S V E N S K U N G D O M S P O L I T I S K A M AG A S I N N ° 0 2 / 2 0 1 2

Det är dags att fundera över kommunal-valskandidater, känner du någon som är intresserad eller vill du veta mera själv?

Beroende på vilken krets du tillhör svarar våra politiska sekreterare på dina frågor

och tar emot emot anmälningar.

Helsingfors kretsordförande

Ahmed Hassan

ahmed.hassan@su.f i

nylands kretsordförande

Valter Huldén

040 5282188

valter.hulden@su.fi

Åbolands kretsordförande

Beata Björkval l

041 538 6970

beata.b jorkval l@abo.f i

österbottens kretsordförande

Mal in Henr iksson

050 569 7951

mal in.henr iksson@su.f i

Helsingfors

simonsgatan 8 a, 00100 Helsingfors

tfn 09 693 070 (växel), fax 09 693 1968

nyland

simonsgatan 8 a, 00100 Helsingfors

tfn 09 693 070 (växel), fax 09 693 1968

Åboland

auragatan 1 b, 20100 Åbo

fax 02 232 6274

österbotten

rådhusgatan 21 b, 65100 Vasa

fax 06 317 9497

Do SU!

Be SU!

ADD SU!

Jag vill engagera mig. Jag tar kontakt med ordförande i min krets så diskuterar vi vad som kunde passa Just mig. kontaktuppgifterna Hittar Jag Här intill.

Bli medlem. Jag Blir enkelt medlem genom att gå in på su.fi oCH fYlla i formuläret.

fölJ su på faCeBook, twitter, issuu, YoutuBe

Bli kommUnAlvAlSkAnDiDAt

Polit isk sekre terAre för Helsingfors

Christa BlombergMobil: 0457 731 0277

christa.blomberg@su.fi

Polit isk sekre terAre för nyl And

emma MustalaMobil: 0457 731 0278emma.mustala@su.fi

Polit isk sekre terAre för ÅBol And

Maisa lindqvistMobil: 044 257 9743maisa.lindqvist@su.fi

Polit isk sekre terAre för österBot ten

Pia BackmanMobil: 044 2855271pia.backman@su.fi

FöreSlå en kommUnAlvAlSkAnDiDAtAnmäl intreSSe För vAlArBete

kom meD kAmpAnjiDéer

3S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2

02

Ledare 3 — ansLagstavLan 4 — Kretsarna 5 — minister 5 6 — Leif sjöstrom im memoriam 7 — grå eKonomi 8 —

Krediteringsinstitut 9 — mörK resa 10 — mentaL häLsa 11-15 — su i media 16 — visitKort 17 — ameriKa 18-19 —

minoriteten 20 — LsK 21 — Kongressen 22 — frida tacKar 23

I N N E H Å L L

L E D a r E

no 02 / 2012

CHefredAktör

Joachim Hesthammer

joachim@su.f i

+358 (0)45 7731 0276

forMgivning

l e r o y

AnsvArig utgivAre

fredr ika Åkerö

MedverkAnde

Matias kallio

rebecka Holm

victor grandell

Mikko ollikainen

Christa Björkstam

silja Borgarsdóttir sandelin

fredrika Åkerö

linus vuorio

david Andberg

Joachim Hesthammer

otto Andersson

runa ismark

Minna lindberg

elis Henell

Jonatan rikberg

Julia Witting-Mäklin

katarina dahlman

Andrea nyberg

robin Harms

fanny lindholm

Christa Mäkinen

redAktionen

simonsgatan 8 A

00100 Hels ingdors

telefon (09) 693 072 47

e-Post sf@su. f i

WeBB www.su. f i

tryCkeri

ksf Medias t rycker i , vanda

uPPlAgA

6000

issn

078-4427

Den som har följt med rubriker-na i media har kunnat läsa olika vinklingar om huruvida försvars-minister Stefan Wallin använt sig av politisk styrning eller inte gäl-lande försvarsreformen. Det finns de som gör skillnad på politisk beredning och expertberedning. Efter en expertberedning skall det vara politikernas sak att ta ställ-ning. Om det behövs politisk styr-ning under beredningen bör det ske öppet, skriver Bjarne Nitovuo-ri. I ett avsnitt av A-studio 19.3 svarar Wallin att han gör skillnad på att advocera grundrättigheter och språkpolitik. Grundrättighe-terna tryggas av grundlagen och språkpolitik är ett subjektivt spel. När argumentet är ”du har lurat riksdagen när du inte öppet sagt att Dragsvik skall bevaras” så frå-gar jag mig huruvida grundlagen och regeringsprogrammet är be-kant. Är det inte bekant förstår jag att man kan känna sig utan-för, men jag kan bara hoppas att våra politiker ändå är såpass på-lästa, oberoende om man sitter i

regeringen eller opposition. På tal om oppositionen så medger jag att deras politiska spel har lyckats göra det stramt om kragen för de inblandade men om man ser på resultatet så har de inte lyckats nå sina mål.

Om vi vänder på saken och låt-sas att det hade varit Nylands brigad som hade dragits in, vilka konse-kvenser hade det fått? Enligt nuva-rande regeringsprogram och grund-lag skall det finnas en svenskspråkig garnison. Det betyder att en annan brigad hade fått ge utrymme för den svenskspråkiga utbildningen vilket skulle ha inneburit ytterligare plane-ring och kostnader. Hade finlands-svenskarna protesterat eller rent av demonstrerat ifall Dragsvik hade dragits in?

Det tog inte slut där. I detta nummer kan du läsa om grå ekono-mi och hur staten och du själv kan bekämpa den. Att köpa och sälja bostäder är inte inom ramen för grå ekonomi, speciellt inte när all doku-mentation finns tillhanda.

Har du tänkt på hur media ib-

Grillad broiler till påsk

Joachim hesthammer

Chefredaktör

joachim@su.fi

Vårnummer

land fungerar? Onsdag 11 april uppdaterar Wallin sin Facebook-status och konstaterar följande:

”Sitter i riksdagens plenisal och debatterar budgetramarna för åren 2013-16. På pressläktaren gäspar en handfull journalister. Dragsvik-presskonferesen drog cirka 70 jour-nalister. Hörni, var i hela friden är sinnet för proportioner?”.

Skadeglädje säljer bättre än nå-gonsin och det är oroväckande. Det säger en hel del om klimatet vi lever i när efterfrågan på andras misslyck-anden är så stor som den är.

Troligtvis har alla, som aspirerar till att bli politiker, fått en inblick i hur det kan se ut när det hettar till. Hade du klarat av pressen? De människor jag har diskuterat med har både lyft av hatten och gett fulla betyg till försvarsministern som ver-kar ha kommit starkare ur denna er-farenhet.

Skam den som ger sig.

4 S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2

Julia Witting-mäklin

är tidigare medlem i SU:s internationella utskott, ordförande för SU i Hel-singfors samt tidigare vi-

ceordförande för SU:s förbunds-styrelse är praktikant på U.S. Congress i Washington D.C. Wit-ting-Mäklin har studerat historia vid Helsingfors universitet. Prakti-ken i Washington kommer att fyl-la en viktig uppgift i kongressleda-motens kansli och Witting-Mäklin kommer vara inblandad i nästan alla aspekter av arbetet i kongress-ledamotens arbete.

a N S L aG S TaV L a N

Burma devalverar med 99%Burma slutförde på måndagen en valuta-reform, i praktiken en devalvering på mer än 99 procent. från att ha haft en of f iciell växelkurs på 6,4 kyat per usA-dollar ligger kursen nu på 818 kyat/dollar.

det var ett tag sedan den gamla kursen var annat än teoretisk, men i och med ett auktionsförfarande där banker fått ange ett kyatvärde är den nya kursen nu of f iciell.

omläggningen beskrivs som den djär-vaste ekonomiska reformen på många år.kursen motsvarar cirka 1079 kyat per euro.

Instagramvansinnigt populära applikationen och sociala nätverket instagram har köpts av facebook för cirka 1 miljard dollar i en kombination av kontanter och aktier.

instagram är en gratis foto-app där an-vändaren kan välja bland 17 olika f ilter för sina foton och dela dem i instagrams egna och andra sociala nätverk genom telefo-nen. Appen släpptes i oktober 2010 och blev snabbt populär med över 30 miljoner användare, skriver bbc.com. instagram fanns först bara för Apples iphone, men förra veckan släpptes även en androidver-sion.

Slå en volt för Ford Focus Electricfocus electric blir f laggskeppet i fords elbilssatsning under 2012. full uppladd-ning beräknas ta tre-fyra timmar för en körsträcka på upp til l 16 mil. focus electric ska byggas i usA, men kanske blir det produktion också i europa. focus electric har ett litiumjonbatteri som rymmer 28 kWh och med ett 240v-vägguttag påstår ford att man kan ladda fullt på tre til l fyra tim-mar, vilket i så fall är under hälf ten av vad til l exempel nissan anger som laddnings-tid. körsträckan beräknas bli upp til l 16 svenska mil och toppfarten runt 135 km/h.

Åk linbana över Stockholmstockholm kan bli först i världen med väl utbyggd spårtaxi. det vil l förtaget skycab som i dagarna lämnar in en ansökan til l vinnova om finansiellt stöd.

– spårtaxi är ett helt nytt fenomen som inte f inns utbyggt i världen, vårt projekt kan bli det första i stor skala, säger sky-cabs grundare Åke Åredal.

området mellan Märsta och Arlanda är det som skycab siktat in sig på sin spårtaxi, ett spårbundet komplement til l bussar och tåg. resenären åker själv eller i sällskap om upp til l fyra personer i en egen vagn, och bestämmer med knappval vilken avstigningsplats den vill åka til l.

Ikea börjar sälja hemelektronikMöbeljätten ikea ska börja sälja möbler med inbyggda tv-apparater och ljudsystem med dvd, cd, bluray och trådlösa högtalare från kinesiska til lverkaren tCl. tanken är att man bara ska behöva en f järrkontroll och att alla sladdar göms i möblerna.

Möblerna börjar i juni i år säljas bland annat på ikeas varuhus i kungens kurva i stockholm. Hösten 2013 ska de lanseras globalt.

Pojkar börjar styrketräna i allt yngre ålderen av de främsta orsakerna anses vara de allt hårdare utseendekraven. experter varnar för hälsoriskerna med att börja styr-keträna för tidigt.

styrketräning på gym har nästan tre-dubblats sedan mitten av 90-talet både bland vuxna och unga. År 2010 höll 63 000 unga aktivt på med styrketräning, visar en nationell idrottsundersökning som finlands idrott gjort.

det här har också lett ti l l att det blivit allt vanligare bland unga att använda sig av kosttil lskott, så som proteiner.

de här preparatens inverkan på ungas hälsa har fortfarande undersökt mycket lite.

Guggenheimbeslut skjuts uppBeslutet om ett guggenheimmuseum i Hel-singfors skjuts upp med ett och ett halvt år. Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen föreslår att det slutliga beslutet om musei-bygget fattas först av nästa stadsfullmäk-tige hösten 2013.

Justitieministeriet vill införa räntetak för att sätta pli på snabbkredits-branschenMinisteriets arbetsgrupp föreslår att snabblåneföretagen ska få kräva högst 36–50 procent av den lånade kreditsum-man i ränta av konsumenterna. taket gäller summor på under tusen euro. enligt ar-betsgruppen uppstår de största skuldpro-blemen i samband med små lån.

Demonstration mot rysk guvernör i Helsingforsföreningen för sexuellt l ikaberättigande seta och människorättsorganisationen Amnesty protesterade med anledning av den nertystande lagen om homosexualitet i s:t Petersburg. Poltavtsjenko skrev för ett par veckor sedan under en lag som gör det förbjudet att berätta om homosexualitet för personer under 18 år.

63 000

på nya poster

andrea nyberg är Svensk Ungdoms nya politiska sekreterare för högskolepolitik och or-ganisation. Andrea har

en Master of Arts i Gender Studies från University College London (UCL). Andrea har lång erfarenhet av olika internationella uppdrag, bland annat på OSCE, Europeiska Kommissionen och FN. Hon var även aktiv i Eva Biaudets president-valskampanj i början av året.

Andrea kommer att bland annat bära ett stort ansvar för att tillsam-

katarina dahlman är praktikant i Bryssel för Europaparlamentari-ker Carl Haglund. Efter nästan två år som politisk

sekreterare för SU i Helsingfors åtar sig Dahlman nya utmaning-ar i Bryssel. Dahlman har tidiga-re tillbringat tre år i Brighton där hon studerat vid University of Sus-sex och har därifrån en kandidat-examen i internationella relationer. Under sin tid i Brighton har Dahl-man varit aktiv i studentförening-arna Model United Nations och Student Action for Refugees.

mans med SU:are förbereda inför och vinna kommunalvalet hösten 2012 samt med Liberala Stude-rande - LSK bevaka den pågående yrkeshögskolereformen.1 2 3

5S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2 K r E T S a r N a

Jonatan rikberg

ordförande su lovisa

Jag har två år bakom mig som ordförande för su lovisa. vi kammade hem priset för förra årets aktivaste lokalavdelning. vi har aktivt re-kryterat, ordnat lovisa sitzer deltagit i östersjö-projekt och andra evenemang.

nu har jag begett mig til l vasa för att studera statskunskap men jag fortsätter att vara enga-gerad genom lsk i vasa som är en av Åbo Aka-demis studentkårs fullmäktigegruppering. ÅAs har ett intressebevakningsutskott som jag för ordet för. Jag har blivit väl emottagen här och känner mig stundvis som hemma.

Jag blev ombedd att svara på varför vi i lo-visa inte har en enda dam med oss i styrelsen. vi har gjort tappra försök och lyckades få med ronja och Hilla som suppleanter. nu hoppas vi på att de hänger med som åtminstone ordinarie medlemmar.

Med tanke på att jag studerar i vasa vill jag avsäga mig mina förtroendeuppdrag i lovisa och ställer mig därmed inte til l för fogande inför ordförandevalet.

vi har lärt oss mycket i fritidsnämnden, delat ut verksamhetsbidrag, fullmäktigearbete ge-nerellt är viktigt och intressant. nu hör det til l saken att låta tiden sköta sitt.

Jag saknar kontakten med lovisa och att få springa av mig på innebandyplanen, om jag pla-nerar lite kan jag få det att passa in i kalendern.

Jag hör til l en av dem som tycker att det vore tuf f t att ännu hinna uppleva en scooter live-spelning och jag vet att jag inte står ensam i den kön. om någon annan också tycker samma så hör av er om ni vet mera.

vi har alla ett stort ansvar när det kommer til l kommunreformen. Jag vet lovisa kommer att göra sitt genom att ställa upp kandidater. Mina tankar går til l dem som ännu inte upplevt en lo-visa sitz, besök en.

Aldous Huxley. i somras läste jag igenom brott och straf f av fjodor dostojevskij och den slog som dynamit. fast boken var mycket intressant tog det sin tid att plöja sig igenom den.

ställer du upp i kommunalvalet?Min värnplikt börjar nu i sommar och jag ska se vad jag gör med den. om tiden f inns så låter det intressant. om jag ställer upp så kör jag ung-domsfrågor och kultur frågor. ett evigt dilemma verkar vara hur man skall aktivera ungdomen. Jag är själv uppvuxen i Åbo och vet vad som fungerar och vad som kunde förbättras. Man ska vara i samhället.

hur upplevde du kulturhuvudstadsåret i Åbo?det var en kampanj som syntes i staden. Jag besökte även tallinn som delade kulturhuvud-stadsåret med Åbo men den var inte lika levande där. det jag reagerade på i Åbo var den frihet som togs när man hyrde in utländska artister och evenemang. i Åbo har man skurit ner myck-et i kulturbudgeten men ändå anställdes utländ-ska artister, det kändes lite skenheligt. därför är det tomt nu när artisterna lämnat staden. vi kunde bra försöka bevara så mycket som möj-ligt. där är logomo en bra utställningslokal som ännu har aktivitet.

Vad har vi gjort fel när det finns många utslagna ungdomar?vi hör ganska ofta från olika håll hur vi måste bli färdiga inom sju år och hur vi allt snabbare skall ut på arbetsmarknaden, det blir mycket press såklart också ungdomsarbetslösheten ökar den med.

Vad säger optimisten inom dig?Jag ser vår generation som en ny generation var man tänker öppet. vi följer inte alltid samma mönster som tidigare. vi utbyter idéer och tan-kar i allt snabbare takt.

elis henell

ordförande su Åbo

elis Henell valdes til l su:s ordförande i Åbo och sitter med i lsk:s lokalavdelning. Annars stude-rar han ryska vid Åbo Akademi. utöver det hittar elis ännu tid för att samlas med bandmedlem-marna för att jamma instrumentell metall.

hur kom du att börja studera ryska?Jag började läsa ryska redan i gymnasiet och när tiden kom att söka til l universitet stod det mellan historia och ryska. idag är jag mycket nöjd att jag valde ryska.

Får vi se dig som språklärare i framtiden eller hur kommer du att utnyttja dina språkfärdigheter?språk kan man alltid kombinera med andra äm-nen. företag, redan i dag, söker efter folk med ryska kunskaper och den trenden håller nog i sig. samma sak på ett politiskt plan kan jag tänka mig att språkkunskaper kommer väl til l hands.

har du kontakt med ryskspråkiga i Finland?via Akademin har vi ryska tutorer som vi umgås med och via vår studentförening har det ordnats studieresor til l ryssland.

hur skulle du beskriVa ert

musikband?

Med vårt metalband sabotage har vi vissa låtar med text men vi har inget direkt politiskt bud-skap. vi tycker också om att spela instrumental musik.

Vilka tre böcker borde man läsa innan man är 30 år?1984 george orwell har gett mig mycket inspira-tion, samma sak gäller ”A Brave new World” av

aktiVa lokalaVdelninGar

1 2 3

6 S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2M I N I S T E r 5

Intresset för Arktis och verksamheten där ökar ständigt. Områdets ekonomiska betydelse är tydlig och flera olika parter har intressen i Arktis, men verksamheten där kan inte enbart baseras på en ekonomisk syn. Inte heller kan Arktisdebatten utgå enbart från nationella gränser då eventuella olyckor i området berör långt flera parter. Fokus kan inte bara ligga på oljeindustrin eller hur man ekonomiskt kan dra nytta av Arktis, utan miljö-aspekterna borde beaktas främst och rentav stå i centrum.

Norge har erfarenhet av oljeutvinning offshore vid Snøhvitfeltet, Grönland har godkänt prov-borrningar i Diskobukten, och USA har godkänt att man får leta efter olja utanför Alaskas kust. Ka-nada utför borrningar längs med kusten i Arktis men har ännu inte godkänt offshoreborrningar. Kanada har poängterat att om man går inför ol-jeborrningar skall man kunna stoppa eventuella utsläpp inom rimlig tid. Ryssland däremot pla-nerar att i dagarna öppna en oljeplattform som är lokaliserad i de arktiska havsområdena och ligger ca 60 km från kusten. Säkerhetsarrangemangen kring detta projekt är oklara.

Innan man börjar utvinna olja, gas eller mine-raler i Arktis borde en omfattande riskanalys och heltäckande miljökonsekvensbedömning göras i det arktiska området. En kartläggning av speciellt känsliga områden borde dessutom ingå. Arktis är som område mer utmanande på grund av dess klimat, isflak, avstånd till befolkade områden och i vissa tider brist på dagsljus. Utgående från dessa aspekter borde det slås fast en minimistandard för fartyg och oljeplattformer för att undvika olyckor. Samtidigt borde det utvecklas säkrare teknologier och processer. Kapaciteten och infrastrukturen vid en eventuell olycka borde också förbättras märkbart. Detta bör göras nu genom tätare sam-arbete mellan nationerna som sitter i Arktiska rådet eftersom sjötrafiken och verksamheten i Arktis hela tiden blir mer omfattande.

Det är viktigt att komma ihåg att Arktis inte bara är ett naturreservat utan ett område där människor bor och arbetar. Det bor fyra miljo-ner människor i Arktis varav 10 % hör till någon ursprungsbefolkning. Nationerna runt Arktis måste ta i beaktande ursprungsbefolkningens rättigheter samt inkludera dem i beslutsprocesser berörande Arktis. Vidare måste ursprungsbefolk-ningens möjligheter att även i fortsättningen leva enligt sina traditioner och idka sina traditionella näringsgrenar beaktas.

arktis — mer än bara is

F ö r B u N D S S E K r E T E r a r E

silJa borgarsdottir sandelin

sil ja@su.fi

fo

to:

CH

ris

ta b

jör

ks

tam

Minister 5 tittar närmare på olika si-

tuationer med genus-glasögon.

MINISTER 5

”vad blev det?” måste vara den vanli-gaste frågan alla nyblivna föräldrar får, ef ter ”Hur gick det?”. Men vad händer om föräldrarna tycker att könet på barnet är oväsentligt och väljer att inte svara? Hur skulle du själv reagera?

svenska dagbladet skriver 6.3.2009 om ett ungt föräldrapar som ge-mensamt bestämt sig för att inte avslöja könet på sitt barn. de menar att ”f l icka” och ”pojke” förknippas med många förutfattade åsikter och känslor. genom att inte berätta vilket kön barnet har hoppas de att barnet får en neutralare och friare uppväxt. idag är deras barn drygt två år och är själv medveten om sitt kön. det är alltså ingen stor hemlighet, barnvak-ter och familjemedlemmar som byter blöja känner til l könet. Barnet får själv välja kläder och i garderoben finns alla färger och både klänningar och byxor. frisyren varierar också. nu är föräld-rarna gravida med barn nummer två. de säger att de kommer att göra lika-dant, det vil l säga uppfostra ett barn, inte ett kön.

det var under gymnasietiden som de båda, på varsitt håll, kom i kontakt med feminismens idéer och medvetet började reflektera över frågor om kön och genus. Men, vil l både Jonas och nora understryka, Pops kön är ingen stor hemlighet. det är inget som är tabubelagt. Pop själv är fullt medve-ten om vad som finns mellan de egna benen och föräldrarna har pratat med Pop om att alla barn har antingen en snopp eller en snippa. och utöver Pop, Jonas och nora så vet även en handfull personer bland familj och vänner, som varit barnvakt och bytt blöja, vad Pop har för kön. Men nora och Jonas säger själva aldrig han eller hon til l eller om Pop, utan alltid Pop.

Jonas och nora var unga, 21 år, när de blev föräldrar. Båda har valt att jobba halvtid – Jonas med musik och nora med bild – för att kunna til lbringa så mycket tid som möjligt til lsammans med Pop som inte går på någon för-skola. Att de valt bort dagis har ing-enting med könsfrågan att göra – även om de inte tycker att förskolan är til l-

Könlös uppväxt

räckligt genusmedveten – utan mer med att de själva har dåliga er fa-renheter av dagis och tycker att barngrupperna i dag är för stora.

uttryck som han, hon, pojke, f l icka, li l la gumman och li l la gubben påverkar tankarna, medvetet eller omedvetet, så att barn behandlas olika, anser nora. Man tröstar f l ick-or när de slagit sig och tycker det är helt okej att de gråter, medan pojkar genast ska upp och hoppa och sluta lipa.

samma dag artikeln publicera-des f ick svd stänga av kommen-tar funktionen på nätet. Artikeln upprörde och i många inlägg gick angreppen av paret långt över gränsen för vad som är okej på svd:s sajt. Artikeln har visats drygt 31 000 gånger på nätet och 70 bloggare har länkat och kommen-terat artikeln.

saken är bara den att nora och Jonas aldrig har hållit Pops kön hemligt för Pop. Även den när-maste familjen, de som varit barn-vakt och bytt blöja på Pop, vet vad Pop har för fysiskt kön. det är bara omgivningen – vänner, bekanta och främlingar på stan – som inte får veta. det är absolut ett ovanligt val som går emot de normer som råder i samhället och ett val som provocerar.

På nätet har bland annat nyhets-sajter, föräldrasidor, kyrkor och privatpersoner skrivit om paret från sverige. Många är arga. det talas om barnmiss handel, att föräldrarna måste vara galna och fullständigt förvirrar barnet med sitt sociala experiment. kan inte någon rädda Pop från dem? Andra skriver att det är en intressant idé att utmana de rådande genusnormerna och låta barnet hitta sin egen väg; att Pop inte blir förvirrad eftersom Pop själv vet sitt kön och att föräldrarna bara skyddar det från samhällets stereotypa bemötande.

teatergruppen ”minister 5” leds av charlott Lihnell och nora azémar och är en fysisk teatergrupp som gör genusnyfiken teater för alla åldrar.

7S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2 L E I F S J ö S T r ö M I M M E M O r I a M

T E X T

Mikko ol l ika inen

faktaruta: Leif sjöström

född: 1958

Bodde: i öjna, malax, med fru susann och två söner

första publicerade politiska teckning:

President Kekkonen, av-bildad i vasabladet i form en finlandskarta. tecknades 1977 som en sammanfattning av Kekko-nens maktfullkomlighet under två årtionden.

Bibliografi i urval:

folkets dagblad 1991 och framåt, så sant som det är sagt 1995, stugbok 1997, Presidentspel 2006 och stugliv 2009. även manus till bland annat vind i seklet på Wasa teater 2000.

Pris: topeliuspriset 1992, det finlandssvenska publi-cistpriset 1996, svenska Kulturfondens pris 1996, första pris i onni v. tuiskustiftelsens täv-ling för tidningsteck-nare 1997, och choraeus-priset 2002.

några inspirations källor:

Bröderna marx, rit-ola, mauri Kunnas

”... det viktigaste är att se och fånga det allmän-

mänskliga. och det roliga är att se det som är

oupptäckt, eller att blotta det pretentiösa i poli-

tikers eller tjänstemäns retorik.”

Citatet gav leif sjöström i tidningen Journa-

listi för två år sedan, strax innan hans folkets

dagblad skulle fylla tjugo år.

den andra februari i år förlorade svenskfin-

land sin satir tecknare, den enda som kunde

kalla sig tecknande journalist på heltid. Han dog

efter ett mycket snabbt sjukdomsförlopp, men

de verk han lämnade efter sig kommer att leva

kvar.

för mig var folkets dagblad ett naturligt in-

slag i vardagen. så naturligt att jag inte alltid

läste det, men til lräckligt kärt för att jag skulle

sakna det den dag det inte längre ingick i vasa-

bladet, Åbo underrättelser eller västra nyland.

det var ju något som skulle f innas per automa-

tik, fyra dagar i veckan.

Jag kanske hade rätt att ta serien för given,

med tanke på att jag var sex år när den föddes

och minus sju år när sjöströms första politiska

satir publicerades i vbl. om personen leif vis-

ste jag aldrig mycket, och det egentligen inte

så konstigt. Hans karikatyrer må ha varit fräcka

och ofta provokativa, men de som kände honom

hävdar att hans arbete och person var två helt

skilda saker. satir tecknaren leif knäppte politi-

ker på näsan, medan personen leif var försynt

och ovill ig att dra uppmärksamheten til l sig.

Att leif sjöström sysslade med journalistik rå-

der det inget tvivel om. de enkla skisserna skul-

le inte ha varit så träf fande utan ett omsorgsfullt

bakgrundsarbete och han sa sig arbeta så gott

som dygnet runt. skillnaden mellan honom och

en nyhetsreporter var, förutom det uppenbara,

att han var neutral men inte objektiv.

”om man hela tiden ska försöka vara objektiv

så blir det ganska utslätat och urvattnat. Man

måste nog ha lite åsikter och stå för någonting”,

sa han til l fst5:s Min Morgon.

och det han stod för var den vanliga män-

niskan. ”Han ville stå på de svagas sida” är en

kommentar jag f ick när jag frågade runt om leif

sjöström. enligt Journalisti klappade i hans

bröstkorg ett socialliberalt hjärta, och han ansåg

att nedmonteringen av välfärdssamhället inte

analyserades til lräckligt kritiskt av journalistkå-

ren.

ofta stod sfP i centrum för hans skisser och

ole norrback var en stor favorit att avbilda.

respekten var ömsesidig, och efter att ha fått

nyheten om sjöströms bortgång kommenterade

norrback til l yle, med glimten i ögat, att tanken

på att få vara med bland ”gubbarna” i fd hade

varit det enda som skulle ha fått honom att åter-

vända til l politiken.

en annan som ofta f ick en plats i dagbladet

var ulla-maJ Wideroos. Hon sa i samband

med öppningen av sjöströms teckningsutställ-

ning på riksdagen, att hon var avundsjuk på

hans förmåga att med några penseldrag sam-

manfatta så mycket.

och kanske det är just det vi borde ha lärt oss

av leif. Att se helheten och fånga det relevanta.

Så minnS jAg leiF SjöStrömJag jobbade en kort tid som eko-nomiredaktör på Vasabladet. Leif Sjöström hade för vana att komma in med sin pinfärska serie i mitt ar-betsrum och fråga innan den skulle publiceras; Vad ser du? Vad tyck-er du?

Efter att ha tittat på hans se-naste mästerverk möttes oftast våra blickar med ett brett leende. Det här upprepade sig flera gånger.

Nu efteråt har jag också skrattat gott då jag sett serierna där han av-bildat mig i Folkets Dagblad i rollen som kommunalt förtroendevald el-ler via mina jobb. Om jag minns rätt avbildade han mig i fem serier. Var och en med egna teman och var och

en med sin egen charm.Sjöström hade en otrolig för-

måga att hitta de karakteristiska särdragen i ens utseende. För mig var det ögonbrynen och glappet mellan framtänderna. Det gick nog inte att ta miste på mig även om jag avbildades som kanin och åld-ring (den senaste tillsammans med steFan Wallin efter VM-guldet i ishockey 2011).

Jag minns Sjöström som en mycket varm person. Nej, vi hade inte alltid samma åsikt men vi kom alltid överens. Vi visste våra roller och respekterade dem.

Sjöström var aldrig elak i sina serier men var mån om sin journa-

listiska yrkesidentitet. I sina serier, med några penndrag, gav han en an-nan humoristiskt kritisk bild av ett samhällsfenomen.

Leif Sjöström var en otrolig ob-servatör. Han såg det som ingen annan såg och tog sig tid att fun-dera ut vad som sker i samhället, kanske främst den finlandssvenska politiken. Naturligtvis ur ett långt perspektiv. Inspirationen kom ofta under hans turer i skärgården.

Sjöström hade skapat sig ett brett nätverk, han fick ofta tips på olika uppslag och bröt ner dem på ett väldigt människonära sätt. Det hände sig att han frågade mig också om tips.

Jag ser det som en stor heder att Leif Sjöström avbildade mig i sina serier. Jag är också otroligt tacksam över att han gav mig samtycke till att jag fick ha mitt karikatyransikte på de köpvagnspoletter som jag de-lade ut i samband med riksdagsvalet 2011.

Svenskfinland är mycket fattiga-re utan Leif Sjöström. Tänk er tan-ken -- hurudan skulle tid vi ha fram till partidagen om Sjöström hade fått skildra den stundande parti-ordförandekampen inom vårt parti.

T E X T

Pia Backman

politiken FörlorADe en konStnär och kritiker

8 S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2G r Å E KO N O M I

Vill du ha kvittot?

hur definierar du grå ekonomi?

Egentligen borde man tala om svart ekonomi men det handlar om all den typ av verksamhet som inte föl-jer lag och andra bestämmelser. En person, genom att undvika att be-tala skatter och avgifter, försöker få ekonomisk nytta åt sig själv.

Vilka är de negativa effekterna?

Den som går miste om pengarna är samhället. Det finns olika uppskatt-ningar kring hur omfattande den gråa ekonomin är. En uppskattning, gjord av riksdagens revisionsutskott under föregående regeringsperiod, är att det kan röra sig om 10 – 14 miljarder euro som är i omsättning per år. Samhället går miste om 4-6 miljarder euro per år.

Förutom att samhället går miste om pengar så snedvrids dessutom marknaden och konkurrensen vil-ket gör det svårare för den ärliga företagaren, som följer reglerna, att konkurrera. Sedan förekommer det penningtvätt var pengar går genom lagliga bolag som har bokföring och allt som krävs.

blir konsumenten lurad eller bidrar den medvetet till grå ekonomi?

Lurad blir man på det sättet om man äter på en restaurang eller kö-per tjänster från en byggnadsfirma och sköter allting officiellt med kvitto men man är inte medveten om att pengar tvättas genom bola-get. I sådana fall kan man inte sätta ansvar på konsumenten. Man kan inte förutsätta att någon som går på restaurang skall kontrollera vilka fö-retag som ligger bakom och om de har skött sina avgifter. Men genast när du låter bygga något eller gör en större renovering så är det lätt-are och lönar sig att kontrollera med olika register om det finns försum-melser. För den enskilda konsumen-ten gäller det att alltid begära kvitto.

Vad gör man för att motverka grå ekonomi?

Beställarens utredningsskyldighet skärps, dvs. när du bygger och be-ställer varor av en underleverantör skall du som huvudentreprenör kontrollera med register att under-leverantören har betalat sina skatter, finns det betalningsanmärkningar och dylikt.

Tidigare har lön betalats ut kon-tant i form av lönekuvert, i dag sköts utbetalningen till största del via banken men man har rätt att kräva

grå ekonomi orsakar samhället omfattande förluster av skatteintäkter och försvårar konkurrensmöjlig-heterna för företag som bedriver laglig verksamhet. Bekämpningen av grå ekonomi hör til l regeringens spetsprojekt.

grå ekonomi tar sig vanligen uttryck som utbetal-ning av svarta löner, kvittohandel, svarta företagarin-komster och anlitande av företag med kort livscykel i syf te att undvika skatter. grå ekonomi förekommer också i den internationella handeln och placerings-verksamheten.

det har gjorts olika uppskattningar av utbredning-en av den grå ekonomin. uppskattningen försvåras av att den grå ekonomin til l stor del omfattar dold brottslighet, och myndigheterna får kännedom om enbart en del av denna.enligt uppskattningarna i undersökningen skulle om-fattningen av den grå ekonomin enligt en kalkylmetod som grundar sig på skatterevisionerna år 2008 uppgå til l 10–14 miljarder euro, vilket motsvarar 5,5–7,5 procent av bruttonationalprodukten. i f iskala skador betyder detta årliga skatte- och avgif tsförluster om 4–6 miljarder euro.

kontant betalning. Det undersöks om man kunde göra en lagföränd-ring så att det blir obligatoriskt att betala in lön på ett konto. Så här blir det lättare att spåra pengar och deras härkomst.

På större byggen skall arbetarna ha en id-bricka var skattenumret framgår. Det underlättar för arbe-tarskyddsinspektörerna som kan kontrollera vem personen i fråga är, för vem arbetar han och betalar han skatt.

hur kan jag bekämpa grå ekonomi?

Om alla kunder skulle begära kvit-to hade den gråa ekonomin haft det mycket svårare att leva vidare.

Ur JM:s synvinkel på fallen som gäller ekonomisk brottslighet är det inte de hårda straffen som avskräck-er utan risken att bli fast. Under denna regeringsperiod satsas det 20 miljoner euro som går till domare och åklagare för att behandla eko-nomisk brottslighet.

För juridik studerande kan föl-jande vara intressant. Man utreder om man kan införa en omvänd be-visbörda. Nu är det så att vid miss-tanke om eko-brott ska åklagaren bevisa att den åtalade inte fört bok-föring och inte betalat skatter osv.

Förutom det ska åklagaren ock-så kunna bevisa att den åtalades båt, lägenhet eller fordon är köpta med olagliga pengar. Bland annat i Norge har man infört en lagstift-ning där det blir omvänd bevisbörda när det gäller införskaffad egendom. Först måste man bevisa att den åta-lade gjort sig skyldig till ekonomisk brottslighet, sedan är det den döm-de som ska bevisa att sin egendom är införskaffad med lagliga medel. Den som är dömd skall bevisa att han köpt sina tillgångar genom lag-liga medel.

Polisen har denna höst inlett en kampanj för att bekämpa grå eko-nomi och ekonomisk brottslighet. Kampanjen genomförs i samver-kan med intressegrupper och andra myndigheter som arbetar på detta område.  

Målet för kampanjen är att upp-lysa särskilt ungdomar om hur den grå ekonomin och den ekonomiska brottsligheten påverkar samhället och individen, och att göra dem medvetna om hur de själva kan bi-dra till en sund och transparent eko-nomi. Vi har från SU håll påpekat att sidan är värd att översättas även till svenska.

robin Harms jobbar som specialmedarbetare för jus-titieminister anna-Maja Henriksson och har funderat på hur vi kan bekämpa grå ekonomi. SF ringde upp robin för att reda ut vad grå ekonomi egentligen är.

www.mustatulevaisuus.fi

Polisen har denna höst inlett en kampanj för att be-kämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet.?

kampen mot Grå ekonomi

9S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2 K r E D I T E r I N G S I N S T I T u T

Samhällsgarantin kommer i grevens tid, år 2013. Jag läser siffrorna på Arbets- och nä-ringsministeriets sidor och får känslan av att vi har låtit situationen gå alldeles för långt innan verkliga satsningar på unga gjorts.

“Årligen blir cirka 4 000 unga utan utbild-ningsplats efter grundskolan. Dessutom av-bryter 25 % yrkesutbildning och cirka 10 % gymnasiet. Detta leder till att 15 % av varje åldersklass blir utan examen på andra stadiet. Av personerna i åldern 20–29 år har cirka 110 000 enbart utbildning på grundstadiet. Det finns cirka 55 000 arbetslösa som är un-der 29 år. Enligt utredningar uppgår antalet outbildade unga som helt står utanför arbete och utbildning till cirka 40 000.”

Värt att notera är att samhällsgarantin kommer att basera sig på en Public-Private-People-Partnership-modell, där unga själva är aktiva aktörer och skapar sin egen framtid, enligt ministeriet. Jag hoppas att det fungerar så bra som det låter.

Garantin har som mål att ge alla unga un-der 25 år och alla nyutexaminerade under 30 år jobb, studieplats eller rehabilitering inom tre månader. För varje individ innebär utslag-ning en personlig förlust som tar tid att re-parera. Beslutsfattare måste dessutom beakta den samhälleliga förlusten - Finland behöver få in flera människor i arbetslivet. De ungdo-mar som inte klarar av att genast börja studera eller arbeta måste garanteras rehabilitering. Alla som just nu är arbetslösa kommer inte att omfattas av garantin, men den här planen är redan en bra början.

Jag ser det här projektet som något av det viktigaste som planeras för tillfället. Det är redan klart att de 60 miljoner euro som har avsatts för projektet inte kommer att räcka för förverkligandet, beslut om detta tas un-der ramförhandlingarna. Jag ser ingen annan möjlighet än att resurserna utökas. För att projektet ska lyckas med sitt ambitiösa mål måste det vara långsiktigt och fortsätta även under följande regeringsperiod. Varje år kom-mer en ny årsklass och nya unga som riskerar att bli utanför samhället. På lång sikt är det de grundläggande orsakerna till utslagningen som borde åtgärdas.

källa: Arbets- och näringsministeriet

runa ismark

runa@su.fi

F ö r B u N D S S T y r E L S E M E D L E M M E N

ungas rätt till en meningsfull tillvaro

Finanskrisen och den senaste utvecklingen inom ramen för euroskuldkrisen har visat på allvarliga brister i de befintliga EU-reglerna om kreditvär-dering. Därför vill nu Europeiska kommissionen införa hårdare reglering av kreditvärderingsin-stituten. Instituten har ett stort inflytande på fi-nansmarknaden idag. Investorer, emittenter och regeringar följer noga med betygsättningen ef-tersom kreditbetyget ofta inverkar på placerares investeringsbeslut. En stat med sämre kreditvär-dighet har högre lånekostnader än en stat med god kreditvärdighet. Då ett kreditinstitut sänker en stats betyg signalerar det åt finansmarkna-derna att kreditvärdigheten blivit sämre eller att utsikterna för den staten ser sämre ut. En sänk-ning i kreditbetyget kan alltså innebära att sta-tens lånekostnader stiger, då oron över statens betalningsförmåga ökar.

Ett kreditvärderingsinstitut är ett företag som specialiserat sig på att kategorisera kvaliteten på obligationsemissioner i form av kreditbetyg. De tre största kreditvärderingsinstituten är Standard & Poor’s, Moody’s och Fitch som sammanlagt täcker ca 95 % av världsmarknaden. En obliga-tion är ett räntebärande skuldbrev som intygar att innehavaren lånat ut pengar till exempelvis en stat, en kommun eller ett företag

Kreditvärderingsinstituten behövs för att kunna kategorisera kvaliteten på obligations-emissioner. De gör det enklare för investerare att uppskatta hurudan betalningsförmåga emit-tenten har och därmed hurudan avkastning man bör förvänta sig av en obligation. Kreditvärde-ringsinstituten gör finansmarknaderna stabilare genom att de ger en objektiv bild av en stats kre-ditvärdighet, dvs. betalningsförmåga.

Under den pågående euroskuldkrisen har kreditvärderingsinstituten beskyllts för att göra finansmarknaden instabil eftersom många eu-roländers kreditbetyg sänkts, vilket har lett till

stor medial uppmärksamhet. Sänker kreditvär-deringsinstituten en emittents betyg till ”skräp”, så kan institutionella placerare inte investera i dessa papper. Sänker kreditvärderingsinstituten en emittents betyg till det lägsta betyget, som innebär att emittenten är i konkurs, så kan det aktivera CDS-kontrakt. Om staten går i konkurs eller inte kan möta sina betalningsskyldigheter måste motparten i CDS-kontraktet kompensera investeraren som köpt kontraktet.

Kommissionen vill nu reglera kreditvärde-ringsinstitutens verksamhet ytterligare. Kommis-sionen anser det bekymmersamt att institutio-nernas tillvägagångssätt för hur de kategoriserar ländernas kreditvärdighet är hemlig. Kommis-sionen efterlyser en större transparens och insyn i hur instituten bedömer emittenterna. Vidare an-ser man att kreditbetygen för EU-länderna borde uppdateras var sjätte månad, istället för en gång i året som det är nu. Dessutom anser kommissio-nen att förändringar i kreditbetygen bör offentlig-göras utanför arbetstid för att undvika panik på de europeiska börserna.

Tilltron till kreditvärderingsinstituten har en-ligt kommissionen varit för stor. Därför uppma-nar kommissionen investerare att själva utvärdera staternas kreditvärdighet så att kreditvärderings-institutens upp- eller nedgraderingar inte får en lika stark inverkan på stabiliteten på finansmark-naden.

Ett sista problem som är svårare att åtgärda är avsaknaden av ansvar från institutens sida. En stat kan förlora oerhört mycket pengar på en degrade-ring av sitt betyg, även om analysen från institutet kan ses som missvisande. Instituten skriver tydligt och klart att det är deras åsikt om en emittents kreditvärdighet som de offentliggör och inte den definitiva sanningen, men ändå läses ofta deras betygsättning som Bibeln.

kredit-VärderinGs-

institutenVs. euteXt

dav id Andberg

10 S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2M ö r K r E S a

det börjar bli kylig vårkväll när det högljudda

och muntra sällskapet åker tunnelbana. tåget

rusar fram över tidvis bara landskap och stannar

med ett ryck.

en för friskad medelålders man kliver på tåget.

Han glor länge och närmar sig sällskapet. röd-

brusig, tung och stinkande kommer han hotfullt

nära.

— Jävla leransikte stick hem därifrån du kom,

ropar han.

de övriga medpassagerarna skruvar obe-

kvämt på sig och ser bort.

det är bara onsdag, men det är redan andra

gången hon blir utsatt för rasistiska påhopp den

veckan.

ingen vågar ingripa

— finländare uppför sig som ”kunder”. Be-

vittnar de rasistiska påhopp anser de att det

är statens plikt att få ett slut på dem. Att själv

ingripa verkar inte vara ett alternativ, säger

rebecca holm från Botby högstadium.

Holm är tjejen som skrev den omtalade insän-

daren om rasism som publicerades i Hufvud-

stadsbladet. och trots att Holm endast är 15 år

vil l hon föra talan för alla dem som blir måltavla

för aggression, främlingsfientlighet och synda-

bockar för samhälleligt missnöje. Hon är själv en

av dem.

Hennes etniska utseende är resultatet av en

f inlandssvensk mor och en somalisk far. Men

hon är uppvuxen och född i finland och talar de

båda finländska nationalspråken. och det var

kombinationen av etniskt ursprung och det rätta

språket som verktyg som fick henne att berätta

sin historia. Hon ville väcka alla dem som lever

i ett luf tslott. rasism är inte enbart något som

diskuteras i den allmänna debatten av partipoli-

tiker eller förbjuds i lagparagrafer.

— rasism är ett existerande fenomen i det

f inländska samhället och jag blir of fer för rasis-

tiska påhopp kanske en gång i veckan. och det

är just det här som jag vill sprida medvetenhet

om.

de var den obegripliga orättvisan som Holm

ville lägga ord på, så hon bestämde sig för att

skriva insändaren. Men den uppståndelse som

texten väckte var hon inte förberedd på. Holm

belönades bland annat så sent som förra veckan

med röda korsets utmärkelse fördomsfri före-

bild.

Men då jag frågar om det krävs mod för att

publicera en insändare om rasism eller om Holm

personligen överkommit en rädsla då hon skrev

texten fnyser hon. Hur kan något förändras i

samhället om ingen vågar tala om det kontrar

hon. Jag bara säger det som så många andra

tänker och blir måltavla för.

han skrek; jag ska döda dig neger

i insändaren beskriver Holm bland annat hur hon såg en nykter man jaga en somalisk pojke i tunnelbanan som skrek; jag ska döda dig din negerjävel. Hon beskriver också sin mammas somaliska väninna som blivit måltavla för skällsord. Men vad ingen vet är att hon förlorade fyra barn och en make i kriget.

— Jag önskar att också alla de som inte per-

sonligen berörs av rasism ska stanna upp och

fråga sig varför de ska vara så här? Jag anser

också att man borde diskutera rasism, etnicitet

och olika kulturer i skolorna.

På livsåskådnings- och hälsokunskapslektio-

nerna berör man ämnet enbart ytligt. och Holm

tycker att unga i dag borde lära sig att förstå

mervärdet med olika ursprung. Men mest av allt

ef terlyser hon f lera som vågar tala öppet om vad

de genomlevt för att beskriva hur allmänna både

smygrasism och rasistiska påhopp är i finland.

trots att Holm bara är 15 år är hon redo för en

kamp mot likgiltighet, ignorans och f inländares

rädsla att ingripa. Hon efterlyser gemensamt

ansvar för medmänniskorna, men utmanar också

den av motsatt åsikt att kliva fram för att ta en

duell.

MörK rESa

teXt

fanny lindholm

Minst en gång i veckan blir jag verbalt anfallen, säger 15- åriga rebecka Holm. Hennes insändare om rasism i Hbl belönades med röda Korsets utmärkelse Fördomsfri förebild. Nu är hon redo för en kamp mot likgiltighet och samhällelig ignorans.

11S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2 M E N Ta L H ä L S a

vägval, möjligheter, krav. karriär, kärlek, lycka, li-vet. aldrig har någon haft så många möjligheter som du & jag. aldrig har vi haft tillgång till så bra vård. och aldrig har vi mått så dåligt.

ångest, stress, trötthet, depression. vad händer när du är sjuk, men det inte syns? hur vet du att du är sjuk? Kanske går det över av sig självt. är det fult att vara svag? varenda en av oss funderar och känner sig svag någon gång.

På följande tre sidor kan du läsa om människor som på olika sätt jobbar med psykiskt illamående.

minna har skrivit en bok om sin depression, marie jobbar politiskt med att förbättra vården, arne har ansvar för att mentalvården fungerar i kommunen, david träffar patienter som mår dåligt och forskar om psyk-medicinering.

Låt oss prata om det.

förväntningar

12 S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2M E N Ta L H ä L S a

— Jag började egentligen skriva av misstag. Jag har alltid skrivit myck-et dagbok, jag skriver av mig. så jag började skriva ner mina symp-tom, som kändes overkliga efteråt, när jag märkte att jag kunde må bra ena dagen och spy nästa dag.

Minna lindberg har en lång pro-cess bakom sig. i april publiceras hennes självbiografiska bok, där hon öppet berättar om sitt i l lamå-ende och sin depression. det tog många år innan Minna förstod att det sätt hon levde på och behand-lade sig själv var sjukt.

— Bland det mest extrema jag har gjort är att skriva avskedsbrev til l mina föräldrar och planera min egen begravning, och tänkt ut hur världen skulle se ut utan mig. Men jag tyckte ändå inte att jag var sjuk eller självmordsbenägen. och de test med a, b och c-svarsalternativ som man gör hos läkaren, psykia-tern, gav samma resultat. Att jag inte var suicidal.

det var genom terapi hos en te-rapeut som Minna började komma i håg saker hon hade förträngt. Men före hon kom så långt som til l terapi måste hon komma til l ett ti l l-stånd där hon var mottaglig för det, och vil ja bli frisk. Annars lyckas inte terapin.

— Jag tänkte att det inte be-hövs, det ordnar sig. kanske det är sådan här jag är. och det f inns andra som har det värre. Men jag kom til l en punkt där jag erkände för mig själv att jag inte klarar det här på egen hand.

mediciner kontra samtalsbehandling

Anne Manner har skrivit en bok som baserar sig på intervjuer, som heter ”ta ett piller och var tyst!”. det pågår en debatt om personer som har behov av vård inte får den vård de behöver, och att vi i fin-land har en övertro på mediciner och piller. för Minna betydde medi-cineringen att hon f ick balans. så svaret är inte entydigt. Men det var

en kombination av både medicine-ring, läkarbesök och terapi som har hjälpt Minna.

inte billigt att vara sjuk

när man går i terapi är det möjligt att få 40 procent av kostnaderna ersatta av fPA. Minna sökte av folkpensionsanstalten om ersätt-ning för terapi, men fick först ett nej. lagen har nu ändrats vid års-skif tet så att terapi inte längre är behovsprövat utan en subjektiv rätt för alla som behöver det. det är en viktig ändring, ef tersom alla inte blivit beviljade ersättning för terapi tidigare, och i områden som Hel-singfors har behovet varit mycket större än utbudet. försäkringsbo-lagen ersätter inte terapi men nog mediciner och psykiater, och har du då ett sådant avtal kanske du betalar 10 procent själv. ett terapi-besök på 45 minuter kostar mellan 60 och 100 euro. så det är inte frå-gan om några småsummor.

en annan fråga som Minna ly f ter fram är att vara sjuk som stude-rande. Minna var sjukledig ungefär ett halvt år, men kunde då inte pre-stera de studiepoäng som behövs för att få studiestöd.

— Jag har alltid haft starka nät-verk, min familj och mina vänner har stöttat mig och brytt sig. Men tänk på dem som inte har det.

Är byråkratin rimlig?— det är inte fPA-blanketter

som är värst, den dagliga rutinen är svårare som att betala räkningar, diska och tvätta kläder. det fanns dagar som jag inte kunde stiga upp ur sängen.

hur blir det sociala livet?

— Jag hittade på ursäkter när vän-ner ringde och ville gå ut, istället för att säga som det var, att jag inte orkar just nu. Men säger man att jag är trött och mår skit så blir folk oroliga, och det vil l man inte.

Vad ska man göra om man som vän tror att någon mår dåligt?

— det f inns inget normalt beteende som gäller alla, men ändras en per-sons beteende väldigt snabbt kan man fundera över om allt är bra. Jag festade mycket i början av min studietid och det var ett sätt att täcka över det att jag egentligen mådde dåligt. en vän frågade mig om jag har alkoholproblem. det blev helt fel, fast hon ju nog hade rätt. Men det var ju inte med alko-holen jag hade problem, utan med mig själv. det är svårt som vän att ta upp det, men det är ändå bättre att försöka.

— när du förändras ska du fråga dig om det är en normal utveckling eller om något är fel. Jag kunde förut alltid sova var som helst när som helst. Men så började jag få svårare att gå och sova, jag gjorde annat på kvällen och natten och sov til l sist kanske 4 timmar. det ledde til l att det var svårare att stiga upp och gå til l jobbet och det blev en ond cirkel. när jag ser bakåt ser jag en tydlig förändring, men den växte fram så långsamt att jag inte märkte det då.

Det vi inte talar om – Minnas berättelse

teXt & bild

fredr ika Åkerö

”Det syns ingenstans men känns jävligt mycket.”

13S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2 M E N Ta L H ä L S a

om boken f32.1

minna skickade sitt bokmanuskript till de största svenskspråkiga förlagen men fick inte ett helt

varmt mottagande. så upptäckte hon att det finns flera små förlag i svenskfinland, och fick napp. efter det gick det fort framåt och också smidigt

att bearbeta det redan välstrukturerade manus-kriptet till den tryckta boken. för förlaget var

det viktigt med ett lyckligt slut.Bokens titel är f32.1, en klass av depression. f32

är koden för mentala störningar, och 1 står för medelsvår depression. minna Lindbergs bok ges ut av bokförlaget Litorale aB och kommer att tryckas

i 500 exemplar.minna är redan preliminärt bokad för några för-

fattarkväll och kommer att vara med på Bokmässan i höst. hon ställer gärna upp på t.ex. förfat-

tarkvällar om intresse finns, men man får också gärna ta kontakt om man vill diskutera det hon

skriver om.

är utbrändhet och depression påhittat?

— folk kan säga ”ryck upp dig” eller ”du är bara lat”. Jag började följa med nätdiskussioner om de-pression, kanske en del av mitt självdestruktiva beteende, och försökte bevisa att jag faktiskt är sjuk. när jag redan hade dåligt att vara för att jag använde av samhäl-lets resurser så var det jobbigt att någon påstod att jag dessutom hittade på min sjukdom. det är svårt att bemöta sådana påstående och bevisa att det stämmer för andra men också för dig själv. det syns ingenstans men känns jävligt mycket.

enligt en artikel ”färre piller och mera prat” (yle 1.8.2011) är depression en av våra vanligaste sjukdomar. År 2010 åt 434 000 finländare antidepressiva medi-ciner.

— det är oroväckande att det f inns så många sjuka, och att det samtidigt f inns så många som tycker att det är påhittat. samtidigt räknas alla som ätit antidepressiva mediciner med, vilket betyder att det f inns olika bakomliggande orsaker och olika diagnoser som behandlas.

Varför har du skrivit boken?

— Jag är inte ute efter uppmärk-samhet. Jag är fortfarande en idea-list. Jag hoppas människor som har en kontaktyta til l depression tar til l sig boken. Påverkar den en person på ett positivt sätt har det varit värt det.

Minna är inte ett avslutat kapitel, hon går ännu i terapi och äter med-iciner. Men hon mår mycket bättre.

kommer någon att ta illa upp när den läser boken?

— Mina vänner och mina relationer til l män beskrivs i boken genom två karaktärer, edda och daniel. På det sättet har jag försökt att inte hänga ut någon. Men det är klart att människor som känner mig kan-ske känner igen sig. Allt jag skriver har hänt. Men det är inte meningen att någon ska ta il la upp och det är inte det som är det viktiga, utan hur jag upplevt min depression och förhoppningsvis kan min berättelse hjälpa andra.

14 S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2M E N Ta L H ä L S a

tre olika synVinklar på

mentalVårdteXt & bild

fredr ika Åkerö

1Läkarendavid gyllenberg är läkare och doktorand. Han disputerar i april med en avhandling om ungas och unga vuxnas psykmedicinering. Han har undersökt i vilket skede unga börjar äta antidepressiva mediciner och vilka symptom per-soner har uppvisat.

— det är inte lätt att hitta nå-gonting entydigt när det är frågan om komplexa mönster, men om man kan känna igen dem som är i riskzonen tidigare kan man också ingripa tidigare.

david konstaterar att det är svårt att bli av med psykiskt il lamående i samhället helt och hållet, men vi kan minska på problemen.

— Av alla 25-åringar har 12 procent någon gång använt anti-depressiva mediciner. det är alltså en ganska vanlig grej bland unga vuxna. före 16 års ålder är det ovanligt, men någonting händer efter den åldern och användningen

börjar stiga. trenden är att vi äter mera psykmediciner, också i fin-land.

i media kan man få uppfatt-ningen att psykiska problem ökar ganska dramatiskt, men det skriver inte david under. Han säger att det inte är så enkelt, men att vården för psykiskt il lamående och depres-sion har ökat.

— Medicineringen har ökat ef ter att vi f ick ssri-mediciner i slutet av åttiotalet som inte har så mycket biverkningar. läkare skriver lättare ut en medicin som inte har starka biverkningar.

david tycker att det har blivit mera samhälleligt okej att söka hjälp för psykiska problem.

— för tjugo år sedan var det ännu mera stämplande. Men fort-farande kan det uppfattas stigmati-serande. som att mentala problem är någonting mystiskt.

Finns det skillnader mellan könen i din studie?

— Jo, man ser att det bland kvinnor blir vanligare med depres-sion efter puberteten. det f inns också skillnader i hurudana symp-tom flickor och pojkar uppvisar i barndomen.

använder vi för mycket mediciner för att vårda psykiskt illamående?

— det är väldigt svårt för mig att svara på den frågan. det f inns för lite information om användningen av medicinering och övriga vård-former i finland. enligt vårdrekom-mendationen ska man inte bara få ett recept i handen och så ser man hur det går för patienten. vården borde bestämmas från fall ti l l fall, vilken vårdkombination som är bäst för individen.

om jag får en tid till läkare för att jag mår dåligt, vad frågar läkaren då?

— Jag har jobbat på hälsovårds-central och i skolor och om det är jag som sitter på mottagningen är det viktigaste för mig att ta reda på din funktionsförmåga. Jag frågar om det är ett nytt problem eller om det har pågått länge. förhindrar det skolgång eller att jobba och hur påverkar det ditt sociala liv. om du skadar dig själv och om du gör det för att dämpa ångest eller är självmordsbenägen. finns det al-kohol eller andra droger med i bil-den, och kan man hitta någon klart utlösande faktor. sådant försöker läkaren ta reda på.

Allt som diskuteras med läka-ren är konfidentiellt. också om du är under 18 år är samtalet med läkaren eller annan vårdpersonal

konfidentiell, man utgår ifrån att unga kan ta ansvar för vad de sä-ger. Bästa resultaten uppnår man genom samarbete och att alla per-soner som finns runt omkring dig hjälper dig att bli fr isk, konstaterar david.

hur vanligt är det att man mår dåligt?

— nästan alla har någon gång mått dåligt när man är ung, ungefär så som de flesta någon gång har haft ont i ryggen, bihåleinflamma-tion eller liknande.

Finns det tillräckligt med mental-vårdstjänster och psykiatrisk vård för unga?

- det satsas jättemycket och det är också en fråga om hur det är organiserat. det handlar inte bara om läkarresurser också skolhälso-vården med kuratorer och hälsovår-dare är en viktig del.

david ly f ter fram den preven-tiva, förebyggande vården som han absolut inte tycker att man ska minska på. enligt social- och hälsovårdsministeriets nuvarande förordning ska en elevs fysiska, sociala och psykiska välmående kollas upp årligen. Men hur syste-matiskt det sen genomförs beror på kommunen.

”Av AllA 25-åringAr hAr 12 procent någon gång Använt Anti-DepreSSivA meDiciner.”

Tre olika synvinklar på mentalvård

teXt & bild

fredr ika Åkerö

15S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2

23

M E N Ta L H ä L S a

TjänstemannenArne nummenmaa är tjänste-man, grundstrygghetsdirektör, i raseborg och ansvarar för att hälsovården fungerar. Av kom-munens budget går ca 60 procent til l social- och hälsovård. i den är mentalvården en del av primär-hälsovården (kommunen) och den psykiatriska vården en del av spe-cialsjukvården (sjukvårdsområdet).

arne, vem är barn och vem är ung-dom?

— Barn är alla som är under 12 år, ungdom är man mellan 12 och 18 år. Psykiatrisk vård kan du en-dast få genom remiss. vid ekåsens sjukhus f inns det psykiatrisk vård på svenska.

— det mest normala när någon mår dåligt men inte vet var för är att gå til l hälsovårdscentralen. där

avgör läkaren om du behöver vård någon annanstans eller om vård kan ges direkt. På HvC finns det också egna psykologer och specia-liserade sjukskötare. och går man ännu i skola kan man börja med att gå til l skolhälsovårdaren. depres-sion kan man inte alltid råda bot på själv, det kan vara frågan om ke-miska reaktioner i kroppen och då behövs specialsjukvård, berättar Arne nummenmaa.

— samhället är ganska sorgligt just nu, vi har aldrig haft så mycket vård och aldrig mått så dåligt när det handlar om mentala problem. i raseborg med 29 000 invånare får en f järdedel behandling för psykiskt il lamående. finns det nå-gonting vi kan göra åt ekorrhjulet, undrar Arne lite f i losofiskt.

Han konstaterar samma som Marie Bergman-Auvinen, att när första kontakten har gjorts från

patientens sida ska en snabb ut-värdering av vårdbehovet göras. det betyder att när du eller jag kontaktar skolhälsovårdaren eller hälsovårdscentralen ska läkaren snabbt kunna säga vad vi behöver för att må bättre och bli friska.

— den som vill får nog en tid inom rimlig tid, och långt före vård-garantin, säger Arne.

Vad är rimlig tid?— 10 dagar, svarar Arne.På den punkten är Arne och Ma-

rie inte riktigt överens.skolhälsovården har en viktig

funktion för unga. och enkelt sagt; mår du dåligt, sök hjälp, är Arnes tips. då ska hela systemet hjälpa.

— Man är inte ett undantag när man mår dåligt, alla går och funde-rar på någonting.

”SAmhället är gAnSkA Sorg-ligt jUSt nU, vi hAr AlDrig hAFt Så mycket vårD och AlDrig mått Så Dåligt när Det hAnDlAr om mentAlA pro-Blem.”

Den förtroendevalda Marie Bergman-Auvinen är för-troendevald i ingå och har jobbat mycket med sjukvårdsfrågor. Hon har representerat ingå i Helsingfors och nylands sjukvårdsdistrikt och i nämnden för västra nylands sjuk-vårdsområde.

Hur är läget för unga i kommu-nen? fungerar mentalvården?

— den fungerar ganska bra. det som är viktigt när det handlar om unga människor är ett snabbt ingri-pande. inom mentalvården är det jätteviktigt att snabbt få den första vårdtiden och en kartläggning av situationen. Min åsikt är att från att personen ringer til l HvC ska han eller hon få en tid inom tre dagar. sen bestämmer man hur man fort-sätter genom utvärdering.

använder vi för mycket mediciner?— Jag tror på en kombination av

båda. en depression är också en fysiologisk händelse och genom att först ta mediciner orkar personen bättre.

Marie ser ingen orsak att vara rädd för medicinering, hon konsta-terar att man inte måste äta medi-ciner resten av livet utan bara den tid det behövs för att bli bättre.

men kan medicinen ha motsatt effekt?

— det f inns personer som är så deppiga att de får ångest i början, det beror på individen. därför är det väldigt viktigt att det f inns en person i närheten som följer med utvecklingen. speciellt om det är frågan om en ung person, för unga reagerar väldigt olika på mediciner.

när en person söker vård ska det fungera oberoende individens egna nätverk.

hur fungerar det i kommunen?— för ingås del är det ganska

splittrat att få vård på svenska när vi inte har en egen socialbyrå utan hör til l lojo vårdsamarbetet. den psykiatriska vården vid ekåsens sjukhus i ekenäs fungerar jättebra. Att man försöker vårda unga via öppen vård och inte så att de är intagna på sjukhus är en bra sak.

— en deppig person får ingen-

ting gjort själv, jag har er farenhet av det som anhörig, och där måste vi se helheten och också ta hand om de sociala problemen som följer med. där brister det mellan sektorerna. Jag efterlyser ett pro-cesstänkande. sköter vi systemet eller sköter vi människan? det be-hövs ett klart system när det är så många ställen en ung person ska gå til l.

vårdas man inom specialsjukvår-den fungerar det, men vårdsyste-met som helhet är krångligt. Marie räknar upp hälsovårdscentralen, socialbyrån, folkpensionsanstalten, arbetskraftsbyrån och skola. Hon vill se någon som koordinerar, en kontaktperson som vägleder den som mår dåligt. Att det fortfarande är mera okej att ha en somatisk, fysisk, sjukdom som syns är ett problem, säger Marie Bergman-Auvinen.

— det borde inte vara någon skillnad på en somatisk eller psy-kisk sjukdom. Men somatiska sjuk-domar accepteras lättare, fast en psykisk sjukdom är lika mycket en sjukdom.

”Sköter vi SyStemet eller Sköter vi män-niSkAn?”

Alla känner vi någon som har varit eller är sjuk. som behöver vård. det kan vara nedstämdhet, trött-het, eventuellt en lindrig depres-sion eller ännu värre. de känslor vi känner behöver vi bearbeta. Men det är inte alltid trevligt att ge ut-rymme för sina tankar. för det är inte alltid trevliga tankar. Att vara arg, ledsen, negativ, självkritisk och besviken på sig själv eller omvärlden hör til l. livet är inte en dans på rosor. Men att må dåligt på ett okontrollerbart sätt är inte bra, och det kan vara att man då är sjuk, som när man har en infektion och behöver antibiotika.

vad är rätt vård för depression? Jag har inte fått fram något tydligt svar, och om vi använder för myck-et medicin i finland, och antagligen

kommer det bästa svaret att vara att det är en kombination av medi-cinering och samtalsbehandling, dvs terapi, som är rätt enligt indivi-dens behov.

grundregeln är att sova til lräck-ligt, äta ordentligt och ibland röra på sig. enkelt, men enklare sagt än gjort. Med det gör du redan mycket för att förebygga psykiskt il lamående.

det f inns hjälp på nätet, olika tester och självhjälp. om du redan tänker tanken att är allt i skick med mig, så våga kolla upp det.

Psykosociala förbundet jobbar på svenska och betonar allas rätt til l psykisk hälsa och mentalvård på svenska. förbundet har lokala föreningar i österbotten, södra fin-land och på Åland, och de ger ut

tidningen respons med relevanta artiklar. dem kan du kontakta. (fspc.f i)

Minna lindbergs tips är att inte vänta til ls det brister, utan jobba med dig själv, och terapi är möjligt att få också utan läkardiagnos.Minnas bok är inte en bok om självhjälp, utan en självbiografisk berättelse. Andra f inlandssvenskar som skrivit om illamående är bl.a. Matilda Hemnell och Monica Ål-gars. Men det är olika berättelser. det f inns rum för Minnas berät-telse, och den behövs. Minna lind-berg är modig. Hon gör en viktig insats i samhällsdebatten. Hon tar sina första steg som författare. Jag säger tack Minna för att du vågar, och lycka til l!

tack också til l nils torvalds som

lyf te upp den här frågan, och inspi-rerade mig att ta reda på, fundera och skriva om depression och il-lamående. det f inns mycket til l att ta reda på, många olika frågor att försöka hitta svar på. Men det får bli ti l l en annan gång.

Mentalvård, psykiatrisk vård. Allmän läkare, psykiater, psykolog, terapeut. sak samma vad det he-ter. Bara vi talar mera om det och får hjälp när vi behöver det. för vi är alla svaga någon gång. och det är helt okej.

kommentAren

16 S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2

Solidaritet i kommunreformen

Tidigarelägg svenskan!

Haglund ny partiordförande

”ställ upp i kommunalval! det är en bra plattform för en vidare karriär. det är bara att engagera sig, så som många ungdomar gjort

till exempel i sfP i Lovisa.” — carl haglund om att det är bra med unga i politiken då han var på besök i Haddom skola

ö t 17. 3 . 2 0 1 2

su i media

“sfP borde bättre ta fram de allmänliberala frågorna som bland annat internationalism, antirasism, personliga friheter och rättigheter, integrations- och utbildningsfrågor och småföretagsamhet. det finns i så gott som alla europeiska länder ett parti som värnar om de här frågorna

på ett liberalt sätt.”

— benJamin ellenberg skriver på sin blogg om hur sfP borde satsa på liberala värden och tvåspråkigheten.

”den praktiska undervisningen i samhällslära i grundskolan är nästan obefintlig, studiebesök görs inte tillräckligt ofta och politiker blir sällan inbjudna till skolorna. samhället måste få synas i skolorna för att ungdomarna ska ha bättre förutsättningar att bli aktiva

medborgare.”

— hanna eliasson, ordförande för verksamhets-utskottet, om hur undervisningen i samhällslära släpar efter.

”vi har kommit ganska långt i vårt arbete med att aktivera ungdomar, berättar emilia rosengård. en av de frågor vi jobbar för tillfället med är att förbättra samarbetet mellan de svensk- och finskspråkiga ungdomarna på

orten.”

— su träf fade ungdomsrådet i kristinestad som berättade om verksamheten.

”i väldigt många kommuner saknas ett organ där unga kan påverka. organet borde kunna lämna in motioner direkt till fullmäktige. i Kristinestad och mariehamn fungerar det här väldigt

bra.”

— Fredrika Åkerö om hur presidentvalet engage-rade många unga, men partipolitiken intresserar få.

”svensk ungdom är orolig för informationsfrihetens framtid i finland. upphovsrättskommittén föreslår att en domstol ska kunna förordna en teleoperatör att förhindra sina kunder tillgång till en nätsida var man kan få

olagligt material.”

— sandra grindgärds om att informationsfri-heten är en viktig grundvärdering i ett demokratiskt samhälle.

y l e . f i 1 0 . 0 4 . 2 0 1 2

H B l 2 0 . 2 . 2 0 1 2

s y d - ö s t e r B o t t e n 2 8 . 2 . 2 0 1 2

Å u 2 9 . 2 . 2 0 1 2

ö n 11 . 2 . 2 0 1 2

S u I M E D I a

Det behövs en långsiktig lösning på kommunstrukturen i Finland. Det an-ser Svensk Ungdoms förbundsstyrel-se. Att med bara några års mellanrum ställas inför massiva förändringar i hur kommunerna ser ut är inte hållbart kon-staterar styrelsen.

- Det är nödvändigt att genomföra en reform för att åstadkomma jämlik-het mellan kommuninvånare i Finland, säger förbundsordförande Fredrika Åkerö. Om vi vet att det finns en risk att vi om tio år har en klyfta mellan läg-sta och högsta kommunalskatten i Fin-land på upp till tio procent kan vi inte blunda för det och passivt följa med ut-vecklingen.

Kommunerna måste ha betalnings-

— Om vi vill lyckas med undervisning-en i svenska för elever i finska skolor är den bästa lösningen att tidigarelägga starten för undervisning i svenska, säger Fredrika Åkerö, SU:s förbundsordför-ande.

Det här är helt i linje med vad tim-fördelningsarbetsgruppen föreslog i juni 2010, ett förslag som förkastades. I det nya förslaget som behandlas som bäst finns inte tidigareläggandet av svenskan med. Detta trots att det i regeringspro-grammet står att Ahtisaari-gruppens förslag tas i bruk, varav ett av förslagen är just att svenskan ska påbörjas i års-kurs 6.

— Det här går inte, endera följer man regeringsprogrammet också på den här punkten eller så urholkas hela idén

Svensk Ungdom vill att Carl Haglund väljs till ny partiordförande för SFP på partidagen i Karleby 10 juni.

- Vi uppmanar därför Carl Haglund att ställa sig till förfogande för partiord-förandeposten. SFP behöver honom som ledare, säger SU:s förbundsordför-ande Fredrika Åkerö.

SU ser att det finns en bra möjlighet till förnyelse inom SFP. Haglund har lett arbetet kring och tog fram ett framtids-manifest för SFP. Det arbete och det en-gagemang Haglund visat på i processen ligger som bra grund för förnyelsen han skulle bidra med.

Det senaste valet SFP överraskat i är europaparlamentsvalet. Det var Carl Haglund som då imponerade och säk-rade SFP:s plats. Carl Haglund har nu

med att ha ett gemensamt program för regeringsperioden, konstaterar Åkerö.

Möjlighet till språkstudier varierar i dagsläget mellan skolor, och SU vill lyfta fram de reella möjligheterna för alla unga att studera språk, oberoende hemkommun.

SU lyfter också fram dramaundervis-ning som ett tillägg till den redan exis-terande undervisningen. Drama borde i betydligt större grad inkluderas i de olika ämnena för att förbereda eleven för kommande utmaningar.

Det positiva i det nuvarande tim-fördelningsförslaget är satsningen på samhällslära som föreslås, anser Svensk Ungdoms förbundsstyrelse på sitt möte den 18.3.

med stor tydlighet visat vad han går för i Europaparlamentet, han anses vara den mest aktiva och kunniga medlemmen av Europaparlamentet från Finland.

- Nu behöver vi Calle på hemmap-lan. Vi behöver hans insats i Finland, som partiordförande, säger Åkerö.

Det största partiet i Finland, Sam-lingspartiet, leds idag av statsminister Katainen. Haglund är idag äldre än vad Katainen var i tiderna då han valdes till partiordförande. Centerpartiet i Sverige leds av 28 år gamla Annie Lööf.

- För SU är åldern aldrig ett giltigt argument emot en persons kompetens. Eftersom Haglund är rätt person just nu att leda partiet är det honom vi ska välja, avslutar Åkerö.

Pressmeddelande

svensk ungdom

27.02.2012

Pressmeddelande

svensk ungdom

19.3.2012

Pressmeddelande

svensk ungdom

29.01.2012

förmåga för den service samhället ge-mensamt beslutar att kommunen ska kunna sköta. Med tanke på framtiden måste beslut fattas nu, beslut som inne-bär en framåtanda och inte revirtänkan-de som hör till det förflutna.

- Alla kommuner i Finland tjänar på att se möjligheterna i samarbete och eventuellt bildandet av en ny kommun för regionens bästa. Det är nuvarande beslutfattare skyldiga gentemot kom-mande generationer, säger Åkerö. Nu är det inte bara frågan om den egna kom-munen, utan om solidaritet och jäm-likhet mellan alla kommuninvånare i Finland.

17S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2 V I S I T KO r T

1. utnyttja baksidan

Många lämnar visitkortets baksida helt tom eller med bara en bild på företagets logga. Använd den istället til l att beskriva dina produkter, gärna grafiskt, eller var för inte en karta som visar var ni f inns. du kan skriva uttalanden från nöjda kunder eller låta baksidan vara ett rabattkort.

2. tänk på ditt budskap

utforma ditt visitkort på ett sätt som gör att du blir ihågkommen. om du säljer bilar är det ju mycket passande om ditt visitkort har formen av en bil. det ska inte vara svårt för dina kunder att komma ihåg vad du gör eller säljer.

3. använd bra material

oavsett om du trycker ditt visitkort i papper, plast, metall så ska du se til l att det är robust och hållbart. det är ingen idé att trycka ett visitkort som blir knöligt direkt man sätter ner det i f ickan. Att använda annorlunda material får dessutom visitkortet att verkligen stå ut från mängden och kanske visar til l och med inneha-varen det för vänner och bekanta.

4. slösa

var inte rädd för att dela ut dina visitkort. Ha alltid med dem och dela ut dem även til l perso-ner som kanske inte har eller kommer ha direkt-kontakt med ditt företag eller dig. som sagt är visitkortet inte längre bara ett sätt att förmedla kontaktuppgif ter utan är nu också ett perfekt sätt att marknadsföra sig. utnyttja det.

5. akta dig för titelsjukan

väldigt många skriver ut en titel på sitt visitkort som inte säger kunden någonting alls. vad är egentligen en sales Manager, Ceo eller Ma-naging director? Många översätter sina kort til l engelska även fast man bara är verksam i finland. Beskriv istället på kortet vad det är du faktiskt gör och göm dig inte bakom titlar.

många tror att visitkort bara är ett sätt att förmedla sina kontaktuppgifter. det finns alldeles för många tråkiga visitkort därute. du kan använda ditt visitkort till mycket mer än så!

tips omVisitkort5

behöVer Vi Visitkort år 2012? det finns ju facebook

Jag minns när jag fick mitt första egna visitkort, det kändes väldigt vuxet. Och efter att ha fört samtal om visitkort med folk, upplever jag att det finns ett visst stöd för dem. Även om de fles-ta är överens om att det kan kännas klumpigt att ge eller försöka ge visitkortet på ett smidigt sätt till folk.

Visitkort fungerar som en förstärkning när en person presenterar sig. Du hör namnet men du läser det också på kortet, och du kopplar ihop det med rätt företag eller organisation. Det finns massor av olika visitkort; olika former, färger, ma-terial och fonter. Att beställa visitkort är inte så enkelt. Det gäller att fundera ut hur man vill att visitkortet i sin helhet ska se ut och vad det ska ge för intryck. Undrar när vi kommer att börja använda digitala visitkort... Tills dess, här är en liten sammanställning av olika sorters visitkort. Hur skulle ditt se ut?

T E X T

Joach im Hesthammer

T E X T

fredr ika Åkerö

18 S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2a M E r I K a

Förenta Staterna, ”the land of hope and glory”, möjligheternas land, landet där du kan åstadkomma vad du vill bara du år redo att jobba för din framtid. Detta är en stereotypi som ofta återkommer när man dis-kuterar USA. Jag har nu spende-rat snart två månader i landet och kan de att denna uppfattning både stämmer och inte stämmer.

Den stämmer, därför att detta är optimisternas land. Väldigt få i detta land bejakar jantelagen. Aven om det kan vara frågan om ytliga ord som kanske yttras av ren reflex så är amerikanerna inte lika snabba med att skjuta ner galna planer. Detta fostrar ett folk som tror på sig själv och sina förmågor. Detta fost-rar generationer av unga professio-nella som har karriärer som många hemma bara kan drömma om. Möj-ligheterna finns här om man vågar söka efter dem.

Stereotypin stämmer inte där-för att möjligheterna att gå vidare i detta land inte fördelas jämnt bland befolkningen. Det är de rika privili-gerade med kontakter som kan ta sig vidare snabbt. Många föräldrar, och många studerande själva, är tvungna att ha fler än två arbetsplatser för att ha råd med den dyra collegeutbild-ningen. De unga amerikanerna är

också allt mer selektiva när de väljer vilka slags jobb som de kan tänkas ta. Medelklassen har jobbat så hårt så länge, för att deras barn ska få det bättre än de själva, att de s.k. ”blue collar”-jobb som skapade den här nationen nu har så lite prestige att få kan tänka sig att ta emot ett sådant arbete. Stigmat är för stort. I stället utbildar sig horder av unga på uni-versitet och skuldsätter sig i flera år framåt utan några garantier för att de kommer att få de arbetsplatser de suktar efter.

Jämnställdhet är ett inflammerat ord i detta land. Detta land där man i medeltal som vanlig arbetare har 16 dagar semester årligen och ingen lagstadgad föräldraledighet. Landet där det blir allt svårare att arbeta sig uppåt. För femtio år sen var normen att den yngre generationen oftast kunde arbeta sig upp till en högre social klass än föräldragenerationen, men detta blir allt svårare och svå-rare för dagens amerikaner. 

Om man lobbar för kvinnors rät-tigheter så kan det hända att man får stämpeln radikal feminist. Det är inte en stämpel man vill ha för då tar ingen en på allvar här. Kvinnors rät-tigheter och rätt till religiös frihet är förstås något som har varit mycket på tapeten i DC den senaste tiden.

Jag tänker t.ex. på Obamacare och Rush Limbaughs elaka kommenta-rer gentemot sandra Fluke.

Det finns en hel del att göra för jämnställdheten i kongressen på alla nivåer: Av 435 representanter är endast 80 kvinnor. Av 435 tillhör 43 den afroamerikanska minori-teten, 30 är latinomedlemmar, tio från Asien/ Stillahavsområdet, och endast en medlem representerar de amerikanska indianerna. Den nu-varande 112:e kongressen är också en av de äldsta genom historien; när den 112 kongressen svors in var medelåldern på representanthusets sida 56.7 år, jämför med den fin-ländska riksdagens 49 år. Den yngs-ta medlemmen i representanthuset är 30 år gammal medan den yngsta finska folkvalda är 26. När det gäller sexuella minoriteter finns det fyra öppet homosexuella ledamöter i kongressen, men däremot är nästan en tredjedel av kongressledamöter-na med i LGBT Caucus for equlity som jobbar för LHBT rättigheter i kongressen och i USA. Medlemsför-delningen är 97 demokrater och tre republikaner.

I själva huset Capitol Hill finns det gott om statyer och byster. Varje stat får ha två statyer utställda som representerar någon medborgare

från staten i fråga och dessutom finns det några statyer som repre-senterar hela landet. Det är klart att kvinnor är en minoritet bland konstverken. Det finns några in-dianer, naturligtvis i full fjäder-skrud, men det finns inte en enda staty på en mörkhyad person. Man hittar två byster varav en förestäl-ler martin luther king och en annan en kvinna. I rotundan i Capitol Hill finns också en mar-morstaty som föreställer tre kvin-nor som arbetade för amerikanska kvinnors rätt att rösta. Statyn av adelaide Johnson ser ofullbor-dad ut eftersom en del av marmorn i skulpturen inte är bearbetad, en kvinna till skulle ännu rymmas med i konstverket. Detta ska veter-ligen symbolisera att det ännu finns mycket att göra innan man når jäm-ställdhet mellan könen i USA. Sta-tyn skall eventuellt färdigställas när USA får en kvinnlig president.

Det finns som sagt gott om hopp för USA, men för jämställdhet mel-lan alla medborgare finns det en lång väg kvar att gå, även i det här gloriösa landet.

Optimisternasförlovade land

teXt

Julia Witting-Mäklin

19S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2 a M E r I K a

Ut på stan en fredag kväll, bra stämning på baren, nya bekanta och trevligt sällskap, efterfest.

Våldtäkt. Att en person tvingar en annan per-son till samlag.

Med baksmällan kommer insikten att bara för att jag umgåtts med personen i fråga kvällen innan på baren så kommer förövaren antagligen att få ett mildare straff. För det var inte våldtäkt eftersom vi inte längre var obekanta för varandra, det var bara en lindrig våldtäkt. För att åstadkom-ma en grov våldtäkt ska också en viss mängd våld användas, men inte för mycket så att jag dör, men nog så att jag behöver vård. Utan våld är det ju ingen våldtäkt utan ”bara” tvingande till samlag. Trots hot om våld. Så se nu till att du blir slagen ordenligt om du någon gång skulle hamna i den groteska situationen en annan människa kan ut-sätta dig för genom att våldta. Annars är det bara en normal våldtäkt, förutsatt att förövaren och offret är obekanta för varandra förstås.

Rättspolitiska forskningsinstitutets rapport om straffpraxis när det handlar om våldtäktsbrott har nyligen publicerats. Och den visar att praxis varierar i Finland. Justitieminister Anna-Maja Henriksson har utlovat en total översyn av lag-stiftningen gällande våldtäktsbrott. De utdelade straffen har skärpts en aning under 2000-talet men ännu motsvarar inte straffet brottet, då grov våldtäkt vanligtvis betyder en dom på ovillkorligt fängelse i 3-4 år. Domen för tvingande till sam-lag är en villkorlig dom på knappt ett år. Det är knappast jämförbart med offrets trauman efter en våldtäkt, vilka är jämförbara med en livstidsdom.

Går jag på efterfest med någon ger det väl inte den människan mera rätt att våldta mig. Offrets beteende kan inte vara en faktor som påverkar straffets omfattning. Jag är alltså delaktig i avgö-randet av vilket straff våldtäktsmannen får, mina handlingar kopplas ihop med ett brott jag inte godkänner och själv blivit utsatt för. Jag är indi-rekt delaktig i min egen våldtäkt, eftersom det jag har gjort före påverkar situationen efter. Det är ju helt absurt.

Nej betyder alltid nej. Och en våldtäkt är alltid en våldtäkt.

Fredrika Åkerö

fredrika@su.fi / thesuoffice.blogspot.com

F ö r B u N D S O r D F ö r a N D E

Nej betyder alltid nej

fo

to:

CH

ris

ta b

jör

ks

tam

20 S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2

När Matias Kallio år 2008 flyttade till Åbo för att studera, ville han ak-tivera sig på något sätt. Efter ett år kändes LSK naturligast.

Sedan gick det snabbt. Kallio har hunnit sitta i ÅAS styrelse samt fungerat som styrelsemedlem och vice ordförande i LSK:s förbunds-styrelse. I år fungerar han förutom som LSK:s förbundsordförande också som ÅAS fullmäktigeordfö-rande. Fram till SU:s kongress är han även med i SU:s förbundssty-relse.

— Allt gick mycket snabbare och jag blev mycket aktivare än vad jag från början hade tänkt. Men jag har aldrig ångrat mig, det har varit väl-digt givande.

Hösten 2011 fick LSK invalda kandidater i alla fyra kårer och dele-gationer där de hade uppställda kan-didater. Det tycker Kallio är ett gott resultat. Både i Novium och i ÅAS är LSK den största grupperingen. Att LSK tappade enkel majoritet i ÅAS tär inte på Kallios positiva at-tityd.

— Jag tror att det skapar bättre förutsättningar för dialog mellan grupperingarna.

LSK:s fotfäste i Åbo är starkt, medan Helsingfors är en större ut-maning. LSK fick invalda i ASK och SHS, men Kallios förhoppningar inför hösten är att också få uppställ-da kandidater i HUS delegationsval.

Kallios mål för i år är att lyfta fram lokalavdelningarna som en huvudtyngdpunkt. Trots att den lokala verksamheten är starkast i Åbo, påpekar Kallio att LSK har stark representation i Helsingfors i nationella förbund, och i Vasa finns många aktiva både vid Novium och vid ÅAS.

— Att ha lokalavdelningar är inget självändamål, vi måste också stöda dem aktivt. Det viktigaste är att hitta intresserade och motivera-de kandidater och att kommunicera med folk och höra vad de är intres-serade av.

Höstens kårval sammanfaller med kommunalvalen, förutom vid ÅAS där delegaterna har två års mandat. LSK kommer att samar-beta med SU och satsar hårt på att synas vid högskolorna.

— Vi kommer att fundera på hur vi kan utnyttja att valen sammanfal-ler. Jag hoppas att vi får uppställda kandidater med en tydlig studeran-deprofil till alla våra verksamhetsor-ter, säger Kallio.

Ur studerandes synvinkel tycker Kallio att boende är en central fråga i kommunalpolitiken. Att lobba för bostadsplanering och kommu-nal infrastruktur är frågor där till-sammans är bättre än ensam. Här tackar Kallio de nationella student- och studerandeförbunden FSF och Samok, där det råder stor konsensus kring dessa kärnfrågor. Förbunden är också en bra kanal för att få insyn i vad som sker i olika ministeriers ar-betsgrupper, där förbunden ofta har representanter.

Ur studerandes synvinkel är en av de viktigaste frågorna som Samok arbetar med att Studenthälsan även ska omfatta studerande vid yrkes-högskolor. Kallio är också orolig för den enorma strukturomvandling som yrkeshögskolorna står inför.

Vid nedskärningen av nybörjar-platser har man inte tagit i beaktan-det att det procentuellt försvinner en större andel svenskspråkiga ut-bildningar än finskspråkiga.

M I N O r I T E T E N

Vi måste aktivt stöda lokal-

avdelningarna från början var det tänkt att jag skulle göra karriär inom rensköt-seln, f iskeri eller jakt. Mina mor- och far föräldrar förstår att sätta pris på och komma ihåg det bättre än mig medan jag fokuserar på att integrera mig. vad jag ibland glöm-mer är att uppskatta mitt arv som är att vara del av en ursprungsbe-folkning. Jag tror det f inns många finländare som har väldigt starka nationalistiska känslor fast de inte til lhör någon ”ursprungsbefolk-ning”, vilket får mig att ifrågasätta min blygsamma nationalism. Är jag f inne eller svensk eller norrman? frågar jag mig ibland när jag är hemma och umgås med vänner och släkt. det är intressant hur en landsgräns på kartan påverkar våra liv. Min osynliga geografiska gräns, medan jag växte upp, gick mera vågrätt än lodrätt som kartboken låter il lustrera.

innan jag tog steget ut och fak-tiskt f lyttade til l Helsingfors hade vi ti l lsammans med föräldrarna haft våra diskussioner. Min inre rebell sade ”varför kan jag inte vara både same och stadsbo?” medan mina föräldrar visste att om jag f lyttade skulle det innebära en permanent

vi vänsterhänta diskrimineras i samhället. verktyg är gjorda för högerhänta, datamusen är gjord för högerhänta, ja listan kan göras lång. ta bara ett sådant vanligt redskap som en sax, eller en kniv... men, tänker ni kanske, en kniv är en kniv. nej. europeiska kni-var är oftast symmetriska medan japanska knivar har en egg som är asymmetrisk. Javisst f inns det specialaf färer och tack vare inter-net f inns det en uppsjö med saxar, knivar och vin öppnare, men de är betydligt dyrare än de vi kan f inna i butiker som Claes ohlsson.

vänsterhänthet har länge betrak-tats som ett lyte och så sent på 1960-talet tvingades vissa vänster-hänta att skriva med höger hand i skolan. tack och lov att jag inte gick i skolan då.

nu har forskare upptäckt den ”vänsterhänta” genen. ett aber är bara att samma gen ökar oddsen för schizofreni. så om jag inte skär mig på en bandsåg (dessa sågar f inns bara för högerhänta) och förblöder, så vet man inte vad framtiden har i sitt sköte. en artikel i forskning & framsteg om vänster-

hänthet redogör vidare för en rap-port. rapporten visar att en högre procent människor är vänsterhänta i mänskliga samhällen där mord och dråp är extra vanliga.

Jepp - det är det att vår f iende inte förväntar sig att vi skall an-vända oss av vänster hand, så det är med andra ord en fördel att vara vänsterhänt i aggressiva samhällen (och i många bollsammanhang).

dock känner jag mig en smula, hur ska jag uttrycka mig, utvald? 10 procent av världens befolkning är vänsterhänta och när jag var ung sade en läkare til l mig att jag troligtvis til lhörde de 5 procent av vänsterhänta som inte har ”omkas-tade” hjärnhalvor... en annan ka-raktär som är vänsterhänt är Bart simpson. 10 procent - ja, det f inns en populär ”myt” att 10 procent av världens befolkning är homosexu-ell, men hur man kommit fram til l den statistiken har jag ingen aning om.

- anonym Vänsterhänt

förändring och släkten skulle ”för-lora” mig. Jag har på senare tid lärt mig mera och mera uppskatta de praktiska färdigheterna och tradi-tionerna som jag tog med mig til l stan, men mitt i stormen då f lytten skulle bli av kunde jag bara trösta mig med att även andra människor lever långt ifrån sina föräldrar och barndomshem.

i början efter f lytten, när jag träf fade nya människor, var jag alltid noggrann med att nämna min ”härkomst”. idag har jag slutat med det, jag vet inte helt var för jag gjor-de så men jag ville väl att det skulle vara av betydelse för den, som jag lärde känna, att veta vem den hade att göra med. spelar det någon roll eller skall det ens spela någon roll vid ytligt socialt umgänge? vill du lära känna mig så berättar jag gärna men i allmänhet är folk gan-ska ointresserade. nu har jag goda vänner och tar med dem när jag hälsar på mina föräldrar.

Hemma är var jag sätter min gáhpir.

- anonym city sáme

city Sáme

vänSterhäntA

teXt & bild

Chr is ta Mäk inen

21S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2 L S K

Då kongressordföranden den 29 april klubbar SU:s 69:nde kongress avslutad, avslutar även un-dertecknad sin tretton år långa tid inom Svensk Ungdom. Några korta reflektioner är kanske där-för på sin plats.

Som femtonåring anslöt jag mig till lokalav-delningen SU i Lovisanejden. Den största orsa-ken till att i tiderna bli aktiv i SU var intresset för att jobba för en levande tvåspråkighet i Finland. Detta intresse sitter fortfarande kvar, samtidigt som jag även är glad och stolt för att ha fått vara med och se hur SU har utvecklats till ett förbund med en stark värdeliberal förankring. Jag hoppas att SU även i fortsättningen för fram det liberala budskapet, inte bara i Svenskfinland, utan i hela landet. Det är helt klart att det finns en beställ-ning för ett liberalt politiskt ungdomsförbund. Inte minst då Samlingspartiets unga tycks glida alltjämnt mer högerut och Centerunga inte lyckas bli av med sin historiska regionalpolitiska mantel.

På tal om det liberala budskapet så kan jag inte låta bli att nämna Liberala Studerande LSK. Ett av de ögonblicken jag nämligen minns bäst, är grundandet av LSK i februari 2008 på Kåren i Åbo. Det var ett privilegium att få vara med om att starta och utforma något alldeles nytt, samt att senare få följa med hur LSK blomstrat ännu mera. Fyra år senare är jag uppriktigt stolt över att LSK blivit ett så aktivt förbund och att våra LSK:are hittas bl.a. på ordförandeposterna i SAMOK och OLL. Inte alls illa med tanke på förbundets unga ålder. Jag är övertygad om att det även inom stu-dentpolitiken behövs liberala krafter och att LSK således har möjligheter att växa och sprida sig till även helt finskspråkiga student- och studerande-kårer.

Under tretton år har många politiska frågor debatterats och otaliga möten avklarats. Ibland har debatten gått het, t.ex. under debatten om förbundets namn på förra kongressen. Det är ändå inte någon enskild debatt eller de långa veckoslutsmötena i sig som jag minns bäst el-ler kommer att sakna mest. Det jag kommer att sakna mest är nämligen alla er jag fått debattera med och sitta möten med under dessa år. Ni har betytt helt otroligt mycket och kommer att göra det även i framtiden.

Med dessa korta ord vill jag tacka för mig och önskar SU all framgång i fortsättningen.

otto andersson

otto@su.fi

V I c E O r D F ö r a N D E N

Några reflektioner

matias Kallio

ålder: 24

från: esbo, bor i åbo sedan år 2008

studerar: folkrätt vid åbo akademi

aktuell med: ny förbundsordförande

för Liberala studerande LsK

intressen: Politik, speciellt

högskolepolitik och eu-relaterade

frågor. motion i olika former,

frivillig verksamhet som scouterna

samt matlagning.

Bravurrätt: strömming från åbo torg

med goda grönsaker till.

På nattduksbordet: hinner inte med

skönlitteratur. för tillfället

handlingar inför su:s kongress.

när jag blir stor: drömmer om en

diplomatkarriär. men i ett kortare

tidsperspektiv skulle jag vilja jobba

inom eu med tjänstemanna- eller

expertuppgifter.

hJärtat dunkar För

högskolePolitik

Matias Kallio brinner för högskole-politiska frågor och är därför myck-et tacksam för att LSK aktivt kan delta i utarbetandet av ett högskole-politiskt program för SFP. LSK har en medlem i utskottet och eftersom utskottsmötena är öppna har många LSK:are deltagit aktivt. Hittills har en mängd olika experter hörts och snart ska man komma igång med skrivarbetet. Målet är att SFP ska ha en klar vision för högskolefältet.

Det viktigaste är att vi får vara med i processen och att kunnandet inom LSK tas i beaktande.

Fastän LSK:s verksamhet tog Kallio med storm, menar han att man kan börja lite mer försiktigt. Man kan börja med att bekanta sig på ett litet hörn och ge så mycket av sin tid som man är bekväm med. Om intresset växer finns det olika möjligheter för att fortsätta arbeta för LSK.

Inga förkunskaper behövs för att komma med i verksamheten bara man har ett öppet sinne och är in-tresserad av frågor som berör ens studievardag.

Det är frivilligarbete och det är meningen att det ska vara roligt, fortsätter Kallio. Man ska inte ställa ribban för högt.

Och så är ett liberalt sinne ett stort plus i kanten, säger Kallio och skrattar.

fo

to:

CH

ris

ta b

jör

ks

tam

ordlistalsk – liberala studerande

Åas – Åbo Akademis studentkår

novium – studerandekåren vid yrkeshögskolan novia

ask – Arcada studerandekår

shs – svenska Handelshögskolans studentkår

samok – förbundet för studerandekårer vid yrkes-högskolor i finland

FsF – finlands studentkårers förbund

22 S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2KO N G r E S S E N

Till alla som missar kon-gressen eller är på den för första gången. Här följer en sammanställning över vad som komma skall:

• KongressenhållsiArcadaiHelsingfors.resorna koordineras av kretskanslierna och delegaterna som önskat åka med bussen informeras personligen om busstidtabellen.

• Alladeltagareikongressenmåsteanmälasig som närvarande då de kommer til l kon-gressplatsen. i samband med anmälningen får man sitt delegat- och supékort, förutsatt att anmälningsavgif ten är betald.

• Frukostochlunchägerrumpåkongress-platsen och serveras för alla kongressdele-gater och inbjudna gäster.

• Kongressenharettegetkansliditdukanvända dig om någonting är oklart. i anslut-ning til l kansliet f inns kopieringsmöjligheter och datorer, som får användas med lov av kanslipersonalen.

• Påfredagkvällordnasencocktailmedmatoch mingel.

• Plenuminnebärattmötepågåristorasalenoch att ärenden behandlas enligt kongres-sens saklista. Alla delegater bör närvara.

• Samtligautskottsomväljspåkongressen,förutom valberednings- och resolutionsut-skottet, är öppna för alla kongressdeltagare. det är önskvärt att alla deltar, såväl dele-gater som observatörer. Anmälningslistor til l de olika utskotten f inns uppsatta utanför kongressalen. Anmäl dig til l utskotten efter fullmaktsgranskningen för att underlätta för-beredelserna inför mötet.

• Kretsarna,Helsingfors,Nyland,Åboland,österbotten och lsk och har delegatmöten i olika rum på utsatta tider där man exem-pelvis kan gå igenom vem i kretsen som ska sitta i de olika utskotten.

• Iårf innsallmänpolitiskdiskussionpåpro-grammet. det innebär att du som delegat direkt på lördag kan lämna in en begäran om taltur för att i diskussionen ly f ta upp något politiskt aktuellt, något med inkomna motioner eller övrigt. där kommer beredas möjligheter til l repliker och svarsrepliker för att få en levande debatt.

• Enavhöjdpunkternaiårblirnärkongressenväljer ny styrelse och ny ordförande.

• Segrarenitävlingen”ÅretsA.V.G.A.S.R.Ö.R.” det vil l säga den lokalavdelning som flitigast värvat nya medlemmar, koras traditionellt under kongressen. det gyllene vandringspri-set skall nu til ldelas ett nytt hem under kon-gressen. Med vandringspriset följer, förutom ära och berömmelse, även ett hemligt pris. tävlingen pågår ända til l kongresstarten.

kongressupén på lördagen är på många sätt höjdpunkten vid den årliga förbundskongressen. vackra damer och stil iga herrar möts i god su-anda för att f ira en trevlig vårkväll ti l lsammans. Här följer lite praktisk info om klädsel etc.:

klädseln på kongressupén har tra-ditionellt cocktail. På supén har vi ett par sångledare som håller fart på festen. sångledaren meddelar vilken sång vi sjunger. ta med din su sångbok.

23S V E N S K F R A M T I D N o 0 2 ⁄ 2 0 1 2

Två år som ordförande

Fredrika Åkerös tid som ordföran-de har varit händelserik: Två val har hållits och förberedelserna för ett tredje är i full gång då hon avgår.

Förra årets riksdagsval var ett av de uppdrag Åkerö ansåg som sitt viktigaste då hon tillträdde posten som ordförande.

– För att vara ärlig nådde vi inte upp till vårt mål: Att få en SU-kan-didat invald. Timingen var inte på vår sida. Alla SU:are gjorde jättebra val – men att nå gränsen för inval är svårt. Det gäller att jobba på lång sikt, från ungdomspolitiken genom flera val tills det lyckas till slut.

Enligt Fredrika är SU ändå till-freds med valresultatet.

– Men det är klart att det märks att vi inte har “en egen” i den svenska riksdagsgruppen. Nu saknas den na-turliga kontakten. Vi har naturligt-vis goda förhållanden till våra riks-politiker, men det är inte lika lätt att träffa dem över en kopp kaffe. SU är en naturlig del av SFP men många gånger skulle besluten ha sett annor-lunda ut om svenska riksdagsgrup-pen skulle ha bestått av SU:are.

Publicitet är en nödvändighet för

att få fram sin åsikt och för att locka andra med samma eller liknande åsikter till sin organisation. Det är Fredrika på det klara med efter två år som ordförande. Men publicite-ten får inte komma med hjälp av effektsökeri på bekostnad av saklig-het, en välgrundad åsikt eller själva poängen.

– Det har lett till att publiciteten kring min person i en viss mån har uteblivit. Lokaltidningarna är de som har varit mest intresserade.

Då Fredrika valdes till ordföran-de för Svensk Ungdom sade hon att en av SU:s uppgifter är att vara SFP:s idéspruta. Det är en uppgift SU sköter väl, tycker hon.

– En SFP-krets frågade för inte så länge sedan om SU tänker ha några besvärliga motioner på par-tidagen.

– Det är helt fel tänkt! Det är ju vår uppgift, att komma med så kall-lade besvärliga motioner. Samtidigt ser vi inte själva kontroversen i att arbeta för de sexuella minoriteter-nas rättigheter eller för att kyrkan och staten ska skiljas åt, till exempel.

Vad är det bästa med att vara

F r I D a Tac K a r

I två år har jag fått vara förbundets ordförande. Det är alltid svårt att avsluta någonting som haft så stor plats i mitt liv och som betytt så mycket. Och ännu får jag ju vara SU:are i sju år.Vad för visdomsord kan jag dela med mig? Om vi inte tar plats och säger vad vi tycker är debatten fat-tigare, mycket fattigare. Det ansvar som vi har för framtiden innebär att vår roll inom partiet inte kan un-derskattas. Det ställer också krav på SU. Det vi säger ska vi säga med stort självförtroende. Jag har märkt att unga människor jag talat med är kritiska, inte helt säkra på om de egna åsikterna räcker till. Eller om ett uppdrag som intresserar är nå-gonting han eller hon kommer att klara av. Men endast vi vet hur det är att vara ung i dag. Och mitt svar är ja, dina åsikter och du är det sam-hället behöver. Underskatta aldrig dig själv. Tillsammans är vi starkare. Inom SU har jag fått jobba politiskt med likasinnade, men jag och mina åsikter har också blivit utmanade. Det tycker jag om. Vi har ett mång-sidigt debattklimat inom SU, ingen fråga är för liten eller för stor. Utma-ningen för förbundet är att få synlig-het i ett mediaklimat som inte alltid passar seriös politik. Det är upp till varje förbundsstyrelse att avgöra hur budskapen ska föras fram. Lite fräckhet och kaxighet skadar inte, så länge det inte är på bekostnad av det politiska innehållet. Och ja, vi ska vara besvärliga. Det är inte all-tid roligt när mötesrummet plöts-ligt blir sådär konstigt tyst och du undrar vad det var du egentligen sa. Men för mig är det en bekräftelse på att det jag sa just är det jag borde ha sagt. Jag har eftersträvat ärlighet i förbun-det och ärlighet i politiken. Någon kanske tycker att det inte går, eller att dom där politikerna aldrig är ärliga och bara tänker på sig själva. Jag tar starkt avstånd från ett sådant tankesätt. Vi som jobbar frivilligt för demokratin och för fram våra åsik-ter för att vi vill påverka samhället jobbar för vårt gemensamma sam-hälle.Det är inte alltid vi som bestämmer spelreglerna. Men vi kan välja hur vi spelar spelet jag kallar politik. Gör det på ditt eget sätt, för det finns inget fel sätt. Din åsikt är rätt och du har rätt att säga den.Vi vill, vi kan och vi vågar. Eller hur.Eder ordförande 2010-2012Fredrika

Nästa nummerS k i c k a i n f ö r s l a g p å ä m n e n

s o m d u s k u l l e v i l j a v e t a m e r a

o m t i l l s f @ s u . f i

Kära SU,

SU:s ordförande?– Det bästa är att få jobba med

SU:are, att leda ett förbund där alla talar samma politiska språk och att dagligen få göra politik. Direktkon-takten med regering och riksdag samt att få träffa och interagera med ministrar och riksdagsgrupp varje vecka har varit spännande, likaså att få delta i regeringsförhandlingarna. Det har blivit många resor och mas-sor av nya kontakter.

Fredrikas sorti från ordförande-posten betyder inte att hon avslutar sitt politiska engagemang. Tvärtom. Som självutnämnd “politik-narko-man” kommer inblandningen inte att avta.

– Beslutet utgör inget avslut, men min roll kommer att förändras.

Hon kommer bland annat att bli mer aktiv inom sin SU-lokalavdel-ning.

– Jag kommer att försöka ta rol-len som mentor och handledare, vil-ket blir skoj.

teXt & Foto

viktor grande l l

881268md11

su.fi fb.com/svenskungdomoff ic ie l l webbsaj t föl j med oss även på facebook

”För varje minut du är arg förlorar du sextio

sekunder av lycka” ralph Waldo Emerson