöver den – på minuten!

TolkDirekt®

Prova oss. Du kopplas direkt till ledig tolk. Enklare kan det inte bli. Ring 08-120 800 00

eller besök oss på www.transvoice.se.

Transvioce är avtalsleverantör till landsting, kommuner och statliga verk och myndigheter runt om i landet. Stockholms Läns Landsting och Rikspolisstyrelsen tillhör våra största avtalskunder. Dessutom tolkar vi olika typer av affärssamtal, i

trepartssamtal för kundtjänst och supportärenden för några av Sveriges största företag.

Ma kugu dhib baa xiriirka? Is deji, waan ku caawineynaa![Svårt att kommunicera? Lugn vi hjälper dig!]

■■■ Tillgänglighet, kostnadseffektivitet och hög kvalitet är Transvoices ledord. Våra anställda tolkar arbetar i kontrollerad callcentermiljö och hjälper er att kommunicera på arabiska, somaliska, ryska, kurdiska, turkiska, persiska, dari och spanska.

Utan förbokning eller ledtid har du säker tillgång till språk assistans oavsett ärende. Vi hanterar tolksam-tal för hela offentliga sektorn, såsom sjukvård, rätts-väsende, social, försäkring och arbetsmarknad. Du får tolkhjälp när du behöver den – på minuten!

TolkDirekt®

Prova oss. Du kopplas direkt till ledig tolk. Enklare kan det inte bli. Ring 08-120 800 00

eller besök oss på www.transvoice.se.

Transvioce är avtalsleverantör till landsting, kommuner och statliga verk och myndigheter runt om i landet. Stockholms Läns Landsting och Rikspolisstyrelsen tillhör våra största avtalskunder. Dessutom tolkar vi olika typer av affärssamtal, i

trepartssamtal för kundtjänst och supportärenden för några av Sveriges största företag.

Svanen är ett av de mest kända nordiska miljöcertifieringarna. Kraven skärps hela tiden. Det innebär att produkter märkta med Svanen kontinuerligt blir bättre ur miljösynpunkt.

Vi är stolta över att presentera Cygnum, ett nytillskott i Ballografs

Svanengodkända kvalitetssortiment. Pennan och patronen uppfyller de höga krav som ställs enligt Svanen.

Kulpatronen är utbytbar och innehåller giftfritt bläck. Cygnum finns i 6 fina färger och levereras i 15-pack. Äntligen en prisvärd miljöpenna värd namnet.

ÅretS miljöProfil

ett medvetet val för kontoret.

Cygn_Annons_210x297_SE.indd 1 2012-01-31 15.21

9 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012 9

LEDaRE

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

ekonomiLina Akyuz, [email protected]

redaktionsledningMalin [email protected]

JournalisterArne Öster, Mona Sundquist, Malin Ulfvarson, Stina Rangmar, Tess Benschner Johnsson

layoutNadja Törnblad

omslagsfotoHenric Lindsten

TryckV-tab, www.v-tab.se

Projektledning GöteborgMartin [email protected]

Projektledning StockholmAnita [email protected]

Kent [email protected]

[email protected]

Adress-/namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group ABFiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00Fax: 031-719 05 29

Adress Stockholm: Hexanova Media Group ABDrakenbergsgatan 2117 41 StockholmTel: 031-719 05 00Fax: 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affärer utges av

Bästa chefen finns i RosengårdOffentliga Affärer har intervjuat stads-delschef Eva Ahlgren, som nyligen utsågs till Årets Offentliga Chef, i samband med eventet Offentlig Chef 2012 – två välfyllda konferensdagar som hölls i Stockholm i maj. Uppdraget att leda stadsdelen Rosen-gård i Malmö inkluderar många utma-ningar. När Eva Ahlgren började som förvaltningschef i Rosengård 2010 var det med ett tydligt uppdrag att förändra.Eva Ahlgrens utmärkelse som Årets Of-fentliga Chef fick stor uppmärksamhet i hela Malmö stads organisation.

Säkerhet får ta platsTema Offentlig Säkerhet i detta nummer av tidningen täcker ett brett spektrum. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – kan eventuellt vara Sveriges längsta myndighetsnamn. Därmed har förkortningen MSB fått starkt fäste. När vi pratar med generaldirektör Helena Lindberg, profil i denna utgåva av tid-ningen, vill vi först veta vilket det största hotet mot vårt samhälle är?

Säkerhetsarbetet kan bli säkrareNär en olycka har inträffat är de flesta or-ganisationer noga med att göra en utförlig utredning med fokus på att ta reda på vad som hänt och varför det hände. Men det finns en del vanliga fallgropar. Jonas Lundberg vid Linköpings universitet menar att det går att undvika fallgro-parna med rätt analys och kommu-nikation.

Dags att göra RISK-läxanSedan 2011 ska alla landsting, men även kommuner och statliga myndigheter samman-ställa risk- och sårbarhets-analyser för att förbättra beredskapen ilandet. Men MSB konstaterar i en färsk rapport att arbetet är långt ifrån tillfredsställande.

Offentlig sektor en måltavlaEnligt en rapport från säkerhetsföretaget Symantec riktas en fjärdedel av alla inter-netattacker globalt mot offentlig sektor. Andra säkerhetsluckor kan resultera i att personlig information kommer på drift, vilket till exempel kan inträffa när organi-sationen hanterat backuper slarvigt eller mobila enheter kommit i orätta händer. Det är heller inte ovanligt att man har konfigurerat servrarna fel, vilket öppnat för ovälkomna trojaner att ta sig in.

En dyr historiaUnder tre månaders tid vintern 2010-2011 var Östersunds kommun utan dricksvatten. Det otjänliga vattnet bedömdes ett år senare ha orsakat sam-manlagt 27 000 sjukdomsfall, bland kommunens totalt cirka 59 400 invånare. Kostnaderna för samhället blev förstås höga. Det handlar om utökade arbets-uppgifter, sjukfrånvaro och ökade direkta kostnader för samhället. Nu arbetar politikerna i kommunen med frågan om hur man ska säkra vattnet i framtiden och vad det får lov att kosta.

Första doktorn i offentlig upphandlingSverige har fått sin första doktor i of-fentlig upphandling, Andrea Sundstrand från Stockholms universitet. Ett hittills rätt så smalt forskningsfält börjar växa – och forskningen är efterfrågad, säger Konkurrensverket som arbetar för att främja forskning kring konkurrens- och

upphandlingsfrågor och även delar ut forskningsmedel.

Läs mer om detta och mycket mer. Trevlig sommar!

Urban NilssonAnsvarig utgivare

ISSN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distribution-

slista, kontakta vår annonsavdelning.

SmartStart alkolås

TWIG personlarm telefon med GPS.

Tel. 0660-29 29 00 • www.malux.se • [email protected] Svanen är ett av de mest kända nordiska miljöcertifieringarna. Kraven skärps hela tiden. Det innebär att produkter märkta med Svanen kontinuerligt blir bättre ur miljösynpunkt.

Vi är stolta över att presentera Cygnum, ett nytillskott i Ballografs

Svanengodkända kvalitetssortiment. Pennan och patronen uppfyller de höga krav som ställs enligt Svanen.

Kulpatronen är utbytbar och innehåller giftfritt bläck. Cygnum finns i 6 fina färger och levereras i 15-pack. Äntligen en prisvärd miljöpenna värd namnet.

ÅretS miljöProfil

ett medvetet val för kontoret.

Cygn_Annons_210x297_SE.indd 1 2012-01-31 15.21


PROFILEN | helena Lindberg Människor är vårt största hot

Helena Lindberg vill ge fler kvin-nor chansen inom Räddnings-tjänsten. Frågan som vållar en hätsk debatt i den traditionellt mansdominerade branschen får inte generaldirektören att rygga tillbaka.

NMänniskor är vårt största hot

ästa gång en större katastrof inträf-far, som tsunamin 2004, finns det någon i Sverige som lyssnar och är beredd att tillkalla en krisorganisa-tion inom loppet av några minuter. Myndigheten för samhällsskydd

och beredskap – kan eventuellt vara Sveri-ges längsta myndighetsnamn. Därmed har förkortningen MSB fått starkt fäste. När vi pratar med generaldirektör Helena Lind-berg vill vi först veta vilket det största hotet mot vårt samhälle är? – Jag skulle säga att det är människor, och vår naivitet. Det är väldigt ofta människor som orsakar de risk- och sårbarheter vi ar-betar med – för MSBs verksamhet handlar inte bara om hot utan alla dimensioner av

skydd. Det kan till exempel vara aningslös-het vid teknisk utveckling, eller att vi bebyg-ger områden utan föregående riskanalys om översvämningsrisken. Helena Lindberg är jurist som efter do-martjänstgöring arbetat på Försvarsde-partementet, Säkerhetspolisen och med krisberedskap. Hur hamnade du i säkerhets-branschen? – I grunden handlar det om mitt stora intresse för samhällsfrågor, jag har ingen närmare förklaring. Och det är en väldigt spännande värld att vara verksam i, med kopplingar till människors hälsa och säker-het. Det handlar om samhällets existentiella förutsättningar. Helena Lindberg har gjort en karriär som

Titel: Generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskapÅlder: 52 årFamilj: Man, och två vuxna barnFritid: Tycker om att åka skidor och spelar golf iblandUtbildning: JuridikKarriär: Svea Hovrätt, Försvarsdepar-tementet, Justitiedepartementet, samt chefsjurist vid Säkerhetspolisen. Expedi-tionschef Försvarsdepartementet. Gene-raldirektör Krisberedskapsmyndigheten samt även för Statens räddningsverk, innan dessa uppgick i MSB.Övrigt: ledamot i E-delegationen

Fakta om Helena Lindberg

11 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012 11

PROFILEN | helena Lindberg Människor är vårt största hot

kvinnlig chef i mansdominerade områden, som domare, inom försvaret, polisen och med krisberedskap. Men hon protesterar delvis mot min förutfattade mening. – Hade du besökt ledningsgruppen på försvarsdepartementet när jag var expedi-tionschef där hade du sett att fördelningen var 50-50. Men självklart, på myndighetsni-vå har det traditionellt varit mansdominerat hos till exempel polisen och försvarsmakten. Som generaldirektör för MSB engagerar hon sig idag för ökad mångfald och jäm-ställdhet inom Räddningstjänsten där man bara har knappt två procent kvinnor anställ-da. – Det är så att man tar sig för pannan, sä-ger hon. Frågan om jämställdhet i räddningstjäns-ten är infekterad och genererar bitvis en högljudd och hätsk debatt. Hur kommer det sig att Räddningstjänsten ligger så långt efter till exempel Polisen i arbetet med att rekrytera för mångfald? – Jag har inga vetenskapliga belägg men min teori är att det har att göra med ledar-skapet. För de statliga myndigheternas verk-samhet har regeringen varit väldigt tydlig i sina krav att öka både jämställdhet och mångfald. Men Räddningstjänsten är kom-munernas ansvar och jag är osäker på om samma tydliga krav har utgått från kommu-nerna, säger hon. På vilket sätt kan du påverka situationen om ansvaret ligger på kommunerna? – Vi kan försöka ändra attityder. Dess-utom medverkar vi genom kompetensför-sörjning till Räddningstjänsten genom den tvååriga postgymnasieutbildning som MSB ansvarar för. – Det måste också bli attraktivt för kvin-nor att överväga Räddningstjänsten och se till att de blir väl mottagna där, så att de stan-nar. Det finns väldigt mycket att jobba med, även med mångfaldsfrågan. Hur har du själv upplevt det att vara kvin-na i karriären?

…sin nya chef, försvarsminister Karin Enström.– Det var glädjande att höra att vår nya försvarsminister Karin Enström pratade om samhällsbe-redskap bara någon dag efter utnämningen. Väldigt många förknippar försvarsdepartementet uteslutande med militärverksamhet.

…kvinnor och risk.– Jag säger som Peggy Bruzelius nyligen uttalade sig med hänvisning till finanskrisen. Kvinnor är inte mindre riskbenägna, tvärtom. Det är mer troligt en åldersfråga, att unga människor är mer riskbenägna än äldre.

…twitter.– Jag har oerhört god användning av twitter. Det är bra omvärldsbevakning och ett bra kommu-nikationsredskap för mig som myndighetschef. Vi är flera på myndigheten som är aktiva twittrare och jag hoppas att mina medarbetare upplever det samma. Det kan ju gå väldigt fort ibland.

Helena Lindberg om…

– Jag har alltid varit på arbetsplatser och i ledningsgrupper med jämn fördelning. Men jag har blivit kallad Herr ordförande många gånger i rätten, säger hon och skrattar. När hon träffar sina europeiska kollegor är hon däremot i minoritet. I EU-kretsen är endast den spanska kollegan kvinna men det har hon närmast upplevt som en fördel. – Det finns fördelar med att man syns, man sticker ut. I en internationell krets kan det vara bra eftersom Sverige i ett internatio-nellt perspektiv är ett mycket litet land.

Inte utan konflikterEfter tsunamikatastrofen beslutades om att bilda en gemensam myndighet med ett hel-hetsansvar för landets samhällsskydd och beredskap istället för de tidigare tre myn-digheterna Statens Räddningsverk, Kris-beredskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar. MSB fick ytterligare ett antal ansvarsuppgifter bland annat för samordning av informationssäkerhetsfrågor. Att slå ihop flera myndigheter har även ti-digare visat sig vara en komplex uppgift och MSB har inte varit något undantag. Men en nyligen genomförd uppföljning från Stats-kontoret ger MSB ett gott betyg på att man är på god väg mot de mål som sattes upp när myndigheten bildades. Rapporten visar dock även att det finns förbättringsområ-den. – Självklart finns det frågeställningar att arbeta vidare med, och de som Statskontoret tar upp i sin rapport innebär inte några över-raskningar för oss, säger hon. En utmaning är att få med alla medarbeta-re från sina respektive organisationskulturer mot ett gemensamt mål. Det är något hon tagit sig an från start men där det fortfaran-de återstår visst arbete. – Det handlar om att vi i det mellanmänskli-ga mötet ska förstå varandra och definiera våra roller. Det är viktigt med en öppen dialog, en respektfull och förtroendefull diskussion och det här är något vi arbetar med just nu.

Något diffusa målStatskontorets rapport pekar även på att MSB behöver arbeta vidare med sina verk-samhetsmål, göra dem mer konkreta och möjliga att följa upp. Men hur mäter man effekten av beredskap inför scenarier som ännu inte har inträffat? Det är en svår utma-ning, konstaterar Helena Lindberg. – Mycket av det vi arbetar med och mycket av det som ska göras – utförs inte av MSB. Vi ska vara pådrivande och se till att alla aktörer tar sitt ansvar och har rätt förut-sättningar – rätt kompetens och rätt verktyg och så vidare. För att inte tala om uthållig-het. Alla aktörer måste inkluderas i arbetet, kommuner, myndigheter, landsting och en hel del privata aktörer. Andelen privata ak-törer som ansvarar för samhällsviktig verk-samhet ökar och MSBs mandat är då inte lika tydligt. – Vi är till viss del beroende av vår charm, skojar Helena Lindberg. Vi träffar de privata aktörerna och försöker hitta winwin-lös-ningar för att åstadkomma resultat. Det är inte alltid regler är det mest effektiva. Men visst finns det en hel del regler och lagstift-ning som kontrollerar det privata närings-livets verksamhet, till exempel regler kring transporter och hantering av farliga ämnen. Uppgiften som åligger MSB är långt ifrån enkel. Myndigheten har väldigt många olika uppdrag och verksamheten är både operativ, analyserande, stödjande och även viss till-synsverksamhet. Arbetsuppgifterna täcker hela samhällsskyddet, från vardagsolyckor till krig. Jag medger inför Helena Lindberg att arbetsbeskrivningen åstadkommer en viss känsla av matthet hos mig, och undrar om hon kan känna så ibland? – Nej, det är inte den känsla jag får, men däremot ödmjuk. Och jag efterfrågar en för-ståelse för att vi arbetar mot relativt diffusa mål.

Malin Ulfvarson

Vi är till viss del beroende av vår charm.


nyhEtER

Hur ska kommunerna styras?Utredningen Vital kommunal demokrati har sett över vilka styrformer och beslutsprocesser som behövs för att säkerställa ett högt förtro-ende för kommuner och landsting.

Förutsättningarna skiljer sig stort åt mellan kom-munerna och att hitta gemensamma grundläg-gande regler för organisation och beslutsfattande är därför en utmaning, men nödvändigt för att tillgodose medborgarnas berättigade krav på likabehandling var de än bor i landet. Ett problem är rekryteringen till fullmäktige. Utredningen visar att partierna i framförallt små men även medelstora kommuner har svårt att fylla sina listor. I dessa kommuner finns också en tendens att fullmäktigeledamöter hoppar av sina uppdrag oftare än i större kommuner. Därför föreslår man bland annat att små kommuner ska kunna minska storleken på sina kommunfullmäk-tige.

Maktkoncentration förekommerFullmäktiges ställning i kommunal-lagen är formellt mycket stark men trots det förekommer det exempel på maktkoncentration i styrelsen som motarbetar fullmäktige. Kommittén har haft i uppdrag att ge exempel på hur

fullmäktiges roll som central politisk arena kan utformas och vid behov föreslå författningsänd-ringar. Utredningen gör dock bedömningen att problemen härör till arbetssätt och metoder och inte kan lösas genom lagstiftningsåtgärder. Istället hänvisar man till vissa projekt som idag genomförs av Sveriges Kommuner och Lands-ting med flera för att vitalisera fullmäktige. Ett annat viktigt förslag i utredningen är att införa kommunalt majoritetsstyre. Idag styrs kommunerna i samlingsstyre där de flesta partier tar plats i kommunstyrelsen. Utredningen hoppas att ett majoritetsstyre ska tydliggöra var

det politiska ansvaret och därmed underlätta för medbor-

garna att utkräva resultat. Med majoritets-

styre blir dessutom fullmäktige den

politiska arena där majoritet och opposition möts i öppen debatt. Detta kan leda

till att medbor-garna får ökade

möjligheter till insyn i politiken.

Källa: SOU 2012:30

Ny metod behövs för att minska felaktiga utbetalningarEn bred samverkan mellan alla berörda myndigheter har inte varit ett optimalt sätt att bedriva arbetet mot felaktiga utbetalningar. Samverkansuppdraget har snarare resulterat i problembeskrivningar än i konkreta förslag om hur felaktiga utbetalningar kan motverkas. Det konstaterar Statskontoret i sin uppföljning av samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. – Statskontoret föreslår att samverkan i fram-tiden bör ske inom avgränsade områden, med

ett urval av myndigheter och organisationer och med tydligt formulerat syfte och ansvar, säger Statskontorets generaldirektör Yvonne Gustafs-son. Arbetet bör bedrivas med en tydligare upp-delning mellan å ena sidan fusk och bidragsbrott och å andra sidan att utbetalningar ska vara rätt ur ett kundperspektiv; det ska vara lätt att göra rätt, men svårt att göra avsiktliga fel.

Källa: Statskontoret

UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGA AFFÄRER

Björklund vill se resultatNär får de senaste årens stora reformer på skolområdet effekt i kunskapsre-sultaten? Det ska en särskild utredare titta på.

Fel att basera skolpeng på kompetensEnligt kammarätten är det fel av Vellinge kommun att delvis basera skolpengen till privata förskolor på hur många högskoleutbildade pedagoger förskolan har. Vellinge kommun menar att det är ett sätt att kvalitetssäkra förskolan.

Sigtuna köper mark för miljonerKommunledningen i Sigtuna kommun fortsätter sin aktiva markpolitik och förvärvar fyra fastigheter till ett värde av 27,7 miljoner kronor. Man har under en längre tid aktivt sökt och köpt mark i för kommunen strategiska lägen.

Våra förtroendevalda har blivit äldreAndelen kommunalt förtroendevalda i åldern 65 år och äldre forstsätter att öka och är inte längre underrepresenterade. Andelen kvinnor däremot är fortfarande lägre jämfört med befolkningen, och det syns framförallt på tyngre poster.

”Trafikverkets agerande inte acceptabelt”Borås Stad riktar skarp kritik mot Trafikverket och menar att bristen på initiativ från myndigheten blockerar utvecklingen i den egna kommunen. Kommunstyrelsen i Borås kräver att Trafikverket startar en järnvägsutred-ning bums.

Otillåtet avrop från ramavtal?Ett avrop från SKL Kommentus ramavtal skulle kunna innebära en otillåten direktupphandling, säger Ellen Hausel Heldahl, chef för Konkurrensverkets avdelning för tillsyn över offentlig upphandling.

Nämndemannasystemet ska reformerasEn särskild utredare får i uppdrag att se över nämndemannasys-temet. I uppdraget ingår att överväga åtgärder för att reformera rekryterings- och tjänstgöringsvillkoren. Tanken är att säkerställa att lämpliga personer kan knytas till uppdraget. Nämndemän-nen ska vidare medverka i de mål och domstolsinstanser där de bäst behövs, något som utredaren ska överväga. I uppdraget ingår också att förbättra informationen om nämndemannauppdraget och den grundutbildning som nämndemännen får. Kommande förändringar av regelverket planeras att vara genomförda till nämndemannavalen 2014. Som särskild utredare har regeringen utsett lagmannen Inger Söderholm.

Källa: Justitiedepartementet

Riksintressen motarbetar kommunerna, anser SKLEtt riksintresse kan vara ett ovärderligt kulturlandskap eller en oskattbar helgonbild i en kyrka. Det kan vara ett stråk där möjlig-heten att bygga en bättre väg i framtiden behöver finnas kvar. – För kommunerna är det ofta en tillgång att ha ett riksintresse inom sina gränser, men idag kan det blir mer av en belastning, skriver SKLs ordförande Anders Knape i en debattartikel.Flera myndigheter har befogenhet att peka ut riksintressen och bedömningsunderlagen spretar vilket gör planeringsunderlagen för kommuner bristfälliga.

13 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

kRönIka

Det är sedan länge en självklarhet att kommunal verksamhet granskas. Mer nytt och ibland även ifrågasatt är att kommunerna och deras verksam-

het också rankas. Oavsett om det är bästa skolkom-mun, bästa seniorkommun eller bästa friluftskommun

som utses fyller rankningen en viktig funktion genom att de goda exemplen lyfts fram. Företagsklimatet är ett annat område där Sveriges kommuner jämförs och ställs mot varandra. De medialt mest uppmärksamma-de rankingarna är de som presenteras av SKL och Svenskt Närings-liv. Ur ett västsvenskt perspektiv är dessa rankingar en ganska dyster läsning då de visar samma mönster – Västsveriges kommuner kom-mer långt efter kommunerna i Stockholmsregionen. Anledningen till att företagsklimatet är sämre i Västsverige än i huvudstadsregio-nen är oklar, men för de västsvenska företagen är det oacceptabelt. Västsverige och det västsvenska näringslivet behöver och förtjänar ett mycket bättre företagsklimat. Mot den bakgrunden har Handelskammaren inlett ett samar-bete med en handfull västsvenska kommuner i syfte att hjälpa dem att förbättra sitt företagsklimat. Mark är en av dessa kommuner. I Svenskt Näringslivs ranking 2012 placerade sig Mark på plats 220 av 290. Företagsklimatet i en kommun påverkas av en rad faktorer. Den enskilt viktigaste är de kommunala tjänstemännens attityder. Men hur ser dessa attityder ut och går det att sätta fingret på någon spe-cifik uppfattning bland tjänstemännen i Mark som förklarar varför företagsklimatet där upplevs som dåligt? Efter att ha genomfört en attitydundersökning bland alla tjänstemän som har direktkontakt med näringslivet samt alla chefer i Marks kommun anser sig Han-delskammaren ha fått svar på dessa frågor. Undersökningen är den första i sitt slag som Handelskammaren genomför och det finns därför inga andra kommuner att jämföra med. Det kan dock antas att Mark inte är helt unik och att de pro-blem som undersökningen identifierar med stor sannolikhet men i olika grad även återfinns i många andra kommuner.

En nödvändig pusselbitTill att börja med visar undersökningen att tjänstemännen tycker att det är viktigt med ett bra företagsklimat och att de har en i grun-den positiv syn på företagande. Det innebär att en nödvändig pus-selbit för att förbättra företagsklimatet är på plats. Däremot visar undersökningen att två väsentliga pusselbitar saknas vilket bidrar till det relativa missnöjet med företagsklimatet i Mark. – Många tjänstemän saknar insikt om att de själva påverkar företagsklimatet, att individen faktiskt gör skillnad. Samtliga respondenter möter regelbundet företagare och de svarar i enkä-ten att bemötandet av företagaren i stor utsträckning påverkar företagsklimatet. Trots detta anser de att de själva inte kan påverka företagsklimatet. Den ekvationen går inte ihop. – Företagarna och kommunens tjänstemän saknar samsyn på vad som är viktigt för företagsklimatet. Korta handläggningstider är viktigt för företagarna. Därför är det förvånande att en relativt stor andel av de anställda inom det för näringslivet så viktiga bygg- och miljökontoret inte delar den uppfattningen. Det är ett problem om

De kommunala tjänstemännens attityder – nyckeln till ett bra företagsklimat

kommunens handläggare inte anser att handläggningstiderna påver-kar företagsklimatet. Nyckeln till ett bra företagsklimatDe kommunala tjänstemännen är nyckeln till ett bra företagskli-mat. Deras attityder till näringslivet och deras syn på sin egen roll har stor betydelse. Börja därför med tjänstemännens attityder, det är Handelskammarens råd till den kommun som bestämt sig för att förbättra företagsklimatet. Självklart ska man inte rucka på rättsäkerheten. En stor del av kommunens verksamhet är styrd av lagstiftning. Men myndighetsutövning kan utövas lösningsinriktat och med inställningen att medborgarna och företagarna är kunder. Men hur gör man för att förändra attityder och vilka andra åtgärder kan en kommun vidta för att förbättra sitt företagsklimat? Någon patentlösning finns inte och varje kommun måste hitta sin egen väg. Men det finns förebilder att inspireras och lära av, ett sätt att hitta dessa förebilder är att snegla på rankingarna.

Trosa – en förebildNär det gäller att förbättra företagsklimatet framstår Trosa kom-mun som en bra förebild. De hamnar på pallplats i både SKL:s och Svenskt Näringslivs ranking. För knappt tio år sedan var resultatet ett annat, då var företagsklimatet i Trosa bland de sämre i landet. Vad gjorde Trosa? Det bör alla kommuner ta reda på och kopiera det de tror fungerar i sin kommun. En sak som Trosa gjorde och fortfarande gör är att jämföra sig mot de bäst presterande kom-munerna och att plocka idéer från dem. För att använda Trosas kommunchefs egna ord, ”stjäl idéer, det finns ingen kommunal copyright ”. Handelskammarens vision är ett västsvenskt näringsliv i världs-klass, men det förutsätter ett västsvenskt företagsklimat i högsta Sverigeklass. Det har vi inte idag och att nå dit kräver ett långsiktigt och i många fall hårt arbete från de Västsvenska kommunerna. I det arbetet hjälper Handelskammaren nu till.

Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Företagarna och kommunens tjänstemän saknar samsyn på vad som är viktigt för företagsklimatet.

Hur ska kommunerna styras?

Ny metod behövs för att minska felaktiga utbetalningar

Riksintressen motarbetar kommunerna, anser SKL


tEMa: OFFENTLIG SÄKERHET

Östersunds kommun hade bedömt vattenkvaliteten i Storsjön som god och sanno-likheten för en parasit som låg. Därmed låg en investering i ny uv-anläggning långt ner på listan för politikerna.

nder tre månaders tid vintern 2010-2011 var Östersunds kommun utan dricksvatten. – Vi hade under omständighe-terna goda förutsättningar att lösa krisen, vi kunde ändå koka kranvatt-

net för att göra det tjänligt. Men vi såg också hur betydelsefullt vattnet är för samhället, inte bara för att dricka, säger Mona Modin Tjulin, socialdemokratisk kommunpolitiker i Östersund.

En dyr historiaDet otjänliga vattnet bedömdes ett år senare ha orsakat sammanlagt 27 000 sjukdomsfall, bland kommunens totalt cirka 59 400 invå-nare. Kostnaderna för samhället blev förstås höga – minst 220 miljoner kronor enligt en rapport från FOI som sammanställts på uppdrag av Livsmedelsverket. Det handlar om utökade arbetsuppgifter, sjukfrånvaro och ökade direkta kostnader för samhället. Östersunds kommun hade följt de rikt-linjer som fanns och tagit sina dricksvat-tenprover i 10-litersdunkar. Det skulle visa sig otillräckligt för att upptäcka just den här parasiten. Idag har man ändrat sina rutiner och kontrollerar dessutom dricksvatten be-tydligt oftare än tidigare. Vi frågar kommundirektör Bengt Marsh om Östersund hade tillräcklig beredskap att hantera situationen? – Nej, och det tror jag inte att någon kom-mun har. Jag tycker ändå att vi hanterade det på ett hyggligt sätt, men det här var en fullständigt oförutsebar situation. Vi hade

U

Dricksvattnet kostar mer i framtiden

inte kunnat göra så mycket annorlunda. Dä-remot hanterade kommunen situationen bra när man ställts inför faktum. Han får medhåll från Mona Modin Tju-lin: – Larmet gick ut bra och vi har varit noga med informationen och gått ut med utförli-ga instruktioner om hur man skulle hantera dricksvattnet. Vi lyckades också bra med åtgärderna för att identifiera källan, rena ledningar och ta fram en plan för återanslut-ning. Tjänstemännen på kommunen ska ha beröm och heder för sitt arbete.

Vad får vattnet kosta?Nu arbetar politikerna i kommunen med frågan om hur vi säkrar vattnet i framtiden och vad det får lov att kosta. En parlamen-tarisk beredningsgrupp tillsattes i januari 2011 med representanter från samtliga par-tier i kommunfullmäktige. – Det går en rät linje mellan kvaliteten på vattnet och vilka kostnader vi är beredda att acceptera. Vi kan få nära 100 procent säker vattenkvalitet till en kostnad på kanske 1-2 miljarder kronor. Vilket inte är en rimlig ut-

gift för kommunen, tillägger Bengt Marsh. Kostnadsfrågan ligger förstås hos politi-kerna men diskussionen har ännu inte lan-dat i kronor och ören. Mona Modin Tjulin leder arbetet i beredningsgruppen som ska vara klart till årsskiftet. – Alla är intresserade av att hålla kostna-derna nere så länge som möjligt men faktum är att vattnet kommer att kosta mer framö-ver. Reningen kommer att behöva göras i flera steg. När nederbörden ökar får vi ökade mäng-der med jordpartiklar i vattnet och om vi tar parasiten Cryptosporidium som exempel, kommer dagens UV-rening inte räcka till om vattnet inte är klart eftersom parasiten då kan lifta med jordkornen. – Det är oerhört viktigt för arbetet att re-dan nu bestämma planeringshorisont. Det vattenverk vi har idag är byggt på 1970-ta-let och det är fortfarande välfungerande. Vi måste tänka smart och ta höjd för komman-de scenarier och göra det möjligt att bygga ut kapaciteten utan alltför stora kostnader. Hon berättar att Göteborgs kommun har lagt upp en investeringsplan för vattenför-sörjningen som löper fram till år 2025, nå-got hon framhåller som viktigt för att inte plötsligt stå inför stora utgifter. – Vi har relativt goda förutsättningar i Östersund. Vi har ett stort vattenverk som förser nästan 50 000 abonnenter. Vi kan ta på oss ganska höga kostnader eftersom det fördelas på många kunder. Så ser det inte ut i så många kommuner, det är vanligt att ett vattenverk är kopplat till cirka 10 000 abon-nenter. Det är en relativt liten kostnadsskillnad mellan att bygga ett stort eller litet vatten-verk.

Vem ska besluta om risknivån?Den politiska beredningsgruppen har gjort en grundlig riskanalys kring den förväntade vattensituationen i framtiden. Man konsta-terar att trots klimatförändringar kommer det inte att råda brist på vatten Jämtland,

Mona Modin Tjulin, kommunpolitiker (S) i Östersund


Dricksvattnet kostar mer i framtiden

utan det handlar om andra frågor. I Sverige säger man att vi kan förvänta oss en genom-snittlig temperaturökning med 2 grader, och Mona Modin Tjulin efterfrågar nationella direktiv för vad kommunerna ska ha bered-skap för. – Idag arbetar vi endast utifrån det ospe-cificerade kravet att dricksvattnet ska ha god kvalitet. Det finns behov av riktlinjer i den här frågan. Med förändrade förutsättningar i framti-den kan notan för kommunen bli oerhört hög. – Små vattenföreningar och enskilda kom-mer troligtvis få svårt att hålla kvaliteten på dricksvattnet i framtiden. Det blir stora kostnader och eventuellt kommer kommu-nen tvingas gå in och säkra upp vatten och avlopp vilket kan medföra stora kostnader eftersom dessa inte sällan ligger långt ifrån dagens infrastruktur. Ett annat scenario som Mona Modin Tju-lin målar upp är att Sverige på sikt kanske måste exportera vatten till södra Europa där vattenbristen kommer att bli påtaglig. – I förlängningen skulle det kunna inne-bära att norra Sverige får ta över den stor-skaliga köttproduktionen, eftersom den är väldigt vattenkrävande. Och då påverkas också förutsättningar för vattenrening efter-som sådan köttindustri dels har mycket pa-rasiter, bakterier och virus som kan spridas med vattnet, men också producerar stora mängder avfall. Vi har inte den typen av in-dustristora gårdar i Jämtland idag. Hon återkommer till frågan om hur stort ansvar den enskilda kommunen ska ta för att säkra framtidens vatten. – Tittar man på ett sådant scenario är det stora kostnader som krävs för att möta ut-vecklingen. Är det lokalt på kommunen vi ska ta det beslutet?

Malin Ulfvarson

Tre korta frågor till kommundirektör Bengt MarshVem är ansvarig för parasitolyckan?– Ansvarsfrågan utreds av polis- och åklagarmyndigheten och är fortfaran-de obesvarad. Jag kan tycka att det har dragit ut väl mycket på tiden för ett besked. Skellefteå, som drabbades av ett liknande utbrott efter oss har blivit friade med besked om att kommunen inte hade kunnat agera på annat sätt.

Kommer kommunen tvingas betala ut skadestånd?– Kommunen har fått ett antal skade-ståndsanspråk mot sig, men än är det ingen som tagit ärendet till domstol. Vi gör bedömningen att kommunen inte kan ersätta enskilda företag och privatpersoner med hänvisning till att utbrottet drabbade så många i kommunen. Det handlar ju till sist om skattepengar, och det är i stort sett samma pengar vi rör oss med så det blir en rundgång av medel.

Kommunen är både tillsynsman och utförare – hur fungerar samverkan?– En av de erfarenheter vi har gjort av händelsen är att samarbetet mellan kommunen som tillsynsmyndighet och kommunen som utförare och

I slutet av november 2010 upptäcktes tarm-parasiten Cryptosporidium i det kommunala dricksvattnet i Östersund med omnejd. Parasiten gjorde att flera tusen personer fick magsjuka. De boende i Östersund blev tvungna att koka sitt vatten innan det an-vändes till mat, dryck och tandborstning.

Utbrottet av tarmparasiten orsakades troligtvis av att avloppsvatten kommit in i dricksvattennätet via Storsjön. Kommunen installerade ett UV-filter i vattenverket för att bli av med parasiten och den 18 februari 2011 meddelade Östersunds kommun att det kommunala vattnet var rent igen.

Vad gäller saken?

servicegivare fungerar bra. De klarade av att hantera de dubbla rollerna som innebär att tillsyns-avdelningen på miljökontoret kan tvingas polisanmäla den egna kommunen om allvarliga brister upptäcks.

Malin Ulfvarson

Bengt Marsh, kommundirektör Östersund.



När en olycka har inträffat är de flesta organisationer noga med att göra en utförlig utredning med fokus på att ta reda på vad som hänt och varför det hände. Men det finns en del vanliga fallgropar. Jonas Lundberg vid Linköpings universitet menar att det går att undvika fallgroparna med rätt analys och kommunikation.

onas Lundberg som arbetar som uni-versitetslektor vid Linköpings universi-tet forskar kring olycksutredning. Med bakgrund inom media och informa-tionsteknik ser han vikten av att kom-municera med andra organisationer gäl-

lande olycksutredningsarbetet. I rapporten Olycksutredning och sedan? kan man läsa hur utredningsarbetet ofta går till och varför nya olyckor kan ske trots att utredningar ge-nomförts. Dessutom hur man praktiskt kan hantera problemen som olycksutredare. – Vi tar upp två relaterade problem i vår rapport om olycksutredning där det första är att faktiskt få något genomfört av de utred-ningsförslag som olycksutredare tänkt sig.Det andra är att fånga upp lösningar på sä-kerhetsproblem från olika delar av enorganisation och få dem genomförda innan fler olyckor sker, säger Jonas Lundberg.

Olycksutredningens fallgroparNär en olycksutredning görs finns en del fallgropar menar Jonas Lundberg. – Det första problemet är att man bara utreder det man har råd att utreda. Det be-tyder att kanske inte allt utreds eller att man bara rättar till det som man inom teamet kan hantera. Detta betyder att många faktorer kan förbises och därmed motarbeta det sä-kerhetsarbete som görs. – Vidare är det vanligt att man arbetar ef-ter den så kallade stoppregeln som innebär att man slutar när man hittar en viss del man kan påverka. Det kan i vissa fall vara att när man nått till exempel tre eller fem steg från olyckan anses problemet vara löst, vilket inte ger en bra helhetsbild, säger Jonas Lund-berg. Det kan visserligen vara vettigt att fokusera på det man kan påverka, sett från den enskilda utredningen. Men om man se-dan vill ta ett större grepp om flera olyckor,

J

Säkerhetsarbetet kan bli säkrare



Säkerhetsarbetet kan bli säkrare

och se på helheten, så kan bilden av orsaker bli missvisande. Viss information kan också vara känslig att få tag på både på grund av sekretess men också företagspolitiskt där det kan finnas motsättningar kring de under-sökningar som ska göras. Det är inte heller enkelt att peka ut individer som orsak till en olycka vilket kan ses som direkt olämpligt.

Helhet visar rättNär exempelvis en vårdolycka skett är det viktigt att titta på vad hela landstinget har gjort för åtgärdsprogram och inte stanna vid den egna verksamheten eftersom det då är svårt att få en full överblick när man ser på helheten av många utredningar. – Det kan det vara svårt att se helheten då man ofta fokuserar på olycksplatsen och inte på de riskplatser som finns, fortsätter Jonas Lundberg. Man måste alltså tänka större och analysera fler delar av verksamhet än bara där olyckan har skett. Det kan finnas fler och farligare platser och det kan krävas en del arbete för att hitta dessa platser. – Ledingen bör också prata med de an-ställda och tillvarata de åtgärdsförslag som de kan ha och därmed fånga upp verksam-heten genom att tillvarata den kunskap som medarbetarna har och kan använda. Män-niskor som arbetar i verksamheter kan se risker innan olyckor har skett, och kan också göra egna åtgärder för att förhindra olyckor. Den typen av åtgärder behöver också fångas upp i systematiskt säkerhetsarbete.

Ekonomin som bromsarEkonomin spelar en stor roll i säkerhetsarbe-tet. Här kan det handla om hur många per-soner man har råd att ha med i sitt team för säkerhetsanalys och förbättringsarbete. Men det kan också handla om vilken vilja eller möjlighet man har att genomföra åtgär-der. Det måste också finnas mandat för att få igenom en åtgärd som sedan ska efterlevas eftersom vissa åtgärder kan mötas med mot-stånd. – Man kan behöva föreslå mindre eller större åtgärder beroende på mottagarens vilja att förbättra sitt säkerhetsarbete, säger Jonas Lundberg. Det finns också olika stra-tegier för att hantera ekonomi. Man kan ex-empelvis ge förslag med olika kostnadsnivå och prislapp, kräva att åtgärderna genomförs oavsett kostnad, eller i värsta fall avstå från dyra förslag.

Hur lyckas man?För att få i gång bra säkerhetsarbete krävs förutom analys även uppföljning och sprid-ning. Att sprida säkerhetsarbetet kan sättas i system och därmed bli en okomplicerad för-bättringsåtgärd med mycket positiva följder. – Det måste finnas ett fungerande nätverk eller samarbete mellan organisationer för att spridningen ska lyckas. Därför är det viktigt att till exempel sjukhus samarbetar med an-dra sjukhus för att delge varandra analyser och rapporter om deras säkerhetsarbete. Detta kräver förstås att man har ett systema-

tiskt säkerhetsarbete där nyhetsbreven och informationen läses och förmedlas vidare till berörda, förklarar Jonas Lundberg.

Arbetskultur svår att påverkaAtt rutiner ska vara nedskrivna, skydd påsat-ta och så vidare efterlevs inte alltid. I många fall bryts det mot regler och föreskrifter för att en viss arbetskultur råder. Delvis kan det vara av bekvämlighet som man inte använ-der säkerhetslinan på bygget eller så kan det vara tidsbrist. Det är också ett problem för utredare när man ger tvingande åtgärdsför-slag. Man kan ofta kontrollera om en ny ru-tin skrivits ner, eller om ett nytt skydd till en maskin köpts in, men det kan vara svårt att övervaka om det faktiskt används. Utredare kan därför behöva kommunicera med mot-tagaren för att försöka höja intresset för de säkerhetshöjande åtgärderna. – Vilket det än är så är det ledningen som bör se allvaret i detta och bryta mönster bland annat genom att de själva föregår med gott exempel, avslutar Jonas Lundberg.

Stina Rangmar

Erkänd kris- hanteringsutbildningEU-kommissionen har valt att lägga en stor del av EU:s krishan-teringsutbildning i Sverige. Under våren har de första kursdelta-garna besökt MSBs utbildning i Revinge och utbildningsinsat-serna kommer att pågå under fyra år. De kurser som MSB kommer att hålla är Technical Experts Course och Modul Basic Course. Kurserna sker i samarbete med Fire Service College i Storbritannien och Administration for Civil Protection and Disaster Relief i Slovenien. Krishante-ringsutbildningarna kommer även att involvera andra organisa-tioner som räddningstjänsten och polisen i Lund.

Små möjligheter att få ersättningStat och kommun har små möjligheter att få ersättning för insatser efter olyckor som vållats av slarv eller brottslighet. Det konstaterar Per-Olof Wikström, jurist på MSB och hänvisar till två fall som avgjorts i Högsta domstolen. Det är tidningen Tjugofyra7 som skriver om dessa två ärenden där staten respektive polisen krävt personer på ersätt-ning för insatser i samband med en anlagd brand respektive avsiktliga falsklarm. – Jag har tidigare sagt att räddningstjänsten möjligtvis skulle kunna få ersättning för brottsligt falsklarm, men efter utslaget i Högsta dom-stolen där polisen fick nej, är det troligen inte möjligt att få ersättning ens i de fallen, säger Per-Olof Wikström till tidningen Tjugofyra7.

Det kan det vara svårt att se helheten då man ofta fokuserar på olycksplatsen och inte på de riskplatser som finns.



Sedan 2011 ska alla landsting, men även kommuner och stat-liga myndigheter sammanställa risk- och sårbarhetsanalyser för att förbättra beredskapen i landet. Men MSB konstaterar i en färsk rapport att arbetet är långt ifrån tillfredsställande.

ånga statliga myndigheter och samtliga landsting och kommuner gör sedan tidigare regelbundna risk- och sårbarhetsanalyser. De nya föreskrifterna syftar till att stödja processen och likrikta arbe-

tet i landet. Men ännu återstår en bit innan vi når dit, visar MSBs rapport. Det handlar om att kartlägga vilka extra-ordinära händelser i fredstid som kan inträf-fa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Risk- och sårbarhetsanaly-sen ska därmed hjälpa berörda myndigheter och aktörer att öka beredskapen för allvar-liga och omfattande händelser som till ex-empel en olycka i kärnteknisk anläggning, ett omfattande elavbrott eller en influensa-pandemi.

Flera förbättringsområdenUnder våren publicerade MSB och Social-styrelsen en bedömning av hur arbetet inom landstingen går. Rapporten radar upp ett flertal förbättringsområden som kan tyckas utgöra grundläggande delar i en riskanalys. En generell synpunkt är att nivån behöver höjas och att alla delar av landstingens an-svarsområden bör beaktas, inklusive exem-pelvis kollektivtrafik. Analyserna av identifierade risker utifrån sannolikhets- och konsekvensbedömning behöver utvecklas och kritiska beroenden för respektive del inom verksamheten bör i högre grad identifieras och redovisas. Vidare kan också risk- och sårbarhetsana-lyserna i större omfattning än nu även in-

M

Landstingen behöver göra sin RISk-läxa

kludera risker som kan hota grundläggande värden, exempelvis antagonistiska hot samt behandla riskutvärdering i större utsträck-ning. MSB och Socialstyrelsen blir i rapporten tvungna att poängtera att samtliga delar i analysen behöver följas av en motivering. Detta för att öka transparensen och för-bättra möjligheten att jämföra analyserna. Dessutom ökar det bland annat Socialstyrel-sens och länsstyrelsernas förmåga göra en ag-gregerad analys. Ytterligare en anledning till att motivera resultatet i analysen är att det förbättrar möjligheterna för att landsting-ens risk- och sårbarhetsanalys tydligare kan fungera som beslutsunderlag. Ytterligare brister handlar om disposition och att landstingen inte använt sig av ge-mensamma indikatorer som ska underlätta

det nationsgemensamma arbetet. MSB och Socialstyrelsens bedömning är att ett fåtal landsting uppfyller grundläggande krav, och omnämner Landstinget i Uppsala län och Örebro läns landsting som goda exempel.

Fler kritiska rösterYtterligare någon med insyn i landstingens riskarbete är säkerhetskonsult Nils Thulin, från företaget Ekelöw som har flera kunder i offentlig sektor. Han är väl medveten om att arbetet med riskhantering är omfattande och tidskrävande för landstingen. – Jag tror inte man riktigt hunnit med detta, man arbetar fragmentariskt med hot och risker. Med ett mer systematiskt an-greppssätt finns det en hel del att vinna, sä-ger Nils Thulin. – Riskhanteringsarbetet måste vara ett integrerat arbete i den övriga verksamhe-ten. Detta innebär att man bör skapa sig en bild över var riskexponeringen finns, samt en plan i hur man har tänkt arbeta med ris-kerna. För att detta ska ske är det absolut nödvändigt att högsta ledningen också visar intresse och involverar sig i riskhanteringsar-betet. Vad anser du att landstingen rent konkret bör göra? – Utse en sponsor på ledningsnivå, som kan kravställa arbetet med riskerna och som följer upp arbetet med säkerhet, och se till att man periodiskt redovisar riskhanterings-arbetet. – Vår erfarenhet är att de flesta vårdgivare har försökt göra ett riskarbete men att man inte har nått hela vägen. Ansvaret delas ut till en grupp personer utan att landstingsled-ningen tar på sig ett sponsorskap. Att arbeta med risker är en ledningsfråga, ingenting an-nat. Finns det någon egentlig samordning mellan landstingen i säkerhetsfrågor? – Nej, men det vore önskvärt att sam-ordna riskbegreppet mellan olika landsting, det hade förenklat för alla intressenter så att man pratar om samma saker, säger Nils Thu-lin.

Malin Ulfvarson

Nils Thulin, säkerhetskonsult Ekelöw, påtalar vikten av att involvera ledningen i riskarbetet.



Kommunerna måste ändra attityd till riskanalysen och förstå värdet för verksamheten, skriver Roland Svensson, utbildnings-ansvarig på Deloitte.

iskanalysen, som en del av den strate-giska styrningen, är inte alltid prio-riterad i den kommunala verksam-heten. Självklart finns det ett antal kommuner, landsting och regioner som på ett föredömligt sätt arbetar på

ett genomtänkt och strukturerat sätt med riskanalyser, men tyvärr finns det många kommuner som inte arbetar så. En del kom-muner har hittat ett sätt att arbeta med ris-kanalys som känns lämpligt för dem, men det behöver inte betyda att det är det bästa tänkbara sättet eller, för den delen, det mest effektiva sättet att arbeta med risker på. Tyvärr är det dock vanligt att kommuner nöjer sig med att hitta en lämplig nivå för sitt riskanalysarbete och stannar där. Då är det viktigt att ledarna, det vill säga politiker och tjänstemän, styr upp riskanalysarbetet för att säkerställa att det utförs på bästa tänkbara sätt, samtidigt som det inte får ta alltför stora resurser i anspråk. Riskanalysen är en process, som kräver utveckling och beaktar nya infallsvinklar utifrån ett om-världs- och invärldsperspektiv. Utveckling kräver dock mod, förmåga att trampa upp nya stigar och ett gott ledarskap.

Vinster med riskerGrunden för att påbörja en resa med en förändrad attityd till riskanalyser, är att det skapas en förståelse i organisationen för var-för detta är viktigt. Det är ledningens ansvar att se till att det finns en förståelse och ac-ceptans för hur organisationen förhåller sig till riskanalysprocessen. Ledningen måste i detta hänseende också vara kapabel att väga kostnaderna för att inte lyckas med verk-samheten

R

Finns det risker finns det möjligheter!

mot kostnaden för att arbeta med riskana-lysen. Likaså måste ledningen, vilket är vik-tigt, kunna se ”vinsterna” med att vissa risker accepteras. Riskanalys handlar med andra ord inte bara om att undvika risker, utan i stor utsträckning även om att inte missa relevanta och utmanande möjligheter i den kommunala verksamheten!

Ingen vill prata om risk och hotDet är inte alltid lätt att föreslå nytänkande och förändringar, eller för den delen öppen-het, för det som händer utanför den egna organisationen, när allt fungerar ”som det ska”. Organisationer som blundar för för-ändringar har en tendens att förlora förmå-gan till kritisk granskning av det som görs. Därutöver saknar de ofta förmåga att tolka och förstå innebörden av förändringarna.

Budskap till ledningen som handlar om ris-ker eller hot är inte alltid välkomna. Därför kommer dessa inte alltid heller att priorite-ras av ledningen. De är helt enkelt för svåra eller besvärliga att hantera, eller också anses budskapen för besvärande för kommunens image. I organisationer där det finns en rådande kultur av att vi inte ska göra fel, finns det alltid en risk att det skapas en atmosfär där sanningen inte alltid är välkommen. Att se den annorlunda och oväntade vägen till att lösa ett problem, att hantera en risk eller att förändra en fungerande rutin, sker i de flesta fall inte med automatik. Därför är det vik-tigt att då och då ifrågasätta det som görs och bland annat ställa sig frågorna:• Kan det göras annorlunda? Ja, det kan det alltid!• Kan det göras bättre? Sannolikt. • Kan vi verkligen ifrågasätta ”expertisen i organisationen? Ja, expertkunskapen kan väldigt snabbt bli obsolet – Ha respekt för individen, men våga ifrågasätta expertkun-skapen. • Vågar vi verkligen förändra det vi redan ”bestämt”? Inget är för evigt – inte heller det sätt ni bedriver ert arbete på.Med andra ord, se riskanalysen i den kom-munala verksamheten som en viktig del av den strategiska styrningen samt att den är viktig för att även kunna tillvarata möjlighe-terna.

Roland Svensson

Revisionschef och författare Roland Svensson, Deloitte.

Landstingen behöver göra sin RISk-läxa

Likaså måste ledningen kunna se ”vinsterna” med att vissa risker accepteras.



Myndigheter blir en allt vanligare måltavla för riktade internetangrepp globalt. Enligt en rapport från säkerhets-företaget Symantec riktas en fjärdedel av alla attacker mot offentlig sektor.

n tydlig utveckling i flera år har varit att internetattackerna mot sjukvård, myndigheter och utbildningssektorn ökar. Offentlig sektor ligger överst på listan över måltavlor för attacker samt incidenter då personlig information

kommer på drift, vilket till exempel kan in-träffa när organisationen hanterat backuper slarvigt eller mobila enheter kommit i orätta händer. Det är heller inte ovanligt att man har konfigurerat servrarna fel, vilket öppnat för ovälkomna trojaner att ta sig in. – Syftet för dessa attacker är att på sikt tjäna pengar. Offentlig sektor har i regel en snäv budget vilket begränsat deras möjlighe-ter att ta hjälp för att åtgärda säkerhetsluck-or, säger Per Hellqvist från Symantec.Universitet och högskolor är också en intres-sant måltavla för företagsspioner och främ-mande makt på jakt efter lukrativa forsk-ningsresultat. – Sverige är världsledande inom forskning och utveckling, vi har mycket information som kan vara av intresse.

Ny målgrupp för riktade attackerEn riktad attack är en typ av angrepp med siktet inställd på en viss organisation, till skillnad från exempelvis större delen av skräppost, skadliga webbplatser med mera. Företeelsen riktade attacker är inte nå-got nytt men tidigare har man siktat in sig mot chefer och beslutsfattare. En ny trend är

E

Offentlig sektor är måltavla

att attackerna riktas mot personal längre ner i organisationerna, och angriper exempelvis HR-avdelningen eller informationsavdel-ningen. Syftet tros vara att detta erbjuder en länk in i organisationen. – Den typen av attacker ökade under 2011. Man breddade måltavlan och 58 pro-cent av attackerna riktade sig mot icke-chefer, anställda inom HR, marknadsföring och försäljning. Dessa personer kanske inte har direkt åtkomst till information, men de kan utgöra en direkt länk in i företaget. De är även lätta för angripare att identifiera på internet och får ofta bilagor från okända käl-lor. Vad ska man göra? – Man ska åtminstone följa de grundläg-gande råd om skydd, uppgraderingar med mera som finns. Men dessutom kan det vara bra att samla personalen och informera om problemet och om hur man kan känna igen angrepp. Var försiktig med bilagor. De kan vara skickligt utformade, det är fortfarande väldigt vanligt att användare klickar på bila-gor.

Vikten av lösenordSociala nätverk har också klättrat upp på listan över potentiella säkerhetshot. Genom att få fatt i användarnamn och lösenord finns det flera metoder att tjäna pengar. Att ta över någons profil i Facebook eller Twit-ter ger möjlighet att lägga upp en länk som vännerna godtroget klickar på. Det inbring-ar troligtvis pengar för varje klick för den som lagt upp länken. – Om man lyckas få fatt i lösenordet till Facebook är det väldigt vanligt att man använder samma lösenord till webbmejlen. Kommer man åt webbmejlen har man tagit ett mycket stort kliv in i personens privata sfär. Via en tjänst som till exempel Paypal går det att tjäna mycket pengar och använ-daruppgifterna skaffas enkelt fram när man har tillgång till personens webbmejl. Per Hellqvist avslutar med att sätta fingret på en viktig aspekt. – En annan fråga är desinformation, när fler och fler myndigheter använder sig av so-ciala nätverk för kommunicera, bland annat i kris, hur tillförlitlig är då informationen?

Malin Ulfvarson

Per Hellqvist, säkerhetsexpert Symantec.

Antalet attacker med skadlig kod ökade med 81 procent medan antalet sårbarheter som sprids via mobiler ökade med hela 93 pro-cent. Samtidigt sjönk nivåerna av skräppost betydligt och antalet nyupptäckta sårbarheter minskade med 20 procent. I genomsnitt stals cirka 1,1 miljoner identiteter per dataintrång år 2011, en dramatisk ök-ning jämfört med tidigare år. Den vanligaste orsaken till dataintrång, som kan underlätta identitetsstöld, var stöld eller förlust av en dator eller annan enhet på vilken data lagras eller överförs, såsom en smart mobil, ett USB-minne eller en säkerhetskopieringsenhet.

Källa: Symantec

Mobila sårbarheter ökade med 93 procent

MSB ger vägledning– Smarta telefoner och surfplattor är sårbara och de kan enkelt spåras, övervakas eller avlyssnas. Det går snabbt och lätt att instal-lera spionprogram och annan skadlig kod, särskilt om enheterna vid ett obevakat tillfälle hamnar i fel händer. Organisationer som vill nyttja teknikens möjligheter måste därför aktivt hantera användandet av dessa mobila enheter, säger informationssäker-hetsexperten Ronny Janse från MSB. Därför har MSB tagit fram en vägledning hur organisationer på ett säkrare sätt ska kunna använda smarta telefoner, surfplattor och andra mobila enheter.

Källa: MSB

Testa dricksvattnet med analyspaketSverige har under de senaste åren drabbats av flera stora vat-tenutbrott och tiotusentals personer har smittats av otjänligt dricksvatten. För att hindra framtida vattenutbrott erbjuder Smittskyddsinstitutet ett analyspaket ”Känn ditt vatten” som är en hjälp för vattenproducenter att få kontroll över råvattnets kvalitet och därmed minska risken för smittsamma sjukdomar. En av Sveriges största vattenproducenter, Norrvatten, har redan tecknat upp sig för analyspaketet för att säkerställa vatten-kvaliteten.

Källa: Smittskyddsinstitutet

Mobila sårbarheter ökade med 93 procent

IBM: Sveriges

innovationspartnerensmartareplanet.se

Tillsammans bygger vi en smartare infrastruktur för Sverige !IBM är tillbaka som partner och leverantör inom det nya ramavtalet gällande servrar, lagring samt närliggande produkter och tjänster 2012.

Vi och våra återförsäljare ser fram mot ett fruktbart samarbete med Sveriges myndigheter, kommuner och landsting.



www.ekan.com

Hör gärna av dig så berättar jag

mer 0736-170432/Petter

Ekan har 25 års erfarenhet av nytänkande. Modeller får aldrig bli lag – gamla tankebanor får aldrig bli eviga. Helt enkelt därför att inget uppdrag är likt något annat. Just nu är nytänkande särskilt viktigt inom den offentliga sektorn. Pengar är en bristvara och du behöver finna nya sätt att effektivisera verksamheten. Vår verktygslåda är fylld med flexibla redskap. Tillsammans kan ni och vi förverkliga stra-tegin – gå från ord till handling.

Folktandvården i Västra Götalandsregionen är ett exempel på organisation som gått från ord till handling för att säkra en effektiv och ändamålsenlig verksamhet även i framtiden. Samarbetet har blivit så framgångsrikt att vi delar monter på Kommek 22-23 augusti i Malmö.

Det svenska telenätet är idag till största delen digitalt både för mobiltelefoni och för fast anslu-ten telefoni. Detta får konsekvenser för de många analoga trygghetslarm som finns ute hos äldre och funktionshindrade. Hjälpmedelsinstitutet ansvarar på uppdrag av regeringen för en översyn av landets trygghetslarm.

I

nu ska bristerna i trygg-hetslarmen åtgärdas

dag finns det omkring 200 000 användare av trygghetslarm runt om i Sverige. Larmen är ett stöd för äldre och människor med funktions-nedsättningar, att vid behov kunna komma i kontakt med personal för att få omsorg eller för att kunna få akut hjälp.

En översyn av marknaden för trygghetslarm behövs som en konsekvens av den digitala teknikutveckling-en i infrastrukturen. – Syftet med vårt uppdrag är att förbättra funk-tionalitet och öka säkerheten i trygghetslarmen. Att blanda helt olika typer av teknik som analogt och digitalt innebär en risk och nu behöver man stödja teknikskiftet från de analoga systemen till digitala, säger Oskar Jonsson från Hjälpmedelsinstitutet. Dagens trygghetslarm kopplar upp sig mot larm-centralen och skickar larminformation via analoga tonvalstoner. Det är dessa toner som får problem i dagens digitala mobiltelefoninät och i det fast an-slutna nätet. Största delen av nätet är baserat på internet protokol-let IP. Det är bara närmast kunderna som man har traditionell fast ”analog” telefoni. De anslutningar och växelstationer som inte går att uppgradera till IP avvecklar Telia och ersätter med mobilmaster.Oskar Jonsson påtalar att det är en del begränsningar och problem med dagens trygghetslarm.

– Det kan ta dygn eller veckor innan man vet om det är något fel på trygghetslarmet eller om ett träd blåst ner över teleledningarna. Telia har inte koll på detta förrän någon ringer och klagar. Användaren kan också ha bytt operatör och telefonilösning och då kan trygghetslar-met slutat att fungera helt, säger han.

Erfarenheter från NorrbottenHjälpmedelsinstitutet inledde sitt uppdrag med tester av digitala trygghetslarm i testmiljö i Norrbotten för att dra lärdom om funk-

tion hos larmen och robusthet i telenäten. I för-studien deltog sex kommuner samt landstinget. Erfarenheterna så här långt har presenterats i en rapport. Idag sker kontrollen av trygghetslarm oftast au-tomatiskt genom att de ringer upp larmmottag-ningen en gång per dygn eller manuellt och i en del kommuner genom att användaren eller hemtjäns-ten trycker på larmknappen. – När trygghetslarmet ringer upp kan det få pro-blem att koppla upp sig på grund av att tonerna förvanskas i nätet. Detta märker inte larmmottag-ningen men användaren märker det genom att det tar lång tid att komma fram, eller på sin telefonräk-ning om den automatiska uppringningen försökt flera gånger, säger Oskar Jonsson. Omsorgens verktyg kan och måste anpassas till det teknikskifte som pågår. En viktig del i det är att inte blanda analog och digital teknik. Oskar Jonsson anser att kommunen bör ta ansvar

för hela kedjan, från användarens enhet, larmleverantören, kommu-nikationen, larmmottagningen och sedan hanteringen av larm. Hit-tills har de flesta kommuner lagt ansvaret på användaren att stå för abonnemanget. – Lär er av Telias misstag, i ett teknikskifte kan man inte lägga över allt ansvar på kunden. Det blir bara problem både för användarna

Oskar Jonsson från Hjälpmedelsinstitutet. Foto: Jonas Arneson.


och för personalen som ska genomföra skiftet. Ytterligare något som är viktigt är att ha ett system för att övervaka att larmen fungerar. – Enheterna skickar en signal varje eller varannan minut för att säkerställa att kommunikationen fungerar. Om kommunikationen inte fungerat under ett tiotal minuter så får man undersöka proble-met.

En bra börjanFör att få till ett bra system krävs samarbete mellan omsorg, IT och upphandling. Oskar Jonsson har vissa goda råd att ge. Idag är en del kommuner låsta till specifika leverantörer eftersom leverantörerna inte har någon enhetlig standard för kommunikationen. Därför tvingas kommunen fortsätta köpa in enheter och tjänster från sam-ma leverantör, om man inte avser att helt byta systemet mot något annat. – Nu måste det vara slut med det, säger Oskar Jonsson och konsta-terar att det behövs en standard för branschen att förhålla sig till för

Caretechs digitala trygghetslarm för bredbandstelefoni, CareIP. Foto: Jesper Lindström, Hjälpmedelsinstitutet.

att öka valfriheten och konkurrensen på marknaden. Han vill också uppmärksamma upphandlare på att ett flertal leve-rantörer inte har hängt med i den digitala utvecklingen. – Ställ till exempel krav på att enheten ska kunna skicka en signal i minuten för att säkerställa kommunikationen. Om leverantören sva-rar nej, men en gång i timmen, då är enheten inte digital. En helt digital kedja ger ökad funktionalitet. – Det är tankeväckande att kommuner många gånger har bättre övervakning av brand och inbrottslarm för lokaler som står tom-ma hela nätterna – än man har för trygghetslarmen hos sina äldre. Många brand- och inbrottslarm övervakas på sekundnivå, medan trygghetslarmen övervakas i bästa fall en gång per dygn, eller en gång per vecka och i vissa fall inte alls. Vilket intervall är då rimligt? – Jag anser att enheten bör skicka kontrollsignaler till larmcentra-len i minutintervall och ge någon form av åtgärd inom tiotal minu-ter.

Borås föregångareBorås driver sedan en tid en storskalig testverksamhet med över 1 000 digitala larm installerade vilket motsvarar en tredjedel av kom-munens totala antal trygghetslarm. Syftet är att utforska vilka pro-blem som kan uppstå när vi går över till digitala larm. – Vi har placerat larm på de mest oländiga ställen vi kunnat hitta för att bland annat pröva problemen med täckningen, säger säker-hetschefen Lennart Levinsson i Borås Stad. Vi är nyfikna på vad Oskar Jonsson på Hjälpmedelsinstitutet har för visioner om framtidens trygghetslarm. – Vi kommer att komplettera med videokommunikation och vi kommer att kunna ansluta brandvarnare, fallarm, mobila larm och alla de många saker som finns idag men inte används eftersom de är svåra att administrera för personalen.

Malin Ulfvarson

Arbetar du med upphandling? – här hittar du regelverket

Håll dig uppdaterad 2012 med de nya reglerna på upphandlingsområdet! Regelsamlingen innehåller både svenska författningar samt EU-direktiven på området. Med hjälp av praktiska tumgrepp, överskådliga innehållsförteck-ningar och sökordsregister hittar du snabbt och enkelt det du behöver.

Pris: 530 kr exkl. moms och frakt

Information och beställning: farakademi.se, [email protected], 08 506 112 00

Nya

tröskel-

värden!



Bilden av Malmö som en våldets och gängkrigens stad är en mediebild som inte stämmer överens med verkligheten, menar säkerhetschef Per-Erik Ebbeståhl. För Offentliga Affärer berättar han hur man får invånarna att känna trygghet i staden.

P

Fullt upp för säkerhets-chefen i Malmö stad

er-Erik Ebbeståhl fick uppdraget som säkerhetschef i Malmö 2010, samma år som en serieskytt härjade som värst och slutligen greps i sin bostad. Un-der våren 2012 har rättegången star-tat där han åtalas för tre mord och 13

mordförsök. De stora rubrikerna i media bidrar till att skapa en skräckbild av en våldsam stad, men bilden stämmer inte menar Per-Erik Ebbe-ståhl. Vi träffar honom när han talar inför en fullsatt konferens med säkerhetsansvariga från bland annat kommuner och offentliga bolag, OffSäk. – Malmö är nästan ett värdeord i Sverige idag. Vad tänker ni på när ni hör Malmö, frå-gar han publiken. Svaren han får är artigt positiva; Öresunds-bron, Limhamn, kontinenten. – Grå betong och dödskjutningar, säger han själv. Han ger oss lite fakta om Malmö. 30 pro-

cent av invånarna i Malmö är födda utom-lands och där bor minst 175 olika nationali-teter. – Det sägs att det till och med är fler na-tionaliteter än i New York. Nära hälften är under 35 år. Malmö är litet till ytan. Omkring staden ligger åkermark som hör till vårt lands bör-digaste. Eftersom man inte vill bebygga mar-ken har Malmö mycket hög befolkningstät-het, högre än i Stockholm. – Att Malmö är en liten och tätbefolkad stad är viktigt att komma ihåg. Det uppstår många möten som för vissa provocerar fram bråk. Rosengård är en stadsdel med 23 000 in-vånare. Att säga att Rosengård är problem-området är inte särskilt exakt. Snarare är det specifika delar i Rosengård som kan pekas ut som oroliga. – Det här är inte ett specifikt Rosengårds-problem, det är ett problem för hela staden. Bilden av Malmö är viktig och det är också viktigt vad vi väljer att prata om.

Hur skapar vi trygghet?Malmö stad har formulerat en vision om en trygg och säker stad att leva i och kommu-nen gör regelbundna trygghetsmätningar bland medborgarna. Den senaste mätningen presenterades i vintras. På frågan om vilken typ av otrygghet medborgaren upplever blir svaren: nedskräpning och buskörning på moped. – Statistiken visar att allt färre Malmöbor

utsätts för brott, och känslan av otrygghet minskar. Han konstaterar att trygghet är en mycket subjektiv bedömning av ens omgivning. Hur kan vi medverka till att skapa trygghet och få medborgarna att känna sig trygga? Att öka andelen poliser på gatan är inte lös-ningen som man skulle kunna tro. Per-Erik Ebbeståhl visar en bild på en polishelikopter och frågar publiken vad den signalerar. – Poliser signalerar inte trygghet utan tvärtom – att något brottsligt är på gång.Ökad trygghet ligger på ett mer komplext plan än så. Individers ekonomi, socialt sam-manhang, hälsa och meningsfull fritid är komponenter som han arbetar med för att öka känslan av trygghet i staden. – Då blir vi som individer kapabla att hantera kriser i vår omgivning. Har Malmö-borna rätt förutsättningar ökar känslan av att man kan ta hand om sig.

Demokratifrämjande åtgärderAvdelningen för trygghet och säkerhet har tagit ett flertal initiativ för att öka trygghe-ten i staden. Det handlar bland annat om brottsförebyggande verksamhet, krisbered-skap och krisstöd. I samarbete med polisen arbetar man med unga kriminella och unga i riskzonen, för att hindra nyrekrytering till kriminella gäng. Perspektivet är långsiktigt och förebyggande. Malmö är en segregerad stad. I någon stadsdel är snittet på niondeklassare med behörighet att läsa vidare på gymnasiet un-

Allvarliga hälsohot kan kräva åtgärderEva Andersson har utsetts till särskild utredare för att se över nuvarande ordning för att säkerställa att det finns tillgång till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmaterial vid allvarliga händelser och kriser. I uppdrag ingår att föreslå en långsiktig och tydlig ordning för insatser och säkerställa att det finns regelverk för att kunna vidta dessa åtgärder och att det finns ett system som fungerar som helhet. Särskild vikt ska läggas vid allvarliga hälsohot. Uppdraget ska redovisas i juni 2013.

Källa: Socialdepartementet

Polisen föreslås bli en myndighetUtredningen ”En ny organisation för Polisen” som presenterades under våren föreslår, bland annat, att Polisen omorganiseras till en myndighet. I dag består polisväsendet av 21 Polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen, SÄPO och SKL. Fackförbundet ST har kom-menterat utredningen och framhåller vikten av att ta tillvara de civilanställdas kompetens och använda poliserna till de arbets-uppgifter där man måste ha polisutbildning. Dessutom anser ST att det är viktigt att behålla den lokala förankringen.

Källa: Fackförbundet ST inom Polisväsendet



der 50 procent medan snittet i Malmö är 76 procent. I Rosengård finns vissa klasser där 96 procent ej är behöriga att läsa vidare medan i andra har samtliga nior behörighet I Rosengård har 45 procent av barnfamil-jerna socialbidrag, 22 procent har haft det under lång tid. Mellan 2009-2011 ökade an-talet hushåll med socialbidrag från 6300 till 8800. Barnfattigdomen i Malmö är 31 procent, och ligger i botten när Sveriges städer jäm-förs. I topp ligger till exempel Täby med 3 procent. Skillnaderna mellan städerna är så stora. – Titta på kostnadsnyttan med att satsa på invånare, säger Per-Erik Ebbeståhl.Han visar upp en graf: fram till cirka 20 års ålder är människor till ekonomisk belast-ning för samhället. Kostnader för barnom-sorg, skola och hälsa betalas nästan helt av samhället. Kommer man då ut i arbetslivet tar det cirka 20-30 år innan man har betalat tillbaka vad man kostat. De sista åren före pension är plus i kassan för staten. För en frisk person med arbete vill säga. – Vi är inte ute efter att jaga extremister, vi måste hitta de demokratifrämjande åtgär-derna för att komma till rätta med situatio-nen i Malmö.

Vem ska lösa problemen? I början av året gick Malmös kommunord-förande Ilmar Reepalu ut och krävde att justitieminister Beatrice Ask skulle ändra vapenlagstiftningen, för att lättare komma till rätta med situationen i staden. Per-Erik Ebbeståhl säger att det är en pusselbit, men det är inte de enskilda sakfrågorna som lö-ser problemen. Han pekar på alla tänkbara aktörer som bidrar till situationen i staden. – Näringslivet i Malmö har vi utnyttjat för lite. Det finns exempel på företag som har engagerat sig i sitt närområde – och

tvärtom. Malmö har inte råd att skrämma bort företagen. – Situationen i Malmö idag har även kopplingar till globala organisationer. Rör-ligheten på befolkningen är mycket stor och vi är väldigt beroende av alla dessa aktörer. Malmöborna ska involveras i arbetet genom dialog i sociala medier. Ett första initiativ heter Heja Malmö, och går ut på att påverka invånarna att inte stödja den svarta handeln. – Vi får inte sitta och beklaga oss över brottsligheten och sedan välja att köpa svartsprit på gatan, säger han. I höst kommer en ny kampanj – våga vitt-na som uppmanar medborgarna att ta sin del av samhällskontraktet. Att agera i sociala medier är viktigt, för att inte låta bilden av Malmö styras endast av andra. – Det finns vissa aktörer på internet som använder Malmö i sina politiska kampanjer, som för fram Malmö som ett misslyckat ex-empel på invandring. Malmö jämförs med Chicago när retori-ken tar lite för vida utsvävningar. – I Chicago är antalet mord 18 per 100 000 invånare. I Malmö är motsvarande siffra 1,9 per 100 000 invånare. Det är fak-tiskt till och med lägre än motsvarande siffra för Stockholm som är 2,2. Polisen är förstås en viktig aktör som sta-den samarbetar med nära. – Det är bra men – det är agerandet som är avgörande. Vi måste få saker att hända, säger Per-Erik Ebbeståhl.

Malin Ulfvarson

Per-Erik Ebbeståhl, Trygghets och säkerhetsdirektör i Malmö stad.

Lisbeth Sager, ordförande i föreningen OffSäk.

Hallå där, Lisbeth Sager – ordförande i föreningen OffSäk som samlar både säkerhetsansvarig i offentlig sektor och leverantörerna.

Föreningen OffSäk ordnade nyligen en konferens med spännande talare på programmet, som till exempel Annika Östberg om svensk kriminalvård, Barbro Jönsson om livet efter attentatet och Per-Erik Ebbeståhl om Malmö stads säkerhetsarbete. Vi frågar Lisbeth Sager vad syftet med föreningen är? – Förutom att ge ny kunskap och visa vägen för kunskapen och den beprövade erfarenheten såväl nationellt som interna-tionellt, är syftet just att vara en bro mel-lan olika yrken och verksamheter inom all typ av offentlig verksamhet. Kommunal, landstingskommunal och statlig offent-lig verksamhet är lika viktig och det är genom att vi inbjuder till gemensamma konferenser två gånger om året som man möts och får tillfälle att dryfta sina olika problem eller förmedla ny kunskap.

Certifierar säkerhetssamordnareDen viktigaste frågan som föreningen hanterar är utbildning och certifiering av personer inom området säkerhet och trygghet. Och konferenserna som ordnas två gånger om året är välbesökta. – Våra konferenser röner numera stort intresse och de två sista gångerna har vi varit tvungna att tacka nej till sena anmälningar på grund av att konferens-anläggningarna inte har kunnat ta emot fler personer. Nästa konferens är den 15 och 16 november och då inbjuder vår nya ordförande Marie-Louise Arendt till Stockholm.

Malin Ulfvarson

Vi får inte sitta och beklaga oss över brottslig-heten och sedan välja att köpa svartsprit på gatan.


Johanna Näslund , advokat, Advokatfirman Lindahl

Pia Hedström, chefsjurist, SKL Kommentus

Roland Pettersson, Upphandlingskonsult i Sverige AB

Direktupphandling vid överprövad upphandling? Segdragna överprövningar får inte leda till att barnen inte får mat i skolan eller kvinnor ett vaccin som kan rädda deras liv, anser civilminister Stefan Attefall.

Ska det vara möjligt att direktupphandla för att täcka myndighetens behov om en genomförd upphandling har överprövats och man står utan avtal?

Det ska inte kunna ske utan vidare och utan en prövning av omständigheterna. Är myndighe-tens behov stort och reellt är det dock viktigt att det är möjligt att säkra leveranser även under tid domstolsprövning sker och under förutsätt-ning att myndigheten faktiskt beaktat risken för överprövning med en skälig tidplanering. Dom-stolarnas handläggningstider kan ibland vara svårförutsedda i mer komplicerade ärenden.

För myndigheter generellt kan det innebära stora problem när man hamnar i överprövning, särskilt när det blir en prövning i två instanser. När det gäller varor och tjänster som en myn-dighet har en lagenlig skyldighet att tillhanda-hålla är problemet påtagligt. Det skulle kunna vara en bra lösning att införa en möjlighet att genomföra direktupphandling i händelse av överprövning. Däremot tycker jag att det är svårt att bedöma om detta bör gälla generellt, oavsett orsak, i samband med alla överpröv-ningar som en myndighet hamnar i.

Det har visat sig att de här rättsliga tvisterna kan ta lång tid att lösa. Jag tycker därför att det vore bra med ett särskilt undantag i dessa situationer.

Om den upphandlande myndigheten är skyldig enligt lag att tillhandahålla den upphandlande tjänsten – vilken lagstiftning ska kommunen i så fall välja att bryta mot?

Enligt min uppfattning måste myndigheternas lagstadgade skyldigheter att tillhandahålla service och tjänster mm i ett sådant läge gå före. Det kan få oerhört långtgående konsekvenser om en potentiell leverantör kan stoppa samhällsviktiga funktioner, direkt eller indirekt, med en segdragen överprövning. Däremot är det viktigt att de negativa konsekvenserna för potentiell leverantör minimeras, t ex att tiden för ett direktupphandlat avtal är kort och att det är lätt att säga upp när domstolsprövningen är klar.

Kommuner bör inte medvetet bryta mot några lagar. I samband med upphandling finns ju den möjlig-heten att låta avtal bestå på grund av hänsyn till ett allmänintresse. Domstolen kan ta hänsyn till samtliga omständigheter när de bestämmer en upphandlings-skadeavgifts storlek även en sådan omständighet att en kommun har haft en skyldighet att tillhandahålla viss vara eller tjänst.

Ingen så klart, därför känns det inte rimligt att ha ett regelverk som mer eller mindre tvingar kommunala tjänstemän till lagbrott. I praktiken är det nog så att det görs ett val där ”sunt förnuft” får råda. Jag har stött på sådant resonemang i samband med upphandlingar av verksamhet som lyder under Socialtjänstlagen (Sol). I dessa fall har diskussionen givit att det anses som rimligt att i första hand uppfylla kraven i Sol och i andra hand upphandlingslagarna. Argumentationen hämtar stöd i att samhället i första hand måste skydda personer som är beroende av t ex vård och omsorg.

EXPERtPanELEn SVARAR

27 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012 ExPE

RTP

AN

ELEN

SVA

RA

R –

stä

ll D

In fr

åga

till

brev

@he

xano

va.s

e

Bör man/går det att begränsa en sådan regeländring så att den inte överutnyttjas av den upphandlande myndigheten?

Det är en nödvändighet att det skulle finnas begränsning. Le-verantörerna har ett berättigat intresse att leverera även under tiden domstolsprövning sker, särskilt i fall då det inte är helt nödvändigt med leveranser under viss tid. Om det går att begränsa överutnyttjande torde snarast vara en fråga om hur behovsprövningen avses gå till. Den avvägningen blir enligt min uppfattning avgörande för tillåtligheten.

Jag tror inte att myndigheter skulle överutnyttja en sådan rätt, men man skulle naturligtvis kunna begränsa rätten till just sådana varor och tjänster som en myndighet har att tillhanda-hålla enligt lag.

Varför inte ha som mål att finna en lösning som är kopplad till just överprövningssituationer?

CONSULTING

ThirdBase


JURIDIk

En fastighet som säljs till underpris, tomträttsavgäld som sätts till ett icke-marknadsmässigt värde eller underlåtenhet att ta ut ett kontraktsenligt vite – det är några av de situationer som kan anses utgöra olagligt statligt stöd. Prövningen av olagliga statliga stöd har dock visat sig vara ineffektiva och lagstift-ningen svårtillgänglig. Genom en ny lag som föreslås träda ikraft den 1 januari 2013 ökar dock möjligheterna att föra talan mot olagligt statligt stöd och konkurrenter till en stöd-mottagare ges därmed stora möjligheter att pröva riktade stöd.

M

nya regler om olagligt statligt stöd – hög tid att se upp!

ed olagligt statligt stöd avses stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion i den ut-

sträckning att det påverkar handeln mellan EU:s medlemsstater. Sådant stöd kan utöver staten ges av exempelvis kommuner, landsting och offentligt ägda bolag. Ett olagligt statligt stöd kan till exem-pel befinnas föreligga vid underprissättning vid försäljning eller hyra av egendom, räntesubven-tioner, kapitaltillskott, avstående från fordringar samt skattelättnader.

Undvika sned konkurrensReglerna om statligt stöd vilar på några av de grundläggande EU-rättsliga principerna. En med-lemsstat eller ett offentligt organ i en medlemsstat ska behandla alla invånare och alla företag lika. Ett offentligt organ ska inte genom att ge stöd eller förmåner till ett visst företag eller till en viss typ av produktion kunna snedvrida konkurrensen på ett sätt som hotar den inre marknaden. En medlemsstat som planerar att genomföra en stödåtgärd ska anmäla detta till kommissionen för granskning av dess förenlighet med den inre marknaden. Stödet får inte genomföras förrän kommissionen slutfört en sådan granskning. Detta så kallade genomförandeförbud har direkt effekt, vilket innebär att det kan åberopas av en-skilda inför nationella domstolar även om det inte finns någon nationell reglering av detsamma. Om ett statligt stöd lämnas i strid med genomförande-förbudet är en medlemsstat skyldig att återkräva stödet.

Gynna inte enskildÄven i kommunallagen återfinns en regel som måste beaktas i detta sammanhang, nämligen bestämmelsen avseende förbud mot gynnande av enskild. Den säger att individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare endast får lämnas om det finns särskilda skäl. Lagligheten av ett beslut som strider mot förbudet om gynnande av enskild kan prövas på talan av en kommunmedlem, en så kallad laglighetsprövning. Om beslutet befinns olagligt ska beslutet upphävas och om verkstäl-lighet redan skett ska rättelse ske, till exempel via prestationernas återgång. Rätten att föra talan om upphävande av ett kommunalt beslut avseende ett riktat stöd tillkommer enbart kommuninvånare eller företag som äger fast egendom i kommunen. Ett konkur-rerande företag till det företag som erhållit stödet och som ej äger någon fast egendom i kommunen saknar således möjligheter att genom en laglig-hetsprövning få stödet prövat gentemot reglerna i kommunallagen eller EUF-fördraget. För ett kon-kurrerande företag återstår då att föra talan om förbud mot verkställighet av stödet, alternativt genom en talan om återkrav av ett redan verkställt stödbeslut med åberopande av genomförandeför-budets direkta effekt. Möjligheten finns också att ge in ett formellt klagomål till kommissionen – kommissionen kan därefter initiera en utredning av stödet och kan, om de befinner stödet olagligt, komma att återkräva stödet. Effektiviteten av dessa rättsmedel, dels för att få ett olagligt stöd upphävt, dels för att få ett olagligt stöd återkrävt, kan ifrågasättas och reglerna är långt ifrån en självklarhet vid prövning i domstolarna. Den nuvarande lagstiftningen är svårtillgänglig för till exempel konkurrenter som vill föra talan om ett statligt stöd, och de rättsliga prövningar som i dagsläget har gjorts innebär en medborgarkontroll snarare än en möjlighet för konkurrenter att förhindra eller återkräva ett utgivet stöd.

Förslag om ny lagI ett betänkande från Statsstödsutredningen föreslås, mot bakgrund av de föreliggande bristerna i de nuvarande reglerna, en ny lag om tillämpningen av Europeiska unionens statsstöds-regler. Lagförslaget innebär stora förändringar på statsstödsområdet och öppnar upp helt andra

Natalie Svensson är advokat och verksam på Lindahls kontor i Malmö sedan 2007. Hon är spe-cialiserad inom offentlig upphandling, konkur-rensrätt, fastighets- och entreprenadrätt och har i stor utsträckning medver-kat som föredragshållare i sådana sammanhang. Natalie har även särskild erfarenhet av energifrå-gor.


JURIDIk

möjligheter för exempelvis konkurrenter till en mottagare av ett statsstöd att pröva lagligheten av detsamma.Syftet med den nya lagen är att åstadkomma effektivare rättsmedel på statsstödsområdet. I korthet ger lagen prövningsmöjligheter när stats-stöd är på väg att lämnas eller när statsstöd redan har lämnats i strid med genomförandeförbudet. Vidare föreslås en reglering av såväl stödgivares som stödmottagares skyldigheter i samband med ett olagligt statsstöd. De nya reglerna innebär bland annat att mottagaren av stödet ska betala tillbaka detsamma jämte ränta till stödgivaren (ex. kommunen) samt att stödgivaren ifråga ska återkräva stödet. Ett annat syfte är att möjliggöra prövning ini-tierad av tredje man som påverkas av en konkur-renssnedvridning, exempelvis stödmottagarens konkurrenter. Tredjemanstalan är främmande i svensk rättsordning men har, mot bakgrund av EU-rättens direkta genomslag på statsstödsom-rådet, ansetts nödvändig att införa. Utredningen föreslår en reglering med innebörd att en konkur-rent ska ges talerätt. Talan ska dels kunna föras mot den som tagit emot stöd (återbetalning av stödet), dels mot stödgivaren (förbud att lämna stöd till mottagaren alternativt återkrav för redan

Annika Andersson är biträdande jurist på Lindahls kontor i Malmö sedan 2011. Hon ingår i kompetensgruppen för offentlig upphandling och arbetar även med fastig-hets- och entreprenadrätt samt med allmän avtals- och bolagsrätt.

lämnat stöd). Det föreslås även att det ska vara möjligt att föra talan mot stödgivaren om faststäl-lelse av skyldighet att återkräva stödet från icke namngivna mottagare. En konkurrent behöver således inte ange från vem återkrav ska ske. Reg-lerna avser även att möjliggöra för en konkurrent att samtidigt väcka talan gentemot stödgivare respektive mottagare om förbud att genomföra stödet. Det ska även finnas en möjlighet att föra talan om skadestånd till följd av sådant stöd.

SlutsatsReglerna föreslås träda i kraft redan den 1 januari 2013. Med beaktande av konkurrenters förbätt-rade möjligheter att pröva olagliga stödåtgärder till följd av förslaget rekommenderas offentliga organ, såsom kommuner, landsting, kommunala och statliga bolag att snarast vidta åtgärder för att säkerställa tillämpligheten av EU:s reglering på området.

Natalie Svensson och Annika Andersson


FOkUS: SKOLANS INKÖP

Lunds kommun handlar livsmedel för cirka 135 miljoner kronor per år – drygt 40 procent av bud-geten går till ekologiska livsmedel och Lund är därmed bäst i landet på ekologiskt. Ta del av deras erfarenheter och goda råd.

en 15 maj höll Lunds kommun en diplomceremoni där ett hundratal av kommunens enheter som lyckats öka andelen ekologiska livsmedelsinköp uppmärksammades. Byskolan blev bästa enhet med hela 94 procent. Tillsammans har de hjälpt till att nå det kommungemensamma målet på totalt 40 procent ekologiska livsmedel till år 2012. Drygt ett år

före utsatt tid dessutom.

Det började i en skolaDet har varit ett långsiktigt och strategiskt arbete som började 1998 i en skola. Nyvångsskolan med cirka 1400 portioner dagligen visade att det var möjligt att laga ekologiskt i stor skala utan några drastiskt höjda kostnader. Ur pilotprojektet gick arbetet vidare för att på sikt involvera resten av kommunen. Kerstin Andersson är projektledare för projektet EMIL, Eko-

D

Ekologiskt på menyn

logisk Mat i Lund. Hon berättar att omfattande utbildning av personal och förankring av målet har varit två grundförutsättningar för Lunds framgångar. Förankringen måste framförallt ske hos politikerna som ska sätta tydliga mål, men därefter måste chefer i alla led involveras. Kost-cheferna är förstås strategiska personer att nå och med konkreta mål uppifrån blir det lättare för kostchefer och lokala inköpare att stödja sig på dessa i de dagliga besluten. Det har inte blivit nämnvärt dyrare för Lunds kommun att införa ekologiskt i stor skala. Portionskostnaden ligger kvar på 10 kronor per person och dag. Vissa extra kostnader har däremot gått till utbildning, och till genomförandeprojekt. – Det behöver inte bli dyrare, det går att servera ekologisk mat utan att kostnaderna rusar iväg, säger Kerstin Andersson. Läs hen-nes tips i rutan här intill. Att inleda med en produkt i taget har varit ett återkommande råd. De första satsningarna på ekologiska livsmedel kan med fördel göras på produkter som redan finns i god tillgång därmed till bra priser, exempelvis mjölk och vissa grönsaker.

UpphandlingenEfter att Lunds politiker satt upp 40-procentmålet genomfördes en samordnad upphandling mellan kommunerna i Lund, Svalöv, Kävlinge, Eslöv, Höör och Hörby. Ett ambitiöst arbete lades på utformningen av förfrågningsunderlaget. Det är en stor mängd artiklar som ska upphandlas, som vardera ska kvalitetssäkras enligt överenskomna krav. Det finns många olika kvalitetskrav och märkningar som måste studeras och alla kan inte inkluderas. Förfrågningsunderlaget innehöll ändå närmare 1 400 frågor. Ställer man alltför detaljerade frågor riskerar man att starkt begränsa utbudet av anbud som möter kraven. Upphandlingen kan också riskera att bli överprövad, till exempel av leverantörer som anser att kraven är utformade för att passa ett specifikt i förväg av-sett märke. Och överprövningar har även drabbat Lunds kommun, i likhet med ett flertal livsmedelsupphandlingar i Sverige som har försökt höja kvalitetskraven. För att lyckas med sitt förfrågningsunderlag finns det två källor som kan vara bra att stödja sig på. Det ena är kommunens policy kring miljö och kost. Det andra är statistik från tidigare upphand-lingar, gärna ända ner på detaljnivå.

1998 – Det första initiativet tas på Nyvångsskolan, utbildning av persona-len om ekologisk mat, all mjölk och 75 procent av frukt och grönsaker byts enligt mål till ekologiskt samt två mål mat i veckan helt ekologiska.2002 – Utbildningsmaterial tas fram2003 – Projektet EMIL startar med utbildningar och inspirationsdagar i hela kommunen. Politisk förankring lyckas men ännu är inga politiska mål satta.2006 – Politikerna sätter mål om 40 procent ekologiska livsmedel år 2012. En samordnad upphandling genomförs.2010 – Under våren har man redan nått 38 procent ekologiska livsmedel.Maj 2012 – Stor diplomutdelning till alla enheter i kommunen som hjälpt till att nå målen.

Tidlinje

Foto

: Mar

tin C

ejie

Heg

ardt

, KRA

V.


31www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

skolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.se

TEL 044-20 17 00 Fax 044-699 20

[email protected] www.skolinredning.se

Vi inreder hela din skola- från vaktmästeri till klassrum

I BRANSCHENBeställ vår katalog!

Orderinvest AB - Lejongatan - Box 37 - 289 21 KNISLINGE

Orderinvest 185x132.indd 1 2012-03-08 09.50

De ekologiska varorna kan idag tillhandahållas från både stora och små leverantörer, men för att få en god konkurrenssituation och för att främja de små företagen valde Lund att dela upphandlingen i nio produktkategorier. Det ger dock ett visst merarbete för kom-munen.

Ett avtal under utvecklingEtt livsmedelsavtal löper inte oförändrat under avtalsperioden. Missväxt kan drabba enskilda produktsorter, det dyker upp nya produkter på marknaden och produkter kan behöva bytas ut. Fortlöpande uppföljning av avtalen behövs och emellanåt kan en tilläggsupphandling krävas. Marknaden för ekologiska livsmedel utvecklas snabbt och för att hålla jämna steg har Lunds kommun valt att låta en gymnasieskola agera pilot för att testa nya varor och ge återkoppling till resten av kommunen.

Höga ambitionerLunds arbete har fått en hel del uppmärksamhet nationellt. De har fått utmärkelser från landsbygdsminister Eskil Erlandsson, från Mil-jöstyrningsrådet och i år vann de Ekomatsligan för fjärde året i rad. Men försprånget till övriga kommuner minskar, både Malmö och Södertälje ligger över 40 procent. Totalt 27 kommuner, 5 landsting och en region når idag upp till det nationella målet om 25 procent ekologiskt i den offentliga måltiden.

• Säsongsanpassa menyerna.• Billiga rätter vissa dagar, exempelvis soppa en dag i veckan.• Laga mer vegetariskt.• Minska mängden kött i enskilda rätter. • Ersätt exempelvis med bönor eller linser.• Investera i planerings- och beställnings verktyg för personalen.

Ekologiskt utan höjda kostnader

1 Förankra arbetet i hela organisationen, från politiker till enskilda medarbetare. Glöm inte lärarna, som kan förmedla målen och framgångarna till eleverna. 2 Mjukstarta med ett livsmedel i taget.3 Följ upp arbetet regelbundet, för statistik över inköpta livsmedel ända ner på enskilda kök.4 För dialog med leverantörer för att förmedla era mål och ta del av deras produktutveckling. 5 Nätverka med andra som arbetar på liknande sätt. Exempelvis via nättjänsten Basera.se.6 Var uthållig, en omställning till mer ekologiskt tar tid och marknaden för ekologiska produkter är fortfarande under utveckling.

Goda råd

När Lunds kommun nu har nått det tidigare målet för 2012 långt före utsatt tid är det läge att definiera nya mål. Kerstin Andersson berättar att förslag på nya mål har varit på remiss och ska nu tas av först kommunstyrelsen och sedan kommunfullmäktige. – Förslaget är 100 procent ekologiskt till år 2020, med delmålet 70 procent till 2016. Det första delmålet uppnår vi genom att alla mejeriprodukter, nötkött, frukt och grönsaker ska vara ekologiska produkter. Vidare ska all fisk vara msc-märkt och 70 procent av potatisen ekologisk. Även kaffe, te och bananer ska vara ekologiska och dessutom fairtrade-märkta.

Foto

: Mar

tin C

ejie

Heg

ardt

, KRA

V.



Skolan kan inte passivt betrakta utvecklingen av nya digitala läro-medel. Bara genom att ställa krav på leverantörerna kommer vi få de bästa lärresurserna.

kolan genomgår en omfattande di-gitalisering men hittills har fokus främst legat på att utveckla ram-verket – på lärplattformen som ska administrera lärandet och undervis-ningen och investeringar i de rent

administrativa plattformarna för att till ex-empel registrera närvaro och betyg. När det däremot kommer till innehållet, till digitala läromedel, har vi en del kvar att önska. – Det finns idag ingen bra plattform som kan leverera innehåll, det vill säga det som vi tidigare har hämtat i tryckta läroböcker men som nu finns i andra former, säger Krister Widell. Han arbetar som fristående konsult med intresse för nya digitala läromedel och med tidigare erfarenheter från bland annat Sveri-ges Utbildningsradio (UR) och Bonniers. Idag finns leverantörer som erbjuder lär-plattformar som är anpassningsbara för varje enskild skola. Men aktörer som exempelvis

S

Ställ krav på nya digitala läromedel

SLI, Axiell och Learnify erbjuder inget eget innehåll utan aggregerar innehåll från andra leverantörer, som till exempel filmer från UR, eller erbjuder verktyg för skolan att själva bygga sina lärresurser. Finns det innehåll, alltså digitala lärome-del att tillgå idag? – Åsikterna går isär. Visst finns det massor med innehåll men det är ostrukturerat, man behöver metoder att hantera innehållet. An-dra menar att det saknas, och man väntar på att de traditionella läromedelsföretagen bör-jar producera digitala läromedel.

Från läroboksföretagetGleerups är en stor leverantör av utbild-ningsmaterial som nyligen har lanserat en serie interaktiva läromedel för gymnasie-skolan. Försäljningschef Christer Ottosson påpekar att läromedel är så mycket mer än bara fakta. – Idag har fakta blivit mer lättillgängligt via internet men det kan inte ersätta skol-böckerna. Läromedel ska paketera fakta specifikt för målgruppen, på rätt språklig nivå, med rätt tonfall och med en avvägd ökningstakt i svårighetsgraden. De ska in-kludera ett genusperspektiv, mångfald och följa läroplanens målsättningar, säger Chris-ter Ottosson.

Gleerups är noga med att påtala att det är en helt ny produktkategori som lanseras, inte bara en digital version av läroböcker-na. De innehåller utöver text och bild även ljud, film, animeringar och laborationer och eleven kan själv testa sina kunskaper i pro-grammet. Produkterna ska kunna användas oberoende av plattform, på datorn i sko-lan, i hemmet, på en surfplatta eller med en smartphone på bussen. Dessutom inklude-ras funktioner som främjar kommunikation och ett mer socialt lärande. Christer Ottosson väntar med intresse på att få se hur försäljningen av de nya digitala produkterna går. 60 procent av inköpen av läromedel till gymnasieskolan görs i perio-den juni-september.

Påverka utvecklingen!Krister Widell vill få beslutsfattare och upp-handlare i kommunerna att börja tänka. – Skolan kan inte passivt betrakta utveck-lingen som sker hos innehållsleverantörerna och lärplattformarna. Det ligger i allra hög-sta grad i skolans intresse att ställa krav på sina leverantörer, säger Krister Widell. En viktig fråga gäller att enas om gemen-samma metadata som gör det möjligt söka och finna rätt digitala lärresurser. – Metadata är alltså basala uppgifter om

Årets digitala läromedelInger Möller Degerfält, mångårig slöjdlärare och läromedelsför-fattare, fick priset Årets Digitala läromedel 2012 för sin satsning på datorbaserade slöjdkurser som undervisningsresurs för textillä-rare i grundskolan. På hennes sajt slojd.nu finns även Slöjdportfo-lio, en webb-baserad databas där elever själva beskriver och lägger upp foton på sina slöjdalster. Databasen innehåller redan mer än 160 000 bilder och reflektioner av textil, trä- och metallslöjd, och fungerar både som idébank och arkiv.

Malmö granskar läromedelMalmö högskola har undersökt hur man på skolor runt om i Malmö arbetar med olika typer av läromedel och hur de förhåller sig till kriterier om diskriminering. Utvärderarna kom i rappor-ten om läromedel bland annat fram till att etnicitet inte ges en tydlig innebörd, att texter och bilder överlag är heteronormativa och att generellt så bygger beskrivningarna av män och kvinnor på en manlig norm. I uppdraget ingick även att intervjua lärare vid tio grund- och gymnasieskolor för att få en inblick i vilken mån lärarna använder sig av befintliga läromedel när de undervisar om värdegrunden. Lärarna ansåg att de läroböcker de hade tillgång till i regel var otillräckliga vilket gjorde att de oftast sammanställde eget mate-rial när de behandlade värdegrundsfrågor.

Källa: Malmö högskola


33www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

innehållet, ett sätt att beskriva innehållet. Det är svårt att förutse hur marknaden kommer att utvecklas, men Krister Widell har ett önskescenario. – Drömmen vore ett Google för lärresur-ser, där samtliga digitala läromedel fanns sökbara. Det vore bra för skolorna. Varje en-skild läromedelsleverantör vill förstås bli do-minerande och upprätta enskild försäljning direkt till skolan. Men skolan vinner på om urvalet blir så stort som möjligt och sökbart i en funktion.

Nya distributionsformerFördelarna med digital distribution är flera, materialet kan till exempel hållas uppdaterat och sökbart, och kan även generera använ-darstatistik. Jämför man med utvecklingen i musikbranschen har streamat innehåll vun-nit fördelar som affärsmodell. Fördelarna går att finna hos både tillverkare och kunder. – Molntjänster och streaming är en vik-tig del i framtidens distribution. Som inne-hållsleverantör slipper du skicka ut filerna med allt vad det innebär i copyright-risker. Och köparna ser fördelarna med att inte be-höva äga och administrera innehållet på egna datorer eller servrar, säger Krister Widell. Och han är säker på att skolorna är bered-da att betala för användningen.

Kritik mot det digitalaIdag förekommer en debatt kring elevernas sjunkande läsförmåga i Sverige och dess eventuella koppling till att vi läser allt färre böcker i tryckt form. Litteraturutredningen som publicerades under våren presenterar resultat från flera internationella studier

som bekräftar att svenska elever blir allt sämre på läsförståelse. I debatten framhålls bland annat att da-toranvändandet tränger ut läsningen. Men samtidigt visar undersökningar att eleverna blivit bättre på att läsa texter som innehåller grafisk information, exempelvis kartor och tabeller, en typ av information som är vanli-gare på internet. Tror du att den nya digitala världen mins-kar elevernas läsförståelse? – Oj, det är en svår fråga. Det är klart att om unga människor i dag spelar dataspel istället för att läsa böcker så påverkar det intresset för läsning. Men jag är övertygad om att vi utvecklar andra kompetenser. Om man läser vad media skriver kan man få upp-fattningen att den nya generationen inte kan någonting. Medan jag menar att de vet mer än någonsin, men vi ser inte det när vi mäter på det gamla sättet, säger Krister Widell.

Krister Widell, fristående konsult med särskilt intresse för digitala läromedel.

Kommers eLite är en nyckelfärdig tjänst för offentlig upp-handling och avtalshantering i små organisationer, från så lite som 1 upphandlare. Anslut dig redan idag, du också!

Kommers Annons ingår, en kostnadsfri portal där leveran-törer hanterar förfrågningar och anbud.

Upptäck Kommers eLite du också!

08- 612 34 53 [email protected] www.primona.se

Drömmen vore ett Google för lärresurser där samtliga digitala läromedel fanns sökbara.



Många kommuner baserar fortfarande resursfördelningen till skolan på föregående års budget. Men ett bättre besluts-underlag krävs definitivt när gymnasieskolan utsätts för stora utmaningar. Sofie Holmkvist på PwC förordar en modell där kommunen tillämpar elevpeng även de till egna kommunala gymnasieskolorna.

ed hänsyn till kommande kraftiga elevminskningar är det viktigt att kommunerna har goda beslutsun-derlag för skolornas utgifter så att man på ett bra sätt kan anpassa lokaler och ha beredskap för hur

man ska hantera eventuell övertalighet på personalsidan. Vi pratar med Sofie Holmkvist, revi-sor och rådgivare på PwC, och undrar hur mycket kommunerna egentligen kan an-passa sina kostnader på kort sikt? Och vad händer med långsiktigheten i investeringar och inköp? – Visst, det är lättare sagt än gjort. Kom-munen behöver ha långsiktiga lösningar också, och det ligger mycket på politikerna att hantera. Hur långt är man villig att gå för att behålla lokaler och personal som kanske behövs igen om några år? Då behövs det tyd-liga beslutsunderlag för att göra svåra avväg-ningar, säger hon.

En modell för resursfördelningPwC har utarbetat en modell som kom-munerna kan använda för att bättre fördela resurserna till gymnasieskolan. Syftet är att ge kommunen större möjligheter att ta hel-hetsansvar för ekonomi och verksamhet –

M

anpassa utgifterna med ny modell

vilket krävs för att kunna göra nödvändiga prioriteringar. – Vår resursfördelningsmodell består av två viktiga komponenter, dels antalet elever i verksamheten, dels nivån på elevpengen. När det gäller elevpengen till kommunala gymnasieskolor utgår vi i stor utsträckning från hur kommuners ersättning till friståen-de gymnasieskolor ser ut, säger Sofie Holm-kvist. I elevpengen ingår ersättning för bland annat undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration och lokalkostna-der. Inom varje post finns styrande para-metrar som skapar olika ersättningsnivåer för olika program och inriktningar. Under undervisning är till exempel lärartäthet/elev den viktigaste delen. I många kommuner är resurserna till den egna gymnasieskolan anslagsfinansierade, vilket gör att kommunen riskerar att betala

ut dubbla pengar för en elev om denna väljer att byta från den kommunala gymnasiesko-lan till friskola under innevarande läsår. – Med en pengbaserad resursfördelnings-modell får gymnasieskolorna elevpeng för exakt det antal elever som går på program-men. Förutsättningarna för rektorerna blir tydligare när de ser vilken budget de har att röra sig med, men det ökar också kraven på att de anpassar sin verksamhet. De kan behöva minska personalstyrkan om skolan inte får tillräckligt många elever, säger Sofie Holmkvist.

Bra även för friskolornaMed en resursfördelningsmodell där pengen följer eleven får också politikerna ett bättre beslutsunderlag eftersom det kommer att bli tydligare vilka program och inriktningar som är ekonomiskt hållbara. Dessutom ökar kommunen sin transparens gentemot de fri-stående gymnasieskolorna. – Om fristående gymnasieskolor vill få reda på vad deras bidrag baserar sig på un-derlättar det om modellerna går hand i hand och kommunen kan därmed på ett tydligt sätt visa att elevpengen är lika oavsett hu-vudman, säger Sofie Holmkvist. PwC har bland annat hjälpt Sandvikens, Faluns och Hudiksvalls kommuner att ta fram resursfördelningsmodeller. – Modellen ser olika ut för olika kommuner beroende på vilka politiska beslut som fattas i kommunen samt vilken ekonomistyrning man vill ha, säger Sofie Holmkvist.

Malin Ulfvarson

Elevunderlaget kommer att minska fram till hös-ten 2016 då det enligt prognoserna kommer att finnas mindre än 300 000 gymnasieelever. Idag är siffran 369 000 elever.

Allt färre elever

Sofie Holmkvist, revisor och rådgivare på PwC


nyhEtER

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänsterbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positio-nen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • [email protected] • www.swepos.com

anpassa utgifterna med ny modell

Allt färre elever

En majoritet av kommunerna saknar plan för säkra skolvägarCykelfrämjandet har tillsammans med försäkringsbolaget If frågat Sveriges kommuner om de har någon plan för säkra skolvägar. Över hälften saknar en plan eller strategi för att skapa trygga skolvägar för cyklande barn och för-äldrar. Flest kommuner som uppger att de har en plan finns i Jönköpings och Hallands län samt på Gotland. Sämst resultat var det i Södermanland och Norrbotten.

Källa: Försäkringsbolaget If

Anmälningar till Skolinspektionen fortsätter ökaAnmälningar från allmänhe-ten till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO) fortsatte att öka under 2011. Anmälningarna gäller missförhål-landen i skolan, och de har ökat varje år sedan Skolinspektionen startade 2008. Totalt gjordes 2 651 anmälningar under 2011. Det är en ökning med 17 procent jämfört med året innan. De flesta rör grundskolan. Anmälningar där anmälaren anser att skolan inte gett tillräckligt särskilt stöd ökade mest, med 22 procent jämfört med 2010. Totalt gjordes 747 sådana anmälningar.

Källa: Skolinspektionen

Det behövs en nationell IT-strategi för skolanSkolan behöver höja elevernas digitala kompetens. Ska våra unga rustas för framtiden finns inget försvar för att många skolor är IT-fria zoner, anser Sveriges Kommuner och Landsting. Datorer i skolan är en förutsättning för att svenska ungdomar ges en chans att komma ut på den internationella arbetsmarknaden och för Sveriges konkurrenskraft.

Inom vården har landstingen och staten arbetat gemensamt för IT-utveckling. SKL är berett att gå in i ett närmare IT-samarbete med staten också på skolområdet. Både eleverna, lärarna och Sverige som nation har allt att vinna på ett sådant framgångsrikt samarbete.

Källa: SKL


UPPhanDLInG

Sverige har fått sin första doktor i offentlig upphandling, Andrea Sundstrand från Stockholms universitet. Ett hittills rätt så smalt forskningsfält börjar växa – och forskningen är efterfrågad, säger Konkurrensverket.

slutet av maj disputerade Andrea Sund-strand i offentlig rätt med inriktning på offentlig upphandling. Därmed blev hon först i Sverige inom ämnet.– Det stämmer, i alla fall med juridisk ansats, de övriga känner jag inte till lika

väl, säger hon. Hon påbörjade arbetet med avhandlingen 2007 vid Juridiska fakulteten vid Stock-holms universitet, men hon har många års erfarenhet som advokat med särskild inrikt-ning på offentlig upphandling. Bland annat arbetade hon i 11 år på dåvarande tillsyns-myndigheten Nämnden för Offentlig Upp-handling, NOU. Parallellt med sin forsk-ning har hon varit praktiserande advokat. Avhandlingen är publicerad och behand-lar de offentliga inköp som hamnar utanför EU:s upphandlingsdirektiv, men omfattas av bestämmelserna i EUF-fördraget och de allmänna rättsprinciperna. Sedan hon star-tade sin forskning har regelverket för offent-lig upphandling förändrats nästan årligen. – Det är säkert lättare att forska på ett ämne där lagstiftningen inte förändras lika mycket, men det är fortfarande ett väldigt roligt ämne att undersöka. När man forskar inom ett ämne med många förändringar måste man lyfta ansatsen till en högre nivå och titta på de principiella frågorna, som till exempel syftet med reglerna. Men man vet aldrig om de finns kvar från ett år till ett an-nat, säger Andrea Sundstrand.

All forskning behövs All forskning på offentlig upphandling be-hövs, anser hon, och behovet av ytterligare forskning är stort. – Det är egentligen konstigt att det inte finns en mer omfattande forskning redan idag. Offentlig upphandling är ett stort rättsområde och vi har haft det svenska re-gelverket baserat på unionsrätten sedan 1994. Men det är väl så på universiteten att det tar lite tid innan ett nytt ämne får fäste.

I

Sveriges första doktor i offentlig upphandling

Andrea Sundstrand ingår i ett nätverk av forskare i offentlig upphandling, flera av-handlingar är på gång och kommer att pu-bliceras de närmaste åren. – När jag började fanns det vissa forskare som publicerade enstaka artiklar kring of-fentlig upphandling, men ingen annan som arbetade med en rättsvetenskaplig avhand-ling. Nu är vi flera stycken och min förhopp-ning är att vi blir ännu fler.

Med stöd från KonkurrensverketKonkurrensverket arbetar för att främja forskning kring konkurrens- och upphand-lingsfrågor och delar även ut forskningsme-del. På senare år har regeringen uttryckt att det finns ett behov av ökade satsningar på forskning om upphandling. Bedrivs det tillräckligt med forskning kring offentlig upphandling i Sverige? – Nej, inte i den utsträckning vi skulle vilja och förklaringen till varför är enkel – forsk-ningsfältet är ganska nytt och det finns inte så många forskare med kompetens inom ämnet. Men ämnet är på agendan och fler och fler institutioner visar nu intresse, säger Joakim Wallenklint, ansvarig för forsknings-frågor på Konkurrensverket. Verket disponerar cirka 13-14 miljoner kronor årligen i forskningsmedel, där forsk-ningen kring offentlig upphandling idag får cirka 30-40 procent av medlen. Det hand-lar dels om längre forskningsprojekt men Joakim Wallenklint lägger även ut viss upp-dragsforskning. Det innebär att en stor del av den forsk-ning som bedrivs i Sverige idag har finansie-ring från Konkurrensverket. Ansökningarna har i regel antingen en juridisk eller en natio-nalekonomisk inriktning och berör ämnen som till exempel överprövningar, osunda strategiska anbud eller hur man ska få in kvalitet som en parameter i förfrågningsun-derlag. – Alla frågor är av intresse och vi försöker beta av fråga efter fråga. Vårt mål är att öka på kunskapen hos de som till vardags jobbar med upphandlingsfrågor i någon form, sä-ger Joakim Wallenklint.

Malin Ulfvarson

Andrea Sundstrand, doktor i offentlig rätt med inriktning på offentlig upphandling, Stockholms universitet.

Vissa offentliga inköp som normalt faller utanför EU-direktiven, exempelvis konces-sioner eller inköp under tröskelvärden, kan ändå anses vara styrda av intressen som finns reglerade i EU:s primärrätt.I primärrätten ingår bestämmelserna om de grundläggande friheterna i fördraget om EU:s funktionssätt, vilka utgör den rättsliga grunden för all offentlig upp-handling. Syftet med avhandlingen är att fastställa tillämpligt regelverk för sådana upphandlingar, bland annat vilka rättighe-ter enskilda leverantörer kan tänkas ha.

Andrea Sundstrands forskning


UPPhanDLInG

Den icke-vinstdrivande tyska intresseorganisationen Forum Ver-gabe delar ut ett internationellt pris till framstående forskning inom offentlig upphandling. International public procurement award, IPA, syftar till att främja unga forskare inom nationell, europeisk eller internationell offentlig upphandling. Priset instif-tades 2004 och har sedan dess delats ut vid fyra tillfällen. Juryn består av utövare och forskare från tre EU-medlemsstater.

– För IPA 2012 fick vi totalt åtta ansökningar. Detta är ett ganska tillfredsställande antal och över genomsnittet, säger Mark von Wietersheim, vd på Forum Vergabe. Dock skedde ingen utdelning i år eftersom man inte fann något av bidragen tillräckligt enastående, som krävs av IPA-stadgan. Därför dubblar man prissumman nästa år, till 10 000 euro. – En ansökan bör vara mer än ”bara” över genomsnittet för att hedras med IPA. Forum Vergabe är mycket intresserade av ansökningar från alla EU-länder, så att IPA blir ett verkligt internationellt pris. Kraven är att den publicerade forskningen är skriven på engelska eller tyska samt att den som ansöker är under 35 år. – I år har vi haft kontakt med flera personer från utlandet, till exempel från Turkiet. Vi fick två ansökningar från Danmark men såvitt jag kunnat se har vi inte fått några ansökningar från Sverige. Ytterligare information kommer snart att pu-bliceras på vår hemsida. Om det finns några frågor, kan vem som helst ringa eller mejla och vi är redo att svara.www.forum-vergabe.de/aktivitaeten/ipa/

Pris till bästa forskning

Joakim Wallenklint, ansvarig för forskningsfrågor på Konkurrensverket.

Vi går till roten med det ondaNär du anlitar oss har du alltid tillgång till de bästa experterna på affärsjuridik. Låt oss bistå dig på både bredden och djupet om något har gått snett. Till din hjälp finns 200 medarbetare på 18 kontor runt om i Sverige och Baltikum som engagerar sig helhjärtat. För att göra din affär till en god affär.

www.glimstedt.se

Nio nya forskningsprojekt om konkurrens och offentlig upp-handling får närmare sex miljoner kronor i bidrag i år. Dessutom får ett flertal forskningsprojekt som startat tidigare fortsatta bidrag. Tre av de projekt som i år får forskningsbidrag tar upp aktuella frågor om regelförändringar och konkurrensutsättning som vi upplevt i Sverige de senaste årtiondena. Hur pris och kvalitet står mot varandra i offentlig upphand-ling är en annan forskningsfråga som avhandlas samt effekterna av statsstöd. – Det är värdefullt att kunna bidra till en fri och obunden forskning kring frågor som direkt kan påverka vår vardag och vår gemensamma välfärd. Jag är mycket glad över att vi genom att stödja forskningen kan bidra till ny kunskap på en rad angelägna områden, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom i ett pressmeddelande.

Källa: Konkurrensverket

6 miljoner till nio nya projekt


KAFFELÖSNINGEN från oss på Selecta för att vi:•vill förändra bilden av automatkaffe•är störst i Sverige inom vending•har servicekontor nära dig•utlovar smakgaranti•störst sortiment på både certifierade och

andra kafferelaterade produkter

helsida_offentliga.indd 1 2012-05-10 15:55:36


UPPhanDLInG

Att tillämpa agil mjukvaru-utveckling kan minska riskerna för skenande kostnader i IT-utvecklingsprojekt. Men hur kan ett agilt kontrakt skapas som beställarna känner sig trygga med och som kan användas som utgångspunkt för upphandling under LOU, frågar sig advokat Lars Arrhed.

örst: Vad betyder ”agil mjukvaru-utvecklingsmetod”? Mjukvaruutveckling är ett annat ord för att ”bygga ett datorprogram”. Att bygga ett datorprogram är som att bygga ett hus. Man börjar med diffusa

drömmar, skisser, krav och en ritning. Man bestämmer en dag långt fram i tiden (ofta flera år) när allt ska vara klart. När man se-dan träffas på den överenskomna dagen för att kontrollera bygget är ingenting som man hade tänkt sig. Det är fel och försenat och för dyrt. Allt slutar med bråk och inte sällan rättegång. Det finns många exempel på have-rerade utvecklingsprojekt som blivit oerhört kostsamma. Försäkringskassans införande av sitt nya affärssystem i miljardklassen kostade nästan tre gånger mer än budgeterat. Många skyller haverierna på fyrkantiga kontrakt. IT-branchen har länge varit tydliga i sitt budskap: ”Ett datorprogram är en levande organsim och ingen byggsats som kan mon-teras ihop efter färdiga ritningar”. Bland annat för att komma till rätta med sådana problem har agila utvecklingsmetoder vuxit fram.

Ändra under resans gång När man är ”agil” är man ”lättrörlig”. Be-ställaren och utvecklarna samarbetar nära under hela utvecklingstiden. Man låser sig inte vid ett visst slutresultat utan kan under resans gång förändra beskrivningen av hur datorprogrammet ska fungera och se ut när det blir klart. När man kommer fram till den magiska dagen då allt ska vara färdigt, ser datorprogrammet inte ut som du hade tänkt från början, det är mycket bättre och det blev billigare och färdigt i tid.

F

agil mjukvaruutveckling på beställarnas villkor – ett hederligt gammalt tågluffarkort

Jag så är det om man får tro utvecklarna. Beställarna är emellertid mer skeptiska. ”Vi vill veta vad vi får för pengarna” och ”Jag företräder en myndighet och kan inte upp-handla något enligt Lagen om offentlig upp-handling (LOU) om vi inte vet vad det är vi ska köpa” och ”jojo, de säger agil mjukva-ruutveckling, sen blir det löpande räkning, fikonspråk och extrafakturor”. Är det omöjligt att skapa ett agilt kon-trakt som beställarna känner sig trygga med och som kan användas som utgångspunkt för upphandling under LOU? Jo, det är möjligt! Traditionell mjukvaruutveckling är som di-rekttåget mellan två storstäder – När man bestämt sig för vart man ska och dörrarna stängts går det inte att ångra sig. Agil mjuk-varuutveckling på utvecklarnas villkor riske-rar å andra sidan att bli som en taxiresa – Du kan ändra dig hur mycket som helst, stanna och fika och diskutera olika vägar som leder till ditt slutmål men när du väl är framme vill du inte veta vad som står på taxametern. Agil mjukvaruutveckling på beställarnas villkor är ett mellanting mellan direkttåget och taxiresan som kanske bäst kan liknas vid det gamla hedliga tågluffarkortet – Fast pris, fast slutdag och många korta resor med ut-värdering emellan.

Kontraktet ska bygga på fastpris, en låst kravspecifikation och delleveranser med korta leveranstider (10-30 dagar). Kravspe-cifikationen ska låsas upp efter varje god-känd delleverans och parterna ska aktivt ”stuva om” i framtida arbete, dvs. att lägga till och dra ifrån specificerad funktionalitet och omprioritera i vilken ordning specifi-cerade egenskaper och funktionalitet ska levereras. Förändringarna av de framtida ar-betena ska göras utan att priset ökar väsent-ligt eller att datorprogrammet inte blir helt annorlunda eller blir försenat. Utvecklarna ska ha sådan ordning på sitt arbete att en ny utvecklare ska kunna ta över arbetet med kort inskolning. Att beställaren faktiskt har förutsättningar att byta ut utvecklarna med kort varsel blir ett påtryckningsmedel för att projektet inte ska svälla ut till ett ”löpande-räkningsuppdrag” utan förutsebarhet och kontroll. Många utvecklare skulle tycka att ovan-stående villkor är för tuffa, signalerar bris-tande förtroende och kommer att leda till ett dåligt samarbetsklimat. Problemet är emellertid att väldigt få beställare, särskilt i den offentliga sektorn, är intresserade eller ens har legala möjligheter att gå in i allt för oförutsebara projekt. De agila kontrakten är oerhört värdefulla men de måste styras upp för att bli attraktiva för beställarna.

Lars Arrhed, Advokat Advokatfirman Lindahl

KAFFELÖSNINGEN från oss på Selecta för att vi:•vill förändra bilden av automatkaffe•är störst i Sverige inom vending•har servicekontor nära dig•utlovar smakgaranti•störst sortiment på både certifierade och

andra kafferelaterade produkter

helsida_offentliga.indd 1 2012-05-10 15:55:36

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ KulspetspennaFärg: Blå. SvartTillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mmFärg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. BlåTillverkad av 74% återvunnet material

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter. Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare. Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende.

www.bicecolutions.com

Miljövänlighetingår i priset


UPPhanDLInG

Leverantörerna får en röstFöreningen Sveriges offentliga leverantörer, FSOL, heter en ny branschorganisation som vill göra sin röst hörd på marknaden för of-fentlig upphandling.

De offentliga upphandlingar som varje år ge-nomförs av kommuner, landsting, länsstyrel-ser och andra organisationer som lyder under lagen om offentlig upphandling, är Sveriges enskilt största marknad. På denna marknad finns närmare 300 000 leverantörer som nu får möjlighet att ansluta sig till den nya lobbying och påverkansorganisationen FSOL. – Vi vill påverka branschens utveckling och verka för etiska riktlinjer hos våra medlemmar, säger Daniel de Sousa, ordförande i FSOL.

En kolossal marknadDet är som bekant inköp för stora summor som årligen upphandlas inom den offentliga sektorn, värdet har beräknats uppgå till över 500 miljarder kronor. Till detta kan läggas ett lika stort värde som genomförs genom så kall-lade direktupphandlingar.

– Därför är det oerhört viktigt att denna kolossala marknad fungerar effektivt, säger Daniel de Sousa. FSOL ska verka i ett antal sakfrågor. – Vi svenskar är duktiga på offentliga upp-handlingar i ett internationellt perspektiv, sä-ger Dan Frödén, en av initiativtagarna. Både på inköparsidan och bland leverantörerna är kompetensen hög. Men vi behöver bli ännu duktigare. Det är också viktigt att inköparna i den offentliga sektorn ställer samman för-frågningsunderlag som är ändamålsenliga och uppföljningsbara. FSOL har tre initiativtagare som alla leder varsitt upphandlingsföretag; Daniel de Sousa, vd för Visma Opic, Fredrik Tamm, vd för DoubleCheck och Dan Frödén som är vd för Tenders.

Öppet startmöteEn prioriterad fråga är att upphandlingarna ska bli fler och mindre omfattande. Det gyn-nar mindre företag som då klarar av att leverera varor och tjänster till den offentliga sektorn.

– Det här är ytterst en demokratifråga, sä-ger Fredrik Tamm. Ska vi få mindre företag att växa till sig, måste vi hjälpa dem att få in en fot på landets största marknad. Den första aktiviteten som arrangeras i FSOLs namn blir i Almedalen då samtliga tre initiativtagare kommer att vara på plats och presentera verksamheten. Sedan har man även planerat ett uppstartsmöte den 6 september som är öppet för alla som är nyfikna. – Målet är att FSOL ska vara en branschor-ganisation för alla landets seriösa leverantörer till offentlig sektor. Tillsammans har vi en stor erfarenhet om allt som rör offentlig upphand-ling. Vi utgör därmed en viktig kunskapsbank, säger Daniel de Sousa. Den nya organisationen är vår gemensamma plattform där vi kommer att uttrycka oss med en samlad röst.

Fredrik Tamm, vd DoubleCheck.Daniel de Sousa, vd Visma Opic. Foto: Thor Balkhed.

Dan Frödén, vd Tenders. Foto:Thor Balkhed.

Energi och trafik ska driva innovationMed upphandling som verktyg ska offentlig sektor bidra till att stärka svensk innovationskraft. Som ett led i arbetet har regeringen gett Trafikverket, Energimyndigheten och Vinnova särskilda uppdrag.

– Trafikverket är en stor aktör inom offentlig upphandling. Nu får de i uppdrag att analysera hur de kan använda sig av inno-vationsupphandling för att driva på utvecklingen av effektivare processer och ny teknik samt även prova detta praktiskt vilket jag hoppas kommer ge effekt, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. Energimyndigheten och Vinnova ska tillsammans med berörda aktörer inleda ett arbete med innovationsupphandling som kan driva på nya och bättre miljölösningar inom angelägna områden,

där transporter är ett. Satsningen är en del av regeringens miljötek-nikstrategi och omfattar 30 miljoner kronor fram till 2014. – Klimatfrågan är en av mänsklighetens största utmaningar. Den tuffaste delen är att ställa om våra transporter. Idag utgör den för-nybara energin inom transportsektorn knappt 10 procent medan resten är fossilt, klimatskadligt och ändligt. Omställningen kräver ny teknik och innovationsupphandling kan vara ett avgörande steg för att ge nya lösningar en knuff ut på marknaden, säger IT- och energiminister Anna-Karin Hatt. De nya uppdragen kompletterar regeringens tidigare satsning på innovationsupphandling och är ett led i det pågående arbetet med att ta fram en nationell innovationsstrategi.

Källa: Näringsdepartementet


LEDaRSkaP

Det var två välfyllda konferensdagar som hölls i Stockholm i maj. I denna tidning kan du dessutom läsa mer om Annika Härenstams projekt om chefer i offentlig sektor, samt en intervju med Eva Ahlgren, vinnaren av Årets Offentlig Chef 2012.

Uppskattat program under Offentlig Chef 2012

< – Jag är fullständigt besatt av det strategiska ledarskapet, medgav Jan Carlzon, framgångsrik och internationellt känd vd för SAS under tolv år. – Jag hade framgångar så länge affärsidén var tydlig. Ni måste hitta värdet i er verksamhet – oavsett vil-ken politisk färg som styr för tillfäl-let, säger han och tillägger att det inte går att utarbeta en gemensam strategi för Sveriges kommuner och landsting, utan de måste vara situationsanpassade.På SAS gjorde han sig känd för nytänkande med fokus på kunden.– Vad är kärnan i företaget? På SAS var det många som trodde att flygplanen var kärnan i företaget, bara vi hade rätt flygplan. Vi kan flyga flygplan, sa jag, vi måste lära oss att flyga människor.

Det är svårt att formulera mål för verksamheten, men Lars G Mattsson har skrivit en bok som kan vara en hjälp på vägen. Han listar ett antal

vanliga problem, för många mål har satts, personalen förstår inte målen, resultatmålen är inte omsatta till prestations- och lärandemål.

– Kundnöjdhet är inte ett nyckeltal, utan en resultatindikator, för att den visar inte hur vi tog oss dig, säger Lars G Mattsson. Det enklaste sättet att

höja värdet är att göra sig av med de missnöjda kunderna, men vi har inte blivit bättre.

< Jagad av journalister: Haleh Lindqvist, Kommunchef i Marks kom-mun och Marianne Samuelsson, fd Landshövding på Gotland vittnade båda två om att det är ensamt på toppen när mediadrevet går. – Vi hade en väl genomarbetad krisorganisation men inte tänkt på att jag själv hade behövt stöd. När drevet gick var det mitt i semestern och jag stod alldeles ensam och kunde inte använda min egen mobil-telefon eftersom journalister ringde konstant, berättade Marianne Samuelsson.– Den interna kontrollen hade brustit och rättssäkerheten satt ur spel. När jag gick ut i media och bad om ursäkt blev det ett himla liv internt, sa Haleh Lindqvist.


LEDaRSkaP

Elisabeth Dahlin, Rädda barnen, berättade om det stora förändringsarbete man påbörjade 2008 där organisationen omvandlades från 1000 individer med egna mål till en organisation med ett fåtal, väl förankrade, gemensamma mål.– Den mentala resan pågår fortfarande och det har krävts tuffa chefer, som vågar ta beslut. Nya människor i vår organisation har klivit fram och axlat nya roller.

Johan Ljunggren berättade att polisen idag har cirka 36 Facebooksidor och 14 aktiva twitterkonton.– Vårt mål är att finnas där medborgarna är och därför har vi valt att satsa på lokala aktörer i sociala media. Vi vill skapa käns-la av grannsamverkan. Sådana nätverk är viktiga och värdefulla i vårt jobb.

Mattias Jansson, kommunchef Katrineholms kommun, anser att sociala medier har gjort honom till en bättre ledare, men medger att arbetsformerna inte nödvändigtvis passar alla. – Det är även tillåtet att bara lyssna. Det finns mycket intressant som avhandlas där. Nästa steg kan vara att delta men gör det då i egen-skap av offentlig person, inte som myndighet.

Hur ska vi som ledare hantera den snabba förändringstak-ten, undrade Kjell Ekbladh från STQM Management. Han ser en förskjutning bort från de mjuka frågorna, en trend som kommer från industrisektorn och har nått kommuner och landsting.– I offentlig sektor finns i regel en stark gemensam värde-grund, men vad händer med den när verksamheten ska skötas i privat regi? Kan vi förmedla värdegrunden genom offentlig upphandling?

”En lyckad improvisation kräver noggranna förberedelser”, citerade Pia Jansäter och presenterade appen Krisboken som ger struktur och tillgänglighet åt organisationers krisarbete.

– Ska du byta jobb kan du med sannolikhet inte praktisera samma ledarskap som på det förra, påpekade David Loid och gav en strukturerad bild av vilken typ av ledarskap som bäst tillämpas på olika typer av organi-sationer.

Letar du efter en ekonomisk förvaltare som verkligen har koll ska du vända dig till Riksbyggen. Efter 70 år som förvaltare av bostadsrättsföreningar, har vi både erfarenhet och kunskap om allt som rör er fastighet. Inom ekonomiområdet har vi kunniga och erfarna ekonomer, jurister och specialister som tar hand om föreningens hela ekonomi – från att skicka ut hyresavier till att göra ert bokslut. Vi har helt enkelt koll på både fastigheter och siffror. Kom in på riksbyggen.se/tjanster och se vad vi kan hjälpa just din förening med. Eller ring oss på 0771860 860 Dag & Natt.

Vi utvecklar, förbättrar och förvaltar rummen som du bor och arbetar i.

Vi har koll på siffrorna

Möt oss i

Sundbyberg under

Bo utställningen

16–26 aug


LEDaRSkaP

Är det deltagarlistan eller programmet som styr vilka konferenser du besöker? Och hur följer du upp konferensen i efterhand? Ditt eget enga-gemang styr vad du får ut av besöket.

et finns ett överflöd av konferenser för alla typer av professioner. En tjänsteman i offentlig sektor skulle i princip kunna ägna sina dagar ute-slutande åt denna form av kompe-tensutveckling.

Här berättar tre personer sina konferens-strategier och vad de gillar mest - och minst.

Ett årsperspektivYlva Hambraeus Björling är vd på bolaget Apotekens Service, som är ett nationellt in-formationsnav och en oberoende länk mel-lan hälso- och sjukvårdens alla aktörer. Hur väljer du vilka konferenser du ska gå på? – Jag försöker ha ett årsperspektiv och väljer ut ett par konferenser per år som jag åker till. De ska ha en klar relevans för vår verksamhet, antingen till innehåll eller till möjlighet till goda kontakter och helst båda, säger Ylva Hambraeus Björling. Hur får man ut mest av konferensen? – Välja föreläsningar i förväg och använda alla pauser samt eventuell tid då man inte hittar en så viktig föreläsning till att gå i ut-ställningen och framför allt till mindre mö-ten, säger Ylva Hambraeus Björling. Styr deltagarlistan vilka konferenser du väl-jer, till exempel att det är viktigt att gå på chefskonferenser om du själv är chef ? – Målgruppen man vänder sig till är själv-klart viktig men innehållets relevans för mitt arbete styr lika mycket, säger Ylva Hambrae-us Björling.

D

Bli ett konferensproffsEtt par om åretAtt själva vara involverade i arrangemanget kräver av förklarliga skäl lite mer av delta-gandet. Ellen Hyttsten är vd på Inera, det samägda landstingsbolaget som arbetar med nationella e-hälsoprojekt. Hon besöker i för-sta hand de konferenser där Inera är delta-gande i någon form. Det blir ett par stycken varje år. – Dessutom deltar jag i någon konferens som har bäring på det område där jag job-bar, det vill säga e-hälsa. De konferenser som vi deltar i kräver mycket stora förbere-delser. De andra som jag besöker kräver att man sätter sig in i programmet, säger Ellen Hyttsten.

Ge tid för kollegorPrecis som många konferensdeltagare vitt-nar om är mötet med andra kollegor minst lika viktigt under dagarna. Men det är myck-et som trängs om uppmärksamheten. – Jag använder mässor mest som ett slags kontaktforum. Det är viktigt att ”kartlägga ”utbudet innan mässan och att samtidigt vara öppen så att man kan improvisera sig till kontakter, säger Tomas Riklund, pr-kon-sult med offentlig sektor som regelbunden kund. Talarna på programmet kan variera stort. Två stora typer av talare kan ändå identifie-ras, de som talar om sina egna erfarenheter och de som talar om framtid och visioner. – Jag tycker bäst om visionärer. Jag vill känna av att jag fått ta del av något nytt, nå-got som gör att man känner sig lite unik och utvald, säger Tomas Riklund.

Det värdefulla mötetLeverantörerna trängs om besökarnas upp-märksamhet och för att inte missa ett lukra-tivt möte har konferensarrangörerna utveck-lat metoderna för att para ihop utställare och deltagare.

Har du erfarenhet av alternativa mötes-metoder, ex bokade speedpresentationer med utställare? – Ja i begränsad omfattning. Jag uppfattar den typen av möten lite som tävlingsmo-ment och som passar personer som skulle beskriva sig som stresståliga. Bortsett från det så kan ju mötena vara rätt effektiva om de är välplanerade. Och om man är stresstå-lig, säger Tomas Riklund med glimten i ögat. Ellen Hyttsten menar att mötet med leve-rantörerna är viktigt men det får inte bli för säljande. – I Sverige har vi ett väldigt gott klimat mellan den offentliga verksamheten och leverantörerna. Vid till exempel WHOIT-möten som departementet bjuder in till så är vi en svensk delegation. Då är det viktigt att leverantörerna inte ”kränger tjänster”. Det brukar inte vara så heller utan det är ett bra samarbetsklimat, säger Ellen Hyttsten.

Efter konferensenDet finns flera viktiga saker att ta tag i efter konferensen, att informera chefer och med-arbetare till exempel. – Konferenser där vi deltagit brukar vi ut-värdera. Övriga konferenser brukar vi refe-rera till både på intranätet och på vår webb, säger Ellen Hyttsten. Och att se till att följa upp de möten man haft under dagarna. Att göra små an-teckningar på visitkorten kan hjälpa till att minnas vilka frågor man pratat om eller om personen har någon särskild kompetens som efterfrågas. – Säkerställer att de möten man kom överens med olika individer om att ha också genomförs. Delger min ledningsgrupp mina viktigaste erfarenheter, säger Ylva Hambrae-us Björling.

Malin Ulfvarson

Ylva Hambraeus Björling, vd Apotekens Service AB

Tomas Riklund, pr- och mediakonsult

Ellen Hyttsten, vd Inera AB


LEDaRSkaP

Fokusera inte för mycket på individerna när ni vill utveckla ledarskapet. Det är oftare organisationen som behöver ses över. Det menar professor Annika Härenstam som leder ett forskningsprojekt som rönt stor uppmärksamhet i offentlig sektor.

örändringstakten i offentlig sektor är mycket hög, vilket påverkar che-fernas möjligheter att skapa en god verksamhet. – Att vara chef i offentlig sektor idag är som att bli utslängd på en

hängbro. Då är det angeläget att man åt-minstone har en ledstång att hålla i, säger Annika Härenstam. Ledstången symboliserar då de organisa-toriska förutsättningar som hon noga analy-serat de senaste åren. I projektet CHEFiOS har hon använt sig av tidigare arbetsmiljö-forskning till att ta fram verktyg och meto-

F

Det är inte du – det är organisationen!

der för att utveckla verksamheten i offent-lig sektor. Projektet bedrivs på Göteborgs universitet och i samarbete med ett antal förvaltningar i Borås, Ale och Alingsås kom-muner samt Göteborgs Stad. Tanken är att både belysa likheter och skillnader beroende på kommunens storlek och om det är kvinno- eller mansdomine-rade förvaltningar. Forskningen har nämli-gen visat att det finns olika förutsättningar för chefskapet och olika handlingsstrategier i olika typer av verksamheter vilket påverkar chefernas arbetssituation. – Förhoppningsvis ska CHEFiOS bidra till att man lär sig vilka verktyg man kan ar-beta med, säger Annika Härenstam.

Arenor för dialogEn nyckelperson i organisationer är de så kallade första linjens chefer, de som är kana-len mellan ledningen och medarbetarna. På dem ligger bland annat den svåra uppgiften att balansera krav och resurser. En förutsättning för uppgiften är att hela organisationen har en gemensam syn på verksamhetens mål och fördelning av arbets-uppgifter. Hos vissa förvaltningar kan kom-

munikationen mellan strategisk ledning och operativ nivå vara så bristfällig att den i stort sett sker genom en enda chef. – Då hjälper det inte vilken chef du än stoppar in på den tjänsten, för förutsätt-ningarna för att göra ett bra jobb finns inte. Det gäller att få kommunikationen att börja flöda. Det måste finnas kunskap och förståelse för varandras uppgifter och perspektiv. – Vi har studerat vilka arenor som finns för kommunikationen, och ibland kan det även visa sig finnas för många. En sådan kartläggning ger ledningsgruppen en större förståelse för sin organisation. Om samsynen är god ökar förutsättning-arna att hantera problem som kan uppstå när till exempel mål och medel inte är balan-serade. Störst svårigheter och sämst förutsätt-ningar finns inom vården, skolan och om-sorgen. – Där är avståndet till den strategiska led-ningen långt och kommunikationen dålig. Dessa sektorer är mycket kvinnodomine-rade och Annika Härenstam tycker sig se en framträdande skillnad. – I de mansdominerade organisationer vi har studerat, de tekniska förvaltningarna, är språket annorlunda. Där ställer man tydliga krav på ledningen att svara på hur verksam-heten ska kunna skötas med de resurser som ges. Annika Härenstam är mycket intresserad av genusperspektivet i de forskningsfrågor hon arbetar med och konstaterar att det på-går en viktig trend som vi bör hålla ögonen på. – Hela den offentliga sektorn håller på att öka andelen kvinnor, männen lämnar i hö-gre grad.

Birgitta Roos, förvaltningschef Göteborgs Vatten, Annika Härenstam, professor Göteborgs Uni-versitet och Annika Andersson, HR-chef Göteborgs Vatten.

Projektets syfte är att ta fram kunskap och metoder för chefs- och organisationsutveck-ling i offentlig sektor. Projektet finansieras av Vinnova, Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad, Previa och leds av professor Annika Härenstam vid Göteborgs Universitet. CHEFiOS-projektet har pågått mellan 2008 och 2012.

CHEFiOS


LEDaRSkaP

Det är inte du – det är organisationen!

Genom sin forskning har Annika Hä-renstam och hennes kollegor definierat åtta olika chefsarketyper. Däribland de gynnade, de försummade, de fokuserade och de mot-arbetade. Vissa har en gynnad position och får stor uppskattning, andra är utsatta eller motarbetade och vill helst sluta som chef. Syftet är att kunna identifiera dessa roller i den egna organisationen och ge ledningen en samlad bild av de egna chefernas förut-sättningar.

I praktikenEn organisation som har tillämpat CHEFi-OS verktyg för att driva ett förbättringsar-bete är Göteborgs Vatten med cirka 290 anställda, varav 28 chefer. Förvaltningschef Birgitta Roos och HR-chef Annika Anders-son presenterade sitt arbete på konferensen Offentlig Chef. De har kunnat konstatera att kommuni-kationen mellan ledning och operativ verk-samhet fungerar relativt bra. – Ledningen har stor förståelse för verk-samheten vilket säkert bidragit till det ge-nerellt goda resultat vi uppnådde i vår kart-läggning, säger Birgitta Roos.

Endast 11 procent av cheferna pekades ut som motarbetade men när resultatet blev känt fokuserades åtgärder på samtliga ledare. Ett annat resultat som kom fram var att många av cheferna utför sin personals ar-betsuppgifter. – Vi samlade alla chefer för att diskutera chefsrollen på Göteborgs Vatten. En stor diskussion handlade om vad som var möjligt att delegera. Det visade sig att vissa var mer benägna att delegera utvecklingssamtalen än ansvar för enskilda operativa projekt – så där hade vi lite att arbeta med, säger Annika An-dersson. – Våra chefer vill gärna ha operativa ar-betsuppgifter. Vår utmaning har varit att få dem att släppa vissa av dessa och bli mer ren-odlade ledare, säger Birgitta Roos. De avslutar med att ge ett gott råd. – Det är viktigt att förmedla känslan av långsiktighet i ett förändringsarbete. Ta fram det gamla materialet emellanåt, hän-visa till det i arbetet och återuppta de tan-karna. Så att organisationen inte känner att det bara är punktinsatser som görs, säger Annika Andersson.

Malin Ulfvarson

Arenor för dialog, gemensamt språk och samsyn om mål, medel och hur man ska nå ditEn tydlig struktur, avgränsade, tydliga uppdrag och respekt för varandras roller och kompetenserHögt i tak och stor tillit.

Den goda organisationen bör erbjuda:

CHEFiOS

Då hjälper det inte vilken chef du än stoppar in på den tjänsten, för förutsättningarna för att göra ett bra jobb finns inte.


LEDaRSkaP

Uppdraget att leda stadsdelen Rosengård i Malmö inkluderar många utmaningar. – Jag brukar kalla det för mitt hedersuppdrag som jag fått spe-cifikt från kommunledningen, säger stadsdelschef Eva Ahlgren som nyligen utsågs till Årets Of-fentliga Chef 2012.

va Ahlgrens utmärkelse som Årets Offentliga Chef fick stor uppmärk-samhet i hela Malmö stads organisa-tion. Hon blev bombarderad med meddelanden, intervjuad av lokal-radion och uppringd av politiker i

Malmö. – Det här är fantastiskt roligt och kom-mer att få betydelse för hela vår organisa-tion, säger hon. Vi frågar Eva Ahlgren varför hon tror att hon tog hem priset? – På det personliga planet tror jag att det är mitt ärliga engagemang som gör skillnad. Jag är tydlig i mina värderingar och i mitt sätt att kommunicera. När det gäller ledar-skapet har jag en vision och en mycket tydlig riktning, och vi mäter och följer upp arbetet noga. Både personliga egenskaper och ledarska-pet är viktiga för nå framgångar anser hon – de förutsätter varandra.

Med uppdrag att förändraRosengård är en av Malmös minsta men befolkningstätaste stadsdelar. En stor del av befolkningen är unga, 33 procent är under 20 år. Befolkningen är mångkulturell och kommer från mer än 100 länder som till-sammans representerar ett femtiotal olika språkgrupper. Några av utmaningarna för Rosengård är stor trångboddhet, hög ar-betslöshet och låga skolresultat. Stadsdelen har fått mycket publicitet i media de senaste åren för de brott som begås, men statistiken

E

Bästa chefen finns i Rosengård

visar att antalet anmälda brott minskat tack vare förebyggande arbete. När Eva Ahlgren började som förvalt-ningschef i Rosengård 2010 var det med ett tydligt uppdrag från kommunchefen att för-ändra. – Man var väldigt tydlig med uppdraget och gav mig fria händer. En stark tilltro från ledningen är viktigt för att genomdriva ett förändringsarbete. Hon tog sin vision till ledningsgruppen och konstaterar ärligt att det inte var fråga om något förankringsarbete där hon tillfrå-gat organisationen – utan visionen byggde helt på hennes egna tankar om hur man be-hövde förändra arbetet. – Idéerna bygger förstås på mina tidigare erfarenheter – jag har arbetat länge inom Malmö stad. Utvecklingen i Rosengård är viktig för utvecklingen i Malmö i stort och idag kan hon konstatera att hennes idéer har fått fäste i hela staden. Hon tar ett exempel. – Malmö har en mycket liten stadskärna, från Rosengård cyklar du till centralsta-tionen på tio minuter. Ändå pratade man om ”ute i Rosengård” som om det inte till-hörde stadskärnan. Jag har en stark tilltro till språket och vet effekten av hur vi väljer att formulera oss. Genom att välja sina ord ökar man förutsättningarna för goda möten mellan invånarna i staden. Idag pratar man inte lika ofta om ”ute i Rosengård”. Idag är vi istället alla malmöbor.

KarriärenEva Ahlgren är född i Malmö och har bott där i större delen av sitt liv. Hon visste ti-digt att hon ville arbeta med människor och hade funderingar på att bli psykolog eller lärare under skoltiden. Sedan valde hon so-cionomprogrammet. – Det har varit ett bra val eftersom det är en så bred utbildning. Hon har sedan arbetat inom offentlig sektor hela sitt liv, bland annat som kurator inom vuxenpsykiatrin och som handledare och lärare på läkarlinjen. Under karriärens

Vi har i alla fall ett varu-märke och om vi jobbar hårt med att ladda om det till något positivt kommer vi att få enormt gensvar.


LEDaRSkaP

Bästa chefen finns i Rosengård

gång började hon intressera sig för ledar-skapsfrågor när hon tydligt såg ledarskapets effekt på resultatet. – Till slut hade jag analyserat och bedömt chefernas prestationer så mycket att jag näs-tan schabloniserade i bra och dåliga chefer. Då tänkte jag – om jag nu tror att det är så enkelt så får jag väl göra det själv. Med sin bakgrund som socionom, kurator och beteendevetare sökte hon en chefstjänst inom ett helt annat område – som rehabchef för arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Det var det bästa hon kunde ha gjort, menar hon. – Jag hade ingen yrkeskunskap inom om-rådet och då måste man verkligen anamma ledarskapet som inriktar sig på att gynna medarbetarna och deras förutsättningar. Och det är väldigt viktigt för ledarskapet i stort. En duktig specialist är inte alltid en god ledare, konstaterar hon. Hon tyckte chefskapet var otroligt roligt, och ganska snart ökade hennes personalan-svar. – Jag arbetar för att se medarbetarna, att ställa mycket frågor – att inte ha alla svar, och få organisationen att växa. Sedan 1998 har hon haft olika chefstjäns-ter inom Malmö stadsdelar, först som vård- och omsorgschef i Södra Innerstaden, sedan barn- och ungdomschef för att därefter bli förvaltningschef. Hon säger att hon har

haft tur med egna chefer som har gett henne möjligheter. – Mitt arbete hade inte gått att genomföra utan mandat från ledningen. Därefter gäller det att vinna förtroendet och mandatet från medarbetarna.

Tillbaka i RosengårdHon har 1550 medarbetare i stadsdelen Ro-sengård och Eva Ahlgren arbetar bland an-nat med att skapa vi-känsla i organisationen. Stolta medarbetare är medskapare i proces-serna för förändring. Hon är noga med att organisationen inte ska ha ett uppifrån och ner-perspektiv på medborgarna. – Varje människa har kraft att bära sitt eget liv. Vi ska inte ta hand om medborgar-na, men vi ska möjliggöra för dem. Invånarna i Rosengård är ovanligt rörliga och in- och utflyttningen hög. Räknat i an-tal personer som flyttar, byts teoretiskt sett hela befolkningen i Rosengård vart femte år. – Vi arbetar för att stärka individerna och när vi har lyckats med det, och de är starka och självständiga, då flyttar de i regel däri-från, säger Eva Ahlgren. Hur ser du på förutsättningarna för chef-skapet i offentlig sektor? – Inom offentlig sektor känner vi ständigt av bristande resurser. Men sätter man det i lite perspektiv har vi det förhållandevis bra i

Sverige och vi ska kunna använda de resurser vi har för att bedriva en god verksamhet. Inspekterande myndigheter som Social-styrelsen, Skolinspektionen, med flera ser hon som en tillgång för den egna verksam-heten. – Vi arbetar ständigt med förbättringar och det är värdefullt med utomstående ögon som utvärderar vår verksamhet.

Har ett varumärkeDet händer fortfarande att det skrivs nega-tivt om Rosengård i media. – Det är en utmaning men vi antar den utmaningen. Och vi har valt våra strategier och verktyg för att hantera det. Mediebe-vakningen har varit tuff. Så fort det sker våldsdåd i Malmö tänker alla automatiskt på Rosengård. Men vi har i alla fall ett varu-märke, säger hon, och om vi jobbar hårt med att ladda om det till något positivt kommer vi att få enormt gensvar.

Malin Ulfvarson

Eva Ahlgren, förvaltningschef Rosengård, Malmö stadÅlder: 59 årFamilj: Tre vuxna barn samt ett barnbarnBor: Västra hamnen, Malmö Aktuell: Vinnare av Årets Offentliga Chef 2012.

Priset är instiftat av Offentliga Affärer till-sammans med fackförbunden Vision och ST och delades ut under konferensen Offentlig Chef den 10 maj.

Fakta

Eva Ahlgren, stadsdelschef Rosengård i Malmö.

En duktig specialist är inte alltid en god ledare.

Är du chef? Här är Eva Täng. Hon är expert på allt som har med din anställning som chef att göra. Hon kan coacha dig i bland annat ditt ledarskap och din personliga utveckling. Och Eva är bara en av fördelarna med att vara chefsmedlem i Vision. Är du medlem når du Eva på [email protected] eller 0771-44 00 00.

Är du inte medlem? Besök vision.se för ett riktigt bra erbjudande.

Möt kvinnan

som älskar ditt jobb.


VÅRD

Skånes Universitetssjukhus har byggt en toppmodern akutmottagning. – Hela projektet har präglats av framtidstänk och framkantsteknik, säger Greger Johansson från Medirum som levererat delar av utrustningen till mottagningen. Man siktade mot stjärnorna och landade på må-nen, vilket är mycket bra styrt skulle jag säga, enligt Greger Johansson.

är SUS i Malmö byggde en ny akut-mottagning ville man ha en lösning som gjorde det möjligt att på ett överskådligt och enkelt sätt visa information från olika medicinska system.

Bengt Eksund är medicinteknisk ingen-jör och ansvarig för den medicintekniska utformningen av akutmottagningen. Han säger att det har blivit enklare att överblicka och förbereda en akut händelse och därmed har man även ökat effektiviteten.

Alla vill kunna seEn bildvägg bestående av fyra 46” monitorer vid varje akutplats ger all personal tillgång till rätt information vid rätt tid. Styrningen av skärmarna görs av dokumentationssköter-skan som från en touchpanel fritt väljer vad som ska visas på varje skärm. De stora fördelarna handlar om att snabbt få rätt information om patientens status – till och med innan patienten kommit in till akutmottagningen. Det kan handla om allt ifrån aktuell EKG, gamla patientjournalen, röntgenbilder som skickas direkt från ett an-nat sjukhus. – Alla medarbetare vill till exempel kunna följa resultatet när man defilibrerar. Det ger en känsla av säkerhet som är viktig för perso-nalen på en akutmottagning. Utöver kommunikationsdelen har Bengt Ek-sund varit med och valt ut bland annat en tak-hängd pendel som försetts med ett fackverk där all medicinteknisk utrustning inklusive gasför-sörjning är placerad. – Hos de flesta akutmottagningar placerar man detta under patientbritsen eller mel-lan patientens ben, det finns helt enkelt inte plats. Vi har inhyst allt i pendelkroppen, sä-ger Bengt Eksund. Fackverkverket med all utrustning kan dockas av från pendeln och kopplas till brit-sen för enkel transport av patienten. Den nya kommunikationstekniken gör att hela akutteamet kan förberedas innan patienten kommer in med till exempel aktu-

N

Bättre informationsflöde ger bättre akutvård

ell EKG från ambulansen. Patientens medi-cinska historia kan tas fram, med gamla pa-tientjournaler och röntgenbilder, för att förbereda sig bättre innan patienten anlän-der. Kan ni se att patientsäkerheten har ökat? – Nej det har vi inte gjort mätningar på men vi kan se att personalens arbete har un-derlättats, säger Bengt Eksund.

Letade teknik i EuropaArbetet med att välja utrustning till akut-mottagningen påbörjades redan 2005. – Vi har plockat ihop utrustning från flera olika företag och leverantörer utifrån våra behov. Vi gjorde många studiebesök runt om i Europa, i München hittade vi teknik hos företaget Brainlab som vi inspirerades av. – De hjälpte oss även att komma i kontakt med olika tillverkare och leverantörer, efter-som ingen idag levererar detta som en hel-het. Exempelvis den speciella britsen, säger Bengt Eksund. Britsen, operationslampan och pendeln har levererats av Medirum och företaget Black Box har varit helhetsleverantör av kommunikationstekniken.

Fortsatt utvecklingDet finns fortfarande önskemål och visioner om förbättringar. Under våren planeras tes-ter för att inhämta bilder från olycksplatser eller från hemmiljön där patienten hämtats, allt för att förbereda personalen. – Vi diskuterar vilken information vi ska ta in i akutrummet. Vi har ett pågående pro-jekt med ambulansen, för att kommunicera så mycket information som möjligt innan patienten anländer till mottagningen. Det är mycket som ska stämma, men alla tek-niska förutsättningar finns, säger Bengt Ek-sund.

Stort intresseEfter invigningen i maj 2011 har han tagit emot många besökare som är nyfikna på de tekniska lösningarna på akutmottagningen, flera av dem kommer från utlandet. Vi frågar Medirum om de har märkt av någon ökad efterfrågan på den utrustning som de har levererat? – Många uttrycker intresse för tekniken men beslutsprocesserna i de här samman-hangen är långa. Som snabbast tar ett poli-tiskt beslut kring en investering ett par år att genomföra, konstaterar Greger Johansson.

Malin Ulfvarson

Akutmottagningen på Skånes Universitetssjukhus har utrustats med ny kommunikationsutrust-ning och en högteknologisk pendel i taket där all medicinteknisk utrustning dras.


FORDOn

2012 var förutspått att bli elbilens genombrott. Men det går trögt – och beror delvis på offentlig upphandling.

tskilliga kommuner och landsting gick med i Elbilsupphandlingen, startat av Stockholm stad och Vat-tenfall med 62 miljoner kronor från Energimyndigheten. Totalt har upphandlingen intressenter för

cirka 1200 fordon, som fått sig förespeglat att de skulle få nya elbilsmodeller till bättre villkor än andra. Gröna Bilisters samman-ställning visar att det inte blev så.

Å

genombrottet dröjer – Nissan Leaf är den populäraste elbilen och den första någonsin som blivit Årets Bil. Men den får man inte välja om man gått med i Elbilsupphandlingen. Inte heller ladd-hybriden Opel Ampera eller Volvos elbil. Och alla de spännande elbilar som kommer det närmaste året är förbjuden frukt för den som håller sig till Elbilsupphandlingen, sä-ger Mattias Goldmann på Gröna Bilister.

Ingen bra dealGröna Bilisters sammanställning visar också att ett enda bilmärke erbjuder rabatt på bi-larna, tre procent – alla andra ger precis sam-ma villkor som för andra köpare. De tusen första som skaffar elbil inom upphandlingen får ersättning för upp till 25 procent av mer-

kostnaden, dock maximalt 50 000 kronor per fordon. – Bidraget kan inte kombineras med su-permiljöbilspremien, och för många kan det vara mer attraktivt att få premien på 40 000 kronor utan villkor än 50 000 kronor som är förenade med flera villkor. Premien gäller alla kundgrupper, alltså även kommuner, men inte för transportfor-don. Såväl kommuner och landsting som bil-märken har kontaktat Gröna Bilister för att få hjälp att välja bilar utanför Elbilsupp-handlingen, även om Mattias Goldmann betonar att de flesta verkar godta upphand-lingens begränsade urval. Och att ta sig ur avtalet är inte helt enkelt. – Eftersom det formellt sett är kommu-nerna själva som tecknat avtalen med leve-rantörerna, krävs tydliga sakskäl för att välja andra bilar. Det skulle i så fall vara krav på längre räckvidd, högre säkerhet eller bättre framkomlighet än vad någon av bilarna inom upphandlingen uppfyller, säger Mat-tias Goldmann.

eCar 500, Fiat 500 ombyggd till elbil i SverigeFord Focus ElectricNissan Leaf, Årets Bil 2011Opel Ampera, laddhybridstvilling till Chevrolet VoltPeugeot iOn, tvilling till i-MiEVSmart EV, troligen billigaste elbilenTesla Model S och Model X.Toyota Prius Plug-inVolkswagen Golf och Up EVVolvo V60 Plug-inVolvo C30 ElectricFord Transit Connect EV, skåpbil och minibussMercedes Sprinter EV, skåpbil och minibuss

Elbilar och laddhybrider utanför upphandlingen (i urval):

Mattias Goldmann, Gröna Bilister, och Andy Rietschel, Easycharge, i Volvos elbil, som nu används i Sunfleets bilpool i Malmö. Duon slutade sexa i Oresundsrallyt.

Elbilar –

genombrottet dröjer

Elbilar och laddhybrider utanför upphandlingen (i urval):

Chevrolet Volt, den amerikanska versionen av laddhybriden Opel AmperaCitroën C-Zero, liten elbil, känd från Elbilsre-kordetMitsubishi i-MiEV, tvillingbil till C-ZeroRenault Kangoo ZE, skåpbil i normal och förlängd version

Elbilar och laddhybrider i Elbilsupphandlingen:

Elbil med högsta säkerhetsnivå enligt Euro NCAP Elbil eller laddhybrid för över fem personerLaddhybrid med fyrhjulsdrift Laddhybrid för leasingTransportfordon med antisladdsystem Större transportfordon

Följande krav uppfylls inte av bilarna i upphandlingen

Nästa miljö-bilsdefinition Den 1 januari 2013 skärps miljöbilsde-finitionen. Regeringens förslag innebär att nya bilar som drivs på bensin eller diesel i snitt får släppa ut 95 gram koldi-oxid per kilometer. Bilar som drivs med gas eller etanol får i snitt släppa ut 150 gram koldioxid per kilometer, eftersom biodrivmedlen ungefär halverar klimat-påverkan. Elbilar är i praktiken alltid godkända. Oavsett drivmedel får bilen släppa ut mer ju tyngre den är. Inga krav ställs på bilens övriga utsläpp, på buller eller på trafiksäkerhet. Miljöbilarna ska stå för 10 procent av nybilsförsäljning-en, med skärpta kriterier 2016 och 2019 så att andelen inte ökar. Den som väljer en miljöbil får fem års skattebefrielse och lokala förmåner i en rad kommuner. Därtill godkänner många företag och myndigheter enbart miljöbilar som tjänste- och förmånsbi-lar. Den som innan årets slut skaffar en bil som idag klassas som miljöbil, behål-ler förmånerna i fem år.

Nissan Leaf – populär elbil, finns inte på avtal.

Tesla vann dubbelt i Öresundsrallyt för elbilar och gjorde samtidigt reklam för att det inte behöver vara tråkigt att köra avgasfritt.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

Trafikantveckan 2012 – På väg åt rätt håll!Landets kommuner planerar nu årets Trafikantvecka, 16-22 september. Årets slogan är ”På väg åt rätt håll”. Medbor-garna ska motiveras att cykla, gå och använda kollektivtrafik istället för bil. I fjol deltog över 2000 städer över hela Europa – troligen blir det ännu fler i år. I Sverige arbetar Gröna Bilister, Cy-kelfrämjandet och Föreningen Sveriges Regionala Energikontor tillsammans för att öka uppmärksamheten kring Tra-fikantveckan, och planerar spännande händelser inför och under veckan. Läs mer på trafikantveckan.nu

Nära 10 procent förnybart2011 var andelen förnybar energi inom transportsektorn 9,8 procent, mot 7,9 procent 2010. Alla biodrivmedel har ökat, biogas och biodiesel mest, bensin minskade 7 procent, diesel ökade 4 procent. Målet för 2020 är 10 procent, vilket beräknas nås lagom till midsom-mar. Skål och grattis – vad blir nästa steg?

ePostboxen är ett säkert sätt att kommunicera elektroniskt med dina kunder. Som avsändare får du en skyddad leverans och en tillförlitlig indentifiering av mottagaren.

Mottagaren väljer själv var han vill öppna och läsa informationen till exempel via sin mobil, läsplatta eller dator.

ePostboxen – säker elektronisk kommunikation

Välkommen till vår monter B8 på Upphandlingsdagarna.






FORDOnKONFERENSGUIDEn

Odla kreativiteten på Sånga-Säby






LEDaRSkaPKONFERENSGUIDEn

Vi pratar med Anders Törnroth en dag i maj när solen skiner, våren spricker ut i full grönska och det nyklippta gräset doftar kraftigt. Mälaren glittrar nästan bländande mot våra kisande vinterögon.

ånga-Säby ligger vackert vid Mälarens strand bara 35 km från Stockholms central. Här har den svenska bonderörelsen träffats sedan 1929 då Otto Wallén samlade bönder från hela Sverige för att diskutera gemensamma frågor. Träffen skulle visa sig avgörande för bildandet av Riksförbundet Landsbyg-dens folk – sedermera Lantbrukarnas Riksförbund, som än

idag äger kurs- och konferensanläggningen. Den tidigare ladugården är idag aktivitetslada där gästerna ibland drabbar samman i Bondekampen eller Cowboykampen. Vem vin-ner tävlingen kasta stövel, mjölka en ko eller gissa sädesslag? Listan på aktiviteter som går att ordna på Sånga-Säby innehåller dock stor bredd. – Bara fantasin sätter gränser för vad vi kan ordna, berättar Anders Törnroth på Sånga-Säby. Vi har både utrymme, lokaler och miljön som tillgångar för aktiviteter. Varför inte spela Segway Polo i vår park?

S

Odla kreativiteten på Sånga-Säby

Tydlig miljöprofilSånga-Säby profilerar sig med ett långsiktigt och ambitiöst miljöar-bete. De var först ut i Norden att Svanen-märka sitt hotell och idag har de även tagit steget att redovisa och kompensera sin klimatpå-verkan. Redan 1996 påbörjade de sitt miljöarbete som idag genomsyrar alla beslut. De är självförsörjande på vatten, som hämtas från Mä-laren och renas i eget vattenverk. Soporna sorteras i över 20 olika kategorier. – Det är inget som gästerna behöver tänka på, vi ser själva till att skräpet hamnar rätt. Byggnaderna värms av bergvärme, är målade med miljövänlig färg och solpaneler täcker viss del av energibehovet. Kretsloppstänkandet genomsyrar även valen av leverantörer. När hörsalen byggdes 2006 användes återvunnet virke som fällts av stormen Gudrun. – Vi har döpt lokalen till Södra eftersom de sponsrade oss med trä till hörsalen. Alla dessa initiativ har minimerat transporterna. Till middagen serveras eget vatten, upptaget och renat från Mälaren och kolsyrat på plats. Maten som serveras är närproducerad, köttet garanterat svenskt och köksmästaren kan till och med berätta vilken gård köt-tet kommer från.

Konferenslokaler: 15 stKonferensrum: 15 stStörsta hörsal: 245 personerMinsta konferensrum: 4 personerÖvernattning: 143 rum (360 bäddar)Avstånd Stockholm city: 35 kmAvstånd Arlanda: 65 km

Fakta


LEDaRSkaP

– Grönsakerna är odlade av Svegro som har produktion på Ekerö, och är nära granne med oss. Maten betraktas som en av de viktigaste ingredienserna till en lyckad konferens och stort engagemang läggs ned på att servera väl-lagad, god och vacker mat.

Tips för framgångAnders Törnroth tipsar vidare om hur man får till en framgångsrik konferens. – Berätta för oss vilket det främsta syftet med konferensen är så hjälper vi till att uppfylla det. Är det främst att ha trevligt och umgås lägger vi fokus på maten och aktiviteter. Ska man uppnå vissa mål gäller det till exempel att lämna utrymme för luft i programmet, att inte trycka in för mycket på för kort tid – vilket är ett rätt så vanligt problem. Och för den som vill testa modern mötesteknik tillämpas Svenska mötens färdiga modeller. – Genom att anlita Green Hat People kan man kommunicera i realtid med mötesdeltagarna, exempelvis via laptop eller mobilte-lefon, kan mötesledaren summera och följa upp resultaten redan samma dag. Bort ifrån papper och långsamma protokoll mot en mer interaktiv konferens. Anläggningen har renoverats och moderniserats i omgångar. I augusti står ett nytt hotell med 72 dubbelrum klart. Dessutom renoveras konferenslokaler samt lobbyn om under sommaren 2012.

Klimatneutrala mötenSedan 2007 är Sånga-Säby ett så kallat klimatneutralt företag enligt fastställda internationella kriterier. Det innebär bland annat att man beräknar och redovisar sina utsläpp orsakade av energi och transporter. Även personalens, gästernas och leverantörernas resor inkluderas vilket är utöver miniminivån. Alla miljöåtgärder man vidtagit har bidragit till att minska dessa utsläpp, och det som ändå återstår motsvarar endast 0,47 kg co2 per gästdygn. Att jämföra med genomsnittssvensken som orsakar drygt 17 kg co2 per dygn vilket inbegriper bostad, resor, mat och konsumtion (*). Dessa 0,47 kg co2 per gästdygn kompenseras genom att Sånga-Säby investerar i FN-certifierade klimatprojekt. – Särskilt för våra kunder i offentlig sektor, men mer och mer även för vanliga företag, är dessa initiativ uppskattade. Både för miljön och för att det förenklar deras miljöredovisning från konfe-rensen betydligt. (*) Källa: Climate Analysis Indicators Tool (CAIT) version 4, Washington DC. World Resources Institute, 2007.

Malin Ulfvarson

KONFERENS,

SPA & WEEKEND

I ROSLAGEN

WWW.HOTELLHAVSBADEN.SE ✶ TEL 0175-309 30

Spa– INSPIRATION SOM MOTIVERARKONFERENS MED


LANDETRUNT

Kiruna: Jättekliv mot ny stadskärnaNu drar Kiruna kommun igång den stora arkitekttävling som ska ge förslag på utformningen av Kirunas nya stadskärna. Arkitekter från hela världen inbjuds att kvalificera sig för tävlingen. Kiruna står in-för en omvandling av samhället som saknar motsvarighet. Nu ska framtidens Mönster-stad 2.0 skapas. Förra året fastställdes att Kirunas nya stadskärna ska ligga nordöst om tätbebyg-gelsen i Kiruna C, cirka tre kilometer från den nuvarande stadskärnan. En jury väljer tio tävlingsdeltagare utifrån de intres-seanmälningar som kommer in. Dessa tio tävlandes förslag kommer att ställas ut och allmänheten får möjlighet att lämna synpunkter. Arkitekttävlingen är ett samar-bete med Sveriges Arkitekter och ska vara avgjord inom ett år.

Piteå: Politikerbesök i äldreomsorgenI april genomförde socialnämnden och kommunstyrelsen i Piteå en temadag om framtidens äldreomsorg. En temadag som startade kl 07.00 runt om på olika äldreboenden i kommu-nen. – Det är intressant och lärorikt. Jag har varit med på natt- och eftermiddagspass, men aldrig ett morgonpass. Det känns viktigt att vi får möta personalen i deras vardag, säger kommunalrådet Peter Roslund som följer med undersköterskan Johanna Bergman un-der hennes förmiddagspass på Berggården. – Det är bra att de visar intresse och engagemang, och jag tror att många politiker vet hur slitigt vi har det och att de gör så gott de kan. Men visst är det nyttigt att de kommer ut och pratar med oss och får uppleva stressen när vi är fem som jobbar och har 16 vårdtagare som behöver hjälp med i princip allt, säger Johanna Bergman.

Gislaved: Framtidens landsbygdVill du vara med och påverka framti-dens landsbygdsutveckling? Det första av tre seminarier hölls på Gislaveds gymnasium den 25 april. Seminariet leddes av Marlene Ockander från Regi-onförbundet och Monika Gustavsson från Länsstyrelsen. De pratade om vad vi kan göra tillsammans för att driva utvecklingen framåt och om möjlig-heterna i landsbygdsprogrammet och matlandet Sverige. Återstående två seminarier kom-mer att genomföras på samma sätt under hösten. Verksamheten stöds av Tillväxtverket och Regionförbundet, Jönköpings län och arrangör är Hög-skolan på hemmaplan och WINNET, Jönköpings län.

Simrishamn: Ny översiktsplanSimrishamns kommun har fattat beslut om att ta fram en ny översiktsplan för kommunen. Som en del av arbetet kommer det att hållas temadagar ungefär en gång i månaden, på Ma-rint centrums konferensavdelning Skeppet. Planerade teman är bland annat bebyggelsestra-tegier, riksintressen, miljömålsarbete och bebyggelsestrukturer/infrastruktur. Kommunen bjuder in till inspirationsföreläsningar vid varje temadag. Den första föreläsningen hölls av Eva Sjölin, tidigare stadsbyggnadschef i Lomma kom-mun med lång och rik erfarenhet av stadsplaneringsfrågor från en rad kommuner i södra Sve-rige. 2004 fick ttill exempel hennes projekt Lomma hamn Sveriges arkitekters planpris. Eva Sjölin berättade om vikten av strategiskt tänkande i översiktsplanearbetet för att genomföra/konkretisera en kommuns visioner. Till hösten planeras fler träffar med fokus på de enskilda byarnas förutsättningar och utvecklingsmöjligheter.


Upplands Väsby: Folkomröstning om Väsby sjöstadKommunfullmäktige i Upplands Väsby har nu beslutat att folkom-röstningen om Väsby sjöstad kommer att genomföras i samband med de allmänna valen i september 2014. Väsby sjöstad är ett utvecklingsområde i Väsbys västra delar som just nu är föremål för en fördjupad översiktsplan i syfte att utreda möjligheten att skapa en ny hållbar stadsdel med skogs- och mälarnära boende längs en del av Väsbys mälarstrand. Området beräknas kunna omfatta upp till 3000 nya bostäder och utgör ca 10 års bostadsreserv i Väsby i framtiden.

Örebro: Järnvägens framtid avgörsIdag delar järnvägen upp Örebro i två delar, vilket försvårar för de boende att ta sig från den ena sidan till den andra. Dessutom medför järnvägen en hel del buller och risker i och med att godstransporter trafikerar den. Därför har Örebro kommun nyligen genomfört en utredning för att avgöra hur järnvägen genom staden ska place-ras i framtiden. Tre olika lösningar har presenterats och slutligt beslut i frågan kommer att fattas under sommaren.

Borås: Vision Borås 2025Borås långa historia som ett textilt industriellt centrum ska utvecklas till en ledande och attraktiv position inom mode, design och smarta textilier. De idéer och utblickar mot omvärlden som skapar mode, utvecklar fler företag och nya branscher. Borås har sedan ännu längre tillbaka varit ett handelscentrum, och erbjuder idag ett kluster där textil innovation och design möter entreprenörskap och handel. Borås ser och tar till vara individernas kraft, kun-skap, förmåga och idéer. Nyfikenhet, öppenhet och kreativitet präglar livslångt lärande, i skolan men även i arbetsliv och fritidsaktiviteter. Det är tankar som ligger till grund för Borås arbete med att ta fram en vision inför 2025. Visionen kom-mer att fungera som en målbild för alla kommunens verksamheter och förhoppningsvis även för dem som bor och verkar i Borås. Planen är att visionen ska antas av kommunstyrelsen den 18 juni och av kommunfull-mäktige den 16 augusti.

Falkenberg: Stigande havsnivåPlaneringen av nya bostäder vid Ätrans mynning påverkas av risken för stigande vattenstånd i havet. Enligt de senaste beräkningarna bör nybyggen i kvarteret Bacchus, alltså f d Vin & Sprit, placeras 3,5 meter över havets normalnivå. De senaste rönen när det gäller havshöjningen innebär nya tankar om hur högt nya byggnader och vägar ska placeras, för att inte på sikt bli översvämmade. Enligt förslag ska Bacchus bebyggas med handel, kontor och andra verksamheter i de två största befintliga byggnader. Därtill planeras för cirka 550 lägenheter och ett lägenhetshotell med hundrata-let bostäder. Längst ut på uddens spets föreslås en park och en småbåtshamn. I planområdet ingår hela Kattegattvägen, eftersom kommunen beslutat att den gatan ska utgöra tillfart till området. Ökad trafik innebär större behov av bullerskydd, Nu föreslås bullervallar utmed körbanan på ömse sidor. Vägen kan också behöva höjas med hänsyn till stigande havsnivå.


VI JUBILERAR – 20 år i det offentligas tjänst

VI FIRAR 20 ÅR I DEt OFFEntLIG

aS

tJÄ

nSt

O

FFEN

TLIGA AFFÄRER 20 ÅR

20

Svensk Kommuninformation, nummer 1, 1995Ur tidningen: Redan 1995 arrangerade Göteborg En-ergi tillsammans med Olso Energi för första gången ett internationellt elbilsrally mellan de båda städerna. Göteborg Energi byggde stadens första eltapp. Idag är Öresundskraft tillsam-mans med flera aktörer arrangör av ett av världens största elbilsrallyn mellan Köpenhamn och Malmö. I år deltog över 50 olika elbilsmodeller.

Svensk Kommuninformation, nummer 1, 1997Ur tidningen: – Utan en sanering av statens finanser skulle politikens möjlighe-ter fortsätta minska. För-utsättningarna att påverka samhällsutvecklingen skulle försvinna. Makten föras över från demokratiska in-stanserna till de finansiella marknaderna.Skriver dåvarande inrikes-minister Jörgen Andersson (s) i ett debattinlägg.

Saxat ur Svensk kommuninformation: Datortätheten i skolan”Intervju med skolminister Ingegerd Wärnersson (s).– 1997 delade i genomsnitt 13 elever på en dator i kommunala grundskolorna. För kommunala gymnasieskolan var motsvarande tal sex elever. För att få ett grepp om hur utvecklingen ser ut kan man göra en jämförelse med 1993 då det var 38 elever per dator i grundskolan och tio i gymnasieskolan. 87 procent av alla kommu-nala gymnasieskolor och 56 procent av de kommunala grundsko-lorna hade 1997 uppkoppling till internet.”Senaste rikstäckande undersökningen från 2009 visade att det på kommunala grundskolor går, i genomsnitt 6 elever per dator - för fristående skolor är siffran 4,5. Datortätheten är större i gymnasiet som har 2,5 elever per dator i den kommunala gymnasieskolan och 1,6 elever per dator på de fristående programmen.

Matte är svårt”Resultaten av de nationella proven i årskurs 9 som omfattade när-mare 30 000 elever visade att matematik är det ämne där flest lever misslyckades med att få godkänt. De allra flesta elever uppnådde i år målen i svenska, engelska och matematik. Men det finns stora skillnader mellan elever med olika bakgrund och förutsättningar. Engelska är det ämne där flest elever, 97 procent, blev godkända. I svenska uppnådde 94 procent målet. I matematik däremot var det endast 90 procent som klarade gränsen.”I samtliga ämnen kan man konstatera att det finns en tydlig sam-variation mellan provresultaten och föräldrarnas utbildningsnivå. Ju högre utbildning föräldrarna har desto bättre klarar sig barnen. Elever i de fristående skolorna klarade sig 1997 bättre på provet än de som har lektioner i de kommunala skolsalarna.

Nationella prov – Procentuell andel elever som inte uppnått godkänt resultat, årskurs 9.

Vi jämför då och nu

1993 delade 38 elever på en dator i kommunala grundskolan. Den senaste rikstäckande undersökningen från 2009 visade att det i genomsnitt gick 6 elever per dator, och för fristående skolor var siffran 4,5.


Svensk Kommuninformation, nummer 2, 1999Ur tidningen: Fula ord förbjuds i Noraskolor– Nu kan vi bestämma att vi inte tillåter ett fult och rått språk efter millennie-skiftet. Och det här kostar ingenting att genomföra, förklarar Hanne Alvner, moderat ledamot i fullmäk-tige i Nora.– Om barnen redan från lågstadiet får lära sig hur man uppför sig som medmänniska behövs inga manifestationer som första maj i Nora, säger hon.

Svensk Kommuninformation, nummer 2, 2001Ur tidningen: Sven-Erik Österberg intervjuas i egenskap av ordförande för Upphandlingsutredningen som då presenterat sitt slutbetänkande ”Mer värde för pengarna”. Ämnen som utreddes var miljökrav, lokal upphandling, höjd och gemensam direktupp-handlingsgräns och skärpta sanktioner vid överträdelser av LOU.

Sveriges handel”Faktum är att Sveriges bytesbalans ald-rig har visat så stort överskott som nu. I februari 1995 noterades ett plus på 4,1 miljarder kronor, den högsta notering-en hittills för en enskild månad”, skrev vår skribent Lars-Gunnar Wolmesjö i Svensk Kommuninformation 1995.Sedan dess har siffrorna fortsatt att visa överskott, vilket enkelt uttryckt betyder att vi exporterar mer än vi importerar. 2009 var ett tufft år för Sveriges och världens ekonomier. Sveriges varuex-port sjönk med hela 16 procent, men trots detta var Sveriges handelsbalans fortfarande positiv.Och år 2012 spår Konjunkturinstitutet den fortsatta utvecklingen:”Sverige har under en lång tid haft mycket stora överskott i utrikeshandeln, med en förstärkt finansiell nettoposi-tion mot omvärlden som följd. Växande svenska nettotillgångar, en minskande andel av befolkningen i arbetsför ålder och ett stort sparbehov i många OECD-länder antas innebära att de svenska överskotten i utrikeshandeln gradvis faller tillbaka.”

Källa: Konjunkturinstitutet, SCB, Ekonomifakta

Bytesbalansen – Andel av BNP, procent VälståndsliganOECD sammanställer varje år medlemsländernas köpkraftsjusterade BNP per capita i en så kallad väl-ståndsliga. Välståndsligan är ett grovt mått på värdet av produktionen samt hur stor köpkraft per invånare denna produktion ger upphov till i de olika länderna. Luxemburg, Norge och Schweiz ligger i toppen av välståndsligan. Skillnaderna mellan länderna kring Sveriges position är små vilket gör att placeringen i välståndsligan ska tolkas med viss försiktighet.

Sveriges placering i välståndsligan

Antalet medlemmar i OECD har under åren 1993-2010 ökat från 24 till 34. Källa: Ekonomifakta.se/OECD

Statsskuldens utvecklingI maj 2012 var statsskulden 1 084 miljarder kronor. Statsskulden är vad staten lånat upp för att täcka under-skott i statsbudgeten. Under den ekonomiska krisen i början av 1990-talet ökade skulden kraftigt, och hade en toppnotering på 1 449 miljarder kronor.

Sveriges statsskuld

Miljarder kronor, löpande priser Källa: Ekonomifakta/SCB

Fallande BNP”Fallande BNP, och inte statsskulden, utför den största skulden till våra barn”, skrev vår skribent Lars-Gunnar Wolmesjö 1995. Utvecklingen av BNP var ett stort orosmoln under början av 1990-talet eftersom Sverige upplevde tre år i rad med fallande BNP – alltså negativ tillväxt. På senare år har dock tillväxten i Sverige varit relativt hög. Mindre dippar har vi haft under IT-krisen år 2000 och under finanskrisen 2008-2009. BNP, bruttonationalprodukt, motsvarar värdet av alla varor och tjänster som producerats i ett land under en viss tid vilket ger ett grovt mått på hur rikt ett land är.

Sverige BNP är största skulden till våra barn, siffror för 1a kvartalet varje år

Procent, förändring jämfört med mot-svarande kvartal föregående år. Källa: Ekonomifakta/SCB


VI JUBILERAR – 20 år i det offentligas tjänst

VI FIRAR 20 ÅR I DEt OFFEntLIG

aS

tJÄ

nSt

O

FFEN

TLIGA AFFÄRER 20 ÅR

20Drygt ett decennium har pas-serat sedan jag började skriva för Offentliga Affärer, på den tiden Stat & Kommuninformation. Namnbytet som genomfördes signalerade vad det egentligen handlade om, nämligen offent-liga affärer.

öre min entré på tidningen, först som frilans och sedan som chefredaktör och produktionsansvarig för hela mediegruppen, var jag inte särskilt insatt i hur mycket som omsattes i Sverige via offentlig upphandling.

Den dagen jag insåg att det rörde sig om 350 miljarder per år insåg jag också betydelsen av kommunikationen mellan dels leveran-törerna och dels upphandlingen inom den offentliga sektorn. Offentliga Affärer var helt enkelt en mötesplats där inköpare, upp-handlare och offentliga verksamheter kunde dela med sig av sina erfarenheter, farhågor, frågor, juridiska komplikationer men också där leverantörer hade möjligheten att expo-nera sig och vad de kunde erbjuda.

Omsättningen ökarIdag, tolv år senare, skulle jag vilja påstå att frågeställningarna kvarstår och i de frågeställ-ningar som finns ser vi även den utveckling som sker i vårt samhälle. Så samtidigt som vi blir fler medborgare så ökar omsättningen på den offentliga upphandlingen. Intressant är också att jämföra procentsatsen på offentlig upphandling i förhållande till BNP. Här har det varierat mellan 12 – 20 procent.

F

LOU - lika aktuell nu som då

Som vi alla förstår så har behovet av mö-tesplatser inom upphandling också ökat och resulterade i att tidningen Offentliga Affä-rer år 2006 skapade Upphandlingsdagarna. En mötesplats som 2013, för åttonde året i rad kommer att genomföras. Redan är pro-gramrådet tillfrågat och de första program-rådsmötena hålls den 23 och den 30 maj i VINNOVAS lokaler i Stockholm. MinisterfadäsEn av de ministrar som invigningstalade på Upphandlingsdagarna någon gång kring 2008-2009 sa i sitt anförande att den offent-liga upphandlingen omsatte 750 miljarder. Vi var många som satte kaffet i vrångstrupen vid det tillfället. Som kuriosa kan jag också nämna att underrubriken i talet löd ”Det ta-lade ordet gäller” men om du idag vill läsa talet i sin helhet så är siffran borttagen. När jag idag försöker plocka fram uppgif-

ter om hur mycket den offentliga upphand-lingen omsätter så är det närapå lika stor variation på siffrorna som på miljarderna skattemedel som används. Alltifrån 500 mil-jarder till 800 miljarder.

Dålig kollI ett pressmeddelande från upphandlingsut-redningen från den 21 november 2011 står det så här Dålig koll på den offentliga upp-handlingen. ”Stat, kommuner och landsting handlar upp varor och tjänster för cirka 500 miljar-der kronor årligen. Bristerna i uppföljning är dock stora. Därför är det ingen överdrift att påstå att det idag saknas svar på frågan om offentlig sektor – och vi skattebetalare – får de varor och tjänster som vi betalar för. En långt bättre uppföljning är därför ett av de viktigaste kraven i arbetet att förbättra den offentliga upphandlingen”, säger Anders Wijkman, särskild utredare och ansvarig för Upphandlingsutredningens delbetänkande ”På jakt efter den goda affären. ” Sanningen ligger förmodligen någonstans i mitten och att forska kring exakta siffror vore en krönika i sig. Vad vi dock alla kan enas om är att det är oerhört stort ansvar som vilar på både de som gör upphandling-arna och på de som levererar varorna och tjänsterna. Innebär att de goda mötesplatser-na och de goda föresatserna för de relevanta frågeställningarna kommer att behövas un-der lika lång tid som offentlig upphandling pågår.

Tess Benschner Johnsson

Tess Benschner Johnsson arbetar idag med event inom samma koncern. Här ser vi henne under prisutdelning av Handslaget, i Gyllene Salen Stockholms Stadshus 2010.

Stat & Kommuninformation, nummer 2, 2003 Ur tidningen: Intresset från kommunernas sida att ge 24-timmarsservice till invå-narna är inte särskilt stort, visar en ny undersökning. 60 procent av kommu-nerna saknar strategi och planering och endast 30 procent har budgeterat för investeringar under 2004. En liknande undersökning visar att bara var fjärde kommun svarar på e-post.

Offentliga Affärer, nummer 5, 2009Profilen: Riksgäldens ge-neraldirektör Bo Lundgren framhåller i denna intervju myndighetens prestationer och berättar till exempel om den spekulation i dollar som nyligen resulterat i ett ordentligt klipp där skat-tebetalarna tjänade drygt 2 miljarder kronor.– Allt det vi gör handlar om att kostnaden ska bli så liten som möjligt för skat-tebetalarna, säger han.

LOU - lika aktuell nu som då Ett affärsråd ska vara glasklart.

IntE gömmas I En hög av pappEr.

Du vill ha raka svar och tydliga råd. Det är en ambition vi delar, oavsett komplexiteten i problemet. Vi har hela affärsjuridiken i ryggmärgen och spetskompetens inom bland annat life science, immaterialrätt, teknologi, media och telekom.

www.lindahl.se

OffentligaAffärer_210x297.indd 1 2012-05-03 12.47


LEDaRSkaP

Returadress: Hexanova Media Group AB

Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORGposttidning

Vi har gjort det varje dag i 50 år!

Våra kunskaper kommer till pass inom alla typer av verksamheter och industrier. Våra helhetslösningar förekommer vid servicestopp, nyinvesteringar el-ler förändringar i produktion. Vår teknik och våra tjänster lämpar sig väl där förutsättningarna är annorlunda och lösningarna inte är självklara. Varje lyftuppdrag är unikt, har sina speciella förutsättningar och kräver därför ett nära samarbete mellan oss och er som kund.

Tillsammans med er identifierar och analyserar vi problem och skapar lös-ningar som innefattar alla eller vissa av våra tjänster: lyft, montage, transport, lansering, konsultation, konstruktion, projektering och Iyftledning. Givetvis finns det även en ekonomisk aspekt med vår helhetslösning. Vår erfarenhet är att det lönar sig att låta en leverantör sköta ett lyftuppdrag med allt vad det innebär. Förmodligen är det så även i ert fall. Det kanske är det riktigt stora lyftet.

Vi är experter på lyft. Vi lyfter allt från kassaskåp till broar och hela hus. Vi har helhetslösningar till er.

MALMÖ (huvudkontor)Hammarvägen 7232 37 Arlöv Tel. 040-38 32 20

STOCKHOLMSkogängsgatan 38163 56 SpångaTel. 08-36 77 20

GÖTEBORGS. Hildedalsgatan 11-13Box 8044, 402 77 Göteborg Tel. 031-65 61 70

KARLSTADSågverksgatan 49652 21 KarlstadTel. 054-10 05 40

Lanseringar I Bock och mastlyft I Maskinflyttningar I Maskinmontage I Riggning