Embed Size (px)
DESCRIPTION
Citation preview
ANSVARSBAROMETERN 2013Affärer och samhällsansvar i synergi
Hur tar små och medelstora företag i Västsverige ansvar?
CSR Västsverige
ANSVARSBAROMETERN 2013
Affärer och samhällsansvar i synergi
Hur tar små och medelstora företag i Västsverige ansvar?
Studie avStefan Molnar -‐ Samhällsanalytiker och konsultBert-‐Ola Bergstrand -‐ Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
ReferensgruppMagnus Österman – CSR VästsverigeZandra Jönsson – CSR VästsverigeYlva Wallinder –Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitetOscar Ölund – Askengren & Co
Studien är genomförd med stöd av och medverkan från Halmstads kommun, Lidköpings kommun, Mölndals stad och Vårgårda kommun
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning..................................................................................................................................................................1Ansvaret förväntas öka.............................................................................................................................2Ansvar idag och om 3 år..........................................................................................................................3Styrning och drivkrafter.............................................................................................................................11Hinder och behov av stöd......................................................................................................................15Synen på CSR.................................................................................................................................................18Centrala slutsatser och vidare reflektioner............................................................................20
8 strukturförslag för ett mer ansvarstagande västsvenskt näringsliv..............24
Metod...................................................................................................................................................................26Mer om studien............................................................................................................................................28
att mäta förändrade väderförhållanden. Idag är förändrade väder-‐ och klimatförhållanden en av de sam-‐hällsutmaningar, som potentiellt hotar vår existens, tillsammans med obalanser i våra sociala system. Liksom barometern en gång skapades i syfte att ge bättre förståelse för hur väder och vind påverkar oss, så har CSR Västsverige skapat undersökningen Ansvarsbarometern för att ge bättre förståelse för hur västsvenska privatpersoners, företags och organisationers samhällsansvar ser ut -‐ idag och i framtiden. Ansvarsbarometern fungerar som en pusselbit i CSR Västsveriges arbete med att vara en röst, ett stöd och en regional infrastruktur, som sätter synergin mellan affärer och samhällsansvar i fokus.
förväntan bland privatpersoner på att företag ska ta ett ökat samhällsansvar, samt att 8 av 10 väst-‐
togs med grund i en hypotes om att de förväntningar, som västsvenska privatpersoner har, rimligtvis ock-‐så borde påverka företagens samhällsengagemang. I årets version av Ansvarsbarometern frågar vi därför
-‐mer vara centralt för dem i framtiden; detta mot bakgrund av att många redan idag tar ett samhälls-‐ansvar, om än i olika omfattning och form. Företagen förväntar sig att de kommer att ta ökat ansvar för
-‐rådet. Det “integrerande förhållningssättet” blir här speciellt viktigt. Detta innebär att den egna arbets-‐platsen görs till en arena för ett utökat samhällsansvar genom att exempelvis grupper som står speciellt
Många av företagen menar att de har tämligen goda kunskaper om hur de ska göra för att ta större
tyckas vara motsägelsefullt, men frågan om hur synergier mellan affärer och samhällsansvar skapas är inte okomplicerad. I detta sammanhang växer ökade kunskaper om CSR-‐frågor fram som en faktor som
välkänt på många av företagen.
Styrelsen i CSR Västsverige, september 2013
INLEDNING
1
ANSVARET FÖRVÄNTAS ÖKAHur ser de västsvenska små och medelstora företagen på sin roll som ansvarsbärare? Har de ett intresse av att ta ansvar för samhälls-‐utvecklingen framöver? För att få svar på detta ställde vi i enkäten frågan om företagen tror att ett ökat ansvarstagande kommer vara av central vikt för dem framöver. Hälften verkar vara förhållande-‐vis säkra på att det kommer att vara det. Om vi också inkluderar de företag, som svarar “delvis”, uppgår andelen företag till 9 av 10. Detta
ta ökat ansvar i framtiden och att detta ansvarstagande dessutom förväntas bli centralt för företagen.
I enkäten är det bara 1 av 10 företag som säger att ökat ansvars-‐tagande inte kommer att bli centralt framöver. I och med att frågan är formulerad som den är, skulle det dock kunna vara så att även vissa av dessa företag kan tänka sig att ta ökat ansvar, bara att detta inte kommer att vara någonting som är “centralt” i deras arbete.
Hur ska företagens optimism inför sitt eget framtida ansvarstagande tolkas? Är de överoptimistiska när de svarar på enkäten? Eller har företagen en reell beredskap för större ansvarstagande framöver?
se under de kommande sidorna, driver många små och medelstora företag i Västsverige redan ett arbete med såväl sociala frågor som
2
0 10 20 30 40 50
1. Kommer ökat ansvarstagande vara av central vikt för företagen framåt?
6. vad driver er till att arb med den här typen av aktiviteter?
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Kommer ökat ansvarstagande
vara centralt för er framöver?
Stämmer inte alls
-‐ 11 %
Stämmer till stor
del -‐ 30 %
Stämmer helt och
hållet -‐ 17 %
Stämmer delvis -‐
42 %
3
Hur ser de västsvenska små och medelstora företagens samhällsen-‐gagemang ut idag? Och hur förväntar företagen sig att deras en-‐gagemang kommer att utvecklas under de kommande tre åren? I denna del redogörs för företagens arbete med sociala frågor och
dessa områden förhåller sig vill varandra.
Om företagens miljöarbeteGenom enkäten frågade vi företagen om de källsorterar och köper
kommer att göra detta om 3 år. 8 av 10 säger att de källsorterar
Källsortering kan därmed idag sägas vara norm på västsvenska
fördubblas på 3 år. Om detta blir verklighet kommer såväl källsorte-‐
ökar förståelsen för varför många företag källsorterar och köper
ANSVAR IDAG OCH OM 3 ÅR
4
lunchförpackningar, fyller på ekologiskt kaffe i bryggaren, släcker
rutiner och starka normer på företagen gör att denna typ av aktiv-‐iteter är utbredda – något som kan förstås mot bakgrund av att de
-‐tag i Västsverige, som har tagit ytterligare steg för att integrera sitt
-‐företag beskriver exempelvis att de över tid har tagit fram proces-‐ser för att återvinna allt de kan från produktionen. De arbetar också aktivt med att se efter naturen runt omkring fabrikslokalen. Dessa
på företagen.
Om företagens sociala engagemang – att integrera grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden Hur vanligt är det att västsvenska små och medelstora företag er-‐
som står långt ifrån arbetsmarknaden? Av de företag, som har svarat på enkäten, visar det sig vara en minoritet som för ett sådant arbete.
säger att de bara “delvis” gör det. För knappt hälften av företagen är ett engagemang av detta slag överhuvudtaget inte aktuellt i nuläget.Om tre år förväntas det vara 4 av 10 som integrerar utsatta grupper
men det kommer fortfarande att vara en minoritet av företagen som
ar till att så är fallet.
”De som kom-mer hit kommer aldrig att få en chans på ar-betsmarknaden. Det är bättre att vi tar emot dem [så att de kan hjälpa till här], än att de ska gå sysslolösa”.
Slutsatser om företagens miljöarbete Idag är källsorter -‐tas bli norm om 3 år.
tydliga rutiner.
5
de individer, som är lämpliga för deras arbetsplats? Och hur utformar de välkomstrutiner, arbetsuppgifter och mentorskap på ett bra sätt?
ser som “främmande”.
För att kunna angripa dessa problem behövs det fungerande infra-‐strukturer och samarbeten mellan de privata och sociala sektorerna,
-‐na tyder på att sådana infrastrukturer med fördel kan utformas som “win-‐win”-‐situationer, vilket innebär att företagens sociala invester-‐ingar återbetalas genom exempelvis större arbetskraftsutbud, ökad mångfald och nya perspektiv.
Ideellt medarbetarengagemang på arbetstid Låter de små och medelstora företagen sina medarbetare engagera sig i frivilligorganisationer på arbetstid? Bland de företag, som har svarat på enkäten, är det 4 av 10 som säger sig göra detta idag. En lika stor andel av företagen tror att de kommer att ägna sig åt denna typ av engagemang om 3 år, vilket innebär att engagemanget inte förvän-‐tas öka under denna period. Med detta sagt bör det påpekas att det
och som därmed inte helt utesluter att de kommer att ha medarbetar-‐volontärer på företaget om 3 år.
Vi vet dock inte hur många ideella timmar det rör sig om eller i vilka typer av frivilligorganisationer som engagemanget sker – är det i människorättsorganisationen, den lokala fotbollsklubben eller fack-‐föreningen? Detta har betydelse för vilka effekter engagemanget får.
Slutsatser om att integrera utsatta grupper
-‐ande om en minoritet.
-‐er rutiner och skapar ökat förtroende för – och tillit mellan – arbets-‐givare och potentiella anställda från utsatta grupper.
6
Stöd till idéburna organisationers sociala arbete – lokalt och globaltI enkäten frågade vi företagen om de ger olika former av stöd till idé-‐burna organisationer som arbetar med social utveckling i företagets lokalsamhälle. 4 av 10 säger att de gör detta. Färre företag – drygt 3
arbetar med social utveckling i andra delar av världen.
Om vi blickar 3 år framåt i tiden har andelen företag, som ger stöd till organisationer som arbetar med social utveckling i lokalsamhäl-‐let, ökat från 4 till 6 av 10, medan andelen företag, som ger stöd till organisationer som har sitt fokus i andra delar av världen, knappt har ökat överhuvudtaget (fem procent). Den största ökningen förväntas alltså ske när det gäller det lokala engagemanget, vilket innebär att detta kommer att vara vanligare än det internationella engagemanget även om tre år.
Slutsatser om ideellt medarbetarengagemang-‐
ganisationer på arbetstid. Men det är oklart i vilken utsträckning och inom vilka typer av organisationer.
4 av 10 svarat “kanske”. Dessa utesluter därmed inte helt och hållet att de kommer att ha medarbetarvolontärer framöver.
-‐samhälle än i andra delar av världen? Kanske har det att göra med att många mindre företag i Västsverige är så pass sammanvävda med det omkringliggande grannskapet att det för dem blir både plikt
stärker denna tolkning. Vissa företagsledare på mindre orter verkar inte göra någon större åtskillnad mellan vilka de är som privat-‐personer och som företagare. De visar inte heller att de gör någon
lokalsamhället. Som företagsledare värnar du om dina anställda, samt
dina lagkamrater i innebandylaget och föräldrar till dina barns klass-‐kamrater.
Företag på större orter är på samma sätt som de på mindre orter
på större orter också förmås känna att de är såväl inkopplade i som beroende av världen runtomkring dem? Detta gäller inte bara deras lokala grannskap utan också det “internationella grannskap”, som vi alla är inbäddade i och beroende av.
7
Slutsatser om stöd till idéburna organisationer
sociala frågor i företagets lokalsamhälle. Drygt 3 av 10 ger stöd till organisationer som arbetar i andra delar av världen. Skillnaden mellan lokalt och globalt förväntas vara kvar om tre år.
Då ger 6 av 10 stöd till organisationer i lokalsamhället, medan drygt 3 av 10 ger stöd till organisationer i andra länder.
företagen är så pass sammanvävda med det omkringliggande grann-‐
är välfungerande.-‐
ternationellt grannskap”?
”Det ger till-baka så mycket i slutändan i form av ökat en-gagemang hos medarbetarna /…/ vi har även låg personal-omsättning vilket gynnar oss”
8
Hur förhåller sig olika typer av ansvars-tagande till varandra?Så här långt har vi r t antal olika sätt, på vilka små och medelstora företag i Västsverige tar ansvar. Hur förhåller sig dessa olika typer av ansvarstagande till varandra? Enkäten tyder på att det
Detta är en skillnad som existerar idag och som fortsatt förväntas existera om 3 år, även om de handlingar som är inriktade på att för-‐bättra sociala förhållanden för andra människor relativt sett väntas
-‐ning och fackliga rättigheter. Däremot är det inte lika vanligt med processer som syftar till att underlätta företagens “externa” sociala
människor utanför den egna organisationen.
typer av sociala frågor. När det gäller det sociala arbetet tyder dock enkäten på att det är vanligast att företag ger stöd till idéburna or-‐ganisationer, som arbetar med social utveckling i företagets lokalsam-‐
-‐lighet att engagera sig i frivilligorganisationer på arbetstid. Däremot är det färre som ger stöd till idéburna organisationer, som arbetar med social utveckling i andra delar av världen. Även här ser vi att
undantag. Det engagemang, som är allra minst vanligt bland företa-‐gen, är nämligen lokalt orienterat; att stötta grupper som står långt
Resonemanget ovan åskådliggör ytterligare en övergripande tendens;
organisationer som bedriver socialt arbete – än att integrera socialt
tillfälle ge tid, kompetens, pengar eller varor till en välgörenhetsor-‐
9
ganisation till att väva in givandet i den egna affärsmodellen. Men
aktivitet, som är mindre utmanande såväl tids-‐ och resursmässigt, som emotionellt, än ett “integrerande förhållningssätt” är.
Med detta sagt kan vi också konstatera att det integrerande förhåll-‐ningssättet väntas bli vanligare framöver. Om detta blir sanning, kom-‐mer det om tre år att vara lika många företag, som har ett integre-‐rande förhållningssätt som de som låter medarbetarna engagera sig ideellt. I och med detta blir den minst vanliga typen av engagemang att ge stöd till idéburna organisationer, som arbetar med social ut-‐veckling i andra delar av världen. Det betyder att klyftan mellan lokalt och internationellt engagemang kommer att bli ännu mer markant om 3 år.
0 20 40 60 80 100
VAd gör ni idag?
0 20 40 60 80 100
vad gör ni om 3 år?
Vad gör ni idag?
Köper miljömärkt -‐ 44 %
Erbjuder anställning/praktik till grupper som
står långt ifrån arbetsmarknaden -‐ 22 %
Stödjer ideella organisationer som jobbar med
social utveckling i andra delar av världen -‐ 26 %
Stödjer ideella organisationer som jobbar med
social utveckling i vårt lokalsamhälle -‐ 42 %
Källsorterar -‐ 81 %
Låter våra medarbetare engagera sig
i frivilligorganisationer på arbetstid -‐ 38 %
Gäller de som svarat “stämmer helt och hållet” och “stämmer till stor del”
0 20 40 60 80 100
VAd gör ni idag?
0 20 40 60 80 100
vad gör ni om 3 år?Vad gör ni om 3 år?
Köper miljömärkt -‐ 84 %
Erbjuder anställning/praktik till grupper som
står långt ifrån arbetsmarknaden -‐ 41 %
Stödjer ideella organisationer som jobbar med
social utveckling i andra delar av världen -‐ 34 %
Stödjer ideella organisationer som jobbar med
social utveckling i vårt lokalsamhälle -‐ 59 %
Källsorterar -‐ 94 %
Låter våra medarbetare engagera sig
i frivilligorganisationer -‐ 41 %
Gäller de som svarat “högst sannolikt” och “sannolikt”
Vår syn på filantropi
ras enligt Nationalen-‐cyklopedin som en verksamhet som syftar
människor som är i nöd. Enklast är kanske att säga ”välgörenhet” eller ”bistånd”. Om en sådan välgörenhet består av mer än ett spontant givande – om den är medveten, engagerad och långsiktig – så är den ett naturligt inslag i CSR.
I vårt resonemang kring
förhållningssätt lägger vi tonvikten på att man här ger stöd ”utåt”, till andra organisationer, som arbetar mot social utsatt-‐het, till skillnad från det integrerande förhåll-‐ningssättet, som handlar om att man riktar sitt engagemang “inåt” och låter sin egen verksam-‐het vara en arena för sitt ansvar och engagemang.
10
Slutsatser - Hur förhåller sig olika typer av ansvarstagande till varandra?
idag och om 3 år. -‐
företagen
orienterade – och det fortsätter att vara så om 3 år.-‐
i den egna verksamheten. Det förra kan upplevas som mindre ut-‐manande såväl tids-‐ och resursmässigt som emotionellt.
11
STYRNING OCH DRIVKRAFTER
Är ansvarstagandet integrerat i verksamhetsstyrningen?Hur har de små och medelstora företagen integrerat sitt ansvarsta-‐gande i den egna verksamhetsstyrningen? En del av de företag som har svarat på enkäten utgår från förhållningssätt och verktyg som
och lika många att de har uttalat att de ska samarbeta med lever-‐antörer, som sköter sig bra. 4 av 10 har en diskrimineringsplan. Vidare är det vissa företag som arbetar med att integrera ansvarsta-‐gandet i hela verksamhetssystemet. ISO 26000 är ett verktyg som kan
olika verktyg. Ledarna för de mer etablerade, medelstora företagen
verktyg och standarder, såsom ISO 26000. Dessa verktyg är viktiga, då företagen är involverade i omfattande processer – ofta i samarbete med partners i andra länder – vilket kräver kvalitetssäkring. För de mindre företagen är ett arbete med standarder av denna typ inte lika viktigt, delvis på grund av att processerna är färre och kortare. I den mån företagen fokuserar på klimat och sociala frågor förefaller
förbättra sin omvärld, snarare än av policys och verktyg.
I enkäten ställde vi också frågan om företagen har utformat sin
en bild av hur utbrett det så kallade sociala entreprenörskapet är –
av affärsmässiga metoder. Bör resultatet tolkas som att hälften av de
respondenterna tre olika typer av resonemang för att visa på hur an-‐svarstagande är centralt för deras företag. Ett resonemang går ut på att deras företag – i och med att det strävar efter att tillfredsställa så kallade “hygienfaktorer”, såsom källsortering och arbetsrättsliga lagar – har ansvarstagande som en central målsättning. Andra respondent-‐er menar att ansvarstagande är centralt för deras företag, i och med
-‐menter efterfrågar. Genom att tillfredställa marknadens behov menar
ledare som argumenterar för att deras företag har samhällsansvar som central målsättning i och med att företaget genomför konkreta
-‐
vara de som tydligast brinner för att bidra till samhällsutvecklingen.
som skulle kunna kallas för “sociala entreprenörer”. Däremot kan det vara någonstans i mötet mellan de tre olika typer av resonemang
varför så många som hälften av de svarande i enkäten menar att ansvarstagande är centralt för deras affärsidé. Utöver detta säger också resultatet någonting om
12
Slutsatser – Är ansvar integrerat i verksamhets-styrningen?
10 tar ett bredare grepp och låter sig vägledas av den internationella standarden ISO 26000.
men det visar om inte annat att västsvenska företag ser sig som an-‐svarstagande.
och standarder gör för de medelstora företagen.
0 10 20 30 40 50 60 70 80
VAd tänker du primärt på när du hör uttrycket Caroporate Social Responsibility
0 10 20 30 40 50 60
Under rubriken använder ni er av några policicys eller metoder i ert arb med ansvarstagande?Vi har...
...utformat vår affärsidé så att sociala
frågor/miljöfrågor är i centrum -‐ 45 %
...uttalat att vi ska samarbeta med
leverantörer som sköter sig bra -‐ 60 %
...standarden ISO 26 000 som
vägledande i vårt arbete -‐ 15 %
...en diskrimineringsplan -‐ 41 %
...en miljöpolicy -‐ 59 %
Gäller de som svarat “stämmer helt och hållet” och “stämmer till stor del”
13
Vilka är drivkrafterna bakom ansvars-tagandet?Vad är det som drive -‐frågor? Är det företagens egna värderingar? Eller har konsument-‐ och intressentmakten vaknat? Bland de företag, som har svarat på en-‐
att detta är en drivkraft i deras ansvarsarbete. Samtidigt är det unge-‐fär hälften av de svarande som säger att ansvarstagandet är ett sätt för dem att stärka varumärket. Lika många ser ansvarstagande som ett sätt att bli mer attraktiva som arbetsgivare. Förbättrat varumärke och ökad attraktivitet kan få en långsiktigt positiv effekt på affärerna vilket skapar en “indirekt affärsnytta”. Denna indirekta affärsnytta är för de svarande en viktigare drivkraft än den så kallade “direkta affärsnyttan” – det är nämligen ”bara” 3 av 10 som uppger att de tar
dem.
Varför den indirekta affärsnyttan är en viktig drivkraft för företagen -‐
förde. I samband med dessa växer begrepp som “rykte” och “förtro-‐ende” fram som centrala för företagsledarnas sätt att förhålla sig till
svårgripbara och diffusa mål, så råder det inga tveksamheter bland
föreställa sig – och mäta – hur deras ansvarstagande på ett direkt vis
skulle alltså kunna förklaras av att företagsledare har tillgång till ett
den indirekta affärsnyttan av deras ansvarstagande än den direkta. -‐
tag att föreställa sig den direkta affärsnyttan av sitt ansvarstagande.
förbättra samhället ofta är två sidor av samma mynt, eftersom företa-‐gens långsiktiga överlevnad är intimt sammankopplad med att sam-‐
företag, som investerade i utvecklingen av en närliggande skola, för
”Förtroendet för oss som företag är A och O. Utan det skulle vi aldrig överleva”
14
Slutsatser om företagens drivkrafter
i högre grad av en önskan att förändra samhället till det
mer attraktiv som arbetsgivare, anses vara en viktigare drivkraft än den direkta affärsnytta som kommer av att kunder och underleve-‐rantörer efterfrågar ansvarstagande. Anledningen kan vara att det är svårt att direkt observera eller mäta hur ansvarstagande leder till nya
upptäcka kopplingen mellan de egna samhällsinvesteringarna och förbättrade affärer?
0 10 20 30 40 50
1. Kommer ökat ansvarstagande vara av central vikt för företagen framåt?
6. vad driver er till att arb med den här typen av aktiviteter?
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Vad driver er till att arbeta med den här typen av aktiviteter?
Våra kunder/underleverantörer kräver det av oss -‐ 25 %
Det gör oss mer attraktiva som arbetsgivare -‐ 54 %
På så sätt bidrar vi till ett bättre samhälle -‐ 74 %
Det ger oss möjlighet att sälja bättre och mer -‐ 28 %
Det stärker företagets varumärke -‐ 50 %
Gäller de som svarat “stämmer helt och hållet” och “stämmer till stor del”
HINDER OCH BEHOV AV STÖD
15
Vilka är de vanligaste hindren?Vi frågade de västsvenska små och medelstora företag, som har svarat
-‐
ansvarstagande. Samtidigt tycker nästan lika många – 4 av 10 – att de inte har tillräckligt med pengar för att kunna ta ett större samhälls-‐ansvar. Hur kan man göra ansvar till intäkt istället för kostnad?
av hinder som kan sägas ha med bristande värdegrund att göra. I enkäten är det 3 av 10, som upplever att arbetet med sociala frågor
att frågorna inte prioriteras på företagen. Vidare bedömer 2 av 10 att det är svårt att skapa ett internt engagemang i frågan. Med detta sagt kan vi konstatera att bristande värdegrund upplevs vara ett större hinder än okunskap. Det är nämligen 1 av 10 företag, som menar att de inte riktigt vet hur de ska gå tillväga för att ta ett större ansvar. Om vi till denna siffra lägger till dem som har svarat ”delvis”, ser vi att det ändå är hälften som upplever att bristande kunskaper är ett hinder för dem. Men okunskap upplevs som sagt vara det minsta hindret av dem alla.
-‐dare betonar att det behöver bli enklare och smidigare att ta ansvar.
kunna göra dessa mer konkurrenskraftiga. Däremot visar sig inte
verkar vara välinsatta i CSR-‐frågorna. Detta innebär att många av företagsledarna anser sig ha tillräckligt med kunskaper för att arbeta
kunskaper om vad CSR är. Kan de arbetssätt, som redan har utveck-‐
att omsätta kunskaper till handling?
“Om man skulle sänka momsen på miljövänliga produkter skulle an-svarstagan-det öka direkt”
16
Vill företagen få hjälp med att öka sitt ansvarstagande?
lken grad de vill ta del av ett antal stödinsatser. De tre stödinsatser, som visar sig vara populärast, är utbildningar kring hur företag kan arbeta med ansvar, att få kontakt med personer som har kunskaper inom området, samt att få tillgång till verktyg och metoder. Det är cirka 3 av 10 som uppger sig vara säkra på att de vill ta del av dessa insatser. En något mindre andel av företagen – 2 av 10 – verkar vara säkra på att de vill delta i företags-‐träffar, under vilka de får samtala med andra, samt att de i framtiden
-‐darna anser sig ha tillräckligt med kunskaper för att arbeta med
Slutsatser om hinder-‐
gande. Hur kan ansvar bli en intäkt istället för en kostnad?
vara välinsatta i CSR-‐frågorna.
kunskaper till handling?
17
Parallellt är det ungefär 4 av 10 som har svarat “kanske” på frågan
slår ihop denna siffra med siffrorna ovan, kan vi än dock dra slutsat-‐
anser sig vara i behov av stöd – i större eller mindre utsträckning. Men det är inga stora skillnader i efterfrågan mellan de olika stöd-‐
-‐dra. I så fall skulle företagen behöva information om vilka olika typer av stöd som existerar och vad var och en av dessa innebär i praktiken.
Slutsatser om behovet av stöd-‐
ning vara i behov av stöd.
än andra.
från varandra. I så fall skulle företagen behöva information om vilka olika typer av stöd som existerar och vad dessa innebär i praktiken.
Hur väl kände företagen till uttrycket CSR sedan tidigare?Känner små och medelstora företag i Västsverige till uttrycket CSR? Det är 2 av 10, som i enkäten uppger att de är välbekanta med be-‐greppet. En lika stor andel – 2 av 10 – menar att de “delvis” är det. En
Det är alltså bara en liten minoritet som är “välbekanta” med ut-‐trycket sedan tidigare. Samtidigt kan det mycket väl tänkas vara så att
en förståelse för vad de tre bokstäverna vanligtvis syftar på. Däremot
ledarna för de lite större företagen som känner till vad begreppet står för. På deras företag är det uttalat att ett ökat samhällsengagemang är av godo. Samtidigt fokuserar företagen i begränsad utsträckning på
de på företaget har tagit ett medvetet beslut om att använda andra be-‐grepp – sådana som de anser vara enklare att förmedla såväl internt som externt . Flera av företagsledarna beskriver också hur de har kommit i kontakt med begreppet på sin fritid snarare än under sin arbetstid. När det gäller ledarna på lite mindre företag, så verkar de i ännu lägre grad vara bekanta med uttrycket CSR. För dessa aktörer verkar ansvarstagandet handla mer om det faktiska genomförandet av enstaka goda handlingar – såsom att ge stöd till den lokala idrotts-‐föreningen eller att göra samhällsinvesteringar i skolan – än om ledningssystem och kompetensutveckling.
att den stora merparten av små och medelstora företag i Västsverige använder andra uttryck än CSR för att beskriva sitt arbete med so-‐
med uttrycket och som låter sitt engagemang vägledas av detta.
förståelse för CSR-‐begreppet och vad detta kan innebära för företa-‐gens ansvarsarbete.
18
SYNEN PÅ CSR
“Här på företaget pratar vi om ‘samhällsen-gagemang’. Det går hem bland medar-betarna”
19
Vad förknippas Corporate Social Respon-sibility med?I enkäten e -‐rate Social Responsibility (CSR) kan innebära, samt bad dem ange vad de primärt tänker på när de hör uttrycket. Först och främst verkar de svarande associera till frasen ”företag som arbetar med sociala frågor”. 7 av 10 säger att det är detta de tänker på. Att denna tolkning är så vanlig kan tänkas ha att göra med att det engelska ordet ”so-‐cial” är en del av begreppet Corporate Social Responsibility. Som
Responsibility handlar om “ett nytt sätt att bedriva företagande på” (1 av 10) eller ”företag som ger pengar till behövande” (4 %). Resultatet är intressant, med tanke på att vi tidigare i rapporten har sett att en
-‐
ansvarstagandet i verksamhetsstyrningen. Det senare skulle kunna ses som ett nytt sätt att bedriva företagande på. Samtidigt är resulta-‐
är helt enkelt inte alla företag, som förknippar sitt engagemang med uttrycket Corporate Social Responsibility.
Slutsatser om företagens kännedom om CSR
förståelse för CSR-‐begreppet och vad detta kan innebära för företa-‐gens ansvarsarbete.
0 10 20 30 40 50 60 70 80
VAd tänker du primärt på när du hör uttrycket Caroporate Social Responsibility
0 10 20 30 40 50 60
Under rubriken använder ni er av några policicys eller metoder i ert arb med ansvarstagande?
När jag hör “Corporate Social
Responsibility” tänker jag primärt
på företag som...
...ger pengar till behövande -‐ 4 %
...bedrivs på ett nytt sätt -‐ 12 %
...arbetar med
sociala frågor -‐ 65 %
...arbetar
med miljöfrågor -‐ 19 %
Slutsatser – vad förknippas Corporate Social Responsibility med?
-‐ker de i första hand på ”företag som arbetar med sociala frågor”.
bedriva företagande på”.-‐
trycket Corporate Social Responsibility.
När jag hör “Corporate Social
Responsibility” tänker jag primärt
på företag som...
...bedrivs på ett nytt sätt -‐ 12 %
...arbetar med
sociala frågor -‐ 65 %
20
CENTRALA SLUTSATSER OCH VIDARE REFLEKTIONER
Årets Ansvarsbarometer har gett oss en större förståelse på en rad punkter. Inledningsvis kan vi konstatera att ansvarstagande för
små och medelstora företag, som har varit med i undersökningen. En
att vara centralt för dem i framtiden. I detta anar vi en koppling till ett resultat, som har kommit fram i en tidigare omgång av Ansvars-‐barometern – nämligen det faktum att 8 av 10 västsvenskar säger
beredda att göra detta. Årets studie indikerar samtidigt att privatper-‐soners förväntningar kanske inte i första hand driver företagen till ett
8 centrala slutsatser1. För många av företagen är ökat ansvarstagande av central vikt framöver – många vill vara med och förändra världen och sitt närsamhälle.2. öka mest framöver.3. Fler tar ansvar lokalt än globalt. Och klyftan förväntas öka framöver.4. Det är vanligare att ge stöd till utsatta grupper utanför den egna verksam-‐
senare formen av ansvarstagande förväntas dock öka framöver.5. problem. Vissa företag har också integrerat ansvarstagandet i hela verksam-‐hetsstyrningen.6. mer attraktiv som arbetsgivare, anses vara en viktigare drivkraft änden direkta affärsnytta som kommer av att kunder och underleverantörerefterfrågar ansvarstagande.7. Många är intresserade av att få stöd, även om inte alla upplever att okun-‐skap är ett hinder. Detta pekar på att ansvar som en strategisk företagskom-‐ponent inte är helt okomplicerat.8. Begreppet CSR är inte välkänt. Det associeras framförallt med företag som har ett socialt fokus. Vissa ser det dock som ett nytt sätt att driva företag på.
21
ökat ansvarstagande genom konsumentmakt, utan snarare genom att våra värderingar – i egenskap av att vi är tyckande individer, medbor-‐gare och anställda – på ett mer indirekt vis påverkar företagens sätt att förhålla sig till sin omvärld.
Företagens ansvarstagande tar sig olika uttryck. Källsortering är någonting, som nästan alla säger sig syssla med idag. Det är norm
och att ge stöd till idéburna organisationer i det egna lokalsamhället kommer att öka så mycket framöver att det då också kommer att vara
som nästan alla sysslar med idag, är ett tydligt tecken på att företags syn på vilket ansvar de har kan förändras. Här behövs vidare funder-‐
framtiden, och var fokus och resurser därmed bör läggas.
När företagen arbetar med sociala frågor gör de det framförallt med
Först i andra hand integrerar företagen de behövande in i den egna verksamheten, genom att
riktar sina insatser mot det egna lokalsamhället än mot människor i
lokalt engagemang? Om vi för en stund ser till hindren för ett ökat ansvarstagande, så uppger företagen i högst utsträckning att dessa har med bristande värdegrund samt med ett underskott på tid och pengar att göra. Filantropi verkar vara en aktivitet som för många
-‐sättning till grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vidare verkar prioriterandet av det lokala engagemanget ha att göra med att många, framförallt mindre företag är så pass sammanvävda med det omkringliggande grannskapet att det för dem blir både en plikt och
ansvarstagande inte får upplevas som allt för krävande när det gäller
inbäddade i ett ” grannskap” – såväl lokalt som internationellt.
Det är få av företagen, som låter sitt arbete hämta kraft ur begreppet
för CSR-‐området. Vidare är det så att de policys och handlingsplaner
som företagen använder sig av framförallt fokuserar på att hantera -‐
företag som inte begränsar sitt arbete till att beröra enstaka frågor, utan som låter sitt ansvarstagande genomsyra hela verksamhets-‐styrningen. Det faktum att vissa företag i undersökningen säger sig vägledas av den internationella standarden ISO 26000 är ett tecken på att så redan är fallet – om än i begränsad utsträckning. Ytterligare ett tecken på detta skulle kunna vara det faktum att hälften av företagen
-‐färsidé. Det senare är dock ett svårtolkat resultat, eftersom vi inte vet exakt hur de svarande har tolkat frågan. Däremot pekar resultatet på något annat som är intressant, nämligen att många av företagen har
undersökningen som tyder på att detta stämmer, såsom det faktum
-‐
vikt” för dem framöver.
Resultaten ovan blir extra intressanta i skenet av den utveckling, som under senare år har observerats på andra håll i världen och som brukar kallas för CSR 2.0. Begreppet beskriver enkelt uttryckt en fas i företagens CSR-‐arbete, då detta inte i samma grad som tidigare fokuserar på riskhantering, “greenwashing” och marknadsföring
en genuin
ansvarstagandet i hela verksamhetssystemet. I och med de tendenser som har beskrivits i stycket ovan kan vi konstatera att utvecklingen kring CSR 2.0 i viss mån även existerar i Västsverige.
Parallellt visar undersökningen att också affärsnytta är en drivkraft i företagens ansvarsarbete. Framförallt är den indirekta affärsnyttan en drivkraft – tanken att en förändring av identitet och varumärke indirekt och långsiktigt gynnar företaget. Men det gäller också den direkta affärsnyttan, som uppkommer ur det faktum att vissa konsu-‐menter och leverantörer förväntar sig – och direkt kräver – ett ökat ansvarstagande av företagen. Den senare drivkraften verkar vara
för många är svårt att observera eller mäta det direkta resultatet av 22
23
ansvarssatsningar. Här stöter vi på en sista “knäckfråga”, nämligen den om vilka metoder, som kan användas för att utvärdera om – och i så fall hur – enskilda ansvarssatsningar har en nytta för företagen. Som vi tidigare har noterat, utgör samhällsförbättring och affärsnytta många gånger två sidor av samma mynt. Eftersom företagsekonomisk lönsamhet även har med samhällsekonomisk sådan att göra, bör inte
intresse av att visa på värdet av företagens samhällsansvar. Detta in-‐tresse är dubbelt, då det inte bara har potential att ge mer socioekolo-‐giskt hållbara samhällen, utan också mer ekonomiskt välmående och innovativa sådana.
Med detta sagt kan det avslutningsvis konstateras att frågan om företagens samhällsansvar inte bara hör hemma i företagens styrelse-‐rum, utan också på den politiska dagordningen. Det var i synergin mellan privata, offentliga och idéburna initiativ, som välfärdssam-‐hällets grund en gång lades. Nu står vårt samhälle, både lokalt och globalt, inför fundamentala utmaningar kring dess hållbarhet. Här behöver vi alla “kroka arm” och ta ansvar tillsammans. Ensam är inte
över hur västsvenska små och medelstora företag ser på sin del i detta ansvarstagande.
8 STRUKTURFÖRSLAG FÖR ETT MER ANSVARSTAGANDE VÄSTSVENSKT NÄRINGSLIV
Hållbart arbete via metoder och standardsg skall förmås gå från spontan välv
blir konkret, verksamhetsnära och systematiskt. Det behövs också standards, genom vilka företag kan visa på nyttan av ansvarstagande
Kanal för goda exempelVilka nya områden har potential att i framtiden bli norm på västsven-‐
redan många goda exempel i Västsverige. Företag behöver därför lära sig och inspireras av varandra. Att samla och systematiskt sprida goda exempel – genom exempelvis en regional databas – kan ge positiva effekter.
Lokalt och globalt Som vi har sett bygger företags lokala engagemang ofta på en vetskap om att de är inbäddade i – och beroende av – sitt närsamhälle. Men också internationellt orienterade företag är beroende av stabila eko-‐nomier och ekosystem. Därför behövs det metoder, som tydligare kan illustrera de sätt på vilka företag är inbäddade i – och beroende av –det “internationella grannskap” som de är en del av. På så sätt kanske
Från enkel filantropi till “uppkavlade skjortärmar”Filantropi är en vanlig form av engagemang, sannolikt tack vare att det upplevs som tryggt, enkelt och icke tidskrävande. Lärdomen av detta är att spridningen av CSR måste göras användarvänlig och så
-‐24
tillgängliga på en plats är centralt. Samtidigt behöver inställningen ändras, ansvarstagande måste få ta tid och uppta en plats i ordinarie verksamhetsstyrning.
En nylansering av CSR-begreppetBegreppet CSR behöver spridas och vidgas. Idag tenderar det att framförallt upplevas som kopplat till företags sociala arbete. Det ses inte som någonting som är till för alla verksamheter, oavsett inrikt-‐
erfarenheter och den forskning, som redan existerar på området och som berör oss alla.
På den politiska dagordningenEtt systematiskt CSR-‐arbete s -‐faktor. Den offentliga och idéburna sektorn kan sägas ha ansvars-‐tagandet i sitt DNA redan idag. För att skapa större synergi mellan affärer och samhällsansvar, så bör politikens inblandning och en-‐gagemang i CSR-‐frågor kunna ge betydande strukturvärden.
Mötesplatser för sociala kontrakt Det var i synergin mellan privat, offentlig och idéburen sektor, som välfärdssamhället en gång växte fram. Hur kan användandet av ett nytt ”socialt kontrakt” – ett tvärsektoriellt samarbete mellan aktörer
-‐samhället? Svaret på denna fråga kan bara komma i gemensam dialog
värderingar och visioner. Att tillhandahålla mötesplatser och nätverk är viktigt i detta sammanhang.
En västsvensk CSR-modell i ett nordiskt perspektiv Vår samhällsstruktur, med både stark individualism och starka kollek-‐tiva strukturer, bör utifrån ett CSR-‐perspektiv kunna ligga till grund för en långsiktigt god samhällsutveckling. Då Västsverige också har en stark kultur av samverkan bör en sammanhållande medveten CSR-‐gemenskap – en regional infrastruktur – kunna “sprida stora ringar på vattnet”, både lokalt och nationellt. Kan en sådan gemenskap även inkludera transparens gentemot individen, konsumentmakten och civilsamhället bör denna kunna ge uppmärksamhet i hela världen – en modell, där ”the good society” går hand i hand med ”det goda livet”.
25
26
METOD
ledningsfunktion i västsvenska små och medelstora företag. Nedan redogörs för studiens undersöknings-‐design.
Djupintervjuer
stycken företag i Västsverige valdes ut genom ett strategiskt urval. Urvalskriterierna berörde företa-‐
arbete, vilket skulle kunna komplettera analysen av den data som erhölls från den postala enkäten.
EnkätEn postal enkät skickades ut av rapportförfattarna riktad till företagsledare i små och medelstora företag i fyra kommuner i Västsverige. Enkäten innehöll totalt 12 stycken huvudfrågor och 40 stycken under-‐frågor. Uppskattningsvis tog enkäten ungefär 10-‐15 minuter att fylla i. Att postal enkät valdes har att göra
-‐bil urvalsram till skillnad från exempelvis maillistor. De ger därmed bättre förutsättningar när det gäller
Enkäten fokuserade på – och är genomförd i samarbete med – kommunerna Lidköping, Vårgårda och Mölndal i Västra Götalands län, samt Halmstad i Hallands län. De fyra kommunerna valdes ut genom
huruvida de var mer av landsbygds-‐ eller stadskommuner. På så sätt bedömdes kommunerna i högre grad kunna representera Västsverige som helhet. Ett annat urvalskriterium var att väletablerade kontak-‐ter redan var upparbetade med dessa kommuner. En viktig del i undersökningsdesignen var nämligen
i Västra Götalands län och Hallands län har deluppdraget att arbeta med tillväxtfrågor, samt ofta har en relation till och legitimitet bland företagen så förväntades detta öka förtroendet för enkäten. Detta sågs som en styrka i sammanhanget, eftersom det brukar vara mycket svårt att få företagsledare att svara på
-‐
en riktigt lika stor andel av samtliga företag i kommunen. Samtidigt har näringslivsregistren en styrka, eftersom vi genom dessa i högre grad nådde de företag som kommunerna har kontakt med, vilket var
systematiskt urval av 400 företag i de fyra kommunernas näringslivsregister, vilket ger en relativt god grund för urvalets representativitet i förhållande till urvalsramen.
Enkäten skickades till företagens huvudadress, med det uttalade syftet att den skulle fyllas i av personer i ledningsfunktion eller annan lämplig person, som har en bild av företagets arbete. Dessa ut-‐
ofta uppbyggda kring många olika personer och delar. Därför går det inte att på ett enkelt sätt säga att de åsikter, som svarspersonerna har, representerar samtliga som arbetar på företaget, utan snarare
-‐nom personer på ledningsgruppsnivå, som det är allra störst chans att kunna erhålla en samlad bild av företagens CSR-‐arbete. En nackdel kan vara att företagsledningen kan ha ett intresse av att utmåla
anonym, vilket innebär att de svarande inte borde vinna någonting på att försköna bilden. Det kan också vara så att personer på ledningsgruppsnivå i högre grad än andra är positivt eller negativt inställda till CSR-‐frågor, vilket skulle kunna snedvrida resultatet. Om så har varit fallet kan vi dock inte uttala oss om.
-‐tionerna som kommer att svara på enkäten, oavsett vilket år den genomförs.
Bruttourvalet – alltså antalet företag som enkäten skickades till – bestod som redan nämnts av 400 företag. 10 av enkäterna kom tillbaka med posten och de har därmed räknats som ett så kallat “naturligt bortfall”. Efter det att det naturliga bortfallet har räknats bort, återstod ett nettourval på 390 företag. Med 137 svarande får vi en svarsfrekvens (netto) på 35 procent. Detta är – mot bakgrund av hur det generellt ser ut – varken en hög eller låg svarsfrekvens när det gäller enkätundersökningar riktade till företag. Slutligen kan det påpekas att vi i de fall, då de svarande har valt att hoppa över enstaka frågor i enkäten, har räknat dessa som icke-‐svar. En annan tradition är att räkna detta som ett “vet inte”, men vi
Studiens kvalitetGenomförandet av företagsenkäter berörs av en rad problem, som gäller såväl svårigheten att få rep-‐resentanter att svara som komplexiteten av att uttala sig om företag “som helhet”. Detta är problem, som alla studier belastas av mer eller mindre. Att vi använt oss av så kallad metodtriangulering – alltså
ansvarstagande från olika synvinklar. Detta ökar kvaliteten. Då syftet i första hand är att få en förståelse för tankemönster och tendenser, samt att belysa frågor att arbeta vidare med, snarare än att ge exakta siffror, kan studien sägas vara trovärdig. Dock kan det tänkas att det i någon högre grad har varit de lite mer positiva företagsledarna, som har varit intresserade av att delta, vilket kan innebära att studien
-‐föra studien över tid, eftersom det bedöms vara personer med ungefär samma bakgrund, som svarar på enkäten år efter år.
27
Initiativ och genomförandeInitiativet till Ansvarsbarometern togs år 2009 av styrelsen för CSR Västsverige. Sommaren år 2009 tog samhällsanalytiker Stefan Molnar fram en förstudie, i vilken en metod för Ansvarsbarometerns fortsatta
som berör ansvarsfrågan ur allmänhetens respektive företagens perspektiv. De versioner av Ansvars-‐-‐
mas Ekberg, chefsanalytiker vid Västra Götalandsregionen. Även 2013 års Ansvarsbarometer har genom-‐
vid Göteborgs Universitet.
Magnus Österman – CSR VästsverigeZandra Jönsson – CSR VästsverigeYlva Wallinder – Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitetOscar Ölund – Askengren & Co
KontaktFör mer information om den roll, som Ansvarsbarometern spelar i CSR Västsveriges övergripande arbete,
Magnus Österman – Verksamhetschef CSR Västsverige, tel. 0733 98 34 00, epost. [email protected]
epost. [email protected]
Stefan Molnar – Samhällsanalytiker och konsult, tel. 0705 680445, epost. [email protected]‐Ola Bergstrand – Doktorand vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, tel. 0739 516758, epost. [email protected]
MER OM STUDIEN
28
Design och fotografi
epSos.de (s. 3); aubergene (s. 10); Scott (s. 14); listentothemountains (s. 16); exfordy (s. 17)
Om CSR VästsverigeCSR Västsverige är en knutpunkt för Västsveriges samlade CSR-‐arbete. Organisationen verkar som en röst, ett stöd och en regional infrastruktur för hållbar samhällsutveckling där synergin mellan affärer och samhällsansvar står i fokus.
Verksamheten bedrivs som en icke-‐vinstdrivande förening och initierades år 2008 av Västra Götalands-‐
250 000 arbetstillfällen.
former, däribland ett omfattande kompetensutvecklings-‐ och seminarieprogram.
29
Plats för egna anteckningar:
Samhällsansvar blir allt mer en förutsättning för att vi ska få goda liv och konkurrenskraftiga organisationer. Men hur ser privatpersoner och organisationer i Västsverige på sin egen och andras förmåga att ta ansvar? Om detta handlar CSR Västsveriges återkommande studie Ansvarsbarome-‐
medelstora företag i fyra västsvenska kommuner ser på sitt eget ansvar. ansvarstagande kommer vara centralt för dem i framtiden – detta mot bakgrund av att många redan idag tar ett sam-‐hällsansvar. Undersökningen ger också förståelse för vad som driver samhällsansvaret, samt visar att detta för mån-‐ga är sammankopplat med god affärsutveckling. Med årets undersökning får vi bekräftat att senare års internationella trend att företag integrerar ansvarstagandet i alla delar av verksamheten i viss mån även har nått Västsverige.
