Magasinet SMUL nummer 4 2015

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

1

Translanguaging

instagram - boktipsLivet i Bokstavslandet

Är Sverige bäst?

med svenska som livsstil

Magasinet

“ ”

Svenska skolan hemma

Nr 4 - november 2015

HÖSTi hela världen

© Foto: Johan Bergmark/UR


2

innehåll Magasinet SMUL nummer 4FLERSPRÅKIGHET06 Translanguaging begrepp på frammarsch 09 Höga berg och djupa dalar - det svänger med svenskan18 Håll igång svenskan

KULTUR 20 Spänning är avkoppling för

Bröderna Sedin26 Begreppet HÖST i världen32 Från jord till bord33 Tips från UR och SVT!

SVENSKA SKOLAN34 Stephanie hemskolar barnen i svenska38 Läxfri skola42 Läs&Skriv+

SVERIGE46 Artikelserie: Är Sverige bäst? – En

jämförelse av svensk sjukvård med andra länder

54 Medvetna matval trendar i Sverige56 Asså fucking jävla skit!

LENA NORMÉN-YOUNGERSMUL:s ansvarige utgi-vare bor i Vancouver och har bland annat startat gruppen SMUL (Svenska som Mo-dersmål Utomlands)[email protected]

HÖSTi hela världen


3

innehåll Magasinet SMUL nummer 4TEKNIK58 Länge leve tekniken! Eller??60 Söker du böcker?

Kolla på Instagram!62 Mobildags eller inte?

FÖR BARN66 Möt Katharina Cohen ur UR :s

Livet i Bokstavslandet82 Läsbingobevis83 Sportskola: Simma lugnt!85 Höstpyssel

EMMA AGEBERGSMUL:s Art Director

som jobbar med grafisk formgivning hemma på

vingården i Bologna, Italien.

[email protected]

MEDVERKANDE I SMUL NUMMER 3Chefredaktör: Monica Bravo GranströmAnsvarig utgivare: Lena Normén-YoungerArt director: Emma AgebergKorrekturläsare: Anna WalldorfÖvriga medverkande: Michelle CadeauStephanie ClarkeJessica GiandomenicoLiselott GearysJennie FolettaLisa IngramMaria MalmströmMalin Roca AhlgrenAnna-Karin Wedrich


HEMSKOLNING

Medvetna matval

Läs Magasinet SMUL i plattanKöp och läs Magasinet SMUL i Qiozk. Alla dina tidningar på ett ställe.

QiozkTidningsaffärenwww.qiozk.com


5

Chefredaktörens rader

Höst. Jag älskar höst. I Tyskland i alla fall, där jag bor nu. Löven färgas i de mest fantastiska färger och bildar en härligt uppiggande bakgrund till naturen.

När jag bodde i Sverige var hösten för mig något ganska deprimerande. I norra Sverige är hösten inte så lång, utan snarare en kortare fas där naturen ställer in sig på vintern, men det går ganska fort och löven blir dels inte så färgsprakande och dels trillar de av ganska så snabbt. Men här njuter jag av färgerna! Något som är lika både i Sverige och Tyskland är att många saker börjar om på nytt i.o.m. hösten. Skolan, universitetskurser, kanske nya projekt på jobbet. Tidigare var man tvungen att förebereda matförrådet och vinterbona boendet, i vissa delar är det fortfarande så, läs Maria Malmströms krönika om höst för mer om detta. Men det finns inte höst i alla världsdelar och den infaller inte alltid samtidigt. Man kan dock ändå välja att ”utnyttja” en årstid till en nystart – varför inte med svenskan? När man bor utomlands en längre tid tenderar den att tyna bort. Läs om tre olika familjers upplevelser med svenskan och flerspråkighet i Liselotte Gearys artikel om hur svenskan va-rierar med årstiden. Artikelserien ”Är Sverige bäst?” fortsätter, denna gång med temat hälso- och sjukvård i Sverige och andra länder. Artikeln diskuterar hur väl Sverige lägger till när det gäller eko-nomi, behandlingsresultat och service inom vården jämfört med andra länder. I detta nummer har vi även två längre intervjuer. Träffa hockeybröderna Daniel och Henrik Sedin i Vancouver – hur går de tillväga med svenskan? Den andra längre intervjun är med skådespelerskan Katharina Cohen från programmet Livet i Bokstavslandet – en stor favorit hos dagens barn. Kanske dessa två intervjuer kan ge idéer till en nystart med svenskan? Även i resten av delarna har vi försökt samla artiklar som ger tankar till en nystart, i Svenska skol-delen kan man få inspiration till hemskolning eller hur man kan genomföra ett Läs & skriv-projekt vid en Svenska skola i utlandet. Bläddra igenom tidningen och ta dig tid till att fundera på vad höst respektive nystart bety-der för dig. Sammanfaller dessa två koncept eller inte?Trevlig läsning! S

MONICA BRAVO GRANSTRÖMSMUL:s chefredaktör bor i södra Tyskland och jobbar med fler-språkighet runt om i hela världen.

[email protected]

Höst = nystart?

6

En av de stora händelserna i Skolsverige för dem som arbetar med svenska som andraspråk (SVA) är ett symposium som hålls vart tredje år. Närvarande brukar främst vara lärare, men även skol-ledare och t.ex. personal vid modersmålsenheter, från hela Sverige och även en del från andra länder. I oktober 2015 var ”resurser” tema: resurser som i – hur kan elevernas ALLA språk ingå som en resurs i skolan, vad kan man göra för att kunna ta till vara på HELA eleven? En av huvudföreläsarna var Ofelia García från USA.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”FLERSPRÅKIGHET

TRANSLANGUAGING begrepp på frammarsch

MONICA BRAVO GRANSTRÖM

Foto

:

7


Ofelia García är professor vid City Uni-

versity of New York “Urban Education and His-panic and Luso-Brazilian Literatures and Langu-ages”. Hon har även varit professor för “Bilingual Education” vid Columbia University och det är främst inom frågor kring flerspråkigheten som hon är känd i Sverige. Titeln på hennes föredrag var ”The translanguaging in language educa-tion”. Termen ”translanguaging” är ett begrepp som de senaste åren har varit på stark fram-marsch. Den ”kan sägas spegla föreställningen av flerspråkigheten som dynamisk, integrerad samt oskiljaktig från kontexten och individens livserfarenheten” (Rydenvald, 2014). García själv använder sig sedan länge av begreppet (se även García, 2009) och det togs även upp på Sympo-sium 2012. García beskriver det som en peda-gogisk praktik soom bygger på och växlar mel-lan språk och språkliga modaliteter i flerspråkiga klassrum, t.ex. att man läser på ett språk och skri-ver på ett annat. García visar oss några exempel i videoform från klassrum i USA där läraren för-söker ta med elevernas andra språk utöver eng-elskan. Läraren har med google translate försökt översätta några meningar på de andra språket. Med google translate kan det dock lätt bli fel och eleverna får därför stiga in som ”experter” på området och hjälpa läraren. García menar vidare på att eleverna inte kod-växlar, som det ju ofta kallas inom språkveten-skapen när en person växlar mellan språk, även inom en och samma mening, utan hon menar på att detta är ”translanguaging”. Än finns ingen term på svenska för detta begrepp. Det är helt enkelt viktigt att elevernas alla språk tas med, att även de språk som inte är majoritetsspråk i om-givningen och som normalt sett används i sko-lan. Alla språk har lika värde. Detta är dock något som man oftast inte ser i dagens skolsamhällen, inte i något land. Oftast hålls ”skolspråket” på ett språk, majoritetsspråket, t.ex. svenska i Sve-rige, tyska i Tyskland, osv., men eleven har ju fler resurser än bara det språket, vilket oftast inte tas med i skolan. Genom att uppmärksamma även de/t andra språken/språket, så höjs elevens språksjälvförtroende samt språkmedvetande. Flerspråkiga måste få möjligheter att utnyttja

alla sina språkliga resurser, istället för ”ett språk i taget”-tänkandet som härskar i de flesta skolsys-tem, även kallat ”monolingual habitus” av Gogo-lin, redan 1982 ... En del anser att skillnaden mellan termerna ”translanguaging” och kodväxling är hårfin. Kod-växling kan ses som ett uttryck för att beskriva och uttrycka en flerspråkiga tillhörighet, samt för att positionera sig på olika arenor, medan trans-languaging kan ses som en inre, mental och kog-

Mer om ”translanguaging”:www.prezi.com/uujagmuhtqt2/copy-of-translanguaging-tools

nitiva process där personens samlade språkliga och kulturella tillgångar används för att skapa en förståelse av världen. Vilket som sagt inte ligger så långt ifrån varandra. ”Translanguaging” an-vänds för närvarande dock främst i ett skolsam-manhang, medan kodväxling ofta används i ett

Foto

:

8


språkvetenskapligt sammanhang. I mina egna studier till min avhandling inom pedagogiken som jag för närvarande genomför, ser jag dock ett annat användande i skolorna, ett språk är enväldigt. När jag pratar med per-soner runt omkring mig, så menar de på: ”Ja, ta med alla språk, visst, det låter ju fint, men hur ska det göras i praktiken? Läraren själv kan ju inte följa med och dessutom tar det ju mycket tid.” Därför undrar man hur det kommer att se ut i framtiden. I dagens samhälle sker föränd-ringar allt snabbare, tekniken erbjuder lösningar som inte fanns tidigare. Personer som har bott längre utomlands innan Internet kanske kom-mer ihåg perioder då det tidigare modersmålet fick vika undan för att man hade haft lite kon-takt med det språket. Idag kan man ha tillgång till så gott som vilket språk som helst, talat som skrivet, närsomhelst via Internet, något som var otänkbart för bara ca 10 år sedan. Därför undrar man – kommer det att komma en tid, då det har skett ännu en starkare uppblandning av olika nationaliteter och språk, då kanske ”translangu-aging” blir ett begrepp som tillämpas i skolor generellt? S

LITERATURREFERENSERGarcía, O. (2009), Bilingual Education in the 21st Cen-tury: A Global Perspective, Wiley-Blackwell Pub., Malden, MA, Oxford.Gogolin, I. (2008), Der monolinguale Habitus der mul-tilingualen Schule, Internationale Hochschulschriften, Bd. 101, 2., unveränd. Aufl., Waxmann, Münster, New York, NY, München, Berlin.Rydenvald, M. (2014), ”eftersom jag har två språk”. Språkbruk bland svensktalande ungdomar i Europa, Uni-versity of Gothenburg, Göteborg. Online: www.gup.ub.gu.se/publication/201358

Foto

:

Höga berg och djupa dalar

9


Läs tre personliga berättelser om utlandssvenska familjers arbete med barnens svenska och om om hur språket förändras med årstiderna.

Hur varierar svenskan under året, och hur viktiga är egentligen Sveri-ge-besöken? Det var frågor som vi på redaktionen ställde till Liselotte Geary och som hon har besvarat i denna artikel genom intervjuer med tre svenska mammor i tre olika världsdelar. Sverige-besök är viktiga visar det sig, men det kan vara en lika effektiv språkboost för barnen när en svensk familj kommer på besök. Och årstiderna innebär olika svenska traditioner, som återför barnen till en vana av att tala svenska.

det svängerHöga berg och djupa dalarmed svenskan

10


– Det är jätteviktigt för mig att barnen lär sig svenska. Både för att det är mitt modersmål och därmed djupare bundet till mitt känslospråk, men även för att de ska kunna prata med mor-mor och morfar, kusiner och andra i min svenska släkt och kunna ta del av det svenska samhället helt och fullt när vi är där på semester. – Min dotter förstår till viss del varför jag tjatar om svenskan men inte helt tror jag. Men hon tycker att det är roligt att hon kan ett annat språk och börjar nog bli lite stolt över det.Sedan tre år tillbaka går dottern Liv på svensk-undervisning en gång i veckan på en svensk skolförening i Basel. – Hon började på Svenska skolan redan under det sista förskoleåret vilket var jättebra för hen-nes svenska och nu har hon kommit upp i två-trean så arbetet med att läsa och skriva svenska blir alltmer avancerat. Det finns även en svensk kyrka och en svensk klubb som ordnar jul-, Lu-cia- och midsommarfirande som vi deltar i, sä-ger Anna-Karin.

Hon upplever att såväl familjens Sverige-besök som besökande släkt och vänner under året för-bättrar svenskan enormt på både lång och kort sikt.– Under besöket och kort därefter pratar bar-nen mycket mer svenska än annars. Men den regelbundna kontakten med Sverige förbättrar även svenskan långsiktigt. Framför allt Liv är nu i den åldern att hon förstår fördelarna hon har om hon kan språket bra när hon är i Sverige och när mina föräldrar kommer på besök.– En intressant aha-upplevelse om hur språket påverkar relationerna inom familjen hade vi för ca 1,5 år sedan. Både jag och min mamma upplevde att Liv och min mamma inte hade en så bra kontakt när Liv var mindre. Vi tänkte att orsaken till det var avsaknaden av regelbundna träffar. Men sedan Livs svenska tog ett språng framåt vid sex års ålder har deras kontakt för-bättrats enormt, så det var nog helt enkelt så att Liv tyckte att det var jobbigt med svenskan – framför allt att tala svenska hela tiden – så när det släppte blev kontakten en helt annan. Det var härligt att uppleva hur den mer utvecklade svenskan hos Liv gjorde att dereas relation på-verkades så positivt.

På norra halvklotet har skolåret nu varit igång en tid, och många utlandssvenska föräldrar njuter

fortfarande av sommarlovets välkomna vitamin-injektion för barnens svenska. Bland dem är Anna-Karin Wedrich som bor i Tyskland med sin man Stephan Wedrich och barnen Liv, 7 år, och Eskil, 2,5 år. Under som-marsemestern i Sverige deltog Liv i seglarskola med andra svenska barn, vilket gav språket en rejäl skjuts. – Liv kom hem och berättade svenska roliga historier som hon lärt sig av de andra barnen, berättar Anna-Karin. – Det kändes som en viktig milstolpe att Liv ville och kunde gå på seglarskola i Sverige. Att hon var med som vilket annat svenskt barn som helst kändes som en bekräftelse på att jag lyck-ats med flerspråkigheten till den nivå som jag önskat mig och satt som mål.

Familjen bor sedan tre år tillbaka i i Lörrach, södra Tyskland (regionen Baden-Würtemberg), dit de flyttade från Hamburg där dottern Liv är född. Paret har även bott i Basel, Barcelona och London, och Anna-Karin, som kommer från Nacka utanför Stockholm, gick på universitetet i Manchester redan som 19-åring. – Jag har alltid känt mig som europé och inte bara svensk, så för mig har det inte känts så vik-tigt att flytta tillbaka till Sverige. Dessutom har jag aldrig bott som vuxen i Sverige så jag kän-ner att det skulle vara att “börja om” nästan lika mycket som om vi flyttade till något annat land, säger Anna-Karin.

Under besöket och kort därefter pratar barnen mycket mer svenska än annars.

“ “

Det har varit viktigt för henne att barnen lär sig svenska, även om familjens gemensamma språk är tyska.– Jag pratar svenska med barnen och de svarar på svenska och tyska. Barnen pratar en bland-ning av tyska och svenska med varandra men det blir oftast mer tyska.

11


MITT BÄSTA MODERSMÅLTIPS!

Se till att barnen börjar gilla svens-ka produkter och ha dem hemma så bra det går! Tunnbröd, mjukglass,

Bamse-tandkräm och annat, för om svenska saker pratar man alltid på

svenska!

Anna-Karin WedrichTyskland

För att hålla svenskan vid liv mellan Sverige-re-sorna och familjens besök så pratar Anna-Karin nästan alltid svenska.– Vi läser på svenska, tittar på svensk TV, lyss-nar på svenska ljudböcker och sjunger svenska sånger, berättar hon.– Jag upplever att det krävs ett hårt och stän-digt arbete från föräldern med minoritets-språket om barnen ska utveckla en bra nivå på språket. Ju mer min dotter lärde sig prata tyska desto svårare tyckte jag att det var att hålla på att själv bara prata svenska. Liv är en pratkvarn

och när det fullkommligt forsar tyska ordfloder mot mig så måste jag hålla tungan rätt i mun och tankarna på helspänn för att inte låta mig dras in i hennes tyska jag också. Men samtidigt försöker jag att inte vara så hård mot mig själv och tycker inte att det är så farligt om jag också pratar tyska ibland. Barnen vet ju mycket väl att jag behärskar tyskan rätt så bra så jag anser inte att fullständig språkkonsekvens är nödvändigt. Svenskan får lite mer utrymme hos familjen Wedrich under lovtid, där tyskan inte är så in-tensiv från skola och dagis.

desi

gned

by

Free

pik.

com

12


svenskar hoppas hon att barnen en dag ska vilja gå i skolan hemma i Sverige under något år.– Jag tycker att svenskan är jätteviktig för oss – den är en del av mig, min kultur och min bak-grund. Ibland när man får hemlängtan eller mår dåligt, kan det slå mig att mina barn inte är svenskar. Det blir som en sorg, det är en del av min och deras bakgrund som jag inte tänker el-ler kan ge upp.

För att behålla svenskan har hon sedan äldsta sonen Gustav var 12 veckor gammal regelbun-det besökt Svenska kyrkan i Melbourne varje vecka. – Barnen har på så vis hört andra vuxnas dialog på svenska, sånger och svensk musik, berättar hon. Vid fyra års ålder har barnen börjat Svenska skolan i Melbourne, och går nu två och en halv timme varje lördag under skolåret.Trots det så är det engelskan som dominerar under terminerna, men när skolåret drar sig mot sitt slut upplever Jennie att svenskan ändå hänger med och blomstrar upp. – Runt jul tycker jag att det blir mycket svenska, då är det mycket traditioner som Lucia, pep-parkakor, glögg, adventskalendern, julstjärnor, pepparkaksgubbar, lussebullar och annat som inte riktigt översätts för barnen har ingen större relation till det på engelska. Julkalendern är en stor succé varje år och tittas plikttroget på varje dag fram till jul. Det svenska språket blossar fak-

På södra halvklotet upplever Jen-nie Foletta samma sak – även om ”sommarlovet” här samman-

faller med jullovet. Hon bor på en gård i det lilla australiska sam-hället Anakie tillsammans med maken Greg och barnen Gustav, 9, Oscar, 7, och Maja, 4 år samt tre kor, en häst, två får, två katter, en hund och fyra höns. Tidigare bodde de i Melbourne, där barnen gick i en stor skola som var relativt multikultu-rell.– Bara i Oscars klass på 28 elever var det fyra barn som gick till olika språkskolor på lördagar-na, berättar Jennie.

Trots det var det under en tid jobbigt att ta bar-nen till Svenska skolan. De tyckte om att leka med kompisarna, men lektionerna och svenskan ville de helst hoppa över.– När vi flyttade hit till Anakie där skolan bara har 49 elever var Gustav och Oscar de enda fler-språkiga barnen i skolan och helt plötsligt blev de väldigt stolta svenskar. De bär Sverige-tröjor under skoluniformen och talar gärna om Sverige och dess olika kulturer eller människor och före-tag från Sverige, som Zlatan, Lucia, midsommar, Koenigsegg, Volvo, damlandslaget i fotboll, ABBA, Avicii, Måns och Eurovision.

Skolan har också varit mycket positiv till barnens flerspråkighet.– Istället för att lära sig indonesiska (som annars är det vanligaste främmande språket att stu-dera) med resten av skolan har rektorn i skolan uppmuntrat killarna att jobba med sina svenska läxor eller liknande jobb som de andra fast på svenska, berättar Jennie.– Jag känner ett enormt stöd från skolan, både språkmässigt och kulturellt. Förra året när vi alla var med i Luciatåget i Svenska kyrkan i Melbour-ne kom rektorn och en av lärarna och tittade på när vi var pepparkaksgubbar och tärnor. Gissa om killarna var stolta!

Efter att ha tillbringat mer än halva sitt liv i Australien är Jennie mer tillfreds med att det är “hemma”, men hon tycker att svenska språ-ket är fortsatt viktigt. Liksom många utlands-

Jag känner ett enormt stöd från skolan, både språkmässigt och kulturellt.

“ “

tiskt alltid under denna tid, då vi oftast också får besök från Sverige under den australiensiska sommaren samtidigt som det är “sommarlov från engelskan”.– Vi har regelbundet haft besök från Sverige och när man bor så långt bort som i Australien så stannar besökarna oftast under en längre tid i stöten. Så har det varit under hela barnens upp-växt, och jag märker tydligt hur barnens svens-

13


MITT BÄSTA MODERSMÅLTIPS!

Barnen prenumererar på tidningar: Gustav på KP (Kamratposten), Oscar på Bamse och Maja på Min Häst, så vi läser mycket svenska. Vi lyssnar

gärna på svensk barnmusik – det finns mycket musik som är rolig för

både Oscar och Gustav.

Jennie FolettaAustralien

ka efter två-tre veckor blir bättre. I början av besöken pratar de på som vanligt men mot slutet av tiden är alla tre någorlunda flytande på svenska.

– Vi försöker åka till Sverige vartan-nat år, och stannar i fem–sex veckor. Det brukar inte ta lång tid innan språket övergått helt till svenska. Jag kommer ihåg ett år speciellt när Oscar var tre–fyra år och han berättade tydligt att han inte kun-de eller tänkte tala någon svenska då han var “Australian”. ”Okej”, sa jag men från första dagen i Sverige kom dagligen ett nytt svenskt ord ur hans mun. Jag på-pekade aldrig något och har nog aldrig riktigt rättat deras språk-val. I vilket fall, den sommaren var fantastisk, flera ord om dagen lades till och efter två veckor pratade Oscar flytande svenska utan att nog ens märka att han bytt språk.– I Sverige när man leker med kompisar eller hälsar på familjen måste man oftast använda sig av det svenska språket lite mer för att göra sig lättare förstådd, det är ju mycket lättare att be om saft än att försöka få gammelfarmor förstå vad de menar när de ber om cordial.

Överlag är Jennie nöjd med barnens svenska. – Ibland får jag påminna mig om varför de “måste” prata svenska. Är det för att jag ska må bättre, eller är det för att ge dem ett andra språk som öppnar upp en helt ny värld för dem? Jag stressar inte om de inte vill prata svenska, så länge de kommunicerar med mig är jag lycklig oavsett språk. Jag vill aldrig att de ska behöva fundera på vilket språk de använder utan använ-da det som är lättast för dem, i den situationen de är i vare sig det är i Sverige eller Australien, förklarar hon.– Däremot fortsätter jag med min svenska, fast-än det ibland skulle vara lättare med engelska. Det blir svårare och svårare då jag snart har varit i Australien halva mitt liv och mitt eget språk-bruk och grammatik blir lite svengelsk emel-lanåt.

Jag känner ett enormt stöd från skolan, både språkmässigt och kulturellt.

desi

gned

by

Free

pik.

com

14


gar. Med tre barn är det svårt att resa till Sve-rige mer än under sommaren, särskilt eftersom barnen har skola att ta hänsyn till, men familjen försöker åka sex till åtta veckor under sommar-månaderna. – Det är helt fantastiskt på många sätt! Dels får barnen höra språket så mycket mer än bara från mig – de leker med svenskspråkiga kusiner och kompisar och mormor och morfar pratar mest svenska – dels kommer jag mer in i vardags-svenskan som är väldigt viktig. Här i USA är det lätt att trilla in i att prata engelska med barnen. Det gör jag inte i Sverige.

– Under sommaren kommer sällan protester mot att jag pratar svenska. Det blir naturligt. Jag kan tänka mig att jag kommer att få kämpa på mer och mer ju längre tiden går från sommaren.Lisa är numera bättre förberedd för vilken ar-betsinsats det trots allt är att förmedla sitt mo-dersmål när det är barnens minoritetsspråk. – Mitt nya projekt är att få barnen att börja pra-ta svenska. Jag ber dem upprepa korta mening-ar. Jag ber dem fråga på svenska. Här har jag nytta av att ha sett min äldste son jobba med en talpedagog. Jag använder samma strategier som hon för att få honom att uttala orden rätt. Jag känner att det är enormt viktigt att de vå-gar börja prata. Det räcker inte att bara förstå, de måste börja använda språket också för att komma vidare i utvecklingen. – Det finns inga genvägar. Man måste prata svenska med barnen. Så himla enkelt men ändå så svårt.

I Washington DC, bor Lisa Ingram som fortfarande har sina barns skolgång fram-för sig. Lisa lever tillsammans med sin

franske man Gregory, deras gemensamma barn Drake 4,5 år, Ingrid snart 3 år och Valle 6 måna-der, samt Gregorys 12-årige son Pierce från ett tidigare förhållande.– När jag fick mitt första barn pratade jag ute-slutande svenska med honom till en början ef-tersom det kändes onaturligt att prata engelska då jag flyttat till USA bara någon månad innan han föddes, berättar Lisa.

När Drake började på förskola vid 2,5 års ålder förstod han inte engelska speciellt bra, var sen med talet och hade vissa problem med uttal. – Detta var väldigt frustrerande för honom, minns Lisa. När dessa problem uppdagades slu-tade jag i princip att prata svenska med honom. Han gick hos en talpedagog i nästan ett år och har gjort stora framsteg. – Jag har alltid tänkt att han kommer att lära sig svenska. Men det slog mig ganska nyligen att han inte kommer att göra det om jag inte lär honom.

I våras tog hon därför tag i svenskan på allvar igen. – Det har verkligen gett resultat, säger hon. Jag förundrades över hur mycket svenska min son faktiskt kom ihåg när jag väl började prata med honom igen. Båda mina större barn förstår det mesta. Barnen pratar dock bara engelska med undantag för vissa ord. När jag ber dem upp-repa meningar på svenska gör de det och min dotters uttal är faktiskt bättre än min sons.

Ju mer svenska jag pratar med dem desto fler svenska ord smyger sig in i deras engelska me-ningar. – Jag hoppas att jag orkar fortsätta och inte slår av på takten ju längre skolåret går. Om barnen inte förstår något försöker jag se det som ett tillfälle för dem att utveckla svenskan istället för att välja den enkla vägen och övergå till engel-ska.

Nu är barnen även anmälda till Svenska skolan som erbjuder undervisning på lördagsförmidda-

Lisa IngramUSA

15


MITT BÄSTA MODERSMÅLTIPS!När vi kom hem efter hela

sommaren i Sverige var halva min resväska fylld med svenska böcker,

filmer och ljudböcker. De lyssnar nu på Bamse varje kväll

innan de somnar

Jag har alltid tänkt att han kommer att lära sig svenska. Men det slog mig ganska nyli-gen att han inte kommer att göra det om jag inte lär honom.

““

desi

gned

by

Free

pik.

com

16


Mina båda söner är födda i Aus-tralien, men när de var tre år

respektive åtta månader flyttade vi till Sverige. I nästan fyra år bodde vi i Lysekil på västkusten och det var härligt att se mina barn uppleva en del av sin barndom där. Trots att vår son Mattias nästan uteslutande svarade på engelska innan vi flyttade, växlade han snabbt över till svenska och när han efter en månad började på förskolan så var de an-dra barnen förvirrade – han kunde ju visst prata svenska! Min man Travis lärde sig efter hand mer svenska, men pratade nästan uteslutande eng-elska med barnen. De utgjorde en lustig syn när lille Tim, drygt två år, svarade på svenska när Travis pratade engelska med honom i mataffä-ren. När vi besökte Australien tog det dock bara ett par dagar innan Tim pratade engelska och när vi kom tillbaka till förskolan så höll han fast vid engelskan i nästan en månad!Mattias började förskoleklass i Sverige, och året därpå i ettan då han lärde sig läsa vid knappt sju års ålder. När vi i början av 2015 flyttade tillbaka till Melbourne oroade jag mig mest för att han skul-le ligga långt efter sina klasskamrater i Grade 2 i läsning. Det hade jag inte behövt göra. Efter en termin läste han bättre än genomsnittet och ordförrådet hade exploderat! Vad jag inte hade räknat med var hur snabbt barnen skulle släppa svenskan som förstaspråk. De förstår fortfarande det mesta jag säger, men svarar helst på engelska. Mattias läser gärna på svenska och har gjort stora framsteg under året men kan behöva leta efter orden när han själv ska prata. Jag försöker att inte oroa mig, men är så glad att ha hittat till Facebook-gruppen Svenska som

Liselott Gearys egen historia om barnens svenska

modersmål utomlands där jag upplever ett fan-tastiskt stöd – helt enkelt en plats att dela sin oro, lycka, stolthet, sorg, tips och råd med för-äldrar i liknande situationer. Ännu mer rörd blev jag när flera av medlem-marna öppnade upp om sina liv och berättade om sina familjer i samband med skrivandet av den här artikeln. Det är så fint att tänka på alla dessa föräldrar som kämpar för det de tror på, som vill sina barn så väl och som gör så gott de kan i alla lägen. Föräldrar som jag har talat med berättar om hur de önskar att deras make/maka ska lära sig bättre svenska, samtidigt som någon önskar att mannen inte läste på svenska för barnen då de knappt förstår hans brytning. Många upple-ver att de icke-svenska släktingarna inte förstår hur mycket minoritetsspråket betyder och hur mycket tid och kraft det tar att föra vidare. Ib-

Liselott GearysSverige

17


Liselott Gearys egen historia om barnens svenska

Liselott GearysAustralien

land leder det till rena konflikter när någon kän-ner sig utanför, medan andra familjer berättar om fantastiskt stöd – och till och med svärför-äldrar som lär sig svenska för sina barnbarns skull. Även släkt och vänner hemma i Sverige för-står inte alltid utmaningen. Ofta kommenterar man välvilligt att det är fantastiskt att barnen får ett andra språk ”gratis”, vilket är att förringa det arbete som faktiskt ligger bakom ett fram-gångsrikt andraspråk. Eller så kommenterar man hur mycket barnet bryter utan att kanske tänka på att det sårar både förälder och barn och kanske i sin tur hämmar språkutvecklingen. Jag hoppas att SMUL-gruppen får leva vidare länge än – den har verkligen givit mig många igenkännande skratt och en känsla av att jag inte är ensam i min kamp att föra mitt språk vi-dare till mina barn. S

18


HÅLL IGÅNGsvenskan


Om man har varit borta från Sve-rige ett längre tag kanske

svenskan inte känns så självklar längre. Om man har möjlighet att åka till Sverige så märker man snart hur svenskan blom-mar upp, både hos en själv och hos bar-nen om man har det. Svenskan har ju fått mer input och det är så språkkunskaper förändras, utifrån hur mycket kontakt man har med det språket.Så vad kan man då göra för att hålla igång svenskan även om man bor utomlands? Vi har samlat på några tips:

• Om ni har varit i Sverige: köp med svenska böcker och filmer och göm dem i garderoben ett tag tills ni börjar känna att svenskan svajar lite igen.

• Leta reda på andra svenskar i området och föreslå regelbundna träffar, då ni BARA pratar svenska.

• Ladda ner Sveriges Radios app och lyssna på program där. Radioapan till barnen, kanske en bokklubb till dig själv, Svensktoppen (inte hälften så mossigt som tidigare), P3 Dokumen-

tär... Utbudet är stort – och gratis!!

• Kör karaoke i familjen eller med andra svenskar med bara svenska låtar, det finns mycket på nätet (googla ”karao-ke svenska”).

• Hitta en bra VPN-tjänst för att kunna se på svensk TV.

• Utnyttja kontakterna som gjordes un-der Sverige-besöket för att använda svenskan. Skype, WhatsApp, möjlighe-terna är obegränsade.

• Börja prenumenera på någon tidning: till barnen – KP, Bamse, Min Häst, Ro-bot ... Till dig – Amelia, Tidningen Vi, Traktor Magazine, Illustrerad veten-skap, en digital prenumeration på DN ... även är är urvalet enormt!

• Sist, men inte minst: var aktiv i Face-book-gruppen Svenska som moders-mål utomlands! S

19


svenskan

ww

w.sv

erig

esra

dio.

se/d

iver

se/a

ppda

ta/is

idor

/imag

es/n

ews_

imag

es/2

938/

3584

154_

2048

_153

6.jp

g

ww

w.kp

web

ben.

se

20

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Namnet Sedin associeras med NHL-hockey, troféer, rekord och VM-guld. I den kanadensiska miljonstaden Vancouver där bröderna Da-niel och Henrik genomfört två extremt framgångsrika hockeykarriä-rer under de sista femton åren har de blivit välkända idrottsstjärnor. Magasinet SMUL träffar bröderna hemma hos Daniel efter ett trä-ningspass med laget Canucks. Vi pratar om hockey, familj, livet som utlandssvensk och volontära engagemang. Båda bröderna har varit involverade i projektet ”Raise a Reader”; ett samarbete mellan Ca-nucks och den lokala nyhetstidningen Vancouver Sun. Det är tydligt att böcker och läsande spelar en viktig roll i brödernas och familjernas liv.

Foto

: svt

.se

Bröderna Sedin

© F

oto:

Jann

icke

Kitc

hen

Phot

ogra

phy

21

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”KULTUR


Spänning är avkoppling

I Vancouver vet alla vem Daniel och Henrik Sedin är. I den svenska kolonin sträcker vi lite extra på oss när deras namn nämns.

Som exempel på skicklig hockey, sportmanship och disciplin är vi stolta över att de är svenskar. Förutom hockeyn är de också välkända för att engagera sig i frågor som betyder något extra för dem. Som t.ex. att man som förälder ska läsa för sina barn för att ge dem en chans till läsför-ståelse.

Tiden i VancouverNär vi möts hemma hos Daniel för intervjun, har han precis avslutat ett träningspass med Canucks och äter lunch. Vi pratar lite generellt om Vancouver, hockey och familjen medan han äter. Vår fotograf Jannickes son Calvin på 4 år är med, och Daniel tar fram barnens lego så att Calvin kan leka medan vi pratar. Storsäljaren Outliers: The story of success av Malcolm Gladwell handlar om extremvärden och omfattar personer som lyckats utanför den normen. Gladwell diskuterar i sin bok hur det inte bara är talang som avgör om man lyckas

inom sitt område, utan även yttre faktorer som stöd och möjligheter. Daniel och Henriks up-penbara talang i hockey är ingenting någon be-strider, men själva tillskriver en stor del av sin framgång till sina fruar, Marinette och Johanna. Medan vi väntar på att Henrik ska dyka upp, diskuterar vi de första åren i Vancouver.- De första åren gick inte hockeyn så bra, säger Daniel. Vi som bor i Vancouver vet att han slet med upp-repade skador som begränsade antalet match-er. Trots detta blev han den första rookien under spelsäsongen 2000-2001 som gjorde 20 mål.

Familjen drev på för att stanna- Vi skrev kontrakt på tre år, och när resultaten dröjde så funderade vi på att åka hem efter att kontraktet gått ut. Marinette och jag flyttade hit samtidigt som Henrik, och Johanna kom hit ef-ter ett par år. Marinette och Johanna trivdes så bra och det var de som drev på oss och fick oss att stanna en period till. Därefter tog vi det lite som det kom, och efter ett par år till så gick det bättre, och det var lättare att motivera sig till att

Foto

: svt

.se

för

22

KULTURMagasinet SMUL – “med svenska som livsstil”Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

rik. Vi kunde i stort sett vandra runt ostörda hela familjen. Det var skönt.

Läsning och barnIntervjun fokuserar på läsande och böcker för barn. Detta eftersom idrottsstjärnor har stor för-måga att inspirera barn även inom andra om-råden än sport, något som man tagit fasta på i den årligt återkommande kampanjen ”Raise a reader” (RAR). Denna har ägt rum 18 år i rad och organiseras av den lokala nyhetstidning-

stanna. Med facit i hand är de tydligt att fruarnas po-sitiva inställning till Vancouver bidrog till att brö-derna stannade och kämpade vidare tills att de båda lyckades. Deras talang och speciella sam-spel på planen ledde till en sanslös framgång med hjälp av familjens stöd med andra ord. På frågan vad de gillar med Vancouver svarar Daniel:- Det är en otroligt vacker stad. Folk här liknar svenskar på många vis. De gillar hockey och fri-luftsliv. Nu har också Henrik dykt upp och slår sig ner. Schemat är tajt, men tillåter ändå en pratstund om ämnen som de vanligtvis inte brukar disku-tera. Som böcker och livet som utlandssvensk.

Bäst i Kanada, bäst i SverigePå frågan om vad som varit bäst med Kanada och vad som är bäst med Sverige, svarar Daniel.- För mig har våra år i Kanada varit en stor upp-levelse, och en chans att visa barnen en del an annan del av världen. Jag är speciellt impone-rad av barnens skola och hur mycket de lär sig där. Att de kan få gå i en skola som präglas av

respekt för läraren och för varandra. Henrik instämmer, och ser också utlandsåren som ett sätt att vidga vyn för hela familjen. På frågan vad som är bäst med Sverige är en faktor att de får vara ifred mer. De är generellt tacksamma mot sina fans som gjort åren i Van-couver möjliga, men nämner också att de får förflytta sig snabbt om ingen ska stoppa dem och fråga om en autograf eller ett kort med mo-bilen. - I somras var vi på Kolmården, berättar Hen-

”För mig har våra år i Kanada varit en stor upplevelse, och en chans att visa barnen en del an annan del av världen. Jag är speciellt imponerad av barnens skola och hur mycket de lär sig där. Att de kan få gå i en skola som präglas av respekt för läraren och för varandra. ”

23



merikansk media som en enhet. På ett sätt var de det; redan tidigt krävde de som villkor i sina NHL-kontrakt att kunna spela tillsammans. På senare år har även media här insett att de är två individer. Under intervjuns gång, märker vi hur samspelade de är personligt, men även att de uttrycker olika åsikter och berättar om sina skilda erfarenheter. Värdegrunden är dock ge-mensam och skapades hemma i Örnsköldsvik i pojkhemmet tillsammans med föräldrarna Tom-my och Tora, samt de äldre bröderna Stefan och Peter. Läxor och sport sköttes efter varandra.- Hemma var skolan viktig, säger Daniel. Henrik fyller i:- Ja, läxor först. Sedan ut och spela hockey eller leka. Vi gjorde som våra bröder gjorde. Skolan var självklar hemma.- Vad har ni för tidiga läsminnen? Vem läste för

er?De funderar båda två en kort stund, innan Hen-rik säger: - Det var Stefan, vår äldste storebror, som fick oss att läsa - han läste jämt. Han är smart, så där Jeopardy smart av alla böcker som han läst. Vi andra var ute och lekte, men han satt inne och läste på sitt rum. Sedan fick vi hans böcker.Första boken- Vad var första boken som ni minns att ni läste?- Vi fem-böckerna, av Enid Blyton. Det var nog första boken som jag minns att jag läste. Jag var en 10-11 år då, säger Daniel. Henrik läste uppenbarligen samma böcker, eftersom han nickar instämmande. På frågan om någon av föräldrarna läste för dem när de var yngre så minns de inte det, men efter en direkt förfrågan till mamma Tora så berättar hon att både hon och storebror Stefan ofta läste för de andra barnen. Allt från Bamse och Disney till Gnuttarna i Gnuttbyn av Lars Mortimer. Läsningen som vuxna har de fortfarande ge-

en Vancouver Sun med stöd av organisationer som Canucks. En dag varje år samlar man ihop pengar till olika föreningar och organisationer som arbetar med läsande och läsförståelse före barn. Daniel och Henrik har båda varit affisch-namn tillsammans med sina familjer. Johanna och Henrik har nu barnen Valter och Harry på åtta och fem år, medan Daniel och Ma-rinette har Ronja tio, Erik åtta och Anna fem år. På frågan hur Daniel och Henrik själva har det med läsandet, dvs. läser de överhuvudta-get böcker svarar de unisont ja, varpå vi alla fyra skrattar av lättnad. Det är tydligt att det annars hade kunnat bli en mycket kort intervju.

Uppväxten i Ö-vikDaniel och Henrik framställdes tidigt i norda-

- Det var Stefan, vår äldste storebror, som fick oss att läsa - han läste jämt.

© F

oto:

Jann

icke

Kitc

hen

Phot

ogra

phy

24


- För mig har det varit total avkoppling, och som ett effektivt sätt att tänka på något annat än hockeyn.- Ja, man måste ha något att ta till för att kom-ma undan all press. Då funkar böcker och läs-ning väl, säger Henrik. Bröderna har tagit till deckare som egenvård, och spänning har blivit avkoppling. I alla fall i deras värld som präglas av press på resultat och vinster, och där vartenda misstag blöts och nöts av media och hockeyanhängare. Som NHL-spe-lare blir man älskad av fansen när man vinner, och hatad när man förlorar. Det är lätt att förstå att pressen kan vara stor, även för en oinvigd.- Vad tror ni att föräldern spelar för roll för läs-ningen?- Jag tror att det är jätteviktigt, säger Henrik och Daniel nickar instämmande.

Läsa för barnen- Läser ni för era barn?- Ja, jag läser ofta för dem på kvällarna. De tyck-er inte om att läsa själv så Marinette eller jag läser istället. Jag tror att högläsning på sikt kan leda till att de tycker om böcker och börjar läsa själva, säger Daniel. Barnen gillar allt från Bamse, Alfons Åberg till Gittan och småvargarna eller Gittan och älg-brorsorna. Henriks son Valter på åtta år tar efter sin far-bror Stefan och verkar ha ärvt bokmalsgenen från Sedinsidan. Han har tidigare plöjt böcker om musen Geronimo och läser nu fantasy trots sin ringa ålder. - Jag tror delvis det beror på ett missförstånd, skrattar Henrik. Skolan skickade hem böcker som de skulle läsa ett visst antal sidor i per vecka, men vi missförstod och trodde att han skulle läsa hela boken. Så han läste och läste, och började älskar att läsa själv under tiden. Henrik tycker inte bara om att läsa. Han gillar även att hitta på vilda historier om äventyr för sina killar, gärna under någon spännande histo-risk period. Det är tydligt att läggdags kan vara en efterlängtad stund för Harry och Valter.

Svenska i hemmetPå frågan om de läser på svenska eller engelska svarar de båda språken, men det är tydligt att

mensamt med mamma, och preferensen för mysterium och kriminalhistorier hänger i sedan barnsben; de läser fortfarande deckare hellre än någonting annat.- Mamma läser böckerna först och skickar sedan vidare till oss.

FavoritförfattareVilka författare gillar ni bäst?- Stieg Larsson, Lars Kepler och Jan Mårtensson är mina favoriter, säger Henrik. Böckerna av Mårtenson handlar om antihjäl-ten och antikhandlaren Johan Kristian Homan och hans blåmaskade sambo, siamesen Cléo de Merode. Serien är populär i Sverige med sin spänningsinriktade intrig, originella människor och samhällskritiska observationer. Daniels läslust triggas istället igång av mord i skärgårdsidyllen Sandhamn. Han gillar att läsa historierna om kriminalinspektören Thomas An-dreasson och bankjuristen Nora Linde. Paret lö-ser mord som begåtts baserat på människans avgrundsdjupa drivkrafter och böckerna är po-pulära både i Sverige och utomlands. Viveca Stens första bok i serien har översatts till engel-ska (Still Waters) och ligger just nu nummer ett på Amazons internationella topplista. Åsa Larssons böcker har Daniel och Henrik aldrig hört talas om trots att de är norrlänning-

ar, och jag tänker att jag måste skicka ett par exemplar till dem. Som alla utlandssvenskar har de fläckvisa brister om svensk kultur; när man inte bor i Sverige missar man en del böcker och filmer som ges ut, även populära. Jag hade själv t.ex. missat serien av Mårtensson.

Betydelse läsningen- Vad har läsningen betytt för er?Bröderna tänker båda en stund på typiskt norr-ländskt vis, och sedan svarar Daniel:

- Ja, man måste ha något att ta till för att komma undan all press. Då funkar böcker och läsning väl, säger Henrik.

25



svenska skolan när de en gång flyttar tillbaks till Sverige. Henrik och Johanna har arbetsböcker där Valter kan träna stavning. Daniel och Mari-nettes barn har gått på Svenska skolan och gjort distansstudier via företaget Svenska Distans i Moskva. Barnen har en bra grund att stå på den dag de återvänder till Sverige. Jag undviker att ställa den uppenbara frågan om när de kom-mer att flytta hem, eftersom kontraktet går på sin sista vers innan nya förhandlingar tar vid. Som svenskar i Vancouver hoppas vi denna stund dröjer ett tag till, och att vi kan få njuta av deras hockey och sköna personliga stil ett bra tag till. S

svenskan dominerar med två svenska föräldrar hemma hos båda.- Ja, jag pratar alltid svenska, om inte en kana-densare är med, då pratar jag engelska för att inte vara oartig, säger Daniel. Den obligatoriska vistelsen i Sverige under sommaren får barnens svenska att växa sig star-kare. I Kanada fördrar barnen ofta att tala eng-elska med varandra, men efter sommaren i Örn-sköldsvik pratar de bara svenska.- Till och med vår minsting Harry pratar svenska nu, säger Henrik. Tills förra sommaren pratade han bara engelska, till och med i Sverige. I båda familjerna arbetas det aktivt med svenskan hemma som förberedelse för den

Henrik

DanielLena

© F

oto:

Jann

icke

Kitc

hen

Phot

ogra

phy

Vancouver Canucks

26


höstMARIA MALMSTRÖM

© a

nyar

o

Begreppet

i världen

27



Jag har alltid gillat hösten. Fär-gerna, vädret – i alla fall i början av hösten och hela

grejen med att vi går in i en ny tid. Höst, autun-no, herbst, auton, fall eller autumn. Det är så det har hetat på platser jag bott.

USANär vi flyttade hit till New York var det sent på hösten. Vi kom direkt till Halloween och kasta-des rakt in i det amerikanskaste av amerikanska festligheter. Tydligen skulle man ha Halloween-dräkter. Äldsta dottern blev en häxa och lillan en kyckling. Kycklingen var jättesöt. Men ska man vara söt på Halloween? Ja, egentligen kan man klä ut sig till vad som helst, men jag skulle nog vilja påstå att Disney och superhjältar dominerar. Jag var förundrad. Det är jag än. Men undantag från kycklingen så framhärdar vi med en dåres envishet att hålla oss till häxor, zombieprinsessor och annat på temat. I år har önskemål kommit från 9-åringen om att vara en zombie. Lillan ska vara drake. Söt, men ändå lite läskig. Halloween har sedan dess blivit festligheten som vi har tagit till oss och vi dekorerar med stor lust både utanför och inne i huset. Det finns mer ambitiösa Halloween-fans än vi, men jag tycker vi fixar det ganska bra. Dessutom är vårt hus väldigt Halloweenigt. Andra högtider kommer långt på efterkälken, och att dekorera amerikanskt till jul bara vägrar vi. Ett problem med Halloween är tidpunkten den infaller på, tillsammans med det geografiska läget. Sedan vi kom till New York har det alltid regnat på Halloween, med grader strax över 0-strecket. Varje år vill jag sy genomskinliga regnkläder som barnen kan ha på sig ovanpå – för hur kul är det att klä ut sig och sedan ta på sig en massa ytter-

kläder ovanpå? Ännu en anledning till att inte klä ut sig till Disney-princessa eller älva om man bor i norra USA. För att inte tala om att sy välfodrade halloween-utstyrslar. Men nä, ännu ett år hoppas jag nog in i det sista på att vädrets makter ska samarbeta. Förmodligen helt förgäves. Nästa amerikanska högtid är Thanksgiving. Den är lite mer måttfull och man inte behöver så väldigt mycket mer än en stor kalkon och kanske en ny höstig bordsduk. Thanksgiving är en trevlig helg, med tid för eftertanke och uppskattning för vad man har. Bakgrunden till Thanksgiving är de första nybyg-garnas tacksamhet då de - men inte alla -hade överlevt sitt första år på amerikansk mark. De firade tillsammans med urinvånarna som hade hjälpt dem, de som också kallades indianer. Idag firar amerikaner Thanksgiving Day tillsammans med familj och vänner och äter den traditionella maten - kalkon, majsbröd, tranbärssås och pum-papaj. Förmodligen är hösten den bästa tiden på året om man bor där jag gör. Tycker jag i alla fall. Man kan förvisso inte bada i sjön längre (men det gör vi inte så ofta i vilket fall som helst) och det

© a

nyar

o

Femspråkiga Maria Malmström är utbildad journalist och frilansskribent. Just nu bor hon i Upstate New York tillsammans

med sin franske man och två trespråkiga barn. Förutom i Sverige har tidigare hem funnits i Schweiz och Italien. När Maria inte är

projektledare för familjelivet, njuter hon av att skriva, fotografera, resa och upptäcka andra kulturer. Här filosoferar hon och några av hennes interna-

tionella vänner om hösten och alla de traditioner som firas runt om i världen.

28


är inte så varmt som på sommaren. Men jag fö-redrar faktiskt september. Det kan vara upp till 30°C i början och 25°C långt in i månaden. I slu-tet på september börjar löven att skifta färg. Det är förmodligen bland det vackraste på min karta. Fall foliage kallas det på amerikansk engelska. Höstfärger skulle man väl helt enkelt kalla det på svenska. Man kan följa på kartor precis när löven börjar ändra färg och i vilket område, vilket är en turistattraktion av stora mått.

JapanJapan har sin version av samma fenomen - Koyo. Färgglada löv (koyo) är för den japanska hösten vad körsbärsträdens blomning är för våren. Att se på höstens färgglada löv har varit en populär ak-tivitet i Japan i århundraden. Varje år med start i mitten på september kan man följa hur koyo-fron-ten drar söderöver från den norra ön Hokkaido tills den når landets södra delar i slutet av november. Förmodligen är något av det mest karakte-ristiska med hösten på det norra halvklotet, just detta: höstens färger, men ingenstans verkar det så uppmärksammat som i USA och Japan. I Mel-lanöstern förvarnar de ökända ökenstormarna om höstens ankomst. De kommer från Sahara och blåser vidare mot Syrien, Saudiarbien och längre österut. De kallas somoum som betyder gift.

Sudan och SaudiarabienMin kusin Vanja berättar: - Jag upplevde dem både i Sudan för länge se-dan och relativt nyligen i Riyadh, Saudiarabien. I Sudan minns jag hur människor på landsbygden i centrala Sudan (Gezira mellan blå och vita Nilen) kom springande mellan husen och hyddorna och ropade ”somoun” och hur alla sprang inomhus, gömde sig under någonting, bord, sängar och hur ljudet av sandstormen fyllde byn. Luften fyll-des av sand i ett accelererande tempo tills det blev helt mörkt; respekt för dess kraft minns jag. - I Riyadh färgades hela luften röd och jag fick se en riktig flygande matta framför mina ögon! Jag har lokaltidningens foto från den sandstor-men, för jag hade knappt trott det om jag inte varit där. Alla sorters föremål flög i luften, även inomhus. Trots de i förväg utdelade munskydden var det tungt att andas även för oss utan aller-gisjukdomar, så inte helt förvånande berättades det att akutmottagningarna redan i stormens förfas var fyllda med stackars astmapatienter.

© A

leks

anda

r Tod

orov

ic

SyrienSynen på att hösten förbereder oss för vintern finns på många ställen i världen. Innan krigets in-ferno bröt loss i Syrien var hösten en årstid som förknippades med förändring, tyngd och nega-tiva känslor. Min vän Shadi förklarar att hösten består av flera delar av dysterhet. Man bekym-rar sig för att kylan kommer och det dyra ran-sonerade bränslet måste laddas upp. Mat måste lagas och lagras redan under sommaren för att man ska klara den långa kalla hösten som börjar i september och varar till november. December och januari är de kallaste vintermånaderna. Inför hösten måste också alla skolsaker köpas; skolu-niform, block och pennor som kostar mycket för fattiga familjer. Shadi berättar om hur hans mamma under

29



Credits: Sophie Virot-De Novion, Vanja Berggren, Shadi Alkhabazi, Suhail Shamieh, Kelly Chen, Fran-sisca Miller, Janaina Guedes Del Nero, Yvonne Alvarez, Mauro Mer-cante, Stefania Martinetto, Cheryl McMinn, Sophia Segrue, Karine Vigan, Jenny Anderson, Helene von Schrenk, Ali KaderH

ÖST©

Ale

ksan

dar T

odor

ovic

© p

ipop

_b©

Tra

velP

hoto

grap

hy

30


hösten torkar aprikoser på deras tak, hur auber-ginerna ska torkas och läggas in, hur osten ska förädlas och olika maträtter ska lagas under hös-ten och allt tas tillvara under denna aktiva årstid för att klara vintern. Kanske som det var i Sverige förr. Ström finns bara ibland så kyl och frys kan man inte lita på. Mattillgången är ganska insta-bil men med traditionell konservering överle-ver man. På samma sätt förbereder man sig på många platser för den vinter som ska komma.

KinaKina är som bekant ett vidsträckt land med sto-ra skillnader, och vän Kelly berättar om hösten där hon växte upp längs med Yangtzefloden. I början på hösten regnar det oftast i flera veckor. Ibland blir det överstämningar och folk får det riktigt eländigt. Efteråt får man, som hon säger, starta om sina liv med hjälp av regeringsstöd och donationer. Men allra mest är hösten skördetid med otaliga vackra färger. När man har skördat måste man ta hand om skörden, konservera, laga och även byta naturens gåvor med varandra. På landsbygden sprider man ut spannmål för att torka inför vintern. I norr hänger röd peppar längs taken, som röda girlanger. Man brygger öl och lägger in grönsaker, som är en väldigt viktig stapelvara under vintern. Så är det framför allt i norra delarna av landet och på landsbygden. I södern och sydöst, på platser som Shanghai där träden är gröna året runt märker man inte myck-et av hösten mer än att temperaturen kan gå ner någon efter en tyfon och det kommer kalla vin-dar från norr. Det största hösttecknet där är det nya höstmodet på gatorna! Den största festen, som gäller hela Kina, är Månfestivalen. Den kallas Midhöstfestival, men infaller redan den 15 augusti. Runt den tiden blir månen stor och rund – i år var den också röd, men det är ovanligt. Det är en tid för familjen, då man äter moon cake, krabba och dricker vita viner. I kinesisk kultur är cirkeln en symbol för nå-got fullständigt och komplett. Den runda fullmå-nen under den tiden får utvandrade kineser runt om i världen att känna sig sorgsna och längta hem. Mängden kinesiska poem och sånger om månen och hösten reflekterar ofta detta.

IndienDiwali är den den största högtiden i Indien. Man firar ljusets seger över mörkret. Det en av Indiens

allra viktigaste högtider och firas av alla trots att det är en hinduisk festlighet. Man delar ut ”jul-klappar” och de anställda får en extra lön. Sophie, som tidigare bodde i Delhi, berättar att man varje kväll under en månad hör fyrverkerier. Vädret blir däremot inte särkilt höstigt i svensk mening. I Del-hi tar skiftet mellan sommar och vinter bara två veckor. Men Indien är ett stort land, och vädret från Kerala till Cashmere är väldigt olika. Ju längre söderut man kommer desto mindre skiftningar i vädret och därmed inte mycket till höst. Indonesien är ett exempel på ett land helt utan höst, men man firar många olika religiösa högtider inom landets många religioner.

SydamerikaÄven i Sydamerika lyser hösten med sin frånvaro. Även om det kan bli ganska kallt i södra Brasilien under vintern så lever man i så gott som avsaknad av en höst. Ju närmare ekvatorn man kommer ju mindre höst blir det. Från Colombia rapporteras det också om avsaknad av en höst. I Chile har de sommar när vi har vinter. De allra flesta högtiderna utspelar sig kring religion, möjligen hednisk sådan, och olika skör-detider. Oftast firar man med mat på ett eller an-nat sätt. Helgonet Sankt Martin av Tours firas i början på november. Eftersom Sankt Martin blev förådd av kacklande gäss, och hans högtidsdag kom att sammanfalla med tiden då man slaktade gässen importerades gåsmiddagen till Sverige från Frankrike. Festen firas i stora delar i Europa, och i Sverige har vi vår variant som Mårten Gås. Under den skånska högtiden äter vi stekt gås, oftast tillsammans med en förrätt av svartsoppa som gjorts av gåsens blod.

EuropaEn ganska ny fest, som verkar växa för varje år är Oktoberfest, som faktiskt startar redan i septem-ber. Det började med firandet av den nya kron-prinsessan Therese i början av 1800-talet. Idag firar man inte längre bara i Munchen, utan också på andra platser i hela världen. Faktiskt är inte detta en festlighet som någon av mina vänner i Tyskland har nämnt, och kanske har det mest bli-vit en historia för turister? Som kvarleva från skördetiden finns det höst-marknader på många platser i Europa. Hemma i Sverige har jag varit på flera, men min favorit är från min tid i Val Gardena i Italien. Den heter

31



Segra Sacun på det lokala språket ladino, eller Blättermarkt på tyska. Alltså ännu en lövmarknad. Traditionen säger att de unga männen ska ge ett päron till en utvald dam. Hon ska sedan svara – om hon är intresserad – genom att ge honom ett målat ägg till påsk. En lång väntan kan tyckas. Något som varken har med religion eller skörd att göra, utan snarare med politik, är Guy Fawkes Night, som firas i hela UK. Den kallas också Bon-fire Night. Man firar genom att tända eldar och fyrverkerier. Oftast är det kommunerna som ord-nar, men man kan också fira privat hemma med eldar och tomtebloss. Ursprungligen firades att en plan att spränga parlamentshuset på 1600-ta-let, iscensatt av Guy Fawkes, fallerade. Vanligtvis bränner man stora halmdockor, effigies, som fö-reställer Guy Fawkes, på bål. Olika varianter runt världen Något man firar i de flesta delar av Europa och på många andra platser runt om i världen är olika varianter av Alla helgons dag. I Italien firar man de döda – tutti morti - den siste oktober och hel-gonen – tutti santi – den första november. Vi kall-lar det alla helgons dag, på engelska blir det All Saints, i Mexico Dia de Muertos. Dia de Muertos – dagen för att hedra de döda, firades faktiskt ursprungligen i augusti. Ungefär på samma sätt som Allhelgonadagen. Men firan-det flyttades till slutet på oktober för att sam-manfalla med den katolska kyrkans allhelgonstid. I de keltiska länderna Skottland och Irland fira-de man Samhain, som är en keltisk skördefest då man firade att sommaren var slut. Liksom många andra festligheter så fortsatte man att fira Sam-hain även efter kristendomens intåg. Den förste november kom att bli alla helgons dag, medan

kvällen innan var alla helgons afton – Eve of All Saints på engelska, eller the Eve of all Hallows. Men medan man ändrade namnet så härskade fortfarande gamla seder. Halloween var en tid då de dödas själar flög omkring och kunde komma in i människors hus och äta av deras mat. I många delar av Skottland var det sed att lämna en tom stol och en tallrik med mat för osynliga gäster. Man trodde att gränsen mellan vår värld och de dödas värld var som tunnast under denna tid. För att skrämma bort de dödas andar tändes eldar, vilket man gör än idag. Man karvade också ut lyktor av rovor, och även av pumpor – Jack O Lanterns. Och det gör man ju som bekant än idag. Däremot är det amerikanska trick or treat av nyare dato. Istället klädde man ut barnen i gamla kläder och låtsades att de var onda ting och gick ”guising”. Denna tradition kan spåras bak till en tid då man trodde att om man klädde ut barnen så kunde de smälta in bland andar och spöken som var ute den natten. Alla barn som närmade sig ett hus fick därför en liten gåva för att hålla djävulen borta. Cheryl från Skottland berättar: - När jag var liten klädde vi alltid ut oss till Hallo-ween och gick runt till grannarnas hus ”guising”. Vi lekte också lekar som ”dooking for apples” –en lek där man ska plocka upp äpplen med mun-nen från en tunna med vatten. Och där är vi tillbaka till Halloween. Oavsett var man befinner sig i världen är hösten associe-rad med något, oavsett om det är förberedelser, förändringar och traditioner. För mig är det en tid att njuta av skådespelet naturen bjuder på samtidigt som man myser, bonar in sig och för-bereder för vintern. S

32


Jessica Giandomenico flyttade till Italien på grund av kärleken. Livet och karriären tog en vändning hon inte riktigt räknat med, och en helt ny värld öppnades, på gott och ont. Mitt bland alla dessa intryck tog en tanke på en matblogg form, där den italienska matglädjen, hantver-ken och traditionerna skulle få en central roll. Tuscas värld fick bloggen heta, efter en lek med ord kring etrusker och området där hon bor norr om Rom, som kallas Tuscia. Här filosoferar Jes-sica om sitt förhållande till sitt nya lands mat-vanor och beskriver hur hon själv påverkats av det italienska köket och sin syditalienska familj.

Från JORD till BORD

JESSICA GIANDOMENICO

33



Att flytta till ett annat land inne-bär ofta stora förändringar i matvanor, i alla fall till en bör-

jan. Småsaker som var självklara hemma i Sve-rige kan bli omöjliga att hitta, såsom lingonsylt, gräddfil eller kaviar. Ett besök i mataffären i det nya landet kan vara både spännande och utma-nande: parlören i handen till trots kanske man ändå står där och undrar vad det är i burken. Men med tiden anpassar man sig och hittar nya grönsaker, kryddor, fiskar och styckdelar som man aldrig trodde man skulle använda. Jag är en nyfiken typ när det gäller mat och blir lite uppspelt när jag får möjlighet att prova nya saker. Jag kommer nästan alltid hem från semestern med en ny kokbok och någon spän-nade kryddblandning i bagaget. I fyra andra länder än Sverige har jag haft förmånen att få prova på lite allt möjligt i matväg, och dessutom inse att livsmedel som jag inte gillade hemma kan smaka himmelskt någon annanstans. Linser till exempel. De är riktigt duktiga på linser i Spa-nien. Jag bor numera i Italien, där man tar mat på fullaste allvar. Barnmatsburkar med färdiga rätt-ter finns knappt att få tag på, och en hemmafru med självaktning köper på sin höjd pommes fri-tes i fryspåse när det kniper, men lagar annars maten från grunden. Det har hon visserligen tid med, men faktum kvarstår; mat är en viktig del av ens livsstil i Italien; man träffas över mat, man pratar om mat och man väljer sina råvaror med omsorg. Mat är en bra väg in i det italienska samhäl-let. Det är genom att prata om mat, äta ihop och be om recept som jag har hittat vänner och byggt upp förtroende inom min nya familj. Först när jag kom med en egenrimmad hemkokt jul-skinka en julhelg slutade svärmor tjata på att vi skulle hälsa på en gång i månaden. Sju timmar bort, enkel resa. Svärmor började helt enkelt lita på att henens son fick ordentligt lagad mat av denna utländska kvinna, och inte bara något upptinat i ugnen. Italienare (som så många andra) vill gärna äta

Spaghetti carbonara

Laxrullar

Paj

34


på vällagad, god mat efter säsong. Och lite sött till och från. Men framför allt så är det en ventil för mig att reflektera om mat och min relation till det italienska. Ibland, när jag känner mig verkligen hemma här, djupdyker jag i små lokala specia-liteter. Andra gånger, när utlandsboendet ska-ver och jag kanske till och med längtar ”hem”, skriver jag gärna om något typiskt svenskt. Blå-bärspaj till exempel. Fast jag gör det ganska omedvetet. För mig är det nog så att mat är en indikator på hur väl integrerad jag känner mig. Det är ett sätt att känna tillhörighet med platsen där jag bor. Ibland känner jag mig lite vilsen, då kan det gå några veckor innan jag äter en tallrik pasta. Men det vänder ju, till slut, och så står jag där med långkoket puttrandes igen. S

det de alltid har ätit, och gärna lokala speciali-teter. Km 0 (motsvarande närodlat) och produ-zione propria (egen produktion) står högt i kurs. De rubbar ogärna på invanda recept och tittar lite misstänksamt på mat de inte har ätit förut. Helt tvärtom mot hur jag är, alltså. På så sätt har det varit en lätt mardröm att ha gäster, i alla fall till en början. Alltid pasta, och sen en kött-bit utan sås. Men med tiden har jag vant mig av med såsen, och våra vänner har lärt sig att äta en piatto unico, dvs inte uppdelat i en för-sta och andra tallrik utan allt på en gång. Utan pasta. Vi har liksom mötts på mitten. Närheten till mat och dess ursprung har fått mig att fundera ganska noga på hur vi moderna människor förhåller oss till både maten och jor-den. Min italienska halva av familjen odlar en hel del av det de äter själva, precis som många an-dra i Italien, särskilt den i södra delen av landet. En del gör det för att veta att det är genuina råvaror, andra av ekonomisk nödvändighet. Vi får och köper olivolja, vin, frukt och grönsaker från familjemedlemars odlingar. Picklade grön-saker, hemkokt sylt och tomatsås kokt på egna tomater, allt av högsta kvalitet och med en smak som varor köpta i butik aldrig kommer nära. När man lever av vad jorden ger så kommer allt i vågor som bestäms av odlingssäsongen. Tomaterna mognar i augusti, vindruvorna i sep-tember och pumporna i oktober. Man äter det som finns för tillfället och försöker variera sig så gott det bara går. Och så lägger man in, saftar och syltar. Det är det som är att äta säsongsbe-tonat, och jag älskar det. Allt efter att jag har förstått hur den här ryt-men fungerar har jag ändrat mitt sätt att äta och laga mat. Man kanske kan säga att jag har bli-vit lite mer (syd)italiensk genom att jag lagar all mat från grunden och i mångt och mycket håller mig till det som är i säsong. Den här närheten till jorden och vad den producerar har också inspi-rerat mig till att börja skriva om mat. Jag tänkte länge att jag skulle skriva en kokbok med genu-ina italienska recept, sånt som mina svägerskor lagar. Men en blogg blev faktiskt ännu bättre. Jag försöker lyfta fram en blandning av tradi-tionella recept som kanske kräver lite av kocken och enklare vardagsmat. Det kanske inte är så publikfriande, jag följer inga trender, utan satsar Chokladtårta

Kronärtskocka

35


Apulien är Italiens klack. Min man kom-mer därifrån, och det här är nog regio-

nens paradrätt. Det är typisk vintermat, för den lagas egentligen med cime di rape, en broccoliliknande grönsak med högsäsong i december och januari. Har man nu inte cime di rape till hands går vanlig broccoli utmärkt. Det finns några versioner av den här pa-starätten, men så här gjorde alltid min svär-mor, så det är originalet för oss.

FÖR PASTA TILL TVÅ BEHÖVS:• 80-100g pasta per person, helst orec-

chiette• Ett litet broccolihuvud• En halv liten (röd)lök, hackad• en liten peperoncino (eller ca 0,5 cm fär-

sk pepparfrukt)• 2-3 sardeller

GÖR SÅ HÄR:Koka upp pastavattnet med lite salt och putsa under tiden broccolin i bitar. Ta gärna med en bit av stammen/grenarna.Lägg i broccolin när vattnet kokar. Anpas-

Läs Jessicas blogg på tuscasblogg.wordpress.com.PASTA med BROCCOLI från Apulien

sa med koktiden på pastan. Jag vill ha min broccoli lite mosig, så den får gärna koka en kvart. Pastan och broccolin ska vara klara samtidigt, givetvis, eftersom de kokar i sam-ma kastrull Fräs under tiden löken, pepparfrukten och sardellerna (lätt mosade med en gaffel) i en liten stekpanna tillsammans med ge-neröst med olivolja. Akta så det inte bränns!! Häll av pastan när den är färdig, helst i ett finmaskigt durkslag så inte grönsksbitarna ramlar ut. Häll tillbaka pastan i kastrullen. Jobba snabbt så inte allt kokvattnet rinner bort. Det bör vara en dryg matsked kvar. Häll över pastan i stekpannan om den är stor nog, annars häller du över lökfräset i kastrullen. Rör om ordentligt. Det är nu det blir mosigt och såsigt, särskilt om man har rape. Häll på lite olivolja om det verkar tor-rt. Det är inte dietmat det här, utan för kalla vintrar. Lägg upp på tallrik och servera med ett glas smakrikt rödvin, helst av primitivodru-vor från Puglia. S

36

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”SVENSKA SKOLAN

svenska SKOLAN: att Hemskola

STEPHANIE CLARKE Stephanie HEMSKOLAR barnen i svenska

37


Innan jag fick egna barn arbe-tade jag ett par år på Svenska skolan i Toron-

to. Jag förstod aldrig hur svårt det kunde vara att göra sitt barn tvåspråkigt. Jag minns särskilt en svensk pappa som jag ”skällde” på, när han hämtade sin son från skolan (som höll till i IKEA:s lokaler) och på engelska frågade sonen om han ville gå och köpa en mjukglass. - Här kämpar jag på i två timmar med svenskan, och så kommer du, hans enda andra influens, och pratar engelska med honom?” sade jag halvt på skämt, halvt på allvar. Sen fick jag mitt första barn 2010. Jag hade då bara bott utomlands fyra år, men pratade redan engelska med katterna. Aldrig hade jag kunnat drömma om hur svårt det skulle vara att få ut de där första svenska orden till min dotter.– Ska vi gå och byta blöja, hjärtat?, fick jag till slut ur mig. Det kändes så himla fånigt. Hon för-stod ju inte vad jag sade, hon var ju nyfödd. Ma-ken förstod inte heller någonting. Jag tvingade mig själv att fortsätta och till slut kändes det inte fånigt längre. Jag fortsatte på i samma anda. Fyllde på med svenska pekböcker och filmer när vi var hemma i

Sverige och hälsade på. År 2012 och 2013 fick vi två barn till. Som tur är har jag en make som är väldigt positivt inställd till att ge barnen ett andra språk. Jag vet andra som inte har den turen, vil-ket försvårar ytterligare. Ibland sticker det till av skuldkänslor när vi pratar och skrattar och maken inte förstår ett ord och han får vänta på en över-sättning tills jag har skrattat färdigt. Men både han och jag vet att det är för barnens bästa. När barnen började titta på TV begränsade jag utbudet till svenska filmer. Vi började med Astrid Lindgrens filmer, för att sedan bredda ut med Disney och Dreamworks. Sedan kom iPads, och jag vet att det finns två läger när det gäller all ny teknik, men jag har valt att bejaka den och har gett barnen fri tillgång till paddan. Faktum är att de alla har varsin, till och med 1,5-åringen. Dock begränsar de användan-det själva och använder dem bara en liten stund om dagen, om jag inte sitter med dem. På paddan har jag begränsat utbudet till lä-rorika appar, enbart på svenska. Apple gjorde det inte lätt för mig att ladda ner svenska ap-par. Jag fick skapa ett nytt, svenska Apple-ID och använda en tredjepartstjänst för att kunna betala med mitt amerikanska VISA-kort, då jag

Stephanie Clarke bor i Florida och är gift med kanadensiska Greg. Hon föddes i Florida med svensk mamma och fransk pappa och växte upp i Sverige som tvåspråkig fransk/svensk. Efter några år i Kanada där hon träffade maken, gav sig paret som hunnit få ett barn i Kanada ut på ett två år långt husvagnsäventyr i USA och fick sitt andra barn. Efter en olycklig krasch där allting blev to-talkvaddat valde de att bosätta sig i Florida där de fick sitt tredje barn. Stephanie har valt att hemskola sina barn i svenska då det inte finns någon svensk skola på plats i Orlando, och intresset från andra svenskar i området är svalt. Här berättar Stephanie om hur hon började hemskola sina barn i svenska, och delar med sig av tips och råd om hur man som förälder kan lägga upp det.

38


inte längre har något svenskt. Trägen vinner.Sedan min äldsta började intressera sig för bok-stäver har vi tagit allt med både text och siffror på svenska. Alfabetssången på svenska, vi har räknat på svenska. Allt för att ha ett så stort för-språng som möjligt när skolan väl drog igång. Jag skrev ut alfabetet på lappar, stor och li-ten bokstav som jag introducerade några i taget. När hon lärt sig några, introducerade jag en till. Vi lekte olika lekar - jag spred ut dem på golvet och bad henne hoppa till en viss bokstav, bland annat. Jag började sätta ihop korta ord som ”MUS”, ”HUS”, ”TAL” redan innan hon kunde alla bokstäver, för att hon skulle få känna att hon faktiskt kunde läsa lite och bli intresserad. Jag ignorerade engelskan fullständigt. Så till den grad att jag blev lite paff när hon efter första halvåret i skolan i våras fick något slags betyg där det stod att hon låg under medel i matematik när hon började i januari (hon var 4 år), men att hon hade 20/20 i slutet (juni). Jag funderade på hur det kom sig att hon legat under medel när hon började, eftersom hon behärskade både plus och minus bra och kunde räkna till 100 - men sen slog det mig att när hon började kunde hon knappt räkna till 20 på engelska. Det rörde ihop sig lite där vid 15-19. Jag hade ju bara lärt henne på svenska med en svensk lärobok. När hon väl började ljuda sig till ord använde jag en gammal svensk lärobok med enkla tex-ter. Hon halvt läste, halvt lärde sig utantill. Hon började skriva brev till mormor i Sverige, som

snällt svarade. I början skrev mormor med stora bokstäver, väldigt tydligt och ”enkla” ord, inga ng-ljud, eller stj-ljud.De började brevväxla. Som förälder utomlands är det inte helt lätt att hemskola sina barn i svenska. Det finns en jättebra app (Qnoddarna), som jag inte får köpa för att jag inte har någon lärarlicens. Läroböcker skickar de inte annat än till skolor, och då vi inte har någon svensk skola här i Orlando är det hel-stopp. Ingen av de stora bokhandlarna skickar till USA. Tack vare SMUL:s Facebook-sida blev jag tip-sad om förlaget Majema. Tänka sig, de skickar glatt till USA, bra priser och billig frakt också. Jag blev eld och lågor. I flera dagar satt jag och gick igenom deras utbud och valde ut ett stort antal från årskurs 1-3. Till slut landade jag på 16 böcker. Inklusive frakt till USA blev det inte ens 1 000 kr. Kanon! Barnen har nu läroböcker i SO, NO, mate-matik, svenska och engelska. För oss utlands-svenskar ligger ofta fokus på svenskan, men gå inte miste om möjligheten att även läsa SO, NO och matematik på svenska. Allt som breddar barnens vokabulär är hjälpsamt; speciellt när barnen börjar skolan märker man att de hamnar efter med skolvokabulären eftersom den inte används tillräckligt i hemmet. Min 5-åring älskar böckerna. Vi sitter tillsam-mans och pysslar i dem någon gång i veckan. Hade det inte varit för SMUL hade jag aldrig hit-tat till det här förlaget. Tack! S

39


1 Låt svenskan få försprång.Strunta i hemspråket i början, de kommer

att komma ifatt samt gå om när de börjar skolan.

2 Å, Ä, ÖDetta är av erfarenhet svårt, så gör Å, Ä och

Ö till en del av alfabetet på en gång. Sjung alfabets-sången, rabbla alfabetet, osv.

3 1, 2, 3Räkna på svenska. De flesta av oss som bor

i utlandet har svårt att snappa upp bokstaverade ord/namn och vi huvudräknar på svenska. För att ge dem en bra chans att kunna arbeta eller stude-ra i Sverige, hjälp dem genom att se till att detta sitter i ryggmärgen på båda språken.

4 Gör det till en lekTvinga inte på dem något, utan skriv ut ro-

liga arbetsblad, eller köp dem från exempelvis Ma-jema. Ge absolut inte en bok till barnet och säg åt barnet att jobba i den, då försvinner glädjen med en gång. Se till att det är något speciellt, något ni gör tillsammans och som de ”bara” får göra en sida av. Då blir det något att längta efter, snarare än en tråkig syssla.

5 Repetera på svenska.Om du har barn som envisas med att svara

på engelska, repetera på svenska det barnet pre-cis har sagt. Eller om barnen säger något gram-matiskt fel, rätta inte barnet, men reptera gärna det rätta ordet. ”Mamma, varför skärde du äpplet, jag vill ha ett helt.” Svara: ”Jag skar det för att jag trodde att du gillade äppelbåtar.”

6 Låt barnen se på svensk TVNickelodeon och Disney har nuförtiden väl-

digt undervisande program där barnen lär sig räk-na, läsa, färger och former.

7 Läs, läs, läs. Om du som jag blir uttråkad av att läsas sam-

ma böcker om och om igen, be besökare ta med böcker. De kan köpa biligt på loppis, exempelvis. Eller ta med en extra resväska att fylla med böck-er när ni hälsar på. Det hjälper med variation.

8 Prata, prata, prata.Prata med barnen, lägg undan telefonen,

stäng av musiken i öronen, TV:n, iPaden. Berätta vad du ser utanför fönstret när ni kör bil, laga mat tillsammans. Var inte rädd för att använda kom-plicerade ord, det är så de lär sig.

9 Använd svenskan i vanlig läxundervisning.Mitt äldsta barn är ju bara 5, så min erfaren-

het är lite begränsad, men redan nu förhör jag henne på engelsk läsförståelse på svenska. ”And he made a magic wand”, läser hon för mig. Jag frå-gar henne vad det hon precis läste betyder. ”Han gjorde en magisk pinne”, svara hon mig.Detta hjälper båda språken.Jag ber henne även bokstavera ord på svenska, hur stavar man The, ”TE, HÅ, E”, svarar hon mig.

10 Var stolt över svenskanMina barn älskar sina tröjor där det står

”I speak Swedish, what is your super power?” Vi tar fram lilla svenska flaggan på brickan när nå-gon fyller år, flaggar på huset den 6:e juni.

Stephanies

10 bästa tips

40


Läxornas vara eller inte vara debatteras på sistone tid – återigen – flitigt runt om i Sverige. Läraren Malin Roca Ahlgren, med egen ut-landserfarenhet i Spanien, undervisar i Sverige och hon har anam-mat idén att inte ge läxor. Här berättar hon om på vilka grunder hon tog sitt beslut.

LÄXFRI SKOLA

MALIN ROCA AHLGREN

desi

gned

by

Free

pik.

com

41


Varför en läxfri undervisning?Läxor eller inte läxor är något det debatteras om en hel del i Sverige nu. Det känns som det är två läger. Jag tillhör dem som har slutat med både läxor och prov sedan ett år tillbaka. Det började med att jag läste Pernilla Alms www.pernillaalm.se bok Läxfritt och lyssnade på hen-nes föreläsning. I samma veva märkte jag hur dåligt min dotter mådde av läxorna. Även vissa elever i skolan där jag ar-betar mådde dåligt. Det blev en självklarhet för mig att ta bort läxor och prov både för dottern och för mina elever. Det var lite vanskligt i början, för man har en rutin hur man lägger upp sin un-dervisning, men det blev en utmaning som jag visste innerst inne skulle leda till en förbättring. Läxor och prov kan för barn och ungdomar bidra till stress, prestationsångest och bråk hem-ma. Dessutom är det inte en rättvis bedömning att luta sig mot förhör, som lärare tycker jag. Man måste se helheten och vara flexibel och förstå att barnet kan ha haft en dålig dag och därför pre-sterat dåligt på just det förhöret. Vissa barn orkar inte sätta sig och plugga när de kommer hem, vissa har idrottsträningar eller kanske spelar tea-ter eller gitarr. Eller så behöver de få göra något de själva vill, eller bara vila. Tänk dig själv om du måste sätta dig med arbetsuppgifter hemma så fort du kommit hem. Det vill du ju inte, utan du vill gå och träna, ta en promenad, träffa en vän, vila i soffan eller bara lyssna på musik ... En an-nan viktig faktor är att alla barn har inte samma förutsättningar. Vissa kanske bor trångt och har ingen studiero, vissa kanske bara har en förälder som jobbar kväll och inte har tid med barnens läxor, vissa kanske har föräldrar som inte kan svenska och därför inte kan hjälpa till med läxan. Alla dessa elever får inte samma försprång som sina klasskompisar vars föräldrar har råd med läxhjälpsföretag eller som kan hjälpa till med läx-orna själva. Jag anser att man ska lära sig i skolan med en utbildad pedagog. Det ska inte hänga på om man gjort läxan eller inte, för att man ska hänga med i skolan. Om man som lärare anser att man inte hinner med på lektionen och därför skickar hem läxor, ska man nog se över hur man lägger upp sin undervisning.

Läxfri undervisning – hur gör man?Mina elever säger att de lärt sig mycket mer se-dan jag tagit bort läxor, de anser även att mina lektioner har blivit roligare och de känner sig mer avslappnade för de vet att de inte ska bli förhörda. Jag arbetar mycket med teater, ma-nusförfattande, kommunikation och repetition. Det går alldeles utmärkt att undervisa utan för-

hör. Känner du dig skep-tisk, prova först, innan du dömer. Det är så lätt att vandra på i gamla spår för man vet att det fung-erar. Men allting utveck-las och det kommer nya forskning hela tiden. Som lärare måste man hänga

med och våga bryta gamla mönster och prova på nya saker, annars kan man aldrig veta om det blir bättre. Det finns skolor i Sverige som är helt läxfria och elevernas resultat där är absolut inte låga, tvärtom. T.ex. Norrevångsskolan i Mörrum. Att vara elev och lärare med en läxfri undervis-ning kräver faktiskt mer av båda parter, men på lektionerna, inte hemma. Eleven måste ta mer ansvar och läraren måste också vara engagerad och se till att eleverna lärt sig arbetsmomen-tets mål mycket mer. Jag tycker att det är ett bekvämt sätt för lärare att gömma sig bakom förhör. Nu mår min dotter bättre, även eleverna jag undervisar har tackat mig. De säger att de är mindre trötta, gladare och kommer alltid in på mina lektioner utan en klump i magen för de vet att det är inget förhör. Vi leker fram kun-skapen med spel, teater, lekar och musik, och det går alldeles utmärkt att få in alla fömågorna i det och göra nedömningar ändå. Utan skrift-liga förhör på vissa utvalda ord eller meningar som sedan ska vara bedömningsunderlag. Det arbetssättet är jag kritisk mot.

Skolan – en viktig plats där barnen ska må braSkolan ska vara en plats där de lär sig, men också en plats där de ska må bra. Vi lever i ett stressigt samhälle och det ställs krav från höger och vänster på oss hela tiden. Stressen hos barn har ökat och det ska tävlas om allt. Detta skapar utanförskap för de som inte orkar med tempot. Och i värsta fall hemmasittande. Ett alternativ till de lärare som ändå vill ge läxor, kan vara

”Läxor och prov kan för barn och ungdomar bidra till stress, prestationsångest och

bråk hemma.”

42


en schemalagd läxtid, dit eleverna kan gå med sina läxor och få hjälp av pedagoger som kan hjälpa dem. Då kommer barnen hem sedan och har gjort sina läxor. En skola som inte erbjuder detta, ska heller inte räkna med att eleverna kan göra sina läxor hemma. En del kan och de gör det, men en annan del kan inte och då hamnar de efter. Väldigt läxfull undervisning i SpanienI Spanien började mina barn i en privatskola. De var små då, 3 och 5 år. Läxorna kom redan från början. Min son var 3 år och kunde skriva. Jag vet inte om det är något att klappa händerna för. Min dotter hade cirka 4 läxor i veckan. Hon lärde sig matematik i tvåan som man i Sverige lär sig i fyran. Hon hade spänningshuvudvärk, och ingen av de ville gå till skolan. Nu i efter-hand kan jag inte förstå hur jag kunde tvinga mina barn till en sådan skola. Idag brukar jag skoja ibland och säga att det var Gestapo-peda-gogik, men det ligger nog lite allvar i det när jag säger det. Alla skulle göra samma sak, i samma tempo. Gjorde man inte det, blev man straffad och utskälld. När mina barn började i skolan i Sverige cyklade de självmant till skolan. IndividanpassningIndividanpassning är ett begrepp som vi i Sve-rige ska vara stolta över. Alla barn är inte likada-na och har inte samma förutsättningar. Skolan ska vara en plats för alla, precis som samhället ska erbjuda arbeten som passar alla människor, trots olikheter. S

Svensk skola har ett kompensatoriskt uppdrag. Det innebär att elevers socioekonomiska bak-grund och resurser i hemmet inte ska tillåtas vara avgörande för elevens resultat i skolan. Hemresurser kan vara t.ex. föräldrarnas ut-bildningsnivå, tillgång till läsplats, eget rum och internetuppkoppling. På senare år visar dock studier, t.ex. PIRLS, på att jämlikheten i svensk skola har sjunkit och sådana saker blir viktigare och viktigare.

Det är inte obligatoriskt i svensk skola att ge läxor, utan det är upp till var skola att se till att eleverna når kunskapskraven.

Som Malin påpekar finns det grovt sett två läger, för och emot läxor. En del tycker att läxor gynnar självständighet och disciplin och förespråkar det därför. Det finns dock få studier om läxornas egentliga verkan och man har inte kunnat visa på någon direkt kunskapsvinst med läxor. Nya zeeländaren John Hatties studie citeras ibland i ”för”-lägret, eftersom det där konstateras att läxor tycks påskynda inlärningen (framför allt för äldre elever). Läxor är dock rankade på plats 88 av totalt 138 olika faktorer för elevernas lä-rande i Hatties studie.

Skolexperten James Nottingham från Storbrit-tanien föreläser om undervisning och han är ofta i Sverige och citeras även han ofta. Han anser att läxor för yngre barn (under 11 år) i stort sett är meningslösa, vilket det ofta visas på i de få stu-dier som har genomförts. Han menar dock på att EN form av läxa funkar: att läsa hemma varje kväll. Och sedan att prata om det.

I Facebook-gruppen Svenska som modersmål utomlands brukas det ofta jämföras om just läxor. Det kan se väldigt olika ut i olika länder. Speciellt i många engelsktalande länder ges ofta många läxor, och även i tidig ålder. I Tyskland börjar man tidigt, direkt i första klass. Barnen får läxor, som inte har hunnits med under dagen. Och även för att skoldagarna med ca 4 timmar i snitt är ganska så korta. Man märker här stora skillnader hos de barn som får hjälp hemma och de som inte får det.

Hur ser det ut i ditt land? Diskutera gärna vidare i vår Facebook-grupp!

Information från Skolverket om läxor:www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-an-svar/laxor-laxhjalp-1.225166

Artikel i Dagens Nyheter om forskning kring läxorwww.dn.se/insidan/stor-brist-pa-kunskap-om-laxor/?utm_source=social&utm_medium=fb&utm_campaign=page FA

KT

AR

UT

A

© F

oto:

Jann

icke

Kitc

hen

Phot

ogra

phy

43


Läs&Skriv+ Svenska skolan i Vancouver samarbetar med Svenska Distans i Moskva

© F

oto:

Jann

icke

Kitc

hen

Phot

ogra

phy

44

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”SVERIGE

kurs omfattar 35 separata lektioner, som bygger på varje barns individuella behov och nivå. Den inledande kartläggningen undersöker barnets kunskap i ämnet svenska utifrån en självbiogra-fisk miniuppsats av barnen själva och en intervju med Christian Benjaminsson. Denna erbjöds in-ledningsvis via Skype, men eftersom så många som elva elever deltar, gjordes kartläggningen på plats i Vancouver. En individuell studieplan skapades där barnets förkunskaper utgjorde grunden för de mål som sattes upp. Materialet består av kurslitteratur och digitala läromedel som är speciellt utvalda av Svenska Distans för att passa barnet. Chris-tian följer hur undervisningen fortskrider via mejl och coachar kontinuerligt mot de mål som satts upp. Bland de elva deltagande barnen finns det just nu inte två barn som har samma uppsättning böcker, utan alla har en individuell uppsättning med olika läse-, arbets- och skrivböcker. En kompletterande del av undervisningen be-står av en fördjupning i läsförståelse med hjälp av materialet från ”En läsande klass”. Denna or-ganiseras av skolan själv. Här fick föräldern först delta i en kort workshop om studietekniken och principerna som används i detta material. Spå-gumman, detektiven, reportern, konstnären och cowboyen blir förälderns ledsagare i arbetet med läsförståelsen. Föräldrarna får också aktiv handledning av Svenska skolan i Vancouver under terminens gång med veckovisa påminnelser, uppföljningar och diskussioner, via en speciellt utformad Face-

Våren 2015 inleddes förhandlingar om en ny typ av undervisningsmodell på den Svenska skolan i Vancouver. Anledningen var att ett

tiotal barn var på väg bort från skolan på grund av missnöje – hos barnen och föräldrarna. Under-visningen på skolan skiljde sig åt oerhört mellan de då existerande klasserna; i de med rutinerade och/eller utbildade lärare flöt det på väl och bar-nen trivdes, medan klasser med många frekventa byten av lärare och stor spridning i svenskkun-skaper fungerade sämre. Som resultat inleddes planeringen av ett pilotprojekt i samarbete med Svenska Distans, med namnet Läs&Skriv+. Syftet med Läs&Skriv+ var att skapa under-visning som på sikt fördjupar och utvecklar bar-nets förmåga till läsförståelse och att skriva egna texter, i ett klassrum där all kommunikation sker på svenska. Ett krav var därför aktiv svenska hos barnet. Förhoppningen var att man med ett för-djupande undervisningsalternativ enklare skulle kunna förbereda elever för Sofia Distans, som börjar i åk 6, samt att skapa ett effektivt språk-bad under skolans timmar. Undervisningen följer fortfarande läroplanen för den kompletterande svenskan, men tyngdpunkten ligger mer på läs-förståelse och skrivande, än på svenska traditio-ner, geografi och historia.

LektionsuppläggetLektionsupplägget är ett alternativ till existe-rande undervisning med ett schema som i stort följer det som finns i skolan, med 35 lektionstill-fällen under höst- och vårtermin. Undervisning-en består av dock av lektioner som planeras av mellanstadie- och svenskläraren Christian Ben-jaminsson på företaget Svenska Distans, och se-dan handleds av föräldrarna själva. Som elev kan man följa studieplanen hemma eller på skolan i grupp. En majoritet följer gemen-samma lektioner på skolan, där föräldrarna delar på undervisningen och handledningen. Uppläg-get tillåter dock hemstudier om den schema-lagda dagen inte fungerar för familjen, eller när eleven är sjuk eller bortrest – allt enligt principer-na för distansundervisning. Deltagandet kräver mer tid och engagemang av föräldrarna än den vanliga där läraren är den enda som undervisar.

UndervisningsmaterialetUndervisningsmaterialet består till största del av standardpaketet från Svenska Distans. Denna

45


book-grupp för de föräldrar som deltar.

För- och nackdelar samt kritikSom alla nya projekt har även detta projekt för- och nackdelar, och vissa problem uppstår. Förde-larna består utav:• större flexibilitet – om man åker bort tar man

med sig materialet och arbetar hemifrån. • svensk kultur och samhörighet finns genom

skolan: deltagande i vissa temadagar, skolav-slutningar samt det skolans läger som sker på vårterminen varje läsår.

• individanpassad undervisning som tar hänsyn till barnets nivå på svenskan.

• mindre tidsinvestering för föräldrarna i och med att man inte alltid behöver åka till skolan om man bor långt bort.

• föräldrarna blir mer insatta i undervisningen och får en större förståelse av vad barnet be-höver stöd med. Detta leder till att man re-peterar vissa moment i vardagen på ett mer naturligt sätt.

• ett välutvecklat engagerande material som förbereder barnet för Sofia Distans.

• ett attraktivt alternativ för de familjer som an-nars försvinner från skolan p.g.a. tidsbrist eller för att utmaningarna för barnet inte är tillräck-liga.

• Flexibilitet ansågs för övrigt vara en av de vik-tigaste faktorerna med modellen, eftersom barns scheman i Nordamerika kan omfatta många sportaktiviteter som till slut oftast kon-kurrerar ut Svenska skolan.

Nackdelarna består av att modellen:• kräver en motiverad svensktalande förälder.• kräver mer av eleven.• ökar arbetskravet hemma.• ger färre sociala tillfällen för föräldern på

Svenska skolan och för barnen att delta i kul-turella aktiviteter.

• på sikt kommer att ge en ökad terminsavgift eftersom standardpaketet kostar 3900 SEK per läsår. Just nu bärs hela kostnaden av del-tagarna med en terminsavgift som är ca dub-belt så hög som den vanliga. Ekonomisk hjälp finns dock att söka för låginkomsttagare ge-nom Svenska Kulturföreningen.

• det kan i viss mån också vara lite rörigt när alla föräldrarna coachar sina egna barn, med många parallella samtal i klassrummet.

• barn i Kanada har ofta läxor och kan inled-ningsvis kämpa emot p.g.a. en upplevelse av ökad arbetsmängd på fritiden.

Preliminärt tycker deltagarna att programmet har fungerat oerhört väl. Barnen är stimulerade, tycker att det är roligt och deltar med mycket större motivation. Planeringen från Svenska Distans innebär ett mer meningsfullt och utbild-ningsmässigt passande innehåll, än i de fall när lektioner utformats av lekmän. Undervisningen har nu också en struktur och ordning som tidi-gare varit svår att åstadkomma med de frek-venta lärarbyten som skett. Diskussionerna kan fortgå på svenska eftersom alla barnen har för-måga att tala svenska. Samtidigt har dock det sistnämnda framförts som kritik mot modellen eftersom kravet på aktiv svenska i vissa fall upp-levts som exkluderande och den valda model-len som elitistisk.

Utvärdering i slutet av skolåretUtvärderingen under slutet av skolåret kommer att användas som bakgrund för ett beslut om Läs&Skriv+ ska införas för samtliga elever under nästa skolår. Det finns redan ett stort intresse för projektet bland många föräldrar. Modellen kan användas för barn med aktiv eller passiv svenska. Barnen kan också ligga på olika kunskapsnivåer i läsförståelse och skrivande inom samma grupp; det är det som är det mest spännande med mo-dellen – undervisningen kan individanpassas ge-nom läromedelserier som har olika nivåer, sam-tidigt som barn i samma ålder kan samarbeta i grupp genom gruppdiskussioner under vissa moment. Den inledande gemensamma lektio-nen och samarbeten i grupp om material från En läsande klass tillåter många roliga frågestunder och samtal, som skapar samhörighet och lust att arbeta med svenskan. Med denna artikel hoppas vi kunna inspirera fler skolor som sliter med lärarbrist och stor kun-skapsspridning inom klasserna att undersöka om denna modell skulle kunna hjälpa. Det krävs ut-bildade lärare för att skapa en givande undervis-ning – något som många skolor med komplette-rande svenska runt om i världen tvingats ignorera på grund av att de helt enkelt inte har några alls eller tillräckligt med utbildade lärare. Utbildade lärare växer inte på träd, varken i Sverige eller utomlands. S

46


47


ARTIKELSERIE Är Sverige bäst? Ett favoritsamtalsämne för många svenskar är ofta att jämföra Sverige med andra länder. För oss utlandssvenskar är det nästan en national-sport, det blöts och funderas. Har vi det bättre/sämre än när vi bodde i Sverige? I nummer 3 av Magasinet SMUL inleddes artikelserien ”Är Sverige bäst” med en granskning av det svenska skolsystemet. I detta nummer fortsätter serien med en granskning av Hälso- och sjukvårds-systemet, något som ofta diskuteras bland utlandssvenskar.

48


Artikelserie Är Sverige bäst?

När man växer upp och bor i Sverige får man ofta en självklar känsla av att allt i Sverige är bäst. Skolan, äldreomsorgen, jämlikheten, miljöarbetet och sjukvården. Men vad har hänt med den svenska sjukvården sedan du lämnade Sverige? Är den fortfarande så bra som du upplevde den när du bodde där?Här kommer del 2 av serien ”Är Sverige bäst?”, där Magasinet SMUL kikar närmare på vad begreppet vårdkvalitet egentligen omfattar, samt hur Sverige ligger till jämfört med andra länder.

LENA NORMÉN-YOUNGER

EN JÄMFÖRELSE AV SVENSK SJUKVÅRD MED ANDRA LÄNDER

49


Artikelserie Är Sverige bäst?

EN JÄMFÖRELSE AV SVENSK SJUKVÅRD MED ANDRA LÄNDEREn trygg och effektiv sjukvård är A

och O i ett samhälle. I många länder fungerar den väl, och

utlandssvenskar i Kanada, Spanien och Frankrike tycker ofta till och med att vården där bättre än den i Sverige. Men har man som utlandssvensk tillräckligt med kunskap för att kunna uttala sig om detta? Vad säger egentligen de internatio-nella jämförelser som har utvärderat sjukvård i olika länder på ett systematiskt sätt? Tar Sverige väl hand om sina invånare med vård om de blir

sjuka, eller är det bättre där du bor?

Vårdkvalitet – varför är det viktigt?Det finns många olika faktorer att beakta när man värderar ett lands sjukvårdssystem. Ett sätt att definiera vårdkvalitet är att jämföra t.ex. överlevnad av cancer eller hjärt- och kärlsjuk-dom i stora internationella undersökningar. Men det kan också omfatta om hur man blir bemött, hur länge man får vänta på behandling och om hur trygg man känner sig. Eftersom det är svårt

Foto

: Fot

olia

50


att mäta människors subjektiva upplevelser av vården kommer vi dock här att koncentrera oss på objektiva mått av vården i Sverige och andra länder. Stora organisationer som Världshälsorgani-sationen (WHO) och s.k. Organisation of Eco-nomic Co-operation and Development (OECD) rekommenderar och skapar verktyg för att in-ternationella jämförelser av vårdkvalitet ska göras. Detta för att man ska arbeta så effektivt och smart som möjligt med de resurser man har, och kunna förbättra sin vård i de lägen som man inser att det finns andra länder som gör bättre ifrån sig genom ett annat arbetssätt. T.ex. har OECD skapat en rad standardiserade indikatio-ner på vårdkvalitet som kan användas i stora un-dersökningar. Organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) utvärderar sedan 2005 sin verk-samhet inom sjuk- och hälsovård var tredje år, genom att delta i en internationell jämförelse med 15 andra OECD-länder*. Rapporten från 2015 visar att Sverige fortsätter att ligga i topp när det gäller medicinska resultat, när man jäm-

för både kvalitet och effektivitet. I studien ligger Sverige på första plats, både i det kvalitetsindex som sammanfattar olika kvalitetsindikatorer och i det effektivitetsindex som visar hur vi använ-der våra resurser. I samma jämförelse kommer Nederländerna på andraplats, tätt följda av våra nordiska grannar, med Norge, Finland och Dan-mark i nämnd ordning.

Vad innebär begreppet kvalitet inom sjukvården?Om man enbart tittar på kvalitetsindex mätt med 13 indikationer som bygger på överlev-nad, vaccineringsförekomst samt risk faktorer för kroniska sjukdomar, har Sverige ett rejält försprång jämfört med andra länder, även om vården i Nederländerna och våra nordiska gran-nar inte ligger långt efter. Länder som Frankrike och Italien ligger, medan Storbritannien, Spa-nien och Portugal ligger sist (se diagram 1). * EU15 exklusive Grekland samt USA och Norge. Totalt deltar 15 länder som alla har liknande ekonomiska villkor för att ge en likvärdig hälso- och sjukvård: Belgien, Danmark, Finland, Frank-rike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portu-gal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike.

En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder

Index på basis av 13 kvalitetsindikatorer.

51


INTRESSANTA FAKTA OM SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (Glenngård 2014)

• Nästan all sjukvård finansieras av skatter.• Sjukvården står för ca 10 % av bruttonationalprodukten (BNP).• Behandling på vårdcentraler står för ca 20 % av den totala kostna-

den.• Det finns 1100 vårdcentraler och läkarmottagningar i Sverige och

40 % är privata.• Den största kostnaden representeras av äldreomsorgen.• Barn & ungdomar upp till 20 år har gratis tandvård.• Högkostnadsskydd innebär att man betalar max 1100 SEK för häl-

so- och sjukvårdsbesök samt 2 200 SEK för receptbelagda medici-ner.

• Tandvård för vuxna innebär att man betalar hela kostnaden upp till 3000 SEK, 50 % av kostnaden upp till 15 000 SEK och bara 15 % av ett referenspris därefter.

• Hemtjänst kostar max 1780 SEK per månad.• 90 % av vårdcentraler använder elektroniska patientjournaler.• 90 % av alla recept skrivs ut elektroniskt via apoteket.

Kvalitetsindikationer i detaljI Sverige fungerar vården väl om man tittar på en rad sjukdomstillstånd. Framförallt fungerar den del av vården som omfattar hjärt- och kärl-sjukdom och diabetes väl. T.ex. visar SKL:s rap-port att Sverige gör bra ifrån sig om man jämför med genomsnittet för alla 15 undersökta länder.• 4,5 % dör inom 30 dagar efter en hjärtin-

farkt, jämfört med genomsnittet 6,7 %.• 6,4 % dör inom 30 dagar efter en stroke,

jämfört med genomsnittet 7,5 %.• 3,3 personer av 100 000 med diabetes får

en del av sina ben, fötter och/eller tår ampu-terade som en komplikation av sjukdomen, jämfört med genomsnittet 9,9.

Eftersom hjärt- och kärlsjukdom är den största orsaken till att folk dör prematurt (för tidigt), kan man även översätta vårdens goda påverkan med färre antal förlorade levnadsår. I Sverige är antalet förlorade levnadsår innan en ålder av 70 år per 100 000 invånare bara 2 421 jämfört med genomsnittet 3 011, vilket alltså innebär en 20 % lägre nivå än genomsnittet för alla 15 länder. Cancerbehandlingen i Sverige verkar dock

Vad innebär begreppet

kvalitet inom sjukvården?

Foto

: Fot

olia

52


inte vara mer överlägsen än i andra länder. Femårsöverlevnaden för bröst- och tjocktarms-cancer – två av de vanligaste orsakerna till att människor i rika länder dör av cancer – är runt eller över genomsnittet.

Livsstil påverkar resultaten – iblandDet finns stora skillnader i livsstil mellan länder. Om man jämför fysisk aktivitet, rökning, alko-holintag och övervikt med andra länder ligger Sverige på moderata nivåer för hela befolkning-en (WHO 2014). Skillnaderna i livsstil påverkar hur väl hälso- och sjukvård fungerar. Om man justerar statistiskt för effekten i diagram 1, lig-ger Sverige fortfarande på topp. Andra länder gör däremot bättre eller sämre ifrån sig baserat på den vård som finns att tillgå. T.ex. klättrar länder som Storbritannien och USA trots den ohälsosamma livsstil som dominerar där, medan Norge gör sämre från sig med tanke på hur häl-sosamt många lever där.

Effektivitet mäter vad man får för pengarna inom vårdenHittills har vi diskuterat om hur väl vården fung-erar när det gäller behandling och förebyggan-de av sjukdom. Men det finns ett annat mått att också titta närmare på – effektivitet. Det sist-nämnda mäter också vilken valuta man får för pengarna. Det vanligaste sättet att mäta sjukvårdens ef-fektivitet är att jämföra kostnader av hälso- och sjukvård beräknat som BNP per invånare och sätta detta i relation till kvalitetsindex. Effektivi-tetsindex är således kvoten av kostnad och kva-litet. Det råder stora ekonomiska skillnader mel-lan olika länders sjukvårdssystem. Kostnaden per person i Sverige låg år 2012 på ca 34 000 SEK (eg. 4 106 USD enligt OECD Health Data 2014), vilket är ca hälften av vad man spenderar i USA (8 745 USD) – som också spenderar mest på sjukvård i världen. En jämförelse av effektivitetsindex från SKL:s rapport visas i diagram 2. Även här har Sverige ett rejält försprång framför andraplatsen som innehas av Luxemburg, tätt följt av Finland och Norge. Länderna sist i detta diagram – Frank-rike, Österrike, Portugal, men framförallt USA – borde se över sina kostnader i förhållande till den vård som finns och hur den fungerar.

Vad kan förbättras inom svensk vård?Trots att Sverige toppas både när det gäller kva-litet och effektivitet finns områden inom vården där det finns utrymme för förbättring. Även om det är svårare att mäta, finns vissa indikationer på patienters upplevelse av vården. Upplevel-sen av service, delaktighet och bemötande är faktorer som är viktiga för att skapa en trygg-hetskänsla hos patienter (SKL 2015). Här gör Sverige sämre ifrån sig. När svenska patienter ombeds betygssätta delaktighet, in-formation och väntetider ger de lägre betyg än vad patienter i vissa andra länder gör. Vänteti-der t.ex. hamnar någonstans mitt i rankningen jämfört med andra länder i en studie (Com-monwealth Fund 2014). När man frågar patien-ter om de tyckte att deras läkare spenderade tillräckligt med tid med dem hamnar Sverige sist (2014 Commonwealth Fund International Health Policy Survey). Om man frågar kroniskt sjuka personer om vårdpersonal har gått igenom målsättningen med behandlingen, samt vilka symptom de kan-ske kommer att utveckla inom ett år, svarar bara 23 % av svenska patienter att detta har skett, vilket kan jämföras med 59 % i Schweiz och 58 % i USA. På frågan om patienter har en behand-lingsplan som de kan följa i sitt dagliga liv, gör Sverige sämst ifrån sig tillsammans med Tysk-land och Nederländerna.

KÄLLORAnderson, C., (2014), Multinational comparisons of Health Sy-

stems Data, The Commonwealth Fund..Commonwealth Fund, (2014), Commonwealth Fund Internatio-

nal Health Policy Survey of Older Adults in 11 Countries. www.commonwealthfund.org/publications/surveys/2014/2014-com-monwealth-fund-international-health-policy-survey

Glenngård, A. (2015), The Swedish Health Care System 2014. In: 2014 International Profiles of Health Care Systems. The Com-monwealth Fund. Redaktörer: Mossialos, E, et al. sid 133-141.

Health Consumer Powerhouse, (2014), The Euro Health Consu-mer Index 2014 Report.

Lundbäck, M, Molin, R. Svensk sjukvård i internationell jämfö-relse. Internationell jämförelse 2015. Sveriges kommuner och landsting.

www.issuu.com/sverigeskommunerochlandsting/docs/7585-075-7

Squires, D and Anderson, C. (2015), U.S. Health Care from a Global Perspective: Spending, Use of Services, Prices, and Health in 13 Countries, The Commonwealth Fund. www.commonwealthfund.org/publications/issue-briefs/2015/oct/us-health-care-from-a-global-perspective

The Conference Board of CanadaWHO, (2015), Global status report on noncommunicable

diseases 2014. www.who.int/nmh/publications/ncd-status-report-2014/en/

The Conference Board of Canada

53


Svenskastudier utan gränserSvenska Distans ger ditt barn en unik möjlighet att studera det svenska språket på grundskolenivå utifrån den svenska kursplanen.

Språk och lärande hör ihop. Språkforskning visar att barn som har goda kunskaper i sitt modersmål också har större möjligheter att lära sig andra språk och ämnen.

Svenska Distans kurser utgår från den nivå ditt barn befinner sig på. Studiepaketen ger dig som förälder förutsättningar att strukturerat och målinriktat hjälpa ditt barn att stärka det svenska språket.

Världens möjlighet!

Läs mer på svenskadistans.se

annonsplats

för

DIG?nästa nummer i maj 2016

Kontaka oss på redaktionen för mer [email protected]

När patienternas upplevelser vägs in tillsam-mans med mått på kvalitet och effektivitet, drar det ner Sveriges rakning till 3:e, 6:e och 13:e plats i tre stora internationella studier (Com-monwealth Fund 2014, the Conference Board of Canada, Health Consumer Powerhouse). Kortfattat så har du större chans att överleva av t.ex. en hjärtinfarkt i Sverige, men du har en sämre upplevelse av vården. Värt att notera är att Norge och Nederländerna har samma svars-mönster som Sverige, med en sämre uppfatt-ning om vården – kanske p.g.a. stressad vård-personal och minskade anslag – så gör de ändå bra ifrån sig när det gäller behandling. Det svenska företaget med den engelska titeln Health Consumer Powerhouse menar dock att SKL har för snäv definition av vad ef-fektivitet innebär, och menar att långa vänte-tider och missnöjda patienter speglar brister som borde kunna åtgärdas med politiska för-ändringar samt en annan attityd till problemen inom landstingen.

Utlandssvenskars uppfattning om att vården är bättre i vissa andra länder än Sveriges stöds inte av statistiken, utan verkar istället bero mer på väntetider och bemötande. Den speglar kanske också skiftet i hur patienter över hela världen har börjat se sig själva som vårdkonsumenter is-tället för patienter. Och kunden har alltid rätt, eller hur? I vissa fall är dock bristerna med det svenska systemet oroande. Speciellt när man tittar på väntetider för cancerbehandling i områden som Stockholm. Här finns stort utrymme för att se över vården – ingen ska behöva vänta på be-handling av en dödlig sjukdom. Om Albanien kan ha minimala väntetider, så borde Sverige också kunna ha det. Vi avslutar med att besvara frågan ”Är Sveri-ge bäst?” när det gäller hälso- och sjukvård med ”ja, men inte vid alla slags sjukdomar”. Speciellt inte vissa former av cancer. Och framförallt inte om du bor i Stockholm. S

54


Medvetna matval

trendar i Sverige

ANNA WAHLDORF

Hipstertrenden har under flera år haft ett starkt grepp om svenskarna, i alla fall här i Malmö. Män i stora skägg (som går till barberare för att trimma och vaxa), föräldrar som skjutsar runt barnen i Christiania-cyklar (i trendriktiga gummistövlar) och surdegsbaserad fika (gärna vegansk sådan) har blivit mainstream. Trots att vi blivit nästan helt befriade från att behöva se vänners bilder på mat och middagar på Facebook och Insta-gram så är just maten i högsta grad fortsatt het.

desi

gned

by

Free

pik.

com

55


I TV-tablån trängs Master Chef med Sve-riges Mästerkock, Dessertmästarna, Hela Sverige bakar och På matresa med Hans

Fahlén. Vi odlar eget i täppor och på balkonger och gerillaodlingar poppar upp på obebyggda markområden. Surdegen i kylen har eventuellt fått ge plats åt egensyrade grönsaker och hem-macentrifugerad juice. I skafferiet står honung från egna samhällen. Trenden med pulled pork har följts av långkokt chili på högrev, och vege-tarisk och vegansk diet känns lite 2013; nu är det raw food som gäller.

Maten verkar intressera oss något alldeles enormt. Det har blivit status att äta viss typ av mat eller att följa en viss typ av diet. Snabbmat och halvfabrikat talar vi helst tyst om. En del ”skräpmat” har genomgått en förvandling och är numera trendmat med hög prislapp. En ham-burgertallrik på innestället kan gå loss på ett par hundra och att köpa ett gäng korvar gör ännu större hål i plånboken.

I Icakuriren nr 35/15 menar måltidsforskaren Richard Tellström att matengagemanget idag saknar motstycke i historien. Han säger också att vi vill visa klasstillhörighet och vem vi är ge-nom maten vi äter. Maten har blivit en klass- och statusmarkör och det är överklassen eller kultur-eliten som sätter måttstocken.

Mer och mer väljer vi närodlade råvaror efter sä-song och att laga mat från grunden. Inget nytt un-der solen, alltså, för det var ju inte så väldigt länge sedan som detta var vardagen för alla. Skillnaden är att nu är det status att visa att man minsann inte dukar fram halvfabrikat på matbordet.

Hur det kommer sig att mat, och inte vilken mat som helst, har blivit en så viktig del av vår var-dag kan ha flera orsaker. Självklart månar vi om vår hälsa, många strävar efter en fin figur, vi har blivit mer medvetna och vi är stolta över de rå-varor vi har i Sverige. Men kanske är det bara så att vi är ett trendkänsligt och ängsligt folk?

I Sverige gillar vi också att …… elitmotionera: en power walk på kvällen och ta trapporna på jobbet? Knappast; nu tränar vi för Vasaloppet, åker på träningsresor och satsar på Toughest Viking.

… att kolla på TV-serier: att se på TV enligt TV-ta-blån känns lite dött. På Netflix, HBO eller annan play-tjänst följer vi Game of Thrones, Orange is the new black, Bron och True Detective.

… elcykla: med ett litet batteri där bak susar vi till jobbet utan att komma fram med svettringar under armarna.

… förlänga ögonfransarna: det är mycket nu; förutom att hinna till frissan och få massage ib-land så behöver vi spendera en dryg timme var tredje vecka med att fylla på med lösögonfran-sar för extra tjusig blick.

… att gå på loppis: hela helger spenderas på olika bakluckeloppisar och finloppisar på Öster-len. S

56


Det är inte för intet som Sverige kallas ”lilla USA”. Engelskan är precis som svenskan en

del av urgermanskan och första kontakten mel-lan de två språken kan härledas ända tillbaka till Vendeltiden runt 600 e.Kr. Med den stora utvandringen till USA på 1800-talet fick många svenskar en personlig relation till det engelska språket. Svenska ungdomar har länge anammat den amerikanska kulturen. Efter det att ameri-kanska TV-serier började dominera svensk TV, har landet nu en starkt amerikansk-inspirerad populärkultur. Det började med amerikanska filmer, musik och på senare år även det ameri-kanska språket. USA:s inflytande på svensken är stort, framförallt på dagens ungdom. Utlandssvenskar i USA ser det svenska USA-intresset som mest positivt. Det är trevligt att ha svenskar och svenska ungdomar på besök. De pratar bra engelska och vill uppleva den ameri-kanska kulturen. De vill gå och köpa donuts på Dunkin’ Donuts, handla kläder på Abercrombie & Fitch och ta foto på amerikanska polisbilar. De svenska ungdomarna på besök är lätta att ha med i den amerikanska vardagen. Det finns dock vissa situationer som är svåra för svenska ungdomar att navigera p.g.a. deras alltför för-enklade uppfattning om hur USA fungerar.

Med de skillnader som finns i språkbruk och kultur mellan USA och Sverige blir det ofta fel i sociala sammanhang, när unga antar att verklig-heten i USA speglas av det de tar del av i ameri-kansk media. Faktum är att allt som visas i ame-rikanska filmer, sjungs om i amerikanska sånger eller upplevs i amerikanska TV-serier inte visar hur utlandssvensken eller ens amerikanen i USA verkligen lever. När man slänger in den kulturel-la skillnaden mellan Sverige och USA i mixen så händer det ofta att sociala misstag sker som kan vara svåra att släta över. Som utlandssvensk i USA med svenska ung-domar på besök så går man som på nålar. Man vet inte riktigt om man ska ta upp ämnet innan det kommer upp, för det kommer att komma upp – förr eller senare. Eller om man ska vänta tills det händer? Och som sagt – det händer. All amerikansk påverkan är inte bra. Och inte om man inte vet när och hur man ska använda det man lärt sig – eller kanske inte använda det alls – kan det bli katastrofalt pinsamt, utan att svens-ken ens helt förstår varför. Ni kanske undrar vad jag refererar till eller re-dan anar? Amerikanska barn och ungdomar svär inte. Det är väldigt kontroversiellt och mycket socialt komplicerat att använda svordomar i USA. I tonåren kan det hända att man – som alla

ASSÅ FUCKING JÄVLA SKIT!Michelle Cadeau bor med man och barn i New Jersey på USA:s östkust. Hon flyttade till USA 1994. Michelle är grundare till företaget SvenskaMammor.com och författare till böckerna Min speciella familj och Flerspråkiga barn i familjen. Här kåserar Michelle om sin inställning till svenskars användande av engelska, speciellt amerikanska svordomar.

MICHELLE CADEAU

####%§###

BLOOP

57


tonåringar gör – testar gränser och svär med sina vänner. Att svära i skolan eller runt vuxna gör man dock inte i de flesta sociala skikt. Om man gör det blir det problem. Några amerikanska tonårskillar runt ett matbord i New Jersey delar med sig av sina ”bloopers”, alltså repliker som omgivningen hoppat högt av. På frågan om vad det värsta de offentligt har sagt är och vad påföljden var, så undrar de blygt om de är tillåtna att upprepa orden de använt. Justin Cadeau, 14 årig svensk-amerikan säger: – Jag sa ”You suck” till en kille i Kindergarten (då är man 5 år) och min fröken ringde min mamma. Ross Belen, en asiatisk amerikan i 7:e klass säger: – Jag sa ”Damn” under min spansklektion. Jag blev fick sitta kvar i klassrummet under lunchen som konsekvens. Nico Vargas, 13 år, delar med sig om en gång när han var arg och kallade en annan kille på skolan för ”asshole”, vilket gav honom fyra da-gars kvarsittning under lunchtimmen. När de svenska ungdomarna, som i den svenska kulturen svär både på svenska och eng-elska, kommer till USA blir det en kulturkrock. När svenskarna väljer att använda ”f-ordet”, vil-ket för övrigt är den mest använda svordomen i Sverige enligt Magnus Ljung (professor i engel-ska och författare till bland annat ”Svordomsbo-ken” från 2006), blir det fel på många nivåer. Magnus Ljung skriver i sin bok: ”Det är lätt att göra bort sig om man svär utomlands. Samma uttryck kan uppfattas som mycket grövre i en annan kultur.” Ordet ”shit”, som i det svenska språket av någon anledning används med eng-elskt uttal och används titt som tätt, är en svor-dom i Amerika och låter väldigt fult. När det används på besök i USA så blir det helt fel och svenskamerikanen får förklara en del både för den svärande svenska ungdomen och för dem som hört svordomarna. Lika stor kulturchock blir det för de svensk-amerikanska barn och ungdomar som kommer till Sverige. Svensk media är full av svordomar, på svenska, engelska och svengelska. I USA så ”bleepar” man ut svordomar och vissa könsord från både radio och TV; man spelar över dem med en envis ton eller använder ett helt annat ord. Artister som i använder mindre lämpliga ord i originaltexten, ger ut två eller fler versioner av sina låtar. En version, som vem som helst kan väl-ja att köpa och som är märkt med ”Explicit con-tent”. Där ingår svordomar och könsord. Och en version, som spelas på radio. I den versionen har

man gjort om texten genom att ”bleepa” eller byta ut ord så att det passar alla som lyssnar. När de svensk-amerikanska barnen kommer till Sverige och hör ”explicit”-versionen i svensk ra-dio så blir det en liten eller i vissa fall stor chock. När man blandar amerikansk populärkultur från Sverige med det faktiska livet i Amerika och där en svensk ungdom tror sig känna till de sociala koderna så kan det alltså bli fel. Varför är det då socialt accepterat bland barn och ungdomar att svära i Sverige och inte i USA? Ef-tersom det svärs i radio och TV i Sverige, och t.o.m. riksdagsmän svär offentligt, så är det ganska själv-klart att svordomar är accepterade i den svenska kulturen och därför svär bar-nen och ungdomarna också. Lite barn-gör-som-jag-gör-och-in te -som- jag-säger-syndrom. Och kanske är det så att svordo-mar som sker på ett annat språk inte skär lika mycket i öronen på svenskar jämfört med vad det gör på oss som bor i Nordamerika? För detta är onekligen ganska unikt för Sverige. I ett land som USA, där det inte är socialt ac-cepterat i de flesta sociala skikt, är det lika själv-klart att man inte svär. Som amerikan upplever man obehag eller blir arg när någon svär eller använder vulgärt språkbruk runt barn. Bli inte förvånad om du blir kraftigt tillrättavisad om du skulle begå det misstaget. Om du vill smälta in och verka som en kulturellt känslig besöka-re, fundera redan innan över hur du använder ditt språk. Påfallande många svenskar är totalt omedvetna om hur mycket de svär, speciellt med hjälp av engelska ord. Ett tips för utlandssvenskar är därför att ta svordomsdiskussionen så fort ungdomarna lan-dat! Och titta sedan strängt på dem när de, av ren vana, svär de första dagarna. Det positiva med ”amerikaniseringen” av vårt moderland överväger dock det negativa när vi får besök av från Sverige. Det är underbart att de redan vet så mycket om vårt nya land, kan språket så bra och vill uppleva det livet vi lever. Men shit, om vi utlandssvenskar kan ha en dröm är det dock för helvete att alla som kommer hit slutar med sitt fucking svärande! S

Jag sa ”You suck” till en kille i Kindergarten och min fröken ringde

min mamma.

58


LÄNGE LEVE TEKNIKEN! Eller??de

sign

ed b

y Fr

eepi

k.co

m

Tekniken är fantastisk. Wifi, smarta telefoner, appar och surfplattor har gjort vardagen så enkel och allt så lättillgängligt. Nuförtiden kan man sköta sina affärer och sociala umgänge var man än är tack vare uppkopplingen. Men är det riktigt sunt?

EMMA AGEBERG

Boken som skulle recenseras var:www.adlibris.com/se/bok/uppkopplad-eller-avkopplad-om-konsten-att-verka-i-en-up-pkopplad-varld-9789186691516

59


Planen var att jag skulle läsa bo-ken Uppkopplad eller av-

kopplad, om konsten att verka i en uppkopplad värld och skriva en recension till nr 4 av Maga-sinet SMUL. Men jag har dragit mig för det och inte orkat ta tag i det. Kanske är det mitt under-medvetna uppkopplade jag som inte vill ta tag i det. För då kanske jag får se sanningen svart på vitt, det vill säga att jag är absolut helt totalt beroende av att vara uppkopplad, konstant. Jag kan ringa på telefonen och titta den jag pratar med i ögonen, något som vi bara kunde drömma om fram till 2000-talet. Jag kan kolla om jag fått svar på jobbmailen fastän jag är hemma med sjukt barn på privattelefonen, jag kan betala räkningar och sköta min ekonomi, jag kan läsa min bok eller bläddra i det fräschaste magasinet, jag kan bara med ett klick köpa något på Ama-zon, som jag kanske inte egentligen behövde, men det var så lätt att klicka… Jag kan fortsätta i en evighet. Tekniken är helt enkelt trollbindande! Jag har mer och mer börjat fundera på om jag har en sund inställning till att vara uppkopplad och alltid tillgänglig. Är det verkligen bra? Är det sunt? Blir man inte lite stressad av alla pip och pling och ringsignaler som kommer från telefo-nen som ligger och vibrerar på köksbänken eller i jackfickan? Är det normalt att det första och sista jag gör när jag vaknar eller går och lägger mig, är att kolla igenom alla appar om jag har nya med-delanden eller foton eller nyheter? Är det inte lite sjukt att, när jag lämnat alla barnen på respektive skola så sticker jag ner handen i fickan för att fiska upp telefonen för att snabbt se om något nytt har hänt, som en automatisk reflex? Som en utan-ding, på att nu var det klart och vad är nästa grej? Jag vet vad nästa grej är. Åka till jobbet.

Sociala medier på mobilen?Sedan en längre tid funderar jag ibland på att i alla fall ta bort Facebook och WhatsApp på mo-bilen för jag orkar inte med folk längre. Har män-niskor inget annat att göra än att skicka ”roliga” videos, lägga upp foton på sin fantastiska utflykt och kommentera bilder på sina bästisar i 40-årsål-dern med ”underbart fina och hjärta och blomma och blink med ögat”-emojis? Jag pallar faktiskt inte mer! Men sen, ibland, får man det där vik-tiga meddelandet från klass-representanten som säger att skolutflykten är den dagen och man ska träffas den tiden och man ska ta med den här saken. Eller kanske en inbjudan till ett kalas,

sen några sekunder senare en mamma som ska på kalaset som har ordnat en presentgrupp och man har löst problemet födelsedagspresent med en tumme-upp-emoji. Eller så slötittar man lite på fejjan och upptäcker en nyhet om något fruktans-värt som man sedan klickar vidare och läser mer om på DN. Så om man lägger ner, riskerar man att missa massor av saker. Man är liksom kluven.

Många med samma funderingarJag upptäckte på just Facebook att jag inte är den enda som har dessa tankar. Häromdagen såg jag att självaste Henrik Schyffert som stod och höll upp en ålderdomlig mobiltelefon och sa att han hade kopplat ifrån sig. Det vill säga att han inte längre har några appar på telefonen och bara kan nås av ”standard”-telefonsamtal och sms, som han svarar på med dålig svenska (eftersom rättstavning inte finns på gamla tele-foner), resten sköter han hemma på datorn. Där ser man, det är kanske en god idé att bara kopp-la ifrån. Eller kanske att begränsa sig i alla fall. Kollar man sig omkring är det ju inte bara jag som har den där telefonen konstant i handen. Mina barns kusin är 15 och det verkar som om han har en förlängning av armen. Telefonen. Han släpper den aldrig. Han kollar chattar, postar på Instagram och spelar spel. Aldrig att han låter småkusinerna röra! De sitter som iglar och kikar över axeln när han spelar fotbollsspel. När jag går förbi barer och restauranger ser jag folk sitta och skriva på telefonerna istället för att titta på personerna framför dem och prata med dem. I lekparken står mammorna och gungar med ena handen och chattar med andra. I bilen ser man folk sms:a när de kör i tät trafik. Även dagisfrök-narna sitter ibland med en telefon i handen när jag hämtar barn. Hur länge har den legat där? Barnen? Okej, jag har inte läst den där boken som jag skulle, men jag har börjat tänka till. Inte för att jag vet, men jag tror att det nog är meningen med boken. Att börja tänka på hur man använder sin uppkoppling. Det ska i alla fall jag börja göra. Jag ska sluta tjuvtitta på telefonen när jag äter med barnen, sluta ta upp telefonen ur fickan när jag lämnat i skolan och köra direkt till jobbet. Precis som jag begränsar barnens TV-tittande och an-nan skärmtid, ska jag begränsa min. Mitt mål är att försöka leva mer i nuet. Inte i någon uppkopp-lad låtsasvärd med emojis till höger och vänster. Mer avkopplad tid till folket! S

60


När man bor utomlands, slås man av hur digitalt Sverige är. Säg någon som inte använder sig av In-ternet i Sverige! En stor skillnad jämfört med i Tyskland där jag bor, är

hur marknadsföring sker på nätet. Fa-cebook är inte något som min genera-tion har, även om det nu börjar komma. En markant skillnad ser jag dock främst med Instagram. Instagram har varit stort i Sverige de senaste åren, kanske så att en del redan börjar lämna för andra me-dier. I Sverige så har i alla fall min sons kompisar (10 år) i Sverige oftast Insta-gram (även om Instagram har en ålders-gräns på 13 år), medan hans kompisar här i Tyskland oftast inte har någon mo-bil. Även mina kompisar brukar vara på Instagram, även om de oftast även är på Facebook. Själv har jag upptäckt Instagram för mig själv för boktips. Många förlag och bokhandlar lägger ut boktips på Insta-gram, oftast så stilfullt arrangerade att

man får hejda sig själv för att inte på en gång rusa iväg till bokhandeln. Min egen favorit är den lokala bokhandeln från min hemstads sida (akademibokhandeln.umea). Där blir kombinationen av bok-tips, svensk nostalgi och lokalfärg oemot-ståndlig. Något som nog Magasinet SMUL:s lä-sare som är föräldrar kan tycka är intres-sant är Barnens bokklubb. Där fick jag t.ex. nys om boken ”Ja, jag har mens, hur-så?” av Clara Henry som har fått mycket uppmärksamhet i Sverige. När Instagram först kom, kunde man inte dela med sig av andras bilder. Men nu finns #repost och det är möjligt att på så vis dela andras bilder. Själv försöker jag tagga med #utlandssvensk om det är något som är relevant för oss utlands-svenskar och ibland söker jag även på det och hittar intressanta bilder. Det finns oli-ka slags profiler och man kan se andras bilder, utan att vara ”kompis” med dem. Så – ut på Instagram för att stilla bok-törsten eller njut av bilder på sköna land-skap eller, eller, eller ...S

Söker du böcker? Kolla på Instagram!

61


Söker du böcker? Kolla på Instagram!

Foto från: www.instagram.com/akademibokhandeln.umea

62


i slutet av oktober delade vi en i högsta grad ovetenskaplig enkät i gruppen SMUL där vi ställde frågor om kombinationen

mobiler och barn. De svarande bor i USA, Stor-britannien, Frankrike, Portugal, Tyskland, Israel, Taiwan, Israel och Nya Zeeland och har barn i åldrarna 2 till 19. Så här ligger det till: De med yngre barn som inte redan fått en telefon verkar generellt ha en mer restriktiv in-ställning än de med äldre barn som säger sig vara mer liberala då de talar av verklig erfaren-het. Genomsnittlig ålder för barn som har fått

mobil är 10 år. Överlag tycker föräldrarna att detta är en lämplig ålder. I Tyskland får barnen mobil i 8-9-årsåldern och i USA vid 10. I Frank-rike och Storbritannien får de flesta en när de börjar den nationella versionen av högstadiet, alltså som 11-åringar. Föräldrars främsta skäl till att ge barnen en te-lefon, oavsett hemland, är för att kunna ha kon-takt på väg till och från skolan eller träningen, eller när man är ute med husdjuren. I USA och Storbritannien får barnen inte använ-da mobilen i skolan, vilket föräldrarna enbart tycker är positivt.

MOBILDAGS ELLER INTE?

En egen mobiltelefon finns ofta överst på barnens önskelistor. Som ett tecken på självständighet hägrar den för många redan i tidig ålder. Men när och hur är ett barn redo att hantera den – enligt föräldrarna?

LENA NORMÉN-YOUNGER

desi

gned

by

Free

pik.

com

63


Positiva och negativa upplevelserDet mest positiva med att barnen har en te-lefon verkar vara att man som förälder kan nå dem om man är sen eller om de är hos kompi-sar. En annan aspekt är att man får barnen att förstå att mobilanvändande kostar pengar och på så sätt lär dem att ta eget ansvar. Dessutom vill flera föräldrar slippa dela sin egen telefon med kidsen. Någon påpekade att det kan vara bra att kunna ringa om det kommer ett vilt djur eller en stor orm. Vardagen varierar helt enkelt beroende på var man bor. Det mest negativa tycker just dessa föräldrar är att det är lätt att tappa bort en mobil, vilket tydligen sker ibland. Vad som är positivt och negativt kan också bero på vad för slags tele-

10 BÄSTA

MOBILRÅDEN FRÅN DE SOM SVARAT PÅ ENKÄTEN:

1. Få barnet att förstå att det inte är självklart att man ska ha mobil som barn. Det behövs ett giltigt skäl, snarare än att man fyller ett visst antal år.

2. Prata om ansvar och att det inte är en leksak.

3. Diskutera var den ska placeras när barnet är hemma. Installera en app som t.ex. ”Find my phone”, eftersom det är lätt att förlägga en telefon, i alla fall innan barnet har skapat en rutin runt mobilen.

4. Börja med kontantkort så att bar-net kan se hur snabbt hen ringer eller surfar upp pengarna.

5. Sätt regler och skapa tydliga för-väntningar runt användandet, speciellt för spel och sociala me-dier.

6. Om du har ett barn som har svårt att låta bli att spela, installera inte spel på mobilen.

7. Gå igenom nätetikett och dina reg-ler för man postar på sociala me-dier. Följ dem själv för säkerhets skull.

8. Begränsa tiden på mobilen! Upp-muntra fri lek, sport, idrott och läsning.

9. Mobilen bör inte vara i sovrum-met på nätterna.

10. Tänk på att vara ett föredöme med ditt eget användande!

MOBILDAGS ELLER INTE?fon barnen har; om det gäller en smart telefon eller en som det bara går att ringa i. Med en smart mobil kan barnen exempelvis använda WhatsApp för att kommunicera med svenska släktingar och på så vis träna sin svenska. Det blir såklart en positiv grej. Spelande är en källa till irritation för vissa – speciellt på kvällar då läxorna borde priori-teras – medan andra tar spelandet mer med ro. Överlag varierar inställningen stort här. En förälder svarade att det var självklart att tillåta spel på mobilen, eftersom de är roliga. Samma förälder uppfattade sitt barn som ansvarsfullt.

Oro för kommentarerEn del av föräldrarna bekymrar sig för sociala medier och vill inte barnen ska utsättas för s k ”keyboard warriors” d v s människor som sit-ter bakom en skärm och slänger ur sig saker de aldrig skulle säga i verkliga livet. De vill inte att barnen ska påverkas negativt av sådana kom-mentarer.

Överlag tycker de som delade med sig av sina erfarenheter att olika beslut beror på hur barnet är. Ett barn som kan självreglera både känslor och beteende väl kan ges större frihet, medan de som fortfarande utvecklas, bör ges stramare tyglar. S

64


4nummer

4 med svenska som livsstil

Magasinet

“ ”FÖR BARN

I barndelen av Magasinet SMUL nummer 4 hittar du en intervjuspecial med skådespelaren KATHARINA COHEN från programmet LIVET I BOKSTAVSLANDET. Du visste säkert inte att även hon kan flera språk... Läs om en sportart eller gör ett pyssel om årstiderna. Eller varför inte ett höstpyssel?

66

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”FÖR BARN

INTERVJUSPECIAL

MÖT KATHARINA COHEN FRÅN UR:S Livet i Bokstavslandet


Blomma

BajsBakterier

B som i BOK

Bravo

67


Vi ska möta upp med KATHARINA COHEN på ett café på St. Eriksgatan i Stockholm. Vi passar på med en inter-vju för Magasinet SMUL innan vi åker hem till Tyskland

efter ett längre Sverige-besök. Vi kommer lite tidigt och får vänta några minuter. Mina ”medjournalister” för dagen, mina två barn Erik och Ingrid, skruvar lite nervöst på sig. ”När kommer Coco?” upprepar Ingrid som ett mantra. Katharina spelar nämligen flera roller, däribland som ”Coco”, i Utbildningsradions (UR) program LIVET I BOKSTAVSLANDET, som är ett ABC-program med sket-cher om bokstäver och ord. Det har kallats ”Det nya Fem myror är fler än fyra elefanter” och är upplagt på liknande sätt. Det är sju-åriga Ingrids absoluta favoritprogram. Som tur är kommer Katha-rina på utsatt tid. Då ersätts nervositeten av blyghet, men den blå-ser snabbt bort, när Katharina snabbt förklarar att Ingrid visst får kalla henne ”Coco”. Det brukar t.o.m. barnen i hennes dotters klass göra. Ingrid deklarerar att hon minsann är hennes största fan. Vi äter lite och samtidigt fyras frågorna av, barnen är nyfikna på hur Livet i Bokstavslandet spelades in.

68


INTERVJUHur gjorde ni bokstäverna?, lyder en av de första frågorna.Vi gjorde inte bokstäverna själva, berät-tar Katharina. De gjordes av en tjej som heter Ylva i hennes egen verkstad.

Var finns bokstäverna nu? är då den snabba följdfrågan.Patrik Sthm heter produktionsbola-get, alltså det företag som gjorde Bok-stavslandet och de skänkte bort bokstä-verna efter inspelningarna av de nu totalt tre säsongerna som finns, de behöll bara några. Inga ytterligare säsonger är plane-rade för närvarande. Det finns inte heller kvar några kulisser, alltså dekoren i pro-grammet.

Du har klippt av dig håret, konstateras det.Ja, vad observant av dig! Jag kände att det var dags för något nytt. I Bokstavslan-det fick jag ibland färga håret, ni kanske såg att mina olika roller hade olika hår-

färg? Vi spelade in alla scener till en del av Bokstavslandet i en rad, t.ex. två veckor spelade vi bara in Bokstavsbutiken. Rol-len som Coco är nog den färg som mest liknar min egen.

Berätta lite mer om inspelningarna!Ja, det finns då fyra grundkaraktärer. Jag spelar alltid en person som är lite ”goo-fy”, alltid snäll och ofta lite tokig. Jag har ofta rätt även om jag inte tror det. Emma spelar alltid en person som är cool och ganska smart. Björn är en lite mer ordent-lig karaktär och Omid spelar en besser-wisser. Vi spelar alltså in alla avsnitt av en del av Bokstavslandet i rad och det blir många omtagningar. Samma scen spe-las in flera gånger med olika kamerain-ställningar och sedan klipps den slutliga scenen ihop. Sångerna hade vi spelat in tidigare i en studio.

Gillar du att sjunga?Nä! Inte tidigare i alla fall. Jag sjöng näs-tan inget när jag var liten, jag fick ofta höra att jag sjöng falskt. Sedan när jag sökte till Scenskolan då skulle man sjunga


69


Panteoz spelar gärna fotboll.

Panteoz Melodifestivalen 2014

en sång, men jag sa att jag sjunger inte. Som tur var kom jag in i alla fall. Då fick jag öva under de fyra år jag gick där. Men jag hade aldrig spelat in något innan Bokstavslandet. Så jag fick öva. När jag stod i studion och sjöng så sa de till mig ”Sjung den där meningen 20 gånger, jag hämtar kaffe.” Sedan kom de tillbaka och sa: ”Nu börjar det likna något, sjung den 10 gånger till, jag går på toa”. Jag tyckte det var svårt och ganska så läskigt, men när man hade sjungit texterna så många gånger började det till slut låta bra!

Vi hade så gärna varit med i publiken!Vi hade oftast ingen publik, förutom de många andra personerna som jobbade med programmet; regissör, make-up ar-tister, kameramän osv. En gång, när vi spelade in Kärlekslåten då hade vi publik, och bl.a. Emmas son och Omids dotter var med någon gång också.

Har du alltid velat bli skådespelare?Ja, faktiskt. Det är ju som att leka på job-bet, man får klä ut sig och spela olika rol-ler. Jag har annars faktiskt en liknande bakgrund som ni, jag har bott i ett annat land än Sverige och min mamma kommer från ett annat land än det vi bor i. Jag föd-des i Holland, min pappa är svensk, och min mamma är holländska. Jag var bara

ca ett halvt år när vi flyttade till Sverige. Holländskan trängdes undan av svensk-an, men jag pratade holländska med mormor som ofta kom på besök. Jag kan fortfarande prata holländska, men det är svårare med att skriva och stava. Det fick visserligen modersmålsundervisning, där fick man lära sig mer än vardagsspråket som man talar hemma, men det var bara några få timmar per månad. Det kan ju vara svårt med hur man lär sig språk, det tar tid och man måste ha kontakt med det. Nu till Bokstavslandet har jag fått lära mig varför man skriver som man skri-ver, och hur man kan förklara detta.

Ja, det är ju inte lätt, det måste man ju lära sig.Precis! I språket som omger en, så lär man sig helt enkelt språket utan att tänka på varför det är så. Men ni är ju så duktiga som kan så många språk!

Många svenska familjer i utlandet bru-kar titta på Bokstavslandet, inte bara vår.Vad trevligt att höra! Jag har även hört om en hel familj i Malmö som tittar på programmet för att lära sig svenska. Och det är ju därför programmet gjordes. För att ni ska kunna lära er. Det är ju så bra att kunna många språk. Fast ibland svårt

KATHARINA COHENFödd 1975Familj: make, två barn (3 och 8 år) plus utflyttade styvson (20)Utbildning: Scenskolan i Stock-holm 1998-2002Yrke: skådespelare, nu närmast aktuell i ”En uppstoppad hund” på Kulturhuset Stadsteatern i Stock-holm


70


INTERVJUsom sagt. Svärord t.ex. kan vara svåra på andra språk, man har ingen distans till dem. Men jag fick alltså som sagt ”hård-plugga” för att kunna t.ex. allt om voka-lerna, inte visste jag allt det där!Nu spelar jag på en teater för vuxna och det är en annan publik än er barn. Ni kan vara ärligare än många vuxna, ni reser er helt enkelt upp om ni inte gillar det ni ser.

Vad var roligast med att spela in Bok-stavslandet?Jag tyckte Ordförrådet var roligast att spela in. Där fick jag spela många olika slags roller och rollen Epa, som Omid spelade, var helt enkelt en störtskön ka-raktär. Det var verkligen svårt ibland att

hålla sig för skratt överhuvudtaget och det blev en hel del omtagningar för att vi höll på att skratta.

Fanns det något tråkigt med Bok-stavslandet?Vi började ofta väldigt tidigt på morgo-nen de veckorna då vi spelade in, ca 7:15 och det var lite tidigt.När frågorna börjar ebba ut och vi måste iväg till nästa möte så säger vi adjö till Katharina efter att ha tagit några kort så-klart. Det blir inte bara bilder till den här intervjun, utan Ingrid får även en alldeles egen idolbild med Katharina och en un-derskriven bokstav (B som i Bokstavslan-det, som i Bok och som i Bravo), och hon skuttar nöjt mot tunnelbanan. ”Aaa, beee, c, d, e, f, geeee ...” sjungs det för full kraft. S

ABC-program från Utbildningsra-dion, UR, i tre säsonger. Det kretsar framförallt kring de fyra skådespelarna Ami, Bruno, Coco och Dani på en teater. Varje vecka hämtar de nya bokstäver hos te-aterdirektören som de ska sätta upp en föreställning med inför en fullsatt teaterlokal. Det finns även gott om kortinslag från andra de-lar i Bokstavslandet, bl.a. lagerar-betare i Ordförrådet eller hos ki-rurgerna på sjukhuset.Fyra huvudskådespelare med-verkar: Katharina Cohen, Omid Khansari, Björn Kjellman och Emma Molin.Det första avsnittet hade premiär 2013. Den tredje och sista säson-gen kom nu i höstas. Alla avsnitt kan nu ses på Internetwww.ur.se/Produkter/178137-Livet-i-Bokstavslandet-Alfabetet

LIVET I BOKSTAVSLANDET

© F

oto:

Joha

n B

ergm

ark/

UR

71


jag gjorde lasbingooch så här såg det ut

Läs med en hatt på huvudet. Lästid: 20 min

Emil i ItalienⅤ

Valfri aktivitet: läs under bordet Lästid: 20 min

Erik i Tyskland

Ⅴ

Läs tillsammans med en familjemedlemLästid: 20 min

Kristina och Daria i Estland

Ⅴ

:

72


Simning är kul lek och bra träning för hela kroppen. Dessutom är det härligt att röra sig i vattnet

och känna sig lätt som en fjäder. Vatt-net hjälper nämligen till att hålla krop-pen flytande. Kanske har du stått på händer under vattnet och märkt att det inte är jobbigt alls för armarna? Simning kan ske utomhus i hav, sjöar, floder och åar, men även i simbas-sänger utomhus eller inne i simhallar.

Man kan också tävla i simning. De som är riktigt duktiga tränar flera da-gar i veckan. Man kan tävla mot andra i sin klubb i ett klubbmästerskap och blir man väldigt bra så kan man vara med i både OS och VM.

Det finns fyra olika simsätt:• Fjärilsim• Ryggsim• Bröstsim• Frisim

Om man i en simtävling simmar med-ley, så betyder det att man simmar en sträcka var av de fyra olika simsät-

EMMA AGEBERG

Nu drar Magasinet SMUL igång en sportserie för att visa alla er svenska barn över hela värl-den att Sverige har en massa duktiga idrotts-män att vara stolta över. Vi lär oss om en sport i taget och vilka namn man ska lägga på minnet. Först ut är simning!

S P ORT S KO LAN

SIMMA LUGNT!de

sign

ed b

y Fr

eepi

k.co

m

73


ten. I en lagkapp simmar man stafett med tre andra lagkompisar.

Om man tycker om att simma utom-hus kan man vara med i Vansbrosim-ningen som hålls varje år i juli. Vans-bro ligger i Dalarna. De tävlande simmar 3 000 meter. 2 000 meter är i Vanån medströms och 1 000 meter i Västerdalsälven motströms. Första året, 1950, deltog tio personer och nio kom i mål. 2010 var det mer än 6 000 stycken som simmade loppet!

Kanske undrar du vem som är Sve-riges bästa simmare? Det kan vara svårt att avgöra, men i juli i år slog Sarah Sjöström världsrekordet på 100 meter fjärilsim under VM i Ka-zan (Ryssland). Hon vann med tiden 55,74 sekunder. Under en minut! Dagen efter slog hon sitt nya rekord igen med en tiondel och vann fina-len och fick sin tredje guldmedalj på VM! Sarah började simma när hon var nio år. Nu är hon 22 år och har 16 VM- och EM-guldmedaljer. Bra jobbat, Sarah!

FUNDERINGAR:

1. Vad betyder medströms och mot-ströms?

2. Vilket är Sa-rahs nya världsrekord i 100 meters fjäril?

3. Vad står EM, VM och OS för?

4. Kan simning vara en lag-sport? Hur då?

5. Skulle du vilja vara med i Vansbrosim-ningen?

Foto

: ww

w.sw

imsw

am.c

om/b

io/s

arah

-sjo

stro

m/#

cont

ent

S P ORT S KO LAN

SIMMA LUGNT!

74


VINTER VÅR

SOMMAR HÖST

For de mindre:

SOMMAR HÖST

VÅRVINTER

ÅRSTIDERNAHur ser trädet ut de fyra olika års-tiderna? Rita och

färglägg.

75


For de mindre Hostpyssel:

Jenny Sigfridsson, Maria Elementarskola, Stockholm – www.lektion.se

ORDJAKTEN – SKOG OCH MARK

TALL

GRAN

EK

ALM

LARV

ASK

MÅNGFALD

ÅKER

BJÖRK

BLOMMA

MYR

BIOLOGI

NÄVER

PLÖJA

HARE

SKÖRDA

SYRE

VÄXTER

HAVRE

LO

BARK

VÄTE

NÄRING

DIKE

SOL

RAPS

GRIS

LÖV

KOR

MASK

BOK

FÄLT

E A S K Ö R D A H A R E

H L Ö V A V F G D E A K

A G K H Ä S Ä N I Ö P H

P M R B A X L T K E S Å

L N M I G V T G E T O S

Ö Ä K O S Y R E K Y L O

J R A L L A T E R M Y R

A I M O N B Ö Ä A B O K

L N Ö G H E G S B J H O

A G S I A S K A Å Ö G R

R M Å N G F A L D R Y M

V N Ä V E R E M Å K E R

HÖSTDet är mysigt

att gå ut i naturen på hösten, helst i en skog. Om du inte bor

nära en skog kan du ägna dig åt lite

höstpyssel.

Jag bor i skogenJag är lång och smalJag har inga benJag kan vara farligVem är jag?

VILKET DJUR ÄR JAG?

Jag bor i vattnet.Jag bygger hus av träd.Jag har långa tänder.Jag är brun.Jag kan simma bra.Vem är jag?

Jag bor i ett nät.Jag har åtta långa ben.Jag äter insekter.Jag kan vara giftig.Vem är jag?Jag bor i en stack.Jag har sex ben.Vi bor många tillsammans.Jag kan stickas.Vem är jag?

Jag bor i vattnetJag är grön.Mina barn kallas yngel.Det finns en sång om mig.Vem är jag?

Jag bor i skogen.

Jag är mycket stor.

Jag äter fisk och bär.

Jag sover på vintern.

Det finns en sång om mig.

Vem är jag?

Jag bor i skogenJag har stora horn.Jag är skogens konung.Jag är brun.Vem är jag?

Materialet på denna sida kommer från www.lektion.seÖVERKURS

Vet du vad Allemansrätten är för

någonting? Ta reda på det och förhör din mamma eller

pappa på det!

Jenny Sigfridsson, Maria Elementarskola, Stockholm – www.lektion.se

ORDJAKTEN – SKOG OCH MARK

TALL

GRAN

EK

ALM

LARV

ASK

MÅNGFALD

ÅKER

BJÖRK

BLOMMA

MYR

BIOLOGI

NÄVER

PLÖJA

HARE

SKÖRDA

SYRE

VÄXTER

HAVRE

LO

BARK

VÄTE

NÄRING

DIKE

SOL

RAPS

GRIS

LÖV

KOR

MASK

BOK

FÄLT

E A S K Ö R D A H A R E

H L Ö V A V F G D E A K

A G K H Ä S Ä N I Ö P H

P M R B A X L T K E S Å

L N M I G V T G E T O S

Ö Ä K O S Y R E K Y L O

J R A L L A T E R M Y R

A I M O N B Ö Ä A B O K

L N Ö G H E G S B J H O

A G S I A S K A Å Ö G R

R M Å N G F A L D R Y M

V N Ä V E R E M Å K E R

Vet du vem SKOGSMULLE är?? Ta reda på det också.

med svenska som livsstil

Magasinet

“ ”

SVENSKA

PLATS-SPECIAL

FAMILJELIV

KULTUR

BARN

MAT & RECEPT

FLERSPRÅKIGHET Magasinet SMUL är en gratis tidning i e-format för svenska föräldrar utomlands. Här kan du läsa om flerspråkighet i familjen, nya trender inom svenska språket och olika aspekter av barn-uppfostran utomlands och i Sverige. Du kan också hålla dig uppdaterad om svenskt mode, design, lit-teratur och TV/film. SMUL omfattar personliga kå-serier och artiklar med ett rikt bildformat med foton och illustrationer. SMUL är en nättidning som marknadsförs via so-ciala medier för svenskar utomlands, speciellt via intressegruppen ”Svenska som modersmål utom-lands” (SMUL). För att ladda ner tidningen behöver du bara bli prenumerant – och det är gratis! Den etablerade e-tjänsten Qiozk används för tidningen och gör att nya nummer av tidningen laddas upp automatiskt i bokhyllan, oavsett om du har en iPad

eller annan surfplatta. SMUL publiceras två gånger per år, i maj

och i november. Följ Magasinet SMUL på Facebook för nyheter eller titta in på

webbsida: magasinetsmul.com

Ansvarig utgivare: Lena Normén-Younger [email protected] Tel. +1 604 838 5362 Chefredaktör: Monica Bravo Granström [email protected] Tel. +49 163 391 8345 Art director: Emma Ageberg [email protected] Tel. +39 339 337 2255

S M U L – S v e n s k a s o m M o d e r s m å l U t o m l a n d s

w w w . m a g a s i n e t s m u l . c o m

Documents

Magasinet SMUL nummer 4 2015