Verksamhetsplan 2014Budget för år 2014 med plan …Skattesatsen på 17.63, Sveriges fjärde lä gsta, blir oförändrad under 2014. VERKSAMHETSPLAN 6/103 8(120) För att värna om

Verksamhetsplan2014Budget för år 2014 med plan för 2015-2016

Beslutad av kommunfullmäktigeden 18 november 2013

VERKSAMHETSPLAN 2/103

Täby kommun ska med medborgare och företagare i fokus erbjuda bästa utbud av offentligt finansierade tjänster med hög kvalitet till lägsta kostnad. I Täby arbetar vi för en långsiktigt hållbar tillväxt och erbjuder valfrihet, trygghet och en väl utvecklad stadsmiljö i nära kontakt med naturen.


3(103)

Innehållsförteckning

Alliansen i Täby - Budget 2014 ........................................................................................ 5

Oförändrad skatt, satsningar på tillväxt, miljö, skolan och äldreomsorg. Kollektivtrafikutbyggnad i fokus. ...................................................................................... 5

Verksamhetsplan 2014 (VP 14) ........................................................................................ 9

Täbys styrmodell ............................................................................................................... 9

Tillväxt ................................................................................................................................ 9

Ekonomiska förutsättningar 2014-16 ............................................................................ 10

Omvärldsfaktorer ........................................................................................................... 10 Täbys ekonomi ............................................................................................................... 10 Budgetpropositionen 2013 ............................................................................................. 11 Förändring av den statliga utjämningen ........................................................................ 11 Utveckling av skatteunderlaget ...................................................................................... 11 Långsiktig finansiell analys 2013-2022 .......................................................................... 12 Känslighetsanalys .......................................................................................................... 13 Täbys befolkning ............................................................................................................ 14 Resultatbudget 2014 och plan 2015-2016 ..................................................................... 15 Finansiering och likviditet 2014-2016 ............................................................................ 16 Nämndernas driftredovisning ......................................................................................... 18 Investeringar .................................................................................................................. 19

Förutsättningar för bostadsproduktion 2014-2023 ...................................................... 19

Förutsättningar för företagsetableringar och arbetsplatstillväxt i Täby 2014-2023 ................................................................................................................................... 20

Kommunkoncernen – De kommunala bolagen ............................................................ 20

Kommunstyrelsen ........................................................................................................... 24

Nämndens ansvar och uppgifter .................................................................................... 24 Utvecklingsområden ...................................................................................................... 24 Inriktnings- och effektmål ............................................................................................... 28 Uppdrag ......................................................................................................................... 30 Budget ............................................................................................................................ 31

Stadsbyggnadsnämnden ................................................................................................ 34

Nämndens ansvar och uppgifter .................................................................................... 34 Utvecklingsområden ...................................................................................................... 34 Inriktnings- och effektmål ............................................................................................... 35 Uppdrag ......................................................................................................................... 37 Budget ............................................................................................................................ 38 Taxor och avgifter .......................................................................................................... 40

Lantmäterinämnden ........................................................................................................ 42

Nämndens ansvar och uppgifter .................................................................................... 42 Budget ............................................................................................................................ 42

Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd ........................................................ 44

Nämndens ansvar och uppgifter .................................................................................... 44 Utvecklingsområden ...................................................................................................... 44


4(103)

Inriktnings- och effektmål ............................................................................................... 44 Budget ............................................................................................................................ 46 Taxor och avgifter .......................................................................................................... 47

Kultur- och fritidsnämnden ............................................................................................ 49

Nämndens ansvar och uppgifter .................................................................................... 49 Utvecklingsområden ...................................................................................................... 49 Inriktnings- och effektmål ............................................................................................... 51 Uppdrag ......................................................................................................................... 51 Budget ............................................................................................................................ 52 Taxor och avgifter .......................................................................................................... 55

Socialnämnden ................................................................................................................ 57

Nämndens ansvar och uppgifter .................................................................................... 57 Utvecklingsområden ...................................................................................................... 57 Inriktnings- och effektmål ............................................................................................... 59 Uppdrag ......................................................................................................................... 61 Övriga verksamhetsförändringar ................................................................................... 61 Budget ............................................................................................................................ 62 Taxor och avgifter .......................................................................................................... 66

Barn- och grundskolenämnden ..................................................................................... 70

Nämndens ansvar och uppgifter .................................................................................... 70 Utvecklingsområden ...................................................................................................... 70 Inriktnings- och effektmål ............................................................................................... 73 Uppdrag ......................................................................................................................... 74 Budget ............................................................................................................................ 75 Avgift för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem .................................................. 78

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden .................................................................. 80

Nämndens ansvar och uppgifter .................................................................................... 80 Utvecklingsområden ...................................................................................................... 80 Inriktnings- och effektmål ............................................................................................... 82 Uppdrag ......................................................................................................................... 84 Budget ............................................................................................................................ 85

Beskrivning av Bostadsprojekt 2014-2023 ................................................................... 88

Tabell: Förutsättningar för bostadsproduktion 2014-2023 ............................................. 92 Karta: förutsättningar för bostadsproduktion, 2014-2023 .............................................. 93

Beskrivning av etableringsområden och arbetsplatstillväxt 2014-2023 .................... 94

Investeringar 2014-2018 .................................................................................................. 96


7(120)

I TÄBY

Moderata Samlingspartiet

Folkpartiet Liberalerna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Alliansen i Täby - Budget 2014

Oförändrad skatt, satsningar på tillväxt, miljö, skolan och äldreomsorg. Kol-lektivtrafikutbyggnad i fokus. Utgångspunkten för Verksamhetsplan 2014 är en kommun med god livsmiljö för alla invånare. Högsta möjliga kvalitet i gemensamt finansierade verksamheter ska kombineras med lägsta möjliga kostnader. God hushållning och ordning och reda i ekonomin ska vara kännetecken för Täby. En hållbar tillväxt och en väx-ande befolkning är prioriterat samtidigt som halva Täby ska bevaras grönt. Täby har en stark ekonomi. Ett ambitiöst tillväxtarbete pågår där nya bostadsom-råden planeras i Västra Roslags Näsby, Galoppfältet och Arninge. Vi måste ta vår del av ansvaret för den växande befolkningen i länet. Om 12 år beräknas bostadsbristen till över 250 000 bostäder vilket motsvarar antalet bostäder i da-gens Göteborg. Vårt tillväxtarbete innebär att tunga investeringar kommer att genomföras de kommande åren. Därtill kommer stora investeringar i infrastruktur, skolor, försko-lor, vård- och omsorgsboenden samt andra kommunala fastigheter. Tillväxtarbe-tet innebär på sikt att utrymme skapas för att klara framtidens utmaningar inom exempelvis äldreomsorgen genom ökade skatteintäkter. Men investeringarna kommer direkt och intäkterna släpar efter med några år. Detta faktum är en ut-maning för den kommunala ekonomin. En befolkningstillväxt över genomsnittet i Sverige innebär att nettokostnaderna för skatteutjämningsystemet lindras i viss utsträckning. De ekonomiska utsikterna 2014 är liksom de varit under de senaste åren mycket osäkra. Ett antal indikationer pekar mot en svagt uppåtgående trend ur ett euro-peiskt perspektiv vilket nu i någon mån påverkar tillväxten i Sverige i positiv rikt-ning. Kommunernas skatteintäkter kan därmed bli något bättre framöver än tidi-gare prognoser. Samtidigt varnar regeringen för fortsatta nedåtrisker inte kan uteslutas. Under alla omständigheter är det viktigt med fortsatt budgetdisciplin och försiktighet med utgifterna. Skattesatsen på 17.63, Sveriges fjärde lägsta, blir oförändrad under 2014.


8(120)

För att värna om kommunens nutidshistoria föreslås att en skrift tas fram som beskriver händelserna från ca år 1990 till idag. I Täby är trygghetsfrågan högt prioriterad och Täby upplevs av de allra flesta som en trygg kommun att leva och bo i. Vi har tagit krafttag mot klotter och skadegö-relse, förbättrat belysning, fräschat upp gångtunnlar och har ett fantastiskt enga-gemang från Täbybor som är med och gör Täby tryggare. Vi ser att det ger mycket goda resultat och kommer därför att intensifiera arbetet ännu mer. Alla har rätt att känna sig trygga och säkra i sin vardag här i Täby. Roslagsbanan utvecklas Enligt beslut på landstingets budgetfullmäktige i juni 2013 kommer Roslagsbanan att byggas ut i huvudsak enligt de planer som fastlagts tidigare. Projektets etapp 2 är nu också finansierad. För nordostsektorns utveckling är den planerade dub-belspårsutbyggnaden, nya vagnar och depå oerhört viktig. Under de närmaste 20 åren kommer de sex kommunerna att utveckla nya bostads- och verksamhets-områden och under denna period kommer Roslagbanan att ha en central bety-delse som pulsåder för vår spårbundna kollektivtrafik. Det är särskilt viktigt att planerna nu realiseras med högsta möjliga hastighet. Roslagsbanans utveckling, inklusive en förlängning till Arlanda, är ett prioriterat projekt. Dessutom pågår en bred utredning inom Landstingets Trafiknämnd där olika alternativ för framtidens kapacitetsstarka spårbundna kollektivtrafik till Nord-ostsektorn, utöver Roslagsbanan, analyseras. Utredningen beräknas vara klar i början av 2014. Satsning på ny asfalt Under 2014 genomförs en engångssatsning på ny asfalt både när det gäller bil- och cykelvägar om 3 mkr. Satsning på skolan Täbys barn och elever ska få bästa tänkbara start i livet. Forskningen visar att läraren är avgörande för elevernas resultat och därför är det oerhört viktigt att förskolan och skolan har skickliga lärare som kan skapa bra lärandemiljöer för alla barn och elever. Vi kan konstatera att resultaten i Täbys skolor har förbättrats kraftigt de senaste 7 åren. Genomsnittligt meritvärde är nu 241,5 och andelen behöriga till gymnasiet är 97,6% samt hela 92,4% av eleverna har godkänt i alla ämnen. Motsvarande siffror 2007 var 224,8p, 93,6% respektive 80,2%. Den förbättring som skett är fantastisk, men vi är inte nöjda förrän alla elever når sina optimala kunskapsmål. Vi kommer att arbeta för att resultaten ska fortsätta öka. Vi ska ha en modern kunskapsskola i Täby, med behöriga och kompetenta lärare som får regelbunden fortbildning. Vi vill därför att de kommunala skolorna, både grundskolor och gymnasiet, forts-ätter att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, inför digitala verktyg i större utsträckning i undervisningen och fokuserar på att skapa förutsättningar för att behålla och attrahera skickliga pedagoger. Rektorer och förskolechefer ska ar-beta aktivt för en ökad lönespridning bland lärarna så att skickliga lärare fortsätter att lyftas fram och premieras. Alliansen anser också att det är viktigt att andelen förskollärare ökar i våra försko-lor. Förskolan är en del av utbildningssystemet och kraven på det pedagogiska uppdraget har skärpts betydligt. Vi har därför förstärkt den differentierade


9(120)

pengen, som infördes förra mandatperioden, för att stimulera förskolorna att an-ställa fler förskollärare. Vi kan konstatera att detta inte varit tillräckligt och under 2014 vill vi därför genomföra en översyn av hur vi kan stärka såväl kraven som incitamenten på förskolorna att öka antalet förskollärare. Miljö- och klimat I Täby prioriteras miljöfrågorna, vilket framgår av Miljöplanen som antogs av kommunfullmäktige den 21 juni 2010. Täby kommun utgår från Riksdagens 16 miljömål i vårt miljöarbete och riktar särskild uppmärksamhet på målområden såsom klimat, vatten, grönstruktur och god bebyggd miljö. Det övergripande målet är ”generationsmålet”, vilket innebär att vi till nästa gene-ration lämnar över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att detta i sin tur orsakar ökade miljö- och hälsoproblem i vårt land eller utanför Sve-riges gränser. Kommunen har ett stort ansvar att anpassa de nationella miljömålen till den lo-kala nivån. När Täby växer måste miljön värnas. Ett hållbart byggande är högsta prioritet. I hållbart byggande ingår bl. a gröna tak, trähus, passivhus, avfallshantering, vind- och solkraft, fjärrvärme mm. Det kan också vara aktuellt med miljöcertifie-ringar. Täby kommun värnar om halva Täby grönt, därför förtätar vi i befintliga bostads-områden som ligger nära spårbunden kollektivtrafik. Kommunens egen fordonspark skall ses över för att bli miljöanpassad och där-med nå Riksdagens miljömål om en fossilfri fordonspark till år 2030. Alliansen investerar 40 mkr i cykelvägar fram till 2017. Därutöver har ett samar-bete inletts tillsammans med Danderyds kommun och Trafikverket för att utveckla en cykelstrada, snabbcykelväg, mellan Arninge och Norrtull. Flera åtgärder som initierats är fjärrvärmeutbyggnad, energieffektiviseringar i kommunens befintliga byggnader, vattenplan, cykelplan och start av matavfalls-insamling under 2013. En utveckling av matavfallsinsamling kommer att ske i hela kommunen under kommande år. Ett miljöbokslut ska årligen upprättas. Där det är tillämpligt ska minst Miljöstyrningsrådets baskrav vara vägledande för alla upphandlingar som kommunen gör i egen regi. Täby kommun har tagit beslut om klimat- och energiplan vilket är ett viktigt in-strument för en hållbar utveckling. Den innehåller • Transporter och resande • Energianvändning i bebyggelsen • Energiproduktion • Hållbart byggande En utredning tillsätts för att ta fram ett förslag i syfte att göra Stolpaskogen till naturreservat för rekreation. I detta arbete är det viktigt att ta höjd för Roslagsba-nans utveckling så att framdriften av dubbelspår och utveckling av Visinge station


10(120)

inte förhindras. Dessutom ska andra möjliga infrastruktursatsningar i framtiden såsom kollektivtrafikkörfält och breddade cykelvägar kunna genomföras. Seniorcenter Idag finns ett populärt och välbesökt Seniorcenter i Täby centrum. Ett arbete på-går för att försöka hitta ytterligare lokaler så att verksamheten ska få plats. Ett arbete ska inledas med syfte att öka möjligheterna för breddad seniorverksamhet runt om i kommunen genom att samutnyttja lokaler med annan verksamhet. Det kan som exempel vara idrottslokaler som under dagtid kan utnyttjas för olika for-mer av seniorverksamhet. Äldrebostäder Alliansen slutförde under 2012 en undersökning av behovet i kommunen av äldrebostäder och vård-och omsorgsboenden både i närtid och i framtiden. Under 2014 fortsätter arbetet med planeringen för nya äldrebostäder med blandade upplåtelseformer. Målet är att de äldre ska kunna bo kvar i sina hem så länge som möjligt, vilket innebär att bostäderna redan från början måste vara så plane-rade att de passar för äldres behov, men även att bostäderna finns på platser där det finns tillgång till service. Vård- och Omsorgboenden Kommunen ska ha ett gott utbud av framtidsinriktade Vård- och omsorgsboen-den, planerade utifrån de senaste vetenskapliga rönen gällande äldre och deras behov i såväl kommunal som privat regi. Kvaliteten ska vara hög både då det gäller boendemiljö och aktiviteter. Målet är att de äldre ska kunna välja boende utifrån LOV vilket nu delvis är möjligt. Under 2014 kommer ett nybyggt Vård- och omsorgsboende på Enhagsslingan med 54 bostäder i privat regi invigas och tas i bruk. Kulturen, idrotten och fritiden utvecklas Alliansen i Täby har steg för steg förbättrat förutsättningarna för kultur, idrott och fritid. Täbyborna efterfrågar ett rikt och meningsfullt utbud och särskilt barn och ungdomar är prioriterade. Under 2013 startade på allvar det övergripande hälso-vårdprojektet friska Täby, vars syfte är att få medborgarna att motionera och leva ett hälsosammare liv. Ett omfattande utbud av kultur, idrott och fritid är också viktigt för en kommun som vill vara attraktiv för inflyttning och ett växande antal invånare. Flera större frågor är under utredning och planering. Här kan bland annat näm-nas en ny simhall, renovering/ombyggnad av Täby sportcentrum och planer på en multihall för bland annat innebandy, friidrott och motionsverksamhet på Ga-loppfältet. Täby IP kommer att fortsätta att utvecklas och fler konstgräsplaner kommer att byggas. Tibble Teater kommer att renoveras under 2014, kulturskolan fortsätter att växa och i samarbete med det lokala kulturlivet ska det kontinuerliga utbudet av kultur öka. En konstgräsplan på grusplanen vid Skarpängsskolan planeras 2014 under för-sutsättning att en utredning om trafikföring och parkeringssituation visar att det är möjligt.


11(120)

Verksamhetsplan 2014 (VP 14) Verksamhetsplanen är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument. Verk-samhetsplanen innehåller resultatbudget för år 2014 med plan för år 2015-16, investeringsplan för 2014-18, inriktnings- och effektmål, målen för kommunens bolag samt taxor och avgifter. Vidare ingår bostadsplaneringsförutsättningar för år 2014-23. Resultatbudgeten för år 2014 är i balans och balanskravsresultatet uppgår till plus 31 miljoner kronor, budgeten är finansierad med oförändrad skatt 17,63 per skattekrona. Enligt resultatplanen uppgår resultatet till plus 6 miljoner kronor 2015 respektive plus 17 miljoner 2016. Jämfört med budget 2013 tillförs verksamheten ytterligare resurser på 102 miljo-ner kronor (4 %) 2014, 89 miljoner kronor (3,0 %) 2015 och ytterligare 132 miljo-ner kronor (4 %) 2016.

Täbys styrmodell Täbys styrmodell innebär att kommunfullmäktige utifrån de strategiska utgångs-punkterna fastställer de kommungemensamma inriktningsmålen och effektmålen för kommunstyrelsen och nämnderna i verksamhetsplanen. Täby kommun arbetar utifrån följande strategiska utgångspunkter.

Hållbar tillväxt Medborgarfokus God ekonomisk hushållning

Kommungemensamma inriktningsmål

Det är attraktivt att leva och verka i Täby Täby är en hållbar kommun Täby har hög kvalitet i sina verksamheter Det är tryggt att leva och verka i Täby Invånarna i Täby uppnår god hälsa Täby har hög produktivitet och effektivitet i sina verksamheter

Effektmålen är konkreta resultat som ska uppnås för att nå de kommungemen-samma inriktningsmålen. Effektmålen presenteras under nämndernas avsnitt i verksamhetsplanen.

Tillväxt Under de närmaste 20 åren väntas Stockholms-regionen växa med en halv mil-jon personer. Alla kommer inte att kunna bo och arbeta i centrala Stockholm, därför har åtta regionala stadskärnor runt huvudstaden definierats, varav Täbys centrala delar och Arninge är en. Stadskärnorna ska vara viktiga knutpunkter i transportsystemet. Genom att utveckla dessa kan utbudet av bostäder, arbets-platser, service och kultur i regionen bli mer varierat och tillgängligt för alla. Kommunen tar ansvar för tillväxten i Stockholms-regionen och planerar för den nya regionala stadskärnan i Täby. Nordostsektorn är en viktig del av den snabbt växande Stockholmsregionen. De sex nordostkommunerna har därför tagit fram en gemensam vision som visar hur kommunerna, var och en för sig och gemensamt, tar ansvar för tillväxten i reg-


12(120)

ionen. Visionen, som har 2010 som utgångspunkt, tar sikte på 2040. Då ska Stockholm Nordost ha ökat med 100 000 nya invånare och 50 000 nya arbetstill-fällen. För att skapa utrymme till en växande befolkning och ett ökat antal arbetstillfällen måste det nya Täby formas stadsmässigt, vilket innebär att bebyggelsen består av en blandning av olika funktioner – både boende och arbetsplatser – vilket ger en effektivare markanvändning och bättre trafiklösningar. En hög täthet i de cen-trala delarna betyder samtidigt att halva Täby kan bevaras grön. Därför har ut-byggnaden koncentrerats till fyra områden: Täby centrum, Arninge-Ullna, Galopp-fältet och Västra Roslags-Näsby. Tillväxt är nödvändig för en bra balans i befolkningssammansättningen. Med in-flyttning av personer i yrkesverksam ålder ökar också skatteintäkterna, vilket för- bättrar förutsättningarna för en fortsatt god kvalitet i och omfattning av välfärds-tjänsterna. Satsningar på infrastruktur är en viktig förutsättning för tillväxtarbetet. Det handlar här om att göra Täby än mer attraktivt för såväl boende som närings-liv.

Ekonomiska förutsättningar 2014-16

Omvärldsfaktorer En grundläggande förutsättning för planeringen de kommande åren är att se kommunen i ett omvärldsperspektiv. För kommuner liksom för företag spelar om-världen i ett internationellt, nationellt och regionalt perspektiv en allt större roll. Den ekonomiska situationen i världen och särskilt i euroländerna påverkar kom-munens ekonomiska förutsättningar både på kort och lång sikt. En annan om-världsfaktor med stor betydelse för kommunens långsiktiga utveckling är att det tar minst fem år, ibland ännu längre, för att gå från en idé om utveckling av ett nytt bostadsområde till att nya hus står på plats.

Täbys ekonomi För Täbys del har den ekonomiska hushållningen varit god. 2012 års överskott på ca 118 miljoner kronor innebar att kommunen nådde de finansiella målen med god marginal. Även för år 2013 är prognosen enligt delårsrapporten att de finan-siella målen kommer att nås. Avstämning av kommunens ekonomi per oktober 2013 visar att kommunen be-döms uppnå de finansiella målen år 2014. För de kommande åren 2015-16 är prognosen att kommunens ekonomi är i balans men att de finansiella målen inte kommer att uppnås. Målsättningen är att kommunen ska uppnå de finansiella målen vilket innebär dels att resultatet minst ska uppgå till 1 % av skatteintäkterna, dels att verksam-hetens nettokostnader ska täckas av nettoskatteintäkterna.


13(120)

Prognos VP 14, 1 % av skatteintäkterna År 2014 2015 2016

1 % av nettoskatteintäkterna, mnkr 30 31 32

Prognos resultat enl. VP 14 mnkr 31 6 17

Prognos VP 14 nettokostnadernas andel av skatteintäkterna

År 2014 2015 2016

Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 99 % 99 % 98 %

Budgetpropositionen 2013 Den 18 september lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2014 till riksdagen. Svensk ekonomi har tydligt påverkats av det senaste årets konjunkturnedgång i omvärlden. Tillväxten förväntas bli låg i år, för att sedan gradvis ta fart. Under nästa år bedöms både exporten och investeringarna öka igen och bidrar då till att tillväxttakten för BNP tilltar. Samtidigt väntas hushållens konsumtion öka i en snabbare takt, bland annat som en följd av de sänkningar av inkomstskatten som föreslås i budgetpropositionen för 2014. Den utdragna lågkonjunkturen medför att de offentliga finanserna väntas visa underskott både 2013 och 2014. Den starkare ekonomiska utvecklingen åren därefter gör att det finansiella sparandet bedöms gradvis stärkas till ett överskott. Den fortsatta lågkonjunkturen i omvärlden gör att det tar lång tid innan arbetslös-heten minskar påtagligt. En lång period med låg efterfrågan på arbetskraft ökar riskerna för att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Först under 2015 bedöms arbetslösheten minska mer påtagligt. I budgetpropositionen för 2014 föreslår regeringen åtgärder som stödjer tillväxten och varaktigt ökar sysselsättningen, stärker elevernas kunskaper och företagens konkurrenskraft, ökar välfärden och sammanhållningen i Sverige samt skyddar miljön och klimatet.

Förändring av den statliga utjämningen Riksdagen förväntas fatta beslut om ett nytt utjämningssystem under hösten. Förslaget finns med i regeringens budgetförslag för år 2014. I beräkningen av kommunens skatteintäkter ingår förändringar som omfattar lägre bidrag i kost-nadsutjämningen och sänkt inkomstutjämningsavgift. Täby får betala 16,4 mnkr mer i avgift till det statliga utjämningssystemet år 2014 och ca 32 mnkr mer år 2015.

Utveckling av skatteunderlaget SKL skriver i samband med att de presenterade sin skatteunderlagsprognos den 10 oktober att under våren och sommaren har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt. I omvärlden har utvecklingen varit splittrad. Till det positiva hör att euro-länderna som helhet återigen visar tillväxt. SKL bedömer att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. Den återhämtning som sker är emellertid inte särskilt stark. Sveriges BNP växer i år med 0,8 procent och nästa år med 2,7 procent.


14(120)

Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras först en bit in på nästa år. Arbetslösheten sjunker under loppet av 2014 från 8 procent till ner strax under 7,5 procent. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fort-satt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsät-ter ligga strax under 3 procent. År 2012 växte skatteunderlaget marginellt mer än genomsnittet för perioden 2001–2012, som kan sägas omfatta en hel konjunkturcykel. I år väntas öknings-takten falla till följd av dålig fart på arbetsmarknaden, vilket innebär mindre till-skott från lönesumman. Nästa år räknar SKL med att skatteunderlagstillväxten avtar ytterligare trots att antalet arbetade timmar väntas stiga ungefär som i år och lönehöjningarna bli större. Det förklaras av att den automatiska balansering-en av allmänna pensioner håller tillbaka pensionsinkomsterna. Därefter ger kon-junkturåterhämtningen fart åt sysselsättning och lönehöjningar samtidigt som pensionsinkomsterna stiger snabbare. Det leder till att skatteunderlaget växer i ungefär samma takt som i slutet av förra konjunkturuppgången, 2007–2008. Kommunen använder sig av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) progno-ser när det gäller att bedöma utvecklingen av skatteunderlaget och förändringar i utjämning och statsbidrag. SKL gör en sammanvägning av olika bedömares och regeringens uppfattning om den samhällsekonomiska utvecklingen samt kommer därefter fram till en prognos över utvecklingen för kommunsektorn. SKL förutser en något högre ackumulerad skatteunderlagstillväxt fram till år 2017 än regering-en men skillnaden är liten.

Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2012-16

SKL, okt 2013 4,1 3,5 2,9 4,6 5,6 5,0 28,7 Regeringen Sep 2013 4,3 3,9 2,7 4,4 5,2 5,1 28,5 SKL, aug 2013 4,2 3,3 3,2 4,5 5,3 SKL, april 2013 4,1 3,4 3,2 4,0 4,7

Långsiktig finansiell analys 2013-2022 I planeringsunderlaget fick kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram en fi-nansiell strategi med riskanalys för kommande 10 års period. Den långsiktiga finansiella analysen1 är framtagen med utgångspunkt från kom-munens befolkningsprognos och planerat bostadbyggande. Det så kallade de-mografiska trycket har räknats fram för både på drift- och investeringsekonomin. Kostnader har räknats om i löpande priser med hjälp av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömning av lön- och prisutvecklingen. Kostnaderna har kompletterats med uppgifter avseende pensionskostnader, avskrivningar och finansiella poster, som ställts mot en beräkning av kommunens framtida intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning. Analysen visar att det krävs en årlig effektivisering på ca 1,4 %, för att kommunen ska klara ett resultatmål på 1 procent. Detta beror på att nettokostnaderna beräk-nas öka med 77 procent inklusive ökade kostnader för avskrivningar samtidigt

1 Den finansiella analysen 2013-22 är framtagen och utarbetad av PwC (PricewaterhouseCoopers AB).


15(120)

som intäkterna ökar med 54 procent. Det är det demografiska trycket främst inom grundskolan och äldreomsorgen som ökar mest. Planerade investeringar fram till 2022 uppgår till ca 7 000 miljoner kronor. Givet ett årligt resultat på 1 procent uppstår ett finansieringsbehov motsvarande 3 500 miljoner kronor. Om kommunen väljer att lösa finansieringsbehovet genom en ökad upplåning, ökar kommunen låneskuld till knappt 3 500 miljoner kronor. Med samma förutsättning är det möjligt att amortera av lånen med 173 miljoner fram till 2022. Lån på 3 500 miljoner genererar vid 3 procent ränta en årlig ränte-kostnad på 105 miljoner kronor.

Slutsats Den långsiktiga finansiella analysen visar för att kommunen ska klara av ett resul-tatmål på 1 procent kommer det även fortsättningsvis att krävas en mycket god kontroll över kostnadsutvecklingen, samt att effektiviseringar och produktivitets-ökningar sker med motsvarande drygt 1 procent per år. Analysen visar vidare at att det t kommunens låneskuld kan komma att öka till ca 3500 miljoner kronor. Ett sätt att minska behovet av nyupplåning är att höja re-sultatmålet och att öka självfinansieringsgraden av investeringarna. Notera dock att det verkliga utfallet är beroende av en mängd orsaker såsom i vilken takt investeringsplanen verkligen genomförs, utvecklingen på den finansi-ella marknaden och kommunens verksamhet.

Känslighetsanalys En kommun påverkas många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen nedan redovi-sas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Verksamhetens intäkter/kostnader

Intäkter (taxor och avgifter) +/-1 % 3 mnkr Löneökning med +/-1 % 10 mnkr Köp av verksamhet +/-1 % 18 mnkr Material och varor +/- 1 % 3 mnkr Kapitalkostnader (ränta 3 %, avskrivning 33 år)

Investeringsvolym +/-100 mnkr 6 mnkr

+/-500 mnkr 30 mnkr Skatteintäkter netto

+/- 1000 invånare 40 mnkr Skatteunderlag +/- 1% 26 mnkr Känslighetsanalysen visar bland annat att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på ca 10 mnkr. En investeringsvolym på 500 mnkr gene-rerar 30 mnkr i ökade kapitalkostnader. Vidare framgår det att en procents ökning av skatteunderlaget medför en ökad intäkt på ca 26 mnkr. 1000 nya invånare ger 40 mnkr mer i skatteintäkter. Tabellen visar med ovanstående exempel på för-ändringar som kan få en avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt.


16(120)

Täbys befolkning I jämförelse med förra årets befolkningsprognos tyder årets prognos på en lika stor total befolkningsökning på 10 års sikt men att tillväxten blir långsammare i periodens början för att bli högre i slutet av perioden. Orsaken till detta är att i den nya prognosen för bostadsbyggandet är flera projekt framflyttade i tiden. Årets prognos pekar på en totalbefolkning på drygt 77 000 invånare till årsskiftet 2022/2023. Prognosen bygger på stora bostadsbyggnadsprojekt under prognos-perioden i bland annat Täby centrum (800 lgh), Arninge (1700 lgh), Galoppfältet (900 lgh) och Roslags Näsby (700 lgh).

En analys av prognosutfallet visar att befolkningsförändringarna slår igenom olika i åldersgrupperna.

Volymutvecklingen inom olika verksamheter under prognosperioden framgår av diagrammen nedan

Befolkningsprognos 2013-2022 Åldersklasser

Ålder 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 20220 736 641 680 736 745 760 783 806 829 847 866 882 904

1-2 1 672 1 666 1 622 1 536 1 611 1 678 1 719 1 770 1 821 1 865 1 907 1 943 1 9883-5 2 828 2 857 2 857 2 915 2 823 2 807 2 806 2 920 3 026 3 099 3 174 3 243 3 3196-9 3 685 3 844 3 964 4 050 4 124 4 155 4 210 4 199 4 181 4 245 4 280 4 411 4 544

10-12 2 404 2 503 2 630 2 762 2 910 3 000 3 106 3 152 3 225 3 230 3 300 3 256 3 27213-15 2 455 2 428 2 444 2 468 2 538 2 682 2 813 2 962 3 056 3 159 3 205 3 274 3 28716-18 2 776 2 700 2 592 2 479 2 465 2 490 2 526 2 605 2 747 2 867 3 005 3 091 3 19219-24 4 244 4 424 4 602 4 707 4 688 4 628 4 653 4 672 4 693 4 732 4 823 4 953 5 11325-64 31 485 31 540 31 665 32 024 32 410 32 899 33 550 34 319 35 057 35 752 36 405 36 997 37 74865-79 8 576 8 983 9 304 9 514 9 660 9 815 9 888 9 918 9 929 9 959 10 028 10 079 10 00780-w 2 928 2 972 3 004 3 100 3 175 3 248 3 374 3 501 3 675 3 821 3 950 4 103 4 376

Summa 63 789 64 558 65 364 66 291 67 149 68 162 69 428 70 824 72 239 73 576 74 943 76 232 77 750


17(120)

Resultatbudget 2014 och plan 2015-2016 Budgeten för år 2014 är i balans att kommunen bedöms uppnå de finansiella målen. Balanskravsresultatet uppgår till plus 31 miljoner kronor efter att kommu-nen löser upp en reserv för eftersatt underhåll på 20 mnkr. Enligt resultatplanen uppgår resultatet till plus 6 miljoner kronor 2015 respektive plus 17 miljoner 2016. Resultaträkning Budget Budget Plan Plan

(nettokostnader mnkr) 2013 2014 2015 2016

Verksamhetens nettokostnader -2 853 -2 955 -3 044 -3 176

Skatteintäkter, brutto 3 141 3 226 3 367 3 563

Finansnetto -3 -7 -21 -34

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 285 264 302 353

Statlig utjämning, struktur -383 -390 -401 -420

Regleringsbidrag (per invånare) 30 14 9 -12

Införandebidrag 27

Kommunal fastighetsavgift 95 96 96 96

Resultat efter skatteintäkter, statlig utjämning och finans-netto 27 11 6 17

Årets resultat 27 11 6 17

Balanskravsutredning:

Disposition reserv eftersatt underhåll 30 20

Taxefinansierad verksamhet 6

Balanskravsresultat 63 31 6 17

(*) Budget 2013 exkl. ombudgeteringar 14,9 mnkr Följande förutsättningar ingår i resultatplanen: • Skatteintäkterna är beräknade enligt SKL:s prognos (oktober 2013) avseende

skatteunderlagets tillväxt för planperioden • De ekonomiska effekterna för Täby av förslaget till ny statlig utjämning ingår


18(120)

• Pensionskostnaderna har beräknats enligt den senaste prognosen från SPP (juni 2013).

• Exploateringsintäkterna är uppdaterade enligt den senaste utfallsprognosen (2013).

• Avskrivningarna har beräknats med utgångspunkt från den senaste investe-ringsplanen (september 2013). Dessutom är redovisningsprincipen helt införd som innebär att investeringarna ska aktiveras först när objektet är klart.

• År 2014-15 har nämnderna kompenserats för löneökningar och inflation med i genomsnitt 2 %, samt med 2,5 % 2016.

• Volymförändringar för åren 2014-16 är beräknade enligt befolkningsprogno-sen per mars 2013

• De verksamheter i egen regi som under de senaste åren gått med ekono-miskt underskott ska vara i ekonomisk balans senast år 2014

Finansiering och likviditet 2014-2016 Kommunen kommer enligt prognosen för år 2013 att ha en låneskuld på drygt 200 mnkr. Under perioden 2014-16 ökar investeringsvolymen vilket innebär att låneskulden bedöms öka till ca 1 500 miljoner kronor. I beräkningen av investe-ringsverksamheten ingår en förseningsfaktor om 25 procent. Kassaflödesanalys

Prognos Budget Plan Plan

2013 2014 2015 2016

Årets resultat 68 11 6 17

Justeringar för ej likvidpåverkande poster

Avskrivningar 139 159 188 216

Avsättningar 39 22 23 24

Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar 14 -1 0 0

Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga skulder 48 0 0 0

Kassaflöde från den löpande verksamheten 308 191 217 257

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investering i materiella anläggningstillgångar -700 -747 -992 -831

Försäljning av materiella anläggningstillgångar

Investering i finansiella anläggningstillgångar

Kassaflöde från investeringsverksamheten -700 -747 -992 -831

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Ökning (-) eller minskning (+) utlämnade lån 190

Ökning (+) eller minskning (-) koncernkontokredit -35

Ökning (+) eller minskning (-) av långfristiga skulder (banklån) 27 422 629 249

Ökning (+) eller minskning (-) av långfristiga skulder (anslutningsavg) 240 139 160 340

Ökning (-) eller minskning (+) kortfristiga placeringar -21 -14 -14 -15


19(120)

Kassaflödesanalys fort., Prognos Budget Plan Plan

2013 2014 2015 2016

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 401 547 775 574

Årets kassaflöde 9 -9 0 0

Likvida medel vid årets början 0 9 0 0

Likvida medel vid årets slut 9 0 0 0

(*) En förseningsfaktor om 25 % ingår i beräkningen av investeringsverksamheten Balansräkning

Prognos Budget Plan Plan

TILLGÅNGAR 2013 2014 2015 2016

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar 3 511 4 099 4 903 5 518

Finansiella anläggningstillgångar 73 73 73 73

Summa anläggningstillgångar 3 584 4 172 4 976 5 591

Omsättningstillgångar

Lager 0 0 0 0

Fordringar 199 200 200 200

Kortfristiga placeringar 467 481 495 510

Kassa och bank 9 0 0 0

Summa omsättningstillgångar 675 681 695 710

SUMMA TILLGÅNGAR 4 259 4 853 5 671 6 301

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital 2 600 2 611 2 617 2 634

därav periodens resultat 68 11 6 17

Avsättningar

Avsättning för pensioner och särskild löneskatt 261 283 306 330

Andra avsättningar 0 0 0 0

Summa avsättningar 261 283 306 330

Skulder

Långfristiga skulder (VA, gatukost-nad och exploatering) 721 860 1 020 1 360

Banklån 227 649 1 278 1 527

Koncernkredit 0 0 0 0

Kortfristiga skulder 450 450 450 450

Summa skulder 1 398 1 959 2 748 3 337

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT-NINGAR OCH SKULDER 4 259 4 853 5 671 6 301


20(120)

Nämndernas driftredovisning Jämfört med budgeten 2013 tillförs nämnderna ytterligare resurser på 118 mnkr 2014, 117 mnkr 2015 och 156 mnkr 2016. Nämndernas nettokostnader uppgår därmed till nästan 3,3 miljarder kronor. Förslag till Verksamhetsplan 2014 (VP 14) utgår från kommunchefens förslag till VP 14 som nämnderna yttrade sig över i juni 2013. Inför budgetberedningen till kommunstyrelsen hösten 2013 har nämndernas ramar ytterligare justerats med 9 miljoner kronor, se tabellen nedan. Nämnd Förändring mnkr Kommunstyrelsen Bok om Täby rundtur nyinflyttade -0,6 Stadsbyggnadsnämnden Asfalt -3,0 BGN Rättelse statsbidrag -2,9 SON volymer Volymer -2,3 KFN e-bok e-boks utlåning -0,2 Summa

-9,0

-Kostnadsökning +kostnadsminskning I tabellen nedan redovisas en sammanställning av nämndernas nettokostnader och verksamhetskostnader för planperioden. Nämnder driftredovisning

(nettokostnader mnkr) Budget Budget Plan Plan

2013 2014 2015 2016

Kommunstyrelse -149 -137 -119 -123

Stadsbyggnadsnämnd -190 -212 -242 -266

Lantmäterinämnd -2 -2 -2 -2

SRMH -5 -6 -5 -6

Kultur- och fritidsnämnd -113 -117 -124 -132

Socialnämnd -965 -1020 -1060 -1109

Barn- och grundskolenämnd -1207 -1250 -1303 -1364

Gymnasie- och vuxenutb.nämnd -267 -272 -279 -289

Summa nämnder inkl. interna poster -2899 -3017 -3134 -3290

Avgår interna pensions- och kapitalkostnader 302 320 380 431

Nämndernas externa nettokostnader -2597 -2697 -2754 -2859

Exploateringsintäkter 31 21 26 35

Försäljning mark 0 0 0 0

Pensionskostnad -175 -160 -168 -176

Statsbidrag maxtaxa 39 39 39 39

Avskrivningar -152 -158 -187 -214

Verksamhetens nettokostnader -2853 -2955 -3044 -3176

Förändring i tkr -118 -102 -89 -132

Förändring i % 4% 4% 3% 4%

(*) Budget 2013 exkl. ombudgeteringar 14,9 mnkr


21(120)

I tabellen nedan redovisas kostnadsförändringarna för nämnderna under peri-oden 2014-16.

Budget Plan Plan Perioden

(mnkr) 2014 2015 2016 2014-16

Löne- och prisuppräkning -59,6 -60,4 -75,7 -195,6

Volymer -51,6 -48,0 -54,0 -153,6

Driftkostnadskonsekvenser investeringar -23,9 -27,7 -25,6 -77,3

Kostnadsökningar -11,9 -1,3 -0,5 -13,7

Kostnadssänkningar 13,2 0,2 0,0 13,4

VA fond, Disposition reserv underhåll 15,5 20,0 0,0 35,5

Summa -118,3 -117,2 -155,7 -391,2

Investeringar Perioden 2014-2018 kännetecknas av tillväxtarbetet med omfattande investe-ringar i framför allt Täby centrum, Arninge, Galoppfältet och Roslags-Näsby. Ut-byggnaden avser investeringar i kommunaltekniska anläggningar såsom vägar, gång- och cykelvägar, anslutningar för VA mm. Totalt uppgår investeringarna den kommande femårsperioden till ca 4,8 miljarder kronor.

Investeringsbudget/ plan 2014-18

mnkr Budget Plan Plan Plan Plan

2014 2015 2016 2017 2018

Kommunstyrelse 249 357 190 115 73

Stadsbyggnadsnämnd 341 425 605 306 145

Socialnämnd 43 39 25 176 158

Barn- och grundskolenämnd 278 378 160 95 110

Gymnasie- och vuxenutbild-ningsnämnd 4 4 4 4 4

Kultur- och fritidsnämnd 81 119 124 111 24

Summa investeringar 996 1322 1108 807 514

Förutsättningar för bostadsproduktion 2014-2023 Kapitlet ”Förutsättningar för bostadsproduktion” innehåller en redovisning av på-gående och planerade bostadsprojekt i Täby kommun de kommande tio åren, 2014-2023. För projekt som redovisas under den senare femårsperioden finns en stor osäkerhet både vad gäller omfattning och tidpunkt för påbörjande. Ar-ninge/Ullna, Västra Roslags-Näsby och Galoppfältet är stora utbyggnadsprojekt där genomförandet kommer att pågår under flera år. Detta innebär att bostads-produktion kommer att pågå samtidigt på flera ställen i kommunen vilket möjlig-gör ett mer varierat utbud av bostäder. För projekt i planeringsskedet kan tidsmässiga förskjutningar uppstå med anled-ning av att det alltid finns en osäkerhet i hur lång tid planeringsprocessen tar för


22(120)

ett enskilt projekt bland annat beroende på om beslut om antagande av detalj-planer överklagas eller inte. Dessutom kan tidpunkten för faktisk byggstart påver-kas av det allmänna ekonomiska läget och efterfrågan på bostäder. På sidan 77 redovisas underlaget områdesvis.

Förutsättningar för företagsetableringar och arbetsplatstill-växt i Täby 2014-2023 Idag finns det i Täby cirka 23 000 arbetstillfällen. I den vision som de sex Nord-ostkommunerna antog under 2012 är Täbys ambition att öka antalet arbetstill-fällen i kommunen med 20 000 fram till år 2040. I arbetet med att förverkliga den regionala stadskärnan Täby centrum-Arninge är utvecklingen av antalet arbetstill-fällen ett högt prioriterat område. Marknadsförutsättningarna för kontorsetableringar i Täby är för närvarande sämre pga. lägre lönsamhet än för bostadsproduktion. Efterfrågan på handelse-tableringar och lager i kombination med mindre kontor är dock god. Det är därför inte möjligt att tidsmässigt placera in verksamhetsetableringarna på samma sätt som för bostadsproduktionen. På sidan 83 redovisas etableringsområden 2014-2023.

Kommunkoncernen – De kommunala bolagen

THAB Täby Holding AB är moderbolaget i koncernen Täby Holding. Samtliga aktier i bolaget ägs av Täby kommun. Bolaget äger samtliga aktier i Täby Fastighets AB och Täby Miljövärme AB.

TFAB Täby Fastighets AB är ett helägt dotterbolag till Täby Holding AB som ägs av Täby kommun. Täby Fastighets AB:s verksamhet omfattar köp och försäljning av mark och byggnader samt förvaltning av skogs- och jordbruksfastigheter. En vik-tig uppgift är att i samverkan med kommunen förädla exploateringsfastigheter till byggklar mark för boende och näringsliv. Kommande år kommer bolaget att sälja dels tomter för industriändamål i Löv-brunna och Arninge, samt påbörja försäljning av bostadsmark inom nordvästra delen av Arninge/Ullnaområdet. Exploateringsprojekt planeras i samband med markförsäljningar i kanalkvarteren och Hägerneholmskvarteren i Arninge.


23(120)

Inriktningsmål

TFAB

Effektmål Mått Målvärde

Det är attraktivt att leva och verka i Täby

Täby är en hållbar kommun

Det är tryggt att leva och verka i Täby

Invånarna i Täby uppnår god hälsa

Täby har hög kvalitet i sina verksamheter

Täby har hög produk-tivitet och effektivitet i sina verksamheter

Täby Fastighets AB ska med sitt fastighetsinnehav skapa förutsätt-ningar för tillkomst av fler bostäder och arbetsplatser

Täby Fastighets AB ska verka för en energiförsörjning som främjar resurs-hushållning, förnyelsebara bränslen och minskad klimatpåverkan.

Täby Fastighets AB ska förvalta sina fastigheter så att: - det öppna landskapet bevaras och vårdas

- rekreationsvärden ökar - trygghetsupplevelsen ökar - kulturhistoriska värden bevaras - biologisk mångfald ökar - biologiska spridningssamband ökar

Tillgängligheten till bolagets skogs-mark för rekreation, motion och fri-luftsliv ska förbättras och möjliggöra att nyttjandet ökar

Täby Fastighets AB:s bebyggda fastigheter sköts med utgångspunkt från en långsiktig underhållsplan

Täby Fastighets AB ska skapa uthål-liga förutsättningar för en god finansi-ell ställning och god avkastning som bidrag till koncernnyttan

Arkivhandlingar ska finnas tillgäng-liga digitalt

Mark för minst antal bo-städer ska säljas

Areal mark som möjliggör arbetsplatser ska säljas

-

Antal fornminnesområden med landskapsvårdande insatser enl fornvårdspla-nen

Areal mark med åtgärder för bibehålla öppet land-skap

Areal slyröjning och gräs-röjning enl landskapspla-nen

Areal skog som gallras enligt skogsbruksplanen

-

Bolagets resultat före bokslutsdispositioner och skatt

Kassaflöde (exkl upplå-ning)

Från och med år

200 bostäder

6 000 kvm

-

3 st

740 ha

18 ha sly

11 ha gräs

36 ha

-

X2 mkr

> 0

2015

TMAB Täby Miljövärme AB är ett helägt dotterbolag till Täby Holding AB som ägs av Täby kommun. Bolagets verksamhet innebär att utveckla och bedriva fjärrvärme-verksamhet i Täby kommun i syfte att öka valfrihet och konkurrens. Fjärrvärme-utbyggnaden påbörjades under 2012. Ett koncessionsavtal avseende fjärrvärme-nät har tecknats med E.ON, som ger exklusiv leveransrätt under en övergångs-period. Målet är ett fjärrvärmenät som ägs av kommunen men som är öppet för konkurrens.

2 Anges i förslag till affärsplan 2014


24(120)

Strategiska ut-gångspunkter

Inrikt-ningsmål

Effektmål Mått Målvärde

Hållbar tillväxt Det är attraktivt att leva och verka i Täby


a) Lokal effekt: Färre pannor i tätort

b) Global effekt: minskade CO2-utsläpp

c) Större utbud av

värmelösningar till fastighets-ägare

d) Större utbud av

kylalösningar till fastighetsägare

a) Antal avveck-lade pannor

b) ton CO2/år

c) antal kommun-delar med FV

d) antal kommun-delar med FK

a) 5 st förbrän-ningspannor per år. (Idag finns ca 50 st i Täby. Vil-lapannor är inte inräknade.)

b) 3500 ton/ år 2014 (15 000 ton/år

till år 2026)

c) 5 st år 2014 (år 2017: 6 st)

d) 1 st år 2014 (år 2017: 2 st)

Medborgarfokus Det är tryggt att leva och verka i Täby


a) Trygga fjärrvärme-leveranser

b) Lägre lokala emiss-ioner av stoft och buller från pannor och transporter

a) Leverans-avbrott i fjärr-värmen

b) GWh minskad lokal produktion

a) 0 st oplanerade leveransavbrott längre än två timmar hos kund

b) 46 GWh/år 2014 (100 GWh/år 2017)

God ekonomisk hushållning

Täby har hög pro-duktivitet och effek-tivitet i sina verk-samheter

a) Rätt finansiering

a) Genomsnittlig upplånings-ränta

a) Genomsnitts-räntan ska un-derstiga koncess-ions-avgiftens räntesats.

Kommunstyrelsen


27(120)

Kommunstyrelsen

Nämndens ansvar och uppgifter Kommunstyrelsen har ansvaret att leda och styra kommunens utveckling. De centrala uppgifterna är:

att leda samhällsutvecklingen genom översiktsplanering, mark- och bo-stadspolitik, miljöfrågor samt genom näringslivsutveckling

att ansvara för den ekonomiska planeringen att samordna kommunens målstyrning

Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunen och har upp-sikt över nämndernas och bolagens verksamheter samt den verksamhet som bedrivs i kommunalförbund. I kommunstyrelsens verksamhet ingår den politiska organisationen, kommunled-ningskontoret med de centrala ledningsresurserna och det administrativa stödet. Kommunstyrelsen har anslag för kommunens personalomstruktureringskostnader och oförutsedda behov, liksom för räddningstjänst och totalförsvarsplanering. Särskilda resurser finns också avsatta för Trygg i Täbys brotts- och drogförebyg-gande arbete. Dessutom ingår kostnader för bl. a. medlemsavgifter till SKL (Sve-riges kommuner och landsting) och KSL (Kommunförbundet Stockholms län).

Utvecklingsområden I planeringsunderlaget för 2014 redovisas sju strategiska utvecklingsområden för kommunen. Inom kommunstyrelsens ansvarsområde kommer samtliga utveckl-ingsområden vara viktiga de närmaste åren.

Vision för Stockholm Nordost 2040 Nordostsektorn är en viktig del av den snabbt växande Stockholmsregionen. De sex nordostkommunerna har därför tagit fram en gemensam vision som visar hur kommunerna, var och en för sig och gemensamt, tar ansvar för tillväxten i reg-ionen. Visionen, som har 2010 som utgångspunkt, tar sikte på 2040. Då ska Stockholm Nordost ha ökat med 100 000 nya invånare och 50 000 nya arbetstill-fällen. Med visionen ”Framtid, framgång, framkomlighet” som ledstjärna ska utveckl-ingsarbetet pågå inom fyra målområden: ”stadsstruktur”, ”effektiva transportsy-stem, ”näringslivsprofil” och ”regional stadskärna”. Utifrån målområdena har varje kommun fastställt en inriktning för den gemen-samma framtiden. För Täby gäller följande:

Stadsstruktur: Ska utvecklas genom att kommunen ger förutsättningar för en mångfald av höga boendekvaliteter. Tillväxten bygger på hållbar ut-veckling, goda förutsättningar för företagsamhet, ett rikt utbildningsutbud och väl fungerande välfärdstjänster med fokus på trygghet och hälsa.

Effektiva transportsystem: Ska utvecklas genom att kommunen verkar för

förbättrad kollektivtrafik, ökad kollektivtrafikandel som en förutsättning för hållbar tillväxt samt etablera Arninge som resecentrum.


28(120)

Näringslivsprofil: Ska utvecklas genom att kommunen strävar efter att

vara en entreprenörskommun med goda förutsättningar för nyföretagande med en handelssektor som, liksom vård – och omsorgssektorn, kommer att vara en viktig del av näringslivsstrukturen, samt dra fördel av närheten till Vetenskapsstaden.

Den regionala stadskärnan: Täby Centrum- Arninge är den kompletta och

starka regionala kärnan för Stockholm Nordost, med hög tillgänglighet till hela Stockholmsregionen.

Under 2014 kommer stor fokus fortsatt vara på att förbättra tillgängligheten och att arbeta för en regional, kapacitetsstark spårburen kollektivtrafik. Resurser prioriteras för att samordna och utveckla det gemensamma näringslivs-arbetet i Stockholm Nordost.

Utveckling av Täby centrum - Arninge till en regional stadskärna Täby Centrum – Arninge är en av de åtta regionala stadskärnor som identifierats i den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS). Utvecklingen av dessa regionala kärnor ska bidra till ett mer varierat och tillgängligt utbud av bo-städer, arbetsplatser, service och kultur i regionen. Genom en levande och dy-namisk stadkärna skapas möjligheter för hållbar tillväxt och ökad tillgänglighet. Stadskärnan ska också utgöra en viktig knutpunkt i transportsystemet. Täby Centrum-Arninge ska, i egenskap av regional kärna i nordöstra regionen, vara en attraktiv mötesplats och viktig knutpunkt inte bara för Täbybor utan för hela nordöstra delen av Stockholm. I den regionala utvecklingsplanen beskrivs ett antal övergripande målområden. Med dessa som utgångspunkt har varje kommun tagit fram en egen målformule-ring för hur den regionala stadskärnan ska utvecklas. För Täby gäller att ”Täby Centrum- Arninge är den kompletta och starka region-ala kärnan för Stockholm Nordost, med hög tillgänglighet till hela Stockholmsreg-ionen”. Den lokala styrningen mot det övergripande målet sker genom en hand-lingsplan som beskriver viktiga projekt som kommer att pågå flera år framöver och som helt eller delvis berör samtliga verksamhetsområden. Handlingsplanen sträcker sig över lång tid, varför planen ska prövas varje år.

Ett hållbart synsätt Ett hållbart synsätt ska genomsyra samtliga verksamheter. Hållbarhet förutsätter förnyelsebara system och långsiktighet för att kommande generationer ska kunna leva ett gott liv. Hållbarhet kan delas upp i tre områden, ekonomiskt, socialt och ekologiskt, som alla bör samverka. En klimat- och energistrategi har utarbetats för Täby kommun. Åtgärderna i kli-matstrategin syftar till att minska de klimatpåverkande utsläppen genom att effek-tivisera energianvändningen och öka andelen förnybar energi. I strategin presen-teras de mål som Täby jobbar mot och vilka åtgärder som ska genomföras för att nå målen. Strategin omfattar hela kommunen, dvs. både den kommunala organi-sationen och kommunen i sin helhet. Målen i strategin följer i stort den ambitions-nivå som man enats om regionalt. De åtgärder som planeras i kommunens egen verksamhet bedöms vara möjliga att finansiera inom befintliga budgetramar.


29(120)

Strategi för kommunikation och medborgardialog Ett strategiskt kommunikationsarbete är nödvändigt av flera anledningar. I första hand för att utveckla kommunikationen med medborgarna, men också för att marknadsföra Täby som ett attraktivt etableringsalternativ för företag och en at-traktiv plats att bo på för såväl befintliga som nya invånare. Det är av avgörande betydelse att informationen har ett tydligt medborgarperspektiv samt är innehålls-rik, attraktiv och tillgänglig. Under 2013 inleddes ett arbete att i större skala arbeta med medborgardialog, en metod för att systematiskt ta tillvara medborgarnas synpunkter och idéer rörande utbyggnad av Galoppområdet. Om försöket slår väl ut kommer arbetet att fort-sätta under 2014 inom andra områden. Kommunens hemsida är ett viktigt instrument i det strategiska kommunikations-arbetet. Hemsidan ska vara utgångspunkten för information. Här ska det även finnas möjlighet att lämna synpunkter. Hemsidans struktur måste vara enkel och lättnavigerad och utformad så informationen blir tillgänglig för alla. Det behöver även finnas alternativ för personer som inte kan eller vill använda internet. Kom-muntidningen Estrid fyller en viktig funktion då den ger möjlighet att förklara mer komplexa samband och informera om delar av den kommunala verksamheten som är mindre kända. En utvärdering av tidningen och dess inriktning kommer att genomföras under andra halvåret 2014. För att etablera ett välfungerande och snabbt kommunikationsflöde behöver verksamheterna göras medvetande om sitt ansvar för information och kommuni-kation. Enligt den antagna kommunikationspolicyn är det respektive verksamhet som ansvarar för informationen inom det egna verksamhetsområdet. Flytten till det nya kommunhuset kommer att ställa nya krav på hur internkommu-nikationen fungerar och vilken typ av stöd exempelvis intranätet kan erbjuda medarbetarna. Ett arbete med att vidareutveckla en plattform för internkommuni-kation påbörjades under 2013 och kommer att fortsätta under 2014.

Strategisk lokalförsörjning De kommunala verksamheternas behov av lokaler förändras över tiden. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken för att stå utan nödvändiga lokaler när de behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av loka-ler. Detta förutsätter en strategisk lokalresursplanering. Resultatet av lokalresurs-planeringen kan innebära investeringar av skiftande storlek. Investeringsbehovet i verksamhetslokaler är således en viktig del i kommunens budget- och planeringsarbete. Dels i form av investeringsutgifter och därmed finansierings- och likviditetsfrågor, dels i form av tillkommande drifts- och kapital-kostnader. Utmaningen för den strategiska lokalresursplaneringen är att matcha den framtida demografiska utvecklingen mot ändamålsenliga lokaler. För att skapa ett effektivt utnyttjande av lokaler behöver dessa vara flexibla. Lo-kaler måste kunna ställas om utifrån de verksamheter som för tillfället har störst behov. Lokaler ska även kunna samutnyttjas med enskilda utförare. För att få fram nya koncept och skapa flexibla lösningar är det här ett viktigt område för samverkan både internt och externt. En förstudie pågår i kommunen med syfte att se på olika modeller som kan resultera i att det företag eller den förening som äger verksamheten också bygger lokalerna på mark som kommunen på lämpligt sätt upplåter. Resultatet av förstudien som beräknas vara utförd under hösten


30(120)

2013 ska beaktas i det fortsatta arbetet med lokalförsörjningsplanen.

Anpassning och utveckling av den kommunala organisationen De kommuner som liksom Täby har valt konkurrens och valfrihet som tillväga-gångssätt för att utveckla och förbättra kvaliteten i välfärdstjänsterna, ställs stän-digt inför nya utmaningar när det gäller effektiv ledning och styrning. Idag har kommunen dubbla roller dels som huvudman (systemägare) och finan-siär, dels som ägare av verksamhet i egen regi. En och samma nämnd och/eller chef har därmed både rollen som beställare och leverantör. Det finns nu ett stort behov av att utveckla innehållet i respektive roll. I systemägarrollen behöver kommunen till exempel utveckla uppföljning, tillsyn och utvärdering samt ägna mer tid och kraft till dialog med marknadens olika ak-törer kring prissättning med mera. I rollen som ägare av egenregin är det en prio-riterad uppgift att se till att kommunens egenregiverksamhet förblir konkurrens-kraftig och att de verksamheter som idag går med underskott får sin ekonomi i balans. Täby kommun deltar sedan september 2012 i ett samarbetsprojekt med Upp-lands Väsby och Vaxholms kommuner för att utreda hur de bästa förutsättningar-na skapas för framtidens styrning och ledning. I juni 2013 presenterade projektet sina slutsatser på en övergripande/generell nivå för kommunstyrelsen i respek-tive kommun. Parallellt har ett projekt startat i Täby för att konkretisera vilken organisationsform som långsiktigt leder till en markant effekt i styrningen av det kommunala upp-draget som därigenom leder till ökad medborgarnytta. Ett förslag ska finnas framme mot slutet av år 2013.

Styrning och ledning av kommunövergripande kvalitetsarbete Kommunens främsta uppgift är att tillhandahålla tjänster av god kvalitet och att hushålla väl med kommunens resurser. I uppgiften ingår att beskriva tjänster, definiera och kontrollera kvalitetskrav, men också att prioritera, förbättra och ut-veckla. Denna ständigt pågående process fordrar ett kommunövergripande, sys-tematiskt arbetssätt som genomsyrar samtliga verksamheter. Kopplat till en av Täbys strategiska utgångspunkter (”God ekonomisk hushåll-ning”) finns inriktningsmålet: ”Täby har hög produktivitet och effektivitet i sina verksamheter”.

Under 2013 ska kommunen delta i Kommunkompassen – en utvärdering som syftar till att belysa styrkor och svagheter i kommunens kvalitetsar-bete med fokus på ledning och styrning utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv.

En ”Täbyanpassad” modell för styrning och ledning av det kommunöver-gripande kvalitetsarbetet ska införas under 2014

En plan för det fortsatta arbetet med utgångspunkt från kommunens resul-tat i Kommunkompassen ska fastställas under 2014.

Trygg i Täby Trygg i Täby rådet, som består av politiker från kommunstyrelsen, chefstjänste-män och Täby närpolischef, samordnar kommunens trygghets- och drogförebyg-gande arbete så att alla känner trygghet och trivsel i hela Täby. För att lyckas i det brotts- och drogförebyggande arbetet är det angeläget att alla som bor och


31(120)

verkar i Täby är med och tar ett ansvar för det brotts- och drogförebyggande ar-bete som görs. Visionen för Trygg i Täby är att Täby ska vara Sveriges tryggaste kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att alla kommunens verksamheter och bo-lag, genom det övergripande kommungemensamma inriktningsmålet ”Det är tryggt att leva och verka i Täby”, varje år beslutar om mål för att visionen ska bli verklighet. För att uppnå visionen skall också ett fokusområde fastställas varje år. För 2014 är fokusområdet Trygghet inom kommunens verksamheter och an-svarsområden.

Strategi för kompetensförsörjning För att kunna fortsätta att leverera välfärdstjänster av bästa kvalitet måste Täby kommun få de mest kompetenta medarbetarna att stanna kvar och duktiga att söka sig till kommunen. Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare och att se till att information om utbildningar, arbets- och karriärmöjligheter når den framtida arbetskraften, kommer att vara en viktig uppgift. Kommunen behöver arbeta ak-tivt med att attrahera, behålla och utveckla medarbetare i enlighet med det per-sonalpolitiska program som fastställts av kommunstyrelsen. Det personalpolitiska programmet innehåller fyra delar: Ledar- och medarbetarskapspolicy; Kompe-tenspolicy; Hälsofrämjande policy; Lönepolicy. Projektet ”Täby kommun - en attraktiv arbetsgivare” har med anledning av detta startat under våren 2013. Projektet kommer pågå i två år.

Inriktnings- och effektmål Kommunfullmäktige fastställer inriktnings- och effektmål enligt nedan för kom-munstyrelsen att gälla för 2014. Strategiska utgångspunk-ter

Inriktningsmål Effektmål Mått Mål-värde

HÅLLBAR TILL-VÄXT


Antalet arbetstillfällen i kommunen ökar

Antal kvm ny verksamhetsloka-ler i områden där detaljplaner anta-gits

Minst 8 000 kvm/år

Antalet bostäder i kommunen ökar (2012: ca 300 lgh)

Antal nya lägen-heter i områden där detaljplaner antagits

Minst 500 lgh/år

Nyföretagandet är högt

Andel nystartade företag per 1000 invånare

Minst 8,5 företag


Täbys miljöprofil är god (2012: placering bland de 21 % bästa)

Placering bland de 20 % bästa kommunerna i Miljöaktuellts kommunranking.

Ja


32(120)

Strategiska utgångspunk-ter


Förutsättningar finns för ett hållbart byg-gande

Andel detaljplaner med hållbarhets-program samord-nat med exploate-ringsavtal och handlingsplaner från byggarna och andra aktörer inom planområ-det.

100 %

Andel olja som källa för uppvärmning avkommunens fastig-heter ska minska

Andel olja som källa för uppvärm-ning av kommu-nens fastigheter (2012: 31 %)

Högst 20 %

MEDBORGAR-FOKUS


Täby har en effektiv dialog med medbor-garna

Alla större projekt har en kommuni-kationsplan

100 %


Täbyborna är trygga Andel av kommu-nens verksam-hetsområden som genomför aktivite-ter för ökad trygg-het

Minst 50 %

GOD EKONO-MISK HUS-HÅLLNING

Täby har hög produktivitet och effektivitet i sina verksamheter

Årets resultat uppgår till minst 1 procent av nettoskatteintäkterna (2012: 4 %)

Resultatets andel av nettoskattein-täkterna

Minst 1 %

Verksamheternas nettokostnader täcks av nettoskatteintäk-terna (2012: 97 %)

Andel av netto-kostnaderna som täcks av netto-skatteintäkterna

Högst 100 %

Täby kommun har effektiv administrat-ion. (Mätning 2015)

Nöjd-Kund-Index (NKI)

Minst NKI 70

Täby kommun har en effektiv fastighetsför-valtning (Mätning 2015)

Nöjd-Kund-Index (NKI)

Minst NKI 70

Täby kommun är en attraktiv arbetsgivare.

Andel av kommu-nens medarbetare som upplever att chefer utövar ett professionellt ledarskap (2012:84 %) Mäts i medarbe-tarundersökning-en 2014

Ska öka


33(120)



Andel av kommu-nens chefer som engagerar medar-betarna i verk-samhetsutveckl-ingsarbetet ska öka. (2012:68 %) Mäts i medarbe-tarundersökning-en 2014

Ska öka

Uppdrag Handlingsplanen för den regionala stadskärnan ska genomföras. Utifrån visionen för de sex nordostkommunerna ” Stockholm nordost 2014” ska

utvecklingsarbetet fortsätta inom de fyra målområden: ”Stadsstruktur”, ”Effektiva transportsystem, ”Näringslivsprofil” och ”Regional stadskärna”.

Uppföljning av verksamheternas aktiviteter med utgångspunkt från de övergri-

pande målen i miljöplanen ska fullföljas. Arbetet med åtgärder enligt handlingsplanen i klimat- energistrategin ska följas

upp. Ett övergripande policydokument för investeringar ska utarbetas och vara klart i

början av år 2014.

En projektmodell för investeringsprojekt ska utarbetas att gälla för kommunen som helhet från år 2014.

En modell för styrning och ledning av det kommunövergripande kvalitetsarbetet ska införas under 2014.

Den strategiska lokalförsörjningsplanen ska fullföljas. Planen ska även innehålla

resultatet av utredningen med uppdrag att utveckla modeller för att det företag el-ler den förening som driver verksamheten också bygger lokalerna på mark som kommunen på lämpligt sätt upplåter.

Kommunledningskontoret får i uppdrag att utarbeta förslag till utökade befogen-

heter för kommunstyrelsens fastighetsberedning från år 2014 och att fastighets-beredningen därmed ombildas till ett utskott under kommunstyrelsen. Ansvarom-rådet för kommunstyrelsens fastighetsberedning behöver ses över med anled-ning av att investeringsutgifter i verksamhetslokaler ökar under planeringspe-rioden och därmed finansierings- och likviditetsfrågor samt tillkommande drifts- och kapitalkostnader.

I och med att Täby växer finns ett ökande behov av att berätta om Täby för kom-

munens invånare och besökare både digitalt och i bokform. Kommunlednings-kontoret får i uppdrag att en skrift tas fram om Täby, som ska innehålla Täbys besöksmål och utveckling från ca år 1990 till idag.

Under 2013 genomfördes en hembygdsrundtur för nyinflyttade. Kommunled-

ningskontoret får i uppdrag att genomföra en sådan även år 2014. Resultat av beslutet till följd av det pågående projektet ”Organisation för framti-

den” ska vara vägledande för den fortsatta utvecklingen av den kommunala or-


34(120)

ganisationen. Projektet ”Täby kommun - en attraktiv arbetsgivare” ska genomföras och vara

klart under år 2015.

Budget Kommunstyrelsens budget för 2014 uppgår till 136,5 mnkr (netto). Styrelsens nettokostnader minskar med 9 procent jämfört med 2013. De väsentliga förändringarna är förutom pris- och löneförändringar är den sänkta avgiften till Storstockholms brandförsvarsförbund med 8 mnkr. Under år 2014 uppgår det särskilda engångsanslaget för eftersatt underhåll till 20 mnkr (30 mnkr 2013). Medlen reserverades i 2013 års bokslut. En bok om Täby ska utarbetas för detta avsätts 0,5 mnkr (engångsanslag). Hembygdsturen för nyinflyttade kommer att genomföras även år 2014 (0,1 mnkr).


35(120)

Driftbudget 2014, plan 2015 - 2016 Belopp i mnkr

Kommunstyrelsen Utfall Budget BUDGET Plan Plan

mnkr 2012 2013 2014 2015 2016

Nettokostnader -133,6 -149,3 -136,5 -119,0 -122,6

Förändring i mnkr 15,7 12,8 17,5 -3,6

Förändring i % 12 % 9 % 13 % 3 %

Investeringar 2014 - 2018

KS Budget Plan Plan Plan Plan

(mnkr) 2014 2015 2016 2017 2018

Nytt kommunhus (exkl inventarier) 89 169 40

- inventarier mm nytt kommunhus 1 29 10

Etablering av besökscentrum, tema vikingar 25

Upprustning och modernisering av fastigheter och anläggningar 111 143 124 99 54

Summa övergripande investeringar i fastigheter och anläggningar 226 341 174 99 54

Fysisk planering mm 4 4 4 4 4

IT-investeringar 11 8 8 8 11

Inventarier mm 8 4 4 4 4

Summa övriga investeringar 23 16 16 16 19

Summa investeringar 249 357 190 115 73 Nytt kommunhus Beslutet att bygga nytt kommunhus fattades av kommunfullmäktige i november 2012. Budgeten uppgår till totalt ca 483 mnkr. I budgeten ingår även utgifter för inventarier, konstnärlig utsmyckning och IT-investeringar (40 mnkr). Det finns flera skäl att satsa på ett nytt kommunhus. I och med att den kommu-nala administrationen flyttar till det nya kommunhuset kan marken i Västra Ro-slags Näsby säljas och bebyggas med bostäder. Det nuvarande kommunhuset är tekniskt nedgånget och skulle vara för dyrt att renovera så att det uppfyller mo-derna krav. Lokaliseringen av det nya kommunhuset till Täby centrum gör dessu-tom att politiker och tjänstemän kommer närmare medborgarna. Målet är att skapa ett kommunhus präglat av öppenhet och tillgänglighet. Loka-lerna ska på ett effektivt sätt stödja verksamheterna och den enskilda medarbeta-rens arbetssituation. Kommunhuset ska utformas för kostnadseffektiv förvaltning, effektiv lokalförsörjning och minskad energiförbrukning. Kommunhuset ska vara ett föredöme för långsiktig miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Upprustning och modernisering av fastigheter Investeringar i upprustning och modernisering av fastigheter uppgår 2014-2018 till totalt ca 531 mnkr. Det avser främst fastighetstekniska investeringar, upprust-ning av kök samt energieffektiviseringar. I planen ingår även upprustning och ombyggnad av vård- och omsorgsboenden.

Stadsbyggnads-nämnden


39(120)

Stadsbyggnadsnämnden

Nämndens ansvar och uppgifter Stadsbyggnadsnämnden svarar för drift och underhåll samt byggande av kom-munens gator, torg, parker samt vatten- och avloppsledningar. Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet. Kommunal renhållning samt trafiksäkerhetsfrågor ingår också i stadsbyggnadsnämndens verksamhetsom-råde.

Utvecklingsområden I planeringsunderlaget för 2014 redovisas strategiska utvecklingsområden för kommunen. Inom stadsbyggnadsnämndens ansvarsområden är följande utvecklingsområden särskilt viktiga de kommande åren:

Vision för Stockholm Nordost 2040 Utveckling av Täby c - Arninge till en regional stadskärna Västra Roslags Näsby, Täby centrum, Galoppområdet och Arninge Strategi för kommunikation och medborgardialog Attraktiv arbetsgivare

Täby har liksom övriga nordostkommuner satt upp en inriktning för tillväxten till år 2040. För denna tillväxt behövs ett tillskott av nya bostäder, infrastruktur, arbets-platser, skolor, torg och parker. Det handlar främst om utbyggnad från Västra Roslags Näsby till Täby centrum, Galoppområdet och Arninge. Huvuddelen av den tillkommande bebyggelsen utgörs av flerbostadshus för att kommunens am-bitioner om stadsmässighet och bevarande av grönområden ska vara möjlig. Stora satsningar görs på Roslagsbanans dubbelspårsutbyggnad och trafikplat-serna längs E18. För att åstadkomma en långsiktligt hållbar utveckling genomförs gemensamma utredningar om regional kapacitetsstark spårburen kollektivtrafik till och inom Stockholm Nordost med syfte att förstärka kollektivtrafiken och skapa en konkurrenskraftig region. Eftersom kommunen äger mycket mark kan kommunen genomföra markförsälj-ningar på ett strukturerat och genomtänkt sätt och därmed medverka till att bo-stadsproduktion kommer till stånd. Mark kan säljas med villkor kring byggstart, färdigställande, boendeform, upplåtelseform och storlek. Dock är det ändå slutli-gen marknadens efterfrågan som avgör om bostäder verkligen byggs. En planbe-redskap skapar i sig inte fler bostäder men beredskapen medger att planeringen "håller" över tid. Planeringen av nya bostäder ska bygga på långsiktig och god ekonomisk hushållning av mark, vatten och andra resurser. Miljövänliga bygg-material och möjligheten att använda förnyelsebara energikällor ses som en na-turlig del i denna ambition. Inom nämndens verksamhet genomförs olika former av medborgardialog, t ex genom möten med medborgarna inom områden som trafikhastigheter, skolvägar, utformning av lekplatser och parker, trygghetsvandringar och de lagstadgade samrådsmötena som plan- och bygglagen kräver. I samband med utvecklingen av Galoppfältet har en medborgardialog genomförts för att i tidigt skede tillvarata medborgarnas synpunkter när framtidens kommun formas.


40(120)

Utvecklingsområdena styrs till stor del av handlingsplanen: ”Den regionala stads-kärnan Täby centrum – Arninge” (antagen av kommunfullmäktige 2012-03-19). Stadsbyggnadsnämnden kommer de närmaste åren att driva en rad projekt inom ramen för handlingsplanen: - Stadsbyggnad för regional stadskärna

Stadsanalys för den regionala stadskärnan Utred förutsättningarna för ökat antal student- och forskarbostäder Ta fram hållbarhetsprogram för utbyggnadsområden Prioriterat under 2014 är att genomföra Stråkanalys för regionala stads-

kärnan kopplat till övriga delar av kommunen - Trafik för den regionala stadskärnan

Trafikförsörjningsanalys för den regionala stadskärnan Utredning om förstärkt cykelkultur

Det kommunövergripande projektet ”Täby kommun - en attraktiv arbetsgivare” är ett betydelsefullt utvecklingsområde för nämnden. Tillväxtarbetet förutsätter att kommunen kan attrahera och behålla kompetenta medarbetare.

Miljö – hållbar kommun Hållbarhetsfrågorna är en viktig faktor i planarbetet. I planen för Västra

Roslags-Näsby har ett hållbarhetsprogram genomförts som kan fungera som underlag för hållbarhetsarbete i kommande planer. Medborgardialog och certifieringsfrågor är andra hållbarhetsverktyg som används i Galopp-områdes projektet.

En vattenplan för kommunen färdigställs vid årsskiftet 2013/14. Arbetet går under 2014 vidare med konkreta åtgärdsprogram för att förbättra mil-jöstatusen för kommunens vatten. Restaureringsåtgärderna av Vallentu-nasjön fortsätter i samverkan med Vallentuna kommun.

Under 2014 planeras en inventering av ekosystemtjänster i kommunen. Kommunen har en aktiv roll i arbetet med att driva den mellankommunala

grönkilssamverkan. Kommunen arbetar för att säkerställa värdefulla naturområden. Skål-

hamra kvighage inrättas som ett kommunalt naturreservat och för Mörtsjö-Käringsjöområdet kommer en utredning att slutföras om hur områdets värden säkerställs.

Genomförandet av bullerskyddsåtgärder fortsätter enligt bullerprogram-met.

Inriktnings- och effektmål Kommunfullmäktige fastställer inriktnings- och effektmål enligt nedan för stads-byggnadsnämnden att gälla för 2014. Strategiska utgångspunk-ter


HÅLLBAR TILL-VÄXT


Täbys parker erbjuder täbyborna högt rekre-ationsvärde, med omväxlande och upplevelserika par-

Antal tillkom-mande/upprustade finparker enligt grön-plan/parkpolicy

Minst 2


41(120)



krum. Antal tillkom-mande/upprustade lek- och aktivi-tetsytor enligt lek- och aktivitetsplan

Minst 2


Naturen ska förvaltas så att den biologiska mångfalden gynnas

Antal påbörjade områden med naturskydd och antal inrättade områden med naturskydd.

Minst 1

Yta (ha) i natur-parker i årets delområde som sköts enligt natur-parksplanen.

Minst 20

Antal nya forn-minnen som i ordningsställs och sköts enligt forn-vårdsplanen

Minst 4

Täbys sjöar och vat-tendrag ska ha god vattenstatus enligt EU:s vattendirektiv

Antal åtgärder enligt åtgärdspro-gram som har genomförs

Minst 2

Mängden hushållsav-fall minskar samtidigt som återanvändning och återvinning ökar

Antal nya återvin-ningsstationer

Minst 2

Andel hushåll som har möjlighet att sortera ut matav-fall i det pågående projektet

Minst 40%

Täby är en attraktiv kommun för cyklister

Antal cyklister Ökar

MEDBORGAR-FOKUS


Bygglovsökande i Täby är nöjda med handläggningen i sin helhet enligt bygg-lovalliansens mät-ningar

Andel som ska instämma i påstå-endet "Jag är nöjd med handlägg-ningen i sin hel-het"

Minst 85%

Kundnöjdhet - sökande som begärt en ny-byggnadskarta ska instämma i påståendena om att bemötandet är professionellt och handläggningsti-derna är rimliga

Minst 85%

Vägnätet håller hög standard.

Andelen av hu-vudgatorna som har spårbildningar djupare än 3 cm eller andra vä-sentliga skador.

Högst 5%


42(120)



Andel av lokalga-tornas yta som är utan större skador i slutet av oktober varje år

Minst 80%


Allmänna platser och stråk som upplevs otrygga åtgärdas

Antal otrygga platser och/eller stråk som åtgär-das.

Minst 3

Antalet olyckor med skadade eller döda minskar inom det kommunala vägnätet.

Antalet olyckor med skadade eller döda minskar.

Minskar

Byggloven ska hålla vid en överprövning

Andelen givna bygglov som håller vid en över-prövning i sista instans

Minst 85%


Boende i Täby som störs av trafikbuller ska minska.

Antal lägenheter som genom åt-gärder fått lägre bullernivåer.

Minst 30



God kundnöjdhet NKI > 75 enligt Stockholm Busi-ness Alliance brukarundersök-ning

Minst 75%

Effektiv fysisk plane-ring

System för att mäta inre effektivi-tet i detaljplane-processen ska användas för uppföljning med mål att kunna sätta ett effektivi-tetsmått för år 2015

Ja

Uppdrag Nytt uppdrag i VP 14

Flygstigen ska för gångtrafikanter utformas på ett trafiksäkrare sätt (buss-gatan). På sikt ska vägen öppnas för allmäntrafik med syfte att få ett na-turligt stråk mellan områdena Hägernäs strand, Hägernäs och Viggby-holm.

I samband med upprustningen av Platt torget ska en dialog genomföras med de olika fastighetsägarna på Biblioteksgången med syfte att utforma Biblioteksgången till ett attraktivt gång- och cykelstråk med aktivitet i bot-tenvåningarna.

Följande politiska uppdrag återstår under mandatperioden:

Täby ska vara pådrivande i arbetet med att förlänga Roslagsbanans Val-lentunagren till Arlanda och i arbetet med ett nytt resecenter i Arninge.

Kommunen ska målmedvetet arbeta för att ytterligare spårbunden kollek-tivtrafik ska öka. Ytterligare diskussioner med SL om busstrafiken ska ini-


43(120)

tieras. Arbetet med lek- och aktivitetsplanen ska fortsätta under mandatperioden. Arbetet med att utveckla cykelvägar och cykelkarta ska fortsätta. Ny infart till Täby IP ska utföras. Avfarten från Norrortsleden in på Bergtorpsvägen ska förbättras. Den positiva utvecklingen som pågår när det gäller moderniseringen av

bilparken ska mötas med installationer av fler elstolpar på Täbys parke-ringsplatser.

Det ska finnas minst 1 återvinningsstation i varje kommundel. Skapa förutsättningar för att attrahera och behålla kompetenta medarbe-

tare inom nämndens ansvarsområde.

Budget Stadsbyggnad nämndens budget för 2014 uppgår till 212,5 mnkr (netto). Nämn-dens nettokostnader ökar med 12 procent jämfört med 2013. De väsentliga förändringarna är pris- och löneförändringar, lägre kapitalkostna-der, ökade kostnader för drift av nya investeringar samt ett utökat anslag för be-läggningsunderhåll. Beläggningsunderhållet utökas med 3 mnkr 2014 och med ytterligare 3 mnkr 2015. Dessutom disponerar verksamheten en reserv på 9 mnkr åren 2013-14 för beläggningsunderhåll. På grund av förskjutningar i investerings-volymen och ändrad redovisningsprincip av avskrivningar är kapitalkostnaderna lägre än jämfört med i VP 13.


Stadsbyggnads- Utfall Budget BUDGET Plan Plan

nämnden 2012 2013 2014 2015 2016

Nettokostnader -173,0 -189,8 -212,5 -241,7 -265,6

Förändring i mnkr -16,8 -22,7 -29,2 -23,9

Förändring i % 10 % 12 % 14 % 10 %

Nettokostnad per verksamhet

Belopp i mnkr

Stadsbyggnadsnämnden Utfall Budget BUDGET Plan Plan

per verksamhet 2012 2013 2014 2015 2016

Fysisk planering -27,9 -31,3 -32,7 -33,5 -34,5

Energirådgivning 0,1 0 0 0 0

Gator och vägar -109,3 -128,6 -152,6 -177,3 -197,8

Parker -21,4 -23,1 -25,8 -29,3 -31,6

Miljö -1,2 -1,4 -1,4 -1,6 -1,7

Småbåtshamnar 0 0 0 0 0

Vatten och avlopp -12,9 -5,5 0 0 0

Avfall -0,3 0 0 0 0

Nettokostnader -172,9 -189,8 -212,5 -241,7 -265,6


44(120)

Investeringar 2014 - 2018 Investeringar i stadsbyggnadsnämnden 2014-2018 uppgår till totalt ca 1,8 miljar-der kronor varav 0,9 miljarder kronor är finansierat med skatter och bidrag samt 0,9 miljarder kronor är finansierat med taxor och avgifter. De senare finansieras med VA-taxan (bruknings- och VA-anläggningsavgifter), gatukostnadsersättning-ar eller intäkter genom avtal. SBN Budget Plan Plan Plan Plan

(mnkr) 2014 2015 2016 2017 2018

Ny- och reinvesteringar av allmän plats i befintlig miljö 62 71 46 42 37

Investeringar i infrastruktur 98 104 137 62 x

Investeringar i nya utbyggnadsom-råden 162 231 404 184 89

Ny- och reinvesteringar i VA och avfall i befintlig miljö 20 20 19 19 19

Summa investeringar 341 425 605 306 145

Ny- och reinvesteringar av allmän plats i befintlig miljö Under perioden föreslås bl.a. anslagen för lek- och aktivitetsytor och tillgänglighet att utökas, samt att Tibble torg ska upprustas. Vidare föreslås att 4 mnkr avsätt per år för reinvestering i gata. Den totala budgeten för ny- och reinvesteringar av allmän plats i befintlig miljö uppgår under 2014-2018 till ca 258 mnkr.

Investeringar i infrastruktur I investeringsplanen ingår stora infrastrukturinvesteringar som är nära samman-kopplade med utvecklingen av nybyggnation i ovan beskrivna områden. Hit räk-nas ombyggnad av trafikplatser vid Roslags-Näsby och Viggbyholm, dubbel-spårsutbyggnad samt cirkulationsplats på Leverantörsvägen i Arninge Ny infart till Täby IP planeras till 2014. Den totala budgeten för investeringar i infrastruktur uppgår under 2014-2018 till ca 401 mnkr.

Investeringar i nya utbyggnadsområden De större investeringarna i nya utbyggnadsområden pågår i Täby centrum och planeras i Västra Roslags-Näsby, Arninge/Ullna samt Galoppområdet där det sammanlagt planeras mellan ca 8 000- 12 000 nya bostäder samt nya skolor, förskolor, bostäder inom social omsorg, mm. Den totala budgeten för investeringar i nya utbyggnadsområden uppgår under 2014-2018 till ca 1 100 mnkr.

Ny- och reinvesteringar i VA och avfall i befintlig miljö Ny- och reinvesteringar i VA och avfall i befintlig miljö sker löpande och avser främst omläggningar och kompletteringar av Va-anläggningar. Den totala budgeten för ny-och reinvesteringar i VA och avfall i befintlig miljö uppgår under 2014-2018 till ca 97 mnkr.


45(120)

Taxor och avgifter

Avgiftstyp Belopp Markupplåtelse KF beslut 23-24 november 2009 Tomträtter Fastställs i varje enskilt fall Gatukostnadsbidrag Enligt föreskrifter för uttag av gatukost-

nader. Beloppen varierar område för område.

Brukningsavgifter VA- bebygg fastighet. Enligt KF beslut 18 november 2013 2014

Exkl. moms (kr) 2014

Inkl. moms (kr) Fast grundavgift per år för spillvatten

243,00 303,75 Avgift per m3 levererat vatten 16,20 20,25 Avgift för dagvatten för varje påbör-

jat 100-tal m2 tomtyta per fastighet eller 91,80 114,75

För en- och två familjs fastigheter avgift per år

486,00 607,50 Anläggningsavgift VA Enligt KF beslut 18 november 2013 Avfallstaxa Enligt KF beslut 18 november 2013 Taxa för plan och byggnadsverksam-heten

Enligt KF beslut 25 mars 2013

Uppdrag - husutstakning, höjd o plankontroll,

nybyggnadskartor

Enligt särskild taxa

Förrättningsavgifter Enligt särskild taxa Anmärkning I anslutning till att fullmäktiges behandling av verksamhetsplan för 2014 behand-lads följande taxor i särskilda ärenden: Taxa för va-verksamheten Taxa för avfallshanteringen

Lantmäterinämnden


49(120)

Lantmäterinämnden

Nämndens ansvar och uppgifter Lantmäterinämnden fullgör kommunens uppgifter inom områdena fastighetsbild-ning och fastighetsregistrering enligt fastighetsbildningslagen och utövar därige-nom huvudmannaskapet för den kommunala lantmäterimyndigheten som kom-munen har fått tillstånd att inrätta enligt lagen om kommunal lantmäterimyndighet (1995:1393). Nämnden ansvarar även för myndighetsservice inom lantmäteriverksamheten enligt följande:

Upprättande av och ansvar för digital registerkarta Upprättande av förslag till fastighetsplaner Utförande av fastighets – och gränsutredningar Fastighetsrättslig service och rådgivning till enskild och åt kommun Plantolkningar Administration för namn- och adressfrågor samt registrering Värdeintyg Upprättande av fastighetsförteckningar

Budget Lantmäterinämndens budget för 2014 uppgår till 2,0 mnkr (netto). Nämndens nettokostnader ökar med 5 procent jämfört med 2013. De väsentliga förändringarna är löne-och prisuppräkning som uppgår till 0,1 mnkr.


Lantmäterinämnden Utfall Budget BUDGET Plan Plan

2012 2013 2014 2015 2016

Nettokostnader -1,5 -1,9 -2,0 -2,1 -2,2


Förändring i % 27 % 5 % 5 % 5 %

Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd


53(120)

Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd

Nämndens ansvar och uppgifter Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnds (SRMH) uppdrag är att svara för Täbys och Vaxholms tillsyn och kontroll enligt miljöbalken, livsmedelslagen, strålskyddslagen, alkohollagen, tobakslagen samt kontroll av läkemedelsförsälj-ning i detaljhandeln. Nämnden ska även svara för information och expertkunskap inom verksamhetsområdet, besvara remisser samt delta i kommunernas krishan-tering. SRMH ansvarar även för miljöövervakning avseende sina kontrollobjekt. Dessutom utför SRMH tillsynen med stöd av alkohollagen och tobakslagen samt kontrollen enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel på uppdrag av Norrtälje och Vallentuna. Besluten fattas av socialnämnderna i respektive Norr-tälje och Vallentuna kommun.

Utvecklingsområden Den kanske viktigaste utmaningen för nämnden är att skapa en ännu större för-ståelse och kunskap om SRMH:s lagstiftning. Berörda företagare, invånare, tjänstemän och politiker bör bli bättre orienterade i vilka lagkrav som gäller och hur de kan efterlevas. Företagen och invånare ska vara nöjda med nämndens myndighetsutövning. De ska även förstå vilka krav som ställs och varför de ställs. Inom livsmedelskontrollområdena har nämnden en utmaning att bedriva kontroll av märkning vid försäljning av olika slags livsmedel. Inom miljö- och hälsoskyddsområdet kommer tillsyn av kemiska produkter med avseende på märkning med svensk text, barnskyddande förslutningar och taktil-märkning att prioriteras under de närmaste åren. Energieffektivitet är en mycket viktigt fråga ur ett klimatperspektiv. Information och tillsyn beträffande energibe-sparande åtgärder behöver därför lyftas fram. Information om energibesparande åtgärder är ett relativt nytt område för miljökontoren men har mycket nära kopp-ling till nämndens tillsyn inom radonområdet och av miljöfarliga verksamheter. Ett annat prioriterat område är tillsynen av att skolgårdarna är rökfria för att minska riskerna för att eleverna börjar röka eller utsätts för tobaksrök. Inom alkoholtillståndsområdet krävs en noggrann kontroll och ytterligare till-synsinsatser av både nya och befintliga tillståndsinnehavare.

Inriktnings- och effektmål Kommunfullmäktige fastställer inriktnings- och effektmål enligt nedan för Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd att gälla för 2014. Inriktningsmålen för Täby kommun och Vaxholm stad överensstämmer i stort sett helt. SRMH bedö-mer därför att inriktningsmålen väl innehåller både Täby kommuns och Vaxholms stads styrning och önskemål om utveckling inom nämndens område.


54(120)



HÅLLBAR TILL-VÄXT

Täby och Vax-holm är hållbara kommuner

Utsläpp från köldme-dieanläggningar ska minska med 10% jämfört med året innan

Köldmedieläckage Minskar

Vattenstatus i kom-munernas vattenföre-komster ska vara god enligt vattendirektivet

Kemisk och eko-logisk status enligt Vattenmyndighet-ens klassning av kommunernas vattenförekomster

Förbätt-ras

Andel enskilda avlopp äldre än 10 år som klarar miljöbalkens krav

Minst 60%

Vid tillsyn ska färre än 10 % av verksamhet-erna med återkom-mande tillsyn enligt miljöbalken få allvar-liga anmärkningar

Andel verksam-heter med allvar-liga anmärkningar enligt miljöbalken

Högst10%

MEDBORGAR-FOKUS

Det är tryggt att leva och verka i Täby och Vax-holm

Inga barn och ung-domar under 18 år kan köpa folköl, tobak eller receptfria läke-medel på något för-säljningsställe, eller blir serverade alkohol på restaurang

Antal öppnade tillsynsärenden på grund av försälj-ning/servering till underåriga

0

Medborgarna ska känna sig trygga vid restaurangbesök

Antal tillsynsbesök där ordning och nykterhet inte råder på serve-ringsstället

0

Täby och Vax-holm har en hög kvalitet i sina verksamheter

God kundnöjdhet God kundnöjdhet enligt egna års-visa kundenkäter

7

NKI>75 enligt Stockholm Busi-ness Alliance brukarundersök-ning och god kundnöjdhet enligt egna årsvisa kundenkäter

75

Invånarna i Täby och Vaxholm uppnår god hälsa

De livsmedel som produceras, säljs och på andra sätt hante-ras i kommunerna ska vara säkra

Andel A-klassade livsmedelsanlägg-ningar

35 %


Täby och Vax-holm har hög produktivitet och

God lagefterlevnad Andel A-klassade livsmedelsanlägg-ningar

35 %


55(120)



effektivitet i sina verksamheter

Andel verksam-heter med allvar-liga anmärkningar enligt miljöbalken

Högst 10%

Antal återkallade alkoholtillstånd som beror på bristande person-lig lämplighet

0

Budget Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnds budget för 2014 uppgår till 8,5 mnkr (netto). Nämndens nettokostnader ökar med 27 procent jämfört med 2013. Nettokostnadsökningen beror på den kvarstående effekten av Danderyds utträde som resulterade i ett intäktsbortfall med 25-30%. Samtidigt minskade stordrifts-fördelarna. De gemensamma kostnaderna (t ex nämnd, nämndsekreterare, led-ning och övriga OH-kostnader) har efter Danderyds utträde blivit en förhållande-vis större del av nämndens kostnader. En annan mer positiv förklaring till nettokostnadsökningen är att nämnden genom ett konsekvent och systematiskt arbete har förbättrat efterlevnaden av lagen inom flera tillsynsområden. Från och med 2014 kommer nämnden därför att ställa om sin tillsyn till områden som tidigare inte har kunnat prioriteras. Detta innebär en omställning från en större mängd fasta prövningsavgifter och årliga avgifter till en ökning av timavgifter. En konsekvens av omställningen är dock att det inled-ningsvis blir en minskning och eftersläpning av intäkterna från tillsynen. Resursbehovet för att klara tillsynsarbetet med god kvalitet beräknas vara lika stort 2014 som 2013, men intäkterna minskar med ca 1,3 mnkr. Sammantaget innebär detta en förändring mot plan med 1,6 mnkr, varav Täbys del är 1,2 mnkr och Vaxholms stads del 0,4 mnkr. Timtaxan för SRMH ligger kvar på nivå med övriga länets kommuner och intäkts-finansieringsgraden ligger nära snittet för motsvarande verksamhet i länet (ca 40-50%).

Driftbudget 2014, plan 2015 – 2016 SRMH Totalt belopp i mnkr

Utfall Budget BUDGET Plan Plan

2012 2013 2014 2015 2016

Intäkter 8,1 10,3 9,0 9,2 9,4

Kostnader -20,0 -17,0 -17,5 -16,5 -16,8

Nettokostnader -11,8 -6,7 -8,5 -7,3 -7,4


56(120)

Täbys del


2012 2013 2014 2015 2016

Nettokostnader -9,0 -5,1 -6,5 -5,4 -5,6 Vaxholms del


2012 2013 2014 2015 2016

Nettokostnader -2,8 -1,6 -2,0 -1,9 -1,8

Taxor och avgifter Taxa inom miljöbalkens område utifrån risk- och erfarenhetsbedömning

KF beslut 26 november 2012, med tillägg 18 november 2013

Taxa för livsmedelskontroll KF beslut 26 november 2012

Taxa för verksamhet inom strålskyddsla-gens område

KF beslut 26 november 2012

Taxa för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen


Taxa för kontroll av handel med vissa receptfria läkemedel


Kultur- och fritidsnämnden


59(120)

Kultur- och fritidsnämnden

Nämndens ansvar och uppgifter Kultur- och fritidsnämndens uppgifter omfattar kulturell verksamhet, idrotts-, fri-lufts- och fritidsverksamhet för barn, ungdomar och vuxna. Nämndens verksam-het omfattar även driften av anläggningar för fritids- och kulturändamål samt det ekonomiska stödet till föreningslivet. I nämndens verksamhetsområde ingår även den kommunala musikskolans verksamhet och tillståndsärenden enligt lotterila-gen. Nämnden svarar också för folkbiblioteksverksamheten, kulturminnesvården och museala frågor. Verksamheten ska bedrivas i samråd och i samverkan med den ideella sektorn.

Utvecklingsområden I planeringsunderlaget för 2014 redovisas strategiska utvecklingsområden för kommunen. Inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde är följande utvecklingsområden särskilt viktiga de kommande åren:

Vision för Stockholm Nordost 2040 Utveckling av Täby C - Arninge till en regional stadskärna Strategi för kommunikation och medborgardialog

Utöver de utvecklingsområden som tas upp i planeringsunderlaget finns ytterli-gare områden som kommer att vara centrala inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde de närmaste åren:

Samverkan internt och externt Meningsfull fritid för unga vuxna med funktionsnedsättning

Vision för Stockholm Nordost 2040 Kultur- och fritidsnämnden arbetar med att utveckla det regionala samarbetet tillsammans med Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer och särskilt nordostkommunerna (Österåker, Vallentuna, Danderyd, Norrtälje och Vaxholm). Inom samarbetet förs diskussioner om en gemensam regional idrottsanläggning, gemensamt taxesystem för vissa idrottsanläggningar som t ex ishallar samt ett system för att sälja överskott av tider i hallar till idrottsföreningar.

Utveckling av Täby C - Arninge till en regional stadskärna För kultur- och fritidsnämnden handlar arbetet om att planera för attraktiva och lättillgängliga mötesplatser med mångfald, puls och själ. Utbudet ska finnas till-gängligt både inomhus och utomhus och inspirera till olika former av kultur- och fritidsaktiviteter för alla åldrar, som t ex ett aktivitetshus som riktar sig till olika åldrar och behov. Det är av stor vikt att det både finns ett rikt kulturutbud samt platser för sport och hälsa. I planeringsunderlaget 2014 får verksamhetsområdena kultur och fritid, social omsorg och utbildning i uppdrag att utarbeta långsiktiga och strategiska planer som beskriver hur behovet hos kommunens invånare ska tillgodoses och finan-sieras. I arbetet ska behovet av samverkan såväl internt som externt beaktas, kopplat till handlingsplanen för den regionala stadskärnan. De strategiska pla-nerna ska omfatta en tidsperiod om 15 år.


60(120)

Strategi för kommunikation och medborgardialog Kultur- och fritidsnämnden har under 2013 påbörjat en livsstilsstudie bland barn och ungdomar i Täby. Den riktar sig till elever i åldrarna 13-19 år som går i mel-lanstadiet, högstadiet, gymnasiet samt särskola. Analysen av studien kan i för-längningen innebära medborgardialog i form av möten med elever.

Samverkan internt och externt med fokus på värde för den enskilde Samverkan internt och externt är ett strategiskt område för att skapa en helhets-syn på den enskildes behov och hur dessa behov ska samordnas för bästa värde och nytta för den enskilde. Internt i kommunen är kultur- och fritidsnämnden samverkan med utbildningsnämnderna och socialnämndens kring barn och unga är ett område som särskilt behöver uppmärksammas. Ansvaret för de processer som skapar offentliga tjänster för att tillgodose kom-muninvånares behov är ofta fördelade på flera aktörer. Kommunens olika nämn-der är några av dessa. Förutsättningarna för att tillgodose den enskildes behov försvåras många gånger av administrativa gränsdragningar, budgetansvar och olika regelverk. Nytta och värde för den enskilde blir underordnade de olika myn-digheternas ansvarsgränser. Det finns även forskning som visar att ansvarsgrän-serna i sig kan skapa en överkonsumtion av offentliga tjänster. Om samordning-en av insatser mellan aktörer brister finns det risk för att den enskilde kommer att överkonsumera någon eller några av insatserna och ändå inte få hela sitt behov tillgodosett. Kultur- och fritidsnämnden fick tillsammans med utbildningsnämnderna och soci-alnämnden ett uppdrag att genomföra en kartläggning av hur kommunens sam-lade resurser riktade till barn och unga används och är organiserade samt redo-visa möjliga framtida förändringar till nytta för målgruppen. Arbetet med uppdra-gen ska fortsätta även under 2014.

Meningsfull fritid för unga vuxna med funktionsnedsättning Ytterligare ett utvecklingsområde är projektet "En meningsfull fritid för unga vuxna med funktionsnedsättning" som sker i samverkan med social omsorg. Det finns ett stort behov av social samvaro och ett varierat utbud av fritidsaktivite-ter för vuxna med funktionsnedsättning. Olika studier visar att personer med in-satser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och SoL (socialtjänstlagen) deltar i mindre utstäckning i kultur- och nöjeslivet samt motions- och friluftslivet jämfört med befolkningen i övrigt och får genom en stilla-sittande fritid en försämrad hälsa. Det är viktigt att öka det sociala deltagandet och fånga upp personer som annars riskerar att isoleras. Täby kommun erbjuder tillsammans med andra intilliggande kommuner ett varie-rat utbud av aktiviteter, men som till största del riktar sig till barn och ungdomar. Det behövs en träffpunkt med social samvaro och fritidsaktiviteter för vuxna i Täby. FUB bedriver tillsammans med Vuxenskolan caféverksamhet med enklare aktiviteter varannan onsdag för vuxna i fritidsgården Oasens lokaler i Gribbylund. Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 10 december 2012 att ge verksamhets-chefen för kultur och fritid i uppdrag att i samverkan med social omsorg starta och driva en träffpunkt med fritidsverksamhet för vuxna med funktionsnedsättning. Verksamheten ska genomföras som ett projekt i två år för att därefter utvärderas inför en fortsättning. Genom att driva verksamheten som ett samverkansprojekt med delat ansvar möjliggörs en helhetssyn på individens behov och förutsätt-


61(120)

ningar för en aktiv och meningsfull fritid.

Attraktiv arbetsgivare Det kommunövergripande projektet ”Täby kommun - en attraktiv arbetsgivare” är ett betydelsefullt utvecklingsområde för nämnden. Utvecklingsarbetet inom kultur- och fritid förutsätter att kommunen kan attrahera och behålla kompetenta medar-betare.

Inriktnings- och effektmål Kommunfullmäktige fastställer inriktnings- och effektmål enligt nedan för kultur- och fritidsnämnden att gälla för 2014. Strategiska utgångspunk-ter


HÅLLBAR TILLVÄXT


Mötesplatser för kultur- och fritids aktiviteter är dyna-miska och lättill-gängliga och möter medborgarnas behov

NKI för brukare av idrottshallar inom kultur och fritid

60

NKI för vuxna med funktions-nedsättning inom Ung fritids verksamhet

60

Täby är en håll-bar kommun

Kultur och fritid har ett miljöperspektiv inom alla sina verk-samheter

Verksamheterna har påbörjat miljöarbetet enligt kultur och fritids miljöplan

Ja

MEDBOR-GARFOKUS


Kultur och fritid har en kvalitetssäkrad verksamhet

Kvalitetsindika-torer och krite-rier är framtagna för kultur och fritid

Ja


Barn och unga ska känna trygghet när de deltar i kultur och fritids aktiviteter

Andel bidrags-berättigade för-eningar som antagit policys gällande droger, etikfrågor och brott mot barn

100%


Goda förutsättning-ar för ett aktivt och hälsosamt liv ges

En aktivitets-mässa genom-förs

Ja

GOD EKO-NOMISK HUSHÅLL-NING


Ett effektivt resurs-utnyttjande genom-syrar kultur och fritids verksamheter

Uthyrning av stora hallar på uthyrningsbar tid

75%

Uppdrag Fortsätta och slutföra utredning om ett eventuellt prestationsersättnings-

system för Täbys bibliotek Utreda och planera för anläggande av sporthall, konstgräsplan och kulan-

läggning vid Arninge


62(120)

Fortsätta utredningen om anläggande av ett innebandycenter Fullfölja upprustning av Tibble teater samt utreda förutsättningar för ett

ökat utbud av kulturprogram på teatern En utredning om en ny simhall samt renovering av sporthallarna pågår Tillsammans med utbildningsnämnderna och socialnämnden ska kultur-

och fritidsnämnden genomföra kartläggning av hur kommunens samlade resurser riktade till barn och unga används och är organiserade samt re-dovisa möjliga framtida förändringar till nytta för målgruppen. Förändring-arna ska genomföras under 2014.

Tillsammans med socialnämnden och utbildningsnämnden ska kultur- och fritidsnämnden utarbeta långsiktiga, strategiska planer som beskriver hur behov hos kommunens invånare ska tillgodoses och finansieras. Behovet av samverkan, såväl externt som internt, kopplat till handlingsplanen för den regionala stadskärnan, ska särskilt beaktas.

Utreda en ökad samordning av kultur, fritid och idrott, t ex genom att in-rätta ett aktivitetshus, som också är anpassat till olika ålderskategoriers behov. Möjligheten till externa samarbeten ska också undersökas

Satsning på utbildning och boende för elitidrottare En inventering av idrottshallarna göras för att kartlägga behovet av utrust-

ning samt se över det framtida behovet av nya anläggningar. Skapa förutsättningar för att attrahera och behålla kompetenta medarbe-

tare inom nämndens ansvarsområde.

Budget Kultur- och fritidsnämndens budget för 2014 uppgår till 117,4 mnkr (netto). Nämndens nettokostnader ökar med 4 procent jämfört med 2013. Den största förändringen förutom pris- och löneuppräkningar är ökade internhyror på grund av upprustning och nyinvesteringar av kultur- och fritidsanläggningar. Totalt har kultur- och fritidsnämnden en nettokostnadsökning 2014 på 4,3 mnkr. Nämndens samlade investeringar för budget 2014 uppgår till 81 mnkr och 459,3 mnkr hela planperioden 2014-2018.


Kultur- och Utfall Budget BUDGET Plan Plan

fritidsnämnden 2012 2013 2014 2015 2016

Nettokostnader -111,3 -113,1 -117,4 -123,9 -132,3


Förändring i % 2 % 4 % 6 % 7 %

Varav driftkostnadskonsekvenser investeringar 0 -2,0 -4,3 -5,3

Bibliotekets budget för e-böcker utökas med 0,2 mnkr till följd av högre kostnader för ökat antal nedladdade e-böcker.

Driftskostnadskonsekvenser investeringar (2,0 mnkr) innefattar internhyror för upprustning av Tibble teater, nytt sportcentrum och Viggbydalens bollplan.


63(120)


Belopp i mnkr

Kultur- och Utfall Budget BUDGET Plan Plan

Fritidsnämnden 2012 2013 2014 2015 2016

Allmän fritid -30,6 -31,3 -33,5 -33,9 -34,7

Idrotts- och fritidsan-läggningar -29,5 -30,7 -32,3 -37,3 -43,5

Allmän kultur -4,8 -4,1 -5,2 -5,3 -5,4

Bibliotek -20,2 -20,5 -21,1 -21,5 -22,0

Kulturskola -11,3 -11,4 -11,7 -12,0 -12,4

Ung fritid -12,0 -12,5 -12,7 -13,0 -13,4

Centralt anslag -2,9 -2,7 -0,9 -0,9 -1,0

Nettokostnader -111,3 -113,1 -117,4 -123,9 -132,3

Investeringar 2014 - 2018 Investeringar 2014-2018

Kultur- och Budget Plan Plan Plan Plan

fritidsnämnden 2014 2015 2016 2017 2018

Upprustning bibliotekshuset x x x x x

Nytt sportcentrum 60 115 120 107 20

varav simhall 50 100 100 87

varav sporthallar 10 15 20 20 20

Arninge konstgräsplan x

Upprustning av Täby IP x x x x x

Skarpäng konstgräsplan 6

Upprustning av Tibble teater 11

Utredning av idrottshall Nytorp x x x

Verksamhetsanpassningar (mindre ombyggnationer) 2 2 2 2 2

Summa investeringar i fastigheter och anläggningar KFN 79 117 122 109 22


Summa investeringar 81 119 124 111 24 Utredning om upprustning av bibliotekshuset För att uppnå ett flexibelt och optimalt resursutnyttjande samordnas utredningen om upprustning av bibliotekshuset med övriga projekt i Täby centrum, såsom upprustning av Täby Sportcentrum, omdaning av Tibble teater, ett nytt kommun-hus samt Täby Torg och Esplanaden. Nytt sportcentrum Simhall Arbetet med utformning och placering av en ny simhall pågår. Simhallen beräk-


64(120)

nas stå klar 2017/2018. Arninge konstgräsplan I Arninge planeras en konstgräsplan som beräknas stå klar under nästa mandat-period. Upprustning Täby IP En utredning pågår om utveckling av Täby IP med läktare och ny omklädnings-byggnad. Skarpäng konstgräsplan En ny konstgräsplan kommer att anläggas 2014 i Skarpäng till en beräknad kost-nad på 6 mnkr. Detta under förutsättning att förhållanden gällande trafik och par-kering förbättras. Tibble teater Tibble teater är i behov av upprustning. Teatern är sliten, elsystemet och brand-skyddet är underkända, ett stort antal stolar i salongen är trasiga, fasaden är ofräsch osv. Renoveringen kommer att påbörjas under 2013. Upprustningen är beräknad till drygt 16 mnkr, varav 5 mnkr avser eftersatt underhåll (kommunsty-relsen). Sporthallar och idrottsplatser i anslutning till nya skolor Samutnyttjande av sporthallar och idrottsplatser i anslutning till uppförande och ombyggnad av nya skolor planeras för optimalt resursutnyttjande. Investeringar-na görs på uppdrag av barn- och grundskolenämnden men finansieras delvis av kultur- och fritidsnämnden i form av hyror och driftskostnader.

Idrottsplats i anslutning till om- och tillbyggnad av Näsbyparksskolan En 7-mannaplan planeras att uppföras i anslutning till Näsbyparksskolan. Idrottsplatsen beräknas klar 2014.

Sporthall i anslutning till skola och förskola i Arninge/Ullna En ny sporthall i anslutning till uppförandet av den nya skolan och försko-lan i Arninge/Ullna beräknas stå klar 2016.

Sporthall i anslutning till ny skola och förskola Västra Täby Behov av sporthall i anslutning till uppförande av en ny skola och förskola Västra Täby utreds.

Sporthall i anslutning till ny skola och förskola vid Galoppfältet Behov av sporthall i anslutning till uppförande av en ny skola och förskola vid Galoppfältet utreds.

Idrottshall Nytorp utreds

Verksamhetsanpassningar För verksamhetsanpassningar och mindre ombyggnationer avsätts 2 mnkr årlig-en. Övriga investeringar I investeringsplanen avsätts 2 mnkr årligen för inventarier mm.


65(120)

Taxor och avgifter Kultur och fritidsnämnden Avgift 2013 Avgift 2014

Ung Fritid

Fritidsgårdarna

- Mellanstadieverksamhet (per månad) Enl. maxtaxa * Enl. maxtaxa *

* enligt avgifterna för skolbarnsomsorg

Kulturskola Terminskurser

Musikskola per termin per termin

Ämneskurs, åk 1- gymnasium åk 4 1 700 kr 1 700 kr

Ensemblespel, åk 1- gymnasium åk 4 150 kr 150 kr

Musikverkstad, åk 1 850 kr 850 kr

Barnkör, från 7 år 850 kr 850 kr

Kul-tur prova på, åk 1-2 1 700 kr 1 700 kr

Rytmik för yngre ,4-5 år 850 kr 850 kr

Babyrytmik, 3 mån -1 år 850 kr 850 kr

Master Class 600 kr 600 kr

Konst 1 700 kr 1 700 kr

Teater

Teaterlek, 7 - 9 år 1 100 kr 1 100 kr

Teater, 10 - 12 år 1 300 kr 1 300 kr

Teater, 13 - 20 år 1 500 kr 1 500 kr

per termin per termin

Instrumentutlåning 500 kr 500 kr

Kortkurser per kurs per kurs

Konst 600 kr 600 kr

Teater 500 kr 500 kr

Musik (för elev som går ämneskurs) 400 kr 400 kr

Musik (för elev som inte går ämneskurs musik) 500 kr 500 kr

Lägeravgifter per läger per läger

Teaterläger, 10-12 år 1 700 kr 1 700 kr

Teaterläger, 13 - 20 år 2 100 kr 2 100 kr

Socialnämnden


69(120)

Socialnämnden

Nämndens ansvar och uppgifter Socialnämnden har hand om kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Nämn-dens uppgifter regleras bl.a. i socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Nämn-den har ansvar för myndighetsutövningen inom socialtjänstområdet. Socialnämnden har också bl.a. ansvar för kommunens flyktingmottagande, ung-domsmottagning, bostadsanpassning samt är tillståndsmyndighet för kommunal riksfärdtjänst. Socialnämnden är huvudman för verksamhet inom området som bedrivs i kom-munens egen regi eller på uppdrag av nämnden. Det nationella uppdraget till kommunen och socialnämnden ges i lagstiftningen med tre olika perspektiv.

1. Det strukturella perspektivet som utgår ifrån samhällsplaneringens roll för att skapa goda livsbetingelser för kommunens invånare.

2. Det generella perspektivet som utgår ifrån befolkningsgruppers allmänna behov av stöd från samhället i olika skeden av livet.

3. Det individuella perspektivet som ger enskilda rätt till stöd från samhället i livssituationer där deras egna resurser är uttömda eller inte räcker till.

Utvecklingsområden I planeringsunderlaget för 2014 redovisas strategiska utvecklingsområden för kommunen. Inom socialnämndens ansvarsområde är följande utvecklingsområden särskilt viktiga de kommande åren.

Tillföra kunskap om sociala villkor och tekniska lösningar i den fysiska planeringsprocessen - Utvecklingen av den regionala stadskärnan

Styrning och ledning av kommunövergripande kvalitetsarbete - Utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet

Utöver de utvecklingsområden som tas upp i Planeringsunderlaget finns ytterli-gare områden som kommer att vara centrala inom socialnämndens ansvarsom-råde de närmaste åren.

Övertagande av ansvaret för hemsjukvården från landstinget Samverkan internt och externt med fokus på värde för den enskilde Nöjdare äldre i vård och omsorgsboenden

Utvecklingsområden inom socialnämndens ansvarsområde redovisas närmare nedan. Där anges även hur styrningen av dessa utvecklingsområden ska säker-ställas.


70(120)

Tillföra kunskap om sociala villkor och tekniska lösningar i den fysiska pla-neringsprocessen När bostadsområden planeras eller byggs om är det viktigt att väga in kunskaper om människors sociala villkor och vilka faktorer som bidrar till att forma goda bo-ende- och livsmiljöer. Förutom den fysiska miljön kan det till exempel handla om att planera för attraktiva och lätt tillgängliga mötesplatser med mångfald, puls och själ både inomhus och utomhus som inspirerar till olika former av kultur- och fri-tidsaktiviteter för alla åldrar. Det är också av stor vikt att det i planeringen tas hänsyn till faktorer som under-lättar för äldre att bo kvar i sin bostad även när funktionsförmågorna avtar. Ut-formning av bostaden och av närmiljön samt närhet till service är viktiga faktorer som kan bidra till ett ökat kvarboende och ökad självständighet. Förverkligandet av handlingsplanen för den regionala stadskärnan kommer att vara en central uppgift för kommunen under de kommande åren. Socialnämnden har i verksamhetsplanen 2013 ett uppdrag att delta i arbetet med att förverkliga den regionala stadskärnan i syfte att tillföra kunskaper om människors sociala villkor i den fysiska planeringsprocessen samt ett uppdrag att bevaka och driva frågor om tillgänglighet till offentliga lokaler och byggnader för alla kommuninvå-nare. I Planeringsunderlaget 2014 ges bl.a. verksamhetsområde social omsorg i upp-drag att utarbeta långsiktiga strategiska planer som beskriver hur behovet hos kommunens invånare ska tillgodoses och finansieras. Planerna ska omfatta en tidsperiod om 15 år. I arbetet ska behovet av samverkan såväl internt som ex-ternt beaktas kopplat till handlingsplanen för den regionala stadskärnan.

Utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet Att säkra och utveckla kvalitet med systematiska metoder är ett ständigt på-gående arbete. De nationella föreskrifterna inom socialtjänsten som gäller fr.o.m. 2012 innebär att metoder och system som stöder arbetet behöver utvecklas ytter-ligare. Några av de områden som ingår i utvecklingsarbetet är att kartlägga verk-samhetens processer, att säkerställa dokumentationen av kvalitetsarbetet och att säkerställa tillämpningen av rutiner. Socialnämnden fick i verksamhetsplanen för 2013 ett uppdrag att fortsätta ut-vecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet samt av metod/arbetssätt för för-bättringsarbete och evidensbaserad praktik. Arbetet med detta är påbörjat och ska fortsätta även under 2014. Den modell eller det system som utarbetas för styrning och ledning av det kom-munövergripande kvalitetsarbetet väntas ge stöd för utvecklingen av socialnämn-dens systematiska kvalitetsarbete.

Övertagande av hemsjukvård Frågan om kommunalisering av hemsjukvården i länet har diskuterats under flera år. Under 2011 startade Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) ett projekt tillsammans med landstinget kring en eventuell kommunalisering. Inom ramen för detta arbete måste länet ta ställning till en rad frågeställningar, t.ex. skatteväxling, målgrupp, omfattning och innehåll, personalfrågor, kompetensutveckling. Kom-munaliseringen har skjutits fram i tiden och kommer att ske tidigast från år 2016.


71(120)

Samverkan internt och externt med fokus på värde för den enskilde Samverkan internt och externt är ett strategiskt område för att skapa en helhets-syn på den enskildes behov och hur dessa behov ska samordnas för bästa värde och nytta för den enskilde. Internt i kommunen är socialnämndens samverkan med utbildningsnämnderna och kultur- och fritidsnämnden kring barn och unga är ett område som särskilt behöver uppmärksammas. Ansvaret för de processer som skapar offentliga tjänster för att tillgodose kom-muninvånares behov är ofta fördelade på flera aktörer. Kommunens olika nämn-der, landstinget, försäkringskassan och arbetsförmedlingen är några av dessa. Förutsättningarna för att tillgodose den enskildes behov försvåras många gånger av administrativa gränsdragningar, budgetansvar och olika regelverk. Nytta och värde för den enskilde blir underordnade de olika myndigheternas ansvarsgrän-ser. Det finns även forskning som visar att ansvarsgränserna i sig kan skapa en överkonsumtion av offentliga tjänster. Multisjuka, barn och ungdomar med psy-kiska problem, personer med missbruksproblematik är några av de grupper som behöver insatser från flera aktörer för få hela sitt behov av stöd och hjälp tillgodo-sett. Om samordningen av insatser mellan aktörer brister finns det risk för att den enskilde att överkonsumera någon eller några av insatserna och ändå inte få hela sitt behov tillgodosett. Socialnämnden fick i verksamhetsplanen för 2013 ett uppdrag att fortsätta ut-veckla för samverkan med landstinget i syfte att skapa värde och nytta för den enskilde. Vidare fick socialnämnden tillsammans med utbildningsnämnderna och kultur- och fritidsnämnden ett uppdrag att genomföra en kartläggning av hur kommunens samlade resurser riktade till barn och unga används och är organi-serade samt redovisa möjliga framtida förändringar till nytta för målgruppen. Ar-betet med uppdragen ska fortsätta även under 2014.

Nöjdare äldre i vård- och omsorgsboenden Brukarundersökningen om äldres uppfattning om vård- och omsorgsboende från 2012 visar att Täby kommuns resultat har försämrats jämfört med tidigare under-sökningar. Resultatet för brukarnas nöjdhet med insatsen vård-och omsorgsbo-ende som helhet visar att det finns en förbättringspotential. Därför fastställs ett effektmål för socialnämnden. Nämnden ska aktivt verka för att alla leverantörer genomför förbättringsåtgärder för nöjdare äldre i kommunen vård- och omsorgs-boenden. Attraktiv arbetsgivare För att kunna fortsätta att leverera välfärdstjänster av bästa kvalitet måste kom-munen få de mest kompetenta medarbetarna att stanna kvar och unga duktiga att söka sig till kommunen. Social omsorg kommer att arbeta med att attrahera och behålla medarbetare i enlighet med det personalpolitiska program som fast-ställts av kommunstyrelsen.

Inriktnings- och effektmål Kommunfullmäktige fastställer inriktnings- och effektmål enligt nedan för social-nämnden att gälla för 2014. För att uppnå målen ska socialnämndens verksam-heter ska planera och genomföra aktiviteter. De målvärden som ska öka i förhål-lande till 2013 års utfall kommer i uppföljningen av 2014 att jämföras med aktuellt resultat för 2013.


72(120)



HÅLLBAR TILLVÄXT


I Täby finns ett väl lokaliserat utbud av social service

Andel äldre och personer med funktionsned-sättning som får sin service i kommunen

Minst 80%


Socialnämnden verkar för minskad användning av fossila bränslen

Socialnämndens verksamheter i kommunal regi har tillgång till alternativa transportmedel vid utgången av 2014

Ja

MEDBOR-GARFOKUS


Äldre som bor i vård- och omsorgs-boende är nöjda med sitt boende

Andel vård- och omsorgsboen-den som bedri-ver förbättrings-arbete för ökad nöjdhet. 2013 års mätning ej klar.

Minst 60%


Stöd finns för den som är utsatt för våld i en nära relat-ion

Andel arbets-platser/enheter med utbildad personal

Minst 50%


Förebyggande arbetssätt bidrar till god hälsa och hus-hållning med resur-ser

Antal besök i öppna verksam-heter

Öka

Antal deltagare i aktiviteter inom öppna verksam-heter

Öka



Socialnämn-dens styrning av verksamheten är effektiv

Föränd-rade arbetsmetoder har införts med Pulsen Combine

Ja


73(120)

Uppdrag Pågående uppdrag från verksamhetsplanen 2013 I verksamhetsplanen 2013 fick socialnämnden uppdrag som har påbörjats eller kommer att påbörjas under 2013 och som sedan ska fortsätta även under 2014.

Bevaka tillgänglighet till offentliga platser och byggnader för alla kommu-ninvånare, bl.a. i organisationen för förverkligandet av handlingsplanen för den regionala stadskärnan.

Tillföra kunskap om människors sociala villkor till den fysiska planerings-processen, bl.a. i organisationen för förverkligandet av handlingsplanen för den regionala stadskärnan.

Fortsätta utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet samt av metod och arbetssätt för förbättringsarbete och evidensbaserad praktik

Fortsätta att verka för samverkan med landstingen i syfte att skapa nytta och värde för den enskilde

Tillsammans med utbildningsnämnderna och kultur- och fritidsnämnden ska socialnämnden genomföra kartläggning av hur kommunens samlade resurser riktade till barn och unga används och är organiserade samt re-dovisa möjliga framtida förändringar till nytta för målgruppen. Förändring-arna ska genomföras under 2014.

Fortsätta planering för övertagande av ansvaret för hemsjukvård från landstinget från 2015

Nytt uppdrag i verksamhetsplan 2014 Socialnämnden får följande uppdrag

Aktivt verka för att alla leverantörer genomför förbättringsåtgärder för att de äldre i kommunen vård- och omsorgsboenden ska bli nöjdare med sitt boende totalt sett.

Kostnadsstrukturen inom äldreomsorgen ska analyseras i förhållande till strukturkostnaden i kostnadsutjämningssystemet.

Skapa förutsättningar för att attrahera och behålla kompetenta medarbe-tare inom nämndens ansvarsområde.

Tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och utbildningsnämnden ska socialnämnden utarbeta långsiktiga, strategiska planer som beskriver hur behov hos kommunens invånare ska tillgodoses och finansieras. Behovet av samverkan, såväl externt som internt, kopplat till handlingsplanen för den regionala stadskärnan, ska särskilt beaktas.

Övriga verksamhetsförändringar Förändringar i lagstiftning m.m. Inom socialnämndens ansvarsområde har förändringar i lagstiftning och författ-ningar aviserats med i ikraftträdande från halvårsskiftet 2013 och från årsskiftet 2014. Bedömningen är att dessa förändringar, åtminstone under 2014, kan ge-nomföras inom socialnämndens nuvarande ekonomiska ram. Biståndsbedömda insatser i vård – och omsorgsboende med demensinriktning Den som beviljats bistånd i form av vård-och omsorgsboende har hittills fått ett samlat beslut om boende och heldygnsomsorg. Någon precisering av vilka insat-ser som ska ges och i vilken omfattning har inte gjorts. De nya föreskrifter om vård och omsorg för demenssjuka som införs från och med 2014 innebär att so-cialnämnden ska fatta tydliga beslut där det framgår vilka hemtjänstinsatser som den enskilde ska få i det särskilda boendet. Socialnämnden ska också regelbun-det följa upp på individnivå att den enskilde får de hemtjänstinsatser som nämn-den beslutat om. För verksamheten innebär modellen att information om indivi-


74(120)

den hanteras lika av alla aktörer. Både handläggare och leverantörer får stöd i att arbeta behovsinriktad och systematiskt. Modellen ger även möjlighet till bättre data för officiell statistik och öppna jämförelser. Såväl biståndshandläggare som leverantörer kommer att påverkas av de nya reglerna. Det är ännu oklart i vilken grad förändringen påverkar kostnaderna för handläggning och verksamhet. Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet Regeringen föreslår ändringar i socialtjänstlagen i syfte att stärka möjligheterna för personer med ekonomiskt bistånd att försörja sig själva genom arbete. För-slaget innebär bl.a. en förändring av beräkningsgrunden för ekonomiskt bistånd, så att inte hela arbetsinkomsten ska räknas in vid bedömningen av rätten till bi-stånd. För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska 25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Därutöver föreslår regeringen att gränsen för när hemmava-rande barns och skolungdomars arbetsinkomster ska få beaktas vid bedömning-en av rätten till bistånd höjs från ett halvt prisbasbelopp till ett prisbasbelopp per kalenderår. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2013. I vilken utsträckning förändringarna kommer att påverka kostnaden för försörj-ningsstöd är ännu oklart. Fortsatt utveckling av Täby seniorcenter Täby seniorcenter erbjuder en mängd olika aktiviteter riktade till seniora täbybor. Socialnämnden har i verksamhetsplanen för 2013 ett uppdrag att genomföra en utvidgning av verksamheten samt att utreda i vilka former verksamheten kan ut-vecklas i andra delar av kommunen. Under 2013 har en utvecklingsplan utarbe-tats i syfte att göra det möjligt att erbjuda seniorcenters verksamhet på andra platser runt om i kommunen. Detta kommer att kunna möjliggöras genom utveck-lad seniormedverkan, utvecklat samarbete med friskvårdsaktörer m.m. För att utvecklingsplanen ska kunna genomföras behöver personalresursen utökas med en årsarbetare. Därtill kommer kostnader för hyra av lokaler. Totalt bedöms kost-nadsökningen till 700 tkr men finansieringen sker inom ram. Nytt HVB-hem för ensamkommande barn Kommunen har tecknat ny överenskommelse med Migrationsverket om åtta asylplatser för ensamkommande barn. Överenskommelsen innebär att ett nytt HVB-hem behövs i kommunen. Kostnaderna för detta omfattar ombyggnad av lokal samt inventarier. Eftersom lokal ännu inte finns anvisad kan kostnadsberäk-ning inte redovisas. Kommunen får statlig ersättning för mottagande av ensam-kommande barn såväl under tiden de är asylsökande som för tiden efteråt för de barn som beviljas uppehållstillstånd.

Budget Socialnämndens budget för 2014 uppgår till 1 019,9 mnkr (netto). Nämndens nettokostnader ökar med 6 procent jämfört med 2013. De väsentliga förändringarna 2014 är att löner och priser räknats upp med 19,3 mnkr, att ökade volymer ger ökade kostnader på 39,1 mnkr och att kostnads-sänkningar ger en besparing på 3,5 mnkr.


75(120)

Driftbudget 2014, plan 2015 – 2016 Belopp i mnkr

SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan

2012 2013 2014 2015 2016

Nettokostnader -939,6 -965,3 -1 019,9 -1 060,0 -1 108,8


Förändring i % 3 % 6 % 4 % 5 %

Nyckeltal och volymer

Äldreomsorg Volymer

Äldreomsorg Utfall Budget BUDGET Plan Plan

2012 2013 2014 2015 2016

Vård- och omsorgsbo-ende (årsplatser) 447,6 460,9 487,6 500,8 513,1

Korttidsboende (årsplat-ser) 57,8 60,0 55,0 56,0 57,0

Dagverksamhet (beslut dagar per år) 12 532 - 12 600 13 700 14 000

Hemtjänst (timmar) 543 585 560 961 562 600 576 800 591 800

Nyckeltal

Äldreomsorg Utfall Budget BUDGET Plan Plan

2012 2013 2014 2015 2016

Vård- och omsorgsbo-ende (à-pris per år, tkr) 485 484 506 515 528

Korttidsboende (à-pris per år, tkr) 691 674 717 732 750

Dagverksamhet (à-pris per dag, kr) - - 571 582 597

Hemtjänst (à-pris per timme, kr) 290 290 301 307 314

Funktionsnedsättning

Volymer Funktionsnedsättning Utfall Budget BUDGET Plan Plan

2012 2013 2014 2015 2016

Ledsagarservice (timmar) 7 159 5 400 7 800 8 200 8 500

Avlösarservice (timmar) 7 908 6 800 8 100 8 100 8 300

Boendestöd LSS & SOL (beviljade timmar) 21 083 17 000 25 250 25 500 25 750

Korttidstillsyn (årsplatser) 41 44 41 41 41


76(120)

Korttidsvistelse (årsplat-ser) 82 70 90 93 96

Boende LSS vuxna (års-platser) 124 122 124 130 142

Boende LSS barn (års-platser) 11 9 11 12 12

Daglig verksamhet (års-platser) 152 154 154 154 154

Vård- och omsorgsbo-ende SOL (årsplatser) 7 5 8 8 8

Hemtjänst (timmar) 36 354 37 000 37 000 37 000 375 000

Nyckeltal

Funktionsnedsättning Utfall Budget BUDGET Plan Plan

á-pris 2012 2013 2014 2015 2016

Ledsagarservice (per timme, kr) 282 278 293 298 306

Avlösarservice (per timme, kr) 263 262 273 278 285

Boendestöd LSS & SOL (per timme kr) 349 457 362 370 379

Korttidstillsyn (per brukare och år, tkr 181 190 188 192 196

Korttidsvistelse (per bru-kare och år, tkr) 275 275 286 292 299

Boende LSS vuxna (per brukare och år, tkr) 678 656 748 763 782

Boende LSS barn (per brukare och år, tkr) 1 373 1 198 1 411 1 440 1 476

Daglig verksamhet (per brukare och år, tkr) 188 272 195 199 204

Vård- och omsorgsbo-ende SOL (per brukare och år, tkr

533 663 553 564 578

Hemtjänst (per timme, kr) 304 340 316 322 330

Individ- och familjeomsorg

Volymer

Individ- och familjeomsorg Utfall Budget BUDGET Plan Plan

2012 2013 2014 2015 2016

volymer

Försörjningsstöd (brukare per månad) 205 216 250 250 250

Familjerådgivning (besök per år) 1 340 900 1 500 1 500 1 500


77(120)

á-pris

Försörjningsstöd (per brukare och år, tkr) 100 104 104 106 108

Familjerådgivning (per besök, kr) 1 083 1 197 1 176 1 200 1 230


Budget Plan Plan Plan Plan

2014 2015 2016 2017 2018

Vård- och omsorgsboende 125 150

LSS servicebostäder 30 5 40 x

LSS gruppbostäder 5 28 x x

Bostäder inom socialpsykiatrin 3 12 3

HVB-hem för ensamkommande barn

Bostäder inom social omsorg x x x x x

Bostäder för nyanlända x x x x x

Verksamhetsanpassningar 3 3 3 3 3

Inventarier mmm 5 5 5 5 5

Summa investeringar 43 39 25 176 158 Äldreomsorg, vård- och omsorgsboende Under perioden 2014-2018 planeras ett vård- och omsorgsboende uppföras i kommunal regi i Västra Roslags Näsby och två boenden à 54 platser uppföras av privat aktör -ett boende på Enhagsvägen och ett boende på Kemistvägen. LSS, servicebostäder Behovet av nya bostäder ökar med 18 platser till 2018. I investeringsplanen finns medel upptagna för köp av bostäder. LSS, gruppbostäder Behovet av nya bostäder ökar med 18 platser till 2018. Projektering av 6 platser i Skogberga (Eldröret 1) och 6 platser i Lövbrunna (Kiwin 1) som beräknas stå klara 2014. Ytterligare 6 platser beräknas uppföras i Löttinge som beräknas klara 2015/2016. Socialpsykiatri, bostad med särskild service/stödboende Behovet av nya platser ökar till 2018 med ca 10 platser och i investeringsplanen finns medel upptagna för att motsvara behovet. HVB-hem för ensamkommande barn År 2013 finns det 6 mnkr budgeterat för boende för ensamkommande barn. Enligt planerna ska dessa platser stå klart 2013/14. Bostäder inom social omsorg Det finns ett kontinuerligt behov av bostäder för grupper eller personer som är aktuella för verksamhetens insatser. Det bedöms finnas ett behov av 5-6 bostä-der årligen hur detta ska säkerställas kommer att ses över.


78(120)

Bostäder för nyanlända Täby kommun har avtal med Migrationsverket att ta emot 30 nyanlända per år. Verksamhetsanpassningar För verksamhetsanpassningar och mindre ombyggnationer finns 3 mnkr årligen avsatta. Inventarier mm I planen avsätts 5 mnkr årligen för inventarier och allmän förnyelse.

Taxor och avgifter Avgifterna inom socialnämndens verksamheter är baserade på prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet fastställs en gång årligen, vanligen under hösten för det näst-kommande året. Basbeloppet har räknats ner med 0,2 % till 44 400 kronor.

1. Äldreomsorg Avgifter inom äldreomsorgen är baserade på prisbasbeloppet.

Installationsavgift för trygghetslarm

Engångsbelopp vid installationstillfället, kr Belopp 2013 Belopp 2014

För personer som är yngre än 80 år 2014 556 555

För personer som under 2014 fyller 80 år eller är äldre 0 0

Hemtjänst

Omsorgsavgift för personer som är yngre än 80 år 2014 Belopp 2013 Belopp 2014

Nivå 1 Endast trygghetslarm, kr per månad 249 249

Nivå 2 Dagverksamhet en gång per vecka, kr per må-nad 1 335 1 332

Nivå 3 Omsorg, stöd och service upp t.o.m. 7 timmar per månad, kr per timme 254 254

Nivå 4 Omsorg, stöd och service från 7 timmar per månad, kr per månad 1 780 1 776

Omsorgsavgift för personer som under 2014 fyller 80 år eller är äldre Belopp 2013 Belopp 2014

Nivå 1 Endast trygghetslarm, kr per månad 0 0

Nivå 2 Dagverksamhet en gång per vecka, kr per må-nad 1 335 1 332

Nivå 3 Omsorg, stöd och service upp t.o.m. 2 timmar per månad, kr per timme 0 0

Nivå 4 Omsorg, stöd och service från timme 2 t.o.m. timme 9 per månad, kr per timme 254 254


79(120)

Nivå 5 Omsorg, stöd och service från 9 timmar per månad, kr per månad 1 780 1 776

Vård- och omsorgsboende

Avgift, kr per månad Belopp 2013 Belopp 2014

Omsorgsavgift, nivå 4 1 780 1 776

Måltidsavgift 3 258 3 250

Korttidsboende

Avgift, kr per dygn Belopp 2013 Belopp 2014

Omsorgsavgift, nivå 4, 1/30 59 59

Måltidsavgift, 1/30 107 108

Minimibeloppet

I samband med beräkning av omsorgsavgift används ett så kallat förbe-hållsbelopp. Detta består av den faktiska boendekostnaden och ett scha-blonbelopp för personliga omkostnader kallat minimibelopp. Detta baseras på prisbasbeloppet och är reglerat i socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Minimibeloppet för ensamstående är förhöjt med 100 kronor i enlighet med rekommendation från Socialstyrelsen. Höjningen motiveras med ensam-ståendes fördyrade livsmedelskostnader. Ändring av nivå för minimibelopp i särskilt boende Innan omsorgsavgift kan tas ut måste kommunen försäkra sig om att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov, ett så kal-lat förbehållsbelopp. Detta består av den faktiska bostadskostnaden och ett schablonbelopp, minimibelopp, som ska täcka personliga omkostnader.

Reducering av minimibeloppet i särskilt boende görs med 12 procent för boende i vård- och omsorgsboende varav

4,4 procent avser hemutrustning 4,5 procent avser TV-avgift och media (ingår i hyran) 3,1 procent avser hushållsel (ingår i hyran).

Minimibelopp

Generella minimibelopp per månad Belopp 2013 Belopp 2014

Ensamstående 65 år och äldre 5 123 5 112

Sammanboende 65 år och äldre 4 245 4 235

Särskilt boende 4 421 4 411


80(120)

2. LSS-verksamhet Avgifter inom LSS-verksamheten är baserade på prisbasbeloppet. Prisbasbelop-pet fastställs en gång årligen, vanligen under hösten för nästkommande år. Be-räkning av nästkommande års avgifter sker därefter.

Måltidsavgifter

Belopp 2013 Belopp 2014

Barn och ungdom t o m 15 år

Frukost, lunch, middag och mellanmål, kr per dygn 110 110

Vid korttidstillsyn endast under skoldagar (debiteras 10 må-nader/år), kr per månad 198 198

Vid korttidstillsyn under skoldagar och lov (debiteras 10 må-nader/år), kr per månad 473 472

Vuxna fr.o.m. 16 år

Frukost, lunch, middag och mellanmål, kr per dygn 121 121

Vid korttidstillsyn endast under skoldagar (debiteras 10 må-nader/år), kr per månad 218 217

Vid korttidstillsyn under skoldagar och lov (debiteras 10 må-nader/år), kr per månad 520 519

3. Individ- och familjeomsorg Från och med 2011 fastställs avgiften för familjerådgivning till belopp som mots-varar Stockholms läns landstings avgift för specialistläkarvård. För 2013 är avgif-ten för specialistläkarvård 350 kr per besök.

Familjerådgivning

Kr per besök Belopp 2013 Belopp 2014

Familjerådgivning 350 Ej fastställt ännu av SLL

Avgiften är knuten till förändringar i prisbasbeloppet.

Kolonivistelse

Kr per dygn Belopp 2013 Belopp 2014

Kolonivistelse för barn med ADHD-diagnos 262 262

Barn- och grundskolenämnden


83(120)

Barn- och grundskolenämnden

Nämndens ansvar och uppgifter Barn- och grundskolenämnden är styrelse för och har ansvar för driften av den kommunala skolan som omfattar förskoleklass, grundskola och den obligatoriska särskolan, de kommunala fritidshemmen, kommunal förskola och öppna försko-lan. Utöver de kommunala verksamheterna finansierar nämnden, genom bidrag i form av peng, verksamheten för täbybarn/elever i fristående skolor, fritidshem, förskolor och annan pedagogisk verksamhet (t.ex. familjedaghem) i och utanför Täby kommun. Skolinspektionen utövar tillsyn och granskar skolväsendets kvalitet oavsett hu-vudman. Barn- och grundskolenämnden i Täby ansvarar för de kommunala verk-samheterna och har en insynsrätt i de fristående skolverksamheterna. Nämnden ansvarar vidare för tillsynen av fristående förskola, annan pedagogisk verksam-het och fristående fritidshem3 vars huvudman kommunen har godkänt, ett till-synsansvar som är kopplat till nämndens godkännande. Skolinspektionen kon-trollerar i sin tur att kommunen uppfyller sitt tillsynsansvar. All verksamhet bygger på valfrihet, som innebär att föräldrar och elever har möj-lighet att välja den förskola/annan pedagogisk verksamhet eller skola man önskar både inom och utom kommunen. I kommunen finns ett stort utbud av förskolor och skolor, kommunala och fristående, med olika inriktningar och profiler. Förskolor och pedagogisk omsorg i Täby drivs i stort sett helt av enskilda huvud-män, kommunen driver två förskolor. Av Täbyeleverna i grundskolan går cirka 60 procent i kommunala grundskolor.

Utvecklingsområden Täby kommun befinner sig i början av en mycket expansiv period där det kom-munövergripande tillväxtarbetet, som spänner över många områden, ytterst handlar om att forma ett attraktivt Täby för såväl boende som näringsliv. En av målsättningarna med Täbys tillväxtarbete är att kommunen även framåt ska kunna erbjuda kommuninvånarna välfärdstjänster med hög kvalitet. Täbys barn och elever ska få bästa tänkbara start i livet. Forskningen visar att läraren är avgörande för elevernas resultat och därför är det oerhört viktigt att förskolan och skolan har skickliga lärare som kan skapa bra lärandemiljöer för alla barn och elever.

Utvecklingsområden i planeringsunderlaget I planeringsunderlaget för 2014 redovisas strategiska utvecklingsområden för kommunen. Inom barn- och grundskolenämndens ansvarsområde är följande utvecklingsområden särskilt viktiga de kommande åren.

Handlingsplanen för den regionala stadskärnan Samverkan internt och extern med fokus på kommuninvånarnas behov

3 Kommunen handlägger godkännanden om fristående fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola.


84(120)

Styrning och ledning av det kommunövergripande kvalitetsarbetet Drogförebyggande arbete Attraktiv arbetsgivare

Utöver de utvecklingsområden som tas upp i planeringsunderlaget finns ytterli-gare områden som kommer att vara centralt inom barn- och grundskolenämn-dens ansvarsområde det närmaste året.

Underskott i den kommunala grundskolan Översyn av modell för resursfördelning till grundskolor och fritidshem

Utvecklingsområden inom barn- och grundskolenämndens ansvarsområde redo-visas närmare nedan. Där anges även hur styrningen av dessa utvecklingsområ-den ska säkerställas.

Handlingsplanen för den regionala stadskärnan Förverkligandet av handlingsplanen för den regionala stadskärnan kommer att vara en central uppgift för kommunen under lång tid framöver. I arbetet är det både angeläget och nödvändigt att samtliga verksamheter deltar. Uppdrag: För att tillvarata samtliga verksamheters kunskaper får barn- och grundskolenämnden i uppdrag att delta i arbetet med att realisera handlingspla-nen för den regionala stadskärnan och ytterligare fördjupa kontakterna med det lokala näringslivet.

Samverkan internt och externt med fokus på kommuninvånarnas behov Under 2014 ska verksamhetsområdena kultur och fritid, social omsorg och ut-bildning utarbeta långsiktiga, strategiska planer som beskriver hur behov hos kommunens invånare ska tillgodoses och finansieras. I arbetet ska särskilt beak-tas behovet av samverkan, såväl externt som internt, kopplat till handlingsplanen för den regionala stadskärnan. De strategiska planerna ska omfatta en tidsperiod av 15 år. Ansvaret för de processer som skapar offentliga tjänster för att tillgodose kom-muninvånares behov är ofta fördelade på flera aktörer där såväl kommunens nämnder som förskola, skola och fritidsverksamhet ingår. Förutsättningarna för att tillgodose den enskildes behov försvåras många gånger av administrativa gränsdragningar, budgetansvar och olika regelverk. Nytta och värde för den en-skilde blir underordnade de olika myndigheternas ansvarsgränser. Det finns även forskning som visar att ansvarsgränserna i sig kan skapa en överkonsumtion av offentliga tjänster. Om samordningen av insatser mellan aktörer brister finns risk att den enskilde kommer att överkonsumera någon eller några av insatserna och ändå inte få hela sitt behov tillgodosett. Barn- och grundskolenämnden fick i verksamhetsplanen för 2013 ett uppdrag att fortsätta utveckla samverkan mellan nämnderna i syfte att skapa värde och nytta för den enskilde. Vidare ansågs att samverkan kring barn och unga var ett om-råde som behövde lyftas särskilt. Under 2013 har ett flertal samverkansgrupper och -projekt startats för att skapa det efterfrågade värdet och nyttan. Uppdraget för 2014 är att fortsätta utveckla samverkan mellan nämnderna i syfte att skapa värde och nytta för den enskilde.


85(120)

Styrning och ledning av det kommunövergripande kvalitetsarbetet Kommunens främsta uppgift är att tillhandahålla tjänster av god kvalitet och att hushålla väl med kommunens resurser. I uppgiften ingår att beskriva tjänster, definiera och kontrollera kvalitetskrav, men också om att prioritera, förbättra och utveckla. Denna ständigt pågående process fordrar ett kommunövergripande, systematiskt arbetssätt som genomsyrar samtliga verksamheter. Uppdrag: Barn- och grundskolenämnden fick i verksamhetsplanen för 2013 ett uppdrag att fortsätta utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet med detta är påbörjat och kommer att fortsätta även under 2014.

Drogförebyggande arbete Alla – företag, organisationer, myndigheter och enskilda kommuninvånare - har ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg miljö. ”Trygg i Täby” är kommunens satsning för skapa ett tryggare Täby. Uppdraget omfattar allt ifrån att skapa en tryggare utomhusmiljö till att stärka människors inre. Verksamheten bedrivs till-sammans med polisen och flera andra aktörer och har ett förebyggande perspek-tiv med särskilt fokus på barn och unga. Under flera år har man inom skolan arbetat med information om tobak, alkohol och andra droger. Trots detta visar många undersökningar att ungdomars syn på droganvändning blivit allt mer liberal. Mot den bakgrunden har man inom skolan från och med 2013 satt fokus på förebyggande arbete mot cannabis. Uppdrag: Under 2014 ska personal inom barn- och grundskolenämndens område utbildas i syfte att utöka det drogförebyggande arbetet med speciellt fokus på cannabis.

Attraktiv arbetsgivare För anställda inom förskola, grundskola och fritidshem ska kommunen ha tillräck-liga resurser för skolutveckling. Då ges det bland annat möjlighet att erbjuda in-terna karriärmöjligheter. Vidare är det viktigt att arbetet inom verksamheterna kan bli mer flexibelt, avseende såväl undervisningen som schemaläggningen. Detta ger sammantaget Täbys kommunala verksamheter en bra konkurrenskraft när det gäller arbetsförhållanden, arbetsinnehåll och arbetstillfredsställelse. Uppdrag: Skapa förutsättningar för att behålla och attrahera medarbetare till den kommunala förskolan och grundskolan.

Underskott i den kommunala grundskolan Delar av den kommunala grundskolan har redovisat underskott under flera år. Åtgärder har vidtagits under både 2012 och 2013 och flertalet skolor är på god väg att få ekonomin i balans. Nämnden fick redan i verksamhetsplanerna 2012 och 2013 uppdraget att vidta åtgärder för att återhämta underskotten senast år 2014. Uppdrag: Vidta åtgärder så att underskott i den kommunala grundskolan är åter-hämtat senast 2014.

Översyn av modell för resursfördelning till grundskolor och fritidshem Nuvarande modell av bidragsutbetalningar till skolor och friidshem behöver ses över. Det finns ett behov av att tydliggöra vad som ska ingå i grundbeloppet och vad som ska ersättas med tilläggsbelopp. En utredning pågår för att utvärdera


86(120)

nuvarande resursfördelningsmodell och ta fram förslag på en ny förändrad mo-dell.

Inriktnings- och effektmål Kommunfullmäktige fastställer inriktnings- och effektmål enligt nedan för barn- och grundskolenämnden att gälla för 2014. De målvärden som ska öka i förhål-lande till 2013 års utfall kommer i uppföljningen av 2014 att jämföras med aktuellt resultat för 2013. Strategiska utgångspunk-ter


HÅLLBAR TILLVÄXT


Täbys skolor har en fritidsverksamhet som möter elever-nas behov och är lättillgänglig.

Andel elever som anser att fritidsverksam-heten är utveck-lande, stimule-rande och till-gänglig.

Minst 80%


Arbetet i förskolor och skolor präglas av en långsiktig hållbar utveckling

Andel förskolor och grundskolor där omtanken om miljön är synlig för barn, elever och per-sonal

Ökar

MEDBOR-GARFOKUS


Eleverna når ökad måluppfyllelse

Andel elever som kan läsa med flyt i års-kurs 2

Ökar

Andel elever som kan räkna med flyt i års-kurs 2

Ökar

Det finns utma-ningar för elever som lätt når målen

Ökar

Förskolor och sko-lor ger barn och elever förutsätt-ningar för utveckl-ing och lärande

Andel elever som upplever delaktighet i sin lärandeprocess

Ökar

Andel elever som genom skolarbetet blir nyfikna på att lära sig mer

Ökar

Andel barn för vilka förskolans verksamhet är stimulerande

Ökar


87(120)



Förskolor följs upp och granskas

Andel förskolor som följs upp och granskas

100%

Pedagogisk omsorg följs upp och granskas

Andel pedago-gisk omsorg som följs upp och granskas

100%


Förskolors och grundskolors fy-siska inne- och utemiljö är säker.

Andel förskolor och grundskolor där den fysiska inne- och utemil-jön är säker

80%


Förskolor och grundskolor arbetar hälsofrämjande.

Andel förskolor och grundskolor som arbetar hälsofrämjande

Ökar

Andel elever som i elevhäl-sans enkät upp-ger att de mår bra

Ökar



Verksamheternas resursutnyttjande är effektivt

Andel förskolor och grundskolor som, givet samma resur-ser, är minst lika effektiva som föregående år

Ökar

Kvalitetsuppföljningar av samtliga förskolor och pedagogisk omsorg Nämnden ansvarar för tillsynen av fristående förskola, annan pedagogisk verk-samhet och fristående fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt. Till-synsansvaret är kopplat till nämndens godkännande. För att kommuninvånarna ska vara informerade och kunna göra rationella val bland förskolorna i kommunen bedöms samtliga förskolor, såväl kommunala som fristående, av tillsynsansvariga pedagoger. Bedömningarna sker vid regelbundna besök i verksamheterna. Bedömningar, enkätresultat och officiell statistik redovi-sas via kommunens jämförelseservice.

Områden för fortsatt uppföljning - Indikatorer Nämndens effektmål omfattar de kommunala verksamheterna. Nämndens an-svarsområde omfattar alla barn och elever oavsett utförare. Utvecklingen för samtliga verksamheter/utförare är intressant även om nämnden saknar styr-ningsmöjligheter. För att kunna följa utvecklingen för samtliga verksamhet-er/utförare följs resultatutvecklingen upp av nämnden, utöver effektmålen, även genom indikatorer.

Uppdrag Följande uppdrag ska genomföras av barn- och grundskolenämndens verksam-


88(120)

heter under 2014. Delta i arbetet med att realisera handlingsplanen för den regionala stads-

kärnan Fortsätta utveckla samverkan mellan nämnderna i syfte att skapa värde

och nytta för den enskilde Tillsammans med socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden ska

barn- och grundskolenämnden utarbeta långsiktiga, strategiska planer som beskriver hur behov hos kommunens invånare ska tillgodoses och fi-nansieras. Behovet av samverkan, såväl externt som internt, kopplat till handlingsplanen för den regionala stadskärnan, ska särskilt beaktas.

Fortsätta utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet Vidta åtgärder så att underskotten i den kommunala grundskolan är åter-

hämtade senast 2014 Drogförebyggande arbete inom grundskolan Skapa förutsättningar för att behålla och attrahera medarbetare till den

kommunala förskolan och grundskolan

Budget Barn- och grundskolenämndens budget för 2014 uppgår till 1 250,4 mnkr (netto). Nämndens nettokostnader ökar med 4 procent jämfört med 2013. De väsentliga kostnadsförändringarna för 2014 är löne- och prisuppräkning på 23,2 mnkr och ökade kostnader för fler barn/elever i verksamheten, s.k. volymer på 17,4 mnkr. Den större volymökningen åren 2014-2015 finns inom grundsko-lan. Inom förskolan beräknas volymen minska 2014 för att sedan öka från och med 2015. Driftbudget 2014, plan 2015 - 2016 Belopp i mnkr

Barn- och grundskole-nämnden Utfall Budget BUDGET Plan Plan

tkr 2012 2013 2014 2015 2016

Nettokostnader -1 152,9 -1 206,9 -1 250,4 -1 303,0 -1 364,0


Förändring i % 5 % 4 % 4 % 5 %


Barn- och grundskole-nämnden Utfall Budget BUDGET Plan Plan

mnkr 2012 2013 2014 2015 2016

Öppen förskola -4,4 -4,0 -4,0 -4,1 -4,2

Förskola -367,5 -379,8 -384,3 -395,8 -410,2

Pedagogisk omsorg -8,7 -10,3 -8,9 -9,1 -9,5

Fritidshem -99,9 -108,0 -134,0 -139,2 -144,6

Förskoleklass -46,5 -48,4 -45,9 -46,9 -48,7

Grundskola -603,3 -634,2 -651,1 -684,4 -722,2

Särskola -23,0 -22,3 -22,1 -23,5 -24,6


89(120)

Övrigt 0,5

Nettokostnad -1 152,9 -1 206,9 -1 250,4 -1 303,0 -1 364,0

Nyckeltal och volymer Beräkningen av antalet barn/elever baseras på befolkningsprognosen per mars 2013. Antaganden om hur stor andel av barnen som deltar i verksamheten base-ras på en bedömning utifrån tidigare års utfall. Den största förändringen finns inom grundskola och fritidshem då antalet barn/elever i denna åldersgrupp be-räknas öka de kommande åren enligt befolkningsprognosen. BGN Utfall Budget BUDGET Plan Plan

Antal barn/elever 2012 2013 2014 2015 2016

Förskola 3 947 4 004 3 941 3 956 3 998

Pedagogisk omsorg 110 131 99 99 102

Fritidshem 4 004 4 127 4 275 4 348 4 401

Förskoleklass 969 978 990 994 1 006

Grundskola 7 807 8 102 8 311 8 584 8 848

Särskola 45 49 42 44 45 Nettokostnad per barn och elev framgår av nedanstående sammanställning. Kostnaderna för vårdnadsbidrag har tidigare budgeterats inom förskoleverksam-heten. Från och med år 2014 budgeteras dessa kostnader under pedagogisk omsorg vilket förklarar ökningen av nettokostnaden per barn för pedagogisk om-sorg. Den ökade nettokostnaden per barn för fritidshem beror på att pengen för fritids-hem i åldern 10 – 12 år höjs från och med år 2014 samt att pengen för fritidshem från och med 2014 innehåller kompensation för lokalkostnader vilket den inte gjorde tidigare. I pengen för förskoleklass och grundskola har därmed kostnaden för lokalerna minskats till följd av ökningen för fritidshem vilket innebär att nettokostnaden per elev har minskat för förskoleklass och är i stort sett oförändrad för grundskolan. Nettokostnaden per elev i särskola beräknas öka då de elever som går i verk-samheten har större behov än tidigare. Nettokostnad per barn/elev BGN Utfall Budget BUDGET Plan Plan

kr 2012 2013 2014 2015 2016

Förskola -93 108 -94 845 -97 510 -100 066 -102 589

Pedagogisk omsorg -78 818 -78 842 -89 714 -91 597 -93 650

Fritidshem -24 950 -26 170 -31 348 -32 012 -32 862

Förskoleklass -47 971 -49 466 -46 317 -47 213 -48 413

Grundskola -77 283 -78 276 -78 346 -79 722 -81 618

Särskola -511 908 -454 944 -527 337 -534 922 -546 879


90(120)


Barn- och grundskole- Budget Plan Plan Plan Plan

nämnden 2014 2015 2016 2017 2018

Nya skolor och förskolor 140 246 130 70 50

Tilllbyggnader/ombyggnader 103 100 20

Nya förskolor 20 15 15 50

Verksamhetsanpassningar 5 5 5 5 5


Summa investeringar 278 378 160 95 110 Nya skolor med förskolor I investeringsplanen finns medel avsatta för nya skolor i Västra Täby, Arninge och Galoppfältet. I anslutning till dessa skolor ska även förskolor uppföras. Sko-lorna ska byggas flexibelt med lokaler som kan anpassas för den verksamhet som har störst behov. Det är särskilt viktigt i de nya tillväxtområdena där lokaler-na behöver anpassas utifrån de målgrupper som väljer att bosätta sig där. I pla-neringen av skolor utreds även behov av uppförande och tillgång till sporthallar. Tillbyggnader/ombyggnader Näsbyparksskolan renoveras och byggs om. Kapaciteten utökas till 600. Om-byggnaden beräknas vara klar årsskiftet 2015/16. Den totala projektbudgeten uppgår till 293 mnkr. I samband med att kök och matsalar på Kyrkskolan och Drakskeppsskolan reno-veras och byggs om planeras en utökning av kapaciteten på båda skolorna. Till-skottet av lokaler motiveras dels av ökat elevunderlag dels av anpassning till den nya läroplansstrukturen. En utredning pågår om utökad kapacitetet i Täby Kyrkby. Även utökad kapacitet-et vid Näsbydalsskolan ska utredas. Nya förskolor Förutom de förskolor som är planerade i anslutning till nya skolor, finns även me-del avsatta för en förskola i Arninge/Ullna, Västra Roslags-Näsby och en vid Ga-loppfältet. Befolkningsprognosen, inflyttningsmönster samt utbyggnadstakten behöver följas för eventuellt ytterligare behov av platser i centrala Täby och Vigg-byholm-Hägernäs. Verksamhetsanpassningar För verksamhetsanpassningar och mindre ombyggnationer finns 5 mnkr årligen avsatta. Inventarier mm I investeringsplanen avsätts 5 mnkr årligen för inventarier och allmän förnyelse. I takt med att projekten för nya förskolor och skolor framskrider kommer medel till inventarier att aktualiseras. Anslaget 2014 avser Näsbyparksskolan.


91(120)

Avgift för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Avgift per månad (kr)

Dock högst kronor/månad

Förskola och pedagogisk omsorg4 1-2 år 1:a barnet 3 % av inkomsten 1 260 2:a barnet 2 % av inkomsten 840 3:e barnet 1 % av inkomsten 420 4:e barnet Ingen avgift 0 3-5 år 1:a barnet 2,25 % av inkomsten 945 2:a barnet 1,50 % av inkomsten 630 3:e barnet 0,75 % av inkomsten 315 4:e barnet Ingen avgift 0 Förskola och pedagogisk omsorg för föräldraledig 1-5 år5. 1:a barnet 2,25 % av inkomsten 945 2:a barnet 1,50 % av inkomsten 630 3:e barnet 0,75 % av inkomsten 315 4:e barnet Ingen avgift 0 Barn i behov av särskilt stöd Plats i förskola eller pedagogisk omsorg är avgiftsfri upp till 15 timmar/vecka eller 525 timmar/år under skolans läsår Fritidshem 1:a barnet 2 % av inkomsten 840 2:a barnet 1 % av inkomsten 420 3:e barnet 1 % av inkomsten 420 4:e barnet Ingen avgift 0 Allmän förskola, 525 timmar per år under skoldagar Ingen avgift 0

4 Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera tänkbara varianter. 5 Barnen går 15 timmar per vecka under året eller 25 timmar per vecka under skoldagar.

Gymnasie- och vuxen-utbildningsnämnden


95(120)

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Nämndens ansvar och uppgifter Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden är styrelse för det offentliga skolvä-sendet gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning (Komvux), utbildning i svenska för invandrare (SFI), gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna utvecklingsstörda (särvux). Nämnden svarar inom sitt verksamhetsområde för att utbildningen erbjuds an-tingen i kommunens regi, i fristående gymnasieskolor eller genom avtal med an-nan kommun/utförare eller på annat sätt enligt gällande lagstiftning. Täby kom-mun har två gymnasieskolor, Åva gymnasium och Täby gymnasiesärskola. Verksamheten ska kännetecknas av kvalitet, valfrihet, mångfald och effektivitet. Målet är en likvärdig skola, där alla elevers kunskaper och värden utvecklas oav-sett förutsättningar. Nämnden ska tillse att verksamheten genomförs i enlighet med skollag, förord-ningar och läroplaner. Den politiska vilja som uttrycks i skolplanen samt de av fullmäktige fastställda målen i verksamhetsplanen utgör den kommunala styr-ningen av utbildningen. Skolinspektionen har tillsynsansvar över all gymnasie- och vuxenutbildning som bedrivs i kommunen. Nämndens rätt till insyn i de fri-stående gymnasieskolorna i kommunen bedrivs i enlighet med handlingsplan och rutiner. Täby gymnasiesärskola bedriver även korttidstillsyn för gymnasieelever enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade efter skoldagens slut och under studie- och lovdagar.

Utvecklingsområden Täby kommun befinner sig i början av en mycket expansiv period där det kom-munövergripande tillväxtarbetet, som spänner över många områden, ytterst handlar det om att forma ett attraktivt Täby för såväl boende som näringsliv. En av målsättningarna med Täbys tillväxtarbete är att kommunen även framåt ska kunna erbjuda kommuninvånarna välfärdstjänster med hög kvalitet. Ambitionen är även fortsättningsvis att Täby ska ha Sveriges högsta utbildningsnivå. Täbys elever ska få bästa tänkbara start i livet. Forskningen visar att läraren är avgörande för elevernas resultat och därför är det viktigt att skolan har skickliga lärare som kan skapa bra lärandemiljöer för alla elever. Skickliga lärare och pe-dagoger ska premieras och intentionerna är att det ska ske genom såväl ökad lönespridning inom ramen för löneavtalet som att statligt finansierade karriärtjäns-ter ska inrättas. Rektor som har det övergripande ansvaret för skolans inre organisation har ge-nom den nya skollagen såväl ett ökat ansvar som ökade befogenheter. Rektor ansvarar genom sitt ledarskap för arbetet i skolan. Ledarskapet i klassrummet utövas däremot av varje undervisande lärare vilket ställer stora krav på ledar-skap, hög kompetens och engagemang som är av största vikt för att eleverna ska nå de uppsatta studiemålen.


96(120)

Utvecklingsområden i planeringsunderlaget I planeringsunderlaget för 2014 redovisas strategiska utvecklingsområden för kommunen. Inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde är följande utvecklingsområden särskilt viktiga de kommande åren.

Handlingsplanen för den regionala stadskärnan Samverkan internt och extern med fokus på kommuninvånarnas behov Styrning och ledning av det kommunövergripande kvalitetsarbetet En trygg miljö och drogförebyggande insatser Attraktiv arbetsgivare

Utöver de utvecklingsområden som tas upp i planeringsunderlaget finns ytterli-gare ett område som kommer att vara centralt inom gymnasie- och vuxenutbild-ningsnämndens ansvarsområde de närmaste åren:

Underskottet i den kommunala gymnasieskolan

Utvecklingsområden inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvars-område redovisas närmare nedan. Där anges även hur styrningen av dessa ut-vecklingsområden ska säkerställas. Handlingsplanen för den regionala stadskärnan Förverkligandet av handlingsplanen för den regionala stadskärnan kommer att vara en central uppgift för kommunen under lång tid framöver. I arbetet är det både angeläget och nödvändigt att samtliga verksamheter deltar. Uppdrag: För att tillvarata samtliga verksamheters kunskaper får gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att delta i arbetet med att realisera hand-lingsplanen för den regionala stadskärnan genom att ytterligare fördjupa kontak-terna med det lokala näringslivet. Samverkan internt och externt med fokus på kommuninvånarnas behov Under 2014 ska verksamhetsområdena kultur och fritid, social omsorg och ut-bildning utarbeta långsiktiga, strategiska planer som beskriver hur behov hos kommunens invånare ska tillgodoses och finansieras. I arbetet ska särskilt beak-tas behovet av samverkan, såväl externt som internt, kopplat till handlingsplanen för den regionala stadskärnan. De strategiska planerna ska omfatta en tidsperiod av 15 år. I planeringsunderlag för 2014 ges uppdraget att delta i arbetet med att utarbeta långsiktiga strategiska planer med fokus på kommuninvånarnas behov. Förutsättningarna för att tillgodose den enskildes behov försvåras många gånger av administrativa gränsdragningar, budgetansvar och olika regelverk. Nytta och värde för den enskilde blir underordnade de olika myndigheternas ansvarsgrän-ser. Det finns även forskning som visar att ansvarsgränserna i sig kan skapa en överkonsumtion av offentliga tjänster. Om samordningen av insatser mellan aktö-rer brister finns det risk att den enskilde kommer att överkonsumera någon eller några av insatserna och ändå inte få hela sitt behov tillgodosett. Uppdrag: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har i uppdrag att fortsätta utveckla samverkan mellan nämnderna i syfte att skapa värde och nytta för den enskilde, särskilt avseende barn och unga. Arbetet inleddes under 2013. Styrning och ledning av det kommunövergripande kvalitetsarbetet Kommunens främsta uppgift är att tillhandahålla tjänster av god kvalitet och att


97(120)

hushålla väl med kommunens resurser. I uppgiften ingår att beskriva tjänster, definiera och kontrollera kvalitetskrav, men också om att prioritera, förbättra och utveckla. Denna ständigt pågående process fordrar ett kommunövergripande systematiskt arbetssätt som genomsyrar samtliga verksamheter. Den modell eller det system som utarbetas för styrning och ledning av det kom-munövergripande kvalitetsarbetet väntas ge stöd för utvecklingen av gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Uppdrag: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fick i verksamhetsplanen för 2013 ett uppdrag att fortsätta utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet med detta är påbörjat och kommer att fortsätta även under 2014. En trygg miljö och drogförebyggande insatser Alla företag, organisationer, myndigheter och enskilda kommuninvånare har ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg miljö.” Trygg i Täby” är kommunens satsning för skapa ett tryggare Täby. Uppdraget omfattar allt ifrån att skapa en tryggare utomhusmiljö till att stärka människors inre. Verksamheten bedrivs till-sammans med polisen och flera andra aktörer och har ett förebyggande perspek-tiv med särskilt fokus på barn och unga. Under flera år har man inom skolan arbetat med information om tobak, alkohol och andra droger. Trots det visar många undersökningar att ungdomars syn på droganvändningen blivit allt mer liberal. Mot den bakgrunden har man inom sko-lan från och med 2013 satt fokus på förebyggande arbete mot cannabis. Uppdrag: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har i uppdrag att förbättra gymnasieskolans inre arbetsmiljö, förbättra möjligheterna till arbetsro och delak-tighet och arbeta drogförebyggande. Nämnden ska även genomföra flera hälso-främjande aktiviteter. Attraktiv arbetsgivare För anställda inom gymnasieskolan måste kommunen ha tillräckliga resurser för skolutveckling. Det skapar förutsättningar för att skapa interna karriärmöjligheter. Det är viktigt att arbetet inom verksamheterna är flexibelt såväl i fråga om under-visning som schemaläggning. Detta ger de kommunala verksamheterna en bra konkurrenskraft ifråga om arbetsförhållanden, arbetsinnehåll och arbetstillfred-ställelse. Uppdrag: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har i uppdrag att skapa för-utsättningar för att behålla och attrahera behöriga legitimerade lärare med hög kompetens. Underskottet i den kommunala gymnasieskolan Den kommunala gymnasieskolan, Åva gymnasium, har redovisat underskott un-der ett par år. Skolan har vidtagit åtgärder under såväl 2012 som 2013 men be-hovet av ytterligare åtgärder kvarstår. Uppdrag: Gymnasieskolan har i uppdrag att vidta ytterligare åtgärder så att verk-samheten kommer i ekonomisk balans.

Inriktnings- och effektmål Kommunfullmäktige fastställer inriktnings- och effektmål enligt nedan för gymna-sie- och vuxenutbildningsnämnden.


98(120)

Strategiska ut-gångspunkter Inriktningsmål Effektmål Mått Målvärde

HÅLLBAR TILL-VÄXT


Enheterna har en verksamhet som möter elevernas behov och förvänt-ningar

Åva gymnasium får elever till alla utbild-ningsplatser (slutan-tagning KSL)

2013 98 %

100 %


Arbetet i enheterna präglas av en lång-siktig hållbar ut-veckling

Åva gymnasium ska utifrån tagen miljö-plan och 1:1 pro-jektet minska åt-gången av kopie-ringspapper med minst 10 %.

Nytt mått

MEDBORGAR-FOKUS


Gymnasieskolans och vuxen-

utbildningens elever når sina studiemål

Andel elever som gått ut Åva gymna-sium och fått slutbe-tyg ökar

VT 12 93 %

VT 13 92,5 %

minst

+1 %

Andel elever som fått grundläggande behörighet till uni-versitet och högsko-lor ökar

VT 12 90 %

VT 13 86,6 %

minst

+1 %

Andel elever inom gymnasial vuxenut-bildningen som fått godkända kursbetyg ökar

2011/12 83 %

VT-13 81 %

minst

+ 1 %


Eleverna inom gymnasieskolan och vuxenutbild-ningen upplever skolan som en trygg och stimulerande arbetsplats

Andel elever på Åva gymnasium som upplever att de har arbetsro i skolan ökar

2011/12 62 %

2012/13 49 %

75 %


99(120)

Strategiska ut-gångspunkter Inriktningsmål Effektmål Mått Målvärde

Andel elever på Åva gymnasium som upplever att de har inflytande i skolan ökar

2011/12 65 %

2012/13 40 %

75 %

Andel elever på Åva gymnasium som är nöjda med verk-samheten på sin skola ökar

2012/13 79 %

80 %


Alla elever i gymna-sieskolan erbjuds hälsosamtal

Andel gymnasieele-ver i årskurs 1 som erbjudits ett "hälso-samtal"

Nytt

100 %

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING


Gymnasie- och vuxenutbildnings-nämndens verk-samheter har en hög produktivitet och effektivitet i sina verksamheter

Antal elever på Åva gymnasium som gör studieuppehåll minskar

2012/13 24

20

Åva gymnasium ska ha en budget i ba-lans för 2014 (ex-klusive ackumulerat underskott)

Nettokostnader (intäkter – kostna-der)

0 eller högre

Områden för fortsatt uppföljning - indikatorer Resultatutvecklingen i Täby kommuns bägge gymnasieskolor och inom vuxenut-bildningen är bra men kan utvecklas ytterligare. Resultatutvecklingen följs upp av nämnden, utöver effektmålen, även genom indikatorer

Uppdrag Följande uppdrag ska genomföras av gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens verksamheter under 2014. Pågående uppdrag från verksamhetsplanen 2013 I verksamhetsplanen 2013 fick gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i upp-drag som har påbörjats under 2013 och som kommer att fortsätta även under 2014.

Delta i arbetet med att realisera handlingsplanen för den regionala stads-kärnan

Fortsätta utveckla samverkan mellan nämnderna i syfte att skapa värde och nytta för den enskilde


100(120)

Fortsätta utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet Vidta ytterligare åtgärder så att den kommunala gymnasieskolan kommer

i ekonomisk balans Fortsätta implementeringen av den nya gymnasiesärskolereformen

"Gysär 13" Fortsätta implementeringen av aktuell forskning i undervisningen Fortsätta arbetet för en gemensam vuxenutbildningsregion i Stockholms

län Nya uppdrag i verksamhetsplanen 2014 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens verksamheter får följande nya upp-drag:

Intensifiera det drogförebyggande arbetet inom gymnasieskolan Marknadsföringen av Åva gymnasium ska intensifieras så att skolan at-

traherar fler elever Skapa förutsättningar för att behålla och attrahera medarbetare till Åva

gymnasium och Täby Gymnasiesärskola Öka samarbetet med organisationer och näringsliv i Täby. Alla elever ska

få ökade kontakter med arbetslivet i form av t.ex. föreläsare, studiebesök och praktik i sin utbildning

Stimulera och motivera elever som lätt når sina studiemål till att vilja lära mera.

Genomföra alltfler hälsofrämjande aktiviteter i skolan Tillse att alla elever och all personal på Åva gymnasium är medvetna om

skolans arbete mot kränkande behandling

Budget Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens budget för 2014 uppgår till 271,7 mnkr (netto). Nämndens nettokostnader ökar med 2 procent jämfört med 2013. De väsentliga förändringarna för 2014 är löne- och prisuppräkning på 6,3 mnkr och minskade kostnader för antalet elever i verksamheten på 4,9 mnkr, s.k. vo-lymer. Kostnaderna för volymer beräknas öka från och med 2015. Utöver det har ökade kostnader för införandet av fri skolmåltid på gymnasiet ökat budgetramen från och med höstterminen 2013 med 3,1 mnkr 2013 och ytterligare 3,2 mnkr 2014. Täby kommun är ansluten till den gemensamma prislistan i gymnasieregionen i Stockholms län vilket innebär att kommunen har begränsade möjligheter att på-verka kostnadsutvecklingen för gymnasiepengen. Driftbudget 2014, plan 2015 - 2016 Belopp i mnkr

Gymnasie- och vuxenut-bildningsnämnden Utfall Budget BUDGET Plan Plan

2012 2013 2014 2015 2016

Nettokostnader -289,7 -267,1 -271,7 -278,9 -288,7

Förändring i mnkr 22,6 -4,6 -7,2 -9,8

Förändring i % 8 % 2 % 3 % 4 %


101(120)

Nettokostnad per verksamhet Gymnasie- och vuxenut-bildningsnämnden Utfall Budget Budget Plan Plan

2 012 2 013 2 014 2 015 2 016

Gymnasieskola -256,2 -238,5 -242,5 -249,2 -258,3

Gymnasiesärskola och särvux -14,6 -14,6 -14,9 -15,2 -15,6

Vuxenutbildning -19,0 -14,0 -14,3 -14,6 -14,9

Nettokostnader -289,7 -267,1 -271,7 -278,9 -288,7

Nyckeltal och volymer Prognos av antal elever och nettokostnad per elev framgår av nedanstående sammanställning. Gymnasie- och vuxenut-bildningsnämnden Utfall Budget BUDGET Plan Plan

2012 2013 2014 2015 2016

Antal gymnasieelever 2 721 2 621 2 566 2 586 2 617

Nettokostnad per elev (kr) -94 157 -90 996 -94 492 -96 352 -98 698

Beräkningen av antalet elever baseras på befolkningsprognosen per mars 2013. Antalet elever beräknas minska tom 2014 för att sedan öka. Nettokostnaden per elev beräknas öka i nivå med budgetuppräkningen.

Investeringar 2014 - 2018 Gymnasie- och Budget Plan Plan Plan Plan

vuxenutbildningsnämnden 2014 2015 2016 2017 2018

Verksamhetsanpassningar 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0

Inventarier mm 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0

Summa investeringar 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0

Investeringar för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden uppgår 2014-2018 till sammanlagt ca 20 mnkr.

BILAGOR


105(120)

Beskrivning av Bostadsprojekt 2014-2023 Sandborg Området är beläget söder om Jarlabankes väg och öster om Stenkilsvägen. Ut-byggnaden av kommunalteknik och enfamiljshusen är genomförd. Närmast Jarlabankes väg finns möjlighet att uppföra ytterligare några flerfamiljsvillor med 3-6 smålägenheter i varje hus, totalt 10 lägenheter. Byle småhus, Täby Kyrkby I den nordöstra delen av Täby Kyrkby finns fortfarande småhustomter kvar till försäljning. Utbyggnaden av kommunalteknik är genomförd, bostadsbyggnation pågår och bedöms pågå fram till och med 2014. Täby centrum inklusive Mars 1 Detaljplanen för Täby centrum vann laga kraft i oktober 2009 och byggstart sked-de 2010. Bostadsbyggnationen sker etappvis på Attundafältet och inom fastig-heten Mars 1 under de närmaste åren. Totalt omfattar projektet ca 850 lägenhet-er i flerbostadshus, arbetsplatser, utbyggt köpcentrum och parkeringsanlägg-ningar samt förbättrad infrastruktur. Sågtorp 1, Roslags-Näsby Projektet omfattar totalt ca 160 lägenheter i flerbostadshus vid Näsbyvä-gen/Kanalvägen i Roslags-Näsby. Sågtorp 2, Roslags-Näsby Projektet omfattar cirka 145 lägenheter och cirka 5000 kvm kontor. HSB äger marken och detaljplanearbetet bedöms kunna påbörjas 2015 vilket innebär en trolig byggstart 2018. Sågtorp 3, Roslags-Näsby Projektet omfattar cirka 100 studentbostäder på samma fastighet som Scandic Hotell. Detaljplanearbetet bedöms kunna påbörjas i slutet av 2013 och byggnat-ion kan då starta tidigast 2016. Trygghetsbostäder, Roslags-Näsby Projektet omfattar cirka 44 trygghetsbostäder, detaljaplanen är antagen och byggstart beror på Peabs bedömning av marknaden. Ängsvägsområdet, Täby Kyrkby Området saknar detaljplan och är beläget i södra delen av Täby kyrkby, öster om Roslagsbanan. Inom området finns idag några industribyggnader och ett fåtal villor. Genom ny detaljplan kan ny bostadsbebyggelse omfattande ca 60 bostä-der i småhus möjliggöras. Detaljplanearbetet har avstannat med anledning av yttrande från länsstyrelsen som anger att en planskild korsning till Roslagsbanan krävs. Projektets framtid är därför osäker och frågan kommer att föras upp till stadsbyggnadsnämnden för avgörande inom kort. Kvarteret Nyckelpigan, Skarpäng Ägaren till flerbostadshusen vid Ljungmyrsvägen i Skarpäng har visat intresse för att komplettera med nya bostäder. Preliminära skisser pekar på att markområdet för befintlig kraftledning väster om kvarteret Nyckelpigan bör kunna utnyttjas. Det


106(120)

innebär att projektet kan genomföras först när kraftledningen har flyttats. Svenska Kraftnät har i sitt pågående arbete redovisat en tidplan som innebär att befintlig kraftledning kan vara borttagen år 2016. Antalet lägenheter är osäkert och ska prövas inom ramen för upprättande av detaljplan. Byggstart bedöms kunna ske under 2017. Västra Roslags-Näsby Projektet avser området söder om Centralvägen mellan Roslagsbanan och Stockholmsvägen. Täby kommun äger området som bedöms kunna inrymma cirka 800 bostäder i flerbostadshus samt arbetsplatser. Detaljplanearbete pågår och en arkitekttävling har genomförts. Byggstart bedöms tidigast kunna ske tidig-ast under 2016 efter genomförd planeringsprocess och delvis utbyggd kommu-nalteknik. Stansen och Degeln, Näsbypark Projektet är beläget inom Nytorps industriområde i Näsbypark, nära Centralpar-ken. Genom detaljplaneläggning prövas möjligheten att ändra markanvändningen från industri till bostäder i flerbostadshus. Antalet lägenheter är osäkert och ska prövas inom ramen för pågående detaljplaneprocess. Byggstart bedöms tidigast kunna ske under 2014. Bromsen 11 Fastigheten är belägen vid Täbyvägen 27 och är bebyggd med byggnad för kon-tor, industri och lager. Beslut om att genom ny detaljplan pröva möjligheten att istället bygga bostäder fattades 2011. Planarbete avses påbörjas under 2014 och byggstart för bostäder kan ske då befintlig kraftledning vid fastigheten tagits bort. Antalet lägenheter är osäkert och ska prövas inom ramen för upprättande av de-taljplan. Byggstart kan tidigast ske under 2016. Matrosen 2 Fastigheten Matrosen 2 är belägen vid Slottsvägen i Näsbypark. Fastigheten är idag planlagd för bensinstation och verksamheter. Fastighetsägaren önskar istäl-let uppföra ett flerbostadshus med ca 20 lägenheter. Detaljplanearbete pågår och byggstart bedöms tidigast kunna ske under 2014. Arninge-Ullna Kommunfullmäktige antog i september 2009 fördjupning av översiktsplan för Ar-ninge-Ullna. Avsikten är att etappvis omvandla området till ett blandat arbets- och bostadsområde med totalt ca 3 000 bostäder. Planering och utbyggnad kommer att ske över många år. Ullna strand Den första detaljplanen inom området omfattar de nordvästra delarna vid Ullna Strand och möjliggör cirka 700 lägenheter, skola och förskolor. Detaljplanen vann laga kraft i januari 2011 och utbyggnad av kommunalteknik pågår. Byggstart för en del av bostäderna beräknas ske under 2014. Hägerneholm Med Hägerneholm avses det område som är beläget väster om befintligt verk-samhetsområde i Arninge Hägerneholm bedöms kunna rymma cirka 700 lägen-heter i gruppbyggda hus och mindre flerbostadshus samt ett fåtal arbetsplatser. Detaljplanearbete pågår och byggstart för bostäder bedöms kunna ske tidigast under 2015 efter utbyggnad av kommunalteknik. Ullnabacken Projektet byggde på en idé om en event- och rekreationsanläggning på och i an-slutning till Ullnatippen efter att deponin avslutats. Anläggningen var tänkt att in-nehålla en inomhusskidbacke, en skidtunnel, hotell samt bostäder m.m. Under


107(120)

2012 har konstaterats att förutsättningar saknas för att förverkliga den markan-vändning som anges för en rekreations- och evenemangsanläggning. Hela om-rådet bör ändå kunna inrymma ca 1000 bostäder men projektets utformning och innehåll är osäkert och kan komma att förändras. Handelskvarteren och resecentrum Med Handelskvarteren avses det befintliga handelsområdet öster om Kundvägen Området blir den kommersiella kärnan i det nya Arninge-Ullna och ska utvecklas i riktning mot en mer blandad stadsbebyggelse där handeln fortfarande är domine-rande men som också har inslag av annan verksamhet och upp till 800 bostäder. I projektet ingår även det resecentrum som anläggs med en ny station för Ro-slagsbanan och bussterminal för regional och lokal busstrafik. Resecentrum är en viktig pusselbit i Arninge-Ullnas framtida utveckling. Planarbete för handelsom-råde och resecentrum och ska möjliggöra byggstart 2014/2015. Företagskvarteren Området omfattar det befintliga verksamhetsområdet i Arninge väster om Kund-vägen. Projektet innebär en långsiktig utveckling och omvandling av området från ett renodlat verksamhetsområde till en mer blandad stadsdel. Industriverksamhet av störande karaktär eller som utgör risker för hälsa och säkerhet ersätts av kon-tor, handel och bostäder. Bebyggelsen förtätas med utgångspunkt i befintligt ga-tunät. En viktig fråga är hur störningar och risker från befintliga verksamheter ska kunna begränsas. Tidpunkterna för detaljplaneläggning och byggstart inom om-rådet är beroende av områdets fastighetsägare då omvandlingen avses ske på initiativ av nuvarande och framtida fastighetsägare. Viss omvandling från industri till kontor och handel inom området pågår för närvarande. Antalet lägenheter inom detta område är mycket osäkert. Galoppfältet Galoppfältet är ett stort centralt beläget område i Täby och avgränsas av Ro-slagsbanan, Bergtorpsvägen, väg E18 och Grindtorpsvägen. Utrednings- och planeringsinriktningen är att det på galoppfältet ska inrymmas maximalt 6 000 bostäder och ett stort antal arbetsplatser. En ambitionsnivå är cirka 4-5 000 ar-betstillfällen. Bylegård 37 Fastigheten Bylegård 37 ligger vid Jarlabankes väg 46-52 ägs av privat fastig-hetsägare. Planarbetet inleds i början av 2014 med syfte att möjliggöra uppfö-rande av skola/förskola samt utbyggnad av vårdverksamhet med 54 platser. Ti-digaste byggstart skulle kunna vara redan 2015. Petunian 1 Fastigheten Petunian 1 belägen vid Löttingelundsvägen/Gribbylundsvägen och ägs av Täby Fastighets AB. Beslut om att upprätta ny detaljplan för att möjliggöra ca 100 lägenheter för vård- och omsorgsbostäder har fattats. Planarbete påbör-jas under senare delen av 2014 och byggstart bedöms tidigast kunna ske under 2016. Hangarvägen, Hägernäs Området är beläget öster om Hangarvägen i Hägernäs. Kommunen är markägare till området som i gällande detaljplan är utlagt som ett område för skyddsrum och garage. Denna del av detaljplanen är inte genomförd. Skyddsrum för områdets befintliga flerbostadshus har istället anordnats i byggnadernas källarvåningar. Intill Hangarvägen föreslås nya punkthus. Angivet antal lägenheter om 50 är en grov uppskattning. I ett kommande detaljplanearbete får frågan om antal lägen-heter preciseras, bland annat beroende på hur parkeringen kan lösas. Utbyggna-


108(120)

den av projektet bedöms kunna starta tidigast under 2017. Täbyberg Området, som är beläget väster om Täby kyrkby, har länge redovisats i kommu-nens långsiktiga planering. En första etapp om ca 100 lägenheter bedöms kunna påbörjas under 2020. Kommande projekt För att kunna hålla en planeringstakt som möjliggör för de åtaganden som kom-munen har i regional planering och målsättningar om befolkningstillväxt bör anta-let bostäder ligga på upp till 650 bostäder per år. Från år 2020 kan därför ytterli-gare projekt behöva tillkomma. Förtätning villor Utöver kommunens utbyggnadsprojekt sker en naturlig förtätning av befintliga villaområden genom fastighetsdelning.


109(120)

Tabell: Förutsättningar för bostadsproduktion 2014-2023

Andel påbörjade lägenheter

Totalt i 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Summa

Projektnamn projektet perioden

Sandborg 10 10

Byle småhus 200 15 15

Täby centrum + Mars 1 850 200 200 200 70 670

Sågtorp 1 160 70 70

Sågtorp 2 145 145 145

Sågtorp 3 100 100 100

Trygghetsbostäder R-N 44 44 44

Ängsvägsområdet 60 0

Kv Nyckelpigan 70 70 70

Västra Roslags-Näsby 800 200 200 200 200 800

Stansen och Degeln 280 180 100 280

Bromsen 11 40 40 40

Matrosen 2 20 20

Arninge-Ullna 3000 250 250 250 250 250 250 250 250 250 250 2500

Galoppfältet 4000-8000 200 200 200 200 200 300 300 300 1900

Bylegård 37 54 54 54

Petunian 1 72 72 72

Hangarvägen 50 50 50

Täbyberg 250 100 50 50 50 250

Kommande projekt 100 100 100 100 400

Förtätning villor 15 15 10 10 10 10 5 5 5 5 90

Summa 624 699 1172 850 805 660 655 705 705 705 7580


110(120)

Karta: förutsättningar för bostadsproduktion, 2014-2023


2013-10-17

Verksamhetsplan 2014 för Täby kommun 111(120)

Beskrivning av etableringsområden och arbetsplatstillväxt 2014-2023 Etableringsområden Utöver nedanstående områden finns ett fåtal byggklara tomter i både kommu-nens och TFAB:s ägo. Det är ett 10-tal tomter av varierande storlek och som är planlagda för industri, handel och kontor. Det finns även viss mark för verksam-heter i privat ägo. Södra Lövbrunna Ett mindre område för icke-störande småindustri, kontor och eventuellt en han-delsträdgård mellan Bergtorpsvägen och bostadsområdet Lövbrunna. Planen tillåter 8-10 000 kvm BTA och en del har redan bebyggts. Pool Store har under året öppnat en nytt showroom i området. Västra Roslags-Näsby I samband med flytten av kommunhuset till Täby centrum kommer en yta motsva-rande 90 000 kvm att frigöras för cirka 6-800 bostäder och verksamheter. Områ-det har mycket goda infrastrukturella förutsättningar. Hägernäs I området finns outnyttjade byggrätter för kontor, både längs med E18 och vid Hägernäs Strand. Marken ägs av JM och kommunen. Stockholmsvägen/Pentavägen Området har ett bra läge med närhet både till Roslagsbanan och E18. Inte minst en förlängning av Roslagsbanans Vallentunagren till Arlanda skulle påverka om-rådet positivt. Idag har området ett flertal olika ägare vilket hittills har försvårat en omvandlingsprocess. Diskussioner förs dock sedan en tid med en större grupp av markägarna om en utveckling, företrädesvis mot bostäder. Området är i dagslä-get huvudsakligen planerat för industri även om det även finns vissa kontors-byggnader och handel. Täby centrum I den pågående utbyggnaden av Täby centrum kommer verksamhetsytorna att öka med 20 000 kvm handel och 15 000 kvm kontor. Täby centrum är idag det mest attraktiva etableringsalternativet för både kontor och handel i kommunen och har de högsta hyresnivåerna. Här finns fullt utbyggd service, restauranger och goda kommunikationer. Beroende på vad som händer med den befintliga simhallen kan eventuellt ett ytterligare tillskott av arbetstillfällen komma att ske i området. Galoppfältet Galoppfältet ägs till 75 procent av JM och Skanska. Täby kommun äger 18 pro-cent och Viggbyholms Gårds Fastighets AB de resterande 7 procenten. En am-bitionsnivå är cirka 4-5 000 arbetstillfällen ska kunna inrymmas på området. Det kommer att röra sig om service (skola, förskola, äldreboenden och liknande),


2013-10-17

Verksamhetsplan 2014 för Täby kommun 112(120)

lokal handel, restauranger men även kontorsetableringar i anslutning till stations-lägena. En särskild arbetsgrupp, med representanter från kommunen, Skanska och JM, har under hösten 2013 påbörjat ett arbete med fokus på verksamheteta-bleringar på området. Arninge Arninge är idag ett område med stor fokus på handel, småindustri och lager. Om-rådet trafikeras av bussar. Visionen för det framtida Arninge är en flerdimension-ell stadsdel som innehåller boende, handel, service och andra typer av arbets-platser. Ett resecentrum, med en ny station på Roslagsbanan för Arninge, plane-ras i området sydöstra del. På senare år har den största etableringen varit det högteknologiska företaget FLIR som flyttat sin verksamhet från Danderyd till Täby. Den planerade utvidgningen av handelsområdet kommer att innebära en fördubbling av ytan för handel. Riksarkivet har signalerat att de vill dels bygga ut på sin befintliga tomt där det kvarstår byggrätt, dels är intresserade av ytterligare expansionsmöjligheter.

VE

RK

SA

MH

ETS

PLA

N

96/1

03

Inve

ster

inga

r 201

4-20

18

(mnk

r)

Bud

get

2013

B

udge

t 20

14

Plan

2015

Pl

an

20

16

Plan

2017

Pl

an

2018

To

tal

pr

ojek

t-bu

dget

Sk

atte

Ta

xa/

avta

l VA

O

säke

rhet

i k

alky

ler

(%)

Kom

mun

styr

else

(KS)

Öve

rgrip

ande

inve

ster

inga

r i fa

stig

hete

r och

anl

äggn

inga

r

Nyt

t kom

mun

hus

(exk

l. in

vent

arie

r)

119,

8 89

16

9 40

44

3 44

3

±

30-4

0 %

In

vent

arie

r, IT

, kon

stnä

rlig

utsm

yckn

ing

nytt

kom

mun

hus

1

29

10

40

40

± 20

%

Eta

bler

ing

av b

esök

scen

trum

, tem

a vi

king

ar

25

25

25

±

30-4

0 %

U

ppru

stni

ng o

ch m

oder

nise

ring

av fa

stig

hete

r och

anl

äggn

inga

r

Inve

ster

inga

r i u

thyr

da lo

kale

r 1,

0 1

1 1

1 1

löpa

nde

x

Fö

rber

edan

de in

vest

erin

gsut

redn

inga

r 3,

0 3

3 3

3 3

löpa

nde

x

Fa

stig

hets

tekn

iska

inve

ster

inga

r 30

,0

30

30

30

30

30

löpa

nde

x

M

oder

nise

ring

av fa

stig

hete

r 10

,0

10

10

10

10

10

löpa

nde

x

U

ppru

stni

ng a

v kö

k 10

,0

37

19

10

10

10

löpa

nde

x

E

nerg

ieffe

ktiv

iser

inga

r 20

,0

20

20

20

20

10

0 10

0

±

30-4

0 %

V

ård-

och

om

sorg

sboe

nde

i ege

n re

gi

5,0

10

60

50

25

15

0 15

0

±

30-4

0 %

Sum

ma

över

grip

ande

inve

ster

inga

r i fa

stig

hete

r och

anl

äggn

inga

r 19

8,8

226

341

174

99

54

Övr

iga

inve

ster

inga

r

Fysi

sk p

lane

ring

mm

Öve

rsik

tlig

fysi

sk p

lane

ring

3,0

3 3

3 3

3 lö

pand

e

x

Mar

kför

värv

/regl

erin

g 1,

0 1

1 1

1 1

löpa

nde

x

IT

-inve

ster

inga

r utö

knin

g VP

14

6,0

11

8 8

8 11

lö

pand

e

x

Inve

ntar

ier m

m

A

nsla

g fö

r ofö

ruts

ett

2,0

2 2

2 2

2 lö

pand

e

x

Inve

ntar

ier o

ch u

trust

ning

1,

0 1

1 1

1 1

löpa

nde

x

VE

RK

SA

MH

ETS

PLA

N

97/1

03

20

13-1

0-17

Verk

sam

hets

plan

201

4 fö

r Täb

y ko

mm

un

114(

120)

Inve

ster

inga

r

(m

nkr)

B

udge

t 20

13

Bud

get

2014

Pl

an

20

15

Plan

2016

Pl

an

20

17

Plan

20

18

Tota

l

proj

ekt-

budg

et

Skat

te

Taxa

/ av

tal

VA

Osä

kerh

et

i kal

kyle

r (%

) K

omm

unge

men

sam

t äre

nde

och

doku

men

than

terin

gssy

stem

1,

0

3 3

E

-ark

iv u

tökn

ing

VP14

5 1

1 1

1

Sum

ma

övrig

a in

vest

erin

gar

14,0

23

16

16

16

19

Sum

ma

inve

ster

inga

r KS

212,

8 24

9 35

7 19

0 11

5 73

Soci

alnä

mnd

(SO

N)

V

ård-

och

om

sorg

sboe

nde/

trygg

hets

boen

de

125

150

275

275

± 30

-40

%

LSS

ser

vice

bost

äder

30

5

40

x x

x

±

30-4

0 %

LS

S g

rupp

bost

äder

47

,0

5 28

x

x

100

100

± 30

-40

%

Bos

täde

r ino

m s

ocia

lpsy

kiat

ri

3

12

3

18

18

± 30

-40

%

HV

B-he

m fö

r ens

amko

mm

ande

bar

n 6,

0

6 6

± 30

-40

%

Bos

täde

r ino

m s

ocia

l om

sorg

x

x x

x x

x

x

Bos

täde

r för

nya

nlän

da n

y VP

14

x

x x

x x

x x

V

erks

amhe

tsan

pass

ning

ar (m

indr

e om

bygg

natio

ner)

3,

0 3

3 3

3 3

löpa

nde

x

Su

mm

a in

vest

erin

gar i

fast

ighe

ter S

ON

56

,0

38

34

20

171

153

In

vent

arie

r mm

5,

0 5

5 5

5 5

löpa

nde

x

In

vent

arie

r nya

boe

nden

ny

VP14

x x

x x

x

x

Sum

ma

inve

ster

inga

r SO

N

61,0

43

39

25

17

6 15

8

Bar

n- o

ch g

rund

skol

enäm

nd (B

GN

)

Nya

sko

lor o

ch fö

rsko

lor

N

y sk

ola

och

förs

kola

väs

tra T

äby

10,0

13

0 11

6

270

270

± 30

-40

%

Ny

skol

a oc

h fö

rsko

la A

rnin

ge/U

llna

10

13

0 13

0 60

335

335

± 30

-40

%

Ny

skol

a oc

h fö

rsko

la G

alop

pfäl

tet

1,0

10

50

30

5 30

5

±

30-4

0 %

Tillb

yggn

ader

/om

bygg

nade

r

Om

bygg

nad

Näs

bypa

rkss

kola

n 12

0,0

70

70

29

3 29

3

±

20 %

O

m- o

ch ti

llbyg

gnad

Dra

kske

ppss

kola

n 5,

0 5

30

20

65

65

±

30-4

0 %

VE

RK

SA

MH

ETS

PLA

N

98/1

03

20

13-1

0-17

Verk

sam

hets

plan

201

4 fö

r Täb

y ko

mm

un

115(

120)

Inve

ster

inga

r

(m

nkr)

B

udge

t 20

13

Bud

get

2014

Pl

an

20

15

Plan

2016

Pl

an

20

17

Plan

20

18

Tota

l

proj

ekt-

budg

et

Skat

te

Taxa

/ av

tal

VA

Osä

kerh

et

i kal

kyle

r (%

) B

GN

forts

.,

Om

- och

tillb

yggn

ad K

yrks

kola

n

15,0

28

48

48

±

30-4

0 %

U

tökn

ing

Täby

kyr

kby

7,6

12

12

±

20 %

U

tredn

ing

utök

ning

Näs

byda

lssk

olan

ny

VP14

x x

x x

x x

x

Utre

dnin

g ut

ökni

ng S

kolh

agen

skol

an n

y VP

14

x

x x

x x

x x

N

ya fö

rsko

lor

N

y fö

rsko

la V

ästra

Ros

lags

-Näs

by

10

30

40

40

± 30

-40

%

Ny

förs

kola

Arn

inge

5,

0 20

15

40

40

± 30

-40

%

Ny

förs

kola

Gal

oppf

älte

t

5

20

55

55

± 30

-40

%

Utre

dnin

g fö

rsko

lelo

kale

r Vig

gbyh

olm

-Häg

ernä

s x

x x

x x

U

redn

ing

förs

kole

loka

ler c

entra

la T

äby

x

x x

V

erks

amhe

tsan

pass

ning

ar (m

indr

e om

bygg

natio

ner)

5,

0 5

5 5

5 5

löpa

nde

x

Su

mm

a in

vest

erin

gar i

fast

ighe

ter B

GN

16

8,6

268

366

155

90

105

In

vent

arie

r mm

2,

5 5

5 5

5 5

In

vent

arie

r nya

sko

lor o

ch fö

rsko

lor

5

7 x

x x

Sum

ma

inve

ster

inga

r BG

N

171,

1 27

8 37

8 16

0 95

11

0

Gym

nasi

e- o

ch v

uxen

utbi

ldni

ngsn

ämnd

(GVN

)

Ver

ksam

hets

anpa

ssni

ngar

(min

dre

omby

ggna

tione

r)

1,0

1 1

1 1

1 lö

pand

e

x

Sum

ma

inve

ster

inga

r i fa

stig

hete

r GVN

1,

0 1

1 1

1 1

In

vent

arie

r mm

3,

0 3

3 3

3 3

Sum

ma

inve

ster

inga

r GVN

4,

0 4

4 4

4 4

K

ultu

r- o

ch fr

itids

näm

nd (K

FN)

Upp

rust

ning

bib

liote

kshu

set

x

x

x x

x x

U

ppru

stni

ng a

v Ti

bble

teat

er n

y VP

14

11

12

12

±

20 %

N

ytt s

portc

entru

m

10,0

60

11

5 12

0 10

7 20

55

0 55

0

±

30-4

0 %

va

rav

sim

hall

10,0

50

10

0 10

0 87

350

350

va

rav

spor

thal

lar

10

15

20

20

20

20

0 20

0

VE

RK

SA

MH

ETS

PLA

N

99/1

03

20

13-1

0-17

Verk

sam

hets

plan

201

4 fö

r Täb

y ko

mm

un

116(

120)

Inve

ster

inga

r

(m

nkr)

B

udge

t 20

13

Bud

get

2014

Pl

an

20

15

Plan

2016

Pl

an

20

17

Plan

20

18

Tota

l

proj

ekt-

budg

et

Skat

te

Taxa

/ av

tal

VA

Osä

kerh

et

i kal

kyle

r (%

) K

FN fo

rts.,

S

karp

äng

kons

tgrä

spla

n ny

VP1

4

6

6

6

Arn

inge

kon

stgr

äspl

an

x

x x

U

ppru

stni

ng a

v Tä

by IP

x

x

x x

x x

x x

U

tredn

ing

av id

rotts

hall

Nyt

orp

ny V

P14

x

x x

x x

V

erks

amhe

tsan

pass

ning

ar (m

indr

e om

bygg

natio

ner)

2,

0 2

2 2

2 2

löpa

nde

x

Su

mm

a in

vest

erin

gar i

fast

ighe

ter o

ch a

nläg

gnin

gar K

FN

12,0

79

11

7 12

2 10

9 22

Inve

ntar

ier m

m

2,0

2 2

2 2

2

Sum

ma

inve

ster

inga

r KFN

14

,0

81

119

124

111

24

St

adsb

yggn

adsn

ämnd

(SB

N)

N

y- o

ch re

inve

ster

inga

r av

allm

än p

lats

i be

fintli

g m

iljö

Å

rliga

ans

lag:

traf

iksä

kerh

et, t

rygg

het,

gata

, par

k ut

ökni

ng V

P14

10,0

12

,5

12

12

12

12

löpa

nde

x

Sta

dsm

iljö fi

npar

ker

6,5

6,5

6,5

6,5

6,5

6,5

löpa

nde

x

S

tads

miljö

lek

och

aktiv

itet u

tökn

ing

VP14

1,

5 3

3 1,

5 1,

5

14

14

± 5-

10 %

Bel

ysni

ngsp

rogr

amm

et

4,0

4 4

4 4

4 40

40

±

5-10

%

Utb

yte

kvic

ksilv

er (g

atub

elys

ning

) 4,

0 4

16

16

± 5-

10 %

Bel

ysni

ng, m

ark

och

anlä

ggni

ng

4,0

4 4

4 4

4 40

40

±

5-10

%

Tillg

ängl

ighe

t utö

knin

g VP

14

3,0

3 3

3

33

33

±

5-10

%

Bro

unde

rhål

l, re

inve

ster

inga

r 3,

0 3

3

15

15

± 5-

10 %

Bul

lers

kydd

såtg

ärde

r 3,

0 3

2 1

15

15

± 5-

10 %

R

esta

urer

ing

Val

lent

unas

jön

utök

ning

VP1

4 1,

0 1

8 8

± 5-

10 %

Stra

ndpr

omen

ad/c

ykel

väg

Val

lent

unas

jön

0,6

5 3

3 3

x

x

±

30-4

0 %

C

ykel

plan

inkl

utb

yggn

ad

0,6

6 6

6 6

6 x

x

±

30-4

0 %

Bib

liote

ksgå

ngen

ny

VP14

x

x x

x x

x

VE

RK

SA

MH

ETS

PLA

N

100/

103

20

13-1

0-17

Verk

sam

hets

plan

201

4 fö

r Täb

y ko

mm

un

117(

120)

Inve

ster

inga

r

(m

nkr)

B

udge

t 20

13

Bud

get

2014

Pl

an

20

15

Plan

2016

Pl

an

20

17

Plan

20

18

Tota

l

proj

ekt-

budg

et

Skat

te

Taxa

/ av

tal

VA

Osä

kerh

et

i kal

kyle

r (%

) S

BN

forts

.,

Tibb

le T

org

utök

ning

VP1

4

2 20

22

22

± 30

-40

%

Rei

nves

terin

gar g

ata

ny V

P14

4

4 4

4 4

x x

± 5-

10 %

Efte

rslä

pand

e ut

gifte

r, vä

g 0,

7 0,

7 0,

7 0,

7 0,

7 0,

7 lö

pand

e

x

±

5-10

%

Sum

ma

41,9

62

71

46

42

37

Inve

ster

inga

r i in

fras

truk

tur

C

irkul

atio

nspl

ats

Leve

rant

örsv

ägen

6,

0 16

22

22

±

30-4

0 %

Om

bygg

nad

trafik

plat

ser R

osla

gs-N

äsby

och

Vig

gbyh

olm

(med

finan

sier

ing)

10

,0

10

10

10

40

40

± 5-

10 %

Om

bygg

nad

trafik

plat

ser R

osla

gs-N

äsby

och

Vig

gbyh

olm

24

,0

6,5

6,5

6,5

16,5

60

60

± 5-

10 %

Kor

snin

gen

Nor

rorts

lede

n/Be

rgto

rpsv

ägen

ny

VP14

3,0

3 3

G

ång-

, cyk

elvä

g sa

mt b

ulle

rsky

dd B

ergt

orps

väge

n ut

ökni

ng V

P14

1,5

4,5

6 6

± 20

%

Dub

bels

pårs

utby

ggna

d et

app

1 10

,0

4,0

7,0

21

21

±

5-10

%

Dub

bels

pårs

utby

ggna

d et

app

2

35

80

120

45

x x

280

± 30

-40

%

Pro

jekt

erin

g S

kavl

öten

0,

5 2,

5 x

x

x

±

20 %

Ny

infa

rt Tä

by IP

1,

0 16

17

17

±

30-4

0 %

Sum

ma

53,0

98

10

4 13

7 62

0

In

vest

erin

gar i

nya

utb

yggn

adso

mrå

den

Tä

by c

entru

m

288,

5 85

50

25

1

100

393

541

166

Ulln

a st

rand

60

,8

28

0,2

11

8

92

26

H

äger

neho

lm*

4,0

8 60

73

14

4

118

26

A

rnin

ge re

sece

ntru

m

0,7

6 24

33

29

93

93

A

rnin

ge c

entru

m (h

ande

lsom

råde

) 0,

3 11

72

75

15

9 31

11

4 14

Väs

tra R

osla

gs-N

äsby

* 2,

6 3

13

151

70

24

4 15

20

7 21

Gal

oppf

älte

t eta

pp 1

* 3,

0 1

3 22

83

87

x

x x

x

VE

RK

SA

MH

ETS

PLA

N

101/

103

20

13-1

0-17

Verk

sam

hets

plan

201

4 fö

r Täb

y ko

mm

un

118(

120)

Inve

ster

inga

r

(m

nkr)

B

udge

t 20

13

Bud

get

2014

Pl

an

20

15

Plan

2016

Pl

an

20

17

Plan

20

18

Tota

l

proj

ekt-

budg

et

Skat

te

Taxa

/ av

tal

VA

Osä

kerh

et

i kal

kyle

r (%

) S

BN

fort.

,

Gal

oppf

älte

t eta

pp 2

*

2 2,

5 2

x x

x x

S

tans

en &

Deg

eln

13,8

15

4,

4

33

23

11

±

20 %

U

llna

park

(Ulln

abac

ken)

4

x x

x x

Arn

inge

rest

eran

de h

ande

lskv

arte

r

1

1

x

x x

Kv.

Nyc

kelp

igan

1 3

20

24

24

± 30

-40

%

Häg

ernä

s H

anga

rväg

en

1,

5

1,

5 1,

5

±

5-10

%

Byg

gled

ning

-/kon

troll

0,5

Om

råde

vid

Vig

gbyh

olm

s tra

fikpl

ats

0,3

0,3

x x

x x

Sum

ma

374,

5 16

2 23

1 40

4 18

4 89

Ny

-och

rein

vest

erin

gar i

VA

och

avf

all i

bef

intli

g m

iljö

S

ervi

sven

tiler

2,

0 2

2 2

2 2

löpa

nde

x

x ±

5-10

%

Dag

vatte

nren

ing

1,5

1,5

1,5

1,5

1,5

1,5

löpa

nde

x

x ±

5-10

%

Årli

ga a

nsla

g

Inve

ntar

ier V

A 0,

3 0,

3 0,

3 0,

3 0,

3 0,

3 lö

pand

e

x x

± 5-

10 %

Om

lägg

ning

ar V

A 12

,0

12

12

12

12

12

löpa

nde

x

x ±

5-10

%

Kom

plet

terin

gar V

A

3,0

3 3

3 3

3 lö

pand

e

x x

± 5-

10 %

Efte

rslä

pand

e ut

gifte

r VA

0,

1 0,

1 0,

1 0,

1 0,

1 0,

1 lö

pand

e

x x

± 5-

10 %

Mat

avfa

llsha

nter

ing

1,0

1 1

0,5

3,5

3,

5

± 5-

10 %

Su

mm

a 19

,9

20

20

19

19

19

In

vent

arie

r SB

N n

y VP

14

0,

2 0,

2 0,

2 0,

2 0,

2

Sum

ma

inve

ster

inga

r SB

N

489,

2 34

1 42

5 60

5 30

6 14

5

*Osä

ker k

alky

l

VE

RK

SA

MH

ETS

PLA

N

102/

103

20

13-1

0-17

Verk

sam

hets

plan

201

4 fö

r Täb

y ko

mm

un

119(

120)

In

vest

erin

gar (

mnk

r)

Bud

get

20

14

Plan

20

15

Plan

2016

Pl

an

20

17

Plan

20

18

Tota

lt 99

6 1

322

1 10

8 80

7 51

4 va

rav

skat

tefin

ansi

erat

85

7 1

162

768

640

414

vara

v ta

xe- o

ch a

vtal

sfin

ansi

erat

13

9 16

0 34

0 16

8 10

0

K

omm

unst

yrel

se

249

357

190

115

73

Stad

sbyg

gnad

snäm

nd

341

425

605

306

145

Soci

alnä

mnd

43

39

25

17

6 15

8 B

arn-

och

gru

ndsk

olen

ämnd

27

8 37

8 16

0 95

11

0 G

ymna

sie-

och

vux

enut

bild

ning

snäm

nd

4 4

4 4

4 K

ultu

r- o

ch fr

itids

näm

nd

81

119

124

111

24

Intä

kter

inve

ster

inga

r (m

nkr)

Bud

get

2014

Pl

an

2015

Pl

an

20

16

Plan

2017

Pl

an

20

18

Gat

ukos

tnad

sers

ättn

inga

r*

61

58

15

3 0

50

Avgi

fter V

A*

51

21

46

10

10

Su

mm

a in

täkt

er

11

1 78

19

9 10

60

*e

j per

iodi

sera

t

Täby kommun 183 80 Täby Tel 08-55 55 90 00 Fax 08-55 55 92 01 www.taby.se

Documents

Verksamhetsplan 2014Budget för år 2014 med plan …Skattesatsen på 17.63, Sveriges fjärde lä gsta, blir oförändrad under 2014. VERKSAMHETSPLAN 6/103 8(120) För att värna om